1
Andel internationella samarbetspublikationer vid
Stockholms universitet och Uppsala universitet, 2001‐2010
Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
1 Inledning
I denna rapport redogörs för en bibliometrisk samarbetsstudie, utförd under januari 2012, av Stockholms universitet (SU) och Uppsala universitet (UU). Med samarbete avser vi här sampublicering, och vi fokuserar på de båda universitetens internationella samarbete.
Studiens syfte är att belysa hur det internationella samarbetet har utvecklats över tid för de båda universiteteten. Två varianter av indikatorn PP(int collab) (Proportion international collaborative publications) används i studien. De båda varianterna används i The Leiden Ranking 2011/2012.1 Leiden-rankningen, som produceras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS), Leiden University, är en universitetsrankning, som uteslutande använder bibliometriska indikatorer.
2 Data och metoder
Den publiceringsperiod som används i studien är 2001-2010. Publikationer av typerna article och review hämtades från Web of Science (WoS). För SU (UU) hämtades från WoS varje publikation, av någon av de båda typerna, sådan att den publicerades under perioden ifråga och minst av
publikationens adresser är en SU-adress (UU-adress). I typen review ingår konferensbidrag publicerade i tidskrifter. För SU ingår 12,978 publikationer i studien, för UU 25,424. För såväl SU som UU fördelades publikationerna över publiceringsåren, i syfte att ta fram indikatorvärden per år. Vidare togs indikatorvärden för hela perioden fram.
De två varianterna av PP(int collab) mäter, på två olika sätt, andelen internationella
samarbetspublikationer för en given analysenhet, i relation till enhetens totala antal publikationer. Låt X vara en analysenhet. Vi definierar en X-publikation som en publikation med minst en X-adress. Låt
vara mängden av X-publikationer sådana att minst ett land, skilt från landet för X, är representerat bland publikationens adresser. Den icke-fraktionerade varianten av PP(int collab) definieras som antalet publikationer i dividerat med antalet X-publikationer. X-fraktionen för en X-publikation p är antalet adresser i p dividerat med det totala antalet adresser i p. Antalet fraktionerade
X-publikationer, , är summan, över X-publikationerna, av X-fraktionerna. Den fraktionerade varianten av PP(int collab) definieras som / , där är summan av X-fraktionerna för publikationerna i .
Exempel. Låt analysenheten X vara SU. Vi antar att SU har två publikationer, p1 och p2, med följande
adresser:
1
2 p1. Stockholm University, Sweden; Uppsala University, Sweden; Harvard University, USA;
Stanford University, USA. p2. Stockholm University.
Då gäller att innehåller exakt en publikation, p1, och värdet på den icke-fraktionerade varianten av PP(int collab) är lika med 1/2 = 0,5. SU-fraktionen för p1 är lika med 1/4 = 0,25, för p2 lika med 1.
är då lika 0,25 + 1 = 1,25, och = 0,25. Då är värdet på den fraktionerade varianten av PP(int collab), / , lika med 0,25/1,25 = 0,2.
Indikatorvärden avseende den icke-fraktionerade varianten och för en given analysenhet X är normalt större än motsvarande värden för den fraktionerade varianten. Detta beror på att antalet internationella samarbetspublikationer (täljaren i den icke-fraktionerade varianten) normalt reduceras relativt sett mer än det totala antalet publikationer (nämnaren i den icke-fraktionerade varianten) när fraktionering tillgrips. I sammanhanget får man komma ihåg att publikationer med endast X-adresser inte reduceras vid fraktionering, utan får behålla fraktionen 1.
3 Resultat
I detta avsnitt redovisas studiens resultat. Tabell 1 rapporterar värdena på de båda indikatorvarianterna, över de 10 publiceringsåren och för hela perioden. I figur 1 visualiseras informationen i tabell 1, bortsett från uppgifterna i tabellens sista rad.
För båda universiteten gäller att indikatorvärdet har ökat avsevärt från studiens startår (2001) till dess slutår (2010), oavsett om icke-fraktionering eller fraktionering betraktas (tabell 1; figur 1). Exempelvis är ökningen ca 11 (10) procentenheter för SU (UU) och avseende fraktionering. För SU märks en stigande trend från och med 2006, för UU från och med 2005, oavsett indikatorvariant.
Med avseende på den fraktionerade varianten av indikatorn har SU ett större värde än UU för åtta av de 10 studerade åren. För den icke-fraktionerade indikatorvarianten har SU ett större värde än UU för varje studerat år.
Tabell 1. Andel internationella samarbetspublikationer – PP(int collab) – för SU och UU per publiceringsår och för hela den studerade perioden (%).
SU UU
Publiceringsår icke‐frak frak icke‐frak frak
2001 46,8 25,6 44,6 26,5 2002 48,2 29,3 45,9 27,5 2003 49,9 30,1 45,6 27,1 2004 48,7 27,9 47,6 28,3 2005 52,4 31,7 48,4 28,7 2006 52,1 30,7 48,6 29,0 2007 55,9 32,9 51,1 30,8 2008 56,4 33,6 53,4 31,8 2009 57,6 33,8 53,6 32,2 2010 62,0 36,8 58,3 36,6 2001-2010 53,8 31,5 50,1 29,9
3 Figur 1. Andel internationella samarbetspublikationer – PP(int collab) – för SU och UU per publiceringsår.
0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 PP(int collab) Publiceringsår SU (icke‐frak) UU (icke‐frak) SU (frak) UU (frak)