Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet
15 hp Hälsa och samhälle
UNGDOMSBROTTSLIGHET I
SVERIGE
EN STUDIE AV POTENIELLA RISKFAKTORER
SOM LEDER TILL UNGDOMSBROTTSLIGHET
HUSSEIN AHMED
UNGDOMSBROTTSLIGHET I
SVERIGE
EN STUDIE AV POTENIELLA RISKFAKTORER
SOM LEDER TILL UNGDOMSBROTTSLIGHET
HUSSEIN AHMED
MURTADA ALI KHALAF
Ahmed, H & Khalaf, M. A. Ungdomsbrottslighet i Sverige. En studie av
riskfaktorer som leder till ungdomsbrottslighet. Degree project in social work 15
högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of
JUVENILE DELINQUENCY IN
SWEDEN
A STUDY OF POTENTIAL RISK FACTORS
LEADING TO JUVENILE DELINQUENCY
HUSSEIN AHMED
MURTADA ALI KHALAF
Ahmed, H & Khalaf, M. A. Juvenile delinquency in Sweden. A study of risk factors leading to juvenile delinquency. Degree project in social work 15
högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of
ABSTRACT
The aim of this study is to understand the risk factors contributing to juvenile delinquency for young men in Sweden. Previous research shows that juvenile delinquency is a theme that exists in all communities and affects several areas of society such as family relations, social relations, academic achievement as well as individual consequences. In this essay, the focus is on identifying risk factors putting young men at greater risk of committing crimes, but also explaining the underlying causes of why these risk factors exist by using theoretical frameworks such as empowerment and life-span theories. The central point of the essay is thus the question of how and why some young men become criminals? The methods used are a systematic literature study combined with semi structured interviews in order to understand why some young men are more vulnerable than others in committing crime. The interviews consist of statements based on professional experience from four different non-governmental organizations in Sweden working with youths. The results of the study show that the environment these young men grow up in plays a major role for both academic achievement and the development of various personality disorders which can contribute to criminal behavior. The results of the interviews also show that social structures make these young men feel powerless in relation to themselves, school and society. This type of feeling of exclusion on a social and individual level tend to increase the risk of criminal behavior and lifestyle for some young men in Sweden.
Keywords: Crime, empowerment, life-span theory, norm-breaking behavior, risk
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ... 1 1.1 Disposition ... 2 2. PROBLEMFORMULERING ... 3 2.1 Syfte ... 3 2.2 Frågeställningar ... 4 2.3 Slutledning ... 4 2.4 Studiens avgränsning ... 4 2.5 Begreppsdefinitioner ... 5 2.5.1 Ungdom ... 5
2.5.2 Brott och brottslighet ... 6
2.5.3 Riskfaktorer ... 6
3. MATERIAL OCH KÄLLKRITIK ... 7
3.1 Primär och sekundärkällor ... 7
3.2 Källkritik ... 7
4. METOD OCH METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN ... 9
4.1 Tillvägagångssätt och Datainsamling ... 10
4.2 Population och Urval ... 13
4.3 Intervjudesign ... 13
4.4 Reliabilitet, Validering och Etiska överväganden ... 14
5. TIDIGARE FORSKNING ... 15
5.1 Brottsförebyggande rådet ... 15
5.2 Svensk forskning om ungdomsbrottslighet ... 16
5.3 Internationell forskning om ungdomsbrottslighet ... 18
5.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 19
6. TEORI ... 21 6.1 Empowerment ... 21 6.2 Identitetens utvecklingsfaser ... 22 6.2.1 Fas 1 ... 23 6.2.2 Fas 2 ... 23 6.2.3 Fas 3 ... 23 6.2.4 Fas 4 ... 23 6.2.5 Fas 5 ... 24 6.3 Operationalisering av teori ... 24 7. RESULTAT ... 26
7.2 Profil B: Skola och utbildning ... 27
7.3 Profil C: Personlighetsstörningar ... 29
7.4 Profil D: Maktlöshet ... 31
7.4.1 HelaMalmö ... 32
7.4.2 Sociala Insatsgruppen Rosengård ... 34
7.4.3 Rädda Barnen ... 34
7.4.4 Boost ... 35
8. DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 37
APPENDIX ... 40
REFERENSER ... 41
Litteratur och artiklar ... 41
Intervjuer ... 43
1. INLEDNING
År 2019 drabbades Sverige av flera skjutningar som flera nyhetsmedier
rapporterade om vilket sågs vara ett problem för svenska politiker och samhället i stort. Det handlade bland annat om en kvinna som blev skjuten mitt på öppen gata i Malmö medan hon hade sin bebis i famnen (Expressen, 1 september 2019 och kort därefter sköts ännu en ung kvinna i sin bostad i Stockholmsförorten Råcksta (Expressen, 28 augusti 2019).Statsminister Stefan Löfvén sa i en intervju med SVT att de skjutningar och sprängningar är ett av Sveriges största
samhällsproblem. “det är klart att skjutningar och sprängningar är ett av våra största samhällsproblem. [...] Vi är fast beslutna att trycka tillbaka de här gängens våldsutövningar. Sverige ska vara tryggt” (Expressen, 30 augusti 2019).
Samma år presenterade polisen en lista över 22 områden som är särskilt utsatta. Med utsatta områden menar omfattningen av den kriminella påverkan i
lokalsamhället. Listan kartlägger de mest utsatta områdena i syfte att skapa och hålla en aktuell lägesbild (Expressen, 3 juni 2019). På listan presenterades 22 stycken särskilt utsatta områden vilket innebär ett område där det är svårt att delta i rättsprocesser samt svårt eller näst intill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag. Vissa områden har även, i viss mån, “parallella samhällsstrukturer och extremism.” (Expressen, 3 juni 2019).Av de särskilt utsatta områdena på listan fanns storstadsregioner som Stockholm, Malmö, Göteborg och Uppsala med (ibid).
Ungdomsbrottslighet är en återkommande fråga i samhällsdebatten även om siffror visar att antalet lagföringsbeslut minskat i åldersgruppen 15 - 20 sett över perioden 2009–2018(Socialstyrelsen 2020, s. 17).Även om så är fallet och att det pekar mot en positiv trend så bör inte varje avslutat liv endast vara en siffra i statistiken. Figuren nedan visar antalet personer som mördades år 2019 med skjutvapen i Malmö, som enligt polisen, har flera hårt utsatta områden.
Figur 1. Tidslinje över skjutningar i Malmö under året 2019.
Källa: SVT, dödsskjutningarna i Malmö, 11 mars 2020.
Den 9 november 2019 sköts ytterligare en person till döds i Malmö och hans död skulle komma att bli startskottet för polisens operation Rimfrost (Aftonbladet, 11 november 2019). Syftet med operationen är att: minska skjutningar och
sprängningar i kriminella miljöer, reducera antalet personer i kriminella nätverk genom lagföring och avhopparverksamhet, öka beslagen av vapen och
Fokuset för polisen var alltså att fånga lagöverträdare snarare än att rehabilitera och förebygga, vilket istället anses vara socialtjänstens uppgift.
1.1 Disposition
För att på bästa sätt besvara studiens syfte och frågeställning delas studien in i fyra huvudsakliga delar. Den första delen består av en introduktion till ämnet och hur kriminalitet överlag påverkar samhället. Vi kommer även presentera studiens syfte och frågeställningar tillsammans med en avgränsning och
begreppsdefinitioner. Den första delen av frågeställningen kommer besvaras med hjälp av en litteraturstudie med fokus på teorier kring identitetsutveckling där resultaten presenteras i kapitel 7.1–7.3. De två andra frågeställningarna kommer besvaras med hjälp av intervjuer med fokus på empowerment där resultatet kommer presenteras i kapitel 7.4.
Del två består av tidigare forskning, metod och teori. Under denna del kommer vi identifiera huvudsakliga riskfaktorer som forskningen har identifierat och som sedan kommer ligga till grund för empirin. I den tidigare forskningen ges endast en översikt av de huvudsakliga riskfaktorerna utifrån det forskningsläge vi har kartlagt. Vi avser att kategorisera dessa och undersöka dem mer djupgående under resultatdelen. Vi kommer även att presentera val av metod, tillvägagångssätt samt teori. Under metodavsnittet förklarar vi bland annat hur vi har samlat in materialet samt tillvägagångssättet och den teknik vi har tillämpat för att organisera våra resultat. Den tredje delen består av resultat och den fjärde och avslutande delen består av diskussion och slutsatser av våra resultat.
2. PROBLEMFORMULERING
När man pratar om välfärdssamhälle så innebär det generellt att staten via
skattefinansieringar och obligatoriska avgiftssystem skapar ett samhälle med olika trygghetssystem. I Sverige bygger välfärdssystemet på att skapa ekonomisk och social trygghet samt förutsättningar till en god hälsa. En myndighet som verkar för att nå dessa mål är socialtjänsten politiskt styrd verksamhet som ansvarar för kommunernas verksamhet enligt socialtjänstlagen. Det är i sin tur socialtjänsten som utför det praktiska arbetet i varje kommun. Det är i Socialtjänstlagens första kapitel som socialtjänstens mål och syfte regleras. Av första paragrafen framgår att:
Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation
inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet (källa sol § 1).
Socialtjänsten har alltså en betydande roll i att förebygga sociala problem som fattigdom, hemlöshet, kriminalitet, våld i nära relationer, missbruk och beroende eller att barn far illa (Socialstyrelsen 2020, s. 15). Trots det sa Löfvén i en
presskonferens efter mordet på 15-åriga Jaffar i Malmö att fler resurser behövs till polisen och att straffen för vapeninnehav ska höjas. Löfvén poängterade även att en viktig del är att jobba förebyggande socialt för att unga pojkar och gäng inte ska dras in i den kriminella världen (Expressen, 30 augusti 2019). Just att jobba förebyggande är en del av socialtjänstens ansvar och ju tidigare man kan
identifiera barnets behov av stöd desto bättre åtgärder kan ges i förebyggande syfte för att motverka ett normbrytande beteende (Socialstyrelsen 2020, s. 15). Som komplement till socialtjänstens förebyggande arbete finns även typer av verksamheter som på gräsrotsnivå arbetar med barn och unga som har behov av stöd. Dessa är bland annat HelaMalmö, Sociala insatsgruppen Rosengård, Boost och Rädda barnen, som vi kommer titta närmare på i uppsatsen.
I Sverige görs det skillnad på straffpåföljderna för unga lagöverträdare jämfört med vuxna lagöverträdare. Påföljdssystemet för unga lagöverträdare är utformat på det sättet att barn och unga i första hand ska bli föremål för socialtjänsten istället för Kriminalvården (Socialstyrelsen 2020, s. 17). Denna särbehandling är även tydlig vid valet av påföljd och straffmätning där skälet är att ungdomar inte kan anses ha nått en sådan mognad som kan likställas med en vuxen (ibid). Socialtjänsten uppgift är att istället att arbeta förebyggandegenom olika typer av insatser för barn och unga (Socialstyrelsen 2020, s. 16). För att veta vilka
förebyggande sociala insatser som krävs är det också nödvändigt att identifiera varför unga människor - som har hela livet framför sig, begår brott? Fokuset i denna studie kommer alltså vara identifiera orsaker bakom ungdomsbrottslighet i Sverige, så kallade riskfaktorer och vilka antaganden de bygger på.
2.1 Syfte
Brott är både ur ett kriminologiskt och samhälleligt perspektiv ett diskuterat ämne där vissa hävdar att brott kan motverkas av hårdare och längre straff medan andra tror på förebyggande åtgärder. Fokuset i denna studie är dock inte att undersöka huruvida brott förekommer eller i vilken omfattning. Istället fokuserar denna studie på de bakomliggande orsaker till varför vissa unga män löper större risk att
begå brott med hjälp av teorier om empowerment och livscykelteorier som förklarar individens positiva eller negativa utveckling.
Syftet med studien är tvådelad där det huvudsakliga målet är att identifiera potentiella riskfaktorer som relevant forskning tar upp som orsaker till att unga män i Sverige blir brottsbenägna. Under empiriavsnittet kommer vi därefter undersöka hur dessa orsakssamband kan uppstå. Med relevant forskning menas både svensk och internationell forskning inom området ungdomsbrottslighet och riskfaktorer. Studiens andra syfte fokuserar på att undersöka teorin om
empowerment kan påverka och förklara unga mäns brottsbenägenhet i Sverige genom att intervjua representanter från fyra frivilligorganisationer.
2.2 Frågeställningar
Mot bakgrund av ovanstående avser vi således att besvara följande frågeställningar om:
● Vilka riskfaktorer identifierar den tidigare forskningen till att unga män i Sverige blir brottsbenägna, samt hur och varför uppstår dessa riskfaktorer?
● Kan teorier kring empowerment och identitetsutveckling hjälpa oss att förstå varför unga män blir brottsbenägna? samt,
● Hur uppfattar yrkesverksamma som arbetar inom frivilligorganisationer med ungdomar, att bristen på empowerment kan leda till brottsbenägenhet bland unga män i Sverige?
2.3 Slutledning
För att klargöra det resonemang vi avser att utgå ifrån har vi formulerat en formell slutledning som innebär att vi har en utgångspunkt - premiss som leder till en logisk slutsats. Thurén förklarar att slutledningen endast blir logiskt giltig om en av premisserna är en värdering eller norm, en så kallad värdepremiss (Thurén 2019, s. 24).
Premiss 1: Forskning visar på att ungdomsbrottslighet kan förklaras med
bakomliggande orsaker.
Värdepremiss 1: Unga människor begår brott.
Värdepremiss 2: Det finns orsaker till varför unga begår brott.
Slutsats: Forskning kan förklara bakomliggande orsaker till varför ungdomar är
brottsbenägna.
Premiss 2: Teorier om bristen på empowerment och identitetsutveckling är
möjliga förklaringsmodeller till varför vissa löper större risk till att begå brott i ungdomen.
Värdepremiss 1: Empowerment och identitetsutveckling är en uppsättning av
teorier som hjälper till att förklara ungdomsbrottslighet.
Värdepremiss 2: Bristen på empowerment och identitetsutveckling leder till
ungdomsbrottslighet.
Slutsats: Ungdomar som inte kan tillgodose sig empowerment eller har störningar
i sin identitetsutveckling tenderar att bli brottsbenägna.
2.4 Studiens avgränsning
Mot bakgrund av den tidsram som denna studie omfattas av har vi valt att huvudsakligen fokusera på en litteraturstudie. Vi avser även att komplettera metoden med semistrukturerade intervjuer med frivilligorganisationer som
Sociala insatsgruppen Rosengård, Boost, Rädda barnen och HelaMalmö för att få en bild av hur personer som arbetar i tät samverkan med ungdomar har för erfarenhet kring bristen av empowerment och dess betydelse.
Den forskning vi huvudsakligen kommer fokusera på är svenska studier som identifierar riskfaktorer till ungdomskriminalitet, men även utländsk forskning för att redogöra för ungdomskriminalitet generellt. Hade vi haft mer tid och utrymme hade det även varit intressant att intervjua före detta eller nuvarande unga
kriminella för att få deras perspektiv och jämföra med forskningen. En annan faktor som hade varit intressant att titta på om tid funnits hade varit att genomföra en studie mellan ungdomskriminalitet mellan Sverige och ett liknande land med liknande välfärdssystem som också grundas i generös omfördelning av resurser, som exempelvis med Danmark.
En annan avgränsning som vi har gjort är att vi har valt att rikta oss in på just målgruppen unga män med vetskapen om att det förmodligen finns unga kvinnor som väljer den kriminella livsstilen. Vi anser dock att studien gynnas av att ha en tydlig avgränsning då det annars finns en risk att studien blir för övergripande om fokuset endast ligger på “unga.” Vi har därför valt att avgränsa oss till specifikt kön och åldersspann och kommer därför fokusera på unga män i Sverige i åldern 15 - 25. Varför vi valde att begränsa oss till åldern 15 år är för att man vid den åldern anses vara straffmyndig och således kunna ställas till ansvar för det brott man begår. Denna avgränsning är dock inte till för att samla in och organisera data utan att mer tydliggöra vad vi i studien menar med unga män.
2.5 Begreppsdefinitioner
Under detta avsnitt avser vi att presentera tre viktiga begrepp för att klargöra vad vi menar med: ungdom, brott och brottslighet samt riskfaktorer. Definitionen av begreppen ungdom eller vad som anses gå under ramen för brottslighet kommer inte användas för att samla in data och organisera forskningsresultat. Syftet med att definiera centrala begrepp är för att vi vill göra skillnad på hur riskfaktorer faktiskt leder till att en person blir lagförd. Barn under 15 år blir inte lagförda utan där går istället socialtjänsten in.
2.5.1 Ungdom
Frågan om vem som anses vara ungdom är komplex då olika myndigheter och forskning definierar det olika utifrån sin verksamhet eller uppfattning.
Arbetsförmedlingen har bland annat unga som målgrupp och definierar
åldersgränsen mellan 16 - 25 för en insats som kallas för jobbgarantin för unga (Arbetsförmedlingen). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor definierar en ungdom som en person mellan 13 - 29 år (myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2010 s. 4). Socialstyrelsen, en annan myndighet som bland annat verkar för barn och unga vuxna definierar barn som personer under 18 år (Socialstyrelsen, 2020 s. 13) vilket även regleras av svensk lag (Estrada, Flyghed 2017, s. 16). De gör även en skillnad på barn och unga där de med unga menar personer i åldern 18 - 21 år.
I vår uppsats har vi begränsat oss till personer mellan 15 år (straffmyndig) upp till 25 år då vi bedömde att spannet mellan 15 - 30 är för stort och att man som 25 åring fortfarande befinner sig i gränslandet mellan ungdom och vuxen.
2.5.2 Brott och brottslighet
När vi i denna studie talar om brott och specifikt brottsliga handlingar syftar vi på handlingar där det finns en kontinuitet och straffpåföljd där personen riskerar att bli lagförd på grund kriminella handlingar och normbrytande beteende.
Med normbrytande beteende menas “negativa och destruktiva beteenden som på olika sätt innebär överträdelser mot regler eller normer i det samhälle som individen lever i” (Socialstyrelsen 2020, s. 16).Det kan alltså handla om normbrytande beteenden där man bryter mot oskrivna regler som inte är direkt kriminella men som i sin tur kan leda till en kriminell livsstil. Som att till exempel inte lyssna på föräldrar eller att skolka från skolan. Det kan även handla om att bryta mot oskrivna regler, det vill säga beteenden som inte anses direkt vara brottsliga enligt lag.Det är särskilt viktigt att vi klargör detta begrepp då vi avser att utföra semistrukturerade intervjuer i syfte att identifiera möjliga riskfaktorer som den tidigare forskningen vi har kartlagt inte tar upp utifrån ett empowerment-perspektiv.
2.5.3 Riskfaktorer
Med riskfaktorer menar vi de variabler som vi avser med denna studie att undersöka. Fekjaer (2016) redogör för två typer av variabler, beroende och oberoende variabler. Med beroende variabel menas något som kan antas bli påverkad av utomstående faktorer. En oberoende variabel är vad som tros kunna påverkas (Fekjaer 2016, s. 15). I denna studie är den beroende variabeln
ungdomsbrottslighet eftersom vi i vår hypotes utgår från att det finns vissa faktorer eller variabler i samhället som påverkar unga mäns benägenhet till att vända sig till en kriminell livsstil. De oberoende variablerna är således de yttre faktorerna som vi kommer identifiera under studiens gång. Detta för att kunna identifiera och hitta ett orsakssamband till ungdomsbrottslighet, även kallat kausalitet (Fekjaer 2016, s. 16).
3. MATERIAL OCH KÄLLKRITIK
Då syftet med studien är att identifiera riskfaktorer till ungdomsbrottslighet i Sverige utifrån valda teorier så kommer materialet reflektera metod- och teorivalen. De primära källorna kommer huvudsakligen bestå av böcker och vetenskapliga artiklar inom området ungdomsbrottslighet i Sverige. Vi avser även kartlägga den internationella forskningen och vad den säger för att få ett
helhetsperspektiv inom området ungdomsbrottslighet. Riskfaktorerna kommer kartläggas redan under tidigare forskning för vi sedan ska utveckla resonemangen vidare i empirin.
3.1 Primär och sekundärkällor
Valet av material kan delas in i två huvudsakliga kategorier, primär och
sekundärkällor. Torsten Thurén förklarar att primärkällor är ursprungliga källor medan sekundärkällor har vidare utvecklats (Thurén 2013, s. 45).
De primära källorna består framförallt av litteratur, artiklar, rapporter och semistrukturerade intervjuer som fokuserar på ungdomsbrottslighet i Sverige. Visst undantag har lämnats för internationell forskning inom området. Detta för att kartlägga kunskapsläget generellt då ungdomsbrottslighet inte endast är ett fenomen begränsat till Sverige. Böckerna och artiklarna vi har valt fokuserar i första hand på riskfaktorer som identifierats genom falls- och intervjustudier. Thurén förklarar att tidssambandet är en viktig aspekt eftersom ju längre tiden har gått mellan ett fenomen och källan förklaring om fenomenet, desto större skäl finns det att ifrågasätta källan (Thurén 2013, s. 8). Eftersom kriminalitet inte är ett nytt samhällsfenomen och för att vi ska få en tydlig avgränsning i vår
litteraturstudie har vi valt att begränsa oss till artiklar, böcker och rapporter publicerade från 1950-talet till nutid. Vi bedömer att 1950-talet ger oss en rimlig tidsaspekt fram till dags dato då det även går att avgöra huruvida
forskningsresultaten är desamma eller förändrats genom tid och rum.
De sekundära källor som vi avser tillämpa består av nyhetsartiklar och
information från olika myndighetssidor som bland annat arbetsförmedlingen och socialstyrelsen. Dessa källor hänvisas framförallt till i början av studien för att ge en introduktion till det ämnet studien avser behandla samt för att definiera de begrepp som vi avser att tillämpa under studiens gång.
3.2 Källkritik
Vid urvalet av den forskning som finns inom området ungdomsbrottslighet har vi konstaterat att ämnet behandlats av många olika forskare, framförallt från en kriminologisk ansats. Olika teorier har tillämpats för att försöka förklara varför unga blir kriminella samt hur man ska hantera ungdomskriminalitet. Viss forskning har fokuserat på att identifiera riskfaktorer för att således kunna
förebygga och motverka medan andra har fokuserat på att identifiera riskfaktorer för att på en politisk och samhällelig nivå diskutera och motverka problemet med ungdomsbrottslighet. Thurén förklarar att forskare kan drivas av olika motiv bakom sin forskning som att göra karriär, få status eller karriär. Det är således viktigt att komma ihåg att vetenskapen inte är ofelbar men att seriös forskning är mer trovärdig än till exempel journalistik som drivs av försäljning och att locka till sig läsare (Thurén 2019, s. 11–12). Skillnaden är att en forskare är expert inom sitt ämne och att vetenskapliga resultat inte accepteras förrän den har genomgått en peer review (Thurén 2019, s. 12). Att vi valt att göra en litteraturstudie och
förlita oss på forskning kring ungdomsbrottslighet handlar även om öppenhet. Detta innebär att forskarna måste ange vilka källor de har använt för att komma fram till sina resultat. Även om det inte är en garanti så är det en indikation på att resultaten är hållbara och även går att ifrågasätta.
Vi är också medvetna om att den forskning vi har valt att utgå ifrån inte behöver vara ett allmänt giltigt svar på orsakerna bakom ungdomsbrottslighet. Detta eftersom forskare ofta drivs av vilka frågor som de väljer att besvara, deras utgångspunkt och syfte med studien. Det betyder dock inte att resultaten är fel men att beroende på vilken utgångspunkt forskningen har kan resultaten och utfallen se olika ut. Forskare utgår ofta från personliga erfarenheter och kunskaper när de bedriver forskning, som till exempel förutfattade meningar och utgår från olika teorier därefter (Thurén 2019, s. 65). Man är oftast inte själv medveten om att man bygger vidare på förutfattade meningar som man fått genom studier, yrkeserfarenheter eller från samhället, även kallat “tyst kunskap” (Thurén 2019, s. 66). Därför har vi också valt att även intervjua yrkesverksamma för att inte missa viktiga delar och faktorer då man inte kan fokusera på all forskning.
Det resonemang som Thurén driver bygger på Kuhns teori om ett paradigm vilket innebär att människor uppfattar verkligheten utifrån sin världsbild och som leder till förutfattade meningar. Varje forskare har alltså förutfattade meningar som tar sin ansats i den utgångspunkt forskarna har med sig, även kallat ett paradigm (Thurén 2019, s. 66). De erfarenheter som vi utgår ifrån är att vi lever i ett samhälle där dödlig utgång med skjutvapen har blivit en del av vardagen och att gärningsmännen ofta är unga män. Det är inte längre fokuserat till olika områden utan sker öppet på gator och torg. Vi utgår således från att det är ett
samhällsproblem och att det finns orsaker bakom detta varför vi har valt forskning som just fokuserar på att identifiera riskfaktorer.
4. Metod och metodologiska överväganden
När forskning bedrivs finns det två olika sätt att dra slutsatser, antingen genom induktion eller deduktion (Thurén 2019, s. 44). Denna studie kommer utgå från en hypotetiskt-deduktiv metod som innebär att vi har formulerat en hypotes om att det finns olika faktorer och variabler i samhället som leder till att unga blir brottsbenägna.Hypotesen testas därefter mot verkligheten för att härleda slutsatser och undersöka om hypotesen stämmer överens med verkligheten (Thurén 2019, s. 44).
Eftersom vi vill identifiera potentiella riskfaktorer som forskningen tar upp inom området anser vi att en sekundäranalys av redan existerande forskning är mest lämpad som metod för studiens syfte. Alan Bryman (2018 s. 384) förklarar att en sekundäranalys fokuserar på data som forskare redan samlat in antingen
kvalitativt eller kvantitativt. Fördelen med en sekundäranalys är forskningen redan existerar och är av god kvalitet (Bryman 2018, s. 384). En annan fördel är att bortfall minimeras eftersom urvalet många gånger redan täcker stora delar av forskningsområdet. I vårt fall täcker forskningen ungdomskriminalitet i Sverige varför vi kommer fokusera på just detta i vår litteraturstudie. Det finns således inte risk för bortfall, utöver att vi inte har kartlagt all forskning inom området eller täckt ett särskilt långt årsspann. Den valda metoden är således mest lämpad till skillnad från till exempel en enkätundersökning med fokus på
ungdomskriminalitet eftersom att vi med en enkätundersökning först hade behövt studera teorier och utgå från hypoteser för att formulera frågor till enkäten och därefter fått hantera eventuella problem med bortfall. Problemet med bortfall när man gör enkätundersökningar ökar eftersom det finns en risk för att personer inte svarar eller att svar uteblir då frågorna inte förstås. En annan användbar metod hade varit innehållsanalys som vi medvetet valde bort eftersom det inte är textinnehållet i forskningen vi vill studera, utan riskfaktorer och teorin om empowerment som är förankrat inom socialt arbete. En innehållsanalys hade därför inte varit lämpad för studiens syfte och frågeställningar.
Som komplement till uppsatsens andra och tredje frågeställning kommer vi även att utföra semistrukturerade intervjuer med fyra frivilligorganisationer som arbetar aktivt med barn och unga inom bland annat området ungdomsbrottslighet.
Intervjufrågorna kommer formuleras utifrån teorin om empowerment då vi har uppmärksamhet att de riskfaktorer vi har kartlagt i den tidigare forskningen inte nämner eller nämner ytligt hur bristen på empowerment kan leda till att ungdomar blir kriminella. Syftet är alltså att eventuellt hitta ytterligare riskfaktorer som den forskning vi har kartlagt inte tar upp eller nämner väldigt lite om, utifrån
empowerment-perspektivet. Bryman förklarar att semistrukturerade intervjuer innebär att forskaren har en lista över intervjufrågor som berör specifika teman (Bryman 2018, s. 563). Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att
respondenten får möjlighet att svara öppet inom ramen för ett specifikt tema och vidareutveckla resonemanget (ibid) som i vårt fall är hur bristen på empowerment leder till brottsbenägenhet bland unga män.
För studien har vi valt att utföra intervjuerna per telefon. Enligt Bryman (2018, s. 262) är fördelen med telefonintervjuer är att de är tids- och kostnadseffektiva. Till skillnaden från direkta intervjuer så är en annan fördel med telefonintervjuer är att respondenterna inte blir påverkade av olika faktorer hos intervjuerna och på så sätt kan svara mer objektivt på de frågor som ställs (ibid). Nackdelarna med
telefonintervjuer kan till exempel vara att det inte blir lika personligt då man har svårt att tyda ansiktsuttryck. En telefonintervju behöver oftast vara kortare än direkta intervjuer med anledning av effektivitet. Enligt Bryman kan även vissa uppfatta att telefonintervjuer passar sämre när man undersöker känsliga
frågeställningar om till exempel alkohol- och droganvändning (Bryman 2018, s. 263), vilket dock inte är fallet i vår studie. Med anledning av den nuvarande situationen kring Covid-19 har vi valt alltså att utföra telefonintervjuer även om direkta intervjuer hade varit mer önskvärda.
4.1 Tillvägagångssätt och Datainsamling
Studiens empiriska material består av att samla in forskning inom området ungdomsbrottslighet samt fyra semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar direkt med ungdomar. Valet av material och intervjuer har en koppling till frågeställningarna samt vårt teoretiska ramverk och den tidigare forskningen där vi har kunnat identifiera följande teman: Hem- och familjemiljö, skola och utbildning, personlighetsstörningar samt bristen på empowerment.
Vad gäller valet av litteratur valde vi att framförallt utgå från en rapport
publicerad av Brottsförebyggande rådet. Eftersom Brottsförebyggande rådet är en myndighet som arbetar med frågor kring brott och brottsstatistik valde vi att gå igenom rapporten för att få en lägesbild över hur ungdomsbrottsligheten i Sverige ser ut, vilka riskfaktorer som finns samt se vilken forskning som rapporten bygger på. Vad gäller sökningar på Libsearch så var det första resultatet vi fick utav vår sökning boken den svenska ungdomsbrottsligheten av Felipe Estrada och Janne Flyghed som vi refererar till i studien. Fördelen med att bland annat utgå från Brottsförebyggande rådets rapport, då den är väldigt omfattande, är att vi har kunnat undersöka och läsa vidare kring den forskning som rapporten refererar till.
Brås rapport bygger på statistiska undersökningar inhämtade under perioden 2002–2018 i syfte att redovisa uppgifter om nivån och utvecklingen av det
anmälda dödliga våldet i Sverige. Statistiken utgår endast från dödligt våld där det skett med uppsåt. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till förändringar i nivå och tid. Analysen av statistiken är dock ett komplement till polisens anmälningsstatistik som kan vara missvisande eftersom polisens statistik inte alltid utgår från att det begått ett brott. Nackdelen med denna typ av statistik är att siffrorna inte säger så mycket om förövarna utan vilka offren är. Dock har rapporten hjälpt oss att få en förförståelse kring de riskfaktorer som finns för att vi ska kunna använda dessa som sökord när vi har sökt på artiklar och forskning som är peer-reviewed i enlighet med tabell 1. Rapporten från Brottsförebyggande rådet refererar till exempel till Thornberry som vi har refererat till i vår studie.
Thornberry refererar i sin tur mycket till Farrington som även vi gör i denna studie. Vi har på detta sätt lyckats kombinera sökord på Libsearch som fokuserar på ungdomsbrottslighet och riskfaktorer samt bygga vidare och undersöka forskning som redan kända forskare refererar till för att kunna lägga grunden till den tidigare forskningen som vi presenterar i studien. Med kända forskare menas personer som publicerat artiklar och böcker som är peer-reviewed inom området ungdomsbrottslighet.
Vad gäller valet av litteratur har vi som tidigare nämnt kunnat identifiera boken
Den svenska ungdomsbrottsligheten (2017) som är en antologi. Boken består av
flera författare och vi har utifrån dessa namn sökt vidare för att se om de har publicerat annan forskning inom området. Vi har bland annat genom denna
sökstrategi lyckats identifiera litteratur som fokuserar på riskfaktorer och förslag till forskning på hur samhället kan arbeta förebyggande i syfte att motverka ungdomsbrottslighet (Henrik Andershed mfl). Andershed m fl bygger deras forskning på både svensk och internationell forskning med syftet att informera vilka insatser politiker, chefer, praktiker och studenter ska gå tillväga för hur man kan hjälpa ungdomar som begår brott att sluta. Studien har varit finansierad av Vetenskapsrådet, IMS vid Socialstyrelsen samt Statens institutionsstyrelse (SiS). Boken bygger mycket på internationell forskning om vilka insatser som är effektiva i arbetet att motverka fall bland unga som begått brott. Detta görs bland annat genom att identifiera olika riskfaktorer till vad det är som gör att dessa människor begår brott. En nackdel är att till exempel riskfaktorn “fattigdom” uttrycker sig olika beroende på miljö och samhälle. Andra länder som studien grundas på kanske inte har samma sociala skyddsnät som till exempel Sverige varför riskfaktorn kan bli missvisande.
I antologin (2017) har vi identifierat två forskare, Jonas Ring och Anders Nilsson som båda fokuserar på riskfaktorer i samband med ungdomsbrottslighet. Ring har studerat sambandet mellan brottsbelastning och en rad faktorer som utifrån en viss kriminologisk teoribildning och tidigare forskning tittar på hur det kan tänkas påverka ungas brottsbenägenhet. Ring har gjort en enkätundersökning på elever som går i årskurs 9 och frågorna i undersökningen har utgått från teorier om sociala band, självkontroll och inlärningsteori. Nackdelen med att göra en enkätundersökning på unga elever är att individerna dels är unga, och att de dels behöver svara på känsliga ämnen som berör dem. Det kan även vara så att ungdomarna inte vågar vara ärliga då ämnet handlar om kriminalitet och personliga egenskaper. Nilssons forskning undersöker bland annat sambandet mellan brottsbelastning och en rad andra faktorer utifrån kriminologisk teori för att förklara varför vissa är mer brottsbenägna än andra. Studien utgår från en levnadsnivåundersökning som bygger på strukturerade intervjuer utav slumpmässigt utvalda fångar där en jämförelse sedan gjorts med
“normalbefolkningen.” Nackdelen med denna jämförelse skulle kunna vara att författaren kan missta sig då “normalbefolkningen” kanske är brottsbenägna, har begått brott men inte blivit dömda.
Genom att söka vidare på nämnda författare och deras verk har vi även identifierat en studie som Anders Nilsson har gjort tillsammans med Olof Bäckman. De har i sin studie analyserat hur levnadsförhållanden under barndomen och tonåren resulterar i socioekonomiska omständigheter i vuxen ålder. Datan är insamlad från en nyligen genomförd longitudinell studie - där man följer en viss årskull. Studien har följt 14 294 personer från att personerna föddes 1953 till åldern 48 år (2001).
För den forskning som inte refererar till författare som vi även valt att ha med i denna studie som underlag har vi tillämpat olika typer av sökord som finns i tabell 1. Genom denna strategi har vi till exempel tittat på hur Wolke m fl har studerat relationen mellan mobbning och attitydproblem. Studien intervjuade 1980 barn vars föräldrar även fick besvara en enkätundersökning på hur de uppfattar barnens attitydproblem. Resultatet var att de som på något sätt blivit mobbade eller själv varit mobbare hade större attitydproblem än barn som inte varit involverade i mobbning på något sätt. Andra författare som vi lyckats identifiera är bland annat Hemphill m fl som i sin studie undersöker sambandet mellan skolavstängning i förhållande till att bli gripen av polisen. Studien har genom en enkätundersökning undersökt antisocialt beteende i USA och Australien. Frågorna har bland annat
undersökt hur ofta studenter burit vapen, stulit något av värdet 5 US dollar eller 10 australiensiska dollar, attackerat någon med syfte att skada dem, sålt droger, varit påverkade i skolan, stulit någon typ av fordon, misshandlat någon så illa att personen behövt sjukhusvård, haft vapen till skolan eller hotat någon med vapen.
När vi väl har samlat vårt material så har vi genom en tematisk textanalys försökt urskilja olika teman för den forskning som ligger till grund för vår studie. Braun och Clarke (2006, s. 78)förklarar att en tematisk textanalys går ut på att
identifiera och analysera förekommande mönster och teman i en text där vi utgått från ett tematiskt ramverk om empowerment och tidigare forskning kring
återkommande riskfaktorer. I intervjusvaren har vi med hjälp av en intervjuguide letat efter återkommande svar och teman. Braun och Clarke förklarar att ett tema fångar något som är relevant i förhållande till en forskningsfråga och representerar ett mönster i den insamlade datan (Braun, Clarke 2006, s. 82). Vi har identifierat följande teman som ramar in vår studies frågeställningar, se tabell 1.
Tabell 1.redogörelse för inhämtning av empiri
Tema Faktorer Tillvägagångssätt Sökord
Hem- och familjemiljö Ekonomiska resurser, uppfostringsmetoder och familjeförhållanden Inhämta material från Libsearch. Riskfaktorer, Kriminalitet, normbrytande beteenden, ungdomsbrottslighe, Sverige, ekonomi, socioekonomi, familj, försörjningsstöd, uppfostran och fysisk misshandel1 Skola och utbildning Akademiska prestationer, kamratgrupper och personlighetsstörningar Inhämta material från Libsearch. Riskfaktorer, normbrytande beteenden, kriminalitet, ungdomsbrottslighet , Sverige, skola och utbildning.2 Personlighetsstörni ngar Personliga egenskaper såsom låg koncentration, ADHD, hyperaktivitet och aggressivitet Inhämta material från Libsearch. Riskfaktorer, normbrytande beteenden, kriminalitet, ungdomsbrottslighet , Sverige, personlighet, ADHD, hyperaktivitet mobbning.3
1 Sökningen har även gjorts på engelska med följande översättning: youth delinquency och norm-breaking behavior kombinerat med low income, socio economic status, upbringing och physical abuse.
2 Sökningen har även gjorts på engelska med följande översättning: youth delinquency och norm-breaking behavior kombinerat med academic achievement och education.
3 Sökningen har även gjorts på engelska med följande översättning: youth delinquency och norm-breaking behavior kombinerat med ADHD, bullying, hyper activity.
Empowerment Maktlöshet i förhållande till samhället, skolan och hemmet Semistrukturerade intervjuer. Intervjuguide med frågeformuleringar som fokuserar på teorin om empowerment. 4.2 Population och urval
Då vissa kan tycka att endast en litteraturstudie är för svagt underlag eller kan ha åsikter om att vi använt för få vetenskapliga belägg avser vi som sagt att
komplettera metoden med intervjuer då vi inte har hittat lika mycket underlag och forskning på hur bristen på empowerment kan leda till brottsbenägenhet bland unga män. En litteraturstudie kombinerat med intervjuer gör det möjligt att kompensera för svagheter eller information som utelämnats av litteraturstudien och tvärtom. Populationen för intervjuerna består av uttalanden från personer som har som yrke att arbeta med brottsbenägna barn och ungdomar. Vi kommer fokusera på frivilligorganisationer som arbetar med att identifiera och förebygga att unga blir kriminella. De verksamheter vi har riktat oss in på är HelaMalmö, Sociala insatsgruppen Rosengård (SIG), Boost och Rädda barnen. Detta eftersom det är verksamheter som bland annat har stor erfarenhet av barns rättigheter och att arbeta med brottsbenägna ungdomar.
Urvalet är ett bekvämlighetsurval då det var dessa organisationer som fanns tillgängliga. Vi sökte även efter respondenter från Fryshuset och SIG rosengård, men fick tyvärr inte svar. Bryman (2018, s. 244) förklarar att ett
bekvämlighetsurval bygger på principen om att välja en grupp av populationen som motsvarar studiens syfte och frågeställningar, men även utifrån tillgänglighet. Givetvis hade det varit optimalt att även intervjua socialsekreterare men vi ville komma åt mindre uttalade yrkesverksamma som på gräsrotsnivå arbetar i direkt kontakt med ungdomar. Eftersom intervjustudien är ett komplement till vår ursprungliga litteraturstudie har vi avgränsat oss till att intervjua 4 personer. Vi är medvetna om att enstaka intervjuer inte kan tala för helheten, men metoden är ett komplement till den forskning som redan finns eller forskning kring
empowerment som det nämns mindre om. Det kan ge värdefull kunskap och indikationer till fortsatt forskning från yrkesvana inom området.
4.3 Intervjudesign
Intervjuerna som har genomförts i studien är av kvalitativ karaktär eftersom fokuset ligger på att förstå hur verksamheter som jobbar med ungdomsbrottslighet uppfattar och identifierar olika riskfaktorer med teorin om empowerment som central utgångspunkt.
Varje intervju börjar med en introduktion till studiens syfte och rätten till
anonymitet utlovas. Respondenten får förklarat för sig att intervjuerna kan komma att spelas in om de godkänner det. Därefter uppmanas de till att säga sitt namn och yrkesroll. När detta är klart påbörjas själva intervjun med hjälp av en
intervjuguide men färdiga frågor som även respondenten får ett exemplar av. Se
appendix 1 för intervjufrågorna. När intervjuerna är klara så återstår det att
sammanfatta materialet genom transkribering och skicka det till respondenten för godkännande.
Vid transkribering av intervjuerna har vi namngett transkriptionen med
respondenten tar upp under intervjun, något som rekommenderas av Bryman (Bryman 2018, s. 577). Vi har vid kategorisering av riskfaktorerna varit medvetna om att respondenterna inte uttrycker sig eller använder exakt samma ord och begrepp så som vi definierat dem i våra intervjufrågor.
4.4 Reliabilitet, validering och etiska ställningstaganden
Bryman förklarar att alla som bedriver forskning behöver ta ställning till
reliabilitet och validitet i sina studier. Reliabilitet innebär huruvida resultaten från studien är tillförlitliga och validitet förklarar huruvida resultaten som genererats hänger ihop eller inte (Bryman 2018, s. 72).
I kvalitativ forskning innebär dessa begrepp att man till skillnad från kvantitativ forskning lägger mindre vikt vid frågor som rör mätning (Bryman 2018, s. 466). Istället är begreppen ett mått på “den kvalitet, stränghet och mer generella forskningspotential som uppnås på grundval av vissa metodologiska och
ämnesmässiga konventioner och principer.” (Bryman 2018, s. 466). Det handlar alltså om huruvida studien säger sig faktiskt undersöka fenomenet som ska undersökas genom den valda metoden. Vi har till exempel i tidigare kapitel redogjort för vårt val av metod samt andra tänkbara metoder som hade kunnat tillämpats men som uteslutits på grund av studiens syfte och frågeställningar. Ett annat sätt att mäta validitet på, och som är central för vår studie är
respondentvalidering. Respondentvalidering innebär “den process varigenom en forskare förmedlar sina resultat till de människor som varit föremål för eller på ett annat sätt ingått i undersökningen” (Bryman 2018, s. 466). Eftersom vi avser att tillämpa intervjustudier har vi planerat att vi efter varje intervju sammanställer intervjuresultatet så att respondenten får möjlighet att godkänna det som sagts och tolkats av oss. Denna process är viktig eftersom det gör att vi försäkrar oss om att det finns en god överensstämmelse mellan resultaten och de erfarenheter och uppfattningar som respondenterna delar med sig (Bryman 2018, s. 466).
En annan princip som tas upp och som även är central för vår studie att diskutera är äkthet i relation till reliabilitet. Kriterier kring äkthet handlar om huruvida studien ger en tillräckligt rättvis bild av de olika åsikter och uppfattningar som finns i den grupp eller ämnesområde som studeras (Ibid). Vi är, som tidigare nämnt, medvetna om att det givetvis hade varit intressant att intervjua ungdomar som begår brott, men har istället valt att fokusera på yrkeserfarna som arbetar med ungdomar i den kategorin istället. Detta på grund av det dels kan vara svårt att hitta unga som vill ställa upp och att de i vissa fall kan behövas en
vårdnadshavares godkännande då det i vissa fall kan handla om personer som är under 18 år. Det kan även uppfattas vara etiskt inkorrekt att intervjua personer som redan befinner sig i en utsatt situation.
Det finns även några etiska principer som Bryman (2018, s. 170) förklarar att en forskare behöver ta ställning till. Det kan handla om att personerna lider skada eller upplever obehag genom att berätta om sin kriminella livsstil eller känner att vi inkräktar på deras privatliv. Andra etiska principer som berör den
respondentgrupp vi istället valt att intervjua är att de måste få tillräckligt med information om studiens syfte, att vi har deras godkännande till att de ska intervjuas och att det ska vara en del av en studie samt deras rätt till anonymitet.
5. Tidigare forskning
I detta avsnitt avser vi att redogöra för tidigare forskning inom området svensk ungdomsbrottslighet. Den tidigare forskningen kommer lägga grunden för de teoretiska ramverk vi kommer tillämpa samt utgångspunkterna för
litteraturstudien. Med den tidigare forskningen kommer vi identifiera olika riskfaktorer eller profiler som litteraturen tar upp för att undersöka den närmare i empirin. Vi kommer alltså inte diskutera den tidigare forskningen utan att endast presentera vad som forskats om inom området.
Som underlag för den tidigare forskning börjar vår studie med att presentera en rapport gjord utav Brottsförebyggande rådet, en svensk myndighet som verkar för att sprida kunskap kring brottslighet i Sverige och hur man motverkar den. Det är således ett naturligt val att ha med Brottsförebyggande rådets rapport som även utgår från att identifiera olika riskfaktorer och skyddsfaktorer inom forskningen. Vi kommer i vår studie inte att fokusera på skyddsfaktorer eftersom studiens fokus ligger på att identifiera faktiska riskfaktorer.
Vid valet av material till litteraturstudien har vi på ett strukturerat sätt utgått från Brottsförebyggande rådets rapport ”Konstaterade fall av dödligt våld en
granskning av anmält dödligt våld 2018.” Rapporten är omfattande och syftar till att öka kunskapen inom området ungdomsbrottslighet på nationell nivå och grundar sina resultat på tidigare forskning.
Bryman (2018, s. 130) beskriver att målet med en litteraturgenomgång är att slå fast vad som redan är känt inom ämnesområdet för att rama in ingången till det ämne man vill studera. Det finns två sätt att göra detta på, antingen genom en narrativ eller systematisk genomgång. Vår litteraturstudie har genomgått en systematisk genomgång vilket har inneburit att man på ett systematiskt sätt väljer litteratur och artiklar för att kritiskt granska dess syfte, teoretiska utgångspunkter och studiens syfte (Bryman 2018, s. 140). Detta för att vi ska kunna ge en samlad bild över rådande kunskapsläge för att kunna besvara studiens syfte och
frågeställningar. Vid identifiering av forskning har vi således undersökt vidare på den forskning som BRÅ hänvisar till. Vidare har vi utifrån rapporten från BRÅ undersökt vidare kring litteratur och forskning som har kopplingar till ämnet. Då det finns omfattande forskning inom det område vi studerar har vi valt den mest centrala och relevanta för studien. Vi har medvetet sållat bort litteratur som inte tar upp eller diskuterar riskfaktorer i relation till ungdomsbrottslighet, till exempel Dagmar Lagerberg och Claes Sundelins bok (2000) risk och prognos i socialt arbete med barn: forskningsmetoder och resultat. Lagerberg och Sundelins fokus ligger istället på rättsinstanser och hur olika myndigheter samarbetar i arbetet med unga som har ett tidigare brottsregister bland annat.
Slutligen, eftersom brottslighet inte endast är begränsat till Sverige utan är ett globalt fenomen så har vi utöver svensk forskning även kartlagt internationell forskning då riskfaktorerna kan se olika eller lika ut beroende på landets välfärdsstruktur och skyddsnät till exempel.
5.1 Brottsförebyggande rådet
Enligt BRÅ:s rapport som kartlägger riskfaktorer bakom kriminalitet framgår det faktorerna kan vara många men att det framförallt handlar om sociala
(Brottsförebyggande rådet, 2009 s. 9). Resultatet av studien talar även för att det finns en förhöjd risk för en kriminell utveckling om familjen har bristande ekonomiska resurser, inkonsekvent eller för sträng uppfostran, övergrepp eller missbruk inom familjen eller om relationen mellan barn och föräldrar är dålig (Brottsförebyggande rådet, 2009 s. 8–9). Andra riskfaktorer utanför hemmet som rapporten tar upp är dålig anknytning till skolan, tidigt skolmisslyckande samt dålig skolmiljö med anknytning till en brottsbelastad kamratgrupp
(Brottsförebyggande rådet, 2009 s. 9). Detta kan leda till tidiga
beteendestörningar, impulsivitet, brottstillåtande attityd, missbruk samt dålig problemlösningsförmåga (ibid).
Ju fler riskfaktorerna är desto större är benägenheten för att begå brott. Forskning pekar på att de ungdomar som är mest brottsbelastade generellt besitter en högre andel av riskfaktorer som identifierats ovan (Brottsförebyggande rådet, 2009 s. 9). Forskare inom området är överens om att riskfaktorerna till en kriminell livsstil bland ungdomar även är kopplade till andra problembeteenden under barn-och ungdomstiden som till exempel skolk, riskfyllt sexuellt beteende, alkoholproblem m.m. (Brottsförebyggande rådet, 2009 s. 12).
5.2 Svensk forskning om ungdomsbrottslighet
Henrik Andershed professor i kriminologi och psykologi, Anna-Karin Andershed professor i psykologi och Kerstin Carpelan forskare på IMS, socialstyrelsen, skriver att för att man ska förstå orsaken till bakomliggande faktorer till
ungdomsbrottslighet och varför unga utvecklar ett kriminellt beteende måste man ta hänsyn till samspelet mellan den unges egenskaper, erfarenheter,
förutsättningar, omständigheter i förhållande till personens miljö (Andershed, Andershed, Carpelan, 2010 s. 29). Kombinationen av riskfaktorer är alltså inte densamma för varje enskild individ då olika faktorer kan spela roll. Vad som författarna är överens om är att det dock krävs fler än en riskfaktor för att ett kriminellt beteende ska utvecklas hos den unge (Andershed, Andershed, Carpelan 2010 s. 31). Dock poängterar författarna att det räcker med en riskfaktor för att den unge ska utveckla ytterligare riskfaktorer - “ett problem leder till ett annat” (Andershed, Andershed, Carpelan 2010 s. 31). Det kan till exempel vara att en riskfaktor sätter igång en annan process som leder till flera olika andra
riskfaktorer något som även Anders Nilsson professor i kriminologi tar upp (Nilsson i Estrada, Flyghed 2017 s. 138).
I litteraturen ges exempel på hur aggressivitet leder till svårigheter att upprätthålla positiva kamratrelationer som i sin tur leder till bristfälligt socialt nätverk och avsaknaden av positiva kamrater i skola (Andershed, Andershed, Carpelan 2010 s. 32). Det i sin tur leder till bristfällig anknytning till skolan och undermåliga skolprestationer som i sin tur leder till konflikt med föräldrarna (Andershed, Andershed, Carpelan 2010 s. 33). Även Jonas ring, dr i kriminologi tar upp bristande anknytning och relationer till andra som en riskfaktor (Ring i Estrada, Flyghed 2017, s. 94). Andra riskfaktorer som Ring tar upp är bristande åtagande, det vill säga viljan och strävan av nå samhällelig framgång, bristande involvering som fritidsintressen och bristande övertygelse om att det är moraliskt viktigt att följa samhällets regler (ibid).
Andershed m fl gör även skillnad på olika typer av riskfaktorer och i vilken grad de påverkar den unge. Författarna skiljer alltså på proximala faktorer vilket innebär faktorer som direkt kan kopplas till ett kriminellt beteende till skillnad
från distala faktorer som har en indirekt inverkan på den unges utveckling av kriminellt beteende. Exempelvis kan en direkt riskfaktor vara impulsivitet medan en indirekt riskfaktor kan vara föräldrarnas utbildningsnivå som stor sannolikhet hör ihop med direkt kopplade riskfaktorer som föräldrarnas uppfostringsstrategier (Andershed, Andershed, Carpelan 2010 s. 33).
Riskfaktorer kan utöver distala och proximala faktorer också delas in i dynamiska eller statiska faktorer. Dynamiska faktorer innebär att de kan ändras över tid och rum medan statiska faktorer inte går att göra något åt de om de redan finns. Exempel på dynamiska faktorer kan vara den unges grad av impulsivitet och föräldrarnas uppfostringsstrategier medan statiska faktorer kan vara
könstillhörighet, etnicitet eller debutålder i kriminalitet (Andershed, Andershed, Carpelan 2010 s. 33). Det tredje sättet att skilja riskfaktorer på är att dela in dem i initierade faktorer vilket innebär huruvida en person indirekt eller direkt utvecklar ett kriminellt beteende till skillnad från upprätthållande faktorer som förklarar huruvida personen faktiskt fortsätter att begå brott (Ibid).
För att identifiera riskfaktorer har författarna fokuserat på potentiellt föränderliga riskfaktorer för kriminalitet hos unga då syftet med deras forskning även har varit att fokusera på att förebygga och motverka kriminalitet hos unga. De riskfaktorer som de har identifierat är följande: trotsighet, ilska eller oräddhet, överaktivitet, impulsivitet, hyperaktivitet eller koncentrationssvårigheter. Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger, bristfälliga språkliga förmågor eller
skolprestationer. Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder,
nedstämdhet eller självskadande beteende, normbrytande beteende, alkohol eller droganvändning, problematiska kamratrelationer (Andershed, Andershed, Carpelan 2010 s. 35).
Precis som Andershed m fl nämner Ring också att kyliga eller ytliga relationer till föräldrar och vänner, låg anknytning till skolan, låga utbildningsaspirationer och tillåtande brottsattityd är bidragande riskfaktorer (Estrada, Flyghed 2017, s. 95). Ring förklarar att detta bygger på teorier kring social kontroll vilket innebär att om personen inte har något att förlora utifrån en social, instrumentell eller samvetsmässig synvinkel är sannolikheten större att begå brott än någon som har stark social kontroll (Ring i Estrada, Flyghed 2017 s. 95). Svaga sociala band leder till att man inte berörs av andras reaktioner och förväntningar i lika stor utsträckning vilken underlättar normbrytande beteenden (ibid). Andra
riskfaktorer som Ring tar upp i studien utgår från den unges personlighetsläggning där personer som ofta söker spänning, har brottsliga förbindelser (vänner) och attityder ofta är positivt inställda till brottsligt beteende. Dessa förhållanden förstärker alltså sannolikheten för att brottsligt beteende (Ring i Estrada, Flyghed 2017 s. 95). Ytterligare riskfaktorer som nämns är familjens socialiserande och funktion (Ring i Estrada, Flyghed 2017 s. 96), socioekonomiskt oprivilegierade grupper som har svårigheter att nå framgång på legal väg leder också till brottsligt beteende tillsammans med låg socioekonomisk status hos föräldrar eller att man kommer från en splittrad familj eller minoritetsbefolkningsgrupp (Ring i Estrada, Flyghed 2017 s. 97). Enligt Nilsson kan dock klassfaktorn antingen ses som en central förklaringsmodell eller enbart som en bidragande faktor (Nilsson i Estrada, Flyghed 2017 s. 138). Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet hävdar även att de som begår brott med utländsk bakgrund även kan kategoriseras in under klasstillhörighet och fattigdom då det är viktiga element som leder till brottsbenägenhet i det “sociala arvet.” Brott är vanligare bland
människor med sämre levnadsstandard och i genomsnitt har invandrare lägre levnadsnivå än infödda svenskar (Sarnecki i Estrada, Flyghed 2017 s. 142).
I en studie gjord av Olof Bäckman professor i kriminologi och Anders Nilsson har forskarna fokuserat på hur levnadsförhållande har samband med socioekonomisk status samt hur det påverkar individen. Deras forskning går således ut på att studera länken mellan osäkra levnadsförhållanden under barndomen och
undersöka huruvida det leder till social utsatthet i vuxen ålder. Studien undersöker även sambandet mellan fattigdom och skolmisslyckande (Bäckman, Nilsson 2019 s. 107). Resultatet av deras studie är att det finns ett tydligt samband mellan socioekonomisk status mellan föräldrarna och barnens framtida socioekonomiska status (Ibid). Som tidigare författare nämnt, är även Bäckman och Nilsson överens om att fattigdom under barndomen påverkar skolresultaten, hälsan och benägenhet till att begå brott. I vuxen ålder leder det till socialt utanförskap som lågavlönat arbete och arbetslöshet (Bäckman, Nilsson 2019 s. 109). Andra bekräftade faktorer som kan leda till en ökad brottsbenägenhet är vad författarna
kategoriserar som “sociala problem”, det vill säga alkoholmissbruk inom familjen eller andra problem inom familjen samt långtidsarbetslöshet hos individen själv eller föräldrar som varit långtidsarbetslösa (Bäckman, Nilsson 2019 s. 112).
Studien identifierar hur sociala problem som inkluderar kriminalitet kan uppstå och vad det leder till i vuxen ålder, i fyra steg. Det första steget “barndom” förklarar studien att kriminalitet och missbruk hos föräldrarna kan leda till fattigdom inom familjen som i sin tur bidrar till på utbildning. I den andra steget förklaras sambandet mellan föräldrarnas sociala problem och hur det leder till normbrytande beteenden hos barnen i tonåren. De normbrytande beteendena i tonåren leder i sin tur till brist på utbildning, fattigdom och ohälsa i ungvuxen ålder samt socialt utanförskap i vuxen ålder (Bäckman, Nilsson 2019 s. 115). Detta bekräftas även av en annan studie gjord av Bäckman där forskningen visar på att misslyckande i skolan är en bidragande riskfaktor till ett liv i kriminalitet (Bäckman 2017 s. 716). Studien undersöker hur unga som inte går färdigt gymnasiet är särskilt utsatta för att utveckla ett riskbeteende (Bäckman 2017, s. 715). Studien visar att sambandet mellan utbildning och kriminalitet är starkt (Bäckman 2017 s. 719) och att sannolikheten för att en person som inte gått klart gymnasiet blir dömd till fängelse vid en ålder av 30 år, i Sverige är stor (Bäckman 2017, s. 716).
5.3 Internationell forskning om ungdomsbrottslighet
Även internationella studier bekräftar att ungdomskriminalitet ofta leder till vuxna gärningsmän. Denna typ av kriminalitets-cykel bekräftas av en Cambridge-studie där det framgick att kriminellt beteende i tonåren leder till ett liv i brottslighet även i vuxen ålder (Farrington, 2002).
Cambridgestudien är en studie som utgått från att testa olika korrelationer mellan riskfaktorer till ungdomskriminalitet (Farrington 2003, s. 138). Studien började 1961 där man har följt upp och intervjuat 411 män från södra London från att de var 8 till 46 år (Farrington 2003, s. 137). Intervjuerna utgick från
levnadsförhållanden, arbetslivserfarenhet, relation till kvinnor, barn, sjukdomar och skador, fritidsintressen som involverade alkohol och droger, fysiskt våld och kränkande beteende (Farrington 2003, s. 139). Studien innefattade även kontakt med pojkarnas föräldrar och hur de uppfattade sina barn samt olika tester som skolan utförde på deras begåvningsnivå eller avvikande beteenden (Farrington
2003, s. 139 - 140). Studien har sedan jämfört resultaten med en kontrollgrupp med pojkar i samma ålder men som inte är dömda.
De riskfaktorer som identifierades var att barn som tidigt blev dömda kom från fattiga familjer än barn som inte blivit dömda, fler familjemedlemmar (larger size families), fattig boendesituation i den mening att husen hade dålig standard, försörjningsstöd, fysiskt försummade av föräldrarna i form av kläder, hygien och mat. Det är viktigt att poängtera det inte kom från familjer med låg
socioekonomisk status. Ungdomarna hade också oftast dömda föräldrar eller äldre syskon som blivit dömda eller som hade attitydproblem (Farrington 2003, s. 148). Studien identifierade även avsaknaden av uppfostran och tillsyn från föräldrarna eller en sträng uppfostran (Farrington 2003, s. 149). Barn som kom från splittrade familjer, eller från separation annat än bortgång eller sjukhusvistelse valde en kriminell livsstil jämfört med kontrollgruppen (Farrington 2003, s. 149). Även lärarna kunde identifiera låga skolresultat och intelligensnivå, högre risktagande än andra elever, hyperaktivitet och låg koncentrationsförmåga, besvärliga personligheter som innefattar problem med ärlighet och aggressivitet (ibid). Sammanfattningsvis identifierades sex riskfaktorer: 1) antisocialt beteende som innebär besvärliga personligheter såsom oärlighet och aggressivitet. 2) ADHD som innefattar låg koncentrationsförmåga och rastlöshet. 3) Låg begåvning och låga skolresultat. 4) kriminalitet inom familjen som innefattar dömda föräldrar eller syskon med beteendestörningar. 5) Fattigdom inom familjen som innefattar lågavlönade föräldrar, stor familjeskara och låg standard på bostäderna. 6) dålig eller ingen uppfostran eller tillsyn. Sträng eller auktoritär uppfostran, konflikt mellan föräldrarna och separation från föräldrarna (Farrington 2003, s. 153).
Andra studier som bekräftar tidigare nämnda riskfaktorer är Hemphill med flera som bland annat tar upp att antisocialt beteende är ett varningstecken för
utvecklingen av normbrytande beteende (2006). I en studie gjord iLondon visade det att mer än hälften av gärningsmännen som begått kriminella handlingar hade antisociala beteenden (Margo, Stevens 2008). En annan studie fann dessutom att antisociala beteenden hos barn i skolåldern ökar benägenheten till normbrytande beteenden som kriminalitet. Det finns en stark koppling mellan barn som blivit avstängda eller hoppat av skolan till brottslighet under tonåren (Margo, Stevens 2008). Detta bekräftas även av Jolliffe m fl (2017, s. 9) som hävdar att en hög skolfrånvaro också är en riskfaktor för våldsamt och kriminellt beteende. En annan aspekt som tas upp är att om barn utsätts för mobbning kan det leda till dåliga akademiska prestationer, att barn hoppar av skolan också kan leda till antisocialt beteende och kriminalitet (Wolke et al., 2000). Barn som inte går i skolan riskerar även att hamna och engageras i dåligt umgänge inom en 1 årsperiod från att de hoppade av skolan (Hemphill et al., 2006).
5.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Mycket av den forskning som vi har kartlagt kommer från det kriminologiska akademiska fältet vilket fokuserar på kriminalitet i samhället och mindre fokus ligger på kriminalitet på individnivå eller förebyggande effekter. Den forskning som vi kartlagt är överens om många av de riskfaktorer som leder till eller ökar benägenheten för unga att begå brott. En avvikande riskfaktor som Jerzy Sarnecki nämner är utländsk bakgrund och att det ökar benägenheten till att begå brott. Dock förklarar Sarnecki att det inte är en faktor i sig utan att människor med utländsk bakgrund ofta har en lägre levnadsstandard jämfört med infödda
svenskar vilket i sig kan leda till brottsligt beteende. Vi har i tabellen nedanför sammanfattat de faktorer som forskningen tar upp.
Tabell 2. Sammanfattning av de riskfaktorer som förekommer i den tidigare
forskningen.
Riskfaktor(er)/profil(er) Orsak(er)/variabler
Hem- och familjemiljö Bristande ekonomiska resurser, inkonsekvent eller för sträng uppfostran, övergrepp eller missbruk inom familjen eller tidigare dömda föräldrar eller syskon, dålig relation mellan förälder och barn, splittrade familjer, försörjningsstöd eller att relationen mellan barn och föräldrar är dålig.
Skola och utbildning Dålig anknytning till skolan, låg intelligens och skolresultat, tidigt skolmisslyckande, dålig skolmiljö, anknytning till en brottsbelastad kamratgrupp, ADHD, rastlöshet och låg koncentration och mobbning,
Personlighetsstörning Risk och spänningssökande, låg intelligent, hyperaktivitet, aggressivitet och oärlighet.
6. Teori
Då denna studie ingår i ramen för socialt arbete har vi valt att inte tillämpa
kriminologiska ansatser som teoretiskt ramverk. Vi har istället fokuserat på teorin om empowerment och socialpsykologisk teori om hur sociala och kulturella faktorer spelar roll för individens liv och vägval.
6.1 Empowerment
Askheim och Starrin (2017) förklarar att empowerment innebär att
marginaliserade människor medverkar till sin egen utveckling i syfte att uppnå bättre livskvalitet. Själva begreppet består av ordet “power” som kan innebära styrka, makt och kraft. Dessa begrepp reflekterar människans inre önskningar om att vi vill ha något att säga till om och känna kontroll över våra liv och beslut. Empowerment kan också innebära företeelser eller egenskaper såsom självtillit, socialt stöd, stolthet, delaktighet, egenkontroll, kompetens, medborgarskap, självstyre, samarbete och deltagande (Askheim, Starrin 2017, s. 9).
Empowerment kan även förklaras vara en företeelse eller kraft till de som upplever att staten och den offentliga sektorn inte bryr sig om svaga och hjälpbehövande i samhället (Askheim, Starrin 2007, s. 12). Det kan också innebära att en individ eller grupp som befinner sig i en maktlös position genom att skaffa sig styrka, kraft och makt kan hjälpa sig själva att ta sig ur den
maktlöshet de befinner sig i. Genom att skaffa sig redskap att ta sig ur sin maktlöshet och de “krafter” som trycker ner dem får dessa personer mer
inflytande över sina egna liv (Askheim, Starrin 2007, s. 18). Empowerment kan alltså förstås vara ett redskap, beroende på vems perspektiv man utgår från, att personer som är maktlösa antingen själva ta sig ur sin maktlöshet eller med hjälp av andra som har makt.
En annan förklaring är sambandet mellan individens maktlöshet och de samhälleliga och strukturella förhållandena (Askheim, Starrin 2007, s. 19–20) men också den möjlighet som individer, grupper och samhällen har och som ger dem möjlighet att ta kontroll över förhållanden, utöva makt samt uppnå egna mål. Det innebär även individuella eller gemensamma processer som gör att människor får möjlighet att hjälpa sig själva och andra i syfte att maximera sin livsstandard och kvalité (Roberts 2008, s. xv). För att uppnå empowerment såsom Roberts beskriver det, menar han att det måste finnas vägar för att förbättra sina
möjligheter, färdigheter och andra tillgängliga resurser som individer, grupper och organisationer besitter för att möjliggöra att de är delaktiga i sina egna och andras behov (Roberts 2008, s. xv). Kärnan av empowerment är således att öka
medvetenheten om sambandet mellan individens livssituation och yttre, samhälleliga förhållanden som ett sätt för individen att ta sig ur sin maktlöshet (Askheim, Starrin 2007, s. 20).
Begreppet självhjälp är ett centralt begrepp inom teorin om empowerment som innebär att människor ges möjligheten att hjälpa sig själva. Det handlar om människors rätt till deltagande genom att de befrias från synligt eller osynligt förtryck för att på så sätt få möjlighet till att uppnå sin fulla kapacitet (Roberts 2008, s. 11–12). De element som Roberts nämner (2008, s. 13) vara viktiga element till att uppnå empowerment genom självhjälp är: advocacy och
self-advocacy, self-management, anti-bureaucracy, cooperation och common experiences.
