• No results found

Open access är inte nödvändigtvis ickekommersiellt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Open access är inte nödvändigtvis ickekommersiellt"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 3 2015 — 19

Open access är inte

nödvändigtvis

icke-kommersiellt

Forskningspublikationer som görs fritt tillgängliga enligt principerna för

open access kan i vissa fall utgöra en motvikt till kommersiella, licensierade

tidskrifter, men open access förekommer också hos de kommersiella

förlagen, som kan göra vinst på författaravgifter och hybridtidskrifter.

Med exempel från bland annat Latinamerika diskuterar Jacob Andersson

open access-landskapets komplexitet och möjliga vägar framåt.

Text: Jacob Andersson

Illustration: Balsam Karam

I bis 1/2015 skriver Stellan Klint om en del av fördelarna med att publicera forskning open access (OA), fritt tillgäng-ligt, och hur forskningsbibliotek kan bidra till detta. Jag skulle vilja problematisera en del av tankarna i artikeln och lägga till en del andra. Jag vill hävda att det inte råder någon motsätt-ning mellan OA och kommersiell publiceringsverksamhet och att det finns stora problem för främst utvecklingsländer vad gäller finansiering av publiceringsavgifter, men att det också finns alternativa publiceringsmodeller som verkar intressanta för oss som gärna ser en avkommersialisering av den veten-skapliga publiceringen.

Jag refererar i de flesta fall till föredrag vid en konferens hösten 2014 (COASP 2014), men frågorna och sakinnehållet diskuteras kontinuerligt i många OA-sammanhang.

Open access är inte lika med icke-kommersiellt

OA är inte samma sak som icke-kommersiellt. Det finns gott om OA-publicering som är kommersiell, och det finns gott om icke-kommersiell publicering som inte är OA. De stora kommersiella förlagen, som exempelvis Elsevier och Wiley, är inte hotade av utvecklingen, om någon trodde det. De publicerar själva mer och mer OA. Deras aktiekurser fortsätter att stiga trots att andelen OA ökar inom vetenskapsvärlden. Fler och fler mindre, kommersiella aktörer ger sig in på mark-naden. Den stora inkomsten här är publiceringsavgifterna: i stället för prenumerationsavgifter finansieras utgivningen av att författaren (eller snarare författarens finansiär) betalar en avgift för att få publicera sin artikel. Det handlar alltså helt enkelt om en annan affärsmodell – inte en

avkommersialise-ring. Dessutom går fortfarande den prenumerationsbaserade utgivningen ekonomiskt bra.1

Hybridtidskrifter, som nämns i bis 2/2015, är ännu en smart lösning för förlagen och en katastrofal affär för forsk-ningsbiblioteken. Först måste biblioteken betala väldigt höga prenumerationsavgifter avtalade på en monopolmarknad (det finns ju till exempel bara en tidskrift som är Nature). Sedan måste forskaren betala för att göra en enskild artikel fritt till-gänglig, ofta på grund av att fler och fler forskningsfinansiärer kräver att resultaten av den forskning de finansierar ska publi-ceras OA. Detta kallas ”double dipping” eftersom förlaget får betalt två gånger för samma artikel. Som kompensation för detta finns det i vissa fall återbetalningsavtal mellan förlagen och biblioteken, där en del av prenumerationsavgiften betalas tillbaka. Summan som återbetalas beräknas utifrån hur mycket som betalats för att göra artiklar fritt tillgängliga. Uppenbara problem här är att det fortfarande rör sig om en monopolsi-tuation, vilket påverkar förhandlingsmöjligheterna även vad gäller denna återbetalning, samt att beräkningsunderlaget inte är offentligt, vilket gör att man måste beakta förlagens krav att motivera sig inför sina aktieägare. Biblioteken saknar insyn.

Situationen i utvecklingsländer

Abel Packer från SciELO, en publikationsdatabas i Brasilien som publicerar forskning från tolv länder i Sydamerika och

1. Aspesi, Claudio. (2014). Goodbye to Berlin – Where is OA Heading? A View from the Financial Markets. Tillgänglig: http://oaspa.org/wp-content/ uploads/2014/09/Claudio-Aspesi.pptx.

(2)

20 — BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 3 2015

Afrika samt Spanien och Portugal, och Dominique Babini från CLACSO, Latinamerikanska rådet för samhällsveten-skaper, berättade på COASP hösten 2014 om situationen för OA-publicering i Latinamerika.2 De poängterade båda att publiceringsavgifterna är ett stort hinder för många forskare, som utestängs från det vetenskapliga samtalet. Det finns helt enkelt inte pengar till dessa avgifter, och de rabatter som många förlag erbjuder forskare från utvecklingsländer är inte tillräckliga.

Traditionellt sett har en stor del av all vetenskaplig publi-cering i Latinamerika varit fritt tillgänglig utan publipubli-cerings- publicerings-avgift i tidskrifter utgivna av icke-kommersiella vetenskapliga samfund. Nu finns det flera exempel på hur dessa tidskrifter köps upp av europeiska eller nordamerikanska förlag som byter finansieringsmodell och inför publiceringsavgifter. På detta sätt begränsas många forskares möjlighet att publicera sig.

Vidare har man länge haft en vad man skulle kunna kalla pragmatisk inställning till upphovsrätten. Studiematerial och artiklar har kopierats upp i kompendier som studenter och forskare kunnat ta del av. Institutioner och forskningsbibliotek har samarbetat över hela Latinamerika och delat med sig av databastillgång och tidskriftsprenumerationer. Detta har gjorts bland annat utifrån den mer eller mindre outtalade självbilden som missgynnade postkoloniala ekonomier. Sammantaget gör denna utveckling att övergången till OA-publicering inte ses som helt och hållet positiv. Man måste se till hela samman-hanget.

Ett möjligt alternativ

Varför inte bara deponera sitt forskningsresultat i ett öppet institutionellt arkiv? Därför att de vetenskapliga tidskrifterna står för redaktionellt arbete och vetenskaplig granskning. Tyvärr också på grund av prestige och för att vetenskapliga institutioner och finansiärer använder tidskrifternas ”impact

2. Packer, Abel. (2014). Open access journals in Latin America. Till-gänglig: http://oaspa.org/wp-content/uploads/2014/09/Abel-Packer.pptx & Babini, Dominique. (2014). APC’s : the new enclosure to knowledge. Till-gänglig: http://oaspa.org/wp-content/uploads/2014/09/Dominique-Babini. pptx.

factor”3 när de bedömer forskares anställningsbarhet och finansieringsmöjligheter. För att lösa situationen med mono-polet är det nödvändigt att sluta använda impact factors på detta sätt. Tills dess är det orealistiskt att tro att tidskrifterna spelat ut sin roll, även om det finns flera intressanta exempel på hur man kan hantera till exempel den vetenskapliga gransk-ningen (peer review) på andra sätt.

Open Library of Humanities (OLH) har en finansierings-modell som kan vara ett bra alternativ till både de prenu-merationsbaserade och de publiceringsavgiftsfinansierade modellerna. I stället delas kostnaderna mellan alla deltagande lärosäten (via sina bibliotek).4 Även om OLH inriktar sig på att lösa de problem som är specifika för humaniora så är affärs-modellen möjlig att tillämpa inom alla vetenskapsområden. Mycket forskning inom humaniora saknar externa finansiärer och det finns en kvardröjande syn på självfinansierad publice-ring som något komprometterande, men publicepublice-ringsavgifter för författare är som vi har sett problematiskt för all veten-skaplig publicering.

Initiativet är internationellt och de flesta deltagande läro-säten är nordamerikanska eller brittiska. Som första svenska lärosäte gick Uppsala universitet nyligen med.5 Christer Lagvik vid Uppsala universitetsbibliotek motiverar medlem-skapet med att OLH är ett initiativ som kan påskynda över-gången till OA inom humaniora. Han påpekar att humaniora fortfarande är i ett inledande skede där olika aktörer inom publiceringssfären – förlag, bibliotek, författare, forskningsfi-nansiärer – provar olika modeller för OA, och menar att fram-tiden får utvisa om modellen med publiceringsplattformar där universitetsbibliotek och lärosäten direkt bidrar med medel blir en långsiktig lösning. En nackdel med sådana lösningar kan enligt Lagvik vara att den verkliga publiceringskostnaden inte är tydlig för författare och forskningsfinansiärer, varför det gäller att få till transparens vad gäller den ekonomiska aspekten.6

Frågan om OA är alltså i praktiken mångfacetterad och vad gäller finansieringen absolut inte oproblematisk. Lyckligtvis har delar av forskarsamhället reagerat mot det som uppfattas som en orimlig publiceringssituation, vilket uppmuntrat flera intressanta alternativ.

3. ”Journal impact factor” är en siffra som anger det genomsnittliga antalet citeringar av en tidskrifts artiklar under en viss period, oftast två år. Måttet kan användas för att säga något om en tidskrifts betydelse inom sitt fält.

4. Open Library of Humanities. (2015). The OLH model. Tillgänglig: https://www.openlibhums.org/about/the-olh-model/.

5. Open Library of Humanities. (2015). Uppsala University joins OLH LPS model. Tillgänglig: https://www.openlibhums.org/2015/06/01/uppsala-university-joins-olh-lps-model/.

References

Related documents

Grundat i erfarenheter från församlingars vardag och med inspiration från Latour och andra tänkare diskuterar Jonas Ideström om hur teologisering handlar om att både urskilja och

Kvinnorna förblir företagare för att de vill utveckla sina tjänster och produkter och skapa tillväxt medan 17 procent av kvinnorna ansåg att de är nöjda och inte har ambitionen

Syftet med min uppsats är en fördjupad förståelse för hur bibliotekarier inom forskningsinstitut förhåller sig till olika OA- idéer i relation till idéer inom traditionell

planning to build their own website. Esbjörn is toying with the idea of continuing his studies at the 

undersköterskan anade jag att enhetschefen inverkade på kulturen på boendet, vilket motiverade att ”handplocka” henne som en ytterligare representant för att skapa ett

Även allmänna råd för förskolan från Skolverket (2013, s. 16) beskriver att miljön ska vara flexibel, föränderlig och anpassad efter barngruppens intresse och behov. 102)

Genom att läraren exempelvis introducerar ett material för barnen kan de utveckla kunskaper som gör det möjligt för barnen att använda materialet i sitt fria skapande och där

Even if we estimate that some articles are parallel published in repositories outside Sweden this figure would only reach about 24 percent (based on our manual