Var är männen?
En litteraturstudie om könssegregering och
maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och
sjuksköterskeyrket.
Anna Andersson
Handledare: Katarina Wretlind
Examensarbete (7,5 hp)
Malmö högskola
Tandhygienistprogrammet
Odontologiska fakulteten
SAMMANFATTNING
Syftet med denna studie är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men även yrkenas historiska bakgrund. Det är dock ingen nackdel för männen att söka sig till yrkena eftersom de har lättare för att göra karriär jämfört med sina kvinnliga kollegor. Yrkets genuskodning påverkar även de manliga sjuksköterskornas identitetskonstruktion. För att upprätthålla och förhålla sig till den hegemoniska maskuliteten distanserar sig de manliga sjuksköterskorna från det som kodas som feminint i yrket. Alternativt identifierar de sig med vissa feminina sidor, poängterar dessa och särskiljer dem från de maskulina sidorna. Trots att män som befinner sig i ett yrke som är feminint kodat reproducerar de vidare en könsstereotyp roll. Avslutningsvis visar resultatet även på att det finns lite forskning gjord beträffande manliga tandhygienister och deras erfarenheter av yrket.
Nyckelord: Genus, Kön, Könssegregering, Maskulinitet, Män, Sjuksköterska,
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION 2
1.1 Tandhygienist- och sjuksköterskeyrket 2
1.2 Kön/Genus 3
1.3 Könssegregering 4
1.4 Syfte och frågeställningar 4
2. MATERIAL OCH METOD 4
2.1 Artikelsökning 4
2.2 Inklusions- och exklusionskriterier 7
2.3 Presentation av artiklar 7
2.4 Presentation av avhandlingar 8
3. RESULTAT 8
3.1 Tidigare forskning kring manliga tandhygienister 8 3.2 Könssegregering i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket 8
3.2.1 Rädsla för omgivningens uppfattning 9
3.2.2 Karriärmöjligheter 9
3.3 Manliga sjuksköterskors maskulinitetskonstruktion 9
3.3.1 Yrkets inverkan i identitetsskapandet 9
3.3.2 Strategier för att upprätthålla maskuliniteten 9 3.3.3 Maskulinitet är motsatsen till femininitet? 10
4. DISKUSSION 11
5. KONKLUSION 13
2
1. INTRODUKTION
Inom tandhygienistprofessionen råder en könssegregering. År 2008 var endast 2,1 procent av alla verksamma legitimerade tandhygienister män (Socialstyrelsen 2010). Inom andra hälso- och sjukvårdsyrken som sjuksköterska (10 procent män), arbetsterapeut (4 procent män) och sjukgymnast (20 procent män) finns också en könssegregering men dock inte i den omfattning som inom
tandhygienistyrket (Socialstyrelsen 2010). Faktum är att statistiskt sett på förändringen i antalet män i yrket visar att det har förändrats noll procentenheter mellan åren 1997-2002. Det enda andra hälso- och sjukvårdsyrket som uppvisar samma resultat är barnmorska (Statens offentliga utredningar 2004). Idag finns det över 4 300 legitimerade tandhygienister (Socialstyrelsen 2011). Trots en ökning av antalet utbildade tandhygienisterär tandhygienistyrket i balans med arbetsmarknaden. Ålderfördelningen är jämn inom yrket och hälften av de yrkesverksamma är under 45 år (Socialstyrelsen 2012). Socialstyrelsens prognos över antalet sysselsatta i tandvården år 2009-2025 förutspår att majoriteten av de nytillträdda till yrket kommer vara nyexaminerade som gått en svensk utbildning. 218 nyexaminerade tandhygienister förutspås varje år träda in i yrket.
Pensionsavgångarna inom tandhygienistyrket förväntas öka från dagens 60 stycken per år till 130 stycken pensionsavgångar år 2025. Det gör att antalet tandhygienister förväntas öka fram till år 2025 med minst 45 procent
(Socialstyrelsen 2011).
Genusperspektivet är ett av Malmö högskolas tre perspektiv, utöver migrations- och etnicitetsperspektivet samt miljöperspektivet som högskolan har tagit beslut om och som ska finnas integrerat i samtliga av högskolans utbildningar och forsknings områden (Stoltz & Olausson 2004). I takt med att antalet legitimerade tandhygienister förväntas öka på arbetsmarknaden så blir det allt viktigare att studera yrket utifrån ett genusperspektiv. De människor som arbetar som tandhygienister ska vara de som är bäst lämpade för yrket, oberoende av kön. (jmf. Tropp & Tropp 2010).Det är därför viktigt att belysa hur situationen ser ut idag.
1.1 Tandhygienist- och sjuksköterskeyrket
Sjuksköterskeyrket kan ses som hälso- och sjukvårdens motsvarighet till tandvårdens tandhygienist. Sjuksköterskeyrket har också varit en föregångare i flera aspekter; utbildningslängd, legitimation och antalet disputerade inom yrket. Tandhygienist- och sjuksköterskeyrket är två av de 21 yrken som är reglerade inom hälso- och sjukvården av Socialstyrelsen (Högskoleverket 2007). För att avlägga tandhygienistexamen och för rätten att ansöka om legitimation från Socialstyrelsen krävs högskolestudier om 120 högskolepoäng (Socialstyrelsen 2005b). För att erhålla en sjuksköterskeexamen och för att kunna ansöka om legitimation krävs högskolestudier om 180 högskolepoäng (Socialstyrelsen 2005a). Flertalet högskoleutbildningar förlängdes till att bli treåriga i samband med högskolereformen år 1993 (Socialstyrelsen 2007). Sjuksköterskeutbildningen var en av dessa utbildningar (Erlöv & Petersson 1998). Idag är tandhygienistyrket det enda av de reglerade hälso- och sjukvårdsyrkena som inte har minst en treårig utbildning. I en rapport från Högskoleverket (2007) och i den så kallade
Behörighetsutredningen (Statens offentliga utredningar 2010) fastslås att tandhygienistutbildningen bör förlängas till tre år. År 1958 blev
3
Tandhygienistyrket fick sitt krav på legitimation först år 1991 (Socialstyrelsen 2007). Vintern 2012 fanns det 21 stycken disputerade tandhygienister i Sverige (Sveriges Tandhygienistförening 2012), jämförelse med 2004 då det fanns 450 disputerade sjuksköterskor i Sverige (Svensk sjuksköterskeförening 2004).
1.2 Kön/genus
Lykke (2009) skriver att genusforskare på 1970 och 1980 talet etablerade och tog utgångspunkt i att särskilja kön och genus. Där kön (engelskans ”sex”) är en den biologiska formen allt medan genus (engelskans ”gender”) är den sociala och kulturell formen. Idag är den uppdelningen omdebatterad bland genusforskare menar Lykke. Butler (2005) har framfört kritik och problematiserat kring det. Hon hävdar att kön blir låst som något biologiskt självfallet och genom det låses genus till något som är biologiskt fastställt. Genus ses då som något som hör ihop och kommer efter kön. Detta gör att kön blir något som är, medan genus ses som konstruerat. Därmed menar Butler att det inte går att särskilja genus och kön som två skilda dikotomier. Butler menar att även kön är något konstruerat och
performativt. Det vill säga att man görs till kvinna och man genom handlingar.
Lykke (2009) pekar på att feministisk forskning, s.k. ”Women´s Studies” baseras på att synliggöra kvinnors erfarenheter och historia. En gren av den feministiska forskningen är maskulinitetsstudier som innebär att man kritiskt studerar män och maskulinitet menar Lykke. Hon poängterar att vid studier av maskuliniteter bör man dock profilera sig som profeministisk vilket innebär att man är kritiskt till könsmaktordningen, som är den som stödjer mäns överordnade makt. Målet med maskulinitetsforskning är att bryta mäns överordning. När man studerar
maskulinitet problematiserar man män och maskuliniteter. Men framförallt undersöker man maktstrukturer och dess relationer sinsemellan (Lykke, 2009).
En välkänd maskulinitetsforskare är Connell (1995) som har framfört begreppet hegemonisk(a) maskulinitet(er). Konstruktionen maskulinitet värderas olika inom kulturen och delas in i dominerande och underordnade. Den maskulinitet som är överordnad är den hegemoniska maskuliniteten. Flera olika diskurser samverkar i konstruktionen av maskuliniteten, där sexualiteten är en. Heterosexuella män är överordnade och homosexuella män är underordnade, alltså ryms inte
homosexuella män i den hegemoniska maskuliniteten och de får symboler som inte passar i den överordnade maskuliniteten. Även andra sociala kategorier som klass och etnicitet inverkar på konstruktionen av maskulinitet. Hegemonisk maskulinitet äralltså en gestaltning av könsmaktsordningen och mäns överordning. Genom detta garanterar män sin position och befäster kvinnors underordning. Den hegemoniska maskuliniteten är föränderlig över tid.
Lykke (2003) visar i artikeln ”Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen” att det är flera diskurser som samverkar och har betydelse för individens villkor i samhället. Diskursiva kategorier som etnicitet, sexualitet, ålder, klass, genus, yrke, nationalitet samverkar och påverkar varandra. Utifrån detta, menar Lykke, är det viktigt att ha ett intersektionlitetsperspektiv och att det inte enbart går att analysera till genus som en egen diskurs. Connell (1995) är av samma åsikt; att diskursiva konstruktioner interagerar med varandra.
4 1.3 Könssegregering
Ett yrke anses könssegregerat om kvinnor eller män är representerade mer än 60 procent. Könssegregering kan vara på olika nivåer. Horisontell
könssegregering innebär att kvinnor och män har olika yrken och arbetar inom helt skilda områden. Vertikal könssegregering innebär att kvinnor och män på ett systematiskt sätt inte når samma höjder i sin karriärutveckling. Inter-
könssegregering innebär att kvinnor och män har samma yrke men tilldelas eller väljer olika arbetsuppgifter inom det yrket. Det gör då att yrkesutövningen blir olika på grund av kön (Statens offentliga utredningar 2004).
Orsakerna till att ett yrke blir könssegregerat menar Westerberg (2001) beror på en könsmärkningsprocess där arbetsuppgifter och yrken kodas till att vara manliga eller kvinnliga. Faktorer som påverkar och relaterar till könsmärkningsprocesser är genus, kön, lön, makt och inflytande på arbetsplatsen. Fortsättningsvis menar Westerberg att könsmärkningen av yrken inträffar genom att egenskaper kopplas ihop med kön och sedan kopplas dess egenskaper ihop med ett visst yrke.
Könsmärkningsprocessen pågår ständigt och därför förändras yrkens genuskodning med tiden (Westerberg 2001).
1.4 Syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering.
För att kunna besvara syftet har följande huvudfråga med tillhörande underfrågor legat till grund:
Hur och vilken maskulinitet konstruerar män som arbetar som tandhygienist eller sjuksköterska?
Vad finns det för forskning avseende manliga tandhygienister?
Vad finns det för forskning om mäns könssegregering i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena?
2. MATERIAL OCH METOD
Metoden i arbetet är att göra en litteraturöversikt. Sökningar har gjorts i allmänna och medicinvetenskapliga databaser. Det förekommer även litteratur som hämtats från avhandlingar.
2.1 Artikelsökning
Via databasen PubMed gjordes en artikelsökning i oktober 2011. Sökningen i PubMed genomfördes på två sätt, dels genom att söka på sökord och dels genom att använda MeSH-termer. Sökord som användes i frisökning var följande;
Masculine Dental Hygienists, Gender Identity Dental Hygienists, Gender
Segregation Dental Hygienists, Masculine Nurse, Gender Identity Nurse, Gender Segregation Nurse. Tabell I visar antalet sökträffar och urval.
5
Tabell I. Översikt över antal träffar av frisökning i PubMed.
Sökord Totalt antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Masculine Dental Hygienists 2 1 1 0
Gender Identity Dental Hygienists 8 3 2 1
Gender Segregation Dental Hygienists 5 3 3 2
Masculine Nurse 66 3 1 0
Gender Identity Nurse 909 16 7 2
Gender Segregation Nurse 193 9 3 1
Urval 1: Efter granskning av titel/språk. Urval 2: Efter granskning av abstract. Urval 3: Efter granskning av fulltext.
För att komplettera frisökningen i PubMed gjordes även en sökning med MeSH-termer. MeSH-termer som användes och kombinerades var följande; Dental
Hygienists, Dentists, Nurse, Oral Hygiene, Masculinity, Gender Identity och Prejudice. Anledningen till att MeSH-termen Dentists användes var för att fånga
upp artiklar som berör könssegregeringen i tandvården, även om syftet med uppsatsen inte berör tandläkaryrket. Orsaken till att den här uppsatsens nyckelord ”Gender Segregation” inte användes som sökord är på grund av att det inte finns som MeSH-term. Sammantaget kom sju artiklar från sökningen att anses som användbara. Tabell II visar kombinationsmönster, antalet sökträffar och urval.
Tabell II. Översikt över antal träffar av sökning med MeSH-termer i PubMed.
MeSH -term/er Totalt antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Dental Hygienists AND Masculinity 0 0 0 0
Dental Hygienists AND Gender Identity 8 1 1 1
Dental Hygienists AND Prejudice 20 3 3 2
Dentists AND Masculinity 0 0 0 0
Dentists AND Gender Identity 7 0 0 0
Dentists AND Prejudice 82 1 1 1
Oral Hygiene AND Masculinity 0 0 0 0
Oral Hygiene AND Gender Identity 1 1 1 0
Oral Hygiene AND Prejudice 1 0 0 0
Nurse AND Masculinity 2 0 0 0
Nurse AND Gender Identity 493 13 9 4
Nurse AND Prejudice 647 9 4 1
Urval 1: Efter granskning av titel/språk. Urval 2: Efter granskning av abstract. Urval 3: Efter granskning av fulltext.
Via databasen SAGE Journals, som är en allmän databas över publicerade artiklar från olika tidskrifter, gjordes en artikelsökning i januari 2012. Sökningen
begränsades genom att söka artiklar från januari 1999 fram till januari 2012. Till sökningen tillades en sökning med ordet Gender Segregation eftersom det är ett vanligt ord i samhällsdisciplin och relevant för uppsatsen. Sökord som användes var följande; Dental Hygienists, Dentists, Oral Hygiene, Nurse, Gender
Segregation, Masculinity, Gender Identity och Prejudice. Urvalsprocessen
fungerade på samma sätt som vid sökningen i PubMed och finns beskriven ovan. Denna sökning resulterade i en artikel som var relevant för uppsatsen. Tabell III nedan beskriver kombinationsmönstret, antal sökträffar och urval.
6
Tabell III. Översikt över antal träffar sökning med sökord i SAGE Journals.
Sökord/sök kombinationer Totalt antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Dental Hygienists AND Gender Segregation 2 1 1 0
Dental Hygienists AND Masculinity 2 1 1 0
Dental Hygienists AND Gender Identity 1 0 0 0
Dental Hygienists AND Prejudice 0 0 0 0
Dentists AND Gender Segregation 10 0 0 0
Dentists AND Masculinity 82 0 0 0
Dentists AND Gender Identity 26 0 0 0
Dentists AND Prejudice 138 0 0 0
Oral Hygiene AND Gender Segregation 0 0 0 0
Oral Hygiene AND Masculinity 3 0 0 0
Oral Hygiene AND Gender Identity 0 0 0 0
Oral Hygiene AND Prejudice 6 0 0 0
Nurse AND Gender Segregation 113 5 1 0
Nurse AND Masculinity 926 7 1 1
Nurse AND Gender Identity 367 4 1 1
Nurse AND Prejudice 1423 5 0 0
Urval 1: Efter granskning av titel/språk. Urval 2: Efter granskning av abstract. Urval 3: Efter granskning av fulltext.
Det förekom dubbletter i resultatet av urval 3 i samtliga ovanstående
artikelsökningar. Tabell IV nedan beskriver summan av selektionen i urval tre i de respektive ovanstående databassökningarna, antalet dubbletter och sammantaget antal artiklar som valts ut.
Tabell IV. Översikt över dubbletter.
Frisökning PubMed 6
MeSH sökning PubMed 9
Frisökning SAGE Journals 2 Summa 17 Dubbletter 9 Resultat 8
7 2.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för urvalet av artiklar var följande:
Artikeln skulle vara publicerad kalenderåret 1999 eller senare.
Bakgrunden till val av år har sitt ursprung i den första databassökningen. Den behandlade könssegregering i tandhygienistyrket. Där påträffades ett fåtal artiklar, varav en av dem var en för uppsatsen intressant artikel och den var publicerad år 1999.
Artikelns språk skulle vara engelska eller svenska.
Artikeln skulle innehålla ett abstract. Exklusionskriterier för artiklar var följande.
Artiklar som inte problematiserar maskulinitet och feminitet.
Artiklar som använder sig av Sandra Bems Bem Sex Role Inventory i enkäter som metodval. Bem Sex Role Inventory innebär att typiska manliga och kvinnliga egenskaper radas upp och sedan ska studiesubjektet relatera till egenskapen och enligt en skala bestämma sig för hur väl egenskapen passar in på den (Loughrey 2008).
2.3 Presentation av artiklar
Efter samtliga sökningar selekterades åtta stycken artiklar ut, som ansågs relevanta för uppsatsen. Tabell V nedan presenterar vilka artiklar som valts ut.
Tabell V. Översikt över utvalda artiklar.
Författare År Titel
Evans 2002
Cautious caregivers: gender stereotypes and the sexualization of men nurses’ touch
Faust 1999
A qualitative study of male dental hygienists' experiences after graduation
Harding 2007 The construction of men who are nurses as gay
Luciak-Donsberger 2003
The effects of gender disparities on dental hygiene education and practice in Europe
Nilsson & Sätterlund Larsson
2005 Conceptions of gender - a study of female and male head nurses' statements
Roth & Lance 2008
Perceived and real barriers for men entering nursing: implications for gender diversity Simpson 2004
Masculinity at work: the experiences of men in female dominated occupations
Tracey& Nicholl 2007
The multifaceted influence of gender career progress in nursing
8 2.4 Presentation av avhandlingar
Tre avhandlingar som ansågs relevanta för uppsatsen har valts ut. Urvalet genomfördes via en granskning av andra avhandlingstitlar som berörde likartade områden och deras referenser. Tabell VI nedan presenterar avhandlingarna.
Tabell VI.Översikt över utvalda avhandlingar.
Författare År Titel
Nordberg 2005
Jämställdhetens spjutspets? : manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet
Robertsson
2002; 2003
Maskulinitetskonstruktion och könssegregering i sjukvård: manliga sjuksköterskor och hegemonisk maskulinitet
samt
Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet Åberg 2001
Samarbete på könsblandade arbetsplatser. En könsteoretisk analys av arbetsdelning mellan kvinnor och män i två yrken: akutsjuksköterskor och ordningspoliser
Robertssons avhandling omfattar tre studier, varav det är två som används i den här uppsatsen.
3. RESULTAT
3.1 Tidigare forskning kring manliga tandhygienister
Faust (1999) visar att majoriteten av alla män som valt tandhygienistyrket är nöjda med det och skulle rekommendera det till andra män. Studien visar att det största problemet som männen erfarit, var den könsstereotypa socialt konstruerade kodningen av yrket. Det vill säga att tandhygienistyrket är socialt kodat som ett kvinnligt yrke. Männen i Faust studie sa att det var både patienter, tandläkare samt kvinnliga tandhygienister som yttrade fördomar och diskriminerade dem på grund av deras kön. Patienter kunde vägra att bli behandlade av männen och det fanns tandläkare som valde att inte anställda dem på grund av kön. En del kvinnliga tandhygienistkollegor ansåg att män inte passade inom yrket. Bakgrunden till könsdiskrimineringen menar Faust (1999) bottnar i den sociala konstruktionen av yrket, att män som väljer ett kvinnligt kodat yrke går utanför normen.
3.2 Könssegregering i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket
Luciak-Donsberger (2003) visar på att det råder en könssegregering inom
tandhygienistyrket i samtliga europeiska länder. Författaren menar att orsaken till att män inte söker sig till yrket är att synen på yrket inte stämmer överens med professionsområdet. Det vill säga att synen på tandhygienistyrket är fortfarande den att tandhygienisten är en kvinnlig assistent till tandläkaren.
Luciak-Donsberger menar att om man ökar yrkets självständighet från tandläkaren samt förändrar den feminina genuskodningen som yrket har kan det leda till att fler män väljer professionen. Luciak-Donsberger visar att Europa är den världsdel där man kan se en ökning av antalet manliga tandhygieniststudenter och författaren anser att man i samband med denna utveckling borde göra en insats och öka jämnlikheten inom den preventiva delen av hälso- och sjukvården (Luciak-Donsberger 2003).
9
3.2.1 Rädsla för omgivningens uppfattning
Det finns vissa hinder för män som väljer att arbeta inom hälso- och sjukvården menar Roth och Lance (2008), vilket även Luciak-Donsberger (2003) visar på. I sin studie av sjuksköterskor visar Roth och Lance att flertalet män är rädda för att uppfattas som feminina eller homosexuella på grund av yrkesvalet eller att kvinnliga patienter reagerar negativt. Roth och Lance påstår att det är ovan nämnda orsaker som bidragit till att det finns få manliga sjuksköterskor. Författarna poängterar också att de manliga sjuksköterskorna väljer andra
områden inom yrket som anses mindre feminina som akutsjukvård och psykiatri.
3.2.2 Karriärmöjligheter
Tracey och Nicholl (2007) diskuterar vilken betydelse kön har för karriärmöjligheterna som sjuksköterska. Författarna menar att manliga
sjuksköterskor har lättare för att avancera i yrket. Det gör att det råder en vertikal segregering inom yrke och följaktligen att det finns fler män på ledande positioner i relation till det totala antalet män i yrket (Tracey & Nicholl 2007). Liknande resultat som Tracey och Nicholls (2007) artikel uppvisat, visar Nilsson och Sätterlund Larssons (2005) artikel “Conceptions of gender - a study of female and male head nurses' statements”. Författarna visar att konstruktionen av genus har en betydande roll för både män och kvinnors karriär och ledarskap. Manliga chefsjuksköterskor har lättare att göra karriär, de behöver inte jobba lika länge som sjuksköterskor innan de avancerar, de har kortare utbildning och är yngre än sina kvinnliga motsvarigheter (Nilsson & Sätterlund Larsson 2005).
3.3 Manliga sjuksköterskors maskulinitetskonstruktion
3.3.1 Yrkets inverkan på identitetsskapandet
I rollen som akutsjuksköterska finns det utrymme för att skapa en traditionell könsidentitet samtidigt som det även finns utrymme för att skapa en icke traditionell, det visar Åbergs (2001) studie. Det är framförallt i det sociala umgänget utanför arbetet som den traditionella könsidentiteten visar sig. I yrkesrollen som akutsjuksköterska har kön en liten betydelse och samarbetet fungerar. Däremot i arbetsfördelningen på akutavdelningen kan man se
könsskillnader i form av att de kvinnliga akutsjuksköterskorna tillskrivs och får i större del ta hand om hushållsliknande arbetsuppgifter såsom städning och administrativa arbetsuppgifter, medan de manliga akutsjuksköterskorna tillskrivs och får i större utsträckning ta hand om tunga lyft (Åberg 2001).
Uppfattningen om att manliga sjuksköterskor är homosexuella finns, menar Harding (2007). Författaren visar även att manliga homosexuella sjuksköterskor erfarit homofobi i sitt yrke både av kollegor och av patienter. De manliga sjuksköterskorna i studien som var heterosexuella upplevde att de behövde bekräfta sin maskulinitet, det vill säga sin heterosexualitet för omgivningen (Harding, 2007).
3.3.2 Strategier för att upprätthålla maskuliniteten
Sjuksköterskeyrkets genuskodning som ett feminint yrke har en stor inverkan på manliga sjuksköterskors yrkesutövande och identitetsskapande menar Evans (2002). Författaren visar att när manliga sjuksköterskor ska utföra omvårdnad av andra män riskerar deras maskulinitet att fallera. Så för att kunna upprätthålla maskuliniteten har man en osynlig regel sinsemellan som bygger på heterosexism och homofobi. Den innebär, att män inte rör andra män om det inte finns legitima
10
skäl till det. Eftersom omvårdnad är feminint kodat och för att manliga
sjuksköterskor ska upprätthålla sin maskulinitet krävs det att de tar avstånd från vad som ses som feminint menar Evans. Ett sätt att ta avstånd är att välja ett område där det inte sker intim omvårdnad exempelvis inom psykiatrin (Evans 2002). Flertalet av sjuksköterskorna i Simpsons (2004) studie har vissa problem med sin identitetsuppfattning och den feminina bilden av yrket. Männen hanterade detta med olika strategier för att göra jobbet maskulint och för att distansera sig från det feminina. Flertalet väljer att specialisera sig i yrket, eftersom
specialsjuksköterskor har högre status. Det ses speciellt viktigt att ha dessa strategier när de möter andra män, eftersom män i jämförelse med kvinnor har svårare att acceptera män som arbetar i ett kvinnodominerande yrke (Simpson 2004).
Yrkets genuskodning kan göra att män strategiskt inte väljer yrket eller att de söker andra uppgifter inom yrket som indikerar status menar Robertsson (2002; 2003). De manliga sjuksköterskorna befinner sig underordnade i den hegemoniska maskuliniteten även om de breddar maskulinitetsbegreppet. Även om männen går mot rådande genusordning så producerar och reproducerar de också en
könssegregering då de till större del gör karriär, tar sig andra uppdrag särskilda från de kvinnliga sjuksköterskorna, tar fackliga uppdrag och har ledande arbetsuppgifter vilket förknippas med manlighet och status (Robertsson 2002). Robertsson skriver att den sociala konstruktionen av manlighet och kvinnlighet är tätt förankrat med konstruktionen av heterosexualitet och homosexualitet och är följaktligen en del av könssegregeringsprocessen (Robertsson 2003).
3.3.3 Maskulinitet är motsatsen till femininitet?
Det går inte att se maskulint identitetskapande som en motpol till femininitet, kvinnor och omanligt anser Nordberg (2005). Motståndsförhållanden är inte så enkla utan de manliga sjuksköterskorna gör en positiv identifikation med både maskulinitet och femininitet. Genom diskursanalys dekonstruerar Nordberg den manliga personalens identifikation beträffande maskulinitet och femininitet. Nordberg beskriver fyra olika identitetstyper där kön, klass, etnicitet och
sexualitet visar sig. Samtidigt visar de fyra identitetstyperna också de möjliga och omöjliga positionerna de manliga sjuksköterskorna kan ha. Nordbergs första identitetstyp är att det finns ett kollektivt vi och dem, där män är tvärtemot kvinnor. Männen särskiljer sitt arbete och identifierar sig med gruppen män. Identifikationen blir då att mannen blir mer manlig och skiljer sig från gruppen kvinnor. Det existerar alltså en särartsdiskurs över identifikationen. Nordbergs andra identitetstyp är att män identifierar sig som män genom att särskilja sig från andra män. Det vill säga att männen identifierar sig som män men skapar sin identitet utifrån att inte identifiera sig i kollektivet män. Det tredje
identitetsskapandet som Nordberg skriver om är att männen gärna identifierande sig med kvinnor ochfemininitet, det vill säga att männen sågs som moderna om de hade vissa feminina egenskaper. Trots detta reproducerar de ändå en
könsstereotyp och ett särskiljande mellan könen eftersom de poängterade sina feminina sidor medan andra benämndes som maskulina. Den fjärde
identitetstypen som Nordberg dekonstruerat, är den att även om männen vill poängtera sina feminina sidor så finns det samtidigt en oro inför att närma sig en femininitet som är kopplat till homosexualitet. Det var alltså viktigt för Nordbergs studiesubjekt att ta avstånd från en femininitet som heteronormen pekar ut som icke önskvärd.
11
4. DISKUSSION
Uppsatsens syfte är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering.
Tillhörande uppsatsens syfte finns en frågeställning vars huvudfråga är: Hur och vilken maskulinitet konstruerar män som arbetar som tandhygienist eller
sjuksköterska? Tillsammans med underfrågorna: Vad finns det för forskning avseende manliga tandhygienister? Vad finns det för forskning om mäns
könssegregering i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket? Uppsatsens syfte med tillhörande frågeställning har ej fullständigt besvarats. Anledningen till detta är att, fastän en systematisk genomsökning av litteratur har gjorts, har inga studier, som belyser manliga tandhygienisters maskulinitetskonstruktion, identifierats. Det kan därför antas att det inte finns eller finns mycket lite tidigare forskning gjort inom detta område. Syftet har dock uppnåtts i avseendet att belysa manliga sjuksköterskors maskulinitetskonstruktion samt åskådligöra forskning kring mäns könssegregering i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket. Uppsatsens underfråga om forskning angående manliga tandhygienister har besvarats.
Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Artikelsökningarna i databaser som PubMed och SAGE Journals påvisade endast ett fåtal artiklar som behandlade ämnen som var intressanta för uppsatsen. Det kan därför antas att PubMed inte är den optimala databasen att söka i med tanke på att det är en medicinsk databas och uppsatsen ämne är mer samhällsvetenskapligt inriktat. Artikelsökningen i databasen SAGE Journals uppvisade ett ännu sämre urval. Beträffande det kan det antas att det inte är några genusvetenskapliga tidskrifter som är knutna till databasen. Valet att söka i databasen SAGE Journals härstammar från att det är en av de databaser som Malmö högskola prenumerera på vilket gör det möjligt att få full access. Det är även en databas som ger tillgång till artiklars abstract vid sökning. Det optimala för den här uppsatsen hade varit att använda databasen KVINNSAM som är en tvärvetenskaplig litteraturdatabas som har både svenska och utländska
genusvetenskapliga referenser i form av monografier och samlingsverk, artiklar och uppsatser. Dock är det en databas som studenter vid Malmö högskola inte har full access till eftersom den är en del av LIBRIS. Det gör även att databasen inte är försedd med abstract på artiklarna. Det är ett nödvändigt kriterium för
urvalsprocessen för att förhindra att få en stor mängd irrelevantaträffar. Eftersom databasen KVINNSAM inte har använts i den här uppsatsen är det möjligt att relevant genusforskning inte har beaktats. Vid urvalet av artiklar har ett fåtal inklusions- och exklusionskriterier varit nödvändiga för att få fram ett resultat. Vad gäller exklusionskriteriet att bortse från artiklar som använder sig av ”Bem Sex Role Inventory ” i enkäter som metod, så påträffades en artikel med det metodvalet. Orsaken till beslutet att exkludera artikeln var dels den här uppsatsens omfång samt att forskaren genom den metoden inte till fullo kan problematisera kring bakgrunden till studiesubjektets svar. Avhandlingarna som har valts är svenska, det kan därför antas att det kan finnas avhandlingar på andra språk som kanske skulle varit väsentliga för uppsatsen.
Beträffande forskning om könssegregeringen i tandhygienist- och
sjuksköterskeyrket skiljer sig kvantiteten av forskning. Det finns mer forskning rörande sjuksköterskeyrket trots att det råder en större könssegregering i
12
att det i Sverige skiljer sig mellan antalet disputerade tandhygienister och antalet disputerade sjuksköterskor, det är färre tandhygienister som disputerat (Svensk sjuksköterskeförening 2004; Sveriges Tandhygienistförening 2012). En annan faktor kan vara att tandhygienistyrket fortfarande är relativt ungt (Socialstyrelsen 2007), men även att yrkesgruppen sjuksköterskor är större än yrkesgruppen tandhygienister kan ha betydelse (Socialstyrelsen 2010). Faust (1999), Luciak-Donsberger (2003), Roth och Lance (2008) och Robertsson (2002; 2003) visar att könssegregering bottnar i normer och föreställningar om kön/genus.
Tandhygienist- och sjuksköterskeyrkets genuskodning orsakar att flertalet män inte söker sig till yrket menar Faust (1999), Luciak-Donsberger (2003) och Roth och Lance (2008). Men det är inte enbart nackdelar med att vara man i ett kvinnodominerat yrke. Männen har flera fördelar gentemot sina kvinnliga
kollegor. Nilsson och Sätterlund Larsson (2005) samt Tracey och Nicholls (2007) studie visar att manliga arbetstagare i kvinnodominerande yrken också har lättare för att göra karriär, vilket gör att det även kan råda en vertikal könssegregering.
Luciak-Donsberger (2003) och Robertsson är ense om att den rådande
könssegregeringen bör brytas. Robertsson (2003) menar att vad som krävs är att en öppen dialog förs på arbetsplatsen om genuskonstruktioner och makt. Det räcker inte att enbart se till arbetsplatsen för att få till stånd en förändring. Tropp och Tropp (2010) menar att för att få in fler kvinnliga ortopeder måste man granska alla nivåer, som hur utbildningen är upplagd, hur arbetsmiljön ser ut och om det råder diskriminering och mobbing på arbetsplatsen. Synpunkten om att granska alla nivåer är inte enbart applicerbart på hur man ska få in kvinnliga ortopeder utan kan även ses som en metod för hur man ska få in fler manliga tandhygienister till yrket.
Yrkets feminina genuskodning inverkar inte enbart på huruvida män söker sig till yrket eller inte utan också på männens maskulinitetskonstruktion. Det vill säga deras identitetsskapande som Evans (2002), Harding (2007), Nordberg (2005), Robertsson (2002, 2003), Simpson (2004) och Åberg (2001) visar på i sina studier. För att männen ska kunna upprätthålla och förhålla sig till den
hegemoniska maskuliniteten krävs det att de tar avstånd från kvinnorna och det som kodas som feminint i yrket menar Evans (2002), Harding (2007), Robertsson (2002; 2003) och Simpson (2004). Det gör de genom olika strategier, som att göra karriär eller specialisera sig i de områden som inte ses som feminina menar Evans (2002), Robertsson (2002; 2003) och Simpson. Däremot menar Nordberg (2005) att maskulinitetskonstruktionen är mer komplex än att det enbart skulle handla om två skilda dikotomier(maskulinitet och femininitet), vilket gör att studien sticker ut från resterande material som belyses i uppsatsen. Nordberg (2005) menar att istället för att helt särskilja sig från kvinnor och femininitet kan manliga sjuksköterskor identifiera sig med det för att skapa en maskulinitet. Dock med vissa förbehåll, som att förhålla sig till en feminitet som är kopplad till
homosexualitet. Sammantaget visar resultatet på att istället för att bryta mot könsstereotypa roller reproducerar de dem.
Det finns, som omnämnts tidigare, föga forskning om män i tandhygienistyrket. Faust (1999) forskning har berörts i resultatdelen, vilket är en studie i amerikansk kontext. Det som är intressant med Faust studie är resultatet; att flertalet män har erfarit att de blivit diskriminerade på grund av kön och yrkesval. Med Fausts resultat i ryggen kan det ses som viktigt att undersöka svenska manliga tandhygienisters erfarenheter. Inte minst med tanke på Sveriges
13
diskrimineringslag (2008:567) som gör det olagligt att behandlas sämre eller trakasseras på grund av kön eller könsöverskridande identitet. Det kan även ses som relevant att anlägga ett genusperspektiv på yrket med tanke på att antalet tandhygienister förutspås bli fler, men det syns inte någon förändring gällande könsfördelningen inom yrket. Det kan därför anses viktigt att synliggöra och undersöka dessa maktstrukturer som styr föreställningar om genus/kön och som gör att män inte väljer att bli tandhygienister.
5. KONKLUSION
Orsaken till könssegregeringen inom tandhygienist- och sjuksköterskeyrket beror på yrkenas feminina genuskodning och dess historiska bakgrund. Dock är det inte ofördelaktigt för männen att söka sig till yrkena eftersom männen har lättare för att göra karriär. Yrkets feminina genuskodning påverkar även de manliga
sjuksköterskornas identitetskonstruktion. Men istället för att producera en ny roll så reproducerar de vidare en könsstereotyp roll. Avslutningsvis uppvisar
uppsatsen med tyngd att det finns lite forskning gjord på manliga tandhygienister, deras erfarenheter och om könssegregeringen i yrket. Emellertid existerar ingen forskning som problematiserar manliga tandhygienisters identitetskonstruktion. Det är indicerat att utforska dessa områden mer med tanke på att antalet
legitimerade tandhygienister förväntas öka och därmed, med grund i forskningen, kunna arbeta mot en mindre könssegregerad yrkeskår.
14
6. REFERENSER
Butler, J. (2005). Könet brinner!: texter. Stockholm: Natur och kultur.
Connell, R.W. (1995). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos AB.
Erlöv, I. & Petersson, K. (1998). Från kall till akademi: ideologiska faser i
sjuksköterskeutbildningen under 1900-talet. Lund: Studentlitteratur.
Evans, J.A. (2002). Cautious caregivers: gender stereotypes and the sexualization of men nurses’ touch. Journal of Advanced Nursing, vol. 40, ss.441-448.
Faust, C. C. (1999). A qualitative study of male dental hygienists' experiences after graduation. International Journal of Dental Hygiene, vol. 73, ss. 141-148.
Harding, T. (2007). The construction of men who are nurses as gay. Journal of
Advanced Nursing, vol. 60, ss. 636-644.
Högskoleverket. (2007). Utvärdering av grund- utbildningar i medicin och vård
vid svenska universitet och högskolor Del 1: Den nationella bilden. Stockholm:
Högskoleverket. (Rapport 2007:23 R).
Loughrey, M. (2008). Just how male are male nurses..?. Journal of Clinical
Nursing, vol. 17, ss. 1327-1334.
Luciak-Donsberger, C. (2003). The effects of gender disparities on dental hygiene education and practice in Europe. International Journal of Dental Hygiene, vol. 1, ss. 195-212.
Lykke, N. (2003). Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift, vol. 24, ss. 47-56.
Lykke, N. (2009). Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och
skrift. Stockholm: Liber AB.
Nilsson, K. & Sätterlund Larsson, U. (2005). Conceptions of gender - a study of female and male head nurses' statements. Journal of Nursing Management, vol. 13, ss. 179-186.
Nordberg, M. (2005). Jämställdhetens spjutspets? : manliga arbetstagare i
kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet.
Göteborg: Arkipelag.
Robertsson, H. (2002). Maskulinitetskonstruktion och könssegregering i sjukvård:
manliga sjuksköterskor och hegemonisk maskulinitet. Stockholm: Elander Gotab.
(Arbetslivsinstitutet Stockholm).
Robertsson, H. (2003). Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering
15
Roth, J.E. & Lance, C. (2008). Perceived and real barriers for men entering nursing: implications for gender diversity. Journal of Cultural Diversity, vol. 15, ss. 148-152.
Simpson, R. (2004). Masculinity at work: the experiences of men in female dominated occupations. Work, Employment and Society, vol. 18, ss. 349-368.
Socialstyrelsen. (2005a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2005b). Kompetensbeskrivning för legitimerad tandhygienist. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2007). Utvidgad kompetens för tandhygienister – förutsättningar
för en försöksverksamhet. Stockholm: Socialstyrelsen. (Artikel nr 2007-107-1).
Socialstyrelsen. (2010). Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal - Officiell
statistik om antal legitimerade (2009) och arbetsmarknadsstatus (2008).
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2011). Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården
samt tandvården – Åren 2009–2025. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2012). Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012 – En analys
av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens offentliga utredningar. (2004). Den könsuppdelade arbetsmarknaden:
Betänkande av Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. (SOU 2004:43).
Statens offentliga utredningar. (2010). Kompetens och ansvar. Betänkande av
2009 års Behörighetsutredning. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
(SOU 2010:65).
Stoltz, P. & Olausson, L. (2004). Medborgerlig bildning – Om reflekterande medborgare och deras bildning. IOlausson, L. Genus, miljö, migration och
etnicitet: om konsten att arbeta med perspektiv. Malmö: Malmö högskola.
Svensk sjuksköterskeförening. (2004). Svensk sjuksköterskeförening
– en mötesplats för professionell utveckling. Stockholm: Elanders Infologistics
AB.
Sveriges Tandhygienistförening. (2012-02-14). Disputerade svenska
tandhygienister. Tillgänglig: http://www.tandhygienistforening.se / Yrket /
Disputerade thyg [2012-03-10].
Tracey, C. & Nicholl, H. (2007). The multifaceted influence of gender career progress in nursing.Journal of Nursing Management, vol. 15, ss. 677-682.
16
Tropp, H. & Tropp, A. (2010). Hur hålla kvar kvinnliga ortopeder?. I Wijma, B., Smirthwaite, G. & Swahnberg, K. (red.). Genus och kön inom medicin- och
vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur.
Westerberg, H. (2001). Könsmärkningsprocessen. I Gonäs, L., Lindgren, G. & Bildt, C. (red.). Könssegregering i arbetslivet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Åberg, B. (2001). Samarbete på könsblandade arbetsplatser. En könsteoretisk
analys av arbetsdelning mellan kvinnor och män i två yrken: akutsjuksköterskor och ordningspoliser. Örebro: Örebro Universitet.
