• No results found

Sju år med LIP & Klimp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sju år med LIP & Klimp"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sju år med LIP & Klimp

– en lägesrapport i september 2005

(2)

Denna skrift ger en sammanfattning av läget för de lokala

investerings-programmen (LIP) och klimatinvesteringsinvesterings-programmen (Klimp) efter sju respektive tre års arbete. Innehållet är baserat på en rapport från Naturvårdsverket till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet i juli 2005. Siffror och diagram är uppdaterade med uppgifter ur databaserna för LIP och Klimp till och med september 2005.

Innehåll

1 Syften med investeringsprogrammen 4 LIP – omfattning och förväntade effekter 11 Klimp – omfattning och förväntade effekter 15 Genomförda utvärderingar av LIP

Beställningar

ORDERTELEFON: 08-505 933 40, ORDERFAX: 08-505 933 99, E-POST: natur@cm.se. POSTADRESS: CM-Gruppen, Box 110 93 161 11 Bromma.

INTERNET: www.naturvardsverket.se/bokhandeln.

Naturvårdsverket

TEL: 08-698 10 00 (växel). FAX: 08-20 29 25. E-POST: natur@naturvardsverket.se. POSTADRESS: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm. INTERNET: www.naturvardsverket.se ISBN: 91-620-8222-1

© Naturvårdsverket 2005

TRYCK: CM-gruppen. UPPLAGA: 1000 ex. PRODUKTION: Naturvårdsverket. GRAFISK FORM: IdéoLuck AB. FOTON: Sid 3, Kasper Bonnevier Dudzik. Sid 5, Lasse Robertsson. Sid 7, Jan-Olov Johansson. Sid 9, Karin Kemi. Sid 11, Bengt Karlsson. Sid 13, Lennart Jonasson. sid 15, Thomas Jeansson. Sid 17, Anders Hultberg. Porträttbilder: Georg Kristianssen. Övriga foton: IdéoLuck arkiv.

(3)

Stödet till lokala investeringsprogram (LIP) var en bärande del i reger-ingens satsning på Hållbara Sverige som inleddes med vårpropositionen 1997. Syftet var att få fart på den ekologiska omställningen genom att använda kommunerna som motor. Samtidigt skulle stödet bidra till ökad sysselsättning. Investeringsprogrammen skulle utgå från lokala förutsättningar och prioriteringar. Kommunerna skulle välja investe-ringsåtgärder med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv på miljö-frågorna och man skulle samverka med andra lokala aktörer. De bästa programmen får del av statliga bidrag. Erfarenheterna tas tillvara och sprids i samhället.

När LIP ersattes av stödet till klimatinvesteringsprogram (Klimp) år 2002 bibehölls de grundläggande egenskaperna hos bidragssystemet, men programmen skulle fokusera på åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser och åtgärder för energieffektivisering och -omställning.

Effekter av investeringsprogrammen

Sammanfattningsvis kan effekterna av investeringsprogrammen beskri-vas i tre dimensioner.

1. Direkta effekter på miljön (och sysselsättningen)

Som en följd av stödet till investeringsprogram kommer det till stånd åtgärder för skydd av miljön, effektiv användning av resurser och håll-bar försörjning, vilka ger direkta effekter på den lokala miljön. LIP-pro-grammen ska dessutom ge sysselsättningseffekter. Kommunerna väljer ut åtgärder utifrån lokala förutsättningar och prioriteringar. Endast de bästa programmen får bidrag.

”Kommunerna har arbetat uthålligt och engagerat sedan 1997 med att utforma och genomföra investeringsprogram och vi ser nu att det har gett goda resultat!”

Gunnel Horm, chef för enheten för investeringsprogram.

Syftet med investeringsprogrammen var att få fart på den ekologiska omställningen mot ett hållbart samhälle genom att låta kommunerna agera motor. Bidrag till lokala investeringsprogram (LIP) delades ut mellan 1998 och 2002. Bidrag till klimatinvesteringsprogram (Klimp) började delas ut 2003.

(4)

2. Stärker det lokala miljöarbetet

Arbetet med investeringsprogrammen stimulerar till samverkan mellan kommuner och andra lokala aktörer, bl.a. näringslivet, och stärker sam-arbetet inom kommunerna. Samverkan med andra kommuner kan vara en framgångsväg, särskilt för små kommuner.

Ett nödvändigt inslag i ansökan är kommunens miljöanalys/klimat-strategi. Arbetet med en sådan redovisning och sammanställningen av ett investeringsprogram ger i sig stimulans till det lokala miljöarbetet och ökar förutsättningarna för att miljöinvesteringar ska genomföras, med eller utan bidrag.

3. Tar vara på och sprider kunskaper och erfarenheter

Naturvårdsverket tar in resultat från genomförda program och samlar uppgifterna i en databas som kan nås via Naturvårdsverkets webbplats. Dessutom genomförs ett antal utvärderingar av de lokala investerings-programmen. Sammantaget byggs på nationell nivå upp en omfattande kunskapsbank med information om samtliga genomförda åtgärder.

Kommunerna bör i samband med genomförandet av investeringar sprida kunskap om relevanta miljöfrågor till allmänheten. Många LIP-program och alla klimatinvesteringsprogram innehåller informa-tions- och folkbildningsinsatser kring investeringsprogrammets åtgärder. Dessutom bör programägarna och åtgärdernas huvudmän sprida sina erfarenheter till andra aktörer som kan ha nytta av dem.

Fokus på direkta miljöeffekter

I flera av de utvärderingar av LIP som Naturvårdsverket låtit göra så har man undersökt vilken inverkan investeringsprogrammen har haft på det lokala miljöarbetet, bl.a. hur samverkan sker och hur kunskaper och erfarenheter från programmen sprids. Det redovisas dock inte i detalj här utan fokus i denna redovisning ligger på de direkta miljöeffekterna av åtgärderna i programmen.

Miljöinvesteringsregistret – MIR – är ett webbverktyg som är tillgängligt för allmänheten på Naturvårdsverkets webbplats. I MIR samlas uppgifter om kommunernas miljöinvesteringar ur databaserna om LIP och Klimp. Sammantaget byggs på nationell nivå upp en omfattande kunskapsbank med information om samtliga åtgärder.

(5)

Redovisning av resultat från LIP och Klimp

De två olika bidragsformerna, LIP och Klimp, befinner sig i olika faser av genomförande, vilket gör att man har begränsade möjligheter att redovisa en helt entydig och rättvisande bild av resultaten. Av de 211 beviljade programmen inom LIP så har 128 genomförts och slut-rapporterats (per september 2005) och det är därför endast i dessa 128 man kan presentera ett slutligt resultat. I övriga fall använder vi oss av beräkningar baserade på förväntade effekter (enligt ansökningarna). Inom Klimp har ännu inga program slutrapporterats, varför resultaten även där baserar sig på förväntade effekter. I det följande presenteras de två typerna av program samt de reella (inom LIP) och förväntade effekterna (inom drygt hälften av programmen i LIP och samtliga i Klimp) till september 2005.

Av 211 beviljade lokala investeringsprogram i 161 kommuner har hittills 128 program genomförts och slutrapporterats.

Hittills har 47 klimatinvesterings-program i 18 län beviljats bidrag. De första programmen väntas slutrapportera under 2007.

Kristianstad är en av många kommuner som efter genomförandet av LIP går vidare i arbetet med att minska växthusgasutsläppen och genomför även klimatinvesterings-program. I Kristianstad rullar numera ett 20-tal biogasbussar tryggt på stadens gator.

(6)

”Jag är imponerad av all den aktivitet som sker i kommunerna. Nästan ett och ett halvt tusen åtgärder kommer att genomföras som ett resultat av LIP. Dessutom har kommunernas arbete inneburit en mängd nya lokala kontakter och nätverk både inom och mellan kommunerna som kommer att få bestående nytta.”

Kjell Rosén, LIP-ansvarig, enheten för investeringsprogram.

Stödet till lokala investeringsprogram (LIP) var öppet för bidragsan-sökningar mellan åren 1998 och 2002. Totalt beviljades cirka hälften (55 %) av Sveriges kommuner bidrag och den övervägande delen av projekten har utförts i stora eller mellanstora kommuner. Huvudman för de projekt som genomförts i kommunerna har huvudsakligen varit kommunala förvaltningar och kommunalägda bolag, men även privata företag och andra juridiska personer har kunnat genomföra projekt. Totalt har ca 270 av Sveriges kommuner skickat in fullständiga LIP-ansökningar. Av dessa har 161 kommuner beviljats stöd. Det är flera kommuner som har haft mer än ett program över åren. Totalt har det blivit 211 program som beviljats stöd i LIP. I statens budget har LIP totalt givits 6,2 miljarder kronor under åren 1998-2002. I hela LIP har det beviljats bidrag till mer än 1800 åtgärder. Ca 1/3 av dessa är energi-relaterade åtgärder.

Målen med LIP

Enligt förordningen om statliga bidrag till lokala investeringsprogram (SFS 1998:23) skulle kommunernas åtgärder inom programmen, för att erhålla bidrag, ha som syfte att: minska belastningen på miljön, öka effektiviteten i användningen av energi och andra naturresurser, gynna användningen av förnybara råvaror, öka återbruk, återanvändning och återvinning, bidra till att bevara och förstärka den biologiska mångfal-den samt tillvarata kulturmiljövärmångfal-den, bidra till att förbättra cirkulatio-nen av växtnäringsämcirkulatio-nen i ett kretslopp eller förbättra inomhusmiljön i byggnader genom att minska förekomsten av allergiframkallande eller andra hälsofarliga ämnen och material (under förutsättning av åtgärden ensam eller tillsammans med andra åtgärder även syftar till någon av de effekter på miljön som anges i de föregående syftena). Ett annat mål

(7)

De 128 genomförda programmen har fått 2,5 miljarder kronor i slutligt bidrag. Den slutliga bidragssumman för samtliga 211 program beräknas bli 4,7 miljarder kronor. Det är i genomsnitt 25 procent mindre än ursprungligen beräknade och avsatta 6,2 miljarder kronor.

med LIP var att programmen skulle bidra till att minska den då relativt höga arbetslösheten.

LIP-processen

Ansökan arbetades fram i varje enskild kommun, ofta i samråd med flera aktörer inom kommunens verksamhet och andra aktörer ute i kommunen. I många fall diskuterades och undersöktes olika förslag, varpå några av dessa åtgärder sammanställdes till ett program. Om huvudmannen under genomförandet av programmet önskar ändra på åtgärdens utformning får en begäran om ändring lämnas in till Natur-vårdsverket. I ändringsansökan skall effekterna av ändringen på eko-nomi, miljö och sysselsättning uppges.

Resultat

I september 2005 har 128 investeringsprogram av totalt 211 genom-förts och slutrapporterats. För dessa har i genomsnitt 25 procent av de ursprungligen beviljade bidragen inte kommit till användning av olika skäl. Det är rimligt att anta att motsvarande reduktion kommer att ske av de återstående programmen. Uppgifterna i denna skrift benämnda ”prognos” innebär en omräkning till 75 procent av de förväntade effek-terna enligt ansökningarna för samtliga 211 program.

De 128 slutrapporterade investeringsprogrammen omfattar 1098 genomförda åtgärder. Bidragssumman uppgår till 2,5 miljarder kronor, vilket är mer än hälften av det förväntade slutliga totala bidraget (4,7 miljarder kronor). Den sammanlagda miljörelaterade investeringen in-klusive bidragsmottagarnas egna finansieringar uppgår till 9,6 miljarder kronor.

Fördelning av bidrag

Bidragen till samtliga 211 program fördelas på olika typer av åtgärder

0 1 2 3 4 5 6 7 Slutreglerat bidrag 128 program Beräknat totalt bidrag 211 program Prognos

LIP-bidrag, miljarder SEK Utbyggnad av fjärrvärme- och närvärmenät utgör

merparten av de energiomställande åtgärder som resulterar i minskade koldioxidutsläpp. Flera lokala investeringsprogram som till exempel i Lysekil tar även vara på spillvärme från industrin.

(8)

enligt figuren nedan. Cirka hälften av bidragen hänförs till klimatrela-terade åtgärder inom energi- och transportområdena; ca 26 procent har gått till energiomställning, nio procent till energieffektiviserande och energibesparande åtgärder och ca tio procent till trafikåtgärder. Även produktionen av biogas genom rötning av avfall är klimatrelaterad. Den svarar för tre procent av bidraget. Åtgärder inom andra sektorer kan också påverka klimatet. Det gäller t.ex. informationsåtgärder som ökar cyklandet och minskar bilresorna.

Koldioxidreduktion

Sveriges klimatmål är en minskning av utsläppen av växthusgaser med fyra procent för perioden 2008-2012 räknat från 1990 års utsläpp på 72 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 2,9 miljoner ton per år. När 128 program av 211 är genomförda visar redovisningen en minskning av utsläppen med 744 727 ton koldioxid per år. Prognosen, som är att åtgärderna ska bidra till minskningen av koldioxidutsläpp med minst 1,5 miljoner ton årligen när alla program är avslutade, ser således ut att kunna infrias.

Avfall 11% Byggnadsåtgärder 4% Efterbehandling 6% Energieffektivisering/ besparing 9% Energiomställning 26% Flerdimensionella projekt 12% Industriprojekt 1% Naturvård/biologisk mångfald 6% Stödjande åtgärder 5% Trafik 10% Vatten/Avlopp 10%

Fördelning av bidrag per område

Cirka hälften av LIP-bidragen hänförs till klimatrelaterade åtgärder inom energi- och transportområdena. Prognosen för koldioxidreduktionen ser ut att kunna nås.

(9)

Efter 128 avslutade program minskar koldioxidutsläppen med 744 727 ton per år. Beräknad minskning enligt ansökningarna för samtliga 211 program är 2 miljoner ton årligen. En omräkning till 75 procent ger en prognos på 1,5 miljoner ton koldioxid årligen.

Energiomställningen efter 128 program är 2,3 TWh per år. Beräknad energiomställning enligt ansökningarna för samtliga 211 program är 2,7 TWh/ år. En omräkning till 75 procent ger en prognos på 2 TWh per år.

Energiomställning

De 128 hittills i september 2005 avslutade lokala investeringsprogram-men har resulterat i en energiomställning på 2,3 TWh per år. Omställ-ning har skett från el- och oljeuppvärmOmställ-ning till förnybara energikällor genom främst utbyggnad av fjärr- och närvärmenät. Prognosen för samtliga program är en energiomställning på sammanlagt 2 TWh per år, vilket således redan är uppnått när lite fler än hälften av programmen är avslutade.

2,3 TWh motsvarar 0,4 procent av den svenska årliga energianvänd-ningen på ca 600 TWh. Kärnkraftsreaktorn Barsebäck 2 producerade 4,5 TWh per år. 0,0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0 2,4 Minskning CO2 128 program Beräknad minskning CO2 211 program

CO2 reduktion, miljoner ton/år

Prognos 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Energi-omställning 128 program Beräknad energiomställning 211 program Energiomställning, TWh/år Prognos Prognosen för energiomställningen har redan överskridits efter 128 genomförda program.

En god energieffektivisering kan åstadkommas genom små medel. Med hjälp av modern styrteknik har kraftverket Hvena Kvarn i Mellerud ökat sin produktion utan att vattenföringen i ån har påverkats.

(10)

Energibesparing/effektivisering

Energibesparingen och energieffektiviseringen av de hittills 128 genom-förda programmen uppgår till 1,5 TWh per år. De utlovade resultaten i kommunernas ansökningar (nedskrivna till 75 procent) är en energibe-sparing på 1,7 TWh per år efter samtliga avslutade program. Detta har nästan uppnåtts med 60 procent av bidraget.

Uppvärmningen av en normalstor villa beräknas förbruka 15 MWh/ år vilket innebär att 1,7 TWh motsvarar uppvärmningen av ca 113 000 villor per år.

Mängden avfall till deponi minskar med 356 872 ton per år efter 128 avslutade program. Beräknad minskad mängd avfall till deponi enligt ansökningarna för samtliga 211 program är 493 000 ton årligen. En omräkning till 75 procent ger en prognos på 370 000 ton per år. Energibesparingen efter 128

avslutade program är 1,5 TWh per år. Beräknad energibesparing enligt ansökningarna för samtliga 211 program är 2,3 TWh per år. En omräkning till 75 procent ger en prognos på 1,7 TWh per år. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Energi-besparing 128 program Beräknad energibesparing 211 program Energibesparing / effektivisering, TWh/år Prognos 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 Minskad mängd avfall till deponi ton per år 128 program Beräknad minskad mängd avfall till deponi ton per år

211 program

Minskad mängd avfall till deponi, ton/år

Prognos

Prognosen för energibesparingen är nästan uppnådd efter 128 genomförda program.

(11)

Avfall till deponi

Andra tunga miljöåtgärder är bland annat avfallsåtgärder. De 128 av-slutade programmen visar att 356 872 ton avfall utnyttjas i till exempel biogasproduktion, återbruk eller kompostering istället för att deponeras. Den i ansökningarna beräknade totala minskningen av avfall till deponi (nedskriven till 75 procent) för samtliga 211 program är 370 000 ton per år. Detta mål är nästan uppnått med 60 procent av bidraget.

Stora projekt återstår

Stora projekt återstår att slutföra inom ramen för de lokala investe-ringsprogrammen. De 83 resterande program som ska slutrapporteras fram till december 2006 inkluderar till exempel Bo01 i Malmö som år 2000 fick 250 miljoner kronor i bidrag. Bland annat uppskattas ener-gibesparingen för Bo01 bli 1 800 MWh per år. Västerås kommun fick 142 miljoner kronor i bidrag år 2000 för bland annat ett flertal åtgärder rörande biogas, som beräknas minska koldioxidutsläppen med 6 800 ton per år.

När samtliga 211 program är avslutade 2006 beräknas 15,5 miljar-der kronor ha investerats i direkt miljöförbättrande och klimatrelaterade åtgärder.

Två värdefulla mekanismer

De rapporterade och verkliga resultaten är ofta bättre än vad tidigare rapporter som grundades på ansökningar och beviljade anslag givit intryck av. Två mekanismer kan förklara detta enligt utvärderingen ”LIP ur ett samhällsekonomiskt perspektiv”. Den ena kallas successiv selektion. Denna mekanism innebär att de olika stegen i LIP-processen successivt har sorterat bort de åtgärder som varit mindre effektiva med hänsyn till ekonomi och miljöeffekter. En iakttagelse är att efter det att stöd beviljats av staten har kommuner eller åtgärdsägare valt att inte

När samtliga 211 lokala investeringsprogram är avslutade 2006 beräknas 15,5 miljarder kronor ha investerats i direkt miljöförbättrande och klimatrelaterade åtgärder.

Biogasproduktion, kompostering och källsortering är exempel på strategiska avfallsåtgärder som ger goda resultat. Många kommuner, i likhet med Luleå, arbetar målmedvetet med att minska mängden avfall till deponi.

(12)

genomföra vissa projekt, trots beslut om bidrag. Det har alltså blivit fler och mer omfattande utsållningssteg än väntat.

Totalt har 190 åtgärder rapporterats som nedlagda i de 117 först slutrapporterade programmen. Dessutom har kommuner med pågående program rapporterat ytterligare 40 åtgärder som nedlagda, dvs sam-manlagt 230 av de 1800 bidragsbeviljade åtgärderna. Troligtvis kommer ytterligare ett antal att bli nedlagda men mängden minskar i de senare beviljade programmen. Bidraget till de nedlagda åtgärderna samt åtgär-der som minskat i omfattning kan uppskattas till 1,5 miljaråtgär-der kronor. Nedlagda åtgärder finns inom nästan alla åtgärdsområden. Skälen till att åtgärder har lagts ned eller aldrig påbörjats är bl.a. bristfälliga eller förändrade kostnadskalkyler, uteblivna medfinansiärer, ändrade ägar-förhållanden, ny teknik som ej fungerat, ändrade planer, tillstånd har ej beviljats, förseningar, kommunens ekonomi har ej medgivit den egna delen av investeringen m.m.

Den andra mekanismen, kallad konstruktiv evolution, innebär att åtgärder har kunnat utvecklas inom ramen för det utlovade bidraget. Flexibiliteten har möjliggjort förändringar som förbättrar resultatet men aldrig att utöka mängden bidrag som betalas ut. Detta har förhindrat att de statliga kostnaderna ökat och gjort att man tagit hänsyn till ef-fektivitet ute på kommunal nivå.

Två mekanismer, ”successiv selektion” och ”konstruktiv evolution” förklarar orsaken till att rapporter om verkliga resultat ofta är bättre än tidigare antaganden.

(13)

”Intresset för att söka Klimp har varit stort. Första året hade vi en rejäl översökning. Kvaliteten på programmen och ansökningarna har blivit bättre och allt fler sökanden har en bra klimatstrategi. Vi ser också att bidragseffektiviteten för beviljade åtgärder ökar.”

Anna Green, Klimp-ansvarig. Enheten för investeringsprogram.

Riksdagen har hittills avsatt 1 040 miljoner kronor till klimatinveste-ringsprogram (Klimp) för åren 2003-2006. I budgetförslaget för 2006 föreslår regeringen en utökning med 840 miljoner kronor för åren 2006-2008. Bidrag till investeringsprogram som Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå och kan stimulera kommuner, företag och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar miljö-belastningen och uppmuntra lokalt engagemang och lokala initiativ. Klimp bidrar till att nå det svenska klimatmålet genom att minska ut-släppen av växthusgaser, stärka det lokala klimatarbetet och samla och sprida kunskaper och erfarenheter om klimatinvesteringar.

Ett investeringsprogram består av åtgärder som till största delen utgörs av fysiska investeringar. Programmen löper normalt under fyra år, och slutrapporteras därefter. Då bestäms vilket slutligt bidrag som ska utgå till de som gjort investeringar, beroende på hur väl de lyckats uppfylla sina mål.

Bidrag, program och åtgärder

De hittills beviljade bidragen på ca 810 miljoner kronor har resulterat i 47 investeringsprogram i kommuner, kommunalförbund, landsting, re-gioner etc, utspridda i 18 län. De omfattar knappt 400 åtgärder och en investeringsvolym på 2,7 miljarder kronor. De pågående programmen startade 2003-2005 och löper under fyra år. Fördelningen av bidrag på olika åtgärdskategorier kan ses i figuren på nästa sida.

Klimp – omfattning och förväntade effekter

Produktion av biogas genom rötning i biologiska behandlingssystem har stor potential att nå flera av våra nationella miljökvalitetsmål. Biogasanläggningen i Falköping är ett exempel på sådana åtgärder som genomförs med stöd av både LIP och Klimp.

(14)

Klimateffekter

Sammanlagt väntas programmen leda till stora minskningar av utsläp-pen av växthusgaser, dessutom miljöförbättringar inom ramen för flera av de 15 nationella miljökvalitetsmålen. I siffror beräknas programmen leda till en årlig utsläppsminskning av växthusgaser med 365 000 ton koldioxidekvivalenter och en årlig minskning av energianvändningen med 570 000 MWh, varav el-besparing utgör ca 243 000 MWh.

El-besparingen är inte omräknad till minskade koldioxidutsläpp i Sverige. Detta beror på att minskad elanvändning framförallt påverkar marginalelen som på kort sikt produceras utomlands och därför leder till minskade utsläpp utanför Sverige. På lång sikt (efter 2012) antas att förändringar av elanvändning påverkar svenska utsläpp då naturgas-eldade gaskombianläggningar bedöms etableras i Sverige och bli el-tillförsel på marginalen.

Utsläppsminskningarna av koldioxid (ton) från de olika åtgärdskate-gorierna illustreras i figuren på nästa sida.

Energi: användning i bostäder/lokaler 15,8 Avfall 9,6 %

Energi: användning i övrigt 1,2 % Energi: industri 5,0 Energi: produktion/ distribution 34,0 % Information 9,4 % Stödjande åtgärder 2,7 % Transporter: sjöfart 0,0 % Transporter: spårbunden 2,8 Transporter: vägtrafik 18,4 % Övrigt 1,0 %

Bidrag per åtgärdskategori

I siffror beräknas programmen leda till en årlig utsläppsminskning av växthusgaser med 365 000 ton koldioxidekvivalenter och en årlig minskning av energianvändningen med 570 000 MWh.

(15)

Aktörer

Det är inte bara enskilda kommuner som driver projekt inom Klimp. Framför allt företag men även landsting och samarbetsprojekt mellan kommuner finns med på listan över bidragsmottagare. Figuren nedan visar hur mycket bidrag av totalt 810 Mkr som gått till de olika typerna av åtgärdsägare. Det har visat sig att många av företagsåtgärderna

åter-Förutom minskningarna av växthusgasutsläpp och energianvändning leder stödet till klimatinvesteringsprogram till ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen, som dock inte är lika lätta att kvantifiera. Klimatinvesteringsprogrammen leder även till reduktioner av skadliga utsläpp av bland annat kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2) och partiklar.

-140 000 -120 000 -100 000 -80 000 -60 000 -40 000 -20 000

0 Avfall Energi: produktion/distr.Energi: industri

Energi: anv. bostäder/lokaler Energi: anv. i övrig

t

Informatio n

Stödjande åtgärderTransporter: vägtrafikTransporter: sjöfartTransporter: spårbunde n

Övrigt Utsläppsminskningar av koldioxid (ton)

Bidrag per typ av huvudman

Övrigt 3% Annat samverkanprojekt 4% Företag 22% Flerkommunalt projekt 0,9 Kommunal förvaltning 33% Kommunalförbund 1% Kommunalt bolag 29% Landsting 7% Privatperson 0,1 %

Vare sig satsningarna på trafikområdet fokuserar på åtgärder som rör alternativa drivmedel eller åtgärder som minskar biltrafiken så ger de en värdefull minskning av koldioxidutsläppen. Numera kan tjänstemännen i Östersunds kommun boka miljöbilar i en bilpool för sina tjänsteresor.

(16)

finns i avfallskategorin, landstingen är överrepresenterade i väg- transportkategorin och de kommunala bolagen stora inom fjärrvärme.

Möjligheter

Med en fortsatt satsning fram till och med 2008 i enlighet med regering-ens budgetförslag för 2006, som innebär totalt 1,7 miljarder i bidrag, bör de samlade Klimpåtgärderna kunna reducera utsläppen med en volym som motsvarar drygt en fjärdedel av fyraprocentsmålet. Obser-vera att då är inte koldioxideffekten av minskad elanvändning inräknad eftersom den effekten i första hand sker utanför Sverige.

Det bör framhållas att nästan en fjärdedel av Klimpbidragen (och motsvarande andel av växthusgasreduktionen) gäller åtgärder inom transportsektorn, som ju uppvisar den sämsta prognosen i fråga om växthusgasutsläpp.

Ovanstående räkneexempel på effekter av nya Klimpsatsningar byg-ger på en i övrigt oförändrad process och att urvalet av program och åtgärder görs på samma sätt som för de hittills beviljade.

Ett viktigt arbete – exemplet transporter

Utsläppen från vägtrafiken är den största enskilda källan till koldioxid-utsläpp i Sverige och det är bara från vägtrafiken som koldioxid-utsläppen ökar. Vägtrafiken svarar för 29 procent av de samlade koldioxidutsläppen i Sverige, medan transportsektorn som helhet (vägtransporter, flyg, sjö-fart, järnväg) svarar för hela 43 procent av de totala utsläppen.

Med satsningen på klimatinvesteringsprogram öppnas möjligheter att ändra på dessa förhållanden, vilket de hittills beviljade åtgärderna visar. I konkurrens med andra klimatförbättrande åtgärder har tran-sportsektorn visat sig innehålla effektiva åtgärder som kraftfullt minskar utsläppen av växthusgaser.

Med satsningen på klimat-investeringsprogram öppnas möjligheter för transportsektorn att åstadkomma effektiva åtgärder som kraftfullt minskar utsläppen av växthusgaser.

(17)

För att samla erfarenheterna av LIP har Naturvårdsverket med hjälp av universitet och upphandlade konsulter på olika områden genomfört ett omfattande utvärderingsarbete med totalt 14 utvärderingar framtagna 2003-2005. Bland dessa finns både sektorsspecifika (t ex fjärr- och när-värme, VA-anläggningar, alternativa fordonsbränslen) och mer övergrip-ande studier (t ex om LIP som bidragssystem eller LIP ur ett samhälls-ekonomiskt perspektiv).

Syftet med utvärderingarna har varit att alla aktörer (inkl. Natur-vårdsverket) ska lära av erfarenheterna och att resultaten dessutom ska kunna utgöra underlag för eventuella politiska beslut om miljöstöd. I en sammanfattande rapport från Naturvårdsverket, som utges i juni 2005, har det gjorts en sammanställning av utvärderingarna, utan ställnings-tagande till deras slutsatser. I denna rapport pekar Naturvårdsverket på följande resultat från de genomförda utvärderingarna:

• Utvärderingarna pekar på starka och svaga sidor hos LIP-program-men LIP-program-men ger sammantagna inget entydigt svar på frågan om pro-grammen har fungerat bra eller dåligt.

• LIP-stöden har i varierande mån bidragit till miljömålen, men mest till klimatmålet. Koldioxidutsläppen har således enligt kommunerna minskat med totalt ca 744 727 ton hittills, när cirka 60 procent av programmen är slutrapporterade. Detta motsvarar drygt en fjärde-del av det svenska klimatmålet, främst tack vare fjärrvärmeverken. Utsläppen av kväve och svavel minskar också något, men detta har hittills bara bidragit marginellt till försurnings- och övergödnings-målen. Kompostering och rötning av avfall kan på sikt bidra mer till övergödningsmålet.

För att samla erfarenheterna av LIP har Naturvårdsverket genomfört ett omfattande utvärderingsarbete med totalt 14 utvärderingar framtagna 2003-2005. ��������������� ������������������� ��������������� ��������������������� ����������������� ������������������������������������ ����������������������������������� ��������������������������������������� ����������������������� ������������������������� ������ ���������������������� ��������������������������� ������������������������ �� ��������������������������� ����������������������� �������������������� ���������������������������� ������������������������ ��������������� ������������������������������������ ��������������������������������������������� ������������������������ �������������������������� ������������������������� ��� ��������������������� �������������������������� ������������������� ������������� ����������������������� ����������������������������� ������������������������� ��� ���������������������� �������������������� � ������������������������ ��������������������������� ��������������� ������������������� ������������������������� ������������������������� ������ �������������������������� �������������������� ������������������������ ����� ������������������������ ����������������������� ����������������� ������������������������ ���������������������� ��������������������������� ���������������������� ���������������������������� ������������������������� � �������������������� ���������������������� ������������������������ ������ ��������������������� ������������������������� ������������������������ � ��������������������� ����������������������� ������������������� ����������������� ��������������� ������������������� ��������������� ������������������������������� ����������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������ ���������������������������������������������������������������� ���������������������

Mellan 1998 och 2002 har 86 s.k. flerdimensionella projekt tilldelats LIP-bidrag. De flesta har handlat om förnyelse av den yttre och inre miljön i bostadsområden. Bostadsområdet Norrliden i Kalmar är ett av flera miljonprogramsområden som rustats upp och kretsloppsanpassats.

(18)

• LIP-projekten har haft betydelse för att ovan nämnda effekter upp-nåtts, men det är svårt att säga i vad mån projekten hade kommit till stånd utan ekonomiskt stöd. Allmänt sett har miljöarbetet ökat i LIP-stödda kommuner. De flesta fjärr- och närvärmeprojekten hade enligt utförarna inte genomförts utan LIP-stöd, medan några hade genomförts senare eller i mindre skala utan stöd.

• Att utveckla ny miljövänlig teknik var ett syfte med LIP-stöden. Kommunerna har i LIP-programmen hittills väsentligen hållit sig till etablerad, befintlig teknik, men har å andra sidan utvecklat sin egen tekniska kompetens.

• LIP har bidragit till nya arbetstillfällen, men effekterna på sysselsätt-ningen är svåra att kvantifiera.

• 161 kommuner har fått LIP-stöd. Större städer har fått mest bidrag, nästan två miljarder kronor, medan medelstora städer fått hälften så mycket. Minst LIP-bidrag har glesbygdskommuner fått: 80 miljoner kronor. Men räknat per innevånare fick de mindre kommunerna mest. Några faktorer som påverkat vilka kommuner som fått bidrag är bra stöd från LIP-enheten vid Miljödepartementet/Naturvårds-verket och länsstyrelsen vid ansökan. Men varken kommunernas politiska majoritet eller grad av arbetslöshet har spelat någon roll vid bidragsgivningen.

• Nya samarbetsformer har vuxit fram. Miljöförvaltningarna har under LIP ändrats från kravställare till medspelare i miljöarbetet. Förankringsarbetet bland medborgare, intresseorganisationer och lokala företag har också stärkts i LIP-kommuner. Samarbetet har do-minerats av offentliga aktörer inom politiska organ och myndigheter, medan den privata sektorn endast spelat en mindre roll i samarbetet.

Kommunerna har i LIP-programmen hittills väsentligen hållit sig till etablerad, befintlig teknik, men har å andra sidan utvecklat sin egen tekniska kompetens.

(19)

LIP har förvisso bidragit till att nya relationer skapats, även med näringslivet, men ytterst få samarbeten har överlevt investeringspe-rioden. LIP-stöden har varit bra för kommunalt miljöarbete men har inte bidragit till regionalt och interkommunalt miljöarbete.

• LIP-stödet hade vissa brister från kommunernas synpunkt. Det fanns en osäkerhet i stödgivningen: eftersom endast de bästa programmen skulle få bidrag visste man inte vem som skulle få och vem som inte skulle få stöd. I ett kommunalt perspektiv framstår LIP som ett vill-korat bidrag, som kan användas till att hantera vissa miljöproblem men inte andra. Vidare kan det uppfattas som en nackdel om inte samtliga kommuner i en region med samma miljöproblem får LIP. • Ekonomiskt sett har åtskilliga LIP-projekt varit effektiva i den

meningen att de gett god miljönytta i förhållande till satsade statliga pengar. Särskilt fjärr- och närvärmeverken har visat sig ha en hög bidragseffektivitet när det gäller reduktioner av koldioxid, detta gäller även spillvärmeanläggningarna. Våtmarksanläggningarna har inneburit mycket låga anläggningskostnader, medan LIP-stödda kretsloppsanpassade avloppsprojekt inte är dyrare än konventio-nella lösningar. Ser man stöden ur företagens synvinkel har de ibland bidragit till konkurrenskraft och tillväxt.

• I en internationell jämförelse med motsvarande utländska system visade sig det svenska LIP vara unikt med avseende på bredd och finansieringens storlek. Men några lärdomar för Sverige kan vara att pröva nya finansieringskällor, som exempelvis det brittiska systemet med ett statligt lotteri, och att använda partnerskap mellan offentliga och privata aktörer.

Ett stort antal kommuner satsar på att anlägga våtmarker. Vänersborg är en av dessa som med hjälp av LIP bidrar till minskad övergödning och ökad biologisk mångfald.

Ekonomiskt sett har åtskilliga LIP-projekt varit effektiva i den meningen att de gett god miljönytta i förhållande till satsade statliga pengar.

(20)

LIP och lokalt miljöarbete

– en jämförande studie mellan kommuner som fått och inte fått statligt investeringsstöd

ISBN 91-620-5297-7

Rikare mångfald och mindre kväve

– en utvärdering av våtmarker skapade med stöd av lokala investeringsprogram och landsbygdsutvecklingsstöd ISBN 91-620-5362-0

LIP – miljöteknik för export

– en sammanställning av LIP-projekt med potential för överföring till Östeuropa och utvecklingsländer ISBN 91-620-5361-2

Även i engelsk översättning ISBN 91-620-5424-4

LIP och lokalt miljöarbete

– en fördjupad studie av sju kommuner ISBN 91-620-5374-4

Bättre miljö med utbyggd fjärr- och närvärme

– en utvärdering av LIP-finansierade fjärr- och närvärmeprojekt

ISBN 91-620-5372-8

Goda möjligheter med spillvärme

– en utvärdering av LIP-finansierade spillvärmeprojekt

ISBN 91-620-5373-6

Framtida möjligheter med nya drivmedel

– en utvärdering av LIP-finansierade åtgärder inom alternativa drivmedel ISBN 91-620-5405-8

Avlopp i kretslopp

– en utvärdering av LIP-finansierade enskilda avlopp, vassbäddar och bevattningssystem med avloppsvatten ISBN 91-620-5406-6

LIP ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

– en utvärdering av det statliga stödet till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet

ISBN 91-620-5453-8

Trafikprojekt för bättre miljö

– en utvärdering av LIP-finansierade trafikåtgärder

ISBN 91-620-5477-5

LIP-utvärderingar

Utvärderingarna av de lokala investeringsprogrammen finns i pdf-format i Naturvårdsverkets nätbokhandel där de även kan beställas i tryckt form. Utvärderingarna är gratis.

www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Understanding LIP in Context

– an evaluation of LIP in Central Government, business and comparative perspectives in Sweden

ISBN 91-620-5454-6

Vad vi kan lära av LIP

– samlade erfarenheter av de lokala investeringsprogrammen utifrån utvärderingar gjorda under åren 2003-2005

ISBN 91-620-5478-3

Biogasanläggningar med potential

– en utvärdering av LIP-finansierade system för rötning och kompostering ISBN 91-620-5476-7

Att länka miljöeffekter och sociala effekter

– en utvärdering av LIP-finansierade bostadsförnyelseprojekt

ISBN 91-620-5511-9

References

Related documents

Efter särskild prövning kan bidrag utgå till större ny-, till- eller ombyggnad av anläggning samt inköp av större maskiner eller utrustning till anläggningar.. Som

Mölndals Stad har den 2013-11-29 ansökt om bidrag om 754 400 kronor för att utreda möjligheten att knyta samman den gröna kilen Slottsskogen- Sandsjöbacka med en

I enlighet med stadsdelsnämndens rutin för bidragsgivning kan projektbidrag beviljas till föreningar och frivilliga organisationer som, på lokal nivå, bedriver verksamhet som

Stöd får ges till vattenvårdsprojekt för åtgärder som avser.. • Framtagande av planer för och genomförande av kostnads- effektiva åtgärder som bidrar till minskade mängder

Grundtanken är att det är de lokala idéerna och önskemålen som ska vara drivkraf- ten i projekten och att satsningen ska ge utrymme för många olika slags åtgärder. LONA-projekt

Grundtanken är att det är de lokala idéerna och önskemålen som ska vara drivkraf- ten i projekten och att satsningen ska ge utrymme för många olika slags åtgärder. LONA-projekt

Regeringen föreskriver att 1, 6 och 7 §§ förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt ska ha följande lydelse. 1 § 1 Enligt denna förordning får,

Regeringen föreskriver att förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram ska upphöra att gälla vid utgången av 2020. På regeringens vägnar