Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet
Grundnivå 15hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2018
KUNSKAPER OCH ATTITYDER
GÄLLANDE HIV OCH AIDS HOS
SJUKSKÖTERSKESTUDENTER
EN ENKÄTSTUDIE
JOHANNA ASSADI RISSANEN
LOUISE PERSSON
1
KUNSKAPER OCH ATTITYDER
GÄLLANDE HIV OCH AIDS HOS
SJUKSKÖTERSKESTUDENTER
EN ENKÄTSTUDIE
JOHANNA ASSADI RISSANEN
LOUISE PERSSON
Assadi Rissanen, J och Persson, L. Kunskaper och attityder gällande hiv och aids hos sjuksköterskestudenter. En enkätstudie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle,
Institutionen för Vårdvetenskap, 2018.
Introduktion: Antalet rapporterade fall av hiv i Sverige har ökat från 241 personer
år 1997 till 430 individer år 2016. Samtidigt har undervisningen om hiv vid universitetet som valts till denna studie minskat. Syftet med studien är att undersöka kunskaper och attityder gällande hiv och aids hos blivande
sjuksköterskor vid ett universitet i södra Sverige. En deskriptiv jämförelse görs med Folkhälsomyndighetens studie gjord på allmänheten 2016. Metod: För att besvara syftet tillämpas en deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en
enkätundersökning. Totalt skickades enkäten ut till 335 sjuksköterskestudenter varav 132 personer besvarade den, motsvarade 43%. Enkäterna sammanställdes automatiskt i Google Forms. Resultat: Redovisas i tabeller, stapel- och
cirkeldiagram samt i löpande text. Studiens resultat organiserades och redovisas under fem rubriker: bakgrundsfrågor, samtal om hiv och aids, kunskap, attityder
gentemot hiv och aids samt kommentarer. Diskussion: Generellt har
respondenterna goda kunskaper gällande hiv och aids men kunskapsluckor gällande smittvägar och behandling kan urskiljas. Sjuksköterskestudenternas kunskaper är högre än allmänhetens i Folkhälsomyndighetens studie 2016. Attityder gentemot hivpositiva patienter samverkar med kunskap där högre kunskap ger mer positiva attityder. Fortsatt utbildning gällande hiv och aids efterfrågas; god kunskap hos sjuksköterskor ger förutsättningar att bedriva säker- och personcentrerad vård.
2
KNOWLEDGE AND ATTITUDES
REGARDING HIV AND AIDS AMONG
NURSING STUDENTS
A SURVEY-STUDY
JOHANNA ASSADI RISSANEN
LOUISE PERSSON
Assadi Rissanen, J & Persson, L. Knowledge and attitudes regarding HIV and AIDS among nursing students. A survey-study. Degree project in nursing 15
credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care
Science, 2018.
Introduction: Individuals reported with HIV in Sweden has increased from 241
persons in 1997 to 430 individuals in 2016. During this same time-period the university that was chosen to this study has decreased their education regarding HIV and AIDS. The purpose of the study is to examine knowledge and attitudes about HIV and AIDS in future nurses at a university in southern Sweden. A descriptive comparison is made with Folkhälsomyndigheten’s study were the public participated in 2016. Method: In order to come to conclusions regarding the purpose, a descriptive cross-sectional study in the form of a questionnaire was applied. In total the questionnaire was sent to 335 nursing students of which 132 individuals answered it. This corresponded to a response rate of 43%. The
questionnaire was compiled automatically by Google Forms. Result: The result is presented in charts, bar- and circle diagrams and in plain-text. The result was organized and is presented in five topics: background questions, conversations
about HIV and AIDS, knowledge, attitudes towards HIV and AIDS and further comments. Discussion: On average the respondents have good knowledge on the
subject matter but knowledge gaps in terms of disease transmission and treatment can be distinguished. The knowledge of nursing students’ is higher than the publics’ according to the study made by Folkhälsomyndigheten in 2016. Attitudes towards HIV-positive individuals correlate to the level of education where higher levels of knowledge leads to more positive attitudes. Further education on the matter of HIV and AIDS is requested; expertise among nurses facilitates a safe and person centered care.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
BAKGRUND 4
Sjukdomen hiv och aids 5
Sjuksköterskans ansvarsområden 6
Diskriminering 6
Kunskaper och attityder gällande hiv och aids 7 Kunskapsläget i Sverige gällande hiv och aids 2016 8
PROBLEMFORMULERING 10 SYFTE 11 METOD 11 Urval 11 Datainsamling 11 Dataanalys 12 RESULTAT 13 Bakgrundsfrågor 13
Samtal och information om hiv och aids 14
Kunskap 15
Attityder gentemot hiv och aids 17
Kommentarer 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 22 KONKLUSION 25 FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING 26 OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE REFERENSER 27 BILAGA 1 ENKÄT 29 BILAGA 2 INFORMATIONSBREV 33
4
INLEDNING
När hiv och aids debuterade i Sverige i början av 1980-talet blev sjukdomen mycket uppmärksammad inte minst i media. Många människor dog under kort tid vilket skapade stor rädsla. Hivpatienter kommer under hela sina liv ha
regelbunden kontakt med sjukvården och har rätt till en anpassad, värdig och säker vård. I hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 (HSL) som sjuksköterskor lyder under framgår att vård ska ges med respekt för alla människors lika värde (3:1 HSL). Under verksamhetsförlagd utbildning har vi, författarna till denna studie, sett inslag av ovilja hos vissa sjuksköterskor som står inför att vårda patienter med hiv.
Undervisningen om hiv och aids vid det för studien valda universitet har minskat till att endast innefatta en internetbaserad föreläsning. Samtidigt har antalet
rapporterade fall i Sverige ökat från 241 individer år 1997 (Folkhälsomyndigheten 1998) till 430 individer år 2016 (Folkhälsomyndigheten 2016). Inom kort kommer vi och våra medstudenter gå ut på arbetsmarknaden som legitimerade
sjuksköterskor. Vi förväntas då inneha tillräcklig kunskap om hiv och aids samt en positiv attityd till att vårda dessa individer. Att undersöka kunskaper och attityder gentemot hiv och aids hos blivande sjuksköterskor blev därför ett angeläget ämne för vår kandidatuppsats i omvårdnad.
BAKGRUND
I 1980-talets USA upptäcktes det att tidigare friska, unga män drabbades av annars ovanliga sjukdomstillstånd (Moberg 2000). En fransk forskargrupp identifierade år 1983 ett virus om orsakade immunbristen vid aids; viruset fick namnet human immunodeficiency virus (hiv/HIV). Viruset spreds även till Sverige och till en början var de flesta smittade homosexuella män. Slutsatsen drogs att sjukdomen hängde ihop med dessa personers livsstil. Allt eftersom rädslan för sjukdomen växte hos allmänheten blev homofobin större och sjukdomen fick öknamnet bögpesten. Detta resulterade i åtgärder som att homo- och bisexuella män förbjöds att donera blod. År 1984 började Riksförbundet för sexuellt likaberättigande ge ut information om säkert sex för samma grupp (a.a).
Moberg (2000) anger att forskare redan ett år efter sjukdomens utbrott förstod att viruset smittade även utanför gruppen homosexuella män. Flera fall rapporterades bland annat hos personer som fått blodtransfusioner, organtransplanterats och tagit droger intravenöst. De nya upptäckterna förnekades dock av allmänheten och homosexuella män var fortsatt utsatta. Sjukdomen eskalerade snabbt vilket skapade en rädsla bland allmänheten att själva också bli drabbade (a.a). Enligt Moberg (2000) var även media delaktiga och tidningar publicerade extrema uttalanden; i en artikel i Svenska Dagbladet sades bland annat att alla personer med hiv skulle isoleras från omvärlden (a.a).
Moberg (2000) anger att informationen om att hiv kan drabba alla spreds efter en tid och efter hand som människor vande sig vid att hiv fanns tonades de mest extrema uttalandena och förslagen till prevention ner (a.a). Med tiden kom man överens om att kunskap och information var det rätta verktyget för att minska paniken och hantera situationen på bästa sätt (Sjöquist 2010).
5
Synligheten och betydelsen av hiv i samhället har minskat från att ha varit omtalat till att nästan inte synas eller pratas om alls (Folkhälsomyndigheten 2016). Detta trots att antal rapporterade fall per år har ökat med 78% mellan åren 1997–2016 (Folkhälsomyndigheten 1998 & 2016).
Sjukdomen hiv och aids
Hiv leder till kronisk infektion för den insjuknade. Viruset angriper ett flertal olika celler i kroppen och försämrar gradvis immunförsvaret och annars enkla
infektioner blir med tiden allvarliga. Aids, som är en förkortning av acquired
immune deficiency syndrome (AIDS), uppstår när immunförsvaret är nästintill helt
nedbrutet (Sandström 1994; Wahren & Wahren 2007). Om ingen behandling ges får cirka hälften av alla hivpositiva personer aids inom tio år. Obehandlad aids leder inom 18 månader till döden. Hiv är en kronisk infektion som kräver
medicinering resten av livet. Sjukdomen är inte nödvändigtvis dödlig (Wahren & Wahren 2007).
Hiv smittar genom oskyddat samlag, blod och från mamma till barn under graviditet, förlossning eller amning. Se samtliga smittvägar i tabell 1 (Sandström 1994; Wahren & Wahren 2007). Inkubationstiden är två till tre veckor och
personen som insjuknat kan inom två månader drabbas av akut hivsyndrom. Detta ger allmänna sjukdomssymptom och är en tid då viruset är mycket smittsamt då antikroppar ännu inte hunnit bildas. En tidig diagnos är viktig för att hindra smittspridning och behandla sjukdomen (Wahren & Wahren 2007). Hiv lyder under smittskyddslagen 2004:168 (SmittskL) vilket innebär att en person som misstänker sig vara hivpositiv är skyldig att kontakta en läkare för hivtest (3:1 SmittskL). Personen är även skyldig att göra vad hen kan för att inte föra viruset vidare samt informera om sin sjukdom om hen riskerar att smitta en annan människa till exempel vid sexuell kontakt (2:1–2 SmittskL). Undantag från smittskyddslagen kan göras om den hivpositiva personen har en välinställd
behandling. Denna bedömning görs utifrån vissa kriterier av en smittskyddsläkare som också beslutar om patienten behöver informera sina sexpartners om sin sjukdom (Folkhälsomyndigheten 2018).
Tabell 1. Hiv kan överföras genom...
Behandling
FASS (2017) anger att hiv är en behandlingsbar sjukdom, sjukdomen kan dock inte botas. Behandlingen utgörs för det mesta av en kombination av flera läkemedel för att undvika resistens. För att uppnå optimal behandling kan flera olika läkemedelskombinationer behöva prövas då många av läkemedlen ger olika biverkningar. Effekten av behandlingen påverkas av patientens följsamhet och hur höga virusnivåer patienten ursprungligen hade, vilket i sin tur kan bero på bland
Ja Nej
Saliv X
Tårar X
Från gravida till deras foster X
Blod X
Sperma X
Slidsekret X
Insektsbett X
Genom att dricka ur samma flaska som någon som har hiv X
6
annat hur länge sjukdomen varit obehandlad. Vid en välinställd behandling är risken minimal att viruset överförs vid exempelvis sexuell kontakt (FASS 2017).
Sjuksköterskans ansvarsområden
Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) har utarbetat riktlinjer för verksamma inom yrket. Däribland ingår sjuksköterskans kärnkompetenser. Exempel på dessa är personcentrerad vård, säker vård och förbättringskunskap (SSF 2015).
Sjuksköterskan ska i vårdarbetet främja en miljö där mänskliga rättigheter respekteras och hen ska uppvisa professionella värden så som lyhördhet, respektfullhet och medkänsla (SSF 2017).
Personcentrerad vård
Eldh (2014) anger att personcentrerad vård innebär att fokusera på patienten som individ och på så sätt få en mer komplex bild, jämfört med om fokus endast läggs på sjukdomen patienten vårdas för. Patientens delaktighet och autonomi är av stor vikt när det kommer till personcentrerad vård (Eldh 2014). Varje patients unika resurser och erfarenheter ska lyftas fram, ett förhållningssätt som vanligen även ökar patientens följsamhet för behandlingen och gör upplevelsen av vårdtillfället mer positiv (GBCC 2017). För att kunna arbeta personcentrerat behöver
sjuksköterskan själv vara medveten om sina tankar och värderingar, samt även vara trygg i sin kunskap (SSF 2012).
Säker vård och förbättringskunskap
I enighet med HSL ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven för god vård. Detta innebär bland annat att patienten har rätt att känna sig trygg och att en god kontakt mellan vårdpersonal och patient ska främjas (5:1 HSL). Effektiva behandlingsmetoder ska erbjudas och patientens redan befintliga
resurser ska användas på bästa sätt (Nilsson Kajermo m.fl. 2014). För att kunna ge en säker vård är sjuksköterskor skyldiga att aktivt arbeta för att inhämta
forskningsbaserad, professionell kunskap att använda som stöd i sitt
evidensbaserade arbete. Med legitimationen kommer ett personligt ansvar att kontinuerligt uppdatera sin kunskap för att upprätthålla sin yrkeskompetens (SSF 2017). Att det ges organisatoriska möjligheter att hitta ny kunskap och
implementera denna är en förutsättning för att kompetensutveckling ska ske (Nilsson Kajermo m.fl. 2014).
Diskriminering
Diskriminering är ett brett begrepp som kan omfatta händelser, enskilda eller flera i följd, som av en eller flera personer upplevs som exempelvis kränkande,
missgynnande eller ojämlika (Diskrimineringsombudsmannen 2018). Enligt diskrimineringslagen 2008:567 (DL) kan diskriminering ske på flera grunder; exempelvis på grund av kön eller könsuttryck, funktionsnedsättning eller sexuell läggning (1:4 DL). I sjuksköterskans kompetens ingår att både vara villig att vårda alla patienter, men också att ha kunskapen som krävs för att utföra nödvändiga uppgifter. Målet är att ge patienterna en bättre och säkrare vård (Nilsson m.fl. 2014). Det är även förbjudet att särbehandla någon inom hälso- och sjukvård (2:13 DL).
Galvan m.fl. (2008) tillfrågade via en enkät 283 hivpositiva individer i USA. Studien visar att diskriminering, framförallt vid upprepade tillfällen, kan leda till en känsla av stigmatisering hos individen. Hivrelaterad diskriminering innebär att på grund av sin diagnos utsättas för ojämlik behandling, fysiskt eller psykiskt, av
7
en individ eller av ett helt samhälle. Studien visar att stigmatisering innebär upplevelsen av att få en negativ stämpel på grund av sin diagnos, vilket är kopplat till starka känslor av utanförskap. Hur stigma hanteras skiljer sig individer
emellan; en del sluter sig och vill inte berätta för andra än sina närmaste om sin sjukdom. Andra konfronterar stigmatiseringen och går ut med sin diagnos för allmänheten som aktivister. Tillgång till socialt stöd anses av deltagarna i studien vara viktigt för att kunna hantera eventuella kräkningar och förutfattade meningar (Galvan m.fl. 2008).
Kunskap och attityder gällande hiv och aids
En studie gjord inom primärvården i Sverige där 327 sjuksköterskor deltog visar att en avgörande faktor för sjukvårdspersonalens attityd gentemot hivpositiva patienter är på vilket sätt de blivit smittade (Hall m.fl. 2017). Om överföringen av hiv skett genom sexuella kontakter eller till följd av sprutdelning drogmissbrukare emellan är attityden ofta mer negativ jämfört med om hiv överförts vid
exempelvis en blodtransfusion. Orsaken till den negativa attityden är
sjukvårdspersonalens egna tankar kring drogmissbruk och homosexualitet (a.a). Samma tendens synliggjordes i en enkätstudie med 102 sjuksköterskestudenter i Ryssland (Suominen m.fl. 2015). Studenterna kände mer empati för personer som smittats av hiv genom blodtransfusion jämfört med de som smittats på annat sätt. En tiondel av respondenterna trodde även att alla homosexuella personer är bärare av hiv (a.a).
Enligt Hall m.fl. (2017) anser sig deltagarna i primärvårdsstudien generellt ha bristande kunskap om hiv till exempel gällande sjukdomsförlopp, epidemiologi, rutiner vid exempelvis blodprov samt restriktioner gällande medicineringen. En stor osäkerhet råder kring huruvida viruset kan föras vidare under pågående behandling (a.a). En indisk enkätstudie med 172 sjuksköterskestudenter visar att en tredjedel av respondenterna trodde att hiv kan överföras genom exponering för saliv från hivbärare, genom att bli stucken av samma mygga eller genom att simma i samma pool som en hivpositiv person (Dharmalingam 2015). Den ryska studien (Suominen 2015) visar okunskap bland studenter gällande hygienrutiner. Knappt en femtedel av respondenterna visste att full skyddsutrustning i form av förkläde, munskydd och handskar inte är nödvändig vid all vård av hivpositiva patienter. Majoriteten av respondenterna var rädda för att vårda patienter med hiv på grund av rädsla för att själv bli smittade (a.a). Nästintill hälften av de indiska studenterna ansåg att hivpositiva patienter bör isoleras (Dharmalingam 2015). Deltagarna i den svenska primärvårdsstudien angav att de saknade
kompetensutveckling gällande hiv och aids, ingen av deltagarna hade erfarit att ämnet tagits upp under arbetsplatsutbildningar (Hall m.fl. 2017). De flesta angav att de skulle uppdatera sig om sjukdomen om de kom i kontakt med en patient med hiv (a.a). Folkhälsomyndighetens studie (2016) visar att personer med längre utbildning har större kunskaper om hiv och att dessa personer inte heller är lika rädda för kontakt med hivpositiva personer som de med kortare utbildning och lägre kunskaper (a.a). Detta överensstämmer med den indiska studien som visar att studenter som kommit längre i sin utbildning och/eller haft kontakt med personer med hiv har högre kunskap och en mer positiv inställning till att vårda dessa patienter (Dharmalingam 2015). Enligt studien av Hall m.fl. (2017) är vårdpersonal 2017 jämfört med på 80- och 90-talet mer positivt inställd till att vårda patienter med hiv, rädslan har minskat (a.a). Flera av de ryska studenterna ansåg dock att det borde vara frivilligt för sjuksköterskor att vårda personer med
8
hiv och att sjuksköterskorna som gör det även bör få extra betalt (Suominen m.fl. 2015). Av de indiska sjuksköterskestudenterna ansåg två tredjedelar att
sjuksköterskor är skyldiga att vårda alla patienter, oavsett hälsostatus. En tredjedel var negativt inställda till att vårda personer med hiv (Dharmalingam 2015).
Bland indiska sjuksköterskestudenter är kunskapen om och attityderna gentemot att vårda hivpositiva patienter generellt god men brister gällande kunskap om smittvägar finns. Vidare utbildning inom dessa områden är viktig för att möta de fysiska och psykiska behoven hos patienter med hiv och aids (Dharmalingam 2015). Folkhälsomyndigheten (2016) anger att mer information behövs i skolor och till allmänheten om hiv och hur sjukdomen överförs. De flesta vet att hiv kan överföras via blod och samlag medan de andra smittvägarna är mindre kända. Mer kunskap behövs också gällande den låga smittorisken vid en välinställd
behandling. Denna kunskap behöver förmedlas inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och annan kommunal verksamhet (Folkhälsomyndigheten 2016). Även studien gjord i primärvården ger stöd för fortsatta informationsinsatser riktade till hälso- och sjukvård samt kontinuerlig kompetensutveckling (Hall m.fl. 2017).
Kunskapsläget i Sverige gällande hiv och aids 2016
Folkhälsomyndigheten har sedan 1987 med jämna mellanrum undersökt
kunskaper, attityder och beteenden gällande hiv och aids hos allmänheten genom enkätstudien Hiv i Sverige (Folkhälsomyndigheten 2016). Ett urval av frågorna från studien gjord 2016 presenteras nedan i tabell 1–6. I studien deltog drygt 11 000 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 38%. Om inget annat anges är n=11 000.
Samtal och information om hiv och aids
I Folkhälsomyndighetens undersökning (2016) får respondenterna frågan vad de själva anser om sin kunskap om ämnet. Av deltagarna anser sig 63% ha tillräcklig kunskap om hiv och könssjukdomar (se tabell 2).
Tabell 2. Tycker du att du har de kunskaper du behöver om hiv och könssjukdomar?
Tillräcklig kunskap 63%
Inte tillräcklig kunskap 18%
Vet inte 19%
Kunskap
Ett antal frågor i enkäten handlar om hur hiv smittar. Deltagarna får då tre alternativ: ja, nej och vet inte. På påståendet att hiv kan överföras via gravida till deras foster svarar 76% ja. Anmärkningsvärt är att 17% anger att viruset kan överföras genom insekter och 18% att det kan överföras genom att dricka ur samma flaska som en person med hiv. Hela 23% tror även att hiv kan överföras genom saliv. Kunskapen att hiv kan överföras genom sperma är relativt hög, däremot saknar 34% av respondenterna kunskapen att viruset även kan överföras genom slidsekret. Nästan samtliga deltagare i studien vet att hiv kan överföras via blod (se tabell 3).
9
Tabell 3. Markera i vilken mån du tror att påståendena stämmer:
Ja Nej Vet inte Hiv kan överföras via gravida till deras foster 76% 8% 16%
Hiv kan överföras genom kyssar 17% 70% 13%
Hiv kan överföras genom offentliga toaletter 6% 82% 12%
Hiv kan överföras genom insektsbett 17% 60% 23%
Hiv kan överföras genom att dricka ur samma flaska som någon som har hiv
18% 77% 5%
Hiv kan överföras genom saliv 23% 61% 18%
Hiv kan överföras genom tårar 6% 82% 12%
Hiv kan överföras genom sperma 80% 9% 10%
Hiv kan överföras genom slidsekret 66% 13% 21%
Hiv kan överföras genom blod 96% - 4%
Av deltagarna har 71% uppfattningen att personer med medicinskt behandlad hiv kan leva ett lika långt liv som andra. Endast 5% svarade rätt på frågan hur risken att föra hiv vidare påverkas om man är under medicinsk behandling (se tabell 4 och 5).
Tabell 4. Markera i vilken grad följande påståenden stämmer med din uppfattning:
Instämmer Instämmer inte Vet inte Personer som lever med hiv och får medicinsk
behandling, kan leva ett lika långt liv som andra.
71% 8% 22%
En person med hiv kan se frisk ut 95% - 5%
Om du misstänker att du utsatts för risken att smittas av hiv, är det viktigt att testa sig snarast för att få bästa möjliga effekt av behandling mot hiv
95% - 5%
Jag anser att kondom är ett säkert skydd mot hiv 79% 9% 12% Bara den som testat sig för hiv kan säkert veta att
hen har hiv
82% 8% 10%
Tabell 5. Idag erbjuds alla som lever med hiv i Sverige medicinsk behandling. Hur tror du att
medicinerna påverkar risken för att hiv ska överföras vid sexuella kontakter? Risken blir minimal Risken påverkas inte Risken ökar Vet inte
Hur tror du att medicinerna påverkar risken för att hiv ska överföras vid sexuella kontakter?
10
Attityder gentemot hiv och aids
Respondenterna ombads att tänka sig in i vad de skulle göra om de fick veta att en arbets- eller skolkamrat har hiv. Nästan en femtedel, 17%, skulle oroa sig för att själva få hiv och 85% anger att de skulle stötta personen. Hela 18% anser att personer med hiv bör avstå från samlag, dock vet 30% inte vad de anser om frågan (se tabell 6 och 7).
Tabell 6. Hur skulle du reagera om du får veta att till exempel en arbetskamrat eller skolkamrat har
hiv? (Jag tror att jag skulle...)
Ja Nej Vet inte
Lära sig mer om hiv 78% 8% 14%
Undvika att använda samma toalett som personen 10% 72% 18%
Undvika närkontakt 9% 77% 14%
Bli orolig för att själv få hiv 17% 69% 14%
Försöka stötta den personen 85% - -
Tabell 7. Markera i vilken grad följande påståenden stämmer med din uppfattning:
Instämmer Instämmer inte alls
Kan inte ta ställning Jag tycker att den som har hiv måste upplysa sin
sexpartner om detta
97% - 3%
Jag tycker att den som har hiv bör avstå från samlag 18% 52% 30%
PROBLEMFORMULERING
Enligt tidigare studier gjorda i primärvården i Sverige råder okunskap om sjukdomen hiv, exempelvis hur den smittar, medicinering och vilka specifika rutiner som ska tillämpas i patientnära vård (Hall m.fl. 2017). Kunskapsnivån är sammankopplad med attityder gentemot hivpositiva patienter; ju större kunskap desto mer positiv attityd (Folkhälsomyndigheten 2016). Även personliga tankar och värderingar visar sig inverka på sjuksköterskans attityd mot personer med hiv (Hall m.fl. 2017). En nationell studie visar behov av mer kunskap och information för att motverka stigmatisering och diskriminering av denna patientgrupp
(Folkhälsomyndigheten 2016). Eftersom kunskap kan ge förutsättningar för en positiv attityd gentemot personer med hiv är ämnet angeläget att undersöka hos blivande sjuksköterskor. Detta då sjuksköterskelegitimationen ska säkerställa att personens arbete utförs i enighet med svensk lag och riktlinjer från bland annat SSF gällande exempelvis personcentrerad- och säker vård.
11
SYFTE
Syftet med studien är att undersöka kunskaper och attityder gällande hiv och aids hos blivande sjuksköterskor vid ett universitet i södra Sverige.
En deskriptiv jämförelse kommer göras med Folkhälsomyndighetens studie (2016) angående hur kunskaper och attityder gentemot hiv och aids skiljer sig mellan sjuksköterskestudenter och allmänheten.
METOD
Givet studiens syfte valdes en deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en enkät utifrån en kvantitativ ansats. Enligt Polit och Beck (2016) har en deskriptiv studie som mål att inhämta information om en viss situation sant beskriva denna. En tvärsnittsstudie beskriver ett visst fenomen vid en viss tidpunkt (a.a). Data
inhämtades under våren 2018 vid ett universitet i södra Sverige. Enkätens innehåll strävar efter att synliggöra och beskriva kunskaper och attityder hos
studiepopulationen vid tidpunkten för undersökningen. Tillstånd att genomföra undersökningen hämtades av prefekten vid fakulteten och studien prövades av universitetets etikråd.
Urval
Populationen som undersöktes var studenter vid sjuksköterskeprogrammet vid det utvalda universitetet. Studiens urval och inklusionskriterier var samtliga studenter i termin fyra, fem och sex under våren 2018. Konsekutivt urval tillämpades och innebär enligt Polit och Beck (2016) att alla tillgängliga från urvalsgruppen som svarat på enkäten under en bestämd tidsperiod involveras i studien (a.a).
Datainsamling
Insamlingen av data gjordes genom en internetenkät (bilaga 1) hämtad från Folkhälsomyndigheten (2016) som givit sitt godkännande. Programmet Google Forms användes för att utforma enkäten. Detta är en gratistjänst där man loggar in med e-postadress och lösenord för att sedan utforma en enkät utifrån sina egna önskemål. Frågorna hämtade från Folkhälsomyndigheten (2016) formulerades identiskt med originalet.
Folkhälsomyndighetens enkät består ursprungligen av 37 frågor uppdelade under tre avsnitt: erfarenhet av testning för hiv och sexuellt överförda infektioner,
kunskap och information samt hälsa, sexualitet och sexualvanor. Enkäten består
av ja och nej-frågor, flervalsfrågor där det går att välja ett eller flera alternativ, samt påståenden där respondenten ska svara till vilken grad hen instämmer. Avsnitt ett och tre bedömdes vara av känslig karaktär och var inte heller relevanta för att besvara studiens syfte. Dessa avsnitt togs därför bort medan avsnitt två,
kunskap och information, behölls. Frågorna hämtade från Folkhälsomyndigheten
(2016) är numrerade 1–14 i enkäten. Enkäten kompletterades med tilläggsfrågor som syftar till att inhämta information om grundläggande bakgrundsfakta om respondenten. Där efterfrågades bland annat vilken typ av utbildning de haft gällande hiv och aids. Tilläggsfrågorna är numrerade A-E i enkäten. I slutet lämnades för ytterligare kommentarer.
12
Undersökningen pilottestades genom att 10 personer utanför urvalsgruppen fick samma utskick som var tänkt till studiedeltagarna. Polit och Beck (2016) anger att pilottestning är ett sätt att försäkra att instrumentet fungerar och att studien är genomförbar (Polit & Beck 2016). Därefter skapades en anonym mejladress och inloggningsuppgifter till denna delgavs handledaren som fick tillgång till
studenternas mejladresser via kursansvarig. Därefter skickade handledaren ut en länk till enkäten tillsammans med ett informationsbrev (bilaga 2). För att besvara enkäten krävdes ingen inloggning utan respondenterna var anonyma. Totalt tillfrågades 335 sjuksköterskestudenter varav 122 studenter i termin fyra, 107 studenter i termin fem och 106 studenter i termin sex. Fyra dagar innan sista svarsdag skickades ett påminnelsemejl ut för att generera så hög svarsfrekvens som möjligt. Datainsamlingen pågick under två veckor.
Utskicket kunde inte levereras till 26 av mejladresserna vilket gjorde att det återstod 309 studenter som hade möjlighet att delta i studien. Det externa bortfallet uppgick till 57% (n=177). Enkätens utformning omöjliggör internt bortfall då frågorna är konstruerade med ett obligatoriskt svarsmönster. Nio deltagare lämnade kommentarer.
Dataanalys
Google Forms sammanställde automatiskt resultatet i sin helhet antingen i antal svarande numeriskt eller i procent samt i stapel- eller cirkeldiagram. Resultatet av frågorna presenteras var för sig i textform samt vid behov med stöd av figurer eller tabeller. Frågorna hämtade från Folkhälsomyndighetens enkät (2016) delas in under rubriker: samtal och information om hiv och aids, kunskap samt attityder
gentemot hiv och aids. Då frågorna 1–14 i denna studie är samma som i
Folkhälsomyndighetens enkät (2016) gjordes valet att sammanställa resultatet enligt dessa. Tilläggsfrågorna A-E presenteras separat i resultatavsnittets inledning samt under rubriken bakgrundsfrågor.
Kommentarerna var tänkta att bearbetats genom manifest innehållsanalys vilket enligt Olsson och Sörensen (2011) innebär att texten bearbetas i meningsenheter och koder för att sedan sammanställas i löpande text (a.a). De nio kommentarerna som inkom bestod sammanlagt av 13 meningar vilket bedömdes vara för lite för att analysera enligt manifest innehållsanalys. Istället sammanställdes
kommentarerna i löpande text. Uppgifterna från enkäten sparas inte av Google utan raderas samtidigt som kontot raderas. Kontot samt mejladressen som enkäten skickats ifrån raderas när arbetet examinerats och godkänts.
13
RESULTAT
Av 309 personer som mottog utskicket inkom svar från 132 respondeter, motsvarande en svarsfrekvens på 43%. Av respondenterna går 32% (n=42) i termin fyra, 39% (n=52) i termin fem och 29% (n=38) personer i termin sex. Enkätens utformning omöjliggör internt bortfall vilket innebär att n=132 i samtliga frågor om inget annat anges. Fråga E, 4 och 6 besvarades endast av respondenterna som valt ett visst alternativ på frågan innan. Antal personer som svarat på dessa frågor anges där frågan presenteras. Terminsuppdelningen och bortfallet presenteras nedan (se tabell 8 och 9).
Tabell 8. Urval och respondenter terminsvis (%)
Termin fyra Termin fem Termin sex Totalt Antal utskick 112 (36) 107 (32) 106 (32) 335 (100)
Antal svar 42 (32) 52 (39) 38 (29) 132 (100)
Tabell 9. Deltagare i studien (%)
Totalt
Antal utskick 335 (100)
Externt bortfall 177 (57)
Antal mejl som mottagits 309 (92)
Antal svar 132 (39)
Svarsfrekvens (baseras på antal mejl som mottagits)
(43)
Bakgrundsfrågor
I enkäten tillfrågades respondenterna att svara på tre frågor som berörde vilken typ av undervisning de fått samt om de tycker annan sorts undervisning hade varit lämplig. På frågan vilken typ av undervisning respondenten haft om hiv och aids kunde flera alternativ väljas. Den vanligaste undervisningsformen för
respondenterna var föreläsningar i skolan samt internetbaserade föreläsningar (se figur 1).
14
Notera är att 68% angav att de inte är nöjda med undervisningen så som den såg ut vid tidpunkten för enkäten, 31% svarade att de var nöjda (se figur 2).
Personerna som inte var nöjda med undervisningen (n=90) tillfrågades om vilken typ av undervisning de tycker är lämplig gällande hiv och aids, även här kunde flera alternativ väljas. Flest angav att föreläsningar i skolan lämpar sig bäst men många angav även att lärandeseminarium skulle vara en lämplig
undervisningsform.
Figur 2. Är du nöjd med undervisningen så som den ser ut idag?
Samtal och information om hiv och aids
I enkäten ställs sex frågor om samtal gällande hiv och aids, informationssökning om ämnet samt respondentens uppfattning om sin egen kunskap. På frågan om man samtalat om hiv de senaste tre månaderna angav 54% att de hade gjort det (se figur 3).
Figur 3. Har du pratat om hiv med någon de senaste 3 månaderna?
Deltagarna tillfrågades om de själva sökt information hiv och aids de senaste tolv månaderna. Av respondenterna angav 53% att de hade sökt information (se figur 4). Personerna som sökt information (n=70) de senaste tolv månaderna ombads svara på var de tagit del av den informationen, flera alternativ kunde väljas. De vanligaste informationskällorna var sidor som 1177, Vårdguidens och
Folkhälsomyndighetens hemsidor.
15
Respondenterna tillfrågades om de haft samtal gällande könssjukdomar och oönskad graviditet inom hälso- och sjukvård eller i skolan, där de också haft möjlighet att ställa frågor. De flesta hade haft möjlighet till sådana samtal. Observera dock att 18% aldrig haft det (se figur 5).
Figur 5. Har du någon gång haft ett samtal om könssjukdomar eller oönskad graviditet? Till
exempel i skolan eller inom hälso- och sjukvården, där du haft möjlighet att ställa frågor. Av sjuksköterskestudenterna ansåg 53% att de inte har tillräcklig kunskap om hiv och könssjukdomar. Drygt en tredjedel av studenterna, 33%, ansåg att de har kunskapen som behövs (se figur 6). Personerna som ansåg sig ha tillräcklig kunskap om hiv och aids (n=65) ombads ange på vilket sätt de fått den kunskapen. Flera alternativ kunde väljas. Den mest förekommande kunskapskällan var skola/högskola/universitet, följt av internetsidor.
Figur 6. Tycker du att du har de kunskaper du behöver om hiv och könssjukdomar?
Kunskap
I enkäten ingick fyra frågor om överföring och behandling av hiv. I tre av
frågorna skulle respondenten ta ställning till olika påståenden. Fråga 11 i enkäten (bilaga 1), innefattade både ämnena kunskap och attityder, varför svaren delats upp under respektive rubrik. Svaren som berör ämnet kunskap presenteras i tabell 11.
Värt att observera är att 22% av respondenterna ansåg att hiv kan överföras via saliv. Nästan samtliga, 97%, visste att hiv kan överföras via blod (se tabell 10).
16
Tabell 10. Tror du man kan få hiv genom...
Ja Nej Vet inte
Hiv kan överföras genom saliv 22% 70% 8%
Hiv kan överföras via tårar 8% 84% 8%
Hiv kan överföras via sperma 82% 11% 7%
Hiv kan överföras via slidsekret 86% 9% 5%
Hiv kan överföras via blod 97% 3% 0%
Notera att av de sjuksköterskestudenter som deltog i studien ansåg 11% att hiv kan överföras via kyssar. Av respondenterna hade 61% kunskap att hiv inte kan överföras via insekter, hela 33% var dock osäkra. Samtliga deltagare visste att en person som har hiv kan se frisk ut (se tabell 11).
Tabell 11. Markera i vilken mån du tror att påståendena stämmer:
Ja Nej Vet inte Hiv kan överföras från en gravid till deras foster 90% 6% 4%
Hiv kan överföras via kyssar 11% 84% 5%
Hiv kan överföras via offentliga toaletter 5% 93% 2%
Hiv kan överföras via insektsbett 4% 63% 33%
Hiv kan överföras genom att dricka ur samma flaska som en som har hiv
3,5% 92% 4,5%
Om man använder kondom varje gång, med ny eller tillfällig partner minskar risken att få hiv
96% 4% 0%
Risken att få hiv ökar om man har oskyddat sex vid flera tillfällen 92% 6% 2%
En person som har hiv kan se frisk ut 100% 0% 0%
På påståendet om personer med hiv kan leva ett lika långt liv som andra svarade 82% instämmer (se tabell 12).
17
Tabell 12. Markera i vilken grad följande påståenden stämmer med din uppfattning:
Instämmer Instämmer inte alls
Kan inte ta ställning Jag anser att kondom är ett säkert skydd mot hiv 83% 6% 11% Med behandling är hiv en kronisk infektion som man
inte behöver bli sjuk av
73% 15% 12%
Personer som lever med hiv och får behandling kan leva ett lika långt liv som andra
82% 11% 7%
Om du misstänker att du utsatts för risken att smittas av hiv, är det viktigt att testa sig snarast för att få bästa möjliga effekt av behandlingen mot hiv
95% 5% 0%
Bara den som har testat sig för hiv kan säkert veta att han har hiv
91% 5% 4%
Gällande hur medicinering påverkar risken att hiv ska överföras vid sexuella kontakter visste endast 54% att risken blir minimal. Dock hävdade 24% att risken inte påverkas (se figur 7).
Figur 7. Idag erbjuds alla som lever med hiv i Sverige medicinsk behandling. Hur tror du att
medicinerna påverkar risken för att hiv ska överföras vid sexuella kontakter?
Attityder gentemot hiv och aids
Respondenterna ställs fyra frågor som syftar till att synliggöra attityder gentemot hiv och aids. En av dessa frågor är fråga 11 i enkäten, dessa påståenden
presenteras i tabell 12.
Respondenterna tillfrågas om de känner någon som har hiv där 11% angav att de gör det (se figur 8).
18
På frågan om hivpositiva personer bör avstå från samlag svarade 80% att de inte instämmer alls, notera dock att det innebär att hela 20% svarat aningen
instämmer eller kan inte ta ställning (se tabell 13).
Tabell 13. Markera i vilken grad följande påståenden stämmer med din uppfattning:
Instämmer Instämmer inte alls
Kan inte ta ställning Jag tycker att den som har hiv måste upplysa sin
sexpartner
93% 4% 3%
Jag tycker att den som har hiv ska avstå från samlag 4% 80% 16%
Av respondenterna tror 17% inte att personer med hiv berättar det för nya eller tillfälliga sexpartners (se figur 9).
Figur 9. Tror du att personer, som vet att de har hiv, berättar det för nya eller tillfälliga
sexpartner?
I enkäten fick respondenterna frågan hur de tror de skulle reagera om de fick veta att en skol- eller arbetskamrat har hiv, respondenterna ombads svara på fem olika påståenden. Av respondenterna menade 89% att de skulle lära sig mer om hiv. Observera att 14% skulle bli oroliga för att själva få hiv (se figur 10).
Antal svarande
Figur 10. Hur skulle du reagera om du får veta att till exempel en arbetskamrat eller skolkamrat
har hiv? (Jag tror att jag skulle...)
Kommentarer
Nio kommentarer inkom i enkäten. En del upplevde att kunskapen om
smittvägar, behandling och stigmatisering av hivpositiva personer är generellt låg i samhället. En av de som ansåg att kunskapen är låg upplevde att man pratar om hiv precis som om andra sexuellt överförbara sjukdomar trots att
behandlingen ser väldigt annorlunda ut. Det framkom även att några av
19
på det utvalda universitetet, alternativt inhämtat kunskap från medier samt hälso- och sjukvård i utlandet. Ett fåtal personer angav att de tyckte vissa av frågorna och svarsalternativen var otydliga.
DISKUSSION
I följande avsnitt diskuteras studiens metod och resultat. I metoddiskussionen behandlas urval, datainsamling, dataanalys och etiska överväganden som gjorts inför och under studiens gång. Resultatdiskussionen avser att ge en fördjupad bild av resultatet där det jämförs med tidigare studier.
Metoddiskussion
Syften med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters kunskaper och attityder gentemot hiv och aids vilket gjordes genom en enkätundersökning. Olika sorters frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte. Om en intervjustudie istället hade utförts kunde en djupare förståelse för ämnet ha inhämtats, jämfört med en enkätstudie där respondenterna inte fick möjlighet att beskriva sina tankar och upplevelser utan endast svara på givna frågor.
Urval
Konsekutivt urval tillämpades för att generera så många deltagare som möjligt i hopp om ett representativt resultat. En alternativ urvalsmetod hade varit
bekvämlighetsurval. Polit och Beck (2016) beskriver skillnaderna mellan konsekutivt- och bekvämlighetsurval. Konsekutivt urval innebär att samtliga tillgängliga från en urvalsgrupp involveras i studien. Bekvämlighetsurval och andra sidan, innebär att första tillgängliga respondent får delta tills dess att ett visst antal deltagare är uppnått. Problemet med bekvämlighetsurval är att personerna som deltar i studien kan vara atypiska för populationen i stort (a.a). Urvalsgruppen utgjordes av termin fyra, fem och sex vid
sjuksköterskeprogrammet då studenterna i dessa terminer fått kunskaper om flertalet patologiska tillstånd.
I studien eftersträvades ett representativt resultat vilket enligt Polit och Beck (2016) innebär att urvalet kan representera hela populationen. Ett urval som är karakteristiskt likt populationen i sin helhet eftersträvas då (a.a). Populationen utgjordes av samtliga studenter på sjuksköterskeprogrammet vid det utvalda universitetet. Det förutsattes att studenterna som nu läser termin ett, två och tre kommer ha samma kunskaper som urvalsgruppen när de kommit till termin fyra, fem och sex i utbildningen. I och med detta bedöms studenterna i urvalsgruppen kunna representera samtliga studenter i programmet. Observera dock att
karaktärsdrag hos urvalsgruppen inte går att urskilja givet enkätens utformning. Det går därför inte heller att säkerställa att respondenterna inte är atypiska för populationen. Detta gör representativiteten svår att bedöma. Svarsfrekvensen på 43% är dock acceptabel då den kan jämföras med Folkhälsomyndighetens enkätstudie (2016) där antalet svarande uppgick till 38%.
Med en högre svarsfrekvens blir resultatet mer representativt och antalet felkällor minskar (Polit & Beck 2016). Slutsatser gällande kunskaper och attityder hade då kunnat generaliseras till nationell nivå. Detta givet att kursplanerna vid olika lärosäten ser likadana ut. Huruvida de gör det eller inte
20
undersöktes inte i denna studie och resultatet kan därför inte generaliseras. Generaliserbarhet innebär enligt Olsson och Sörensen (2011) att det går att dra slutsatser bortom studiepopulationen (a.a).
Datainsamling
Insamlingen av data gjordes genom en internetenkät så att hela
studiepopulationen nåddes samtidigt, vilket även möjliggjorde att skicka ut en påminnelse för att generera fler deltagare. En internetenkät kan besvaras när det passar respondenten vilket ökar chansen till en hög svarsfrekvens. Att
exempelvis dela ut enkäter efter föreläsningar hade varit tidsödande och hade även genererat externt bortfall på grund av frånvaro.
Det externa bortfallet uppgick till 177 personer. Bortfallet berodde möjligtvis på att mejlet kan ha hamnat i inkorgen för skräppost, brist på tid eller intresse eller att mejlet försvann bland många andra mejl utskickade från universitetet. Det förväntades att svarsfrekvensen i termin fem skulle vara högre än i de andra terminerna då forskningsledarna själva läser i den terminen. Detta verkar dock inte ha påverkat studiedeltagarna då fördelningen mellan antalet respondenter i varje termin var jämn med ett genomsnitt på 44 svarande i varje termin. Risken att deltagarna upplevt tvång att delta kan därför minimeras.
En del av enkäten är hämtad från Folkhälsomyndigheten som flera gånger använt frågorna för att mäta samma sak som avses mätas i denna studie. Ett sätt att beakta validitet är enligt Polit och Beck (2016) att använda ett instrument som är testat av experter (a.a). Folkhälsomyndigheten (2016) anger att instrumentets validitet är testat av Novus Riksrepresentativa Sverigepanel och därefter reviderat i enighet med deras synpunkter (a.a). Instrumentets validitet bedöms därför som hög. Validitet är enligt Olsson och Sörensen (2011) mätinstrumentets förmåga att mäta det som avses, det vill säga att rätt sak mäts. Om många
personer svarar vet inte på en fråga har frågan låg validitet (a.a). I resultatet fanns ett fåtal frågor där en stor andel av respondenterna svarat vet inte. I majoriteten av dessa frågor berodde detta troligtvis på okunskap då faktakunskaper
efterfrågades. I dessa fall är det alltså inte en fråga om låg validitet. Åtminstone en av frågorna; om hiv är en kronisk infektion som man inte behöver bli sjuk av, har dock lägre validitet då det i frågan finns utrymme för tolkning. För att undvika osäkerheter kring var som efterfrågas formulerade författarna tilläggsfrågorna så rakt och enkelt som möjligt, med flera svarsalternativ. Begreppet reliabilitet innebär enligt Olsson och Sörensen (2011) graden av överensstämmelse mellan mätningar gjorda med samma mätinstrument, det vill säga om respondenterna skulle givit samma svar om de gjort enkäten två gånger (a.a). Vad respondenten svarar på enkätfrågorna skulle kunna variera mellan olika studietillfällen. Svaren på frågorna gällande kunskaper om hiv och aids beror på respondentens kunskap vid det specifika tillfället för studien.
Kunskapen ändras snabbt om respondenten inhämtar ny information om ämnet. Frågorna gällande attityder bedöms ha hög reliabilitet givet att kunskapsnivån är samma, detta då frågorna är neutrala.
Dataanalys
Google Forms sammanställde automatiskt resultaten var fråga för sig vilket underlättade processen betydligt och gav mer tid att analysera resultatet.
21
process genomfördes dock inte då kommentarerna var få och korta. Inget innehåll gick förlorat utan kommentarerna sammanställdes i löpande text. Frågan i vilken termin har du fått undervisning om hiv och aids valdes bort när resultatet sammanställdes. Alternativet vet inte dominerade vilket antagligen berodde på att svarsalternativen var felformulerade och resultatet inte gick att tolka. Att denna fråga togs bort påverkar inte resterande frågor.
Etiska överväganden
Enligt vetenskapsrådet (2018) ska en empirisk studie uppfylla vissa
forskningsetiska principer. Informationskravet innebär att deltagaren har rätt att veta att medverkandet är frivilligt och att deltagandet utan vidare motivering kan avbrytas. Enligt samtyckeskravet ska forskningsledare, innan de empiriska studierna påbörjas, inhämta samtycke från studiedeltagarna.
Konfidentialitetskravet innebär att alla studieledare som innehar etiskt känsliga uppgifter har tystnadsplikt (Vetenskapsrådet 2018). Innan resultatet offentliggörs ska deltagare anonymiseras. Enligt nyttjandekravet får inte uppgifter om enskilda deltagare användas för annan forskning eller för kommersiellt bruk
(Vetenskapsrådet 2018).
Tillstånd har inhämtats från prefekt vid det valda universitetet. Studien har även genomgått prövning av etikrådet vid institutionen för Hälsa och Samhälle vid Malmö Universitet. Efter synpunkter från etikrådet reviderades enkäten då vissa avsnitt bedömdes vara av etiskt känslig karaktär. Frågorna i dessa avsnitt rörde exempelvis respondentens sexualitet och var inte heller relevant för att besvara studiens syfte. Genom att ta bort dessa frågor var troligtvis fler villiga att delta i studien.
Enligt samtyckeskravet ska det inte föreligga beroendeförhållanden mellan forskningsledaren och den tilltänkta respondenten (Vetenskapsrådet 2018). Dessutom ska forskaren vara vaksam på sådant som kan uppfattas som påtryckningar att delta (Lunds Universitet 2017). Beroendeförhållandet reducerades genom att förfrågan att delta i studien skickades via mejl till
deltagarna. På internet reduceras känslan av tvång som kan uppstå öga mot öga, detta gäller framför allt termin fem där undersökningsledarna personligen känner respondenterna. För att ytterligare reducera känslan av tvång skapades en
anonym mailadress. Då mejladresserna inte får delges undersökningsledarna som själva är studenter delgavs handledaren inloggningsuppgifterna till mejlkontot. Handledaren gjorde sedan utskicket. Mejlet skickades som hemlig kopia vilket innebar att respondenterna inte kunde se vilka andra som erbjudits att medverka i studien.
I mejlet introducerades ämnet och studiens syfte. Det framgick även tydligt att deltagaren genom att besvara enkäten bifogad i mejlet samtyckte till att delta, att studien offentliggörs i Malmö University Electronic Publishing (MUEP) samt rapporteras till Folkhälsomyndigheten. Varken undersökningsledarna eller någon annan kunde se respondenternas personuppgifter utan dessa kom direkt till enkäten genom att klicka på länken i informationsbrevet. Ingen identifikation krävdes för tillgång till enkäten, svaren var alltså anonyma även inledningsvis och gick därför inte gick att koppla till enskilda personer eller grupper.
Materialet kommer endast användas för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
22
Resultatdiskussion
Här diskuteras utvalda delar av studiens resultat. Frågorna som diskuteras sätts i relation till studier om samma ämne och är indelade under fyra rubriker:
överföring av hiv, behandling, attityder samt utbildning och kunskapsbehov gällande hiv och aids.
Överföring av hiv
Kunskapen gällande att hiv är en blodsmitta som även kan överföras till fostret under graviditet råder ingen större osäkerhet kring. Däremot visade
Folkhälsomyndighetens studie (2016) gjord på allmänheten en något lägre kunskap gällande att hiv kan överföras till fostret under graviditet, där cirka en fjärdedel svarade fel på frågan (a.a). Kunskapen hos allmänheten om att hiv kan överföras via blod var likvärdig som hos sjuksköterskestudenterna. Tendensen att respondenterna i denna studie har något högre kännedom om smittvägar för hiv jämfört med allmänheten synliggörs även i andra påståenden, exempelvis om hiv kan smitta genom att dricka ur samma flaska eller genom att använda samma toalett.
Gällande att hiv inte kan överföras via saliv eller insektsbett visar denna studie att osäkerheten och okunskapen hos sjuksköterskestudenter är större än gällande smittvägarna nämnda i stycket ovan. Anmärkningsvärt är att en tredjedel av sjuksköterskestudenterna var osäkra på om hiv kan överföras genom insektsbett. Kunskapsnivån gällande dessa smittvägar ligger på ungefär samma nivå som hos allmänheten i Folkhälsomyndighetens studie (2016). Osäkerhet gällande
smittvägar för hiv framträder även i en enkätstudie gjord på indiska
sjuksköterskestudenter (Dharmalingam 2015). En tredjedel av respondenterna trodde att hiv kan överföras genom exponering för saliv av en person med hiv, genom att bli stucken av samma mygga eller genom att bada i samma pool som en hivpositiv person (a.a).
I denna studie tillfrågades inte respondenterna om vilka hygienrutiner och skyddsåtgärder som är nödvändiga i vård av personer med hiv. Det hade dock varit intressant att undersöka med tanke på ovanstående kunskapsluckor gällande smittöverföring. En tidigare studie gjort på sjuksköterskestudenter i Ryssland (Suominen 2015) undersökte kunskap om hygienrutiner vid vård av patienter med hiv och resultatet visade att okunskap fanns. Knappt en femtedel av
respondenterna visste att full skyddsutrustning i form av förkläde, munskydd och handskar inte är nödvändig vid all vård av hivpositiva patienter (a.a). Dessutom ansåg nästan hälften av sjuksköterskestudenterna i den indiska studien att patienter med hiv bör isoleras (Dharmalingam 2015) vilket även det tyder på utbredd okunskap om smittvägar.
Resultatet visade generellt på god kunskap om smittvägar. Det fanns dock brister vilket skulle kunna leda till rädsla att själv få hiv. För att undvika det skulle användningen av skyddsåtgärder i sin tur kunna öka. Detta baserat på att drygt en femtedel av respondenterna tror att hiv smittar genom saliv. Man kan exponeras för saliv exempelvis genom en nysning, vilket är omöjligt att undvika vid
kroppsnära arbete. Överdrivna skyddsåtgärder skulle vara negativt då det riskerar att upplevas diskriminerande av patienten även om avsikten är god.
Behandling
23
respondenterna som allmänheten att man bör testa sig så fort som möjligt om man misstänker att man utsatts för risken att smittas med hiv. Nästan lika många av sjuksköterskestudenterna ansåg att bara den som testat sig för hiv säkert kan veta om hen har det, hos allmänheten var siffran något lägre. Även kunskapen att personer med behandlad hiv kan leva ett lika långt liv som andra var högre hos studiedeltagarna än hos allmänheten. Av allmänheten svarade nästan tre fjärdedelar ja, att man kan leva ett lika långt liv.
Gällande hur medicinering påverkar risken att hiv ska överföras vid sexuella kontakter visste drygt hälften att risken blir minimal medan en fjärdedel felaktigt hävdade att risken inte påverkas. Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) svarade endast en mycket liten andel av allmänheten att risken att föra hiv vidare under medicinering blir minimal (a.a). I efterhand noterades att frågan inte är precist formulerad; det som troligtvis avses med frågan är hur välinställd medicinering påverkar risken att hiv förs vidare. Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) kan en person vars hiv behandlas ha höga virusnivåer om behandlingen är dåligt inställd. Vid en välinställd behandling är dock risken att föra hiv vidare minimal
(Folkhälsomyndigheten 2018). Trots att frågan är något otydligt formulerad visar svaren på kunskapsskillnader mellan sjuksköterskestudenterna och allmänheten. Det går att urskilja stor osäkerhet hos sjuksköterskestudenterna där nästan hälften inte vet att medicinsk behandling gör att risken för överföring av hiv blir minimal vid sexuell kontakt. Även en studie gjord inom svenska primärvården (Hall 2017) belyser att det fanns osäkerhet hos sjuksköterskor kring huruvida viruset kan föras vidare under pågående behandling (a.a).
Attityder
I enkäten ställdes en hypotetisk fråga om hur respondenterna tror att de skulle reagera om de fick veta att en skol- eller arbetskamrat har hiv. En stor majoritet av respondenterna svarade ja på frågan att de skulle lära sig mer om hiv. När
allmänheten tillfrågades i Folkhälsomyndighetens enkät (2016) menade även en majoritet, dock färre än i denna studie, att de skulle lära sig mer om sjukdomen. Samma enkätundersökning (a.a) visar att en tiondel skulle undvika att använda samma toalett som personen med hiv och lika många skulle undvika nära kontakt. Nästan en femtedel av respondenterna i allmänheten skulle oroa sig för att själva få hiv (a.a). Sammantaget kände sjuksköterskestudenterna mindre oro gentemot hiv än allmänheten.
Av studiedeltagarna ansåg nästan samtliga att en person med hiv bör upplysa sin sexpartner om sin sjukdom. I Folkhälsomyndighetens studie (2016) var
motsvarande siffra ännu högre (a.a). Enligt svensk lag är en person med hiv skyldig att informera om sin sjukdom om hen riskerar att föra smittan vidare, exempelvis vid samlag (2:1–2 SmittskL). Från och med 2018 kan dock undantag göras om en smittskyddsläkare bedömt att virusnivåerna i personens blod är så pass låga att risken för överföring är minimal (Folkhälsomyndigheten 2018). Något större skillnader framkom i påståendet att personer med hiv bör avstå från samlag. Fyra gånger så många i allmänheten svarade ja på frågan jämfört med deltagarna i studien. I båda grupper gav många svaret osäker. Även här finns omständigheter som inte tydliggörs i påståendet. Det framgår inte om det ska förutsättas att personen med hiv har en välinställd behandling och/eller använder skydd vid samlag.
24
SSF (2012) poängterar att sjuksköterskan, för att kunna arbeta evidensbaserat, själv behöver vara medveten som sina tankar och värderingar samt vara trygg i sin kunskap (a.a). Enligt ovan nämnda fråga råder viss osäkerhet kring uppfattningen om huruvida en person med hiv bör avstå från samlag. Denna osäkerhet skulle kunna bero på egna värderingar eller bristande kunskap om sjukdomen. Okunskap om skydd mot virusöverföring eller hur en välinställd behandling påverkar den risken skulle kunna leda till uppfattningen att personer med hiv bör avstå samlag, detta för att inte föra sjukdomen vidare. Om så vore fallet skulle det vara upp till sjuksköterskan själv att medvetandegöra dessa värderingar för att, som SSF (2012) menar, kunna arbeta evidensbaserat
Utbildning och kunskapsbehov gällande hiv och aids
Av studiedeltagarna svarade 20 personer att de inte fått någon undervisning om hiv och aids på sjuksköterskeprogrammet. Det är möjligt att dessa personer studerar i termin fyra och därför enligt kursplan inte haft undervisning om ämnet ännu. Resterande ur termin fyra anger dock att de har haft undervisning och ett annat alternativ kan därför vara att de 20 personer som svarade att de inte haft undervisning inte varit delaktiga i den undervisning som givits.
Sjuksköterskestudenterna fick även frågan om de är nöjda med undervisningen så som den såg ut vid tillfället för studien och drygt två tredjedelar svarade att de inte är nöjda. På frågan om respondenten anser sig ha tillräcklig kunskap om hiv och könssjukdomar svarade endast drygt en tredjedel ja. Slutsatsen kan dras att mer undervisning gällande hiv och aids efterfrågas.
Sjuksköterskor förväntas ha högre kunskap än allmänheten i och med sin yrkesroll, vilket kan vara en anledning till att en lägre andel av
sjuksköterskestudenterna anser sig ha tillräcklig kunskap om hiv och
könssjukdomar jämfört med allmänheten. Det säger alltså inget om kunskapsnivån hos respektive grupp. Låg kunskap hos sjuksköterskor skulle kunna komma att påverka implementeringen av personcentrerad- och säker vård negativt. Enligt SSF (2017) är sjuksköterskor skyldiga att aktivt inhämta forskningsbaserad, professionell kunskap att använda som stöd i sitt evidensbaserade arbete. Detta för att kunna utföra säker vård. Ansvaret att kontinuerligt uppdatera sin kunskap för att upprätthålla sin yrkeskompetens läggs på individen (a.a).
Kompetensutveckling förutsätter att det ges organisatoriska möjligheter att söka och implementera kunskap (Nilsson Kajermo m.fl. 2014). Studien av Hall m.fl (2017) gjord i svenska primärvården visar att det inom det undersökta
verksamhetsområdet är bristande kompetensutveckling gällande hiv och aids. Ingen av sjuksköterskorna som deltog i studien har erfarenhet av att hiv och aids tagits upp på utbildningsdagarna som erbjuds (a.a). Tillsammans med låg
kunskapsnivå samt att sjuksköterskan är personligt ansvarig för att upprätthålla sin kompetens är det problematiskt om organisatoriska förutsättningar för
kompetensutveckling inte ges, exempelvis genom utbildningsdagar. Det skulle kunna resultera i att sjuksköterskan inte kan leva upp till sin yrkesroll samt att den bristfälliga kunskapen drabbar patienten. Hög kunskapsnivå hos
sjuksköterskestudenter är dessutom eftersträvansvärt då låg kunskapsnivå enligt såväl Dharmalingam (2015) som Folkhälsomyndigheten (2016) har negativ inverkan på attityder gentemot personer med hiv. Personer med större kunskaper om hiv är inte heller är lika rädda för kontakt med hivpositiva personer som de med kortare utbildning och lägre kunskaper (a.a).
25
Folkhälsomyndigheten (2017) genomförde 2017 en studie där 93 utbildningar vid 25 lärosäten undersöktes, samtliga utbildningar var till människo- eller
rättsvårdande yrken så som sjuksköterska. Syftet var att kartlägga om utbildning gällande hivprevention och sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter förekommer vid de olika utbildningarna. Resultatet visade att utbildningarna som undersöktes sällan innefattar ämnet hivprevention vilket i förlängningen kan leda till
kompetensbrist på området sexualitet och dess betydelse för hälsa. Det kan även påverka patienternas rättigheter gällande personcentrerad- och säker vård
(Folkhälsomyndigeten 2017). Att utbildning om hiv sällan förekommer på de nationella yrkesutbildningarna kan vara en orsak till kunskapsluckorna som framkommer i denna studie. Bristande utbildning kan även ha samband med att en stor del av studenterna i studien inte är nöjda med utbildningen gällande hiv och aids, samt anser sig ha otillräcklig kunskap om ämnet. För att dra slutsatser om huruvida samma uppfattning finns hos studenter vid andra lärosäten skulle likvärdiga enkätundersökningar behöva genomföras vid dessa universitet och högskolor. Studenterna som deltog i denna studie ansåg att föreläsningar i skolan eller lärandeseminarium skulle vara de mest lämpliga undervisningsformerna gällande ämnet hiv och aids.
KONKLUSION
Antalet rapporterade fall av hiv och aids i Sverige ökar. Relaterat till detta undersöktes i studien kunskaper och attityder gällande hiv och aids hos blivande sjuksköterskor. Respondenterna i denna studie hade generellt något högre kunskap än allmänheten när de fick svara på samma frågor. En förklaring skulle kunna vara undervisningen inom hiv och aids som ingår i kursplanen på
sjuksköterskeprogrammet vid det valda universitetet. Därtill har studenterna rimligtvis även ett eget intresse för sjukdomar och att lära sig om dessa. Detta då de snart kommer arbeta som sjuksköterskor och då förväntas inneha samt söka ny evidensbaserad kunskap. Respondenterna hade även en mer positiv attityd till personer med hiv än allmänheten vilket kan höra ihop med den högre
kunskapsnivån bland annat om hur viruset överförs. Trots högre kunskapsnivå hos sjuksköterskestudenterna fanns viss osäkerhet gällande smittvägarna saliv och insektsbett, samt hur effektiv medicinsk behandling är för att förhindra
överföringen av hiv vid sexuell kontakt.
Sjuksköterskestudenterna hade högre kunskaper än allmänheten men majoriteten angav att de inte var nöjda med undervisningen så som den såg ut vid
studietillfället. Anledningen till missnöjet skulle kunna bero på att hiv och aids inte belyses tillräckligt under utbildningen. Tendensen med minimal eller ingen undervisning gällande ämnet kunde även ses på nationell nivå i utbildningen till flera människo- eller rättsvårdande yrken. Respondenterna föreslog föreläsningar i skolan och lärandeseminarium som passande undervisningsformer gällande hiv och aids. I tidigare studier har det framkommit att undervisning och kunskap inverkar positivt på attityden gentemot hivpatienter vilket i sin tur minskar förekomsten av diskriminering mot dessa patienter i vårdsammanhang. God kunskap hos sjuksköterskan ger förutsättningar för säker- och personcentrerad vård vilket i sin tur gynnar såväl sjuksköterskan som patienten.
26
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Författarna till denna studie har fått ökad kännedom om att hög kunskapsnivå hos sjuksköterskor positivt påverkar attityder gentemot patienterna. Det har även framkommit att respondenterna önskar mer utbildning gällande hiv och aids samt att utbildning om ämnet är sparsam vid lärosäten i hela landet. I likhet med respondenterna önskar författarna ytterligare utbildning inom ämnet hiv och aids för att kunna bemöta dessa patienter på bästa sätt. Studiens resultat kan användas som underlag för diskussion om förbättringsarbete gällande kursinnehåll på sjuksköterskeprogrammet vid universitetet där studien gjorts. Rapporten kan även användas som diskussionsmaterial på arbetsplatser för att öka kunskapen om, samt synliggöra sjukdomen hiv och aids. Ytterligare kunskap kan inhämtas om hur bristande kunskap i praktiken påverkar patienterna, men även sjuksköterskan när hen ska leva upp till de skyldigheter som kommer med
27
REFERENSER
Dharmalingam M, Poreddi V, Gandhi S, Chandra R, (2015) Undergraduate nursing students' knowledge and attitude toward people living with human immunodeficiency virus/acquired immunodeficiency syndrome. International
Journal of Advanced Medical and Health Research, 2:1, 22–27.
Diskrimineringslag, 2008:567.
Diskrimineringsombudsmannen, (2018) Vad är diskriminering. >http://www.do.se< HTML (2018-03-09)
Eldh A C, (2014) Delaktighet i rollen som patient. I: Friberg F, Öhlen J, (Red).
Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt (andra upplagan). Lund
Studentlitteratur.
FASS, (2017) Hiv och Aids. >https://www.fass.se< HTML (2018-05-07) Folkhälsomyndigheten, (2018) Tillämpning av smittskyddslagens
förhållningsregler vid hivinfektion. >https://www.folkhalsomyndigheten.se< PDF
(2018-04-18)
Folkhälsomyndigheten (2017) Kartläggning av hivprevention och SRHR.>https://www.folkhalsomyndigheten.se< PDF (2018-05-08) Folkhälsomyndigheten, (2016) Hiv i Sverige 2016.
>https://www.folkhalsomyndigheten.se< PDF (2018-03-07)
Folkhälsomyndigheten, (1998) Smittsamma sjukdomar i Sverige 1998. >https://www.folkhalsomyndigheten.se< PDF (2018-03-03)
Galvan F H, Maxwell Davis E, Banks D, Bing E G, (2008) HIV Stigma and Social Support among African Americans, Aids patients care and STDs, 2008, s. 423-436
GPCC, (2017) Centrum för personcentrerad vård.>https://gpcc.gu.se< PDF (2018-04-18)
Hall I E, Plantin L, Tornberg J, (2017) Hiv- Kunskaper och attityder inom primärvården. Malmö högskola 2017 fakulteten för hälsa och samhälle. Hiv-Sverige, (2017) Terminologi rörande hiv. >http://www.hiv-sverige.se< HTML (2018-03-10)
Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30.
Lunds universitet, (2017) Informerat samtycke.>https://www.forskningsetik.lu.se< HTML (2018-05-07)
28
Nilsson Kajermo K, Johansson E, Wallin L (2014). Kunskapsbaserad omvårdnad
- från kunskap till säker och effektiv vård. I: Ehrenberg A, Wallin L, (Red). Omvårdnadens grunder ansvar och utveckling (andra upplagan). Lund
studentlitteratur.
Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen. Stockholm, Liber AB. Polit D F, Beck C T, (2016) Nursing Research appraising Evidence for Nursing
Practice. Philadelphia, Lippincott Williams And Wilkins.
Sandström E, (1994) Sexuellt överförbara sjukdomar. Lund, Studentlitteratur. Sjöquist S, (2010) Fotspår om hiv och om att leva. Stockholm, Bilda förlag. Smittskyddslag, 2004:168.
Suominen T, Laakkonen L, Lioznov D, Polukova M, Nikolaenko S, Lipiäinen l, Välimäki M, Kylmä J, (2015) Russian nursing students’ knowledge level and attitudes in the context of human immunodeficiency virus (HIV). BMC Nursing,
14:1.
Svensk Sjuksköterskeförening, (2017) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. >https://www.swenurse.se< PDF (2018-03-04)
Svensk Sjuksköterskeförening, (2015) Kärnkompetenser. >https://www.swenurse.se< HTML (2018-03-08)
Svensk Sjuksköterskeförening, (2012) Verksamhetsplan 2013–2014. >https://www.swenurse.se< HTML (2018-03-08)
Wahren P, Wahren B, (2007) Framtidens farliga smitta - hur ska vi skydda oss? Stockholm, Karolinska Institutet University Press.
29
BILAGA 1 ENKÄT
BAKGRUNDSFRÅGOR
A. Vilken termin på sjuksköterskeprogrammet går du? ● Termin 4
● Termin 5 ● Termin 6
B. I vilken termin har du fått undervisning om hiv och aids? Har fått undervisning i… Har ej fått undervisning i… Har läst terminen vid ett annat universitet Vet inte Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6
C. Vilken typ av undervisning har du haft om hiv och aids? ● Föreläsning ● Internetbaserad föreläsning ● Grupparbete ● Lärandeseminarium ● Annat ● Ingen undervisning
D. Är du nöjd med undervisningen så den ser ut idag? ● Ja →Gå till fråga 9
● Önskar ingen undervisning→Gå till fråga 9 ● Nej
E. Vilken typ av undervisning tycker du är lämplig gällande hiv och aids? ● Föreläsning
● Internetbaserad föreläsning ● Grupparbete
● Lärandeseminarium ● Annat
