En läromedelsanalys - Hur gestaltas judendomen i den svenska skolan genom tre olika läromedel?

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet religion och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

En läromedelsanalys

Hur gestaltas judendomen i den svenska skolan genom

tre olika läromedel?

A teaching materials analysis

How is Judaism portrayed in Swedish schools through various teaching aids?

Av: Alban Avdija

& Granit Osmani

Ämneslärarexamen med inriktning mot Examinator: Bodil högstadiet, 270 högskolepoäng Liljefors – Persson Slutseminarium: 2017-01-13 Handledare: Johan Cato

1

Förord

Vi har under alla våra år på Malmö Högskola varit intresserade av olika läromedel.

Anledningen till att läromedel är intressant för oss beror på vårt förstaämne religion. Religion är enligt oss något privat då utövarna av olika religioner ser olika ut. Sättet som de olika religionerna beskrivs kan variera beroende på olika läromedel. Enligt oss är det viktigt att man granskar läromedel och hittar påståenden som gestaltar religionerna på olika vis. Intresset för hur religioner gestaltas kom först och främst från våra VFU-platser och arbete som lärare. Det som fick oss att ställa frågor var hur läromedlen kunde vara så centralt i hur undervisningen utformades. När läromedel används i den utsträckningen som den görs så är det viktigt att man granskar innehållet. Vi valde att lägga fokus på judendomen eftersom den finns med i läroplanen och ska läras ut.

Vi har valt att skiva arbetet i par för att kunna ta del av olika perspektiv och tankar. Vi kommer att skriva lika mycket och tillsammans. Anledningen till att vi skriver den tillsammans är för att ha en röd tråd i arbetet.

2

Abstract

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur judendomen gestaltas i den svenska skolan genom tre olika läromedel. Av egna erfarenheter är läroböcker oftast inte uppdaterade, vilket är problematiskt. Uppfattningar om religioner är något som hela tiden förändras. Religioner som kan ha varit främmande för 25 år sedan anses idag vara vanligt. Intryck om religioner speglar det som sedan författarna väljer att ha med i sina böcker. Vi kommer därför att göra är en läromedelsanalys av tre böcker som skolor använt sig av eller använder sig fortfarande av. Undersökningar på hur lärare förhåller sig till att undervisa om judendom är något vi kommer att titta närmare på. Något som vi kommer att fokusera på när det gäller lärarens profession är om lärare gör speciella åtgärder när de undervisar om judendom. De speciella åtgärderna kan vara lektionsupplägg eller användning av läroböcker.

Vi kommer att använda oss av två teorier. Den ena är typologi där vi genom olika

framställningsformer tittar närmare på läromedlen, för att förklara hur judendomen gestaltas. Vi kommer även att använda oss av en teori som innefattar bildanalys för att se om bilder stödjer texters beskrivningar och hur gestaltningen av religionen ser ut. Genom dessa två teorier anser vi få en klar bild av hur judendomen gestaltas i svenska läromedel.

För att få en helhetsbild av hur judendom gestaltas i läromedel så har vi valt att använda oss av läroböcker som används eller har använts i skolan. Vi vill även få ett tidsperspektiv genom att undersöka läromedel äldre än 2011 eftersom Lgr 11 kom ut 2011. Vi kommer även att använda oss av böcker skrivna efter Lgr 11. För att kunna besvara på våra frågeställningar så har vi valt att använda oss av skolböcker, intervjuer, teorier och annan litteratur som forskat inom detta ämne.

Resultatet som vi tagit del av är uppdelade utifrån våra frågeställningar. En del av resultaten hjälper oss att ta reda på hur judendomen gestaltas och en annan del hjälper oss att förstå hur man analyserar läromedel. När vi analyserar läromedel gör vi det utifrån de valda teorierna. Undersökningen visar att innehållet i ett läromedel skiljer sig ifrån varandra beroende på böckerna. Även hur gamla böcker speglar innehållet i läromedlen.

Nyckelbegrepp: Läromedelsanalys, Bildanalys, Typologi, Judendom, Läroböcker och Lärarintervjuer.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning………s.4 2. Syfte och frågeställningar……….s.5 3. Teoretiska perspektiv……….s.6 4. Tidigare forskning………..s.7 4.1 I enlighet med skolans värdegrund………...s.7 4.2 Tema – Tro i tid och rum………...s.8 4.3 Kan du höra vindhästen?...s.8 4.4 Our view on the other: issues regarding school textbooks………..s.9 4.5 Kritisk läsning av pedagogiska texter………...s.9 5. Metod……….s.10 5.1 Den kvalitativa undersökningen………s.10-11 5.2 Intervjuer………...s.11 5.3 Etiska överväganden……….s.12 5.4 Urval av läromedel………....s.12 6. Resultat och analys………...s.13 6.1 Religion och Liv 7-9………...s.13-15 6.2 Religion – Ämnesboken………...s.15-17 6.3 Re - Religion 7-9………...s.17-19 6.4 Lärarnas perspektiv – intervjuinnehållet………...s.20-22 7. Slutsats och diskussion………...s.23 7.1 Hur gestaltas judendomen i tre svenska läromedel?...s.23-25 7.2 Hur ser relationen mellan bilderna och texterna ut i

läroböckerna?...s.25-27 7.3 Hur förhåller sig lärare till lärandet av judendom?...s.27-28 7.4 Metod och tillvägagångssätt i studien utifrån ett kritiskt

perspektiv……….s.28-29 8. Referenslista………...s.30-31

4

1. Inledning

Utvecklingen kring religionsundervisning har ständigt förändrats i styrdokumenten. I det senaste styrdokumentet under centrala innehåll i Lgr11 syns att kristendomen har ett starkt fäste, men att andra religioner som judendom också får utrymme (Lgr 11, 2011, s.205-214). De hierarkiska positionerna som religionerna har haft förändras samtidigt som samhället. Klassrummen ser inte ut som det gjorde förr, idag är klassrummen mycket mer heterogena i storstäderna. Det heterogena klassrummet gör att anpassningar till vad som ska läras ut är viktig (Almén & Öster, 2000, s.61-65).

Läromedlens centrala plats i undervisningen har länge präglat hur undervisningen ser ut och vad som lärs ut. Det är en viktig fråga att undersöka då vi utbildar oss till

religionskunskapslärare. Granskning av läroböcker har länge varit aktuellt, vikten av vad som ska läras ut har debatterats flitigt bland allmänheten. Trots den digitaliserade vardagen på skolor har skolböcker fortfarande en central plats. De fysiska böckerna må ha bytts ut mot e-böcker men faktum står kvar att lärare i stor grad väljer att använda e-böckerna som en

utgångspunkt i undervisningen.

För att kunna besvara vår frågeställning om hur judendomen gestaltas i den svenska skolan genom tre olika läromedel har vi valt att göra en läromedelsanalys på läromedel.

Religionsböckerna som vi kommer att undersöka är främst skrivna från 2011 för att kunna förhålla oss till de senaste styrdokumenten. Vi kommer även att använda oss av böcker skrivna innan 2011 för att ge en historisk inblick.

Vår undersökning och forskning kan ses som ett komplement till den tidigare forskning som gjorts i detta forskningsfält.

5

2. Syfte och frågeställningar

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur judendomen gestaltas i svenska läromedel utifrån undersökning som vi själva kommer att göra. Vi kommer även att ta del av annan forskning för att kunna besvara våra frågeställningar. På grund av det heterogena samhället vi lever i så ser vi ett behov att lyfta frågor som berör religionsundervisningen. Läromedel är något som lärare ofta använder sig av. Innehållet i läromedlen kan betraktas som

kontroversiell för elever som inte har den svenska skolgången som bakgrund. Det finns flertalet skolor i Sverige som idag inte har böcker skrivna efter Lgr 11.

Ålderdomliga böcker är något man som lärare stöter på när man ska undervisa om religion. När skolpolitiken skiftar så skiftar även läromedlen. Läromedlen skrivs allt som oftast utifrån styrdokumenten, för att man som lärare lättare kan ha användning av den.

Den stora motivationsfaktorn bakom vårt valda ämne beror på flyktingströmmarna som idag härjar. Utifrån egna erfarenheter ser vi idag hur vikten av rätt pedagogik påverkar lärandet hos nyanlända. För att ta hänsyn till elevernas integritet växer vikten av att lära ut relevant

kunskap.

Vår huvudfrågeställning är: Hur gestaltas judendomen i tre svenska läromedel? Vi kommer även att undersöka andra frågor som är relevanta för ämnet:

• Hur förhåller sig lärare till undervisning om judendom?

• På vilket sätt ser man spår av exotifiering av judendomen i svenska läromedel? • Hur ser relationen mellan bilderna och texterna ut i läroböckerna?

6

3. Teoretiska perspektiv

I detta arbete kommer vi att använda oss av två teorier: Den ena är typologi där vi genom olika framställningsformer tittar närmare på läromedlen, för att förklara hur judendomen gestaltas. Det finns fyra framställningsformer som vi kommer att utgå från.

Framställningsformerna är en normativ typ, en konstaterande typ, en förklarande typ och en

reflekterande/analyserande typ. Vi kommer även att använda oss av bildanalys för att se om

bilderna stödjer texternas beskrivningar och hur gestaltningen av religionen ser ut. Genom dessa två teorier anser vi få en klar bild av hur judendomen gestaltas i tre svenska läromedel (Ammert, 2011, s.259-273).

Historikern Niklas Ammert som är författare till boken Att spegla världen -

Läromedelsstudier i teori och praktik (2011) förklarar hur man genom typologin kan

analysera läroböcker. Religion har länge återberättats och omformulerats genom läroböcker. Vi kommer att beskriva modellen i metodkapitlet. Modellen kommer att placera det

läroböckerna förmedlar i fyra grupper. Modellens fyra grupper består av:

Den normativa typen: det är den typ av text där de traditionella värdegrundsfrågorna

framkommer. Man kan se på denna typ som ett sätt att analysera hur texter är skrivna. Texter kan t.ex. förmedla att våld är något som en viss religion inte förespråkar men sättet det skrivs på kan tolkas som att våld är något vanligt i religionen. Den konstaterande typen: är ett

exempel på när författaren kortfattat utan vidare förklarande beskriver en händelse. Det gör att tolkning bland läsarna blir fritt. Den förklarande typen: är den typ av text där författarna förklarar vad denne vill förmedla genom att t.ex. ge en bakgrundsbild av en viss händelse där även konsekvenserna av händelses förklaras. Den reflekterande/analyserande typen: Här ger författaren samband till läsarens förkunskaper. Den ger även sammanhang till fakta där begrepp och modeller framkommer (Ammert, 2011, s.259-273).

Den andra teorin vi kommer att använda är bildanalys taget av författaren Agneta Bronäs som skriver i boken Att spegla världen - Läromedelsstudier i teori och praktik (2011). Bildanalys innebär att vi kommer analysera bilderna i läromedel för att se vilka bilder som används. Vi kommer även att se vilken relation bilderna har till texterna. Bilder som vi kommer att

analysera kan vara foto, teckningar eller målningar. Bilder är till för att förmedla något mer än vad texter kan göra. Bilder kan väcka känslor som texter inte är kapabla till (Ammert, 2011, s.179-188).

7

4. Tidigare forskning

Den tidigare forskningen som inriktar sig på hur judendom gestaltas i läromedel är limiterad. Forskningen som har gjorts på exakt det vi kommer att undersöka är få till antalet men läromedelsanalyser finns det gott om. Vi kommer att bredda vår undersökning för att senare kunna smalna av den för att få relevant information inom vårt forskningsområde. Den tidigare forskningen är ett resultat av det vi tagit del av. Det kommer i fortsättningen att ligga till bas för resultatet vi kommer presentera.

4.1 I enlighet med skolans värdegrund

Läromedelsanalys är något som florerat mycket, både internationellt och nationellt. Det centrala som analyseras inom forskningen varierar och området vi riktar in oss på har beforskats förut. Skolverket har gjort en del forskning, de har delvis undersökt om är hur mycket av läromedlen som elever och lärare tar del av (Skolverket, 2006, s.285).

Skolverket är med och analyserar läroböcker utifrån vilka värderingar som tar sig utryck i läroböckerna. Skolverket forskar kring hur läromedlen utgår från skolans värdegrund utifrån några aspekter, av de aspekter som skolverket utgår ifrån finns religion med (Skolverket, 2006, s.19).

Religionsvetaren Kjell Härenstam som är med i denna forskning som presenterades 2006 menar att läroböckerna inte rimligtvis kan ge ett helhetsperspektiv på vad religionerna innebär på ett par sidor. Härenstam menar att även då religioner ibland kan beskrivas på ett fredfullt sätt där religionens värderingar inte krockar med det vi i väst är vana vid. Men det innebär att läsaren får fritt tolkningsföreträde och bildar sig en egen uppfattning baserade på de få sidorna som finns tillgängliga (Skolverket, 2006, s.35).

8

4.2 Tema – Tro i tid och rum

I Tema – tro i tid och rum (1997) skriven av Magnus Hermansson uttrycker religionsvetaren Jonas Otterbeck om vilka föreställningar vi får av hur religionerna är beskrivna i läromedel. Han utgår från hur religioner beskrivs av andra från ett utifrånperspektiv. Otterbeck menar att förenklingen av hur religioner beskrivs i läromedel ökar utrymmet för missförstånd hos läsaren och gestaltningen kan uppfattas som inkorrekt (Hermansson, 1997, s.99-100). Otterbeck beskriver hur det kan uppstå problem då religionerna i någon form måste

generaliseras för att kunna förmedlas på ett antal sidor om vad religionen innebär. Men när man generaliserar ger man samtidigt en överskådlig bild av religioner vilket ofta tenderar att bli fel. Han konstaterar att man ska vara försiktig när man generaliserar om en religion och tänka efter på hur man beskriver den. (Hermansson, 1997, s.107-115).

4.3 Kan du höra vindhästen?

I boken Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap (2000) skriver Kjell Härenstam om vikten av att kunna förmedla en rättvis och tydlig bild av

religioner. Boken riktar inte in sig på judendom men vi känner att boken är relevant ändå. Han tar upp hur buddismen blivit populär i väst eftersom sättet som den presenteras på är

attraktivt. Han menar att bilden av buddism som presentas i väst för det mesta är en förfinad bild. Buddismen presenteras som en religion som förhåller sig till väst på ett sätt som inte strider mot det moderna samhället (Härenstam, 2000, s.12-19).

Härenstam ger ett exempel på hur buddismen framställs, i läromedlen tar man upp att buddismen är en religion som bara har en fredlig sida där krig inte framkommer. Härenstam tar upp att det inte är så, även buddismen har varit med om att använda sig av militär

9

4.4 Our view on the other: issues regarding school textbooks

Religionshistorikern Susanne Olsson skriver i sin forskning Our view on the other: issues

regarding school textbooks (2009) om hur man ska förhålla sig till att diskutera och lära ut

andra religioner. Olsson menar att det idag i ett multikulturellt klassrum finns personer som identifieras med religioner vi lär ut i större utsträckning. Olsson menar att läromedlen är skrivna för att hjälpa oss förstå andra religioner, när vi förmedlar kunskap om andra religioner är det viktigt att inte förmedla ett vi och de tänkande. Olssons forskning riktar inte in sig på hur man ska lära ut eller på hur en lärobok ska vara skriven. Hon menar att

läromedelsanalysen är viktig för att kritiskt kunna förhålla sig till läromedel när man använder sig av dem i skolmiljön (Olsson, 2009, s.41-47).

4.5 Kritisk läsning av pedagogiska texter

Författarna Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen skriver i ett kapitel i boken Kritisk

läsning av pedagogiska texter – genus, etnicitet och andra kategoriseringar (2011) att

budgeten i skolorna har krympt och att efterfrågan på nyare böcker blivit större. Anledningen till att nyare böcker efterfrågas beror på att innehållet i ålderdomliga böcker inte stämmer överens med Skolverkets värderingar. Problemet enligt Carlsson och von Brömssen blir att elever tvingas hänvisa till böcker som innefattar felaktigheter. De menar att forskning som gjorts inom detta forskningsfält fokuserat på att hitta tvivel och inte på det som är bra gjort. Man fokuserar på vad som gjorts fel och inte på vad som är korrekt. De poängterar även att lärare idag använder läroböcker, de används som en bas för vad som ska läras ut och böckerna hamnar i centrum (Carlsson & von Brömssen, 2011, s.18-34).

10

5. Metod

Vi kommer i vår studie att presentera två kvalitativa studier. Vårt huvudsakliga mål är att framställa en läromedelsanalys där gestaltningen av judendom står i fokus. Vi kommer att analysera tre läroböcker som är ämnade för grundskolan, årskurs 7-9. För att besvara våra frågeställningar kommer vi att utgå från en teoretisk modell som gör det praktiskt för oss att analysera. Framställningen av religionerna är det intressanta i vår undersökning, valet av innehållet är viktigt. Läromedelsanalysen tillsammans med bildanalysen är det centrala i undersökningen. Valet av bilder i läromedel är något som varierar mycket. Bilder fungerar som en form av generalisering och det som förknippas med religionen. För att besvara på våra frågeställningar har vi också valt att använda oss av intervjuer. Intervjuerna är till för att ge ett inifrånperspektiv från lärare som arbetat med judendom på lektionerna.

5.1 Den kvalitativa undersökningen

Den kvalitativa undersökningen kommer vi att göra i form av en läromedelsanalys där tre böcker från grundskolan undersöks. De böckerna vi kommer att undersöka är: Re Religion 7-9

(2014) skrivet av Hans Olofsson och Rolf Uppström, Religion och liv 7-9 (2013) skrivet av

Gunilla Rundblom och Religion Ämnesboken (2009) skrivet av Ingrid Berlin och Börge Ring. Böckerna är religionsböcker där vi tittar på judendom och hur den gestaltas både i text och bild. För att kunna se hur religionen framställs och gestaltas har vi valt att använda oss av en typologi. Typologin har vi tagit del av från Att spegla världen - läromedelsstudier i teori och

praktik (2011) skrivet av Niklas Ammert. Ammert redovisar en modell som utgår från fyra

framställningstyper. Typerna som vi kommer att utgå från är: konstaterande, förklarande,

reflekterande/analyserande och normativa framställningstyper (Ammert, 2011, s.260-273).

Anledningen till att vi kommer att göra en kvalitativ undersökning på läroböcker är främst för att kunna få en klar bild av vad som skrivs om judendom. Vi vill ge en detaljerad

undersökning där varje sida undersöks och diskuteras. På så sätt blir det tydligare hur judendomen gestaltas. Vi vill att vårt resultat ger en tydlig översikt över hur judendomen framställs för att kunna bidra till tidigare forskning med mer information.

11

När vi gör vår kvalitativa undersökning på läroböcker så kommer vi även att använda oss av bildanalys framtaget av Agneta Bronäs i boken Att spegla världen - Läromedelsstudier i teori

och praktik (2011) . Det innebär att vi kommer att titta på bilderna i relation till texterna.

Bilderna kommer också att analyseras för sig då bilderna i läroböcker ofta väcker intresse för läsarna. Bilderna vi kommer att analysera kan vara foto, teckningar eller målningar (Ammert, 2011, s.179-188).

5.2 Intervjuer

Den kvalitativa undersökningen kommer också att göras i form av enskilda intervjuer. Vi har intervjuat sex lärare som arbetar på högstadiet från tre olika skolor i Malmö. Alla lärare som vi valde att intervjua är religionslärare med behörighet i ämnet. Intervjuerna är till för att besvara våra frågeställningar på huruvida lärarna förhåller sig till undervisningen om

judendom. Vi vill undersöka hur mycket utrymme som läroböckerna får på lektionerna och i lektionsuppläggen. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att få ett inifrånperspektiv på frågan. Tanken med att intervjua lärare är för att ta del av deras erfarenheter i frågan. Intervjuerna är förvarade i en extern hårddisk där ljudinspelningarna och våra anteckningar förvaras.

Vissa lärare har arbetat en längre tid medan andra inte gjort det. Lärare 1: har arbetet i två år, Lärare 2: har arbetat i 14 år, Lärare 3: har arbetat i 7 år, Lärare 4: har arbetat i 19 år, Lärare 5: har arbetat i 7 år och Lärare 6: har arbetat i 21 år. Det ger en bild av hur mycket erfarenhet spelar roll i utförandet av lektionerna. Vi vill veta vilka för och nackdelar som finns med att utgå från läromedel och vise versa. Vi vill få ett inifrånperspektiv från lärare som arbetar i verksamheten och hur de påverkas av läroböckers tillgänglighet.

Sättet vi gör intervjuerna på är taget från boken Kvalitativa intervjuer (2010) skrivet av Jan Trost. Vi har valt att göra våra intervjuer genom en social interaktion och inte genom mejl. Vi ville göra detta för att kunna samtala inte bara med munnen utan också kunna se kroppsspråk och ställa följdfrågor för att få en bättre förståelse för vad lärarna vill förmedla (Trost, 2010, s.16-18).

12

5.3 Etiska överväganden

För att bevara lärarnas integritet har vi valt att inte ge information om vad de heter, vilken skola de arbetar på och annat känsligt material som kan knyta an lärarna till deras identitet. Vi har tillsammans med lärarna vi intervjuat garanterat anonymitet för att de ska kunna besvara på frågorna utan att känna att det kommer att innebära konsekvenser som hotar deras

professionalitet. Intervjuerna är konstruerade på olika sätt där lärarna själva fått bestämma om de vill ha intervjuerna ljudinspelade eller inte. I detta fall fick vi spela in fyra lärare och två lärare valde att avböja att bli inspelade. Skolorna de jobbar på kommer läsarna inte kunna spåra då vi inte kommer nämna vart skolorna befinner sig. Vi kommer på godkännande av lärarna att beskriva i vilken stad intervjuerna skett. Eftersom Malmö är en stor stad med många skolor och lärare valde lärarna att inte ha några problem med att vi beskriver vilken stad de arbetar i (Trost, 2010, s.60-65). Transkriberingen av materialet från intervjuerna skedde i samband med arbetets gång. Transkriberingen dokumenterades för hand i ett anteckningsblock. Sättet som transkriberingen utfördes på underlättade vår arbetsform.

5.4 Urval av läromedel

Urvalet är till för att skapa diversitet i arbetet. Vi valde att använda oss av tre böcker där årtalet spelade en stor roll. Vi ville att böcker skrivna innan 2011 skulle få utrymme för att få en undersökning som också visar en diversitet. De tre böckerna är religionsböcker som är ämnade för högstadiet åk: 7-9. Två av böckerna är skrivna efter det senaste styrdokumenten och en är skriven innan 2011. Böckerna vi valt är böcker som man ofta stöter på, böckerna är populära bland skolorna i Malmö.

Böckerna är:

Bok 1: Religion Ämnesboken Andra upplagan (2009) Bok 2: Re Religion 7-9 (2014)

13

6. Resultat och Analys

Vi kommer under detta kapitel att presentera vår läromedelsanalys. Rubrikerna kommer att tilldelas namn utifrån vad de tre böckerna heter. När vi undersöker böckerna kommer vi göra det utifrån våra valda teorier: typologin och bildanalysen. Vi kommer även att använda oss av begrepp som vi beskrivit i vårt kapitel som heter: teoretiska perspektiv. Efter att vi undersökt böckerna och dess innehåll kommer vi sedan att presentera resultatet från våra intervjuer och sammanställa vad vi kommit fram till.

6.1 Religion och Liv 7-9

Den första boken vi kommer att undersöka heter Religion och Liv 7-9 (2013) och är skriven av författaren Gunilla Rundblom. Boken är en allmänt omtyckt bok inom Malmö som finns på de flesta skolorna. Hela boken har 441 sidor där de stora religionerna finns med. Boken har tre stora kapitel där varje kapitel är uppdelade med hänsyn till olika årskurser. De

Abrahamitiska religionerna tilldelas en större portion av sidantalet jämfört med till exempel Buddism och Hinduism. Alla kapitel har underrubriker som delas in i vad författaren tycker beskriver religionerna. Vi kommer att titta på ett kapitel som är titulerad Boken som förändrat

världen där 57 sidor tilldelas judendomen. Sidantalet kan tyckas vara få till antalet jämfört

med Kristendomen som får 94 sidor. Men judendomen och Islam har ungefär lika många sidor tilldelade i boken (Rundblom, 2013, s.5-441).

Det kapitel vi ska undersöka är indelade i fem underrubriker, den första handlar om Israels heliga bok, den andra handlar om hur Bibeln kom till, den tredje om judiska folkets historia, den fjärde handlar om den judiska staten och den sista handlar om hur det är att leva som jude idag. Efter varje underrubrik tillkommer instuderingsfrågor. Innehållet som vi kommer undersöka är tillämpad till en sjundeklass.

De första sidorna i kapitlet beskriver skapelseberättelsen utan att vidare förklara hur

berättelsen kom till. Berättelserna är väldigt kortfattade där författaren utan vidare förklaring berättar en händelse utifrån ett perspektiv, Bibelns. På de första sidorna är begreppen

14

begränsade till två stycken, begreppen förklaras med en mening per begrepp. Ett av begreppen är syndafallet där förklaringen är att folket har syndat. Bilderna som framkommer på de första sidorna är målningar som förtydligar textens innehåll. Varje kortfattad beskrivning har en bild kopplat till den på ett tydligt sätt. Varje bild har också en liten textruta under bilderna för att detaljerat beskriva bilderna. De första sidorna är enligt typologin en konstaterande typ av text. Sidorna som följer den konstaterade typen av text förändras till att gå över till att bli en

reflekterande/analyserande text. Författaren väljer att ha med olika personers tankar med i

texten där vi får se exempel på hur olika människor tänker kring skapelseberättelsen. Forskare får en stor roll i förklarandet och ger sina perspektiv på vad som kan ha skett (Ammert, 2011, s.179–188, 259–273). Ett exempel är:

När bibeln skrevs trodde man att jorden var platt med en himmelskupa ovanför. Där uppe i himlen bodde gud med sina änglar, som han lätt kunde sända ner till jorden. Man trodde att det var ganska kort väg upp till himlen, kanske bara någon mil. (Rundblom, 2013, s.87). När författaren sedan övergår till att skriva om det judiska folkets historia så får varje

händelse en kort förklaring där händelserna till viss del förklaras. Den judiska historien får tre sidor inklusive stora bilder där cirka 2000 år beskrivs. Förintelsen som i dagens historia är en viktig händelse får endast cirka tio rader, en bild utan förklaring som kopplas till textens innehåll. Bilden föreställer judar under andra världskriget där tyska soldater argt håller i vapen medan både äldre och yngre judar ledsamt följer order. Texten faller in i kategorin den

konstaterade typen som i väldigt liten grad förklaras (Rundblom, 2013, s.130–132) (Ammert,

2011, s.179–188, 259–273).

På underrubriken som handlar om hur staten Israels uppkomst och hur judar lever idag så skildrar författaren livet för både judar och araber. Det författaren tar upp är att livet skiljer sig mycket mellan de två folkgrupperna där araberna inte har samma livsstandard som judarna. Ett exempel på detta är:

De går inte ut och dansar och nästan aldrig på bio. Tjejer och killar verkar leva i helt olika världar (Rundblom, 2013, s.136).

I det sista kapitlet som handlar om hur det är att leva som jude förklaras judarnas liv.

Författaren ger exempel på lediga dagar, bönen och regler. Dessa viktiga händelser och riter för judar beskrivs mer noggrant och förklaras i större utsträckning jämfört med föregående kapitel. Bilden som ska sammanfatta kapitlet är en bild på en ung pojke som läser ur Toran och firar sin Bar mitzva. Pojken är utklädd i traditionella judiska kläder som man har på sig

15

under denna ritual. Bilden är till viss del kopplad till texternas innehåll. Detta kapitel faller under den förklarande typen då författaren förklarar och ger en bakgrundsbild till varför det ser ut som det gör (Rundblom, 2013, s.137–140) (Ammert, 2011, s.179–188, 259–273). Boken är i stor grad skriven ur ett konstaterande typ. De viktiga händelserna förklaras till viss del men mycket lämnas utan någon förklaring. I slutet av kapitlet ser vi spår av en mer

reflekterande och förklarande text typ. Författarna har med begrepp för att förklara vissa

händelser men går inte in i djupet på vad de innebär.

6.2 Religion - Ämnesboken

Den andra boken som vi kommer att undersöka heter Religion ämnesboken (2009) skriven av författarna Ingrid Berlin och Börge Ring. Anledningen till att vi valde att undersöka just denna bok var på grund av året den skrevs. Vi ville ha med en bok skriven före 2011 för att kunna jämföra med böcker skrivna efter de nya styrdokumenten. Användandet av äldre böcker är något som förekommer vilket gör undersökningen av dem viktigt. Detta är ännu en populär bok som används i många skolor i Malmö. Utifrån våra erfarenheter så kan vi

konstatera att vi stött på boken flertalet gånger. Boken har 365 sidor, de största religionerna finns med under olika rubriker. Boken tilldelar judendomen två kapitel där rubrikerna är likadana men där innehållet varierar i vad som ligger i fokus. Ett kapitel på två sidor är till för att ge exempel på hur lika de abrahamitiska religionerna är. Fyra små stycken är vad

författarna dedikerat åt likheterna mellan religionerna där majoriteten av sidorna är en stor bild på en sandöken. De abrahamitiska religionerna får i boken ungefär lika mycket utrymme som Hinduismen och Buddismen. Vi kommer att undersöka tre kapitel, Systerreligionerna,

Judendom och Judendom. Vi kommer att undersöka 39 sidor om judendomen (Berlin & Ring,

2009, s.4–365).

I kapitlet Systerreligionerna finns det två sidor som sammanställer likheterna mellan de abrahamitiska religionerna. Det som tar mest plats på sidorna är en stor bild där en sandöken finns. Endast ett par rader långa texter finns med i stycken med en rubrik. Texterna är väldigt kortfattade och har ingen vidare förklaring av innehållet. Ett exempel är:

Judendom, kristendom och islam kommer från samma del av världen och har så mycket gemensamt att de kallas för systerreligioner (Berlin & Ring, 2009, s.12–13).

16

Bilden som används kopplas inte till texterna utan ska ge en bild av att de tre religionerna kommer från samma del av världen. Texterna faller in i den konstaterande typen då ingen vidare förklaring eller analys framkommer. Händelserna beskrivs utan att författarna ger en vidare koppling till varför det är på det viset (Berlin & Ring, 2009, s.12–13) (Ammert, 2011, s.179–188, 259–273).

Kapitlet Judendom tar upp judendomens grundtankar och värderingar. Kapitlet handlar i stor grad om hur det är att leva som jude och vilka riktlinjer de följer. Varje rubrik har

underrubriker där varje del förklaras på ett par rader. Underrubrikerna är till exempel Tora där två stycken har dedikerats åt att förklara vad Tora är. Texterna varierar i olika typer av

typologi. De första sidorna är av den normativa typen där värdegrundsfrågorna kommer till tals i form av vilka traditioner judarna följer. Ett exempel från kapitlet är:

Men den viktigaste regeln, som alla judar försöker leva efter, är: Älska andra människor så som du älskar dig själv (Berlin & Ring, 2009, s.16–17).

Sidorna som följer är av den konstaterande typen då riter och traditioner inte förklaras utan kortfattat beskrivs. Färre än en halv sida går åt att beskriva flera högtider. Bilderna som finns med i sidorna kopplas till texterna. På bilden som ska föreställa Bar mitzva finns en ung pojke som läser ur Tora tillsammans med tre äldre män (Berlin & Ring, 2009, s.19) (Ammert, 2011, s.179–188, 259–273).

På de slutliga sidorna i kapitlet har man med ett samtal med en ung judisk man som svarar på reflekterande frågor. Ett exempel på en fråga är: vad är det som är speciellt med att vara jude? Markus (den unge mannen) svarar:

Samhörighet. Att tillhöra en minoritet skapar en viss samanhörighet med andra inom denna minoritet. Man blir alltid välkomnad av en annan jude oavsett om man känner personen eller inte (Berlin & Ring, 2009, s.22).

Detta är ett exempel på när den reflekterande/analyserande typ av text framkommer.

Författaren använder läsarens förkunskaper från föregående sidor för att skapa sammanhang med föregående fakta (Ammert, 2011, s.259–273).

Den tredje och sista kapitlet har rubriken Judendom. På detta kapitel börjar man med att beskriva Abrahams historia och hans betydelse för religionen. Bilden som används är ett släktträd för att visa hur alla personer i kapitlet kommer att beröras. De traditionella

17

typ för att förklara varför det ser ut som det gör idag. Efter berättelserna om Moses övergår man till att förklara om hur staten Israel har bildats i relation till judarnas historia från Moses (Berlin & Ring, 2009, s.154–161).

Senare i kapitlet tar författarna med judarnas olika riktningar. Här beskrivs hur judar i hela världen har olika inriktningar likt kristendomen. De olika inriktningar är skriva i punktformer där de kortfattat beskriver vad de innebär. Efteråt tar man upp nutida historia, judendomens kamp under 1900-talet där författarna beskriver antisemitism, tider av frihet, förintelsen och varför judar har utsatts för förföljelse. Författarna använder sig av begrepp och förklarar begreppens innebörd. Bilden som används för att beskriva förintelsen är starka, bilden visar nazisoldater som står ovanför en vallgrav där judar blivit avrättade. En nazisoldat håller en pistol riktad mot en man står på knän riktad mot vallgraven innan han blir avrättad (Berlin & Ring, 2009, s.174–180) (Ammert, 2011, s.179–188).

Texterna i detta kapitel faller in i många kategorier i typologin. Den är till stor del förklarande då författaren ger en bakgrund för att förklara varför händelserna såg ut på det sättet. Ett exempel har vi förklarat tidigare i texten med Moses och staten Israel. Texten faller i stort sett in i alla kategorier. Den konstaterande typen är den dominerande typen när författaren

beskriver religionen. Det sista kapitlet i boken är ett exempel på hur alla typer får utrymme (Ammert, 2011, s.259–273).

6.3 Re - Religion 7-9

Den sista läroboken som vi kommer att undersöka heter Re – Religion 7-9 (2014) skriven av författarna Hans Olofsson och Rolf Uppström. Boken är med i vår undersökning på grund av åldern, boken är från 2014 och är efterfrågad. Boken är skriven efter det senaste

styrdokumentet LGR 11 vilket gör att den på förhand borde speglas utifrån den.

Religionsboken har 335 sidor där rubrikerna är flera till antalet. Under rubriken Judendom finns det cirka 30 sidor till sitt förfogande medan kristendom och islam har fler. Kristendom tilldelas cirka 80 sidor där två kapitel tilldelas. Kapitlet som handlar om judendom har flera underrubriker som delar fokus på innehållet. Denna bok tilldelar kristendomen flest sidor medan de andra stora religionerna får ungefär lika många sidor. Det kapitel vi kommer att

18

göra vår läromedelsanalys utifrån är kapitlet Judendom (Olofsson & Uppström, 2014, s.4-335).

Första sidorna i kapitlet ger en övergripande bild av vad som kommer att finnas med i kapitlet med frågor som läsaren ska ha med sig. Dessa frågor är skriva på ett sätt som får läsaren att reflektera över innehållet. Bilderna på de första sidorna är många till antalet där författarna har med bilder som ska föreställa judar och deras kultur runt om i världen. Varje bild har även sin egen informationsruta. Den första underrubriken beskriver det judiska folket både som en religion och som ett folkslag. Författarna har med många begrepp som förklaras tydligt och är kopplade till texternas innehåll. Författarna har med utdrag från Tanakh som ger

värdegrundsinformation om den judiska religionen. Ett exempel är:

Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig (Olofsson & Uppström, 2014, s.35).

Vidare i kapitlet drar författarna paralleller till populärkultur och om hur judiska historier och berättelser används i den. Bilden föreställer en filmposter från filmen NOAH gjord 2013. Filmens innehåll är direkt kopplat till berättelsen om syndafloden och Noa. Efteråt har författarna med den judiska historian från Moses där begreppen är centralt (Olofsson & Uppström, 2014, s.32-43).

De första sidorna upplever vi som normativa och förklarande typer där värdegrundsfrågorna ges utrymme och förklaras. Sidorna är förklarande då författarna beskriver händelser och kopplar det till framtida händelser. Man får en bakgrundsbild av händelserna och vilka konsekvenser det kan få (Ammert, 2011, s.259-273).

Författarna har i följande kapitel med det judiska folket under 3000 år där den historiska översikten är centralt. Begrepp är återigen återkommande för att förklara händelseförloppen, exempel på begrepp som lyfts fram är antisemitism, förintelsen och getton. Dessa begrepp förklaras i stort och får mycket utrymme. Exempel på hur judarna hade det i olika delar av världen förklaras där författarna har med exempel från Spanien. Författarna förmedlar en bild av hur det kunde se ut för judar, inte bara generellt utan också specifikt för olika länder. Förintelsen får mycket plats, förklaringen till varför det kunde hända är optimal och vilka konsekvenser det fick för hur judarna förflyttades. Staten Israel presenteras där författarna har med vilka konsekvenser det har för palestinierna och de arabiska grannstaterna (Olofsson & Uppström, 2014, s.44-55).

19

Denna underrubrik är av den förklarande typen där författarna tar upp begrepp som

antisemitism för att sedan ge exempel på hur det tar sig utryck i världen. Konsekvenserna av de olika händelserna förklaras för att sedan ge exempel på hur det ser ut idag (Ammert, 2011, s.259-273).

Ett exempel på hur den förklarande typen tar sig i utryck är:

Många judar flydde under förföljelserna i Europa till USA som snart blev det land i världen där det fanns flest judar (Olofsson & Uppström, 2014, s.54).

Det sista kapitlet beskriver hur det ser ut för judar som lever utanför Israels gränser. Judarnas inflytande på andra länder ges utryck i ett exempel från snabbmatskedja McDonalds i

Argentina. Restauranten serverar koshermat till sina gäster. Bilden som förklarar innehållet visar hur restaurangen endast serverar koshermat där många står i ett led redo att beställa. Bildens budskap och textens innehåll stämmer överens med varandra (Olofsson & Uppström, 2014, s.62-63) (Ammert, 2011, s.179-188).

De två sista sidorna ger ett genusperspektiv där kvinnornas roll i religionen får utrymme. Författarna har med utdrag ur andra böcker där innehållet skiljer sig mycket ifrån varandra. Ena utdraget ger ett exempel där det står att mannen och kvinnan har det jämlikt och andra exempel visar det motsatta. De ger även exempel på att rollerna kan variera beroende på vilken riktning den judiska familjen har. På samma sidor har författarna med reflektionsfrågor att tänka på medan eleverna läser (Olofsson & Uppström, 2014, s.64-65).

De sista sidorna är ett exempel på den reflekterande/analyserande typen. Utifrån läsarens förkunskaper försöker författarna ge ett sammanhang av innehållet. De föregående begreppen används då författarna förlitar sig på att läsarna har förstått de och genom begreppen kan reflektera över innehållet (Ammert, 2011, s.259-273).

Denna bok har med mycket av den normativa typen viket gör den speciell jämfört med föregående böcker. Som i tidigare fall har även denna bok spår av en konstaterande typ som generaliserar religionen men inte i lika hög grad. Med tanke på bokens ålder så stämmer den mer överens med styrdokumenten i form av värderingsfrågor och innehåll. Boken har även med den reflekterande/analyserande typen i slutet.

20

6.4 Lärarnas perspektiv – intervjuinnehållet

Vi kommer i denna del att presentera innehåll från intervjuerna. Intervjuerna spelades in under december månad 2016 på skolor runt om i Malmö. Lärarna som medverkade i intervjuerna har olika mycket erfarenhet i yrket och alla lärarna är behöriga i ämnet

religionskunskap för högstadiet. Lärarna kommer inte att presenteras vid namn på grund av anonymitet som vi utlovat. Vissa lärare har arbetat en längre tid medan andra inte gjort det. Lärare 1: har arbetat i två år, Lärare 2: har arbetat i 14 år, Lärare 3: har arbetat i 7 år, Lärare 4: har arbetat i 19 år, Lärare 5: har arbetat i 7 år och Lärare 6: har arbetat i 21 år. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där sex lärare intervjuas. Alla intervjuerna gjordes mellan oss och läraren enskilt där fyra av sex lärare gick med på att ljudinspelas, de två som inte ville ljud inspelas valde vi att anteckna svaren. Målen med intervjuerna är att se hur lärare förhåller sig till undervisning om judendom och läroböcker. Vi ville även få en inblick på hur

erfarenhet spelar roll i användandet av läroböcker. Lärarna kommer vi att hänvisa till genom att presentera dem som lärare 1 till lärare 6. Intervjuformerna vi använde var intervjuer där vi bestämde träff och möttes för att kunna se kroppsspråk och ställa följdfrågor (Trost, 2010, s.60-65).

Lärarna vi intervjuade var eniga i vissa frågor. På frågan om användandet av läroböcker gav alla liknande svar, alla tyckte att läroböcker ska vara uppdaterade efter det nya

styrdokumenten som kom ut 2011. Men lärarna var väl medvetna om att det är ett

önsketänkande på grund av att ekonomin inte tillät det. Ett citat från lärare 5 som svarade på frågan beskrev situationen följande:

”Själv har jag länge förespråkat att ta in nyare böcker för att öka kvalitéten i undervisningen men verkligheten ser annorlunda ut då skolan inte prioriterar det just nu” (Lärare 5:

högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 1 december).

Lärarna menar att de gamla läroböckerna gör så att ansvaret ligger på läraren att själv uppdatera sig i vad som är aktuellt inom religionerna (Lärare 1-6: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskilda intervjuer 1-9 december).

Alla lärare vi intervjuade använde sig av läroböcker under sina lektioner men hur mycket de använder sig av dem varierade. Att använda läroböcker som ett komplement var mer populärt än att helt utgå från böckerna. Vissa lärare använde böckerna som en bas till vad som ska

21

läras ut medan andra lärare använde sig av frågorna i böckerna men innehållet förmedlande de själva (Lärare 1-6: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskilda intervjuer 1-9

december).

Lärare 6 utryckte sig på följande vis:

”Visst använder jag mig av läroböcker men jag är inte helt beroende av dem, det är

instuderingsfrågorna jag mest intresserar mig av” (Lärare 6: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 2 december).

Lärare 6 menade att det är erfarenheten som gör att ämneskunnandet onekligen är på hög nivå vilket gör att lärare 6 inte behöver det innehållsmässiga för att utföra lektionerna (Lärare 6: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 2 december).

På frågan om vilka för och nackdelar som finns med att utgå från läromedel fick vi två intressanta svar. Det intressanta i svaren var hur olika de ser ut där lärarna 1 och 3 gav sina perspektiv på frågorna. Lärare 1 menade att läroböckerna hen använde helt styrde

lektionsuppläggen och i vilken följd fakta förmedlades. Lärare 1 upplevde att det i stor grad gjort hen blind i att ta upp sina egna värderingar. Lärare 1 fastställer:

”Personligen tycker jag att genusperspektiv har en stor betydelse i religionsundervisningen men böckerna jag använder ger inte detta mycket utrymme” (Lärare 1: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 6 december).

Lärare 3 berättar att nackdelarna med att använda sig för mycket av läroböckerna blir fler än fördelarna och väljer att inte använda sig av dem för mycket. Lärare 3 väljer istället att

undervisa på ett sätt som får eleverna involverade i vad som undervisas och vad de kan tyckas vara intressant med religionerna.

”Mina elever är med och bestämmer, det viktiga när man vill lära ut är att få med elevernas intresse i undervisningen” (Lärare 3: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 9 december).

Lärare 4 har jobbat som lärare under 19 år, vi ställde frågan om läraren gör anpassningar när läraren ska undervisa om judendom. Lärare 4 påpekade att det som har lett till anpassningen beror först och främst på styrdokumenten. Lärare 4 manar att eftersom samhället och

klassrummet ständigt förändras så måste även lärare anpassa sig. Lärare 4 har bytt fokus på vad som ska läras ut och ett exempel på detta är att lärare 4 gått över till att undervisa om judendom i relation till de andra abrahamitiska religionerna. Lärare 4 väljer att ge exempel på

22

hur lika religionerna är för att försöka ge en bild som inte exotiserar religionen (Lärare 4: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 2 december).

Lärarnas sätt att använda sig av läroböcker varierar beroende på erfarenhet som de har. Nyare läromedel är något som efterfrågas men situationen som lärarna befinner sig i tillåter inte utökande medel för undervisningen. Lärarna vi intervjuade anpassade sig till sin situation genom att använda sig av läromedel men i olika grader.

23

7. Slutsats och diskussion

Under detta kapitel kommer vi att dela in slutsatsen och diskussionen i olika underrubriker. Underrubrikerna kommer att delas in utifrån våra frågeställningar. Rubriken som kommer att tilldelas rubriken Hur gestaltas judendomen i tre svenska läromedel? kommer vi att diskutera och problematisera resultatet med input från vår tidigare forskning. Konsekvenserna som resultatet gav kommer att diskuteras i relation till vilka konsekvenser det kan få för vår framtida yrkesroll. Metoden och vårt tillvägagångssätt kommer att diskuteras där vi ger våra åsikter utifrån ett kritiskt perspektiv. Vi anser att läromedel bör kontrolleras av skolverket så att religioner inte exotifieras. I slutet av kapitlet kommer vi att ge förslag på fortsatt

forskning.

7.1 Hur gestaltas judendomen i tre svenska läromedel?

Hur mycket plats som tilldelas judendom varierar mellan de nya och de gamla böckerna. Sidantalet var få till antalet där författarna ville få med hela den judiska historien vilket blir problematiskt. Problemet när författarna försöker göra det blir att författarna övergår till att ständigt generalisera religionen. Läsarna hamnar i en situation där bakgrunden till vissa händelser inte kommer fram och förklaras. När man tilldelar en religion så pass få sidor så kommer helhetsperspektivet av vad religionerna innebär att inte finnas med. Härenstam påpekade likadana åsikter 2006 när han på uppdrag från Skolverket forskade kring detta. En generalisering är ett måste enligt Otterbeck, han menar att det inte går att göra på ett

annorlunda sätt när man måste ha mycket information på få sidor. Tendenserna leder till att generaliseringen ofta leder till felaktig beskrivning av religionen (Hermansson, 1997, s.99-100).

Böckerna som vi analyserat har i större utsträckning samma information där skillnaden ligger i hur mycket varje händelse får för utrymme. Samtliga läroböcker ger en kort beskrivning av judendomens historia på ett fåtal sidor vilket leder till att läsarna saknar

bakgrundsinformation. Den konstaterande typen av text som genomskådar alla böcker leder till att en generalisering av judendomen tar mycket plats. Informationen som ges tenderar att ge läsaren fria händelser att tolka texten. Problematiken i samtliga böcker är att författarna tar

24

med det judiska folket historia kantat av historisk sorg. Författarna tar inte hänsyn till vad det judiska folket förknippas med idag. Staten Israel får väldigt lite utrymme i läroböckerna vilket vi tycker kan vara problematiskt då eleverna idag är pålästa i frågan men där många

frågetecken finns. Judendomen gestaltas som en religion där folket lidit i många tusen år där slutet beskrivs som en lyckligt slut där judarna fått sitt lovade land. Problemen som finns i staten för både judar och araber hamnar i skymundan. Det ligger i lärarens ansvar att ta sig an den biten och ge en förklarande bild av varför det ser ut som det gör då böckerna till stor grad inte gör det. Med tanke på att texterna i stor utsträckning ger konstaterande fakta leder det till att läsaren fritt tolkar vad läsaren läst. Härenstam påpekar att även då en religion kan gestaltas som en fredfull religion, innebär det inte att läsaren kan tolka det på olika sätt med tanke på de få sidorna hänvisade. Härenstam menar också att risken med att presentera en förfinad version av en religion inte kan vara till grund för att gestalta religionen eller folket. Likt staten Israel som har sina brister förekommer de inte i majoriteten av de tre läroböckerna vi analyserat (Härenstam, 2000, s.12-19).

En annan händelse som finns med i samtliga böcker är förintelsen. Förintelsen beskrivs som en hemsk händelse men hur mycket som skrivs och hur det skrivs om förintelsen är det problematiska. De två äldre läroböckerna ger en kortfattad och konstaterande beskrivning av händelsen där läsaren inte får någon bakgrundsfakta till varför något så hemskt kunde hända. Den nyare boken Re – Religion 7-9 (2014) har en annan metod när den beskriver

händelseförloppet och konsekvenserna. Texterna om förintelsen i denna bok är skrivna på ett

förklarande vis. Problemet med att de föregående böckerna inte ger någon historisk bakgrund

eller en förklarande text leder till att läsaren inte riktigt kan förstå händelsen i sin helhet. Med tanke på att förintelsen hände innan lärarna och eleverna levde så skapar händelsen ett

tidsperspektiv som blir svår för läsaren att få grepp om. Vikten ligger i att läraren ska ansvara för att förintelsen kommer i fokus när man undervisar om huvuddragen i världsreligionernas historia. Det är centralt i styrdokumenten att det lärs ut (Lgr, 2011, s.209).

Samtliga läroböcker som vi analyserat lägger stor vikt i att ta upp de olika traditioner som finns inom judendomen. Judendomens värderingar om vilka riktlinjer en jude bör följa beskrivs på ett konstaterande vis. Sättet som en jude förhåller sig på finns med då författarna ger exempel på hur olika det kan se ut beroende på vilka riktningar av religionen en jude följer. Det som blir problematiskt i läroböckerna blir att man beskriver traditioner och riten kortfattat, författarna tar i liten utsträckning hänsyn till ett genusperspektiv. Majoriteten av traditionerna och riterna är mansdominerande. Ett exempel på detta är att när man beskriver

25

Bar mitzva så beskriver man hur pojkar upplever händelsen och vad som sker i en pojkes liv men flickornas Bat mitzva finns sällan med. När Bat mitzva är med så ligger det som en parantes på ett fåtal meningar utan någon vidare förklaring. En av böckerna Re – Religion 7-9

(2014) har med ett genusperspektiv på hur det är att vara kvinna och jude. Det är två sidor

som ger exempel på det. Problemet med att inte ha ett genusperspektiv blir att flickor har svårt att relatera till religionen när man undervisar. Intresset bland flickor kan tendera att utebliva då de inte känner att det är något de kan relatera till. Olsson påpekar problematiken med att man som lärare ska kunna forma lektioner utifrån elevernas identitet. Det är viktigt att lärare inte förmedlar ett vi och de tänkande när lärare förmedlar kunskap (Olsson, 2009, s.41-47). Judendomen gestaltas som en religion som delar de västliga värderingar vi är vana vid. De värderingar som tar sig i utryck i texten visar i stor utsträckning judendomens fina sida. Judendomen gestaltas som en religion där människor som utövar religionen anpassar sig till samhället utifrån sina traditioner och värderingar. Re – Religion 7-9 (2014) ger exempel på anpassningen genom att skriva om kosherrestauranter. Staten Israel gestaltas som en demokratisk stat som inte gör skillnad på judar utan välkomnar alla judar från hela världen och tillförser dem med bosättning. Staten Israel gestaltas även som en stat där inte alla som delar judendomen har samma förutsättningar. Judendomen gestaltas som en religion som genomlidit mycket ont där folket under långa perioder varit utanför och diskriminerade.

7.2 Hur ser bildernas relation till texterna ut i läroböckerna?

I detta kapitel har vi analyserat vilka bilder som använts och hur de används. Det innebär att vi har analyserat bilderna i läromedlen i relation till texterna. Bilderna som vi har presenterat är foto, målningar och teckningar (Ammert, 2011, s.179-188).

Det som vi kan konstatera att bilderna som ska föreställa Bar mitzva finns med i två av läroböckerna som undersökts. Böckerna som har med bilderna är Religion och Liv 7-9 (2013) och Religion ämnesboken (2009). Författarna har valt att ha med bilder som presenterar en ung pojke omringad av äldre män. Pojken läser ur Tora klädd i traditionella judiska

högtidskläder. Problemet med att ha bara pojkar med på bilderna när man ska skriva om Bar och Bat mitzva blir att läsarna kopplar riten till något manligt där den kvinnliga Bat mitzva inte får lika mycket plats. Genusperspektivet är viktigt att ta itu med när man undervisar om

26

religion och inte minst när man tittar på bilder. Bilderna är något som väcker intresse och även känslor hos läsaren. När den manliga bilden ständigt får utrymme på bekostnad av det kvinnliga kan det väcka en känsla av att det manliga är det som anses vara det viktigaste. Det vi vill förmedla med denna diskussion och problematisering är inte att det kvinnliga borde ta mannens roll i läromedlen utan att man kan variera i bildval eller kombinera. Bilderna som används i detta fall är tydligt kopplade till innehållet i texterna när det kommer till det faktiska men inte ur ett genusperspektiv.

Härenstam konstaterar liknande argument till problematiken av innehållet vilket kan kopplas till bildvalet. Härenstam menar att när man generaliserar ett innehåll på ett fåtal sidor så lämnar det utrymme till läsaren att tolka innehåll och bilder fritt. Läsaren kan i och med Härenstams forskning titta på bilderna och bilda sig en uppfattning av att den manliga Bar mitzva är det centrala och att Bat mitzva inte är lika viktigt (Skolverket, 2006, s.35).

Följande bilder som dyker upp i varje bok vi analyserat är bilder som föreställer förintelsen. Bilderna i fråga är starka bilder som förmedlar en bild av sorg, undergivenhet och förföljelse. På bilderna finns det med en dimension av makt och underkastelse där makten illustreras av Nazisoldater och där de undergivna illustreras av judiska fångar. Bilderna visar rädsla och hur ingen, varken män eller kvinnor kom undan denna fruktansvärda händelse. Bilderna

representerar en period i judarnas historia som för evigt kommer att prägla världen. Texterna som binder samman bilderna är väl sammanbunden. Re – Religion 7-9 (2014) använder begrepp som knyter samman bilden till texten och ger ett sammanhang.

Problemet enligt oss är val av bilder. Bilderna som författarna har med är inte fel i sig, tvärtom de förmedlar starka känslor som väcker intresse. Det problematiska är att bilderna som används är svartvita bilder som ger en känsla av att det är mycket gamla bilder. Konsekvenserna av att använda svartvita bilder blir tidsperspektivet. För elever kan ett tidsperspektiv vara svårt att få ett grepp om. Generellt sätt är svartvita bilder kopplade till något som hände länge sedan och det kan i sin tur tappa intresse bland elever som känner att det inte är relevant i dagens samhälle. Vikten av att kunna sätta förintelsen i ett tidsperspektiv ligger hos läraren och vi anser att det är ett viktigt redskap som lärare ska kunna förmedla. Otterbeck menar att sättet som innehållet förmedlas på skapar förvirring bland läsarna. Att förklara innehållet speciellt när den är skriven ur ett konstaterande perspektiv gör det ännu viktigare. Det är viktigt att bilderna beskrivs och ges ett sammanhang för att kunna utnyttjas till fullo (Hermansson, 1997, s.99-115).

27

I sin helhet har bilderna i relation till texterna en tydlig struktur. Bilderna förklaras och kopplas till texterna med begrepp och ger ett sammanhang. Val av bilderna ur ett

genusperspektiv hade kunnat ändras men vi anser att ansvaret att ha med ett genusperspektiv och visa bilder på det ligger i lärarens ansvar. Ålderdomliga bilder är något som förekommer och det viktiga är att kunna förmedla ett tidsperspektiv till läsarna. Bilderna som fanns med i läroböckerna vi analyserade är i högsta grad aktuella och väl sammanknutna till texterna.

7.3 Hur förhåller sig lärare till undervisning om judendom?

Lärarna vi intervjuade var alla behöriga i ämnet religion där erfarenhet av yrket varierade i hög grad. Lärarna var alla eniga om att de i viss grad anpassade sina lektioner efter vilken religion de undervisade om, inte minst i undervisning av judendom. Böckerna som fanns tillgängliga var i flesta fall ålderdomliga böcker där innehållet kan anses vara omodernt och i viss grad felaktigt. Användandet av läroböcker varierade där majoriteten av lärarna inte helt utgick från läroböcker när de formade sina undervisningar. Det alla hade gemensamt var att alla lärare som vi intervjuade hade tillgång till läroböcker. Efterfrågan på nyare böcker var något som förespråkades där skolan i de flesta fallen inte hade råd med nyare böcker.

Problemet enligt oss är att böcker som inte håller dagens standard gör jobbet svårare för lärare som vill använda läroböcker som bas i sin undervisning. Böcker som är skrivna innan 2011 gör att lärare måste lägga större vikt i att välja ut fakta som faller in i styrdokumenten så målen uppfylls. Det kan enligt oss lägga en stor tidsbörd på lärarna som kan leda till att lärare känner en stor press och stress inför religionsundervisningarna. Problem kan också uppstå bland eleverna som i sin tur läser böckerna slaviskt utan att ifrågasätta fakta. När man som lärare tvingas att använda ålderdomliga böcker är det viktigt att man gör någon form av läroboksanalys för att själva kunna konstatera ifall böckerna faller in i målet från

styrdokumenten. Om en lärobok inte är duglig som lärobok får man som lärare använda boken på ett annat sätt likt en lärare vi intervjuade gjorde. Lärare 6 använde sig inte av fakta som fanns tillgängligt i böckerna utan utgick från sin egen planering där instuderingsfrågorna var det centrala i boken som användes (Lärare 1-6: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskilda intervjuer 1-9 december).

28

Att vara uppmärksam i vad som lärs ut är något Olsson också konstaterar. Hon lägger stor vikt i att läromedelsanalys är något viktigt. Olsson tar upp vikten av att lärare kritiskt förhåller sig till läromedel när man använder sig av dem i skolmiljön (Olsson, 2009, s.41-47).

Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen tar upp det många lärare vi intervjuade upplever. De tar upp att lärare i stor grad efterlyser nyare böcker men där skolans ekonomi inte tillåter det. De tar även med att ålderdomliga böcker inte alltid överensstämmer med skolverkets värderingar. Problemet som Carlsson och von Brömssen konstaterar är att elever läser och hänvisar till felaktig fakta. De påpekar även att lärare idag använder läroböcker som en bas och inte helt utgår från dem i sina undervisningar, vilket vi också utifrån våra intervjuer fick kännedom av (Carlsson & von Brömssen, 2011, s.18-34).

7.4 Metod och tillvägagångssätt i studien utifrån ett kritiskt perspektiv.

Vi anser att vår forskning hade kunnat utvecklas ifall det var fler böcker involverade i undersökningen. Om man hade haft tillgång och tid i undersökningen hade det varit ett mer intressant resultat ifall man kunde ha använt sig av flera böcker. Det hade också kunnat bli en större undersökning ifall man använt sig av böcker från andra länder för att få ett

internationellt perspektiv. Man hade kunnat göra en jämförelse med Sveriges grannländer för att se hur granskning av läromedel görs utanför Sveriges gränser för att få ytterligare

perspektiv. Vi fokuserade på judendom men hade man gjort en större studie hade man kunnat jämföra de stora religionerna med varandra för att få ett större sammanhang av läromedel. Det hade också kunnat bli intressant av att använda sig av böcker skrivna på 80 och 90-talet för att få ett större tidsperspektiv i hur innehållet kan ha varierat beroende på styrdokumenten. Teorierna vi använde fungerade väl med vad vi ville få fram i vår undersökning. Dock hade vi kunnat använda oss av flera teorier ifall frågorna vi efterlyste svar på hade varit mer

övergripande.

Tillvägagångssättet när det kommer till intervjuerna var lyckande men mycket tidskrävande. Ett sätt att ta sig an intervjuer i framtiden hade kunnat vara att titta på fler alternativ till intervjumetoder. Man hade istället kunnat hitta en metod som gör att man inte behöver befinna sig på plats för att kunna ställa följdfrågor och titta på kroppsspråk. Ett förslag vi i efterhand tittat närmare på är att göra intervjuerna i form av en intervju genom videosamtal

29

över nätet för att kunna vidga våra intervjudeltagare till flera. Ett annat sätt som vi hade kunnat forma våra intervjuer ifrån är en gruppintervju. Anledningen till att en gruppintervju hade kunnat vara till stor hjälp är att få en diskussion mellan lärarna där flera perspektiv kommer på tal.

En vidare undersökning som hade kunnat utföras är då man tar våra resultat och slutsats till en ny nivå. Man hade kunnat göra undersökning internationell och sammanställa information från olika delar av världen för att ge forskningen mer data. En vidare forskning hade också kunnat innebära att man använder forskningen för att specialisera sig på en av

30

8. Referenslista

Almén, Edgar, och Öster, Hans Christian, Religious Education in Great Britain, Sweden and

Russia, Linköping: Linköping university electronic press, 2000.

Ammert, Niklas, Att spegla världen - Läromedelsstudier i teori och praktik, Lund: Studentlitteratur AB, 2011.

Berlin, Ingrid, och Ring, Börge, Religion ämnesboken, Hägersten: Repro 8 AB, Hägersten, 2009.

Carlsson, Marie, och von Brömssen, Kerstin, Kritisk läsning av pedagogiska texter – genus,

etnicitet och andra kategoriseringar, Lund: Studentlitteratur AB, 2011.

Hermansson, Magnus, I Tema – tro i tid och rum, Gleerups Utbildning AB, 1997.

Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap, Lund: Studentlitteratur, 2000.

Olofsson, Hans, och Uppström, Rolf, Re-Religion, Gleerups Utbildning AB, 2014.

Olsson, Susanne, Our view on the other: issues regarding school textbooks, British Journal of Religious Eduacation, 2009.

Rundblom, Gunilla, Religion och Liv 7-9, Stockholm: Natur & Kultur, Stockholm, 2013. Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm: Skolverket, 2011.

Skolverket, Skolverket rapport 285, Stockholm: Skolverket, 2006. Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur AB, 2010.

Intervjuerna:

Lärare 1: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 6 december. Lärare 2: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 1 december. Lärare 3: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 9 december.

31

Lärare 4: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 2 december Lärare 5: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 1 december. Lärare 6: högstadielärare. Malmö kommun. 2016. Enskild intervju 2 december.