Att väcka slumrande samhällsaktivister

(1)

Att väcka

slumrande

samhälls-aktivister

Den svenska klimatkampanjen

– en del av Sveriges klimatstrategi

(2)

(3)

Klimatförändringar

– en global utmaning

Klimatförändringar till följd av män-niskans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. Forskarna förutspår att de negativa effekterna av klimatförändringarna på jordbruk, samhällsbyggande, skog och ekonomi liksom på ekosystemen kan bli omfat-tande. Ju snabbare temperaturökning, desto mer dominerande blir de nega-tiva effekterna.

Koldioxid är den växthusgas som utgör störst del av utsläppen. Gasen uppstår vid förbränning av kol, olja och gas och eftersom dessa fossila bränslen svarar för drygt 80 procent av världens energiförsörjning har världens länder en omfattande och komplex uppgift att ta itu med. Det är i-länderna som står för större delen av utsläppen men det är de fat-tiga länderna som förmodas drabbas hårdast av klimatförändringar-na. I-länderna måste därför ta ett särskilt ansvar, något som regleras i Kyotoprotokollet.

ylor /

Tiof

(4)

(5)

Sveriges klimatstrategi

Sverige strävar efter att vara ett föregångs-land på det klimatpolitiska området. Redan år 99 formulerades i de energi- och klimatpolitiska besluten en klimatstrategi. Samma år införde Sverige, som ett av de första länderna i världen, en koldioxidskatt. Den svenska klimatstrategin har därefter utvecklas till det klimatpolitiska beslutet 00.

Målet med den svenska klimatstrategin är att de svenska utsläppen av växthusgaser, så som de definierats i Kyotoprotokol-let, ska minska med ett medelvärde av procent för perioden 008-0 jämfört med 990. Det är ett hårdare mål än vad som krävs av Sverige i Kyotoprotokollet. Fram till 00 är målsättningen att de svenska utsläppen ska halveras jämfört med 990.

Genom en aktiv klimatpolitik som integreras i hela samhället kan vi begränsa växthuseffekten och därmed påverkan på klimatet. Var och en måste ta sin del av ansvaret. Det gäller såväl myndigheter och kommuner som organisationer, företag och varje enskild individ.

Den svenska klimatstrategin omfattar både mjuka och hårda styrmedel. Den här foldern beskriver klimatkampanjen som är en del av informationssatsningen i den svenska klimatstrategin. Men för att påvisa hur olika åtgärder samverkar inom klimatstrategin vill vi gärna lyfta fram KLIMP, Lokala klimatinvesterings-program som exempel på en annan typ av åtgärd.

Är du intresserad av att ta del av den svenska klimatstrategin i sin helhet hittar du den här:

(6)

KLIMP

– lokala klimatinvesteringsprogram

KLIMP är ett särskilt bidrag som kan sökas av kommuner och andra organi-sationer som stöd till lokala åtgärds-program för att minska utsläppen av växthusgaser. Programmen ska tas fram i samverkan med näringsliv, organisa-tioner och andra aktörer i kommunerna. En del av åtgärdsprogrammet är att sprida information och kunskap på lokal nivå för att höja allmänhetens medvetande om problemet. Klimat-kampanjen och KLIMP kompletterar därför varandra på ett mycket bra sätt och projekten har också samverkat under kampanjperioden.

Naturvårdsverket ansvarar för KLIMP-bidraget och har som stöd för beslut om bidrag ett särskilt råd tillsatt av reger-ingen.

(7)

Klimatkampanjen – en del av den

svenska klimatstrategin

I den svenska klimatstrategin från år 00 föreslås en informationssatsning som ska genomföras i bred samverkan med myndigheter, kommuner, skolor/ utbildningsinstitutioner, näringsliv och frivilligorganisationer. Målgruppen är hela svenska folket. Initialt föreslogs en satsning på tre år, 00–00, med en budget om 0 miljoner kronor per år. I vårpropositionen 00 drogs det sista året tillbaka och kampanjen har därför genomförts på två år, 00–00. Naturvårdsverket fick i uppdrag att an-svara för klimatkampanjen. Grundutsättningarna i klimatstrategin var, för-utom ovanstående, att all information skulle byggas på vetenskaplig grund utifrån FN:s klimatpanels (IPCC:s) analyser och rapporter. Dessutom skulle kampanjen utgå från en väl definierad plattform och tydliga målsättningar.

(8)

8

Klimatkampanjens mål

3 Ökad acceptans för de samhällsomställningar som kommer att krävas för att minska utsläp-pen av växthusgaser.

För att ta reda på utgångsläget beträffande målen genomfördes hösten 00 en nollmätning på 000 slumpmässigt utvalda individer. I november 00 gjordes en exakt likadan mätning för att se hur kunskaperna förändrats under den period som kampanjen gjort externa aktiviteter. Läs mer om resultatet på sidan 9.

1a Ökad kunskap om den accelererande växt-huseffektens orsak (med fokus på männis-kans utsläpp av koldioxid).

1b Ökad kunskap om de effekter en accelere-rande växthuseffekt kan få baserat på FN:s klimatpanels slutsatser.

2 Ökad kunskap om och förändrad attityd till individuell påverkan för att minska utsläpp av växthusgaser.

ling / Johnér bildb

yr

(9)

9

Klimatkampanjen. En del av den svenska

klimatstrategin.

Klimatförändringar – en global utmaning

Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. Forskarna förutspår att de negativa effekterna av klimatförändringarna på jordbruk, samhällsbyggande, skog och ekonomi liksom på ekosystemen kan bli omfattande.

Koldioxid är den växthusgas som utgör störst del av utsläppen. Gasen uppstår vid förbränning av kol, olja och gas och eftersom dessa fossila bränslen svarar för drygt 80 procent av världens energiförsörjning har världens länder en omfattande och komplex uppgift att ta itu med.

Det är i-länderna som står för större delen av utsläppen men det är de fattiga länderna som förmodas drabbas hårdast av klimatförändringarna. I-länderna måste därför ta ett särskilt ansvar, något som reglerats i

Lokalt

Nationellt

Nätverk

Samverkan i klimatkampanjen

– över 100 aktörer har deltagit!

Kyotoprotokollet. Sveriges klimatstrategi

Sverige vill vara ett föregångsland på det klimatpolitiska området. Redan år 1991 formulerades i de energi- och klimatpolitiska besluten en klimatstrategi. Samma år införde Sverige, som ett av de första länderna i världen, en koldioxidskatt. Den svenska klimatstrategin har därefter utvecklas till det klimatpolitiska beslutet 2002: Målet med den svenska klimatstrategin är att de svenska utsläppen av växthusgaser, så som de definierats i Kyotoprotokollet, ska minska med ett medelvärde av 4 procent för perioden 2008-2012 jämfört med 1990.

(10)

0

Kampanjens utgångsläge

Klimatkampanjens projektteam gjorde ett omfattande research-, analys- och strategiarbete för att skapa goda grundförutsättningar för en lyckad kampanj.

Ett -tal undersökningar har legat till grund för den analys som beskriver kampanjens utgångs-läge. Även redan tidigare genomförda undersök-ningar användes. Några av de undersökundersök-ningar som genomfördes i samband med kampanjen var: · Aktörsanalys – hur ser den svenska klimat-

arenan ut?

· Drivkraftsanalys – vilka drivkrafter har aktörerna som arbetar med klimatfrågan? · Medieanalys – hur hanterar media klimat-

frågan?

· Framtidsanalys – vilka framtida trender kan på-verka svenskarnas inställning till klimatfrågan? · Kvantitativa undersökningar om svenskarnas

kunskaper i klimatfrågan.

· Fokusgrupper med spridning över hela landet för att ta reda på hur individer tänker och reso-nerar i klimatfrågan.

· Erfarenheter från tidigare genomförda sam-hällskampanjer samt erfarenheter från andra länder.

· Riskanalys.

De övergripande slutsatser som drogs i nuläges-analysen (augusti 00) var:

· Klimatfrågan är komplex och svår att förstå och leder därmed till stor osäkerhet hos svenska folket.

· Det finns många hot i samhället som ligger när-mare i tiden vilket gör att individen inte orkar engagera sig i något som upplevs ligga i framti-den.

· Svenska folket tycker att frågan är viktig men är negativa när det gäller personliga åtaganden. · Erfarenheter från tidigare kampanjer pekar på vikten av att kommunicera på ett sätt som gör

© P

er magn

us P

ersson/ Johnér bildb

yr

(11)

att frågan kan relateras till

indivi-dens vardag, det är också viktigt att visa på individuella lösningar. · Hotbilden måste kopplas till

lösningar för att individen ska acceptera problemet.

· Klimatfrågan finns inte på medie- eller samtalsagendan på det sätt eller i den utsträckning som är önskvärt för klimatkampanjen. · Det finns många aktörer som

arbetar med klimatfrågan men ingen samlande kraft eller arena. I den mån olika aktörer driver klimatfrågan är det oftast som en integrerad del av miljöfrågan. · Naturvårdsverket är en trovärdig

avsändare av klimatkampanjen men aktiviteter bör ske i samver-kan med andra aktörer för opti-malt resultat.

Widén / Johnér bildb

yr

(12)

Kommunikationsstrategin

– vägen till målet

I klimatkampanjens övergripande kommuni-kationsstrategi beskrivs hur målen ska uppnås utifrån kampanjens utgångsläge. Några viktiga strategiska vägval:

· Kampanjen vilar på tre ben; nationella aktivi-teter, som syftar till att göra växthuseffekten till en samhällsfråga, lokala aktiviteter, som syftar till att skapa en närhet till individens vardag, och samverkan med redan etablerade nätverk som ett led i att skapa en tydligare arena för klimatfrågan i Sverige.

· Hotbilden ska kopplas till lösningar och budskapet ska anpassas efter olika kom-munikativa målgrupper. Klimatkampanjen ska fokusera på begreppet växthuseffekt och utsläpp av koldioxid.

· Naturvårdsverket ska vara huvudavsändare för klimatkampanjen men för att skapa stort genomslag är samverkan med andra aktörer avgörande.

· Klimatkampanjen ska ha ett integrerat angreppssätt på kommunikationen. Alla aktiviteter/projekt som genomförs ska vara koordinerade och tillsammans verka för att optimera effekten och nå de uppsatta målen. Kommunikationsstrategin i sin helhet kan beställas hos Naturvårdverket.

yr

(13)

Klimatkampanjen. En del av den svenska klimatstrategin.

Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem

I uppdraget stod det att målgruppen för kampan-jen var hela svenska folket. Men för att nå ett så bra resultat som möjligt riktades budskapen till den grupp där insatserna skulle göra mest nytta. De som redan är insatta i frågan valdes bort, vil-ket innebär att budskapen inte anpassades efter ”elitmålgruppen”. Konsekvensen blev självklart att denna målgrupp uppfattade budskapen som förenklade. Det finns också individer som har så lågt engagemang i frågan att de inte skulle låta sig påverkas även om alla resurser lagts på dem. Kvar blev en kommunikationsmålgrupp som i sin bredaste definition omfattar miljoner individer. Vi valde att kalla dem ”slumrande samhällsakti-vister”.

Kommunikationsmålgruppen kallas ”slumrande” eftersom de, när kampanjen startade, inte var tillräckligt medvetna om problemet, och ”sam-hällsaktivister” eftersom de behövde aktiveras, en aldrig så liten medvetet vald handling i rätt riktning påverkar kunskap och attityd.

De ”slumrande samhällsaktivisterna” är öppna för nya idéer och erfarenheter. De bryr sig om an-dra och tror på människors lika värde. De tycker att samhälls- och miljöfrågor är viktiga, men känner ofta att de är komplexa och svårgrepp-bara. De drar sig dock inte för att göra en insats, så länge de vet att det påverkar dem själva och deras omgivning samt att det inte verkar alltför krångligt. Väl övertygade är de handlingskraftiga och engagerar gärna familj, vänner och bekanta.

Mycket miljöintresserade / redan insatta ”Slumrande samhällsaktivister” 5 miljoner individer Mycket ointresserade Klimatkampanjens kommunikations-målgrupp

(14)

Kommunikationsmål

– vad ska målgruppen känna/tänka?

När kampanjen startade uppfattades växthusef-fekten som ett komplext problem som är svårt att förstå. Många andra hot i samhället uppfattades ligga närmare i både tid och rum. Individen orkar inte engagera sig i något som upplevs ligga långt bort och långt fram i tiden.

Kommunikationsplattformen

Klimatkampanjens kommunikationsmål har varit att göra växthuseffekten till ett ämne som berör och engagerar på ett personligt plan.

Kommunikationsplattformen är framtagen för ämnet växthuseffekten, inte för en specifik av-sändare som till exempel Naturvårdsverket. Ett av huvudsyftena med detta var att det skulle vara enkelt att bjuda in andra aktörer att samverka uti-från den plattform klimatkampanjen tagit fram. Det har under kampanjens gång visat sig vara mycket framgångsrikt.

Plattformen bekriver vad klimatkampanjen betyder, dvs. de tre mest framträdande rationella värden vi vill att mottagaren ska koppla till klimatkampanjen:

Berör mig, Tro på framtiden och Vetenskaplig enighet. Den

beskriver också vad klimatkampanjen är. Om kli-matkampanjen var en person som kom in i ett rum, vilka tre personlighetsdrag skulle vi främst lägga märke till: Engagerande, Lösningsorienterad ochTrovärdig. Tillsammans skapar de rationella och emotionella värdena klimatkampanjens önskade avtryck i mot-tagarens medvetande.

Kommunikationsplattformen uttrycker också vad klimatkampanjen ska kommunicera. Det är ett strategiskt vägval som anger en tydlig och bestämd riktning för kommunikationen, oavsett kanal och var i tiden vi befinner oss. Det så kallade strategiska kommunikationskoncepetet är: Växthuseffekten - ett

stort problem med många enkla lösningar. I

kommunika-tionen med målgruppen har konceptet översatts till Växthuseffekten påverkar dig (ett stort problem), hur påverkar du den (många enkla lösningar)?

(15)

Klimatkampanjen. En del av den svenska

klimatstrategin.

Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. Forskarna förutspår att de negativa effekterna av klimatförändringarna på jordbruk, samhällsbyggande, skog och ekonomi liksom på ekosystemen kan bli omfattande.

Koldioxid är den växthusgas som utgör störst del av utsläppen. Gasen uppstår vid förbränning av kol, olja och gas och eftersom dessa fossila bränslen svarar för drygt 80 procent av världens energiförsörjning har världens länder en omfattande och komplex uppgift att

Exempel på aktiviteter i

klimatkampanjen

ta itu med.

Det är i-länderna som står för större delen av utsläppen men det är de fattiga länderna som förmodas drabbas hårdast av klimatförändringarna. I-länderna måste därför ta ett särskilt ansvar, något som reglerats i Kyotoprotokollet.

Sveriges klimatstrategi

Sverige vill vara ett föregångsland på det

klimatpolitiska området. Redan år 1991 formulerades i de energi- och klimatpolitiska besluten en

klimatstrategi. Samma år införde Sverige, som ett av de första länderna i världen, en koldioxidskatt. Den svenska klimatstrategin har därefter utvecklas till det klimatpolitiska beslutet 2002:

Målet med den svenska klimatstrategin är att de svenska utsläppen av växthusgaser, så som de definierats i Kyotoprotokollet, ska minska med ett medelvärde av 4 procent för perioden 2008-2012 jämfört med 1990. Sänkningen

ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller flexibla mekanismer. Fram till 2050 är målsättningen att de svenska utsläppen ska halveras jämfört med 1990.

Genom en aktiv klimatpolitik som integreras i hela

samhället kan vi begränsa

växthuseffekten och därmed påverkan på klimatet. Var och en måste ta sin del av ansvaret. Det gäller såväl myndigheter och kommuner som organisationer, företag och varje enskild individ.

(16)

Lokala aktiviteter

De lokala aktiviteterna har haft som syfte att lyfta ämnet växthuseffek-ten i lokalmedia och skapa per-sonliga möten med målet att göra växthuseffekten till ett ämne som berör individens vardag. Följande är exempel på lokala aktiviteter.

Personliga möten med

syfte att belöna

klimat-vänligt beteende

Under Världsmiljödagen den juni 00 och i samband med I stan utan min bil den september genom-fördes i samverkan med kommuner och frivilligorganisationer lokala ak-tiviteter över hela landet där syftet

var att skapa personliga möten för att informera om växthuseffekten genom att belöna de som cyklade, promenerade eller åkte kollektivt.

Klimatkampanjen. En del av den

svenska klimatstrategin.

Klimatförändringar till följd av

människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. Forskarna förutspår att de negativa effekterna av klimatförändringarna på jordbruk,

Aktiviteterna mynnade ut i över 0 000 person-liga möten på drygt 0 orter i hela landet.

(17)

Kampanj med syfte att koppla ihop

bilkörning och växthuseffekten

Under sommaren 00 genomfördes en kampanj i samverkan med Vägverket, Konsumentverket, Biluthyrningsbranschens Riksförbund, Eco-driving International, Däckbranschens Infor-mationsråd, Petroleumshandelns Riksförbund,

Studieförbundet Vuxenskolan och Studiefrämjan-det där syftet var att koppla sparsam körning och rätt lufttyck i däcken till växthuseffekten. På ett flertal orter erbjöd kampanjen bilister att gratis få lufttrycket i däcken testat och justerat samtidigt som information om sparsam körning, däcktryck och växthuseffekten delades ut. Som stöd till de lokala aktiviteterna annonserade kampanjen i vägnära media som radio och utomhustavlor. Dessutom informerades pressen för att skapa uppmärksamhet i lokalmedia. Kampanjmätning-en visade att 90 procKampanjmätning-ent av de som uppmärksam-mat kampanjen förstått budskapet.

Meteorologturné med syfte att lyfta

växthuseffekten i lokalmedia

Två av Sveriges mest namnkunniga meteorolo-ger, John Pohlman och Martin Hedberg, anlitades för att åka runt i landet och prata om växthusef-fekten och att något konstigt håller på att hända med vädret. På ett trettiotal mediestrategiska platser bjöds allmänhet och journalister in för att få del av ett inspirerande föredrag om klimatet och vädret. I snitt kom 80 personer

till föreläs-ningarna och genomslaget i lokalmedia blev stort.

(18)

8

Klimatkampanjen har arbetat utifrån en organisationsform som haft som syfte att skapa de bästa förutsättningarna för samordnad kommunikation och förankring.

Klimatkampanjen har letts av ett projektteam be-stående av representanter från Naturvårdsverket och den huvudansvariga kommunikationsbyrån. För att omvandla strategierna till kreativ kom-munikation har projektteamet haft hjälp av ett kommunikationsteam. Teamet har bestått av

Klimatkampanjens organisation

reklambyrå, PR-byrå, webbyrå, undersöknings-företag och en specialist på kommunikation med invandrarmålgrupper, men också av interna resurser och representation från forskarvärlden i form av Lars Palm, professor i medie- och kom-munikationsvetenskap.

Organisationsformen har varit framgångsrik för att driva ett projekt i klimatkampanjens omfatt-ning.

I Sverige finns flera olika nätverk inom myndig-heter, kommuner, företag och frivilligorganisa-tioner som arbetar med klimatfrågan. Klimat-kampanjen har velat uppmuntra och stödja deras arbete för att sprida klimatinformation. Här är några exempel på nätverk som klimatkampanjen samverkat med.

Samverkan med Klimat.nu

Klimat.nu är ett nätverk av organisationer som arbetar med klimatfrågan: Svenska Naturskydds-föreningen, Svenska Kyrkan, Svenska FN- förbundet, ABF, Studiefrämjandet, Sensus och Studieförbundet Vuxenskolan. Klimatkampanjen har bland annat gett ett ekonomiskt bidrag för att nätverket ska kunna ha en person som kan

Stöd till befintliga nätverk

stötta och koordinera de lokala insatserna hos de deltagande frivilligorganisationerna. Klimat.nu har också varit delaktiga i flera lokala aktiviteter som Klimatkampanjen genomfört.

Samverkan med BLICC,

Business Leaders Initiative on

Climate Change

BLICC är en sammanslutning av företag som har som mål att åstadkomma förbättringar i den egna verksamheten för att minska utsläppen av växt-husgaser. Klimatkampanjen har stöttat nätverket med PR-expertis och en folder om växthusef-fekten. Foldern har distribuerats till anställda i företagen.

(19)

9

Svenska folkets kunskaper har ökat!

2003 44% 2002 31% 57% 2003 2002 67%

År 00 associerar procent växthuseffekten till varmare klimat och högre temperaturer jämfört med procent året före och procent associe-rar till klimatförändringar/klimatpåverkan jämfört med 8 procent 00.

År 00 svarar procent att växthuseffekten beror på utsläpp från fossila bränslen/transporter jämfört med procent året före. procent sva-rar utsläpp från industrin jämfört med procent 00.

Mål 1b:

Ökad kunskap om

konsekvenser

Svenska folket har fått ökad kunskap om de effekter en accelererande växthuseffekt kan få.

I november 00 gjordes en omfattande nollmätning om 000 intervjuer med ett slumpmässigt urval av befolkningen för att mäta svenska folkets kunskaper. I november 00 gjordes en exakt likadan mät-ning för att se hur kunskaperna förändrats under den period som kampanjen gjort externa aktiviteter. En jämförelse av de två mätningarna visar följande.

Mål 1a:

Ökad kunskap om orsak

Svenska folket har fått ökad kunskap om den accelererande växthuseffektens orsak.

57%

Widén / Johnér bildb

yr

(20)

0

procent svarar ”ja, absolut” eller ”ja, kanske” på frågan om man som individ själv kan påverka för att bromsa växthuseffekten. 00 var mot-svarande siffra 8 procent. procent anser att hushållen i hög eller viss grad bidrar till att öka växthuseffekten jämfört med 9 procent 00. År 00 tror 9 procent att växthuseffekten kom-mer att påverka oss som bor i Sverige nu eller i framtiden, mot 9 procent år 00. procent anser att växthuseffekten är något som påverkar oss redan nu jämfört med procent i föregående mätning. 2003 2002 43% 52% 2003 2002 68% 74%

8 procent tror att växthuseffekten kommer att leda till att det blir vanligare med översvämningar och stormar och 8 procent tror att vi får varmare somrar och vintrar. 00 var motsvarande siffror 8 respektive 80 procent.

Mål 2:

Attitydförändring till egna

åtaganden

Svenska folket har fått ökad kunskap om och förändrad attityd till individuell påverkan för att minska utsläppen av växthusgaser.

procent tror att vi i Sverige kan påverka för att minska växthuseffekten jämfört med procent 00.

Mål 3:

Acceptansen för samhälls-

omställningar har ökat

En majoritet av svenskarna är positiva till statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp. Vis-serligen finns ett stort motstånd mot punktskatter på t.ex. bensin, olja och flyg men man anser att såväl statens styrning som frivillighet kommer att behövas för att vi ska lyckas.

2003

2002 32%

37%

På frågan om staten ska styra, om begräsningar av koldioxid utsläpp ska ske på frivillig väg eller om båda alternativen är nödvändiga har det skett en förskjutningen mot att fler gör ett aktivt val. De som tycker att staten ska styra har ökat men de som föredrar frivilliga åtaganden har också ökat.

2003

2002 22%

28%

Naturvårdverkets trovärdighet

i klimatfrågan har ökat

8 procent anser att Naturvårdsverket är en trovärdig aktör när det gäller att informera om växthuseffekten och klimatförändringar jämfört med procent 00.

2003

2002 75%

(21)

Klimatkampanj har utvärderat mediegenomslaget

mellan 00-0-0 – 00--0. Analysen inne-håller också jämförelser med den medieanalys för perioden 000-0-0 – 00-0-0 som gjordes under 00.

Ett stort antal artiklar är genererade av klimat-kampanjen, som är en av få proaktiva talesmän i frågan. Flera artiklar är också genererade av personer och organisationer med vilka klimat-kampanjen haft kontakt och inspirerat och försett med underlag. Analysen visar att kampanjen under den begränsade period som den arbetat med extern kommunikation har givit ett tydligt genomslag i medierna. Detta gäller alla typer av medier, även om tyngdpunkten för direkt kam-panjrelaterat genomslag är tydligast i lokalpress. Få artiklar eller inslag reser några tvivel om växthuseffektens existens och många artiklar innehåller också grundfakta i ämnet som förklarar växthuseffektens orsak. Debatten kring klimat-förändringarnas existens och allvar har tonats ner sedan den förra medieanalysen. I de artiklar där växthuseffekten ändå ifrågasätts av forskare är dessa i allt större utsträckning akademiskt skola-de inom ett icke-naturvetenskapligt ämne. Vilket tydligt indikerar att enigheten i forskarsamhället är allt större.

Frågan har förts ner på en praktiskt och förståelig nivå tack vara meteorologerna. Vädret har en avgörande betydelse för genomslaget i media.

Sommarens värme har spelat en stor roll i rap-porteringen kring växthuseffekten. Under den förra perioden var översvämningarna en motsva-rande fråga. En annan viktig del av genomslaget är TV-meteorologer som John Pohlman, Martin Hedberg och Pär Holmgren. Meteorologerna har inte minst haft ett omfattande genomslag i TV. Klimatkampanjen har haft ett nära samarbete med de nämnda meteorologerna under kampanj-perioden.

Mediebilden har gått från ett

(22)

Klimatkampanjen avslu-tades den december 00 och har under de två år kampanjen pågått byggt en stabil plattform för att arbeta med klimat-information på nationell och lokal nivå. En mycket viktig del i slutarbetet har därför varit att utvärdera och rekommendera hur kampanjen ska förvaltas vidare av myndigheter, inklusive

Naturvårdsverket, kom-muner, näringsliv och frivilligorganisationer. Re-kommendationerna finns upptagna i slutrapporten. Det är också viktigt för klimatkampanjen att dela med sig av sina erfarenhe-ter både inom och utom

Sverige. En del i detta är den folder du nu håller i din hand. Är du intresserad av fördjupad informa-tion eller har någon specifik fråga, kontakta oss gärna, eller besök hemsidan:

www.naturvardsverket.se/vaxthuseffekten

Vad händer nu,

när klimatkampanjen är slut?

Genom klimatkampanjen har en plattform byggts för kommunikation av växthuseffektens orsaker, konsekvenser och lösningar. Men frågan måste hållas kvar på medie- och samtalsagendan på både nationell och lokal nivå, eftersom det mesta arbetet för att minska våra utsläpp av växthus- gaser kvarstår.

(23)

(24)

www.naturvardsverket.se/vaxthuseffekten Naturvårdsverket 0 8 Stockholm Telefon: 08-98 0 00 ISBN 91-620-8165-9 Tryc kt ho s C M gr up pe n 2 0 0 4. U pp la ga 20 0 0 ex . I S B N 91 -6 20 -8 16 5 -9