• No results found

Studie- och yrkesvägledares stöd för att förhindra avhopp på gymnasiet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Studie- och yrkesvägledares stöd för att förhindra avhopp på gymnasiet"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Studie- och yrkesvägledares stöd för att

förhindra avhopp på gymnasiet

Guidance counselors’ support to prevent dropouts in upper

secondary school

Melis Alkan

Sara Johansson Lopez

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Mikael Ottosson

(2)
(3)

Sammanfattning

Avhopp på gymnasiet orsakar problem i samhället och stöd i form av vägledning lyfts som en viktig faktor för att förhindra avhopp. Dock tycks avhoppare sakna detta under studietiden. Denna uppsats undersöker avhoppares syn, utifrån egna erfarenheter, på studie- och yrkesvägledare som ett stöd för dem under studietiden för att förhindra avhopp på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka avhoppares upplevelser av stöd från studie- och yrkesvägledare under studietiden. För att uppfylla syftet och frågeställningen använde vi kvalitativ metod genom att intervjua sex personer mellan sexton och tjugofem år som har hoppat av gymnasiet. Teoretiska begrepp som vi använde för att analysera resultatet var följande: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, levnadsrum, preventive, reintegrative och recovery.

Det resultat som framkommit är att avhoppare anser att aktivt lyssnande, motivation och konsekvenstänkande är faktorer som studie- och yrkesvägledare har behövt vara ett större stöd i för att förhindra avhopp. En bra relation till studie- och yrkesvägledaren anser de behöver präglas mer utav en så kallad neutral relation där makt, bedömning eller uppfostring inte påverkar relationen och vägledningen. För att kunna förhindra av-hoppen ansåg respondenterna även att studie- och yrkesvägledare behöver få mer tid att träffa elever samt att de behöver samarbeta mer med skolpersonal och andra personer.

(4)

Förord

Under detta arbete har det gått åt många proteinbars, knäckebröd och tepåsar. Vi vill tacka våra respondenter som har tagit sin tid till att medverka under våra intervjuer samt bidragit till att göra denna studie möjlig. Vi vill även tacka varandra för att vi har lyckats genomföra denna uppsats tillsammans. Ett bra samarbete, tålamod och ärlighet har fört oss fram till målet. Vi har skrivit alla delar i uppsatsen tillsammans, men korrekturläst var för sig.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning……….. 7

1.1 Syfte och frågeställningar……… 8

1.2 Definition av begreppet ”avhoppare”……….. 8

1.3 Disposition ……….. 9

2. Tidigare forskning……….. 10

2.1 Studie- och yrkesvägledares roll i att förhindra avhopp……….. 10

2.2 Studie- och yrkesvägledares fokus i vägledningssamtalet ……….. 13

2.3 Sammanfattning ……….. 14

3. Teori……… 15

3.1 Konstruktivistisk vägledning ……….. 15

3.2 KASAM — känsla av sammanhang ..………. 16

3.3 Sammanfattning ……….. 17 4. Metod ………. 18 4.1 Metodval ………. 18 4.2 Urval ……….. 19 4.3 Datainsamling ………. 20 4.4 Analysform ……….. 21 4.5 Etiska ställningstaganden ……… 22 5. Resultat ……….. 23 5.1 Rätt fokus i vägledningssamtalen……… 23

5.2 En bra relation är avgörande……… 25

5.3 Behov av fler möten med studie- och yrkesvägledare ……… 26

5.4 Samarbete med inflytelserika personer……… 28

5.5 Sammanfattning ……….. 30

6. Analys ……… 31

6.1 Studie- och yrkesvägledares roll och stöd i elevernas upplevda problem …….. 31

6.1.1 Begriplighet ………. 32

(6)

6.1.3 Meningsfullhet………. 33

6.2 Vikten av elevens självbestämmande och levnadsrum……… 34

6.3 Studie- och yrkesvägledares olika roller………. 36

6.4 Sammanfattning ……….. 37

7. Diskussion……….. 38

7.1 Resultatdiskussion ……….. 38

7.2 Metoddiskussion……….. 39

7.3 Teoridiskussion……… 40

7.4 Förslag på fortsatt forskning……… 41

8. Referenser………. 42

(7)

1. Inledning

Journalisten Clary Kroon (2017) från SVT skriver att tjugo procent av elever avbryter sina studier på gymnasiet. Hon refererar vidare till utvecklingsledare Lennart Axelsson på Region Kronoberg som menar att avhoppen kostar samhället och att ungdomarna som hoppar av gymnasiet får svårt att få jobb. Även Skolverket (2012, 6) belyser konsekvenserna med att inte ha en fullgjord gymnasieutbildning, exemplifierat i konsekvenser såsom svårigheter i att delta i yrkeslivet och ökad utanförskap. Ungdomsstyrelsen (2013, 11) har intervjuat ungdomar som har hoppat av sin gymnasieutbildning och sammanställt orsaker till att ungdomar hoppar av gymnasiet. Orsaker som nämns handlar till exempel om att “vuxna inte bryr sig”, “dåligt bemötande i skolan” och “fel programval”. Ungdomar har även saknat stöd i form av motiverande insatser från skolpersonalen och bekräftelse på att de blir sedda och lyssnade på (Ungdomsstyrelsen 2013, 27). Kroon (2017) skriver att Axelsson anser att:

Man måste se att skolan är något mer än ett kunskapsuppdrag. /../ Det kan vara beteendevetare, arbetsterapeuter eller andra som kan stötta och coacha personer. De måste jobba parallellt med lärarna, så att de gemensamt kan få elever att se att det är viktigt att de klarar av gymnasiet...

Studie- och yrkesvägledaren Majlinda Ismaili (2016, 27-28) som har intervjuat unga vuxna som har hoppat av gymnasiet beskriver att även några av dessa ansåg att stödet de fick i skolan inte var tillräckligt. De hade velat att skolpersonalen uppmärksammade dem mer och erbjöd hjälp i form av pedagogiskt, motiverande och coachande stöd. Vägledning nämns vidare specifikt som ett stöd som kan bidra till att förhindra avhopp på gymnasiet (Skolverket 2017). På grundskolenivå behövs det tillräcklig studie- och yrkesvägledning, via både studie- och yrkesvägledare och lärare, för att elever i årskurs nio ska kunna samla på sig underlag som leder till ett välgrundat gymnasieval (Ekström och Sjöberg 2014). Enligt reporter Synnöve Almer (2012) från Skolvärlden är det fler avhopp under gymnasiet för de elever som har mindre vägledning i grundskolan. Hon

(8)

påvisar även att elever som har fått hög grad av vägledning är mer villiga till att byta gymnasieprogram än att hoppa av gymnasiet.

Vägledning, motiverande samtal eller coachning som stöd nämns återkommande som viktiga faktorer som ibland saknas i att förhindra problemet; avhopp på gymnasiet. Forskningsområdet kring ungdomar som hoppat av gymnasiet och deras upplevelser av vägledning och motiverande samtal som ett stöd under studietiden finner vi dock begränsat. Detta är ett angeläget ämne för oss då vi anser att det är viktigt för vår kommande yrkesroll att kunna bemöta de behov som ungdomar har.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka avhoppares upplevelser av stöd från studie- och yrkesvägledare under studietiden. Detta vill vi ta reda på genom att besvara följande frågeställning:

• Hur ser avhoppare, utifrån egna erfarenheter, på studie- och yrkesvägledare som ett stöd för dem under studietiden för att förhindra avhopp på gymnasiet?

1.2 Definition av begreppet ”avhoppare”

Vi har översatt begreppet avhoppare från det engelska ordet dropout som, enligt Dictionary (2017), kan definieras som personer som har gjort avbrott i sina studier. Det svenska begreppet kan även förknippas med personer som har gjort avhopp i andra sammanhang, men i denna uppsats använder vi författarna Björg J. Birgisdóttirs, Sigrídur Jónsdóttirs och Anna Sigurdardóttirs (2015, 17) definition som syftar till någon som har gjort studieavbrott och därmed inte har en avslutad examen, i detta fall gymnasieexamen.

(9)

1.3 Disposition

I detta kapitel introduceras problem- och ämnesområdet, samt syfte, frågeställningar och definition av begrepp. I nästa kapitel, kapitel 2, beskrivs tidigare forskning som gjorts om avhoppares behov av stöd i form av bland annat studie- och yrkesvägledning. Kapitel 3 behandlar teorier och teoretiska begrepp som används för att analysera studiens resultat med. I kapitel 4 beskrivs den valda metoden för studien, vilken målgrupp som undersöks, etiska ställningstaganden och överväganden. Kapitel 5 presenterar det resultat vi fått fram genom vår valda metod till undersökningen. Vidare appliceras valda teorier och teoretiska begrepp på resultatet i kapitel 6. Slutligen ges en avslutande diskussion och förslag på fortsatt forskning i kapitel 7. I kapitel 8 listas alla källor som använts i uppsatsen, och i kapitel 9 presenteras intervjuguiden som vi har utgått från i intervjuerna till undersökningen.

(10)

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning som gjorts om (eventuella) avhoppares behov av stöd från framförallt studie- och yrkesvägledare under studietiden för att förhindra avhopp på gymnasieskolan. Undersökningarnas resultat grundar sig i olika projekt, skolpersonals och ungdomarnas egna perspektiv och synpunker. Forskningen presenteras i två teman; studie- och yrkesvägledares roll i att förhindra avhopp och studie- och yrkesvägledares fokus i vägledningssamtalen.

2.1 Studie- och yrkesvägledares roll i att förhindra avhopp

Professor A. G. Watts (2001, 157) från Derbys universitet har skrivit om studie-vägledares betydelse av att stödja elever i skolan för att förhindra social exkludering som bland annat sker på grund av avhopp. Watts (2001, 161) menar att studievägledare är ett viktigt stöd som yttrar sig i två roller:

preventive, helping young people to avoid such exclusion; and reintegrative,

supporting those currently excluded to gain access to education/training and the labour market.

I den förstnämnda rollen handlar det om att studievägledaren hjälper eleverna att förstå sambandet mellan utbildningar och yrken för att förhindra fel programval och i sin tur eventuella avhopp i skolan. I den sistnämnda rollen, reintegrative, menar Watts att studievägledare hjälper elever att återigen bli delaktiga i skolan och i arbetslivet genom att exempelvis vara ett stöd i och samarbeta med personer som kan bidra med hjälp att ta sig vidare. Det beskrivs också en tredje roll, recovery, där studievägledaren tar hänsyn till elevens svårigheter som behöver arbetas med för att eleven ska återkomma

(11)

till skolan och få ett upplägg som möter dennes behov. Watts skriver att dessa tre roller är de som bidrar till att elever med hög risk att hoppa av skolan fångas upp.

Watts forskning liknar vår uppsats syfte när det kommer till att ta reda på studie- och yrkesvägledares roll i att stödja elever under studietiden för att förhindra studieavhopp. Hans resultat som visar att studie- och yrkesvägledare yttrar sig i tre roller finner vi användbart. Vi är medvetna om att Watts artikel grundar sig i internationell data, men vi ser den ändå som användbar då forskning i Sverige har visat liknande resultat, vilket beskrivs nedan. Det kunskapsgap vi möjligen skulle kunna fylla handlar om, till skillnad från Watts forskning, vilken eller vilka roller avhoppare själva anser att studie- och yrkesvägledare har och vad som möjligen är effektivt som stöd för att förhindra avhopp.

Regeringen (2016, 31) har publicerat en utredning som har utgått utifrån ett mål som har varit att ”alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning”. Målet grundar sig i deras uppdrag; att föreslå åtgärder för att uppnå målet. Detta har resulterat i att utredningen har fokuserat på ”ungas deltagande i gymnasieutbildning och på genomströmningen i gymnasieskolan”. Som metod har de bland annat använt tidigare genomförda studier, genomfört rättsgenomgångar, tagit del av praktiska erfarenheter, och genomfört intervjuer för att uppnå syftet med utredningen (Regeringen 2016, 135). I jämförelse med denna uppsats ämnar vi också att identifiera eventuella stödåtgärder, men däremot inte att föreslå.

Regeringen (2016, 692) har i sitt resultat sammanfattat åtgärder som har beskrivits som effektiva för att förhindra avhopp på gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledare har visat sig vara betydelsefulla i vägledning, men att det även är viktigt att undervisande lärare ansvarar för att vägledning ges i olika ämnen för att elever ska inse vikten av att studera. Regeringen (2016, 208) skriver att ”studie- och yrkesvägledarens roll är central i arbetet med information och vägledning och i viss mån även i undervisningen inom området”. Vägledningen påpekas vara viktig för att elever inom skola ska få tillräckligt underlag för att genomföra välgrundade val av utbildning och yrke. I utredningen lyfts även problemet att studie- och yrkesvägledare på grundskolor ofta har flera tusen elever att vägleda (Regeringen 2016, 209). Det konstateras att elever har varit missnöjda med den vägledning de har fått då de inte fått tillräcklig kunskap om utbildningar och yrkesvägar. I några fall har elever påpekat att detta lett till att de

(12)

påbörjat gymnasieutbildningar som de egentligen inte skulle ha valt om de hade fått mer vägledning för att kunna överväga de alternativ som finns.

Det resultat som framkommit i regeringens utredning har påvisat att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll i att förhindra att elever hoppar av gymnasiet. Denna roll består av vägledning i både snäv bemärkelse som lyfts i Watts forskning, men även i vid bemärkelse. Med snäv bemärkelse menas den vägledning som sker enskilt eller i grupp, och i vid bemärkelse den vägledning som ges i en organisation (Lindh 1997, 15-16). Forskningen är relevant till denna uppsats då den påvisar vikten av stödet som studie- och yrkesvägledare erbjuder elever som riskerar studieavbrott. Det blir intressant att se om respondenterna i denna uppsats beskriver brist på och behov av vägledning som stöd för att förhindra avhopp, som i denna utredning. Möjligtvis stärks forskningen inom detta område även om vår uppsats undersöker ett mindre urval.

Professor Jolie Ziomek-Daigle (2010, 377-378) från universitetet Loyola i New Orleans har i sin artikel syftat till att beskriva hur familjer, skolor och samhället kan samarbeta med hjälp av en så kallad graduation coach (examenscoach), för att få elever att fortsätta sina studier och inte göra avbrott. Ziomek-Daigles har utgått från en kvalitativ undersökning och tidigare forskning. Examenscoachen, som har en central roll i arbetet med att förhindra studieavbrott, kan beskrivas vara en studie- och yrkes-vägledare med detta specifika ansvarsområde. Resultatet i artikeln visar att samarbetet mellan parterna var framgångsrikt i att förhindra avbrott (Ziomek-Daigles 2010, 380). Genom samarbetet fick eleverna mer stöd i att hitta möjliga strategier för att stanna kvar i skolan. Ziomek-Daigles (2010, 381) beskriver examenscoachens viktiga roll:

Educating our students and parents on the relevance of dropout prevention is important and also helping them make connections between what is happening now [i.e., grades, retentions] and their futures. /../ Counselors who are working with individuals at risk for dropping out can use the graduation team intervention to help children identify influential individuals in their lives.

Att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll i att beskriva konsekvenserna av att elever hoppar av sina studier är även något som nämns i annan forskning, vilket beskrivs mer under kapitel 2.2. Denna artikel belyser återigen detta som en avgörande faktor i arbetet med att förhindra avhopp, men också hur viktigt det är att involvera parter som är inflytelserika i elevernas liv och kan påverka studierna. Denna forskning

(13)

finner vi relevant till denna uppsats då det blir intressant att se hur våra respondenter resonerar kring studie- och yrkesvägledares stöd och om de lyfter samarbetet med andra personer i deras liv som betydelsefullt för att möjligtvis förhindra avhopp på gymnasiet.

2.2 Studie- och yrkesvägledares fokus i

vägledningssamtalet

Dr Gregory E. Harris och Professor Gary Jeffery (2010, 150) från Memorial University of Newfoundland har i deras artikel koncentrerat sig på elever i Kanada som riskerar studieavbrott. De har undersökt hur vägledare, psykologer samt kuratorer kan förebygga och ingripa vid högriskbeteende och studieavbrott. Undersökningen går bland annat ut på att se hur vägledarna planerar, motiverar och arbetar effektivt för att förhindra studieavbrott hos de elever som har ett ”högriskbeteende”; till exempel självmords-försök, mobbning och droganvändning. I resultatet framkommer det att bland annat vägledarna har en viktig roll när det handlar om elever som ligger i högriskbeteende. Vägledare arbetade förebyggande genom att samtala med eleverna som anses ha ett högriskbeteende. Vägledningssamtalen fokuserade på att vidga elevernas perspektiv och att eleverna själva skulle se konsekvenserna av sina handlingar. I likhet med denna studie kommer vi att fokusera på vad som anses vara effektivt i arbetet med att förhindra studieavbrott. Ett kunskapsgap som vi skulle kunna fylla är forskningen som undersöker elevernas egna perspektiv på situationen, vilket stöd eleverna själva hade tyckt att de hade behövt från en studie- och yrkesvägledare.

I skolverkets allmänna råd framkom det även där hur viktigt det är att vägledare eller annan skolpersonal tydliggör och informerar om påföljderna vid avhopp (Skolverket, 2013, 34). De bör orientera elever som ligger på gränsen till att göra avhopp och tydliggöra hur arbetsmarknaden och studier efter avhopp ser ut. Det är med hjälp av denna information och andra avseenden som eleven beslutar sitt val av avhopp.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) skrev en rapport 2012 där syftet var att stödja kommunerna med att förbättra skolornas resultat och försöka motverka

(14)

studieavbrott. De har studerat kommunernas egna lokala granskningar och kompletterat dessa med hjälp utav intervjuer från bland annat rektorer, studie- och yrkesvägledare och pedagoger. I SKLs (2012a) rapport om motverka studieavbrott i gymnasieskolan belys vikten av att eleverna känner motivation till gymnasiestudierna. Denna motivation uppstår vid kompetent vägledning vid grundskolan och gymnasiet. SKL (2012a) betonar de positiva aspekterna av tidig och professionell vägledning, som exempelvis mindre risk för avhopp, mer motivation samt konkreta förväntningar från elevernas sida. För de elever som känner ånger av sitt gymnasieval i början av sin gymnasietid kan hindras från att göra avhopp med hjälp av stöttning från sin studie- och yrkesvägledare.

SKL, Skolverket samt Skolinspektionen har alla granskat hur det kommer sig att avhoppare har valt att avbryta sina studier och poängterat hur viktigt det är med professionell vägledning vid dessa situationer. Det vi saknar och där vi känner att vår studie kan fylla i ett eventuellt kunskapsgap är avhopparnas egna tankar kring stöd och fokus i vägledningssamtalet som hade kunnat vara en del i att förhindra deras avhopp.

2.3 Sammanfattning

I detta kapitel har tidigare forskning kring studie- och yrkesvägledares roll i att förhindra studieavbrott i skolan beskrivits, samt vilket fokus i vägledningssamtal som är av vikt när det handlar om att förhindra avhopp. Studie- och yrkesvägledare framhävs som att de har en viktig roll i att hjälpa elever få det underlag som behövs för att göra ett välgrundat gymnasieval, i både snäv och vid bemärkelse. På gymnasiet behöver studie- och yrkesvägledaren fortsätta stödja elever i deras val av studier, motivera dem och ge eleverna kunskap om konsekvenser som studieavbrott kan leda till. För de elever som riskerar avhopp kan det även vara effektivt att samarbeta med annan skolpersonal och inflytelserika personer för eleverna. När det handlar om fokus i vägledningssamtal är det återigen viktigt att fokusera på motivation och på den enskilda elevens situation för att kunna vägleda eleven i de alternativ som övervägs, men också att hjälpa eleven att få det kunskapsunderlag som hen behöver om både utbildning och arbetsmarknad.

(15)

3. Teori

För att analysera resultatet som framkommer i denna uppsats ämnar vi applicera tre teoretiska perspektiv med begrepp på resultatet. Teorierna som används är professorn Vance R. Peavys teori konstruktivistisk vägledning och sociologen Aaron Antonovskys teori KASAM — känsla av sammanhang. Teorierna beskrivs i detta kapitel under 3.1 och 3.2. A. G. Watts beskrivning av vägledare och deras tre roller, som beskrivet under tidigare forskning 2.1, används också för att bidra med ytterligare perspektiv på vilka roller respondenterna anser att studie- och yrkesvägledare kan inta för att vara ett stöd.

3.1 Konstruktivistisk vägledning

Den första teorin som vi ska använda oss av i uppsatsen för att analysera resultatet är Peavys (2000, 19) teori konstruktivistisk vägledning. Teorin utgår från att det finns flera olika verkligheter, att kunskap inte är något bestämt av en expert eller som bara finns “out there”, utan att kunskapen däremot skapas utifrån människors unika komplexa verklighet, samt att en människas sociala kontext bör tas hänsyn till i vägledning (Peavy 2000, 19-20). Life space, eller levnadsrum översatt till svenska, är ett återkommande begrepp som Peavy (2000, 22) använder för att beskriva människors “experiences, relations, people, beliefs, assumptions and objects in our conscious life experience”. Han menar att levnadsrum “express the result of an organising strategy within the individual for coping with whatever is going on at this moment in the individual's life” och att detta är viktigt att involvera i vägledningen. I konstruktivistisk vägledning fokuserar man som vägledare med andra ord på individens personliga livshistoria och att utforska samt kartlägga personens levnadsrum.

(16)

För att personen som blir vägledd ska komma framåt i sin situation menar Peavy (2000, 28) att hen tillsammans med vägledaren ska konstruera en vägledningsprocess. För att processen ska fungera menar han att vägledaren har sex funktioner att uppfylla:

1. Att konstruera och hålla fast vid gemensamma utgångspunkter (vilket är grundvalen för förtroende och pålitlighet). Detta sker samtidigt som man etablerar ett samarbete som präglas av ömsesidig respekt, och som ger både vägledaren och den andre möjlighet att aktivt bidra till vägledningen.

2. Att tillsammans med den vägledningssökande upprätta ett förnuftigt samtal. /../ 3. Att gå in i den andres levnadsrum.

4. Att lyssna till den andres berättelser och kartlägga levnadsrummet, eller den del av det som är relevant för vägledningssituationen.

5. Att leta efter och öppna vägar som kan leda framåt, och bygger tänkbara framtidssituationer för den andre.

6. Att tillsammans med den vägledningssökande konstruera personliga projekt som han//hon upplever som meningsfulla, och som hjälper honom/henne att utvecklas i önskvärd riktning.

Peavy har vidare uppmärksammat några tillvägagångssätt som en konstruktivistisk vägledare bör kunna applicera under samtal med klienter. Vara empatisk, visa respekt, anpassa sitt språk efter klienten, påvisa genuint intresse för den sökande, kunna analysera problemets kärna och påvisa att det inte är klienten som är problemet, arbeta aktivt tillsammans med klienten för att finna lösningar och alltid försöka lyfta och hitta klientens starka sidor. Denna teori anser vi kan bidra med ett ytterligare perspektiv på vilket stöd studie- och yrkesvägledare skulle kunna ge avhoppare under studietiden.

3.2 KASAM — känsla av sammanhang

KASAM står för “känsla av sammanhang” och är en teori som Antonovsky (1991, 13, 38) har skapat efter att ha genomfört en studie om hur människor hanterar olika typer av trauman. Utifrån respondenternas svar på hur de såg på livet och sina svårigheter identifierade Antonovsky tre komponenter som sedan definierade KASAM. Första komponenten, begriplighet, handlar om hur begripliga människor anser att sina svårigheter/problem är (Antonovsky 1991, 39). Med andra ord om de får en känsla av att sina problem antingen är strukturerade eller kaosartade. Andra komponenten,

(17)

hanterbarhet, handlar om vilka resurser människor anser att de har eller inte har för att hantera och möta sina svårigheter/problem (Antonovsky 1991, 40). Tredje och sista komponenten, meningsfullhet, handlar om till vilken grad människor känner att svårigheterna är värda att ta itu med, vilket resulterar i hur de hanterar dem.

Denna teori anser vi användbar för att analysera hur respondenterna i denna uppsats ser på deras situation, om de kände att den (och eventuellt problem) var begriplig, hur de hanterade det, vilken mening de lade vid det. Detta i relation till om en studie- och yrkesvägledares stöd hade kunnat vara till hjälp. Med andra ord anser vi att teorin kan tydliggöra vilket behov av stöd avhoppare behöver, eller inte behöver, från studie- och yrkesvägledare för att hantera sin situation på gymnasiet som kan leda till avhopp.

3.3 Sammanfattning

Den teori som avses användas för att analysera undersökningens resultat utgår först och främst från teorin konstruktivistisk vägledning. Denna teori fokuserar på vägledares förhållningssätt till vägledningssökande och förhållandet dem emellan. Det grundas på antagandet att det finns flera verkligheter, individer sitter på sina sanningar som skapats utifrån deras komplexa verklighet. Levnadsrum är ett begrepp som beskriver individens komplexa verklighet där bland annat individens tro, uppfattningar, erfarenheter och personer i dennes liv ingår. Vägledarens uppgift blir att kartlägga levnadsrummet. Andra teorin som beskrivs i detta kapitel är KASAM — känsla av sammanhang. Denna teori utgår mer från allmänna problem eller svårigheter som personer går igenom. Med hjälp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan det analyseras hur individer ser på sina egna problem och vilken kontroll de känner att de har. Vi anser att båda teorierna kan användas för att få en bättre bild av vad en studie- och yrkes-vägledare skulle kunna vara för stöd för eventuella avhoppare, och på vilket sätt.

(18)

4. Metod

4.1 Metodval

Kvalitativ metod, i form av kvalitativa intervjuer, har använts till undersökningen i denna uppsats. Författaren och lektorn Ann Kristin Larsen (2009, 22) från Högskolan i Oslo beskriver att när en undersökning syftar till att beskriva respondenters upplevelser och att erhålla djup information, så passar det att arbeta med kvalitativ metod. Då vi vill studera sammanhanget och ha djup i svaren från respondenter i vår undersökning tyckte vi att denna metod är mest lämplig för undersökningen.

Larsen (2009, 80) beskriver att det är en fördel med kvalitativ metod med intervju då det är lättare att höja validiteten. Validitet betyder att undersökningarna tar reda på det som är relevant för studiens syfte och frågeställningar. Tack vare det breda underlag som erhålls efter genomförda intervjuer blir det lättare att eventuellt justera fråge-ställningar eller att välja relevant underlag för att säkerställa validiteten, än om kvantitativ metod hade använts. En nackdel med den valda metoden skulle kunna vara, som Larsen (2009, 81) beskriver, att vem som är intervjuare påverkar respondenten och dennes svar, samt att situationen spelar in. Detta relateras till reliabiliteten, med andra ord om hur noggrant undersökningen genomförts och om en annan forskare hade kunnat undersöka på samma sätt och kommit fram till samma resultat. Vi har hanterat dessa möjliga nackdelar genom att intervjua respondenter som vi inte har en relation till, och genom att tidigt förklara att det inte finns rätt eller fel svar till de frågor vi ställer. Vi har varit tydliga med att det är deras egna upplevelser och åsikter som vi ser som betydelse-fulla för att få lärdomar inför vår kommande yrkesroll. Svårigheten att generalisera är ännu en nackdel som Larsen (2009, 27 & 78) lyfter med kvalitativ undersökning då de personer som är med i undersökningen kanske inte kan representera hela målgruppen. Att generalisera är inget vi ämnade att göra i denna uppsats då vi med tanke på tidsbrist

(19)

och vald urvalsmetod inte kunnat göra ett försök till detta.

4.2 Urval

Till denna uppsats undersökning har vi intervjuat sex personer som har hoppat av sina gymnasiestudier samt har erfarenhet av möte med en eller flera studie- och yrkesvägledare under studietiden. I valet av dessa respondenter tog vi hänsyn till ålder och bostadsort. Åldern ansåg vi vara viktig att ta hänsyn till då vi ville att deras erfarenheter skulle vara relativt nya och grunda sig i den typen av studie- och yrkesvägledning som bedrivits i skolor under de senaste åren. Vi ansåg därför att respondenter mellan sexton och tjugofem år skulle vara relevanta att intervjua. När vi valde respondenter utgick vi från en och samma västsvenska kommun och tog kontakt med en verksamhet där som bland annat arbetar med avhoppare. En anställd på verksamheten frågade avhoppare (som uppfyllde våra krav) om de ville ställa upp på intervju. Fyra av respondenterna fick vi kontakt med genom snöbollsmetoden. Snöbollsmetoden beskriver Larsen (2009, 78) är när respondenter hittas genom personer som antas ha kunskap om området och därför kan tipsa om lämpliga respondenter.

För att behålla respondenternas anonymitet benämns de med könsneutrala fiktiva namn i uppsatsen. Dessa är respondenterna:

• Alexis, 23 år och hoppade av gymnasiet efter första året

• Kim, 24 år och hoppade av gymnasiet efter ca. en månad första året • Lex, 19 år och hoppade av gymnasiet i början av tredje året

• Robin, 20 år och hoppade av gymnasiet efter andra året • Tintin, 21 år och hoppade av gymnasiet under andra året • Thanh, 23 år och hoppade av gymnasiet under första året

(20)

4.3 Datainsamling

Vårt empiriska material har samlats in via kvalitativa intervjuer där vi tillsammans träffade respondenterna på en plats de själva sagt att de känner sig trygga på. Vi tyckte det var viktigt att kunna ställa följdfrågor för att få en bra förståelse av respondenternas svar och säkerställa att vi förstått dem rätt, vilket vi anser höjer materialets trovärdighet. Missuppfattningar avlägsnades eftersom de reddes ut på plats. En annan fördel med intervju som metod är att vi under arbetets gång kunde göra ändringar för att säkerställa att resultatet besvarar frågeställningen, vilket vi under 4.1 kopplade till begreppet validitet. Larsen (2009, 81) menar att under t.ex. en intervju kan respondenter prata fritt och ge information som kan vara högst relevant att ta med i resultatet, men som forskaren kanske inte hade fått om respondenten endast fick styrda frågor. I efterhand kan forskaren då göra ändringar för att höja validiteten.

Till intervjuerna användes en intervjuguide, som Kvale och Brinkman (2014, 172) beskriver kan bestå av mindre struktur med teman som ska beröras, eller mer struktur med genomtänkta frågor. Vår intervjuguide bestod av detaljerade frågor som utgick från två teman; erfarenhet och upplevelse av möten med studie- och yrkesvägledare, stöd från studie- och yrkesvägledare. Intervjufrågorna grundades i våra frågeställningar, tidigare forskning och framförallt teoretiska perspektiv som beskrivits under kapitel 3. Detta ansåg vi var viktigt för att se till att det material vi samlade in besvarade vår frågeställning, med andra ord för att höja validiteten. Kvale och Brinkman (2014, 150) beskriver vidare olika typer av intervjufrågor som kan användas, t.ex. inledande frågor, uppföljningsfrågor, specificerade frågor och tolkande frågor. Dessa frågor använde vi oss mest utav då vi var ute efter att få detaljerade beskrivningar av respondenternas upplevelser, samt att tolka dem rätt. Frågorna ställdes i samma ordningsföljd till alla för att säkerställa breda underlag som skulle vara lätt att jämföra med varandra.

För att hinna få med all viktig information från intervjuerna valde vi även att använda ljudinspelning. Ett etiskt övervägande vi har haft under arbetets gång handlade om hur vi skulle behålla anonymiteten i transkriberingen av intervjuerna när respondenterna troligtvis kände varandra väl. För att hantera detta valde vi att neutra-lisera språket i transkriberingen av intervjuerna för att minimera risken att

(21)

res-pondenterna skulle kunna identifiera varandra. Vi försökte skriva på ett sådant sätt som inte avslöjar respondenterna genom t.ex. dialekt, slang, men också skolor, personer och detaljerade händelser som nämns. För att detta inte skulle påverka betydelsen i respondenternas svar ställde vi tolkande frågor i intervjuerna som tydliggjorde språket som användes så vi kunde formulera det på ett lite annorlunda sätt i transkriberingen.

Innan insamlandet av data tänkte vi, som nämnt under 4.1, att vi som intervjuare kunde påverka respondenternas svar i intervjuerna. Då vi är blivande studie- och yrkes-vägledare kanske vår närvaro inte hade gjort respondenterna trygga i att ärligt berätta om deras, både positiva och negativa, upplevelser av studie- och yrkesvägledning. För att ta hänsyn till detta och höja reliabiliteten i undersökningen var vi därför tydliga med respondenterna om att vi är i en lärandeprocess och är högst intresserade av deras egna upplevelser och sanningar då vi vill kunna utvecklas i vår yrkesroll efter detta arbete. Vi poängterade också att deras perspektiv är viktiga i detta.

4.4 Analysform

I analyskapitlet, kopplat till frågeställningen, valde vi att fokusera på teman och samband som vi identifierat i resultatet utifrån teoretiska perspektiv. Larsen (2009, 101) beskriver en analysmetod, kallad innehållsanalys, som syftar till att synliggöra teman och samband. I en innehållsanalys görs datan om till texter, kodas och delas in i teman. Efter detta placeras datan in i dessa teman och utifrån detta synliggör forskaren mönster. 
 I denna studie valde vi att dela upp datan i tre teman; studie- och yrkesvägledares roll i elevernas upplevda problem, vikten av elevens självbestämmande och levnadsrum och studie- och yrkesvägledare olika roller. Detta för att tydligt analysera svaren vi fått från respondenterna och samtidigt få nya perspektiv som hjälper oss att uppfylla syftet och frågeställningen. Teman som valts är kopplade till begreppen som beskrivits i teoriförankringen. Genom att använda begreppen ville vi ge nya perspektiv på mönster, likheter och skillnader i det empiriska materialet.

(22)

studie- och yrkesvägledare har gett och kan ge under studietiden. Precis som beskrivet under 4.1 är inte vårt syfte att generalisera resultatet som framkommer i studien, utan syftet är att i detta fall ta reda på några avhoppares upplevelser för att förstärka forsk-ningsområdet och ta lärdom av resultatet inför vår kommande yrkesroll.

4.5 Etiska ställningstaganden

Genom hela denna uppsats har vi noggrant följt Vetenskapsrådets (2002, 7-14) fyra forskningsetiska principer. Detta gjorde vi till att börja med genom att informera organisationen och respondenterna om syftet med vår undersökning, vem undersök-nignen skulle visas för, att deltagandet är frivilligt under hela processen. Denna information är ett krav och benämns informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, 7). Vi valde att informera om de ovannämnda punkterna i en första kontakt via telefon med respondenterna vi fick kontakt med genom snöbollsmetoden, samt via organisationen som vidarebefordrade detta till möjliga respondenter. Vi informerade om punkterna återigen precis innan intervjuerna skulle ske. Ett andra krav som vi uppfyllt är vad Vetenskapsrådet (2002, 8) benämner samtyckeskravet. Detta krav innebär att respond- enterna ska ge deras samtycke om att vara med i undersökningen. Respondenterna i denna undersökning gav deras samtycke redan i första kontakten med oss via telefon eller till organisationen där de kunde avböja ifall de inte ville delta. Med avseende till kraven, tar vi även hänsyn till Vetenskapsrådets (2002, 12) konfidentialitetskrav, som innebär att alla personuppgifter, kontaktuppgifter och dylikt ska hanteras konfidentiellt. Vi förvarar material såsom ljudinspelningar och transkribering i säkerhet hos oss. Vi tog hänsyn till detta för att försäkra respondenternas anonymitet. Detta upplyste vi respondenterna om tydligt innan intervjuerna ägde rum. Aspekter som respondenternas namn, skola samt ort förblir okända. Namnen blev fiktiva. Vidare garanterade vi våra respondenter att vårt insamlade material inte ska användas i någon annan kontext än i denna uppsats. Denna aspekt har sin grund i nyttjandekravet som innebär att data om de enskilda enbart får utnyttjas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002,14).

(23)

5. Resultat

I detta kapitel redovisar vi det material som framkommit från undersökningen vi gen-omfört. I materialet kunde vi urskilja gemensamma upplevelser och synpunkter, vilket resulterade i fyra teman som presenteras nedan under punkt 5.1, 5.2, 5.3 och 5.4.

5.1 Rätt fokus i vägledningssamtalen

Aktivt lyssnande, motivation och konsekvenstänkande är tre genomgående faktorer som samtliga respondenter nämnde som viktiga i stödet de får från studie- och yrkes-vägledare. De nämnde att studie- och yrkesvägledares val av fokus i väglednings-samtal, om de väljer att lyssna aktivt, motivera och belysa konsekvenser av handlingar, kunde vara avgörande för om de fortsatte sina studier på gymnasiet. Några poängterar dock att annan typ av hjälp från andra personer också kan vara viktig.

Att studie- och yrkesvägledare behöver aktivt lyssna på sina vägledningssökande beskriver respondenterna som en nyckelfaktor för att samtalet ska bli framgångsrikt. För att kunna få stöd och känna sig hörda vill de få en bekräftelse på att de blivit förstådda och att deras bekymmer ses som viktiga. Alexis sade att:

Studie- och yrkesvägledaren på grundskolan har jag inga jättepositiva minnen ifrån. Jag tror knappt att hon lyssnade på vad jag sa, hon brydde väl sig inte riktigt. /../ Minns att jag sa att jag var skoltrött och hon svarade "det är väl alla ’Alexis’". Så man blev ju inte så sugen på att träffa henne igen.

Även Tintin berättade att hen försökt förklara sitt dilemma, men att studie- och yrkes-vägledaren inte hade lyssnat på det. Hen berättade vad som hade kunnat vara till hjälp: ”Om hon försökte visa att hon bryr sig, verkligen lyssnar på vad jag säger, kanske

(24)

försöka fånga upp de elever som har lite problematik i skolan”. De andra res-pondenterna förklarade också att studie- och yrkesvägledare bör lyssna och vara mer nyfikna på elevers dilemman och ta hänsyn till vad eleven själv känner att de vill få för individuell hjälp, inte vad studie- och yrkesvägledaren personligen anser är bäst. Robin berättade om ett tillfälle där hen kände att studie och yrkesvägledaren hade ”sorterat in” hen i ett fack istället för att lyssna på vad hen egentligen kan och vill. Respondenterna kopplade detta till graden av motivation de kände efter ett samtal med studie- och yrkes-vägledaren och kom fram till att de behöver fler motiverade samtal. Thanh sade att:


… Jag kände ofta att jag bara ville hoppa av skolan. Men han drog fram positiva egenskaper hos mig som han bara hade upptäckt under våra samtal. Det visade verkligen att han brydde sig om mig och lyssnade på allt jag sa, på vilka mål jag egentligen hade i livet. /../ hade jag haft något sådant på gymnasiet kanske jag inte hade hoppat av. Vem vet.

Samtliga respondenter berättade om hur viktig motivationen är. Kim gav ett exempel från studie- och yrkesvägledaren på grundskolan som hade velat prata om de svårigheter som Kim hade och var uppmuntrande samt stöttande på det viset att Kim kände att studie- och yrkesvägledaren hade stora förhoppningar. Tack vare detta kände Kim att det var värt att itu med sina svårigheter. Kim och de andra respondenterna förklarade ofta vad som varit framgångsrikt i vägledningssamtalen, men menade också att det inte räcker att ha en bra studie- och yrkesvägledare på grundskolan eller gymnasiet, utan att det behövs på båda skolorna. De gav exempel på dåliga erfarenheter med studie- och yrkesvägledare där de inte hade blivit lyssnade på och därmed inte fått motivation. De poängterade då hur viktiga dessa faktorer var under hela studietiden för att studie- och yrkesvägledare skulle förhindra, eller vara en del i att förhindra, avhopp.

Några av respondenterna nämnde även hjälp i att se konsekvenser av deras hand-lingar som en viktig del i stödet. Kim menade att det kanske hade fungerat med skrämseltaktik, att berätta vilka negativa konsekvenser avhopp kan leda till. Alexis berättade även att studie- och yrkesvägledaren endast hade fokuserat på fördelarna med att avsluta gymnasiestudierna, men konstigt nog inte på nackdelarna med avhopp.

(25)

5.2 En bra relation är avgörande

En gemensam aspekt som samtliga respondenter påpekade var vikten av att ha en studie- och yrkesvägledare som visar att hen bryr sig om dem. Två av respondenterna poängterade även hur viktigt det är att ha en engagerad studie- och yrkesvägledare som värdesätter sin roll. Enligt två av respondenterna färgar engagemanget av sig på samtalen och relationen mellan vägledare och elev. Alexis menade att ”först och främst ska personen [studie- och yrkesvägledaren] gilla sitt jobb, faktiskt älska det den gör. Det syns verkligen när man inte gör det.” Även Kim nämnde hur betydelsefullt det är att en studie- och yrkesvägledare uppskattar sin roll: ”Det syntes tydligt att han gillade sitt jobb, gillade oss elever, ville oss väl”.

Att ha en studie- och yrkesvägledare som verkligen lyssnar på eleven, är empatisk och vill hjälpa eleverna att nå sina framtida mål är saker som alla respondenter påtalade. Robin sade att hen ”… Behöver någon som lyssnar och verkligen verkligen vill att jag ska lyckas och nå mina mål”. Robin var en av dem som hade träffat en studie- och yrkesvägledare som gav det ideala stödet enligt respondenterna. Robin fick en god relation med sin studie- och yrkesvägledare vilket medförde förtroende samt ett bra stöd, hen sade att: ”han [studie- och yrkesvägledaren] lyssnade på mig. Det kändes äkta, han ville hjälpa mig”. Även Alexis belyste hur betydelsefullt det är med en studie- och yrkesvägledare som hen har en bra relation till.

[Studie- och yrkesvägledaren] ska känna mig, inte bara ytligt efter ett meningslöst samtal om gymnasielinjer, utan lite mer på djupet. Som en lärare men inte på samma sätt. Lärare ska ju bedöma mig i skolan, en studie- och yrkesvägledare som man klickar med hade ju vart as nice att kunna gå till och snacka om man behöver den där extra peppen. /../ det finns ju dock vissa specialpedagoger som man blev lite kompis med. Men det var inte samma sak eftersom vi sitter och pluggar liksom, därför hade nog studie- och yrkesvägledaren kunnat vara ett stöd, för det känns rätt neutralt. Ingen betygsättning och inget plugg, bara gott snack om framtiden.

Tintin som också talar utifrån egna erfarenheter beskriver hur studie- och yrkesväg-ledarens roll i relationen bör skilja sig från lärarnas: ”Inte försöka ha en uppfostrande roll, det räcker. Det får jag redan hemifrån och från lärarna”. Att ha en opersonlig relation till sin studie- och yrkesvägledare som präglas av att vägledaren inte aktivt

(26)

lyssnar och bryr sig om eleven har inte gynnat respondenterna i deras försök att stanna kvar i skolan. Respondenterna menar att relationen till studie- och yrkesvägledare behöver vara mer utav en neutral relation, som de beskriver med egna ord, än att den präglas av ett maktförhållande.

Hur avgörande relationen är beskrivs av respondenterna genom att poängtera att om de hade haft den relationen de hade behövt ha till studie- och yrkesvägledaren, så hade det varit ett viktigt stöd som hade kunnat förhindra, eller vara en del i att förhindra, deras avhopp. Alexis sade att:

För nu när jag tänker efter.. ifall studie- och yrkesvägledaren hade en sådan funk-tion som jag önskade så kanske jag hade tänkt om, men återigen, min problematik hade ju med studier och göra. Samtidigt kände jag ofta att ingen riktigt brydde sig om en. Så jag vet inte riktigt hur min situation hade sett ut ifall jag hade haft en sådan neutral trygg studie- och yrkesvägledare att gå till och snacka.

Som Alexis beskriver hade relationen kunnat vara avgörande för att hen skulle tänka om och inte hoppa av gymnasiet, men belyser även att andra faktorer såsom problem med studier hade varit viktigt att få hjälp med. Detta pratade Alexis och andra respondenter mer om för att förklara hur studie- och yrkesvägledare hade kunnat samarbeta med annan personal för att vara ett stöd i detta, vilket beskrivs under 5.4.

5.3 Behov av fler möten med studie- och yrkesvägledare

Samtliga respondenter påpekade hur få tillfällen de har fått med sin studie- och yrkesvägledare. Vissa anser att de hade behövt fler träffar medan andra uttryckte att studie- och yrkesvägledaren hade behövt träffa eleverna redan i tidigare åldrar. Robin berättade om hur hen skulle vilja ha fler samtal med sin studie- och yrkesvägledare på grundskolan, men att vägledaren inte hade haft tid till detta på grund av tidsbrist.

Han på grundskolan fick man typ inte träffa fler gånger än den tiden man hade tror jag, han hann inte med oss. Minns att jag ville prata någon gång innan jag gjorde själva valet, men han hade aldrig tid. Fick ett snabbt möte i någon korridor någon gång.

(27)

Att några studie- och yrkesvägledare har varit för upptagna på grund av tidsbrist har påverkat elevernas syn på deras roll negativt. Tidsbrist är något som samtliga respondenter påpekade. Tidsbristen ledde i sin tur till opersonliga möten och relationer, som beskrivet under 5.2 har varit problematiskt. Kim frågade sig: ”Visste de ens vad jag hette, vilken klass jag gick, vad jag hade för problematik?”. Robin hade också upplevt studie- och yrkesvägledarens tidsbrist och brist på engagemang, vilket ledde till en negativ bild av professionen.

Kändes inte riktigt att han trodde på min förmåga. Bara sorterade in mig i ett fack snabbt, istället för att kolla på vad jag egentligen kan och vill. Jag var så förvirrad och trött på allt när jag var femton år.

Trots att vissa utav de respondenterna som hade en negativ upplevelse av sina (få) möten med en studie- och yrkesvägledare uttryckte de dock att de hade velat träffa vägledaren redan från en tidig ålder. Detta för att det dels känns påfrestande för en ungdom vid femton års ålder att träffa en okänd person och samtidigt kunna öppna upp sig för denna, enligt vissa av respondenterna. Enligt Alexis resulterar ett sådant möte i endast ett fientligt och opersonligt möte.

Alltså att träffa en helt okänd person när man är femton år och sen försöka öppna upp sig för den.. Nej. Så det hade varit bra om man hade fått träffa studie- och yrkesvägledaren tidigare, bygga en relation och sådant. En vettig studie- och yrkesvägledare har väl en helt annan utbildning än en lärare så han eller hon ser väl på situationen på ett annat sätt. Men då krävs det ju också att man har en relation till den personen också, att vägledare är någon man har träffat flera gånger tidigare.

Trots att Alexis var en utav respondenterna som berättade att fler samtal med sin studie- och yrkesvägledare i årskurs nio och på gymnasiet inte hade hjälpt tyckte hen ändå att en studie- och yrkesvägledare borde börjat arbeta med dem tidigare. Alexis tycker sig se de positiva aspekterna med en studie- och yrkesvägledare men att stödet tappar sin funktion när man får såpass få möten alldeles för sent under sin skolgång. Likaså hade Robin stött på studie- och yrkesvägledare där hen fick få, opersonliga och oengagerade samtal. Dock hade hen även träffat en studie- och yrkesvägledare som har varit mot-satsen till detta och avsatt mycket tid för Robin.

(28)

Alltså [studie- och yrkesvägledaren] vill mitt bästa, han kan mitt namn, han har till och med hört av sig en gång på mejl och frågat hur det går. Jag känner mig uppskattad och peppad. Det behöver väl alla människor.

Fler möten med sin studie- och yrkesvägledare har lett till en god och genuin relation där Robin känner sig uppskattad och motiverad. Stödet har även tagits emot med öppna armar och fått Robin att känna sig nöjd.

… Med [studie- och yrkesvägledaren] har mötena varit nyttiga. Han fick mig till att våga ta tag i skolan igen, visade mig lösningar, stöttade och lyssnade på mig. Kände mig sedd och viktig på något sätt.

Utifrån detta menade Robin att ”kanske det som hade behövts [under hela studietiden] för att jag inte skulle hoppat av”. Även Lex har haft en studie- och yrkesvägledare där hen har fått chansen att träffa denne flera gånger, vilket har resulterat i en god och trygg relation. Lex ansåg att mötena med sin ena studie- och yrkesvägledare var positiv: ”hon motiverade mig, var där som en kompis nästan. /../ … fick mig att tro på mig själv, jag tyckte nästan att det skulle bli kul att börja gymnasiet trots att jag var så skoltrött”.

Gemensamt för respondenterna är att de på ett eller annat sätt belyser behovet av att få mer tid med studie- och yrkesvägledaren för att ha en chans att bygga upp en god relation och därmed kunna ta emot det stöd som kan förhindra studieavbrott.

5.4 Samarbete med inflytelserika personer

Respondenterna pratade om studie- och yrkesvägledare som en person som behöver göra mer än att endast prata med elever vid enskilda vägledningssamtal för att kunna vara ett tillräckligt bra stöd för att förhindra avhopp. Som beskrivet under 5.2 och 5.3 behöver en bra relation skapas, och detta förutsätter fler möten. Respondenterna beskriver dock att studie- och yrkesvägledare även kan behöva samarbeta med andra personer som kan göra inflytande på eleverna för att förhindra avhopp.

(29)

Samarbete med lärare nämner några respondenter som viktigt för att studie- och yrkesvägledare ska kunna stödja dem under studietiden. De berättade om deras upplevelser av att de saknade någon som kunde prata om deras problematik med annan personal för att tillsammans genomföra en individuell plan för elever som riskerade att hoppa av gymnasiet. Planerna skulle då kunna innehålla stöd i form av hjälp med studieteknik för att kunna vara stöttande i studierna. Som beskrivet under 5.2 hade de i något fall, eller åtminstone ville ha, en bra relation till studie- och yrkesvägledaren och kunnat berätta om sina problem. Detta räckte dock inte. Alexis menade att det hade behövts mer, och Kim menade att kuratorn också hade kunnat vara delaktig i samarbetet. Gemensamt lyfter de studie- och yrkesvägledare som en person som kan ta initiativet då de helst öppnar upp om deras problem för dem.

En av respondenterna, Tintin, berättade att hen hade behövt stöd i form av grupp-vägledning från studie- och yrkesvägledaren. Detta för att hen kände ett behov av att bli mer lyssnad på och känna att någon förstod och kunde göra skillnad. Som förslag för att studie- och yrkesvägledare ska kunna förhindra avhopp sade Tintin:

Lyssna ordentligt, försöka fånga upp oss gangsters som skiter i skolan. Kanske göra någon grupp för oss som håller på att droppa av plugget, sådana som har så pass dåliga betyg. Kanske försöka peppa oss i grupp, prata med oss som en vettig människa.

Vad Tintin menade med ”en vettig människa” förklarade hen som en person som lyssnar aktivt, som inte avfärdar och förminskar problemen. Hen poängterade även att för att denna typen av stöd ska fungera så behöver eleverna också ha en god relation till studie- och yrkesvägledaren som utvecklats tidigt på grundskolan.

I det stora hela handlade det om att personer som studie- och yrkesvägledare kan samarbeta med för att förhindra avhopp ska ha antingen den kompetensen eller erfarenheten som eleven behöver som hjälp. Då studie- och yrkesvägledaren i några fall kan vara en av de personer som får höra elevens problematik först, kan det vara viktigt att studie- och yrkesvägledaren tar initiativ till samarbetet.

(30)

5.5 Sammanfattning

Samtliga respondenter ansåg att tid, aktivt lyssnande, motivation, konsekvenstänkande, god relation, engagerande och samarbete med inflytesrika personer är centrala faktorer att få som stöd från en studie- och yrkesvägledare. Samtliga respondenter ansåg att det var viktigt med att få känna sig hörda och få bekräftelse på att studie- och vägledaren förstår deras problematik. Aktivt lyssnande hos en studie- och yrkes-vägledare sågs som en nyckelfaktor för ett lyckat samtal. Att få motivation och stöttning av en studie- och yrkesvägledare var väldigt betydande för samtliga respondenter då detta vidgade deras perspektiv och såg lösningar på sina problem. Att känna att sin studie- och yrkesvägledare genuint bryr sig om dem var något som vägde tungt för respondenterna när det handlade om att få stöttning. När en studie- och yrkesvägledare inte visar engagemang för sin profession eller intresse för den sökande äventyras samtalet och den stöttning som den sökande kunde få. Tidsbrist var också en aspekt som äventyrade tilliten mellan studie- och yrkesvägledaren och respondenterna. Det fram-kom även att vissa utav respondenterna skulle ha velat träffa sin studie- och yrkes-vägledare vid en tidig ålder och byggt en relation med denne. Vissa respondenter ansåg att stödet tappar sin funktion när de får så få möten sent under sin skolgång. Den sista punkten som togs upp från respondenterna var viljan av att se mer samarbete mellan övrig skolpersonal och sin studie- och yrkesvägledare.

(31)

6. Analys

I detta avsnitt analyserar vi det resultat som framkommit i den genomförda under-sökningen utifrån två teoretiska perspektiv. Perspektiven utgår från Vance R. Peavys teori konstruktivistisk vägledning och Aaron Antonovskys teori KASAM - känsla av sammanhang, som beskrevs i kapitel 3. Även A. G. Watts begrepp som beskrevs i kapitel 2 används. Analysen ämnar besvara syftet och frågeställningen med denna uppsats. Syftet var att undersöka avhoppares upplevelser av stöd från studie- och yrkesvägledare under studietiden, vilket resulterade i frågeställningen: hur ser avhoppare, utifrån egna erfarenheter, på studie- och yrkesvägledare som ett stöd för dem under studietiden för att förhindra avhopp på gymnasiet?

6.1 Studie- och yrkesvägledares roll och stöd i elevernas

upplevda problem

Respondenterna i undersökningen beskrev studie- och yrkesvägledare som potentiella viktiga personer för att förhindra avhopp på gymnasiet. I deras beskrivningar av studie- och yrkesvägledarens roll och hur den påverkar deras hantering av sina problem framkommer det att dennes uppgift är viktig. Det blir tydligt hur de ser att studie- och yrkesvägledarna påverkar hur de upplever sina problem. Detta kan förklaras med Antonovskys (1991, 39-40) begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som analyseras under 6.1.1, 6.1.2 och 6.1.3.

(32)

6.1.1 Begriplighet

Begriplighet beskriver Antonovsky (1991, 39) förklarar hur personer känner att deras problem är strukturerade eller kaosartade. Respondenterna berättar att det kunde ha räckt med att studie- och yrkesvägledaren på skolan hade lyssnat noggrant på dem och motiverat dem för att kunna vara ett stöd. Utifrån detta kan de beskrivas se sina problem som strukturerade, med andra ord som att det var ett tydligt behov som behövde tillgodoses. Problemet var konkret och hade haft möjlighet att lösas med stöd av studie- och yrkesvägledarens kompetens under ett eller flera vägledningssamtal. Ett exempel på detta är Kim som upplevde att hen hade fått ett bra stöd från studie- och yrkesvägledaren eftersom denne motiverade Kim att tro på sig själv och att hen kunde ta itu med sina svårigheter. Problemet låg inte att Kim behövde bli vägledd i svårigheterna. När problemet däremot ligger i att respondenterna har behövt att studie- och yrkes-vägledaren också väglett dem i deras upplevda svårigheter och problem som gjort att de avbrutit sina gymnasiestudier tycks fler faktorer än motivation spela in. Problemet eller problemen har, av respondenterna, beskrivits som något som behöver pratas djupgående om och därefter behöver planeras lösningar till. Som i Tintins fall när hen hade försökt berätta om sitt dilemma som hen ville ha stöd i att lösa i väglednings-samtalet fick Tintin inte den respons hen önskade. Studie- och yrkesvägledaren hade försökt motivera Tintin, men eftersom Tintin velat mer än så kan det utifrån begreppet begriplighet ses som att detta problem var mer komplext och kaosartat och därmed behövde utredas med stöd av, i detta fall, en studie- och yrkesvägledare.

6.1.2 Hanterbarhet

Hanterbarhet förklarar Antonovsky (1991, 40) handlar om vilka resurser en person har eller inte har för att hantera och möta sina problem. I resultatet visar det sig att samtliga respondenter upplever att de hade behövt stöd från åtminstone en studie- och yrkes-vägledare för att kunna hantera och ta itu med sina problem som ledde till avhopp på gymnasiet. Vilket typ av stöd och vad mer som hade behövts varierar.

I några fall tyckte respondenterna att stödet som de fick från studie- och yrkes-vägledaren inte räckte, men att om stödet hade varit bättre kanske deras avhopp hade

(33)

kunnat förhindras. De pratade om att aktivt lyssnande och motivation var särskilt viktigt för att de skulle känna att de hade vad som krävdes för att hantera sin situation och sitt problem. Ett exempel är i Robins, Kims, Tintins, Lexs och Thanhs fall där de beskrev att en studie- och yrkesvägledares (rätta) stöd hade kunnat räcka som hjälp för att förhindra deras avhopp. På grund av att de inte hade detta stöd som de hade behövt hade de då inte de resurser som hade behövts för att de skulle kunna hantera sitt problem.

Alexis är en avhoppare som ansåg att det hade behövts stöd från fler personer än en studie- och yrkesvägledare, men att dennes stöd ändå var en viktig del i att förhindra avhoppet. De resurser hen hade behövt för att hantera sin situation eller sitt problem handlade om att bli lyssnad på, bli motiverad, men också att få hjälp med studieteknik och hjälp i de olika ämnena.

6.1.3 Meningsfullhet

Antonovsky (1991, 40) beskriver att meningsfullhet betyder vilket värde människor lägger i att ta itu med sina problem och svårigheter. I resultatet framkommer det att respondenterna ansåg att stödet för att förhindra avhopp var högst betydelsefullt och viktigt. Även studie- och yrkesvägledares roll i att försöka få avhopparna se värdet i att ta itu med deras problem framkommer i respondenternas beskrivningar.

Att studie- och yrkesvägledares stöd för att förhindra avhopp upplevdes som olika viktigt kan förklaras utifrån respondenternas syn på deras egna avhopp. De flesta av respondenterna förklarade sin frustration över de dåliga erfarenheter de har av studie- och yrkesvägledare under studietiden, vilket de kopplade till deras problem som de ville ha hjälp med under studietiden. Nu i efterhand förklarade de att de var ute efter hjälp då de lade ett stort värde i att genomföra sina gymnasiestudier, men att detta fallerade på grund av bristande stöd. Med andra ord såg de på sina avhopp som olyckliga utfall som kunde förhindrats och som de då ville skulle förhindras.

Stödet respondenterna fick från studie- och yrkesvägledare under studietiden kan tydligt kopplas till hur respondenterna såg på sina problem som värda att ta itu med. Detta eftersom de pratade om hur viktigt det var att studie- och yrkesvägledaren lyssnade noggrant på dem, vilka problem de hade, hur de skulle hantera dem, samt hur

(34)

viktigt det var att de blev motiverade att ta itu med problemet eller att stanna kvar i skolan. Exempel på detta var när Kim hade en bra erfarenhet av möte med en studie- och yrkesvägledare där de hade skapat en bra relation och hen hade blivit motiverad. Hen önskade att detta hade fortsatt under gymnasietiden då detta kunde ha lett till ett positivare synsätt som kunde förhindrat avhoppet. Respondenterna poängterade också, som beskrivet under 5.1, att om/när studie- och yrkesvägledarna förklarade konsekvenser med att hoppa av gymnasiet kunde de känna att det faktiskt var värt att ta itu med sina problem eller svårigheter och därmed genomföra sina gymnasiestudier. Förutom att fokuset i vägledningssamtalet kunde avgöra om respondenterna kände att deras problem/svårigheter var värda att ta itu med, så menade de också att de behövde träffa studie- och yrkesvägledarna i tidigare åldrar för att överhuvudtaget kunna ta emot stödet från dem och känna meningsfullhet.

6.2 Vikten av elevens självbestämmande och levnadsrum

Resultatet visade att respondenterna saknade stöd i form av att studie- och yrkes-vägledarna tog reda på och förstod vad respondenterna själva ville prata om och vad de behövde för typ av stöd. De upplevde även att det behövs mer individuell vägledning. Detta kan förklaras utifrån Peavys teoretiska perspektiv konstruktivistisk vägledning för att analysera vilket typ av stöd respondenterna önskade från studie- och yrkesvägledare.

Samtliga respondenter hade någon gång under studietiden mött en studie- och yrkes-vägledare som de inte lyckats få den hjälp de behöver av, på grund av att de har velat prata om och få ut olika saker av samtalet. Peavy (2000, 28) menar att en funktion som en studie- och yrkesvägledare behöver uppfylla i ett vägledningssamtal handlar om att hen tillsammans med den sökande, i detta fall avhopparna, behöver komma överens om utgångspunkter i samtalet. Han menar att det är viktigt att låta den sökande aktivt bidra till vägledningen. Respondenterna berättade att de i en del fall inte har fått göra detta, och att det därför har gjort att de inte fått de stöd de behöver för att förhindra deras avhopp. Oavsett om det har handlat om att de velat bli motiverade, att någon väglett

(35)

dem utifrån deras individuella situation, eller att de ska bli informerade om konse-kvenser som avhopp leder till, så har deras självbestämmande i vägledningssamtalen lyfts som avgörande för hur de upplever stödet de får.

Att respondenterna upplevde individuell vägledning som viktig för att förhindra avhopp kan ses utifrån begreppet levnadsrum. Levnadsrum innebär bland annat erfarenheter, relationer och tro som en person har samlat på sig, som bör tas hänsyn till i vägledningssamtal (Peavy 1998, 22). Robin återgav hur studie- och yrkesvägledaren inte tog hänsyn till hens livssituation när hen skulle välja gymnasieprogram. Studie- och yrkesvägledaren hade lagt märke till att Robin var skoltrött och ”placerat” in Robin på ett praktiskt gymnasieprogram utan att egentligen lyssna på hen. När Robin tänkte tillbaka på detta kände hen sig bekymrad över att studie- och yrkesvägledaren inte fokuserade tillräckligt på Robins tankar; vad hen egentligen kunde och ville göra i framtiden. Enligt Peavy (1998, 22) ska vägledaren fokusera på individens personliga livshistoria och kartlägga personens levnadsrum. Detta gjorde inte Robins studie- och yrkesvägledare, vilket gav konsekvenser för deras relation samt Robins framtid. Även Tintin hade haft en studie- och yrkesvägledare som inte tog hänsyn till hens levnadsrum. Tintin förklarade att hen var skoltrött i nian och hade dåliga betyg, men trots detta valde hen samhällsprogrammet på grund av att kompisarna valde det. I efterhand upplevde Tintin mötet med sin studie- och yrkesvägledare som oprofessionellt då vägledaren lät hen att välja ett, enligt honom, svårt program utan att diskutera Tintins dåvarande situation. Detta felval var grunden till Tintins avhopp.

Personliga meningsfulla projekt menar Peavy (2000, 28) är viktigt för studie- och yrkesvägledare att skapa tillsammans med och för sökande, i detta fall avhopparna. Med detta menas att det är viktigt att den sökande får med sig reflektioner och planer för att gå vidare till en framtid som denne önskar. Några respondenters beskrivningar visar på att det är detta stöd de velat ha från studie- och yrkesvägledarna. De ansåg att det var viktigt att de fick stöd för att förhindra deras avhopp och att de då ville, på ett eller annat sätt, få hjälp med att gå vidare i sin situation och ta itu med sina problem. Om de hade fått detta stöd och därmed haft något att utgå ifrån, menade de att de kanske inte hade avbrutit sina gymnasiestudier. Den typen av hjälp som de fick, som inte överens-stämde med var de själva var ute efter, var otillräcklig.

(36)

6.3 Studie- och yrkesvägledares olika roller

En stor del utav respondenterna var skoltrötta och såg inte alltid skolans relevans till verkligheten. Enligt Watts (2001, 161) bör en studie- och yrkesvägledare kunna hjälpa ungdomar med att se och förstå sambandet mellan utbildningar och yrken, vilket benämns med rollen preventive. Detta för att förhindra felval av gymnasieprogram och som i sin tur kan förhindra eventuella avhopp. Denna uppgift var, enligt respondenterna, ibland saknad, men viktig, för en studie- och yrkesvägledare att utföra under ett samtal. Tidsbristen var ett faktum, vilket gav negativa konsekvenser för de elever som ansåg att de hade behövt fler träffar med studie- och yrkesvägledaren för att förhindra avhoppen.

Majoriteten utav respondenterna påpekade att en studie- och yrkesvägledare hade kunnat göra mer än att endast erbjuda enskilda samtal. Reintegrative är ännu en roll som Watts (2001, 161) anser att en studie- och yrkesvägledare bör kunna inta. En studie- och yrkesvägledare bör fånga de elever som har en viss problematik i skolan för att de återigen ska bli involverade och delaktiga i skolans värld. Detta genom att exempelvis vara ett stöd och även samarbeta med annan personal på skolan. Några utav res-pondenterna uttryckte en vilja om ett samarbete mellan lärare och en neutral person på skolan där en god relation finns, vilket kan leda till individuella studieplaner för de elever som riskerar avhopp. Respondenterna saknade även en motiverande person som de kunde vända sig till. Samtliga respondenter påpekade att ett sådant stöd hade kunnat förhindra, eller vara en del i att förhindra, deras avhopp. I de fall där de behövde mer stöd i form av av att studie- och yrkesvägledarna samarbetade med annan skolpersonal eller startade gruppvägledning hade detta kunnat vara avgörande för att förhindra deras avhopp. Rollen reintegrative var därför viktig och tydlig.

Den tredje rollen som en studie- och yrkesvägledare bör kunna inta, enligt Watts (2001, 161), är recovery. Denna roll innebär att studie- och yrkesvägledaren respekterar och tar hänsyn till elevernas svårigheter och problematik och arbetar aktivt att dessa elever ska fullfölja studierna. Detta genomförs genom att exempelvis ge och göra upplägg för eleven och dennes behov. Då en större del utav respondenterna uttryckte sig en önskan om att kunna gå till någon ”neutral” person önskade de även att denna person kunde fånga deras problematik och samarbeta med lärarna. Alexis berättade om hur hen

References

Related documents

Med denna studie vill vi ge en bild över hur verksamma studie- och yrkesvägledare arbetar med att förebygga avhopp från gymnasieskolan och detta för att även om studie-

On the other hand, we have calculated an implementation activ- ity average cost for each of the MNDR components; these include com- munity death notification, verbal autopsy,

Konstruktionen [VERBA och HA SIG] används främst i vardagligt tal och beskriver oftast en mänsklig aktivitet men kan även används för icke mänskliga

vägledningsmetoder och att de i många fall liknar varandra. Han listar fem olika faktorer som generellt sätt tycks finnas i de flesta vägledningsmetoderna. Att vägledaren skapar

[r]

Resultatet visade signifikanta skillnader mellan könen gällande kroppsmissnöje, press från media att gå ner i vikt samt press från media att bli mer muskulös, där unga

Projektets syfte har varit att dokumentera och (till viss del) analysera de färger som användes av konstnärerna Bruno Liljefors, Georg von Rosen, prins Eugen och August

då grundtanken i början av arbetet var att tillämpa ett narrativ perspektiv för att få en fördjupad förståelse av varje individs berättelser. Då pandemin utbröt under samma