Fritidshemsverksamheten : Med utgångspunkt i kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens

LÄRARPROGRAMMET

Fritidshemsverksamheten

Med utgångspunkt i kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens

Nina Landström

Matilda Markskog

Examensarbete 15 högskolepoäng Höstterminen 2008

Handledare: Helene Påhlsson Humanvetenskapliga institutionen

HÖGSKOLAN I KALMAR

Humanvetenskapliga institutionen

Arbetets art:

Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: Fritidshemsverksamheten. Med utgångspunkt i kvalitetsredovisning,

resursfördelning och kompetens.

Författare: Nina Landström och Matilda Markskog

Handledare: Helene Påhlsson

SAMMANFATTNING

Det finns en känsla av att fritidshemmen står utanför den övriga skolverksamheten. Fritidsverksamheten lyder under samma mål- och styrdokument som skolan men känslan av att inte riktigt tillhöra någonstans skapar funderingar kring om deras måluppfyllelse verkligen uppnås. Vi har fått i uppdrag av Västerviks kommuns barn- och utbildningsnämnd att undersöka om det nationella uppdraget för fritidshemmen följs. De områden som vi har valt att inrikta oss på är kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens. För att kunna ta del av vad rektorer, fritidshemspersonal och föräldrar till barn i fritidsverksamheten anser om dessa tre olika områden har vi valt att genomföra intervjuer med var och en. Detta för att få en personlig uppfattning om vad de tycker och tänker kring detta. Resultatet av studien visar att fritidshemsverksamheten egentligen inte får något utrymme alls i den kvalitetsgranskning som genomförs i skolan varje år, detta påpekas av både rektorer och personalen, trots att denna verksamhet lyder under samma läroplan och skolplan som skolan. Föräldrars medverkan i denna är obefintlig fastän de bör få delta i utvärderingen av denna. De rapporter som informerar oss om att personaltätheten minskar och att barnantalet ökar stämmer inte med det resultat som vi fick fram genom vår undersökning, tvärtom så verkar både rektor, fritidshemspersonal och föräldrar nöjda med situationen som den är. Att personalen i fritidshemsverksamheten har god och varierad utbildning anses vara positivt från alla parter. De ekonomiska tillgångarna för fritidshemsverksamheten visar sig inte alls så knappa som vi informerats om, personal och rektor anser att de kan göra aktiviteter som de önskar dock finns det en önskan från föräldrarna sida att denna verksamhet kunde satsas lite extra på.

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 Historik ... 4 2.2 Kvalitetsredovisningen... 4 2.2.1 Kvalitetsredovisning i fritidshemmet ... 5

2.2.2 Kvalitetsredovisning i Västerviks kommun ... 5

2.3 Uppföljning och utvärdering ... 6

2.4 Resursfördelning... 6

2.4.1 Personaltäthet ... 6

2.4.2 Barngruppens storlek och sammansättning ... 7

2.4.3 Ekonomi ... 8

2.5 Kompetens... 8

2.5.1 Utbildad personal... 9

2.5.2 Kompetensfördelning i fritidshemsverksamheten ... 10

2.5.3 Kompetensutveckling för personal i fritidshemsverksamhet ... 11

2.5.4 Planeringstid ... 11

2.6 Skola 1 och Skola 2 ... 12

2.6.1 Skola 1 ... 12 2.6.2 Skola 2 ... 13 3 PROBLEM ... 14 4 METOD ... 15 4.1 Fallstudie ... 15 4.1.1 Kvalitativ studie... 15 4.2 Undersökningsinstrument ... 15 4.2.1 Intervjudata... 15 4.2.2 Intervju ... 16 4.2.3 Intervjuernas utformning ... 16 4.2.4 Förberedelse av intervju ... 16 4.3 Urvalsprinciper... 16 4.3.1 Vårt urval... 16 4.4 Genomförande av studie ... 17 4.4.1 Pilotundersökning... 17 4.5 Bearbetning av data ... 17 4.5.1 Analys... 17 4.5.2 Tolkning ... 18 4.6 Kvalitetskriterier ... 18 4.6.1 Validitet ... 18 4.6.2 Reliabilitet ... 18

4.7 Etiska regler och förhållningssätt ... 18

5 RESULTAT... 20

5.1 Kvalitetsredovisning, uppföljning och utvärdering ... 20

5.1.2 Fritidspedagoger ... 21 5.1.3 Föräldrar ... 21 5.1.4 Sammanfattning... 22 5.2 Resursfördelning... 22 5.2.1 Rektor ... 22 5.2.2 Fritidspedagoger ... 23 5.2.3 Föräldrar ... 23 5.2.4 Sammanfattning... 24 5.3 Kompetens... 24 5.3.1 Rektorer ... 24 5.3.2 Fritidspedagoger ... 25 5.3.3 Föräldrar ... 26 5.3.4 Sammanfattning... 26 6 DISKUSSION ... 27

6.1 Kvalitetsredovisning, uppföljning och utvärdering ... 27

6.1.1 Rektorer ... 27 6.1.2 Fritidspedagoger ... 28 6.1.3 Föräldrar ... 28 6.1.4 Allmänt ... 29 6.2 Resursfördelning... 29 6.2.1 Rektorer ... 29 6.2.2 Fritidspedagoger ... 29 6.2.3 Föräldrar ... 30 6.3 Kompetens... 31 6.3.1 Rektorer ... 31 6.3.2 Fritidspedagoger ... 31 6.3.3 Föräldrar ... 32 6.4 Vidare forskning ... 33 6.5 Slutord ... 33 REFERENSLISTA... 34

1

INTRODUKTION

När tankar kring denna avslutande uppsats dök upp i huvudet tog vi kontakt med Västerviks kommun för att höra oss för om de hade några önskemål om ämne eller områden som de var nyfikna på. På så sätt kunde vi slå två flugor i en smäll. De fick ett aktuellt område utforskat åt sig samtidigt som vi tilldelades ett ämne som vi vet prioriteras i den kommun som vi senare kommer att arbeta i. Området kom att handla om fritidshemmen och dess verksamhet. Då plötsligt upptäckte vi hur lite information och kunskap vi hade om denna verksamhet och lärarutbildningen har definitivt inte gett oss mer kött på benen angående denna. Detta tog vi som en utmaning och såg spända fram emot vad vi skulle lära oss under tiden som examensarbetet växte fram.

Fritidshemmet är en del av den svenska skolan. Den lyder under samma styrdokument som det obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen. Ändå upplevs det som att fritidshemmen inte har någon tillhörighet. Vad detta beror på kan vi inte riktigt förklara. Denna verksamhet verkar komma lite ”vid sidan om”, helt enkelt verkar det som att fritidshemmen inte alls är prioriterade vare sig vad det gäller tilldelning av resurser, att se och utveckla kompetensen inom personalen eller att den får tillräckligt med uppmärksamhet i den kvalitetsgranskning som genomförs varje år i skolan. Detta utgör den grund för vad vi vill undersöka på två olika fritidshem i Västerviks kommun. Är det så att den känslan och uppfattningen som vi har kring fritidshemmen stämmer eller är det så att detta är helt felaktigt. Vi hoppas att detta kommer att motbevisas under vår undersökning. Det slutgiltiga examensarbetet kommer att rapporteras till högskolan i Kalmar samt vara en del i Västerviks kommuns kvalitetsredovisning som rapporteras till Skolverket. Med detta arbete hoppas vi att fritidshemsverksamheten blir mer uppmärksammad och att man börjar se på denna verksamhet som en mer legitim del av skolverksamheten.

2

BAKGRUND

I bakgrundskapitlet kommer litteratur att presenteras som är nära kopplad till den studie som har genomförts. Först kommer en kort presentation av fritidshemmets historia, efter det följer rubriken kvalitetsredovisning beskrivet på allmän nivå, utifrån fritidshemmet och på lokal nivå och sedan följer uppföljning och utvärdering. Nästkommande del kallas för resursfördelning och där kommer personaltäthet, barngruppens storlek och sammanfattning samt ekonomi att beskrivas. Sista delen i detta kapitel heter kompetens och delarna i denna rubrik kallas utbildad personal, kompetensfördelning i fritidshemsverksamheten, kompetensutveckling för personal i fritidshemsverksamheten och planeringstid.

2.1

Historik

I slutet av 1800-talet kan man hitta den första formen av fritidshem i Sverige, närmare bestämt arbetsstugorna. Arbetsstugorna uppkom genom att man insåg att ungdomar hade svårt att finna lämpliga fritidssysselsättningar. Tidigt insåg skolan och dess lärare att arbetsstugorna var viktiga för barn och ungdomars utveckling och därför deltog även de i undervisningen i arbetsstugorna. Dagens fritidshem grundades på mitten av 1960-talet. En ständigt närvarande debatt är om hur samarbetet mellan fritidshemmet och skolan skall se ut. Redan år 1974 i (SOU 1974:53, den så kallade SIA-utredningen) fattade regeringen beslut om att fritidshemmen och skolan tillsammans skulle ansvara för elevernas skolgång och att lärarna tillsammans med fritidspedagogerna flexibelt skulle använda sina resurser på bästa sätt. Efter hand blev fritidsverksamheten runt om i Sverige större och från regeringens sida tog man på nytt ställning till att skolan och fritidshemmen skulle gemensamt ansvara för elevernas arbete i skolan (SÖ-FS, 1988:75). Detta var år 1988 och samma år fick fritidshemmen sitt första måldokument,

Pedagogiskt program för fritidshem. Från skolan och fritidshemmen var reaktionen

positiv på det nya samarbetet och 1989 tillsattes det av regeringen en kommitté som hade i uppgift att ytterligare undersöka om skola och fritidshem kunde närma sig varandra och dra nytta av varandras kunskaper. Denna kommitté kom 1991 med ett betänkande som påvisade att det var önskvärt att de båda verksamheterna skulle ligga under samma organisation och att de skulle ha samma måldokument (SOU 1991:54). Sedan dess är det gemensamma måldokumentet för verksamheterna Lpo, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Betänkandet resulterade även i att Utbildningsdepartementet övertog ansvaret för fritidshemmen från Socialdepartementet. Nu finns alla delar av utbildningsstegen under tillsyn av Skolverket.

2.2

Kvalitetsredovisningen

Kvalitetsarbetet i skolan syftar till att fortlöpande utvärdera vilka vägar som bör tas för att nå de nationella målen, utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att utföra lämpliga åtgärder (Skolverket, 2006) Kvalitetsarbetet är ett av de viktigaste uppdragen i skolan. För att resultaten av kvalitetsarbetet skall bli synligt bör detta arbete ske över tid och uppföljas med jämna mellanrum. Därför har skolverket bedömt det obligatoriskt för alla delar av skolverksamheten att årligen följa upp sitt förbättringsarbete genom en kvalitetsredovisning (a.a.). Alla verksamheters

kvalitetsredovisningar sammanställs och redovisas till skolverket senast den 1 maj varje år. Kommunerna sätter själva upp mål för när verksamheternas kvalitetsredovisningar skall vara redovisade för kommunen. Varje kommun har ansvar för att utforma sina kvalitetsredovisningar och kan bestämma om dessa skall ha samma struktur eller om varje verksamhet själva får bestämma innehållet i redovisningen (a.a.) Det finns dock några punkter som bör finnas med i varje verksamhets kvalitetsredovisning:

• Kvalitetsredovisning för/tidsperioden/ • Grundfakta om/namn/

• Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

• Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden

• Förutsättningar för verksamheten/verksamheternas måluppfyllelse • Arbetet i verksamheten

• Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål • Uppföljning av likabehandlingsplanen

• Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet • Åtgärder för förbättring

• Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen.

2.2.1

Kvalitetsredovisning i fritidshemmet

Fritidshemmet är en verksamhet som ingår i skolbarnomsorgen och har liksom alla andra verksamheter ett obligatoriskt uppdrag att skapa en kvalitetsredovisning (Skolverket, 2006). Det är inte obligatoriskt för den öppna fritidshemsverksamheten, även kallad fritidsklubb, att uppföra en kvalitetsredovisning men det rekommenderas (a.a.). Alla verksamheter har som tidigare nämnts vissa moment i kvalitetsredovisningen som är gemensamma områden och som omfattar alla delar av skolsystemet (a.a.). Förutom dessa delar skall även fritidshemmet redovisa vilka pedagogiska prioriteringar som är gjorda under det gångna året i sin kvalitetsredovisning (Skolverket, 1999). I Förordning (1997:702) står det under paragraf fyra att fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas i samarbete med lärare, övrig personal och elever. Här beskrivs även att föräldrar skall ha möjlighet att delta i arbetet kring kvalitetsredovisningen (Skolverket, 1997).

2.2.2

Kvalitetsredovisning i Västerviks kommun

Västerviks kommun har en gemensam plan för sin kvalitetsredovisning som är skapad av barn- och utbildningsnämnden. Denna plan revideras fortlöpande för att passa aktuell forskning. Senaste versionen av rekommendationer för utformning av kvalitetsredovisning kom i november 2008 (Barn- och utbildningsnämnden Västervik, 2008). Denna plan visar på viktiga aspekter inom kvalitetsredovisningen och beskriver att kvalitetsredovisningen skall utformas i samarbete mellan ledare, lärare, övrig personal och elever (Barn och utbildningsnämnden, 2008). I planen går även att läsa att föräldrar och målsmän skall uppmuntra att delta i arbetet (a.a.). Enligt Västerviks kommuns skolplan (2008) är det övergripande målet i alla verksamheter inom barn och utbildningsförvaltningen att samtliga föräldrar och elever i kvalitetsredovisningen skall utrycka sig positivt om sin verksamhet.

2.3

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning betyder att man samlar in information från verksamheten och att denna information sedan kontrolleras och behandlas för att se om verksamheten utvecklas (Karlsson, 1999). Enligt Parling (2005) går vägen till utveckling av undervisning och utbildningsmiljö för lärare och elever via den gemensamma utvärderingen av verksamheten. Utvärdering enligt Karlsson (1999) innebär liksom uppföljningen att organiserad informationsbehandling sker. Utvärderingen har betydelse för en specifik fråga och sker mer tillfälligt än uppföljning då man vill ha en djupare bedömning av en fråga som de vanliga rutinerna inte tar upp (a.a.). Genom utvärdering vill man utveckla arbetet. Skolverket anser att uppföljning och utvärdering är ett viktigt redskap i processen att skapa en kvalitetsredovisning (Skolverket, 1999). Enligt Skolverkets allmänna råd för fritidshemmet (1999) är det viktigt att fritidshemmets ledning ser till att det finns system och rutiner för uppföljning och utveckling av fritidshemmets arbete och att de arbetar i relation till skollagen och läroplanen. Det är även viktigt att ledningen för fritidshemmet tillsammans med personalen kommer fram till vilka olika former av utvärdering och uppföljning som är lämplig för just deras verksamhet Det är även upp till fritidshemmen att ta upp de frågor som känns aktuella för det enskilda fritidshemmet i sin uppföljning och utvärdering för att rätt utvecklingsområden skall komma att prioriteras (a.a.).

2.4

Resursfördelning

I följande rubrik kommer fakta att tas upp vad det gäller resursfördelningen i fritidshemsverksamheten. Viktiga faktorer som påverkar detta är personaltäthet, barngruppens storlek och sammansättning, samt ekonomi.

2.4.1

Personaltäthet

”Personaltäthet definieras som personal räknat i helårstjänster per 100 elever” (Skolverket, 2006). Personaltätheten sjunker samtidigt som barngrupperna ökar i fritidshemmen (Skolverket, 2008). Från flera håll kommer oroande rapporter att fritidshemmen inte uppnår den kvalité som den borde och med sjunkande antal personal och ökade antal barn är det inte konstigt att verksamheten får brister (Skolverket, 2008a; Skolverket, 2008b).

Mellan år 2001 och 2006 fanns det möjlighet att ansöka om bidrag från staten för att öka personaltätheten i skolverksamheten. Skolverket (2004; 2006) beskriver hur resurserna minskade till skolan i början av 1990-talet och det ledde till minskad personaltäthet samt till sämre undervisning. I och med att antalet barn ökade i skola och fritidshem samtidigt som personaltätheten minskade lät Skolverket på regeringens uppdrag år 2001 till och med 2006 tilldela kommunerna ett speciellt statsbidrag som skulle leda till att personaltätheten ökade igen. Kommunerna fick ansöka om detta statsbidrag för att kunna genomföra personalförstärkningar i de skolor och fritidshem som kommunen har ansvar för. Anledningen till denna insats var främst att eleverna skulle få bättre villkor och möjligheter att uppnå de mål som är satta, därför att man tidigare fått vetskap om att många barn inte nådde upp till målen. Ett annat mål var att antalet heltidstjänster skulle öka med 15000 under denna period (a.a.). Under bidragsperioden ökade personaltätheten i de flesta verksamhetsformerna såsom grundskola, särskola och gymnasieskola men

under samma period minskade den i förskoleklassen och i fritidshemmen (Skolverket, 2006; 2008). De kommuner där personaltätheten ökade mest är i glesbygdskommunerna medan i förortskommunerna och storstäderna ökade personaltätheten minst. Detta tror man beror på att just de elevgrupperna är mindre, det vill säga glesare (a.a.)

2.4.2

Barngruppens storlek och sammansättning

År 2000 gick 64 procent av alla 6-9-åringar i fritidshem, 2006 var siffran uppe på 79 procent och hösten 2007 hade antalet barn ökat till 79,6 procent (Skolverket, 2008). Det kan även noteras i Västerviks kommuns skolplan (2008) där det framgår att barnantalet ökar kraftigt. För att en skolverksamhet ska uppnå kvalité enligt skollagen så ska en barngrupp ha en passande storlek och en lämplig sammansättning samt att lokalerna som barnen vistas i ska vara formade och tjänliga för verksamhetens syfte (Skolverket, 2008). I och med att antalet barn i fritidshemmen har ökat på senare år och inget tyder på att det kommer att förändras parallellt med sjunkande personaltäthet så ifrågasätter Skolverket om fritidshemmen är av god kvalité. Vidare menar Skolverket att regeringen borde inrätta åtgärder för att stärka kvalitén i fritidshemmen (Skolverket, 2008; Skolverket, 2008). Gruppstorleken 1990 var i genomsnitt 17,8 barn jämfört med hösten 2007 då antalet barn per grupp ökat kraftigt till hela 33,5 barn. Antalet barn per anställd var 2006 18,9 och året därpå var det 19,6 barn per anställd. Med tanke på de stora barngrupperna som förekommer samt få antal personal så kan man inte förvänta sig att kvalitén i fritidshemmen varken kan vara god eller pedagogisk (a.a.; a.a.). Kommunen har dock ansvar för att kvalitén inte blir sämre när man förändrar antal barn och/eller personal i fritidsgrupperna (Socialstyrelsen, 1988).

Kommunen ska erbjuda föräldrar och deras barn plats på fritidshem som ligger i nära anslutning till hemmet och till den skola som barnet går i. Önskvärt är också att barnet får gå tillsammans med andra barn från samma skolklass för att kunna utveckla stabila relationer och för att få en trygg grupptillhörighet (Socialstyrelsen, 1988). Vidare är det viktigt att barnet får möjlighet till relationer med både jämngamla kompisar och kompisar som är både är yngre och äldre (a.a.). Det är i samspel med andra barn men också vuxna som barnets identitet och självkänsla utvecklas (Skolverket, 2007). I fritidsverksamheten spenderar barnen sin fritid och därför är det viktigt att ta hänsyn till deras intressen och behov så att deras fritid blir meningsfull (a.a.). Barnen måste få tillgång till aktiviteter som de känner glädje av och få möjlighet att medverka utifrån sina förutsättningar. Verksamheten ska också stimulera barns kreativitet men även deras intellektuella, emotionella, fysiska och sociala utveckling (Socialstyrelsen, 1988; Skolverket, 2007). Tid för lugn och ro, reflektion och att få koppla av är också betydelsefulla delar i barns fritid och beträffande de stora barngrupperna så låter detta som en omöjlighet att uppnå (Socialstyrelsen, 1988; Skolverket, 2008; Skolverket, 2008). Ytterligare en risk med stora barngrupper kan vara att det inte finns möjlighet till det viktiga samspelet mellan barn och barn och mellan barn och vuxen vilket kan innebära stress för alla inblandade (Skolverket, 2007). I stora grupper kan det vara svårt att få en överblick och detta kan skapa en känsla av otrygghet (a.a.). Yngre barn och barn med behov av särskilt stöd bör inte delta i större grupper på grund av deras större behov av vuxenkontakt (a.a.). Som litet barn är det föräldrar, släkt och kanske några vänner som tillhör de viktigaste kontakterna och som påverkar ett barns uppväxt men ju äldre barnet blir desto fler kontakter kommer barnet att utsättas för. Fritidshemmet är en

av de platser som många barn kommer att utveckla nya relationer och kontakter i. Där kommer barnet att få kontakt med olika vuxna personer som på ett eller annat sätt kommer att påverka dem och deras utveckling. Grundläggande kunskaper, värderingar, normer, handlingsmönster samt andras erfarenheter överförs och påverkar de som befinner sig i fritidshemmet. Detta är viktiga faktorer för att barnet senare ska fungera i samhället och tillsammans med andra människor (Socialstyrelsen, 1988). Vuxenkontakten är oerhört betydande för att barnet ska kunna utvecklas till en trygg och säker individ men hur ska man kunna lyckas att se varje individ och deras behov i de stora grupperna som förekommer i fritidshemsverksamheterna ute i landet (a.a.; Skolverket, 2008; Skolverket, 2008).

Skolverket (2008) menar att kvalitéaspekterna inte har varit prioriterade då det har varit viktigare att kunna erbjuda plats än att ta hänsyn till vilken storlek på gruppen som kan vara lämplig. Lpo 94 påvisar att ”skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande” (Skolverket, 2006, s 14). Skolverket tror att om kvalitén inte ökar i fritidshemmen så kommer föräldrars förtroende att gå förlorad och därmed uppnås inte heller läroplanens mål vilket kan leda till att föräldrarna söker sig till andra omsorgsformer eller att de håller sina barn hemma (Skolverket, 2008). Värt att notera är att barn till arbetslösa eller föräldralediga inte är berättigade till skolbarnomsorg i form av plats på fritidshem. Skolverket anser dock att alla barn skall ha tillgång till denna verksamhet (Skolverket, 2008).

2.4.3

Ekonomi

”Samspelet mellan den kommunala ekonomins utveckling, elevtalsutvecklingen och personaltätheten i utgångsläget är avgörande för en kommuns möjligheter att genomföra personalförstärkningar.” Vidare påverkan på kommunens ekonomi är ”skatteunderlagets tillväxt, kostnads- och löneutvecklingen samt storleken på det generella statsbidraget” (Skolverket, 2004). I de allmänna råden kan man läsa att det är nödvändigt med kontinuerliga uppföljningar samt utvärderingar i fritidshemmen, dessa utgör grunden för vilken kvalité verksamheten når upp till och detta kan i sin tur vägleda kommunen hur de ska fördela resurserna (Skolverket, 2007). Viktigt att poängtera är att ”resurserna ska fördelas så att de barn som är i störst behov får mest stöd” (Västerviks kommuns skolplan, 2008).

2.5

Kompetens

Vad personalen i fritidshemsverksamheten har för kompetens och för möjlighet att utveckla denna är väsentliga faktorer att ta hänsyn till. Därför har vi valt att under denna rubrik lyfta fram följande områden: utbildad personal, kompetensfördelning i fritidshemsverksamheten och kompetensutveckling för personal i fritidshemsverksamheten. Den sista underrubriken tar upp ämnet planeringstid för personalen i fritidshemmen därför att det är en förutsättning för en fungerande och god verksamhet.

2.5.1

Utbildad personal

Om man bedriver en bra pedagogisk verksamhet ska personalen ha en utbildning som kan tillgodose barnens omsorgsbehov (Skolverket, 2008). I de allmänna råden för fritidshemmen bör kommunen ”så långt som möjligt sträva efter att anställa personal med pedagogisk högskoleutbildning inriktad mot den åldersgrupp och den verksamhet som avses” (Skolverket, 2007). I sin forskningsrapport skriver Häggquist (2004) att utbildad personal känner sig tryggare i sin roll och därför bättre kan utveckla sin verksamhet och därmed skapa en god arbetsmiljö och skola. I skolplanen för Västerviks kommun (2008) står det tydligt att ”personalen är välutbildad och engagerad med god pedagogisk och social kompetens”.

De vuxna som arbetar i fritidshemmen måste se till varje barns behov, förutsättningar och intressen. De ska också fungera som förebilder genom att både undervisa och själva leva efter de grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar på (Socialstyrelsen, 1988; Skolverket, 2006). Aktiv personal med ett demokratiskt arbetssätt är önskvärt. Nödvändiga kunskaper som personalen måste ha är kunskaper om psykologiska processer i barns utveckling, på vilka olika sätt barn bearbetar saker som de har upplevt, inlärning och hur barn lär tillsammans med både barn och vuxna (Skolverket, 2007; Socialstyrelsen, 1988). Personalen behöver också praktiska erfarenheter och teoretiska kunskaper för att kunna tolka, dra slutsatser och välja olika handlingsalternativ i deras arbete. Detta leder också till att de lättare kan reflektera över sin verksamhet samt att kunna kommunicera med kollegor som innefattas i samma tolkningsramar och att kunna motivera för utomstående vad, hur och varför de utformar verksamheten som de gör (Socialstyrelsen, 1988). Innehållet i verksamheten bör utgå ifrån det som är väsentligt just för de här barnen och som har betydelse för deras utveckling. Synen på barnets utveckling ska ses utifrån ett helhetsperspektiv och vilka orsaker som är av betydelsefull vikt vad det gäller deras utveckling. Barnen som befinner sig i fritidshemmen har olika erfarenheter med sig, det kan skilja sig socialt, kulturellt och ekonomiskt och detta måste personalen ta i beaktning när de möter var och en av barnen (Socialstyrelsen, 1988).

Eftersom barnet är beroende av de vuxna så är det viktigt att barnet känner sig tryggt tillsammans med dem, den vuxna har ett ansvar att ge stöd, ta sig tid med det samt stimulera varje barn så att denne utvecklas utifrån sina förutsättningar (Socialstyrelsen, 1988). De äldre barnen på fritidshemmen har eventuellt inte samma behov av omsorg och tillsyn som de yngre barnen har, för dessa barn kan de vuxna behöva fungera som en god samtalspartner som finns till för barnet när det är i behov av det (a.a.). Den vuxna har också ett ansvar att sätta gränser och vägleda samtidigt som de bör ge frihet och eget ansvar till barnen. Många gånger kan personalen vara en viktig del barns frigörandeprocess och då oftast när barnet är lite äldre (a.a.). De ovannämnda viktiga faktorerna påverkar verksamheten och detta kräver att personalen är trygg i sig själv och är säker i sin identitet (a.a.). I Västervik kommuns yrkesetiska riktlinjer för personal inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde (2005) framhåller man att ”personalen har ett personligt ansvar för sitt professionella yrkesutövande oavsett personliga, moraliska, politiska eller religiösa uppfattningar”. Detta framhåller även läroplanen Lpo 94 (Skolverket, 2006).

2.5.2

Kompetensfördelning i fritidshemsverksamheten

De yrkesetiska riktlinjerna för personalen inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde i Västerviks kommun (2005) pekar på tre viktiga punkter i förhållandet mellan kollegor. Den första punkten betonar att personalen ska respektera sina kollegor, den följs av att personalen tillsammans med sina kollegor ska samarbeta, visa hänsyn och respekt för att vara goda förebilder för barnen och eleverna. Den sista lyfter alla personalens olika kompetenser och att man ska respektera dessa. En verksamhet där personalgrupperna samarbetar mycket ökar kvalitén men ger också ökad variation i undervisningen (Socialstyrelsen, 1988).

Olika yrkesgrupper har mer och mer integrerats i skolan. Förskolelärare, lärare och fritidspedagoger arbetar alltmer oftare tillsammans och för en utomstående kan dessa personer uppfattas ha samma kunskaper och alla dras över en kam (Torstensson & Johansson, 2000). Det är dock viktigt att understryka att de olika yrkesgrupperna besitter olika kompetenser och att de har gått olika utbildningar med skilda traditioner. Enligt Granström så förekommer det olika samarbetsmodeller ute i verksamheterna där de olika yrkesgrupperna arbetar tillsammans. Utgångspunkten för modellerna är att yrkesgrupperna skiljer sig från varandra på olika sätt beroende på hur man ser på respektive yrkesgrupps olika kompetenser och hur det påverkar samarbetet (Lidholt, 2003). Vidare kommer de tre olika modellerna att presenteras närmare, dessa är konkurrensmodellen, konsiderationsmodellen och kompanjormodellen. I beräkningen ska man ta att en grupp sällan tillhör endast en utav modellerna utan de kan mycket väl variera beroende på situation eller tidpunkt. Den ena modellen kallas

konkurrensmodellen och den innebär att personalen beroende på yrkestillhörighet har

olika synsätt och uppfattningar om saker och ting i verksamheten och detta ställs emot varandra när situationer uppstår. När man ska lösa en uppgift ser man på det utifrån sitt eget perspektiv och kan inte utgå från någon annans vilket kan leda till att ingen ger sig eller att den mest påstridiga i gruppen får sin vilja igenom. Inte sällan är det den personal som representeras utav lärare som får igenom sitt beslut utan någon samverkan i gruppen. Fritidspedagoger uttrycker en känsla av att de inte innehar samma status som lärare och likställer sig ofta med förskollärare och barnskötare. De rättar sig ofta efter läraren och många gånger blir fritidspedagogens uppgift att ansvara för ämnen som till exempel bild eller temaarbeten som ofta förknippas med fritidshemsverksamheten (Torstensson & Johansson, 2000). Granström (Lidholt, 2003) beskriver en annan modell som kallas för konsiderationsmodellen och arbetas det utifrån den är det viktigt att harmoni och hänsyn förekommer. Detta är viktigare än att man lägger sig i vad sina kollegor gör och varför. Konflikter undviker man helst genom att man ansvarar för sin del i verksamheten för att inte riskera att tränga sig in i någon annans revir samt att man har tolkningsföreträde inom sitt område, på så sätt så förekommer inte samarbete i någon hög utsträckning. Uppgifter delas upp i mindre delar och var och en av personalen har ansvar för sin del och på så sätt kompletterar detta varandra men någon helhetssyn existerar knappast. Faran med att personal med olika utbildningar arbeta tillsammans är att man medvetet kan hålla inne information för att slippa konfrontationer (Torstensson & Johansson, 2000). Kompanjormodellen är den sista och i den modellen är ansvaret för barnen allas, oavsett vilken yrkesprofession personalen tillhör. Uppdraget är gemensamt och man finner lösningar och fattar beslut tillsammans, detta betyder inte att man ser på

saker och ting på olika sätt men att man strävar mot samma mål. Olikheterna ses som en resurs och utnyttjas i verksamheten. All personal bidrar med sin kunskap och erfarenhet och personalen är beroende av varandra för att skapa ett bra lagarbete (Lidholt, 2003). Personalen bör samarbeta och ta tillvara på varandras olika kompetenser och styrkor och utifrån detta ska ansvar och arbete delas mellan kollegorna (Socialstyrelsen, 1988). ”En röd tråd genomsyrar barnets väg genom förskola och skola. Samverkan över stadiegränserna utvecklas med målet att alla barn är ”våra barn” (Västerviks kommuns skolplan, 2008). Socialstyrelsen (1988) uppmuntrar att fritidshemmen ska samarbeta med skolan i så stor grad som möjligt för att på så sätt kunna ta emot barnen med förkunskaper om barnet men också att kunna tillgodose dennes behov bättre då det finns god kännedom om barnet. En nackdel med att fritidshemspersonalen arbetar i skolans verksamhet kan vara att fritidspedagogerna blir en form av hjälplärare och ett extra stöd till läraren i klassrummet men att de inte får tillbaka samma hjälp och stöd till fritidsverksamheten vilket kan leda till stor irritation bland fritidshemspersonalen (Torstensson & Johansson, 2003).

2.5.3

Kompetensutveckling för personal i fritidshemsverksamhet

Ur kvalitetssynpunkt är kompetensen hos fritidspersonalen oerhörd viktig (Skolverket, 2007). Det är viktigt att personalen i fritidshemmen får möjlighet till kompetensutveckling i form av fortbildning, vidareutbildning och handledning för att fördjupa sina kunskaper om barns utveckling och deras delaktighet i samhälls- och kulturmönster. Hur barns sociala och kulturella förhållande påverkar utvecklingen är också viktigt att ta hänsyn till och hur det sedan påverkar arbetet i fritidshemmet (Socialstyrelsen, 1988). Kompetensen i personalgruppen har betydelse och får de möjlighet till att utveckla denna skapas bättre förutsättningar till samarbete, samspel och synen på relationerna i barngruppen (Skolverket, 2007). Torstensson och Johansson (2000) menar att det är viktigt att synliggöra sitt eget perspektiv och att tillsammans få tillfälle att reflektera, att vara överens är inget måste, dessa två faktorer är betydelsefulla för ett kollektivt lärande.

För att utveckla sig själv inom sitt yrke ska personalen ”upprätthålla och utveckla sina yrkesmässiga kunskaper och sin kompetens” samt ”diskutera och värdera gränserna i sin yrkesmässiga och personliga kompetens och anlita annan sakkunskap och kompetens när så erfodras” (Yrkesetiska riktlinjer, Västerviks kommun, 2005). I de allmänna råden står det att kommunen bör erbjuda personalen i fritidshemmen ”kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov” och detta behov måste styras med hjälp av återkommande kartläggning av verksamheten i samarbete med ledning och personal (Skolverket, 2007).

2.5.4

Planeringstid

Att låta personalen få tid för planering och utvärdering är ett måste (Socialstyrelsen, 1988). Personalen som arbetar i fritidshemmen är ansvariga för att utforma verksamheten och planering är en förutsättning för att verksamheten ska vara bra. Tänkbart är att olika yrkesgruppers kunskaper och erfarenheter utnyttjas när man ska planera, följa upp, utvärdera och reflektera för att verksamheten ska utvecklas (Skolverket, 2007). Den kunskap som fritidshemspersonalen besitter angående mål och inriktning samt barns utveckling och familjesituation ska de utgå från vid planering, genomförande och utvärdering av verksamheten i fritidshemmet (Socialstyrelsen, 1988).

Det är viktigt att man planerar både på kort och lång sikt samt att man ibland måste frångå planeringen för att låta improvisationen ta vid. Arbetssättet kan se mycket olika ut från det ena fritidshemmet till det andra då det är viktigt att se till de barn man har att göra med. Det är viktigt att utgå från ”sina” barns intressen, behov och förutsättningar och därmed kunna utmana och vidga deras vyer som är av stor betydelse för just de barnen. När man planerar så bör man ha ett helhetsperspektiv där man tänker på hela barngruppen men man ska också tänka på den enskilda individen i gruppen (a.a.). Vilka resurser man har tillgång till är också av stor betydelse, både ekonomiska men också i form av tillsyn, omsorg, stöd och stimulans och dessa kan utnyttjas i verksamheten (a.a.). Tillsammans med barn och föräldrar så är det meningen att personalen ska utforma en verksamhet som passar och tillfredställer alla parter, detta skapar trygghet för alla inblandade (Socialstyrelsen, 1988).

2.6

Skola 1 och Skola 2

Då vår uppsats bygger på en undersökning som är önskad av Västerviks kommuns barn och utbildningsnämnd har vi fått två skolor med tillhörande fritidshem rekommenderade för intervjuer och utvärdering. Dessa skolor kommer att kallas för skola 1 och skola 2. Skolornas fritidshem kommer att beskrivas under denna rubrik.

2.6.1

Skola 1

Avdelning 1 • fritidsavdelning för 6-7 åringar • 24 barn inskrivna • personal - 1 fritidspedagog (huvudansvarig) - 2 förskollärare

- 1 elevassistent, ca 3 timmar i veckan

Avdelning 2

• fritidsavdelning för barn 8 år upp till 12 år (även fritidsklubb för 10-12 åringar) • 19 barn inskrivna • personal - 1 fritidspedagog (huvudansvarig) - 1 fritidsledare - 1 elevassistent Övrigt:

• Fritidshemmen är öppna mellan 6.30 och 18.30.

• De öppnar på en avdelning och stänger på en avdelning.

• Personalen arbetar också i skolan, vilket innebär att all personal inte arbetar alla eftermiddagar.

• När eleven börjar fjärde klass kan man ha en fritidsklubbsplats, vilket innebär att eleven kan vara på fritids utan att sina föräldrar jobbar. Under skoldagar kan de vara från skoldagens slut till klockan 17.00. På lovdagar kan eleven vara mellan 8.00 och 16.00.

2.6.2

Skola 2

Avdelning 1 • fritidsavdelning för 6-8 åringar • 42 barn inskrivna • personal - 2 fritidspedagoger - 1 elevassistent Avdelning 2 • fritidsavdelning för 6-8 åringar • 36 barn inskrivna • personal - 2 fritidspedagoger - 1 elevassistent Övrigt:

• Fritidshemmen är öppna mellan 6.30 och 18.30.

• De öppnar på den egna avdelningen där barnen är till 16.45. Sedan infinner sig en jourverksamhet där barnen är till klockan 18.30. Jourverksamheten sker på en avdelning.

• Personalen arbetar också i skolan, vilket innebär att all personal inte arbetar alla eftermiddagar.

3

PROBLEM

Då debatten om fritidshemmen är mycket aktuell har vi blivit tillfrågade av Västerviks kommuns barn och utbildningsnämnd om vi i vårt examensarbete vill skriva om fritidshemmen i Västerviks kommun. De lyder under en rad mål- och styrdokument och nu vill Västerviks kommun att vi hjälper dem att granska och utvärdera om de når upp till de allmänna råd och kommentarer som skolverket satt upp för denna verksamhet samt om de rapporter vi har tagit del av stämmer överens med de verksamheterna som kommer att ingå i vår studie. Vi har av Västerviks barn- och utbildningsnämnd fått en rad underrubriker att arbeta efter och syftet är att dessa ska undersökas noggrannare. Dessa är:

• Hur ser fritidshemmens uppföljning och utvärdering av verksamheten ut? • Hur redovisas fritidshemmet i kvalitetsredovisningen?

• Hur ser resursfördelningen ut vad det gäller: o Personaltäthet

o Barngruppernas storlek o Förvaltning av resurser

• Vilka möjligheter finns inom fritidshemmen vad det gäller: o Utbildad personal

o Kompetensfördelning i verksamheten o Kompetensutveckling för personalen o Planeringstid

4

METOD

I detta kapitel vill vi beskriva hur arbetet med vår uppsats har fortskridit. Här beskriver vi de metoder vi använder för att uppnå korrekta resultat och uppfylla uppsatsens syfte. Patel och Davidsson (1991) skriver om hur viktigt det är att belysa vägen till målet. För att vägen till målet skall bli riktig är det viktigt att innehåll och syfte bestäms före metoden. Genom detta kapitel skall vi förklara vilka metoder vi använt för att nå vårt mål.

4.1

Fallstudie

Patel och Davidsson (1991) beskriver fallstudien som en undersökning som görs på en mindre avgränsad grupp. Ett fall kan vara en individ, en organisation eller en situation. Det kan också vara så som i denna studie, att den kan innefatta fler än ett fall. En vanlig datainsamling i fallstudien är intervjuer.

4.1.1

Kvalitativ studie

Vår studie är en kvalitativ studie där vi djupare sätter oss in i verksamheten för att få en förståelse för fritidshemmens organisation och uppbyggnad. Patel och Davidsson (1991) beskriver just hur kvalitativa studier hjälper till att skaffa en djupare kunskap. De förklarar även hur viktigt det är att kvalitativa studier är av hög kvalitet, vilket innebär att vi skall studera rätt företeelse i kombination med goda teoriansatser och korrekta mätinstrument. En kvalitativ studie genomförs enligt Holme och Solvang (1997) med syfte att få en närhet till den verksamhet som studeras. De menar att intervjuer är en typisk metod att nå information i en kvalitativ studie. Olsson och Sörensen (2001) lyfter fram att det är informanten som ska ge ord åt handlingar och ge sitt perspektiv på händelser. Examensarbetet kommer att utföras som en kvalitativ studie inte som en kvantitativ. En kvantitativ studie bygger på mer kontroll från forskarens sida och utgår från ett större avstånd till det undersökta fenomenet. (Holme & Solvang, 1997). I en kvantitativ studie ligger mycket fokus på klassificering och mängder insamlat material samt utgår ofta från enkäter istället för intervjuer (Patel och Davidsson, 1991).

4.2

Undersökningsinstrument

I vår studie har vi valt att använda oss av undersökningsinstrument i form av intervjuer med ljudbandsinspelning.

4.2.1

Intervjudata

Vi har valt att registrera våra intervjudata med hjälp av ljudbandsinspelning. Enligt Merriam (1994) finns det tre sätt att registrera intervjudata på: ljudbandsinspelning, att skriva under intervjuns gång eller att efter intervjun skiva anteckningar på det man tyckte var väsentligt. Undersökningen genomfördes med hjälp av ljudbandsinspelning eftersom all information då finns sparad för senare analys. Just att all information blir exakt beskriver Patel och Davidson (1991) som den stora fördelen med att ha ljudinspelade intervjuer. Till metodens nackdel beskriver de att närvaron av en bandspelare ibland kan få intervjupersonen nervös och att svaren kan bli något annorlunda än om bandspelaren ej varit där. Andersen (1998) menar att ljudbandspelare endast skall användas om intervjupersonen inte kommer att bli påverkad av den. Vi

anser att detta ej kommer att påverka våra intervjuer, då vår utrustning är så pass ny att ljudbandspelaren endast syns i form av en liten mygga. Det visade sig att intervjupersonerna inte påverkades nämnvärt av ljudbandsinspelningen. Efter att ljudbandsinspelningarna är genomförda kommer dessa att transkriberas. Genom att transkribera inspelningarna blir resultaten mer lättöverskådliga och lättare tolkningsbara.

4.2.2

Intervju

För att få ut så mycket som möjligt av våra intervjuer är det viktigt att vi planerar och genomför våra intervjuer på rätt sätt.

4.2.3

Intervjuernas utformning

Enligt Patel och Davidson (1991) finns det olika grader av standardisering och strukturering i en intervju. En intervju med låg standardisering innebär att frågorna formuleras efter hand som intervjun pågår och en hög standardisering innebär att frågorna ställs i en exakt ordningsföljd med samma frågor till alla intervjuade. En helt strukturerad intervju innebär att intervjupersonen har lite utrymme att svara inom medan en ostrukturerad intervju tillåter intervjupersonen maximalt utrymme att svara inom. Våra intervjuer kommer att vara i mitten av skalan, både vad det gäller strukturering och standardisering. Intervjun kommer att genomföras med färdiga frågor till våra intervjupersoner men de kommer att få ordentligt med utrymme att svara på frågorna (se bilaga 1, 2 och 3).

4.2.4

Förberedelse av intervju

Vi har valt att inte göra några missiv till de intervjuade personerna då de sedan tidigare blivit informerade av Västerviks kommun om den kommande undersökningen. Innan intervjun ägde rum har dock telefonsamtal ägt rum där de intervjuade blivit informerade om studiens syfte. Då vi inte heller intervjuat barn under 15 år behövs det inga föräldrars godkännande för medverkan i intervjun (Patel & Davidsson, 1991).

4.3

Urvalsprinciper

Då vårt urval inte baseras på slumpmässighet kommer vi att arbeta efter ett som Holme och Solvang (1997) kallar icke- sannolikhetsurval. Arbetet är ett beställningsarbete från Västerviks kommuns barn- och utbildningsnämnd. Några ekonomiska kompensationer har ej förekommit. Vi har i samtal med personalen på barn- och utbildningsnämnden kommit fram till vilka fritidshem som skall studeras. Vi har valt att intervjua de rektorer, fritidspedagoger och föräldrar som vi har blivit rekommenderade. En fördel med icke- sannolikhetsurvalet är att vi begränsar den tid vi behöver lägga ned på att hitta intervjupersoner (Halvorsen, 1992). Enligt både Patel och Davidsson (1991) och Holme och Solvang (1997) kan vi genom icke- sannolikhetsurvalet få en ganska god uppfattning om verkliga faktorer i populationen, även om urvalet är begränsat.

4.3.1

Vårt urval

Vi har i vår studie blivit rekommenderade av Västerviks kommun att intervjua personer från två fritidshem i kommunen. Detta är två helt olika fritidshem med olika sätt att arbeta och fördela sina resurser. Vi kommer att föra fem intervjuer på vardera skola. En intervju kommer att hållas med rektorn på skolan. I två intervjuer kommer föräldrar att

intervjuas och i två intervjuer kommer personalen på fritidshemmet att intervjuas. Den utvalda personalen på fritidshemmen är alla fritidspedagoger. Totalt kommer vi att ha tio intervjuer. Föräldrarna kommer att väljas ut av personalen på fritidshemmet. Anledningen till valet att be fritidspedagogerna om hjälp att hitta lämpliga intervjupersoner beror främst på att vi vill intervjua föräldrar till barn som tillbringar relativt mycket tid på fritidhemmet. Skolorna i vår studie har fått namnen 1 och 2. Rektorerna kommer att benämnas R1 eller R2 beroende på vilken skola de företräder. Fritidspedagogerna kallas för Fp1 eller Fp2. Siffran efter, till exempel Fp1:1 gör skillnad på vilken av de fyra fritidspedagogerna som citeras. Föräldrarna från de olika skolorna kommer att få nummer efter den skola de tillhör och de liksom fritidspedagogerna tilldelas ytterliggare en siffra som skiljer dem åt. En förälder från skola 1 heter till exempel F1:1.

4.4

Genomförande av studie

För att nå önskat resultat är det viktigt med noggranna förberedelser vid intervjuerna och att dokumentationen blir så riktig som möjligt (Patel & Davidsson 1991).

4.4.1

Pilotundersökning

En pilotundersökning utfördes på två rektorer i Västerviks kommun. Dessa rektorer kommer att ta del av intervjufrågorna och komma med synpunkter och kommentarer. Detta kommer även att innebära en ökad förståelse för i vilken grad de frågor som är utvalda är relevanta för undersökningen. Patel och Davidsson (1991) beskriver att en pilotundersökning bör motsvara den egentliga undersökningsgruppen och detta uppfylls via de personer vi valt. Personerna i pilotundersökningen var positiva till våra frågor och frågorna fick giltiga svar efter arbetets syfte.

4.5

Bearbetning av data

Bearbetning av insamlad information sker när vi har samlat in den information som behövs för att kunna svara på de frågor som ställs i rapportens problemformulering (Patel & Davidsson, 1991).

4.5.1

Analys

Analysen av undersökningen kommer att innebära att vi delar upp våra intervjuresultat i olika kategorier. Valet att arbeta med kategorier kom från de olika analysmetoderna i metodlitteraturen, en tydlig indikation att detta är ett bra val av analys när man talar om kvalitativa studier. Patel och Davidsson (1991) beskriver hur viktigt det är att hitta mönster, kategorier och teman. Merriam (1994) och Kvale (2001) beskriver båda analys genom kategorisering medan Halvorsen (1992) talar om klassifikationer och jämförelser i data. Dessa teorier sammanbinds i examensarbetet genom att använda oss av just kategorier. Det råmaterial vi får in via våra intervjuer kommer att kategoriseras för att bidra med en djupare förståelse och ge oss en mer klar bild av den information vi fått. Information som ej är relevant för undersökningen kommer att sorteras bort. Dessa kategorier kommer att knytas samman med de teorier som beskrivits i uppsatsens bakgrunds kapitel.

4.5.2

Tolkning

Resultatet av vår bearbetning beror mycket på hur vi väljer att tolka den information vi inhämtar genom våra intervjutillfällen. Det är avgörande för undersökningen att vi har ett kritiskt synsätt på vår tolkning och att vi ständigt är medvetna om vad vi gör (Holme & Solvang, 1997). Patel och Davidsson (1991) menar att en bidragande orsak till hur läsaren tolkar informationen också har att göra med förförståelse och tidigare kunskaper i ämnet. Detta är också viktigt att ha i åtanke inför tolkningen av vår insamlade information. Även Halvorsen (1992) beskriver komplexiteten av att tolka kvalitativ data för att hitta olika förklaringsmöjligheter, då resultaten alltid kan tolkas på olika sätt. Det viktigaste för oss är att hitta väsentligheterna i vår undersökning och att tolka vad rektorer, fritidspedagoger och föräldrar säger för att sedan kunna placera dem under rätt kategori i rapportens resultatdel.

4.6

Kvalitetskriterier

4.6.1

Validitet

Validitet innebär att man i sin undersökning verkligen undersökt det man vill undersöka och ingenting annat (Thurèn, 2004). Att överensstämmelse existerar mellan verklighet och tolkning är en viktig aspekt i validiteten (Olsson & Sörensen, 2001). Enligt Patel och Davidsson (1991) är validiteten i en kvalitativ studie inte bara relaterade till själva informationsinsamlingen utan genomsyrar viljan att ha en god validitet genom hela undersökningsprocessen. Det gäller också enligt Andersen (1998) att använda sig av riktiga tillvägagångssätt, verktyg och tekniker för att få en hög validitet i sin uppsats. Examensarbetet kommer att ha god validitet då valet är att använda oss av intervjuer med hjälp av en ljudbandsinspelare och därmed har all information lagrats för analys. Avsikten med examensarbetet är noggrant format efter vårt syfte utefter det vi vill undersöka för att få en god validitet i arbetet. För att stärka validiteten har vi gjort en pilotundersökning.

4.6.2

Reliabilitet

Reliabilitet betyder tillförlitlighet och beskriver hur pålitliga mätningarna är (Thurén, 2004). Genom att vi i vår rapport beskriver våra metoder av hur vår studie gått till, skall en utomstående person kunna göra samma mätningar och få ungefär likadana resultat. Om denna persons mätningar överensstämmer med våra och resultaten blir desamma innebär detta att resultaten är intersubjektivt testbara, vilket innebär att man kan räkna bort forskarnas olika personligheter och förkunskaper i ämnet och på så sätt ökar studiens reliabilitet (Holme & Solvang, 1997). Under intervjuerna är vi två personer som är med och samtalar och registrerar. Detta tillsammans med att vi använder oss av ljudbandsinspelningar ökar tillförlitligheten i vår studie. Förutsättningarna för de intervjuade var de samma. Alla intervjuer skedde i enrum och inga störningsmoment fanns.

4.7

Etiska regler och förhållningssätt

Det finns en rad viktiga etiska regler och förhållningssätt som intervjuare skall följa. Patel och Davidsson (1991) beskriver hur viktigt det är att fundera över de forskningsetiska frågor som rör de individer som skall medverka i undersökningen. Alla

uppgifter som kommer fram måste behandlas konfidentiellt. Vi får inte under några omständigheter lämna ut några uppgifter. Det får inte heller i rapporten framgå vilka som deltagit i intervjuerna (Forsman, 1997). Det kommer inte att lämnas ut några konfidentiella uppgifter. Det kommer inte heller att i rapporten att beskrivas vilka skolor i kommunen som dessa undersökningar har utförts på. Tillstånd har erhållits av rektorerna på skolorna att genomföra dessa intervjuer, vilket Patel och Davidsson (1991) också beskriver som ytterst viktigt. Det är också av största vikt att de ljudinspelningar vi gjort är konfidentiella och att vi meddelar de intervjuade vilka som kommer att kunna ta del av de inspelade ljudbanden (Forsman, 1997).

5

RESULTAT

I följande avsnitt redovisas samtalen med våra intervjuade personer och analyseras. Examensarbetets resultat kommer att redovisas i tre övergripande kategorier: Kvalitetsredovisning, uppföljning och utvärdering, resursfördelning och kompetens. Dessa kategoriseras utifrån rektorernas, fritidspedagogernas samt föräldrarnas perspektiv och varje kategori avslutas med en sammanfattning som tar upp det mest väsentliga ur respektive del. Kategorierna stämmer till stora delar överens med de rubriker som går att finna under arbetets bakgrundsdel. Resultatet redovisas i en kvalitativ analys av intervjumaterialet. Genom intervjucitat och kommentarer får läsaren en djupare förståelse för vad som kan finnas i undersökningsmaterialet. Värt att notera är att skola 1 har genomfört en omorganisation från och med hösten 2008.

5.1

Kvalitetsredovisning, uppföljning och utvärdering

Här nedan redovisas de resultat och mönster som vi har funnit genom intervjuerna med rektorer, fritidspedagoger och föräldrar i fritidshemmen på skola 1 och 2 gällande kvalitetsredovisning, uppföljning och utvärdering.

5.1.1

Rektorer

Ingen av skolorna har valt att göra en kvalitetsredovisning för fritidshemmet fristående från övrig skolverksamhet. På skola 1 uppger rektorn att fritidshemmet endast har en liten del i kvalitetsredovisningen, denna del grundas mer på rektorns egna tankar på organisationen än på verksamhetens kvalitet. För skola 2 var det i år första gången som fritidshemmet deltog i kvalitetsredovisningen. Rektor på skola 2 uppger att fritidshemspersonalen en gång per läsår gör en skriftlig utvärdering av sin verksamhet. Denna utvärdering ligger till grund för kvalitetsredovisningen. Personalen får svara på flera olika frågor men också utvärdera det ämne som personalen under det gångna året speciellt arbetat med. Barnen medverkar på detta fritidshem i kvalitetsredovisningen genom att de svarar på en enkät som senare blir en del av denna. Utvärdering av verksamheten sker kontinuerligt då fritidshemspersonalen träffas varannan vecka. Uppföljning av verksamheten sker genom nästa års kvalitetsredovisning. Rektor på skola 1 berättar att den utvärdering som görs sker via arbetsplatsträffar och andra planeringsdagar då fritidshemspersonalen får tid att utvärdera sin verksamhet. Under medarbetarsamtal mellan skolledare och personal tas det tid till att diskutera och reflektera över den verksamhet som personalen ansvarar för, vilket blir en del av fritidshemmets utvärdering. Föräldrar och barn erbjuds inte att delta i utvärderingen av fritidsverksamheten. Den enkät som föräldrar får svara på angående skolfrågor från förvaltningen i Västerviks kommun berör inte heller fritidshemsverksamheten, vilket noteras av en rektor som här gärna ser en förändring. Rektor 1 pekar på innehållet i verksamheten, hur det är och vad de egentligen gör. Vidare beskrivs även att de reflekterar över om verksamheten följer de allmänna råd som är uppsatta för fritidshemmet. Utvärderingen används sedan genom att man försöker förändra och utveckla verksamheten för att bättre uppnå kvalitet.

”Man reflekterar och man försöker utveckla tycker jag…det är inte bara ett görande utan man använder det till en förändring.” R1.

5.1.2

Fritidspedagoger

Personalen på fritidshem 1 och 2 upplever inte att fritidshemmet får tillräckligt med utrymme i kvalitetsredovisningen som genomförs årligen. På fritidshem 2 har personalen först i år medverkat med information till kvalitetsredovisningen men känner att de ändå fått begränsat med utrymme.

”De är första gången som vi står med överhuvudtaget.” Fp2:2.

Personal på skola 2 anser att de i för liten utsträckning låtit föräldrar vara delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningen. Personalen på de båda fritidshemmen känner sig inte tillräckligt uppmärksammade med sin verksamhet i kvalitetsredovisningen. På skola 1 har fritidspedagogerna en stor förhoppning om att till nästa år medverka i redovisningen i en högre grad. I och med att skola 1 genomfört omorganisationer kan de inte riktigt svara på hur utvärderingen i framtiden kommer att se ut för fritidshemsverksamheten, men de har svarat utifrån hur de tidigare gjort. De känner att de får tid för utvärdering. De utvärderar sin verksamhet en gång om året vid en halv studiedag. De saker personalen tittar över kan vara, hur öppningen fungerar, vad som erbjuds under eftermiddagsverksamheten eller hur barnens behov ser ut. De utvärderar även måltidssituationer och andra situationer som kan uppstå inom verksamheten för att tiden med barnen skall kunna prioriteras. Skola 1 anser att de vill informera rektorn om vad som framkommit i redovisningen, men känner att de inte har lyckats tillräckligt. De antyder att det är viktigt med en ledare som inser betydelsen av att få tid till utvärdering och uppföljning samt har ett förhållningssätt som visar att fritidshemsverksamheten är lika viktig som övrig verksamhet i skolan. De beskriver även vikten av att fritidspedagogerna själva tar ansvar och påvisar fritidshemmets betydelse.

”Det bygger ju lite på oss också som är ansvariga för fritidshemsverksamheten, att trycka på där, men vi har inte själva lärt om riktigt än, utan vi är också inne på att allt fokus ligger på skola.” Fp1:2.

Skola 2 utvärderar regelbundet sin verksamhet, ofta flera gånger om året. De utvärderar då olika delar av sin verksamhet, det kan handla om hur barnen trivs, vad de saknar för material eller liknande ämnen. Detta sker genom enkäter som besvaras av både föräldrar och barn. Utvärderingarna behandlas och tas in i verksamheten men diskuteras även med rektorn. I år har fritidspedagogerna även fått plats med utvärderingar i kvalitetsredovisningen. Liksom personalen på skola 1 anser personalen på skola 2 att det är viktigt att rektorn förstår betydelsen av att få tid till uppföljning och utvärdering.

5.1.3

Föräldrar

Alla de föräldrar som intervjuats har uttryckt att de inte är speciellt insatta i fritidshemmets kvalitetsredovisning. På skola 1 har föräldrarna inte deltagit i någon utvärdering av verksamheten:

”Nej, tror inte att den cockpit-undersökning som görs handlar om fritids. Jag tror inte det, va osäker jag blev nu, men jag tror att det bara har med skolan att göra.” F1:1.

Vidare har föräldrarna ingen aning om hur och vad som utvärderats fritidsverksamheten. Föräldrarna på skola 2 är regelbundet med och utvärderar fritidsverksamheten genom att svara på enkäter.

”Ja, vi är med och utvärderar verksamheten, jag kan inte komma ihåg om precis vad, men de gör vi.” F2:2.

Inga av föräldrarna på de fritidshem som intervjuats har tagit del av utvärderingen och om hur den följs upp. På skola 1 uppger föräldrarna att när de har fått tillfälle att utvärdera har det endast handlat om skolverksamheten och inte om fritidshemmet. På frågan om hur fritidshemmet utvärderats svarar en förälder:

”Nej. Vad hemskt! Har inte haft en tanke på det heller. För jag har inte sett fritids heller, de är samma personal som i skolan.” F1:1.

5.1.4

Sammanfattning

Svaren på frågorna kring kvalitetsredovisning visar tydligt att fritidshemmen inte är prioriterade i kvalitetsredovisningen. På både skola 1 och 2 anser fritidshemspersonalen att fritidshemmet får allt för lite plats i kvalitetsredovisningen. Föräldrarna har inte tagit del av redovisningen och de har inte haft någon medverkan i dess framställande. Inte heller rektorerna anser att fritidshemmen prioriteras i kvalitetsredovisningen. På både skola 1 och 2 utvärderar fritidshemspersonalen sin verksamhet, men på olika sätt och olika ofta. Föräldrarna på skola 1 medverkar inte i fritidshemmets utvärdering, medan föräldrarna på skola 2 har ett större inflytande. Uppföljning av utvärderingarna sker på skola 2 där de numera kopplas till kvalitetsredovisningen.

5.2

Resursfördelning

Här nedan redovisas de resultat och mönster som vi har funnit genom intervjuerna med rektorer, fritidspedagoger och föräldrar i fritidshemmen på skola 1 och 2 gällande resursfördelning.

5.2.1

Rektor

På skola 2 finns det tre tjänster på varje fritidshemsavdelning. Dessa tjänster fördelas mellan fritidshemmet och skolan. Då det inte finns tillräckligt med timmar i fritidshemsverksamheten att täcka upp de procent som personalen i fritidshemmet skall jobba fördelas vissa procent till skolverksamheten. På skola 1 finns det en fritidspedagog på varje avdelning som är huvudansvarig för verksamheten och dens tjänst ligger främst där. Sedan bygger man på med annan personal till exempel förskollärare, fritidsledare och barnskötare men dessa arbetar också i skolans verksamhet av samma anledning som skola 2, att personalen ska få ihop sina timmar som tjänsten uppnår till. På avdelningarna på skola 2 finns det 36 respektive 42 barn. En avdelning på skola 1 har 19 barn inskrivna och den andra avdelningen har 24 barn inskrivna och barnantalet upplevs lagom. I och med omorganisationen som började gälla från och med hösten 2008 finns det två fritidshem med en verksamhet för de äldre barnen och en verksamhet för de yngre vilket har lett till att man har tappat de äldsta barnens uppslutning som inte åldersmässigt ser sig tillhöra fritidshemmet. Rektorerna känner sig nöjda med

personaltätheten på sina respektive fritidshem som det ser ut just nu. På båda skolorna anser man dock att man vid vissa tillfällen behöver mer personal, på den ena då de tar emot många nyanlända barn från andra länder och på den andra då de har barn med särskilda behov. Rektorerna har svårt att redovisa hur stor del av budgeten som går till fritidshemsverksamheten.

”De är svårt att säga hur stor del av budgeten som går till fritidsverksamheten, kanske en tredjedel men de är inga exakta siffror.” R2.

”Det kan inte jag i procent säga, det kan jag inte.” R1.

Dock påpekar en rektor att det finns lika stora ekonomiska resurser till fritidshemmet, de har lika stor förbrukning som skolan.

5.2.2

Fritidspedagoger

De fyra fritidpedagogerna är nöjda med den personaltäthet som råder inom fritidshemsverksamheterna. Vi kunde genom våra intervjuer även förstå att alla fritidpedagogerna var nöjda med sina barngrupper och att de inte ansåg dem vara för små eller för stora. På skola 2 ansåg dock fritidspedagogerna att detta kan komma att ändras.

”Visst beror de på vilka barn som gruppen just nu består av.” Fp2:1.

En fritidspedagog på skola 2 uttryckte dock att verksamheten fungerar men att det ibland finns ett behov av ytterligare stöd i personalgruppen. Detta konstateras även på den andra skolan där det förekommer ganska många barn med bekymmer samt de nyanlända som ej kan språket. En fritidspedagog anser att det finns barn i gruppen som är i behov av ytterligare stöd, men där de ekonomiska resurserna inte räcker till. De intervjuade fritidspedagogerna anser sig vara nöjda med de ekonomiska resurserna som de har att tillgå vad det gäller material och möjlighet till aktiviteter. De har möjlighet att dela upp barnen och använda skolans lokaler.

”Nu har vi det bra. Vi kan göra saker som vi vill och önskar, som det är just nu. Jag säger just nu.” Fp1:1.

”Ja, det tycker jag nog, vi har gemensam ekonomi med skolverksamheten, vi får använda deras material.” Fp2:2.

5.2.3

Föräldrar

Föräldrarna anser sig inte riktigt veta hur personaltätheten på fritidshemmen ser ut. De anser dock att det alltid finns personal tillgänglig och att de känner trygghet i att ha sina barn på fritidshemmet.

”Det finns alltid två personal när jag hämtar mitt barn.” F2:1.

”Personalen vet var mitt barn är när jag frågar när jag kommer och hämtar och det känns tryggt.” F1:2.

”…jag ser alltid en vuxen.” F1:2.

Föräldrarna är inte medvetna om antalet barn i gruppen men de upplever att storleken är lagom. På skola 1 har organisationen förändrats och grupperna ser numer annorlunda ut. Nu är de yngre barnen tillsammans och de äldre tillsammans. Detta upplever föräldrarna både positivt och negativt. En förälder menar att fördelen är att grupperna blir mer homogena och att åldersskillnaden inte är så stor. En annan förälder säger att det kan vara en nackdel. Föräldrarna anser att det skulle kunna tilldelas mer ekonomiska resurser till fritidshemmet. På skola 1 har föräldrarna många olika idéer om vad som kan satsas mer på. De nämner bland annat att skolgården skulle kunna förbättras och fler utflykter anordnas, som till exempel att gå till ishallen eller besöka stadsbiblioteket. På skola 2 anser föräldrarna att personalen själva är duktiga på att samla in pengar till verksamheten genom öppet hus och fikastunder. Detta gör att de upplever att barnen får göra lite extra saker så som att åka till bowlinghallen.

5.2.4

Sammanfattning

På fritidshemmen på båda skolorna skiftar barnantal i förhållande till antal tjänster. Fritidshemmens personal är i dagsläget nöjd med sin barngrupp och med personaltätheten. Även föräldrarna är nöjda men kan se båda för och nackdelar med hur grupperna är konstruerade. Generellt är även rektorerna nöjda med personaltätheten på sina respektive fritidshem men vid vissa tillfällen skulle mer personal vara önskvärt. Rektorerna anser att det är svårt att uppskatta hur stor del av skolans budget som går till fritidshemmet. Fritidspedagogernas och föräldrarnas åsikter om budgeten går isär. Föräldrarna vill ha mer pengar till verksamheten medan fritidspedagogerna känner sig nöjda som det är.

5.3

Kompetens

Här nedan redovisas de resultat och mönster som vi har funnit genom intervjuerna med rektorer, fritidspedagoger och föräldrar i fritidshemmen på skola 1 och 2 gällande kompetens.

5.3.1

Rektorer

Enligt rektorerna på de båda skolorna finns det i fritidshemsverksamheten: fritidspedagoger, elevassistenter, fritidsledare, förskollärare och barnskötare. På båda skolorna arbetar personalen inte bara på fritidshemmet utan även i skolverksamheten. Det beror på att timmarna i fritidsverksamheten inte räcker till att fylla ut personalens tjänster, men det beror även på att skolorna valt att se personalen på fritidshemmet som en resurs i övriga skolverksamheten. På skola 1 anser rektorn det positivt att det finns olika kompetenser i fritidshemsverksamheten, vad som dock anses vara en nackdel är att de två fritidspedagogerna som tjänstgör på skolan arbetar åtskiljt på varsin avdelning och därmed har liten möjlighet till samarbete och planering för att kunna utveckla verksamheten. På skola 1 berättar rektorn att kompetensutvecklingen sker genom att rektorn själv har en överblick över vad som kan vara viktig kunskap för all personal på skolan men också att personalen själva i dialog med rektorn kommer fram till vad som kan vara givande för den verksamhet som personen arbetar i. Det förekommer att all personal på skolan inkludera fritidshemspersonalen erbjuds samma fortbildning men

ibland kan det vara motiverat att skilja på personalen från skolan och fritidshem vid till exempel studiedagar. Som exempel nämns när personalen i skolan var på information om målen för årskurs 3, vid detta tillfälle var inte fritidshemspersonalen med. Det skall kännas relevant och givande

”Det ska kännas som om de är något som tillför en själv någonting.” R1.

På skola 2 består fritidshemspersonalens kompetensutveckling av att de har möjlighet att delta på skolans stängningsdagar. De har tidigare fått åka på fritidspedagogforum i Stockholm under tre dagar och även deltagit i Västerviks kommuns kompetenssatsning för fritidspedagoger. Fritidspedagogerna tillhörande skola 2 planerar alla tillsammans två timmar i varannan vecka utöver den egna planeringstiden. På skola 1 finns det möjlighet till planeringstid för fritidshemspersonalen under skoltid, på ena fritidshemmet har de en timme planering i veckan. Rektorn på samma skola tror att fritidshemspersonalen skulle vilja ha mer tid för planering tillsammans med de kollegor de arbetar med inom arbetslaget och menar samtidigt att det är lättare för personalen att finna tid till den egna planeringen.

5.3.2

Fritidspedagoger

Fritidshemspersonalen på båda skolorna beskriver att de arbetar både i fritidshemsverksamheten men även till viss del inom skolverksamheten. Detta för att täcka upp antalet timmar för dem som arbetar heltid. Förutom att sköta fritidsverksamheten arbetade fritidshemspersonalen även med vissa ämnen i skolan. Dessa skiljde mellan de olika fritidspedagogerna, men det var främst ämnen som till exempel idrott och hälsa, elevens val och estetiska ämnen. På skola 1 anser personalen att det på grund av att de är integrerade i skolan finns en risk att fokus flyttas från fritidshemmet till skolan. Förr när de arbetade mer på fritidshemmet fick de mer tid till planering och förberedelse. En pedagog uttrycker att den förut lade för mycket energi på skolverksamheten och för lite på fritidshemsverksamheten, detta har dock ändrats i ju med en bättre dialog med rektorn. På skola 2 anser personalen att det är positivt att arbeta i både skolan och fritidshemmet. Vissa av fritidshemspersonalen arbetar dock i många olika klasser och detta gör att det blir väldigt många relationer till många olika barn. På både skola 1 och 2 anser fritidspedagogerna att det är positivt att arbeta i båda verksamheterna då de får en helhetssyn av barnen.

”Jag tycker att det är bra att vara till viss del i skola och förskola, att få se barnets hela dag, det tycker jag om och det vill jag inte va förutan.” Fp1:2.

På skola 1 är kompetensutvecklingen åtskiljd mellan skolpersonalen och fritidshemspersonalen, men fritidspedagogerna är nöjda med den kompetensutveckling som erbjuds. Tidigare hade fritidspedagogerna möjlighet till fler tillfällen för kompetensutveckling, men då var det mer inriktat på skolverksamheten. På skola 2 har fritidshemspersonalen möjlighet till kompetensutveckling både den kompetensutveckling som erbjuds lärarna men även viss kompetensutveckling som är kopplad mer till fritidshemmet. En av fritidspedagogerna på skola 2 skulle vilja få mer pengar till kompetensutveckling genom vidare studier.