Gymnasievalet- Varför väljer ungdomar trädgård?

Fakulteten för

Lärande och Samhälle VAL-projektet

Examensarbete

15 högskolepoäng

Gymnasievalet-

Varför väljer ungdomar trädgård?

High school education- Why do young students choose horticulture?

Erica Ängmo

Examinator: Jan Anders Andersson

3

Sammanfattning

Allt färre ungdomar väljer att studera trädgård trots att branschens behov av arbetskraft är stort. Syftet med denna empiriska studie är att se vilka faktorer som kan ha påverkat de sammanlagt 48 eleverna i åk 1, läsår 2013/2014, att ändå välja Naturbruksprogrammet med inriktning Trädgård. De frågeställningar som studien avsåg besvara var; Varför väljer eleverna NB-Trädgård? Vilka likheter och olikheter har trädgårdseleverna gentemot övriga naturbrukselever vad gäller könstillhörighet, etnisk tillhörighet, bakgrund och uppväxt? Hur värderar eleverna utbildningen och skolan? Har egen eller närståendes kontakt med trädgårdsnäringen under uppväxten betydelse i Gy-valet? På vilket sätt kan skolorna, enligt eleverna, locka till sig fler elever? Vilken beskrivning av eleverna erbjuder resultatet? Enkätstudien visade på en mycket jämna könsfördelning, att kontakt med trädgård under uppväxten väcker ett intresse som kan vara avgörande för ett yrkesliv inom branschen samt bekräftade att trädgård fortfarande är okänd eller ointressant mark för utlandsfödda svenskar. Trädgårdsleverna värderade sin utbildning högt. Majoriteten av de tillfrågade ansåg att nyckeln till att få fler elever intresserade av utbildningen finns i olika utåtriktade insatser som ökar medvetenheten om trädgård, även hos de unga.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

2 Bakgrund ... 9

2.1 Svensk Trädgårdsutbildnings historia i korthet ... 9

2.2 Omvärld, elevkullar och låga söksiffror ... 10

3 Syfte och frågeställningar ... 12

4 Litteratur- och källgenomgång ... 13

4.1 Det historiska perspektivet ... 13

4.2 Naturbrukseleverna ... 14

4.3 Branschbeskrivning ... 14

4.4 Kön, identitet, etnicitet och social bakgrund ... 15

4.5 Medierapportering ... 16

5 Metod och genomförande ... 18

5.1 Förförståelse ... 18

5.2 Urval ... 18

5.3 Empirisk enkätstudie och den kvantitativa metoden ... 18

5.4 Enkätens utformning ... 19

5.5 Studiens reliabilitet och validitet ... 20

5.6 Genomförande ... 20

6 Resultat ... 21

6.1Frågor och svar ... 21

7 Analys och diskussion ... 31

7.1 Utgångspunkt ... 31

7.1.1 Vem är trädgårdseleven? ... 31

7.1.2 Vad påverkar valet? ... 32

7.2 Resultat i förhållande till källmaterial ... 33

7.2.1 Kön ... 33

7.2.2 Bakgrund och lokal kontext ... 33

7.2.3 Valprocessen ... 34

Källförteckning ... 35 Bilaga 1

7

1 Inledning

Höstterminen 2013 började nationellt sett omkring 50 elever sin gymnasieutbildning på Naturbruksprogrammet med trädgårdsinriktning. Det är ett motsägelsefullt och förbryllande faktum att det folkliga och mediala intresset för trädgård just nu saknar motstycke samtidigt som det är oroväckande lågt i åldersgruppen 16-åringar.

Om ungdomar inte söker till utbildningar betyder det något. Denna studie ger ingen entydig förklaring utan är ett ödmjukt bidrag till en pågående diskussion om orsakerna till den besvärliga situation som alla kvarvarande naturbruksgymnasieskolor med trädgårdsutbildning befinner sig i. Inom vuxenutbildningarna är intresset fortfarande mycket stort men trots marknadsföringsinsatser och uppbackning från trädgårdsbranschen som tydligt signalerar att det finns behov av arbetskraft, har antalet elever på gymnasieprogrammet mer än halverats på tio år. ”Vi klarar oss inte enbart med branschbytarna(elever från vuxenutbildningarna), ungdomarna behövs också”, deklarerar ordförande för Trädgårdsanläggarna i Sverige STAF i intervju (SR, 2013-04-15).

Som trädgårdsingenjör och snart behörig naturbrukslärare önskar jag förstås en framtid där trädgårdsnäringen tar större plats i alla sammanhang. Enligt Ekelund- Axelsson (2012), sysselsätter trädgårdsodlingen och utemiljöbranschen 8000 respektive 33000 personer i helårsarbeten. Branschbeskrivningen signalerar med tydlighet att det finns en outnyttjad potential inom hortikultur som kan omsätta stora ekonomiska värden och få fler i sysselsättning. Det gäller inte minst upplevelsetjänster, verksamhet inom trädgård och hälsa samt handeln av produkter kring svenskarnas näst populäraste fritidssysselsättning efter promenader, nämligen trädgårdsodling.

Även om ”jobbtillgång” kan strykas från en konstruerad lista över möjliga förklaringar till det svaga trädgårdsintresset hos ungdomar, kvarstår många alternativ. Genom examenarbetets gång har jag stött på flera intressanta förklaringar från branschrepresentanter som var och en är värda en studie. De handlar i stora drag dels om hortikulturen och dess utbildningars synlighet i samhället, skolornas fysiska placering, om 2011 års gymnasiereforms påverkan på söksiffrorna till yrkesutbildningarna och om ungdomars intressen. I skuggan av dessa överordnade

8

frågor har jag valt att göra en empirisk studie på de 48 elever i årskurs 1 som faktiskt startade höstterminen 2013. Sammanställningen av de frågor eleverna fått svara på ställs i relation till pågående debatt i fackpress om elevtappet på naturbruksprogrammet med trädgårdsinriktning samt till aktuell statistik och forskning kring ungdomars uppfattning om gymnasievalet.

9

2 Bakgrund

I följande kapitel presenteras några historiska milstolpar för trädgårdsutbildningen, samt en introduktion till den aktuella situationen som gett mig anledning till studien.

2.1 Svensk Trädgårdsutbildnings historia i korthet

Fram till 1790-talet, då den första formella trädgårdsskolan startade, var utbildningen till trädgårdsmästare något som gick i arv från far till son eller från mäster till lärling. Som beskrivet i Ahrland (2006), spreds först yrkeskunskaperna genom de många importerade trädgårdsmästare som under 1600-talets stormaktsepok bidrog med kontinentala idéer och nya trädgårdskulturer på nyuppförda herrgårdar och slott. Kring dessa män, i huvudsak från Holland och Tyskland, kretsade också lärlingar som efter ett antal år som gesäller, helst kompletterat med en tids utlandspraktik, därefter själva kunde få plats som trädgårdsmästare.

Under 1700-talets första hälft fick trädgårdsmästarna sitt eget skrå och därmed högre status som yrkesgrupp. Från denna tid kommer också de första dokumenterade försöken att formulera praktiska och teoretiska kunskapskrav för olika utbildningssteg. I praktiken fanns inget krav på skråtillhörighet och varken medlemskap eller examination blev därför bestämmande för vem som kunde kalla sig trädgårdsmästare. Om trädgårdsutbildningens tidiga historia berättar Ahrland (a.a.) hur svagt intresse för teoretisk utbildning kunde vara ett problem redan på 1790-talet. Den Bergianska Trädgårdsskolan tvingades under ett år meddela att skolan, trots löften om kostnadsfri utbildning, inte fått några anmälningar. Författaren menar att tidens kunskapssyn var tydligt handlingsbaserad, att värdet av teori och formaliserad utbildning först befästes ett århundrade senare då liberalism och filantropi väckte nya idéer i samhället.

Under 1800-talets startar de första Lanthushållskolorna för ungdomar. Överklassens och prästernas kostvanor med mycket grönsaker från egna odlingar ansågs viktig även för den arbetande befolkningen. Kunskapen skulle spridas genom de nya skolorna dit också flickor kunde söka. I sin skrift tar Svala (2008) även upp folkskolans skolträdgårdar som betydelsefull intresseväckare för vidare utbildning.

10

Det som sedan Gymnasiereformen 1991 heter Naturbruksprogrammet, har historiskt sett haft flera olika skepnader. Liksom andra yrkesföreberedande utbildningar har jord- skog - och trädgårdsutbildningarna varit tydliga tidsmarkörer. Sett ur ett drygt sekels perspektiv, märks de stora förändringarna i utbildningen, före och efter högteknologins entré i jordbruket.

Tekniska uppfinningar och snabba förändringar inom näringslivet skapade enligt Richardsson (2004) under 1800-talet stort behov av nytt kunnande.

Efter andra världskriget tog utvecklingen av jordbruksskolorna ett stort kliv framåt. Jordbruket genomgick en rationalisering och produktionen av jordbruks- och trädgårdsprodukter blev alltmer effektiv och specialiserad. Skolorna som löd under nybildade Lantbruksstyrelsen hade ett nära samarbete med Lantbruksnämnderna, som fått i uppgift att biträda och styra lantbruket i samband med rationaliseringen. Som Höckerfeldt (2007) poängterar, förbättrades skolornas ekonomi avsevärt vid höjning av driftsbidrag och då ett statligt bidrag till nya skolbyggen infördes. Under 1960-talet påbörjades arbetet med att integrera lantbruksutbildningarna med de övriga gymnasiala skolformerna till en gemensam gymnasieskola. 1971 överfördes ansvaret för skolorna från Jordbruks- till Utbildningsdepartementet, och skolorna bytte roll som yrkesskolor till gymnasieskolor med yrkesinriktning. Närheten till näringen försvann till viss del, men den nya skolan mötte samtidigt samhällets krav på allmänkunskap.

2.2 Omvärld, elevkullar och låga söksiffror

Förändringar i politik och arbetsliv har i vissa avseenden varit betydande även under en så pass kort tid som tre decennier och fått tydliga följder för utbildningssystemet. Richardsson (2004) visar att antalet sysselsatta inom jord- skog- och trädgård halverats, medan de inom den offentliga tjänstesektorn nära nog fördubblats. Trädgårdsbranschen förhåller sig till EU:s gemensamma regelverk kring bl.a. odling och handel, med vissa nationella variationer. Sett ur självförsörjandegrad av frukt- och grönt-produktion har Sverige enligt Mattson(2009) ett medelvärde på 20 %, med avvikelser över året och sett till olika trädgårdskulturer. Denna i sammanhanget något perifera uppgift tas med som tankeväckare kring sysselsättningens möjligheter. Trädgårdsutbildningen är ingen isolerad företeelse utan berörs liksom annan utbildning direkt av politiska och ekonomiska beslut.

11

Att elevkullarna varierar från år till år är en omständighet som också påverkar söksiffrorna till utbildningarna. Det är ingen nyhet, men ändå en betydelsefull faktor, att gymnasieskolan enligt Skolverket(2013) sett den kraftigaste elevminskning någonsin mellan läsåren 2012/2013 då antalet sjönk med 22 000 elever. De senaste årens utveckling med färre elever på yrkesprogram håller i sig. Av eleverna i årskurs 1 läser knappt 29 procent ett yrkesprogram. Naturbruksprogrammet lockar enligt Skolverket (2013) omkring 3% av eleverna och i denna grupp endast 2% till inriktningen Trädgård.

12

3 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att se vilka faktorer som kan ha påverkat eleverna i åk 1, läsår 2013/2014, att ur den kontext de kommer från och befinner sig i, välja Naturbruksprogrammet med inriktning Trädgård. Eftersom naturbrukseleverna som helhet regelbundet sätts under lupp, är också syftet att undersöka om resultaten bekräftar tidigare studier, samt om och i så fall hur trädgårdseleverna avviker.

1. Varför väljer eleverna NB-Trädgård?

2. Vilka likheter och olikheter har trädgårdseleverna gentemot övriga naturbrukselever vad gäller könstillhörighet, etnisk tillhörighet, bakgrund och uppväxt?

3. Hur värderar eleverna utbildningen och skolan?

4. Har egen eller närståendes kontakt med trädgårdsnäringen under uppväxten betydelse i Gy-valet?

13

4 Litteratur- och källgenomgång

Följande kapitel behandlar de referenser som ligger till grund för arbetet. Jag anser att dessa varierande källor ger en god bild av angelägna frågor kring gymnasieskolans trädgårdsutbildning, dess elever och yrkesmässiga omvärld.

4.1 Det historiska perspektivet

Svensk jord-skog-och trädgårdsutbildning har ett intressant förflutet som jag menar har betydelse för denna studie. Den allra äldsta dokumentationen över trädgårdsutbildningen behandlas av Ahrland(2005). Avhandlingen, vars syfte är att belysa svenska trädgårdsmästarens roll inom trädgårdskonst och kultur under 1700-talet, rymmer också den del av yrket som har med kunskapsuppbyggnad och yrkesidentitet att göra. Tänkvärt är att den viktigaste faktorn för att bli trädgårdsmästare för 300 år sedan var att man skolades in i yrket redan från tidig ålder. I likhet med andra skrån fördes yrket vidare från generation till generation. Utbildning i yrket utgjorde en av de viktigaste identitetsskapande faktorerna och var också det som skiljde hantverket från t.ex. detaljhandeln, där social klättring var möjlig utan skolning.

Inflytandet av den tidiga kontakten med näringen behandlas även av Svala(2008). Efter skiftesreformerna under 1860-talet blev trädgårdsodlingen ett pedagogiskt instrument att lära ut kunskaper som växtföljd, gödsling och kompostering, vilket krävdes när var och en fick sina marker inhägnade kring gården. Skolträdgårdarnas roll i folkskolornas undervisning gick inte att ta miste på;

Det fanns inte en unge i detta land som kunde undgår budskapet att trädgård och odling var lika viktigt som att läsa och räkna. (Svala, sid 11)

Denna tidsperiod blev också en språngbräda för trädgårdsbranschens tillväxt och utbyggnad av trädgårdsutbildningen på de framväxande skolorna. Trädgårdsutbildningens historia från 1918 behandlas i Höckerfelt (2007) men nämns även av Richardsson(2004). Ett kapitel i den tidigare behandlar skolreformerna under de senaste femtio åren. Denna detaljerade genomgång visar vilka stora pedagogiska och strukturella förändringar utbildningen genomgått.

14

4.2 Naturbrukseleverna

Årskurs 9- elevernas svikande intresse för naturbruksutbildningarna i allmänhet och trädgårdsinriktning i synnerhet, har gjort att naturbruksskolorna satsat mycket tid och resurser i olika marknadsföringsinsatser. När det gäller beskrivning av målgruppen är det framför allt Naturbrukets Yrkesnämnd som sedan 1998 samlat in elevstatistik för Naturbruksskolorna. Uppgiften överläts 2004 till Naturbruksskolornas Förening som också gör årliga enkätundersökningar vars resultat redovisas på hemsidan. Under rubriken ”Elevstatistik” synliggörs söksiffror och genom elevenkäterna går det att plocka ut intresseområden, framtidsplaner m.m. Genom föreningens hemsida (www.naturbruk.se) sprids information om olika utbildningar som de drygt 60 anslutna skolorna erbjuder.

En stor satsning på marknadsföring gjordes under 2007/ 2008 då Lantbrukarnas Riksförbund anlitade ett reklamföretag för att skapa en ny design. Målet var att synliggöra gröna utbildningar och jobb genom att bland annat förnya hemsidan. En enkätundersökning av åk 1-eleverna på naturbruksprogrammet i samverkan med ungdomsbarometern summerade bland annat att fler tjejer än killar siktar på vidare studier efter gymnasiet och att föräldrars stöd samt den personliga kontakten från tidigare elever är viktig i Gy-valet. Här framgår också tydligt att intresset för trädgårdsanläggning är större än intresset för odling bland eleverna.

4.3 Branschbeskrivning

Organisationerna som idag representerar svensk trädgårdsbransch är Gröna Näringens riksorganisation GRO, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet SLA, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska kyrkans Arbetsgivarorganisation, Trädgårdsanläggarna i Sverige STAF, Lantbrukarnas riksförbund LRF, Fritidsodlarnas riksorganisation FOR, Jordbruksverket, Skolverket, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, SLU projekt Tillväxt Trädgård med samtliga intressenter samt samverkansorganisationen vid SLU, Partnerskap Alnarp Jordbruk och Trädgård. Dessa har tillsammans bidragit till branschbeskrivning Trädgård, vilken är den idag mest aktuella källa till fakta om svensk trädgårdsnärings omfattning och betydelse. Ekelund- Axelson, m.fl.(2012) har i rapporten sammaställt befintlig statistik och officiella uppgifter från bl.a. Statens Statistiska Centralbyrå, Tillväxtverket, Statens Jordbruksverk. Centrala begrepp som i sammanhanget definierar ´trädgårdsbranschen´

15

är hortikulturell(av lat. ho´rtus ´trädgård´ och cult´ura ódling´)primärproduktion, utemiljöbransch(parker, kyrkogårdar, idrottsplatser, institutioner, industri- och kontorsfastigheter, gröna gatu- och vägområden, golfbanor, utemiljön kring en-, två- och flerbostadshus) samt ickekommersiell fritidsodling. Använda termer för att beskriva branschen är areal, antal företag, värde i primärproduktionsled, värde i slutkonsumtionsled, antal helårsanställda, antal säsongsanställda, forskningsvolym, antal utbildningsplatser och elevstatistik.

4.4 Kön, identitet, etnicitet och social bakgrund

Om ökad integration inom de gröna näringarna behandlar SOU 2008:56. Här redovisas olika integrationsförsök inom den gröna näringen på landsbygden. Naturbruksutbildningarnas svaga attraktionskraft på svenskar med utländsk bakgrund konstateras. Förslaget är att erbjuda ett treårigt ekonomiskt stöd till utbildningssamordnare för olika typer av insatser för att bredda rekryteringen. Författarna menar att informationen om svensk landsbygd och dess utvecklingsmöjligheter är otillräcklig.

Naturbruksskolornas Förening (2012) har sammaställt naturbruksgymnasiernas tips och erfarenheter från det EU-finansierat landsbygdsprogrammet om ökad integration inom de gröna näringarna. Syftet var här att nå vuxna med utländsk bakgrund med information om landsbygdens möjligheter och de vuxenutbildningar som ges inom den gröna näringen. Informationsspridningen till vuxna tros också på sikt bidra till större acceptans för att deras barn väljer naturbruksutbildning. I gymnasieskolan som helhet har 18 % av ungdomarna utländsk bakgrund men som sammanställningen lyfter fram lockas endast 3 % ur denna grupp till Naturbruksprogrammet. I min studie framgår att en av de 48 eleverna är född utanför Sverige. Just denna elev är född på inom Norden. Detta bekräftar eller snarare förstärker den nationella statistiken över den bristande integreringen på naturbruksprogrammet.

Skolverket(2012) har i en litteratursammanställning av olika rapporter, avhandlingar etc. tagit upp ungdomars gy-val, resonemang och förhållningssätt sett ur olika perspektiv. Rapporten tar upp styrningsmekanismerna social bakgrund, kön, etnicitet, valfrihetens möjligheter/ hinder samt regional/ lokal kontext. Analysen visar att gymnasievalet är en process med många strategiska och känslomässiga aspekter.

16

Flertalet studier visar att valet är socialt reproducerande och gynnar ungdomar med medelklassbakgrund. Valfriheten kan enligt studien vara negativ när den för vissa grupper ungdomar leder till en social självsortering. Könsfördelningen på Gy-utbildningen varierar i lägre eller högre socialt skikt. Ju högre socialt skikt desto större balans i föredelningen mellan pojkar och flickor på en utbildning. Sett ur etniskt perspektiv hänger betydelsen av social bakgrund med som en påverkansfaktor i Gy-valet.

Rapporten hänvisar bl.a. till Sandell (2007) som i sin avhandling bl.a. diskuterar den regionala och lokala kontexten samt Johansson & Hammarén (2010) i sin studie på ungdomars syn på förort-stad och utbildningsval. Resultatet visar att det går att se tydliga mönster som visar en uppdelning i boendemiljö och utbildningsval utifrån etnicitet och sociala mönster.

4.5 Medierapportering

De låga söksiffrorna till naturbruksprogrammet med inriktning trädgård har under ett par år uppmärksammats i branschtidningarna. Efter att skolverket gått ut med ett pressmeddelande om sjunkande intresse för yrkesutbildningar, har även dagstidningarna rapporterat om behovet av utbildad arbetskraft inom trädgårdsbranschen. Affärstidningen för trädgårdsföretagare Viola har under hösten 2013 belyst situationen från olika håll. I augusti(nr 8/ 13) intervjuas rektorerna på de skolor som har sökande till utbildningen. Tre orsaker till situationen presenteras; Först och främst att elevunderlaget successivt minskat med i genomsnitt 30 %, därefter att nyetablering av ett stort antal gymnasieskolor tillåtits i storstäderna, och slutligen att detta anses gynna stora koncerner med starka finansiärer vilket ger skolorna större ekonomiskt utrymme till marknadsföring. En gemensam uppfattning bland de intervjuade rektorerna är att de tycker sig ha svårt att nå ut i den informationsflod ungdomarna befinner sig i. När skolorna utvärderat sina marknadsföringsinsatser har de kommit fram till att befintliga och tidigare elever är viktiga ambassadörer och att bjuda in åk 9-elever till skolorna. I oktober(nr10/13) rapporteras att Västra Götaland som driver två trädgårdsutbildningar beslutat lägga ner sin trädgårdsinriktning på Uddetorp i Skara för att flytta till Dingle i Bohuslän. Förvaltningschefen på Naturbrukskansliet meddelar att färre elever i kombination med tappade marknadsandelar gjort att det inte finns resurser

17

att fortsätta som tidigare. Färre inriktningar per skola och starkare profilering av de inriktningar som finns kvar, är strategin för att klara överlevnaden.

I november(nr11/13) ges en sammanfattande diskussion från GROs (Gröna Näringens Riksorganisation) ordförandekonferens om utbildning och kompetensbehov. Här behandlas det motsägande dilemmat med god arbetsmarknad och skriande brist på utbildad personal. Panelen, bestående av de främsta representanterna för branschen, ställer sig frågan vad som kan göras för att locka ungdomarna till yrket. Sommarjobbens betydelse som första kontakt, att med olika förbättringar för anställda höja yrkenas status samt att stärka de utbildningar som finns, är tre föreslagna åtgärder. Att höja attraktionskraften för praktiska utbildningar generellt anses också vara en angelägen fråga i en tid då ungdomar, enligt ordförandekonferensens moderator ”är mer

lustfyllda”.

I december(nr12/13) meddelas att Säbyholms Friskola AB kommer att avveckas under 2014. Därmed försvinner Stockholmsregionens gymnasieutbildning inom trädgård. Artikeln är i detta nummer baserad på Skolverkets vid tiden aktuella statistik och utsända pressmeddelande om det stora elevtappet mellan 2012-13.

Den 14 januari 2014 går ATL(Lantbrukets Affärstidning) ut med en stor artikel där kanslichefen på Naturbrukets Yrkesnämnd talar om en ”nationell kris i

trädgårdssektorn” då branschen står inför det faktum att behöva rekrytera 2500

personer årligen och antalet utexaminerade från trädgårdsutbildningarna knappt når upp till 80. Trädgårdsintresset väcks ofta sent men då kan det vara för sent. Har man passerat gymnasiet får man inte börja en ny gymnasieutbildning, konstaterar kanslichefen. När TT strax efter går ut med ett rikstäckande telegram får nyheten utrymme i samtliga stora dagstidningar under kommande vecka.

18

5 Metod och genomförande

I detta kapitel presenteras de vetenskapliga aspekterna.

5.1 Förförståelse

Den förförståelse jag har i ämnet bygger på de värdefulla erfarenheter jag har från mina praktik- och arbetsplatser inom trädgårdsbranschen. Sedan 2010 har jag arbetat med trädgårdsutbildning och därför oundvikligt tagit del av de problem som samlas i kölvattnet på sviktande elevunderlag. Genom samtal med lärarkollegor, rektorer på naturbrukskolor och företrädare för trädgårdsbranscherna, har jag fått en rikt nyanserad bild av den komplexa situationen som uppstått.

5.2 Urval

Från den lilla grupp elever som går nationella programmet NB-trädgård idag, har jag valt ut de vid studiens genomförande registrerade 48 elever som går i åk 1. Eleverna fanns vid undersökningstillfället på de fem skolor som erbjöd trädgårdsinriktning; Munkagårdsgymnasiet, Uddetorp, Himmelstalund, Hvilan Utbildning, Säbyholm Utbildning och Vackstanäs. Av dessa har trädgårdsskolan Säbyholm under studiens gång lagts ner och de elever som svarat på enkäten flyttat till andra skolor med liknande utbildning. Antalet sökande till programmet har aldrig tidigare varit färre och av den anledningen ansåg jag denna grupp särskilt intressant.

5.3 Empirisk enkätstudie och den kvantitativa

metoden

För att kunna göra jämförelser med tidigare studier på naturbrukselever, har jag valt ett likande arbetsätt som där förekommit. Med en kvantitativ metod kan jag, som Kvale (2007) enkelt uttrycker det, kunna säga att ett visst antal procent av min målgrupp tycker, tänker eller agerar på det ena eller andra sättet. Den empiriska enkätstudiens för- och nackdelar beaktas även i resultatanalysen. Orsakssamband kan enligt Rosenqvist (2006) inte fastställas utan någon form av tolkning av det empiriska materialet. Min ambition med detta metodval är endast att kunna fastställa grovt allmängiltiga principer kring frågeställningarna. Det empiriska materialets omfång begränsar djupare slutsatser men kan väcka fortsatta frågeställningar.

19

5.4 Enkätens utformning

Efter att syftet med studien stod klart utformades pappersenkäten (Bilaga 1). En inledande kort text förklarade syftet i en kort och lättbegriplig formulering. Här poängterades också att studien inte avser enskilda elever utan gruppen som helhet och att svaren förblir anonyma. Enkäten utformades därför medvetet utan utrymme för ”namn” och ”skola” för att eleverna i möjligaste mån skulle svara så ärligt som möjligt. Jag valde att lägga bakgrundsfrågor av demografisk karaktär i början av den tresidiga pappersenkäten i A4-format. I likhet med Trost (2007) bedömde jag risken för att eleverna skulle bli uttråkade av detta, som obetydlig. Variablerna ”Uppvuxen” (” i tätort” eller ”på landet”), ”Bor” (”hemma, där du är folkbokförd” eller ”på skolan”), ”Född” (”i Sverige” eller ”i annat land”). Genom att inte ta med frågor om föräldrarnas utbildningsnivå, uteslöt jag medvetet möjligheten att diskutera frågan om relationen mellan elevernas socialgruppstillhörighet och val av utbildning. Frågan om hur ungdomarnas val följer ett socialt reproducerande mönster tas upp ett flertal intressanta studier. Med en större målgrupp att studera, hade även denna fråga inkluderats i enkäten. Som Sandell (2007) visar kan den stora valfriheten i gymnasievalet, också öppna nya möjligheter till att göra klassöverskridande val, förenade med intresse framför tradition.

Efterföljande 11 frågor behandlar elevernas attityder och åsikter. Här är svarsalternativen omväxlande fasta påståendesatser och jakande/ nekande frågor. Den avslutande enkätfrågan är en öppen fråga där eleverna fått svara fritt på vad de tror skulle locka fler ungdomar till trädgårdsutbildning. Orsaken till denna tekniska avvikelse är att jag hoppades få en större variation av svar. Ett problem med denna typ av frågor menar Trost (a.a.) är risken för svarsbortfall när svarande är osäkra på vad de tycker och därför låter bli att svara. Författaren rekommenderar dock minst en öppen och kravlös fråga i enkäten, något jag tagit fasta på.

Innan enkäten lämnades ut till eleverna fick två oberoende personer granska dess språk och formgivning för att undvika missförstånd. De enkäter som skickades med posten kompletterades med ett föregående samtal och/ eller ett följebrev där vissa begrepp förtydligades. Elever jag själv delade ut enkäter till fick begreppen förklarade muntligt.

20

5.5 Studiens reliabilitet och validitet

Eleverna som deltagit i enkätstudien har fått samma frågor att besvara. Så långt kan jag med gott samvete hävda arbetets ytliga reliabilitet. Eftersom både yttre faktorer som dag, tidpunkt och plats liksom inre, t.ex. den enskildes humör och stämning i klassen, varierat, går det däremot inte att fastställa absolut stabilitet i den bemärkelse som Trost (2007) diskuterar. Något statiskt förhållande som skulle möjliggöra en exakt upprepning av studien, kan jag omöjligen säkerställa. I fråga om kongruens har jag låtit ett antal frågor tangera varandra och på så sätt möjliggjort en något mer nyanserad analys. Huruvida studien har god precision eller ej har i detta fall påverkats av hur den svarande kryssat i sina svarsrutor. Här finns alltid en möjlig risk att någon missförstått eller kanske upprörts över en fråga och därför inte svarar tillförlitligt. Om objektiviteten kan sägas att svaren endast bearbetats av mig och därför inte blivit föremål för någon annans tolkning. Studiens konstans i tid finns endast i kortsiktig mening. De svarande eleverna kan inte förväntas ha samma uppfattning om t.ex. ett år.

Angående arbetets validitet har jag som begreppet enligt Trost (a. a) uttrycker, designat frågor efter de förhållanden jag avsett mäta.Jag hade kunnat ställa många fler frågor för att på så sätt utökat mina tolkningsmöjligheter men har begränsat enkäten till 13 frågor med flera svarsalternativ.

5.6 Genomförande

Av bekvämlighetsskäl valde jag att genomföra enkätundersökningen på plats i de två för mig närbelägna skolorna i Skåne och Halland. Till övriga tre skolor i Västergötland, Östergötland och Södermanland skickades enkäterna och med hjälp av gott samarbete från respektive klassansvarig skedde utdelning och insamling. I samtliga fall kontaktades först respektive rektor för godkännande av studien samt för den lektionstid det skulle komma att ta anspråk. Därefter kontaktades respektive klasslärare för tidsbokning. Insamling av data skedde under november-december 2013. Samtliga elever i varje aktuell klass besvarade enkäten, varför någon bortfallsanalys, beskrivet i Trost(2007) inte behövts. Varje enkät har fått ett nummer, svaren har kodats och resultaten har slutligen bearbetats i Excel.

21

6 Resultat

I detta kapitel redogörs resultaten av den empiriska studien av samtliga elever på naturbruksprogrammet med trädgårdsinriktning årskurs 1 läsår 2013/14. Resultaten på de 13 enkätfrågorna redovisas i kronologisk ordning.

6.1Frågor och svar

De inledande bakgrundsfrågorna ger svar på fördelning av kön, uppväxtplats, hemma- eller internatboende samt svensk- eller utlandsfödd. Fråga1, ”Följande påståenden passar in på dig” följs av två fasta svarsalternativ. Med 22 tjejer och 26 killar är könsfördelningen 46 respektive 54 %. På frågan om uppväxt i tätort eller på landet svarade 32 elever i tätort och 16 på landet, 33 respektive 67 %. Många naturbruksskolor ligger på landet och erbjuder därför boende under veckorna till de elever som önskar detta. På denna fråga svarar 24 elever att de bor hemma och 24 elever att de bor på skolan, 50 respektive 50 %. Som tidigare statistik visar är det mycket lågt sökintresse till naturbruksprogrammet från ungdomar med utländsk bakgrund. Resultatet i denna studie bekräftar detta. På frågan om födelseland svarar 47 elever ”i Sverige” och 1 elev ” i annat land”, 98 respektive 2 %. Den utlandsfödda eleven hade i detta fall lagt till namnet på ett nordiskt land intill kryssrutan.

Diagram 1: Fråga 1 Följande påståenden passar in på dig: a)Du är… b) Du är uppvuxen… c) Du bor… d) Du är född…

46% 54% 67% 33% 50% 50% 98% 2% tjej kille tätort landet hemma skolan Sv Övr

Fråga 1 Följande påståenden passar in

på dig:

22

Enkätstudiens huvudfråga varför ungdomar väljer NB Trädgård formulerades med fem fasta svarsalternativ. Här svarar 33 % att det är ett intresse de haft sedan tidig ålder, 31 % att det beror på att de blivit tipsade av familj, 21 % att de beslutade sig efter ett besök på skolan de nu går på. 15 % av respondenterna angav annan orsak. Dessa är i fallande ordning ”bra chans till jobb”, ”tips från SYV, ”sökte specifikt denna skola”, ”ville ha mycket praktik”, ”ett intresse som vuxit fram under de senaste åren av mitt liv”

Diagram 2: Fråga 2, Varför valde du NB-Trädgård?

Som fortsättning på ovanstående, för att eventuellt kunna fastställa något samband, fick eleverna också frågan om någon vän, vårdnadshavare/ förälder, far- eller morförälder arbetar inom trädgårdsbranschen. På denna fråga svarar 23 ”ja” och 25 ”nej”, 48 respektive 52 %. På frågan om de själva arbetat eller haft kontakt med trädgårdsbranschen innan de börjat gymnasiet svarade 29 ”ja” och 19 ”nej”, 40 respektive 60 %.

eget intresse sedan jag var

liten 33% blev intresserad efter besök på skolan 21% tips från kompis 0% tips från familj 31% annat 15%

23 Diagram 3:

Fråga 3, Arbetar någon vän, vårdnadshavare/ förälder, far- eller mor-förälder inom trädgårdsbranschen?

Fråga 4, Har du själv arbetat inom eller haft kontakt med trädgårdsbranschen innan du började gymnasiet?

Naturbruksprogrammet med inriktning mot trädgård är en utbildning som ska förbereda för arbete inom den gröna sektorns olika yrkesområden. På frågan vilken inriktning som väcker störst intresse svarar 5 elever(10 %) ”odling”, 20 elever(42 %) ”anläggning/ skötsel” och 18 elever(38 %) både och. De 5 elever(10 %) som svarat ”annat*” har noterat att de vill arbeta med design eller handel.

Diagram 4: Fråga 5, Vilken inriktning intresserar dig mest? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% ja nej ja nej

Fråga 3 & 4

Fråga 5 Vilken inriktning intresserar dig

mest?

24

På frågan om skolans storlek, plats eller image har betydelse för valet av utbildning svarar en majoritet, 35 elever(72 %) ”ja”, samtidigt som 13 elever(28 %) svarar ”nej”(Diagram 5). I följdfrågan till de elever som svarat jakande, ombeds de att rangordna från 1 till 8 de olika faktorer som har med skolans inre och yttre kvalitet att göra(Figur 1). 21 elever av 35 med jakande svar har rangordnat faktorer enligt nedanstående tabell. För att få fram placeringen har rangordningstalen summerats. Låg summa innebär hög placering i rangordningsskalan. Hög summa innebär låg placering i rangordningsskalan. I toppen finns ”Bra lärare” följt av ”Bra mat” och ”Bra lokaler”. Att skolan har en stil man gillar och ligger i närheten av en stad är viktigt. Mindre viktigt är det att skolan är liten, att den ligger i närhet till natur. Minst betydelse har skolans status.

Diagram 5: Fråga 6, Har skolans storlek, plats eller image betydelse för valet av din utbildning? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% ja nej

Fråga 6 Har skolans storlek, plats eller image betydelse för valet av din utbildning?

25

Svarsalternativ

Placering

Bra lärare 1

Bra mat 2

Bra lokaler 3

En stil jag gillar 4

Närhet till stad 5

Liten skola 6

Närhet till natur 7

Status 8

Figur 1: Fråga 7, Om ja, vad tycker du är viktigt?(rangordna 1-8 om du tycker flera)

På frågan vad det betyder att stor del av undervisning och praktik sker utomhus svarar 26(54 %) att det är ”avgörande för mitt gy-val” och 22(46 %) att det är ”helt ok”. Ingen anser att det är en nackdel.

Diagram 6: Fråga 8, Vad betyder det för dig att undervisning och praktik till stor del är utomhus?

På frågan om eleverna är nöjda med sitt gy-val svarar samtliga utom en ”ja”. Eleven som svarar ”nej” förklarar varför hen inte är nöjd genom motiveringen; ”Det är en utbildning som bara efterblivna väljer för att de inte kommer in någon annan stans”.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% avgörande för mitt gy-val helt ok nackdel

Fråga 8 Vad betyder det för dig att undervisning och praktik till stor del är utomhus?

26 Diagram 7: Fråga 9, Är du nöjd med ditt val?

På naturbruksprogrammet, liksom på alla yrkesprogram, finns möjlighet att läsa högskoleförberedande kurser. På frågan om eleverna anser att det är viktigt att få högskolebehörighet svarar 22 (46 %) ”ja” och 26 (54 %) ”nej”. I korrelation till kön visar det sig att 17 av 26 som svarar nekande är killar.

Diagram 8: Fråga 10, Är det viktigt för dig att få högskolebehörighet i din utbildning?

Vad vill då eleverna göra efter utbildningen? Omkring tre fjärdedelar av målgruppen väljer arbete, övriga vill studera vidare eller tänker sig annan sysselsättning. På frågan vad de vill göra efter gymnasiet svarar 5 att de vill ”starta egen firma”, 10 att de vill

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% ja nej

Fråga 9 Är du nöjd med ditt val?

40% 42% 44% 46% 48% 50% 52% 54% 56% ja nej

Fråga 10 Är det viktigt för dig att få högskolebehörighet i din utbildning?

27

”jobba som anställd på odlingsföretag”, 12 att de vill ”jobba som anställd på anläggningsföretag”, 2 att de vill ”jobba med något annat”, 11 att de vill ”studera vidare” och 8 ”annat”, vilket i detta fall innebär värnplikt, skötsel och underhåll samt handel. En elev uppger ”vet ej”.

Diagram 9: Fråga 11, Vad vill du göra efter gymnasiet?

För att ta reda på ungdomars syn på trädgårdsbranschen ställdes frågan om vilken ”coolhetsfaktor” denna har. Uttrycket ”coolhetsfaktor” är en av många vardagliga direktöversättningar från engelskan som jag uppfattar används av denna åldersgrupp. NB-eleverna i åk 1 med trädgårdsinriktning är som tidigare visat mycket nöjda med sitt utbildningsval. När det gäller branschens ”coolhetsfaktor” sätter flest elever en åtta och därefter dras resultatet till mittenbetygen 4 och 6. Fler ger trädgårdsbranschen en tia än en etta i betyg. starta egen firma 10% jobba som anställd på odlings-företag 21% jobba som anställd på anläggnings-företag 25% jobba med något annat 4% studera vidare 23% annat 17%

28

Diagram 10: Fråga 12, vilken ”coolhetsfaktor” tycker du att trädgårdsbranschen har på skalan 1-10? Lodrät axel anger antal elever per svarsalternativ, vågrät rad ”coolhets”- skalan

Enkäten avslutades med den öppna frågan om vad eleven tror skulle locka fler ungdomar till Trädgård? De ombeds fundera en stund innan de svarar fritt. Av nedanstående citerade svar har en övervägande majoritet uppgett betydelsen av direkt marknadsföring av utbildningen och skolan, att synas mer och att sprida information om anställningsmöjligheter. Några svar tar upp fördomar kring utbildningen, att det är viktigt att förklara bredden. Ett konkret förslag att öka medvetenheten är att bjuda in åk 9 elever att vara med trädgårdseleverna en dag. Natur, utomhus, maskiner, traktorer är positiva ord. Någon anser att intagningspoängen borde höjas men utan att utveckla detta ytterligare. Nedan presenteras tre teman som framträder i svaren.

Attityd

”Om ungdomar fick veta hur bred denna utbildning är så tror jag att fler hade varit intresserade. Många har tyvärr fördomar och tror att det är ”bonnigt” att gå en så´n här utbildning.”

”Att berätta att man får jobba i naturen och får se fina trädgårdar.”

”Att ”bonnaryktet” åker bort, vilket inte är så lätt. Tror inte att ungdomar vet att det finns jobb att få. Det borde föras ut bättre”

”Att man ska veta att även den här utbildningen kan ge högskolebehörighet.” ”Att sprida att man kan få jobb direkt.”

”Tala om att det är väldigt lätt att få jobb efter gymnasiet.”

”Jag tror att både markläggning och odling skulle kunna locka fler ungdomar för man får bra jobb efter.”

”Att ungdomarna får veta vad vi egentligen gör och att det inte bara är blommor vi sysslar med.” ”Mer praktik och högre intagningspoäng!”

”Du slipper tänka så mycket och bara jobba istället.”

0 2 4 6 8 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Fråga 12 Vilken "coolhetsfaktor" tycker du att trädgårdsbranschen har

29

”Genom att på något sätt presentera skolan på ett bättre sätt.”

Materiellt

”Swimmingpool och sportklubb på skolan…”

”Att man får en traktor, dator och lite mer pengar, typ 2000 kr.” ”Att man får köra stora maskiner”

”Att alla får en fin traktor, mer pengar och dator.”

”Det skulle också vara bra att locka med behörigheter, t.ex. körkort.” ”Mer maskiner i reklambilderna, grävare och sånt, mindre med blommor.”

Synlighet

”Redovisa de större projekten vi gör på skolan”

”Att skolans aktiviteter blir mer synliga och att ungdomar får veta vad man kan bli om man pluggar vidare.”

”Att trädgårdsskolorna syns så att man slipper leta. Berätta att det finns mycket jobb i

trädgårdsbranschen, alltså lätt att få jobb. T.ex. i Stockholm vill de ha minst 200 trädgårdselever varje år men det går bara ut 5.”

”Att elever är ute på alla mässor och marknader och pratar med framtida elever om hur det är och sånt.” ”Att niorna är med trädgårdsettorna ute och arbetar en dag.”

”Mer info om utbildningen till alla i Sverige och inte bara inom länet.”

”Genom att visa vilka slags arbeten man kan få och berätta hur eftertraktad man är. Att eleverna visar upp sig, gör en webbsida bara för trädgård, uppvisning vid högtider.”

”Att syv gav bättre information och inte bara lägger ner energi på teoretiska utbildningar. Att trädgårdselever åker ut till skolorna och pratar med niorna. Mer info i tidningar och infodagar.” ”Jag tror inte att detta program är särskilt känt. Därför måste man informera mer om vad man gör och alla möjligheter som finns med trädgård.”

”Testa-på-dagar så får dom se hur roligt vi har tillsammans.”

”Jag tycker att trädgårdsutbildningen är osynlig, fick inte reda på att den fanns förrän i 9:an. Vi borde sticka ut mer.”

”Fler skolor att välja på och mer praktiskt ute där folk ser oss, t.ex. att fler elever jobbar i parker, lite som levande reklam, att skylta med hur kul vi har.”

”Måste synas mer, tror att ungdomar i allmänhet inte vet att det finns en trädgårdslinje.” ”Mer info om att utbildningen ger högskolebehörighet.”

”Om man gick ut i skolorna och marknadsförde programmet, berättade om blandningen av praktiskt och teoretiskt.”

30

”Fina arrangemang, entusiastiska informatörer, ännu mer info på sta´n, skolor och tidningarna.” ”Jag tror att vi måste nå ut med information direkt till elever och vuxna. Om man är skoltrött behöver man ha´ kul också, inte bara sitta i skolbänken. Man får kunskap och färdigheter även i praktiska ämnen!”

31

7 Analys och diskussion

I detta avslutande kapitel tar jag upp egna reflektioner kring den empiriska studien i relation till syfte och frågeställningar, samt resultaten i förhållande till litteratur och övriga källor.

7.1 Utgångspunkt

Allt färre åk 9-elever väljer naturbruksprogrammet med trädgårdsinriktning. Det är en realitet som rymmer en mängd information och tolkningsmöjligheter. Jag har i min studie begränsat mig till att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat en liten grupp elever att trots allt välja denna utbildning. Frågeställningarna som skulle besvaras var;

1. Varför väljer eleverna NB-Trädgård?

2. Vilka likheter och olikheter har trädgårdseleverna gentemot övriga naturbrukselever vad gäller könstillhörighet, etnisk tillhörighet, bakgrund och uppväxt?

3. Hur värderar eleverna utbildningen och skolan?

4. Har egen eller närståendes kontakt med trädgårdsnäringen under uppväxten betydelse i Gy-valet?

5. På vilket sätt kan skolorna, enligt eleverna, locka till sig fler elever?

Samtliga åk 1-elever på naturbruksprogrammet med trädgårdsinriktning besvarade enkäten, vars resultat ligger till grund för min analys.

7.1.1 Vem är trädgårdseleven?

Det första som väckte min uppmärksamhet i enkätresultaten var den jämna könsfördelningen. Trädgårdsutbildningen har i likhet med den enligt Skolverket (2013) mest populära gymnasieutbildningen, Naturvetenskapliga programmet, lika stor attraktionskraft hos tjejer som hos killar. Det skiljer ut trädgårdsinriktningen från både övriga naturbruksinriktningar liksom yrkesprogram generellt.

Svarssiffrorna kring uppväxtmiljö och bostadsort berättar att majoriteten är svenskfödda och uppvuxna i tätort samt att hälften av eleverna är internatboende under skolveckorna. Villkoren för att få inackorderingstillägg enligt Centrala Studiestödsnämnden (CSN) är att utbildningen med nationell inriktning inte finns där

32

eleven bor med sina föräldrar och att restiden är minst 2 timmar per dag. Att hälften av eleverna valt en skola långt hemifrån kan å ena sidan vara ett uttryck för ett starkt ämnesintresse å andra sidan en lika stark längtan att flytta hemifrån.

Ur ett etniskt perspektiv är trädgårdseleverna en ytterst homogen grupp. Valet kan därför verka kontextberoende i en kulturell bemärkelse. Eftersom jag valde bort frågan om föräldrarnas utbildningsnivå i bakgrundsfrågorna, kan jag inte dra några slutsatser kring socialgruppstillhörighet. Däremot visar resultaten att nära hälften, 23 elever, har en närstående som arbetar inom trädgårdsbranschen. 29 elever har själva arbetat eller haft kontakt med trädgårdsbranschen på något sätt. Det tidigare populära men numera sällan sökta första sommarjobbet som jordgubbsplockare, ska kanske inte underskattas som ingång till utbildning.

7.1.2 Vad påverkar valet?

De vanligaste orsakerna till att eleverna väljer trädgård är att det egna intresset fått styra och att de blivit tipsade av familjen. Detta talar också för att trädgårdseleverna har någon slags förförståelse av yrket. Den mest populära inriktningen är anläggning och skötsel följt av odling, något som också proportionellt motsvarar fördelningen av antalet sysselsatta inom branschens olika grenar.

Trädgårdseleverna är nöjda med sitt val och de tre viktigaste faktorerna som gör en bra skola är i fallande ordning, lärare, mat och lokaler. Att mat hamnar högt på listan tolkar jag som ett uttryck för odlingsintresse, kost och hälsofrågor. Naturbruksskolorna har inte sällan en egen produktion av kött och grönsaker, vilket återspeglas i unik skolmatskvalité. Närhet till natur är dock inte en faktor som rankas högt i fråga om en skolas värde. Intresse för trädgård och natur behöver alltså inte nödvändigtvis gå hand i hand. Att undervisningen till stor del sker under bar himmel anses dock som en avgörande faktor för de flesta och helt ok för några.

Att redan i åk 1 veta vad steget efter studenten ska bli, är inte självklart. Tre-i-topp med jämn fördelning är för den undersökta gruppen arbete på anläggningsföretag, fortsatta studier och anställning på odlingsföretag. Som nämnts i resultaten är det fler tjejer än killar som vill studera vidare. Vidare jämförelser mellan könen visar att fler killar än tjejer vill jobba med anläggning/ skötsel och nämner i enkätens sista fråga arbetet med maskiner som en särskilt positiv del av utbildningen. Naturbruksutbildningen med inriktning Trädgård kan liksom andra yrkesutbildningar

33

liknas vid konvexa speglar, vilka rymmer ett koncentrat av branschens samlade kunskaper. Utöver besvarade frågeställningar anser jag att undersökningens viktigaste resultat är den jämna könsfördelningen, att kontakt med trädgård under uppväxten väcker ett intresse som kan bana vägen för ett yrkesliv inom branschen samt att trädgård fortfarande är okänd eller ointressant mark för utlandsfödda svenskar.

Ungdomarnas eget recept på ökat intresse för utbildningen är att synas mer, likt it- branschens gamla slogan ”What You See Is What You Get”. Det vi ser i vardagen är vår verklighet. Få ungdomar har kontakt med någon som kultiverar jorden. Det kan för en tonåring vara reducerat till att klippa gräset vid sommarstugan. En viktig utmaning för både bransch och utbildning, som branschföreträdare upprepade gånger också nämner i debatten, är därför att ta plats i barns och ungdomars verklighet.

7.2 Resultat i förhållande till källmaterial

7.2.1 Kön

Vid en jämförelse med Naturbruksskolornas förenings senaste elevenkät(2013)

framträder vissa skillnader men flest likheter mellan trädgårdseleverna och den samlade gruppen naturbrukselever i åk 1. Där trädgårdsutbildningen har en mycket jämn

könsfördelning har programmet som helhet fler tjejer än killar. Skolverket(2012) visar att flera av gymnasieprogrammen har en tydlig könsprofil, inte bara vad gäller

utbildningsvalet utan även lärarkårens sammansättning av män och kvinnor. Här har jag dock inte funnit någon undersökning som verifierar om så skulle vara fallet i

trädgårdsutbildningen. Ju högre upp på den sociala klasstegen desto mer närmar sig, enligt ovanstående, tjejer och killar varandra i utbildningsval. Vad detta säger om den undersökta gruppen trädgårdselever, går inte att bekräfta i aktuell studie.

7.2.2 Bakgrund och lokal kontext

De socioekonomiska faktorerna nämns av Skolverket(a.a.) som en avgörande faktor i Gy-valet för elever med utländsk bakgrund. Här påpekas också betydelsen av var skolorna geografiskt finns, då eleverna med utländsk bakgrund i huvudsak bor i storstadsområdena. Det finns i många fall en social barriär för ungdomar från socialt utsatta, invandrartäta områden att söka sig till skolor med en helt annan lokal kontext. Som resultatet visar är också omkring hälften av eleverna internatboende i veckorna.

34

Trots de många goda initiativen till att öka integreringen inom de gröna näringarna, som bl.a. Naturbruksskolornas förening(2012) visar, har det inte påverkat ungdomarnas vilja till att söka sig till gymnasieutbildningarna.

7.2.3 Valprocessen

Ämnesintresse och att skolan har bra resurser är de viktigaste anledningarna till att välja en utbildning och en skola. Naturbruksskolornas förenings elevenkätresultat(a.a.) visar, i likhet med aktuell studie, att mötet med skola och elever är långt viktigare än skrivet material när det gäller att locka fler till utbildningarna.

Skolverket(2012) refererar till ett flertal studier som belyser elevernas behov av stöd och vägledning under valprocessen. För att undvika det som beskrivs som

”självsortering” baserat på tillgången till socialt och kulturellt kapital, borde elevernas

synpunkter om synlighet tas på stort allvar. Till skillnad från historiens

trädgårdsmästare, växer ytterst få ungdomar idag upp med yrket inom familjen. Som undersökningen visar, kan just den tidiga kontakten med yrket, vara avgörande i det senare Gy-valet. Att välja utbildning handlar enligt tidigare studier också om att välja livsstil och identitet.

De tre olika typer av valprocesser som presenteras i Skolverkets(2012) analys kan tydligt urskiljas i enkätstudien. En majoritet av trädgårdseleverna svarar att de valt utbildningen på grund av eget intresse. Detta motsvarar den första valprocessen, ”Den

individuellt självklara”. Här finns elever som vill specialisera sin inom ämnena kanske

för fortsatta studier. Den andra typen, ”Den kontextuellt kollektiva”, stämmer också väl på flera av eleverna som anger att tips från familj var avgörande i valet. I denna process har familjens utbildnings- och yrkestradition stor betydelse. Eleverna är först och främst yrkes- och traditionsinriktade. Slutligen tillämpas ”Den argumentativt processuella” valprocessen av elever som påverkas av personliga möten, muntliga informationskällor och överväganden om sociala villkor. Att intresset väcks efter besök på skolan eller genom kontakt med elever, stämmer väl på denna teori. Tycker dessa elever att trädgård verkar roligt och att gruppsammansättningen går att identifiera sig med, övervägs också valet av utbildning.

35

Källförteckning

Ahrland, Åsa (2006). Den osynliga handen: trädgårdsmästaren i 1700-talets Sverige. [Ny, rev. utg.] Stockholm: Carlsson

Ekelund Axelson, Lena, Johnson, Lena, Lundqvist, Susanna, Persson, Bengt, Sandin, Håkan, Schroeder, Håkan, Sunding, Anna, Christensen, Inger, Larsson, Gunnel & Björkman, Lise-Lotte (red.) (2012). Branschbeskrivning Trädgård: område hortikultur,

utemiljö och fritidsodling. Alnarp: Omvärld Alnarp, Sveriges lantbruksuniversitet

Höckerfelt, Karl-Henrik (2007). Lantbrukslärarnas organisationer 1918-2005: en

minnesskrift. Skara: Naturbrukslärarnas förening

Johansson, T., Hammarén, N. (2010). Konsten att välja rätt spårvagn- En studie av segregation, skolval och unga människors studieplaner. Sociologisk forskning 1, s. 31-71

Olsson, Ove (2014). Brist på arbetskraft i trädgårdsbranschen.ATL.14 januari.

Rickardsson, Ann (2013). Stor brist på arbetskraft och utbildningsplatser.Viola 11:38-39.

Rickardsson, Ann (2013). Tufft för många trädgårdsutbildningar. Viola 12:10.

Richardson, Gunnar (2004). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 7., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur

Rosenqvist, Mia Maria & Andrén, Maria (red.) (2006). Uppsatsens mystik: om konsten

att skriva uppsats och examensarbete. Uppsala: Hallgren & Fallgren

Sandell, Anna (2007). Utbildningssegregation och självsortering: om gymnasieval,

genus och lokala praktiker. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007

Svala, Catharina (2008). Från kålgård till villaträdgård: lantgårdens trädgård,

36

Sverige. Utredningen om ökad integration inom de gröna näringarna (2008). Mångfald

som möjlighet: åtgärder för ökad integration på landsbygden: betänkande. Stockholm:

Fritze

Trost, Jan (2012). Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur Wallin, Erika (2013). Tufft läge för trädgårdsutbildningar. Viola 8: 39-41.

Wallin, Erika (2013). Trädgårdsutbildningar i Västra Götaland i förändring. Viola 10:32-33.

Internetkällor

PM Erfarenheter och tips: Naturbruksgymnasier som resurs för ökad mångfald på svensk landsbygd (2012). Naturbruksskolornas förening. Tillgänglig på internet:

http://www.naturbruk.se/filebank/files/20121003$082427$fil$fO3IB7Zt35VlYo55267w .pdf

Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet.(2012). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2818

Nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker i Sverige 2009-2013 Tillgänglig på internet:

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra09_05v2. pdf

Naturbruk.se, Elevenkät 2013. Tillgänglig på internet:

http://www.naturbruk.se/filebank/files/20131015$150839$fil$FwLF40chnd2vAp5Amlp u.pdf

Naturbruk.se- Marknadsföringssatsning Målgruppsanalys NB-elever

37

http://www.naturbruk.se/filebank/files/20070921$142016$fil$u021jtP10W0l13VQoUy 1.pdf

Skolor och elever i Gymnasieskolan, Tabell 5D Program-inriktning- årskurs-kön läsår 2012/13. Tillgänglig på internet:

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik/gymnasieskola/skolor-och-elever

För dig som inte läser på hemorten. CSN. Tillgänglig på internet:

http://www.csn.se/komv-folkh-gymn/studiehjalp/hur-mycket-kan-du-fa/inackorderingstillagg

Skolverket, Pressmeddelande 2013-11-26. Tillgänglig på internet:

http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/storsta-elevminskningen-nagonsin-i-gymnasieskolan-1.210809

Sveriges Radio 2013-04-15, Intervju Göran Andersson i programmet Odlarfrågor och trädgårdsutbildning på Trädgårdsmässa. Tillgänglig på internet:

http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=tr%C3%A4dg%C3%A5rdsm%C3%A4ssa+&so rt=Relevance

38

Bilaga 1

Enkät till alla åk 1 elever på NB Trädgård 2013/2014

Hej Trädgårdsetta! Jag försöker att finna svar på frågan varför ni ungdomar som väljer Trädgård blir färre, trots att branschen ropar efter er? Dina svar är därför mycket värdefulla. Tack för att du deltar!

Hälsningar, Erica Ängmo(Trädgårdsingenjör och blivande naturbrukslärare)

OBS! Undersökningen gäller den samlade gruppen trädgårdselever. Dina svar förblir anonyma.

1 Följande påståenden passar in på dig;

a) Du är:

Tjej Kille

b) Uppvuxen: i Tätort (by, samhälle, stad)

på Landet

c) Bor: Hemma(där du är folkbokförd) på Skola

d) Född:

i Sverige i annat land

2 Varför valde du NB Trädgård? (kryssa för det starkaste skälet)

a) eget intresse sedan jag var liten

b) blev intresserad efter besök på skolan

c) tips från kompis

d) tips från familj

e) Annat………..

3 Arbetar någon vän, vårdnadshavare/ förälder- far- eller morförälder inom

trädgårdsbranschen?

Ja

Nej

4 Har du själv arbetat inom eller haft kontakt med trädgårdsbranschen

innan du började gymnasiet?

Ja

Nej

39

5 Vilken inriktning intresserar dig mest?(ett kryss)

a) Odling

b) Anläggning/ skötsel

c) Både och

d) Annat………..

6 Har skolans storlek, plats eller image betydelse för valet av din

utbildning?

Ja

Nej

7 Om ja, vad tycker du är viktigt?(rangordna 1-8 om du tycker fler

alternativ)

a) Närhet till stad

b) Närhet till natur

c) Status

d) En stil jag gillar

e) Liten skola

f) Bra mat

g) Bra lokaler

h) Bra lärare

8 Vad betyder det för dig att undervisning och praktik till stor del är

utomhus?

a) avgörande för mitt Gy-val

b) helt ok

40

9 Är du nöjd med ditt val?

Ja

Nej

Om

inte,

varför?...

10 Är det viktigt för dig att få högskolebehörighet i din

gymnasieutbildning?

Ja

Nej

11 Vad vill du göra efter gymnasiet?

a) Starta egen firma

b) Jobba som anställd

på odlingsföretag

c) Jobba som anställd

på anläggningsföretag

d) Jobba med något annat

e) Studera vidare

f) Annat……….

12 Vilken ”coolhetsfaktor” tycker du att Trädgård/ Trädgårdsbranschen har

på skalan 1-10(1= lägst, 10= högst)? (ringa in ditt svar)

1 2

3

4

5

6

7

8

9

10

13 Vad tror du skulle locka fler ungdomar till Trädgård?(Tänk en stund

41