• No results found

Andel internationella samarbetspublikationer vid Stockholms universitet och Uppsala universitet, 2001‐2010

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Andel internationella samarbetspublikationer vid Stockholms universitet och Uppsala universitet, 2001‐2010"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Andel internationella samarbetspublikationer vid

Stockholms universitet och Uppsala universitet, 2001‐2010

Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek

1 Inledning

I denna rapport redogörs för en bibliometrisk samarbetsstudie, utförd under januari 2012, av Stockholms universitet (SU) och Uppsala universitet (UU). Med samarbete avser vi här sampublicering, och vi fokuserar på de båda universitetens internationella samarbete.

Studiens syfte är att belysa hur det internationella samarbetet har utvecklats över tid för de båda universiteteten. Två varianter av indikatorn PP(int collab) (Proportion international collaborative publications) används i studien. De båda varianterna används i The Leiden Ranking 2011/2012.1 Leiden-rankningen, som produceras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS), Leiden University, är en universitetsrankning, som uteslutande använder bibliometriska indikatorer.

2 Data och metoder

Den publiceringsperiod som används i studien är 2001-2010. Publikationer av typerna article och review hämtades från Web of Science (WoS). För SU (UU) hämtades från WoS varje publikation, av någon av de båda typerna, sådan att den publicerades under perioden ifråga och minst av

publikationens adresser är en SU-adress (UU-adress). I typen review ingår konferensbidrag publicerade i tidskrifter. För SU ingår 12,978 publikationer i studien, för UU 25,424. För såväl SU som UU fördelades publikationerna över publiceringsåren, i syfte att ta fram indikatorvärden per år. Vidare togs indikatorvärden för hela perioden fram.

De två varianterna av PP(int collab) mäter, på två olika sätt, andelen internationella

samarbetspublikationer för en given analysenhet, i relation till enhetens totala antal publikationer. Låt X vara en analysenhet. Vi definierar en X-publikation som en publikation med minst en X-adress. Låt

vara mängden av X-publikationer sådana att minst ett land, skilt från landet för X, är representerat bland publikationens adresser. Den icke-fraktionerade varianten av PP(int collab) definieras som antalet publikationer i dividerat med antalet X-publikationer. X-fraktionen för en X-publikation p är antalet adresser i p dividerat med det totala antalet adresser i p. Antalet fraktionerade

X-publikationer, , är summan, över X-publikationerna, av X-fraktionerna. Den fraktionerade varianten av PP(int collab) definieras som / , där är summan av X-fraktionerna för publikationerna i .

Exempel. Låt analysenheten X vara SU. Vi antar att SU har två publikationer, p1 och p2, med följande

adresser:

1

(2)

2 p1. Stockholm University, Sweden; Uppsala University, Sweden; Harvard University, USA;

Stanford University, USA. p2. Stockholm University.

Då gäller att innehåller exakt en publikation, p1, och värdet på den icke-fraktionerade varianten av PP(int collab) är lika med 1/2 = 0,5. SU-fraktionen för p1 är lika med 1/4 = 0,25, för p2 lika med 1.

är då lika 0,25 + 1 = 1,25, och = 0,25. Då är värdet på den fraktionerade varianten av PP(int collab), / , lika med 0,25/1,25 = 0,2.

Indikatorvärden avseende den icke-fraktionerade varianten och för en given analysenhet X är normalt större än motsvarande värden för den fraktionerade varianten. Detta beror på att antalet internationella samarbetspublikationer (täljaren i den icke-fraktionerade varianten) normalt reduceras relativt sett mer än det totala antalet publikationer (nämnaren i den icke-fraktionerade varianten) när fraktionering tillgrips. I sammanhanget får man komma ihåg att publikationer med endast X-adresser inte reduceras vid fraktionering, utan får behålla fraktionen 1.

3 Resultat

I detta avsnitt redovisas studiens resultat. Tabell 1 rapporterar värdena på de båda indikatorvarianterna, över de 10 publiceringsåren och för hela perioden. I figur 1 visualiseras informationen i tabell 1, bortsett från uppgifterna i tabellens sista rad.

För båda universiteten gäller att indikatorvärdet har ökat avsevärt från studiens startår (2001) till dess slutår (2010), oavsett om icke-fraktionering eller fraktionering betraktas (tabell 1; figur 1). Exempelvis är ökningen ca 11 (10) procentenheter för SU (UU) och avseende fraktionering. För SU märks en stigande trend från och med 2006, för UU från och med 2005, oavsett indikatorvariant.

Med avseende på den fraktionerade varianten av indikatorn har SU ett större värde än UU för åtta av de 10 studerade åren. För den icke-fraktionerade indikatorvarianten har SU ett större värde än UU för varje studerat år.

Tabell 1. Andel internationella samarbetspublikationer – PP(int collab) – för SU och UU per publiceringsår och för hela den studerade perioden (%).

  SU UU

Publiceringsår  icke‐frak  frak  icke‐frak frak

2001 46,8  25,6  44,6  26,5 2002 48,2  29,3  45,9  27,5 2003 49,9  30,1  45,6  27,1 2004 48,7  27,9  47,6  28,3 2005 52,4  31,7  48,4  28,7 2006 52,1  30,7  48,6  29,0 2007 55,9  32,9  51,1  30,8 2008 56,4  33,6  53,4  31,8 2009 57,6  33,8  53,6  32,2 2010 62,0  36,8  58,3  36,6 2001-2010 53,8  31,5  50,1  29,9

(3)

3 Figur 1. Andel internationella samarbetspublikationer – PP(int collab) – för SU och UU per publiceringsår.

0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 PP(int  collab) Publiceringsår SU (icke‐frak) UU (icke‐frak) SU (frak) UU (frak)

References

Related documents

Sufficient evidence that schools is an effective setting to promote physical activity in kids:. WHO Regional Office for Europe (2006) What is the evidence on school health promotion

Personaluppgifter från oktober 2014 har nu publicerats och visar att de kommunala förskolorna har en högre andel män samt fler män med utbildning anställda jämfört med

Vi är alltid med barnen vid lek för att skapa lugn och trygghet för alla där man ständigt pratar med barnen om vad de gör för att stimulera till vidare utforskandex. Tiden saknas

- Stockholms län hade den högsta andelen (10%) laddbara bilar av de totala nyregistreringarna, följt av Jämtlands län (7,3%) och Hallands län (6,5%).. Det visar att vi har en

Nyckeltal 22: Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola (VB) Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta.

Andelen som sparar direkt i fonder (utan anknytning till pension eller försäkring) har de senaste två åren ökat från 45 till 54 procent av alla vuxna.. Fonder till tjänstepension har

tätortsnära natur och utföra åtgärder i minst fem områden för att gynna arten.

Detta innebär också stora utgifter för staten med att tillhandahålla skolor för de unga men med inte så många vuxna som betalar skatt.. I hela landet är medelåldern 20,1