Återhämtning efter en stroke : - En litteraturöversikt av sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter

ÅTERHÄMTNING EFTER EN STROKE

En litteraturöversikt av sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter

REBECCA EDBERG

ALEXANDRA WESTERLUND

Huvudområde: Vårdvetenskap med inrikting

mot omvårdnad

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15hp

Program: Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap

med inriktning mot omvårdnad

Handledare: Linda Sellin & Alexandra

Beyermann

Examinator: Jessica Höglander Seminariedatum: 2020-08-22 Betygsdatum: 2020-09-07

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för flera tillstånd som gör att hjärnan drabbas av syrebrist. Det är ett allvarligt och livsavgörande tillstånd som kan orsaka svårigheter för patienter att återhämta sig. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna och av den anledningen är det viktigt med kompetent omhändertagande och god omvårdnad. Problem: Människan påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt efter en stroke. För att kunna återhämta sig krävs det att patienter får rätt stöd för alla dessa beståndsdelar. På grund av nedsatt neurologisk funktion kan patienter få svårt att klara sig själv samt röra sig i sociala sammanhang. Detta kan orsaka en känsla av ensamhet. Sjuksköterskor bör stärka patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Syftet är att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patientens återhämtning efter stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt där 11 artiklar har granskats för att skapa en översikt av

problemområdet. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor har erfarenhet av många olika beståndsdelar som är av betydelse för att stödja patienters återhämtning efter stroke. Dessa fynd kategoriseras in under Vikten av stöd och information till drabbade patienter och Vikten av kompetent vårdpersonal vid strokevård. Slutsats: Flera aspekter har visat sig vara av stor betydelse för sjuksköterskors erfarenheter av att ge det stöd de önskar.

ABSTRACT

Background: Stroke is a collective name for several states that leads to lack of oxygen in the brain. It’s a serious and vital condition that might cause difficulties in the patients recovery. Stroke is the most common cause of disability among adults, and mainly because of that, it is important for the patient to receive competently care and good nursing. Problem: The human gets affected on a physical, psychosocial and social level after stroke. In able to recover, the patient needs the right kind of support on each and one of the levels mentioned above. Ascribable to a lowered neurological function the patient could have difficulties in selfcare, also being socially active. This might often cause feelings of loneliness. Nurses should consolidate the patients integrity, involvement and self-determination. Purpose is to chart nurses experiences of supporting patients recovery after a stroke. Method: A general literature overview in wich 11 articles have been reviewed in order to create an overview of the problem area. Result: The result shows that nurses experience out of several different elements, wich are relevant to the support that the patients receive for their recoveries after a stroke. These discoveries have been categorized under the weight of support and

information for the affected patients and the importance of capable healthcare

professionals under stroke nursing. Conclusion: Several aspects have proven to be helpful

and very important to nurses’ experiences of offering the support they desire. Keywords: recovery, stroke, nurses, experiences, literature overview

INNEHÅLL

2.2 Sjuksköterskans ansvar, riktlinjer och lagar ... 4

2.3 Tidigare forskning ... 5

2.3.1 Patienters upplevelser efter stroke ... 5

2.4 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv ... 8

2.5 Problemformulering ... 9

3 SYFTE ...9

4 METOD ...9

4.1 Urval och datainsamling ...10

4.2 Genomförande och analys ...11

4.3 Etiska överväganden ...12

5 RESULTAT ... 13

5.1 Artiklarnas syfte ...13

5.2 Artiklarnas metod ...14

5.2.1 Design och urval ...14

5.2.2 Ursprung och deltagare ...15

5.3 Artiklarnas resultat ...15

5.3.1 Vikten av stöd och information till drabbade patienter ...15

5.3.2 Vikten av kompetent vårdpersonal i strokevården ...16

6.1.1 Artiklarnas syfte ...17 6.1.2 Artiklarnas metod ...18 6.1.3 Artiklarnas resultat ...19 6.2 Metoddiskussion ...21 6.3 Etikdiskussion ...23 7 SLUTSATS ... 23

7.1 Förslag till vidare forskning ...24

REFERENSLISTA ... 25

BILAGA A; SÖKMATRIS

BILAGA B1; KVALITETSMATRIS KVALITATIVA ARTIKLAR BILAGA B2; KVALITETSMATRIS KVANTITATIVA ARTIKLAR BILAGA C; ARTIKELMATRIS

1

INLEDNING

Detta examensarbete handlar om hur sjuksköterskor kan stödja patienters återhämtning efter en stroke. Ett intresse för området väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning där vi fick observera olika sjuksköterskor i vårdandet av patienter som haft en stroke. Vi förstod där och då att de hade en viktig funktion för den unika patientens återhämtning. Återhämtning är viktigt för alla människor, oavsett vad patienten har gått igenom och lever med för typ av för symtom. Återhämtning är också en viktig grundsten i att rehabiliteras och anpassas till samhället. Sjuksköterskor har många ansvarsområden och ett av dessa är att ge patienter så bra förutsättningar som möjligt för att kunna leva ett värdigt liv. Oavsett

sjukdom sker en förändring i kroppen som patienter behöver lära sig att hantera. Avsikten med examensarbetet är att skapa en förståelse för hur sjuksköterskor kan påverka

återhämtningsprocessen, både under sjukhusvistelse och efter hemfärd.

2

BAKRUND

I bakgrunden presenteras Centrala begrepp följt av Sjuksköterskans ansvar, riktlinjer och

lagar. Därefter redovisas Tidigare forskning, Dorothea Orems egenvårdsteori och avslutas

med en Problemformulering.

2.1 Centrala begrepp

I detta avsnitt kommer begreppet Stroke, Stöd, Rehabilitering och Återhämtning presenteras mer ingående för att tydliggöra examensarbetets sammanhang.

2.1.1 Stroke

I Sverige drabbas ungefär 25 500 människor av stroke varje år. 74 procent av dessa är över 70 år vilket innebär att 26 procent av de insjuknade är i yngre åldrar (Socialstyrelsen, 2018a). Personer som drabbas av stroke i yngre ålder ökar vilket indikerar på att behovet av att utveckla evidensbaserade riktlinjer eller rehabiliteringsprogram för att stödja dessa patienters återhämtning i sin tur ökar. (Nilsson, Eriksson, Johansson & Hellman, 2016).

En stroke är ett samlingsnamn för olika tillstånd och orsaker som leder till att hjärnan får syrebrist. Det kan till exempel vara en hjärnblödning eller en blodpropp i hjärnan.

Syrebristen kan leda till förlust av känsel, syn, talförmåga eller rörelseförmåga (Tuominen, 2016). Hur omfattade hjärnskadan blir efter en stroke beror på hur stor syrebrist

hjärnvävnaden utsatts för. Skador på nervceller beror på ischemi och brist på nödvändig glukos. I skadeområdet samlas också toxiska substanser. Vid ödem i hjärnvävnaden skapas en tryckökning som bidrar till den redan uppkomna syrebristen i hjärnan (Ericson & Ericson, 2015).

Lund, Melhus och Sveen (2018) skriver att en stroke ofta inträffar utan förvarning och påverkar patienters vardag. Patienter med mild eller måttlig stroke kan uppleva förändringar i förmågan att delta i vardagliga aktiviteter. Till och med flera år efter en stroke rapporterar äldre patienter att de fortfarande lider av ångest, depression, social isolering och förlust av förmåga att delta i meningsfulla aktiviteten. Vardagen efter en stroke handlar om en process med anpassning som kan ta tid och ses som ett livsprojekt som omfattar fysiska, sociala och emotionella aspekter och involverar en ny förståelse för sig själv. Många insatser för

strokeöverlevare är av vetenskaplig karaktär och involverar många yrkesverksamma så som läkare, sjuksköterskor, terapeuter, fysioterapeuter och talterapeuter. I studien som har gjorts visade resultatet att sociala aktiviteter som riktades till särskilda målgrupper så som

strokeöverlevare kunde förebygga depression samt social isolering och då bidra till att främja fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Larsson och Rundgren (2010) beskriver att symtom vid stroke karaktäriseras av neurologisk funktionsminskning/bortfall och kan visa sig som plötslig ensidig svaghet och

känselnedsättning. Yrsel som uppkommer i samband med illamående, kräkning, svårigheter att gå samt falltendens är ett tecken. De skriver vidare att synförlust på ena sidan eller talsvårigheter samt försämrad förmåga att förstå också är symtom på stroke. Konfusion, sväljsvårigheter och medvetslöshet förekommer. De menar också att stroke som befinner sig i exempelvis höger hjärnhalva alltid ger symtom på motsatt sida av kroppen.

Kitson et al. (2013) beskriver att en stroke kan innebära en stor förändring både fysiskt, psykiskt och socialt. De fysiska förändringar som Kitson et al. (2013) redovisar berör rörlighet, elimination och förmåga att äta och dricka. Dessa fysiska förändringar kräver omvårdnad vilket i vissa fall medför att patienter kan känna sig kränkta och förlorar värdighet och valmöjligheter. Dessa förändringar påverkar patienten psykiskt. Artikeln beskriver tydligt sambandet mellan fysiskt, psykiskt och socialt välmående och framförallt hur det psykiska påverkas av det fysiska.

2.1.2 Stöd

Stöd definieras som att hjälpa till att utföra eller motverka något både genom att stödja emotionellt och intellektuellt (Nationalencyklopedin, 2018). Att bidra med stöd till patienter kan främja hälsa och skapa förutsättningar för att återgå till vardagen menar Nygren och Lundman (2014). Stöd kan beskrivas i olika former: emotionellt stöd, fysiskt stöd eller

kognitivt stöd (Smirthwaite, 2007). Sjuksköterskor skall stödja patienters upplevelse av hopp och motivation. Genom att bidra med stöd blir patienter sedda som aktiva personer som blir

bemötta med värdighet, respekt och kan fatta egna beslut (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).

2.1.3 Rehabilitering

Rehabilitering beskrivs i tre faser. Första fasen i rehabiliteringen av patienter som har råkat ut för stroke kallas för den akuta fasen och är det vårdandet och omhändertagandet som sker när patienter är under utredning och behandling på sjukhus. Där bör omvårdnaden handla om att förebygga trycksår och felställningar hos den patient som är medvetandepåverkad eller sängbunden. Annars är mobilisering av stor vikt både ur fysiska och psykiska aspekter. Detta bör givetvis ske med hänsyn till patienters förmåga och bakomliggande sjukdomar. (Ericson & Ericson, 2015). Jönsson (2018) skriver att mobilisering skall påbörjar så snart som möjligt efter insjuknandet för att stimulera andning, förbättra blodcirkulation och förebygga komplikationer. Detta bidrar till effektivare återhämtning.

Den andra fasen kallas för snabb förbättring och fokuserar på rehabilitering genom

arbetsterapi, sjukgymnastik och talterapi. I den fasen ansvarar sjuksköterskor för att daglig mobilisering och aktivitet utförs. Detta syftar till att patienter skall återfå sin självständighet och klarar av att göra så mycket som möjligt på egen hand. Det bör även föreligga fokus på att patienter med anhöriga förstår den nya livssituationen samt lär sig att acceptera och hantera det (Ericson & Ericson, 2015). I denna fas menar Jönsson (2018) att smärtbehandling är en viktig del av rehabilitering. De menar också att sjuksköterskor har en viktig uppgift att bedöma smärtan utifrån ett helhetsperspektiv för att på bästa sätt kunna bidra till rehabilitering.

Den tredje rehabiliteringsfasen benämns som återhämtning på lång sikt och innebär att alla resurser fortsätter att delta i vårdandet av dessa patienter. Oftast kan denna typ av

rehabilitering ske i hemmet eller inom öppenvården (Ericson & Ericson, 2015).

Socialstyrelsen (2018b) beskriver rehabilitering som tidiga, samordnade åtgärder från flera olika professioner. Dessa bör planeras tillsammans med patienter och anpassas utifrån den unika individens förutsättningar och behov. Dessa åtgärder bör vara medicinska,

psykologiska, pedagogiska och sociala med en strävan efter att bidra till att patienter återfår eller bibehåller funktionsmöjligheter samt gör att patienter upplever självständighet. Graven, Sansonetti, Moloczij, Cadilhac & Jouberg, (2013); Socialstyrelsen (2018b) menar att

rehabilitering innebär en strävan efter att uppnå specifika mål. Dessa mål bör baseras på patienters önskan där genomförande och utvärdering beaktas.

2.1.4 Återhämtning

Det har visat sig att det finns vissa skillnader mellan vårdpersonal- och patienters uppfattning av begreppet återhämtning (Huiting, 2013; Graven et al., 2013). För

vårdpersonal kan återhämtning innebära att patienter tillhandahåller vård medan patienter definierar återhämtning som att återgå till en normal vardag (Graven et al., 2013). Huiting (2013) skriver att begreppet i sjukvården ofta används för att beskriva återhämtning av förlorade kroppsliga- eller psykiska funktioner. Huiting (2013) menar vidare att patienters

fundering efter ett sjukdomsförlopp är när återhämtningen kommer att ske. Loft et al., (2017) skriver att sjuksköterskor beskriver att de skilda uppfattningarna om vad återhämtning är för någonting är en konsekvens av bristande kunskap. De menar att den uppfattning som

vårdaren har av begreppet också påverkar omvårdnaden. I studien framkommer det att sjuksköterskor saknar respons från patienter angående hur de upplever att sjuksköterskor kan bidra till återhämtning.

Återhämtning är en ständigt pågående process efter ett sjukdomsförlopp. Begreppet är ett samband mellan att återställa fysiska, psykiska, emotionella och sociala förmågor. Dessa utgör ett brett och omfattande begrepp som inkluderar många olika delar (Hawkins et al., 2017; Graven et al., 2013). Att beskriva patienters återhämtning kan göras i relation till tidigare tillstånd och förmågor. På så sätt blir återhämtningen mätbar (Huiting, 2013). Graven et al., (2013) skriver att återhämtning kan beskrivas som att återfå känslan av självkontroll och normalitet. Huiting (2013) menar att rehabilitering är den vårdåtgärd som leder till patienters återhämtning.

När omgivningen kan bidra till en positiv och stimulerande miljö för patienter ökar

återhämtningen. Måltider bör vara utformad för att kunna ge patienter en positiv upplevelse genom syn, lukt och smak. Detta kan bidra till ökad nutrition efter en stroke. Icke att

förglömma är det alltid patienten som är den viktigaste personen vid åtgärder för återhämtning, vårdteamet är endast där som stöd (Ericson & Ericson, 2015).

2.2 Sjuksköterskans ansvar, riktlinjer och lagar

International Council of Nurses (2014) beskriver den etiska koden för sjuksköterskor: främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande och återställa hälsa. International Council of Nurses (2014) presenterar vidare fyra etiska riktlinjer för etiskt handlande. Dessa fyra områden är följande; sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen,

sjuksköterskan och professionen och sjuksköterskan och medarbetare. Sjuksköterskan har

också ett ansvar att ge god och respektfull omvårdnad oavsett ålder, tro, kön, etnisk- eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, politiska åsikter, nationalitet eller social ställning. Sjuksköterskan vårdar inte enbart enskilda individer utan möter också familjer, allmänheten samt samspelar med övriga professioner inom vården. Sjuksköterskan och allmänheten handlar om att det är sjuksköterskans ansvar att se till att patienter får tillräcklig, korrekt och lämplig information som är anpassad efter patienters bakgrund och kultur. Sjuksköterskan

och yrkesutövningen innebär att sjuksköterskan ansvarar för att kontinuerligt utöka sin

yrkeskompetens genom ständigt lärande och utveckling. Sjuksköterskan bör även ha en positiv inställning till en vårdkultur där ett etiskt förhållningssätt förespråkas.

Sjuksköterskan och professionen handlar om att sjuksköterskan bör tillämpa riktlinjer för

god omvårdnad, utbildning, ledning och forskning. Det är viktigt att sjuksköterskan förhåller sig till evidensbaserad omvårdnad samt att ständigt arbetar för att utveckla omvårdnadens värdegrund. Avslutningsvis handlar Sjuksköterskan och medarbetaren om att

skyddar sjuksköterskan enskilda individer, familjer eller allmänheten då det finns risk för att hälsan skadas på grund av medarbetares handlingar (International Council of Nurses, 2014). Svensk sjuksköterskeförening (2017a) har tagit fram riktlinjer för att tydliggöra

sjuksköterskans roll och arbete, som sedan redovisas i Kompetensbeskrivning för

legitimerad sjuksköterska. Där beskrivs sjuksköterskans ansvarsområden som innefattar

bland annat förmåga att kunna vägleda, instruera och utbilda patienter och anhöriga. Sjuksköterskan ska också ha kunskap om varje människas olika kunskapsnivå och kunna förmedla information så att alla förstår. Vid vård av patienter skall personcentrerad vård vara i fokus. Det innebär att varje patient skall behandlas som en unik individ och inte som sin diagnos. Vid personcentrerad vård ses patienten som jämbördig och värdefull där

sjuksköterskan har förmåga att ta till sig patientens egen uppfattning om behov av stöd. Det är viktigt att inkludera närstående som också skall bli sedda som unika människor med unika tankar och värderingar.

Sjuksköterskan är också ansvarig för att upprätta en omvårdnadsplan som genomförs och utvärderas. Omvårdnadsplanen kan även komma att revideras, då patientens tillstånd kan försämras. I omvårdnadsarbetet för att uppnå uppsatta mål är det viktigt att patienten får möjlighet att använda egna resurser och att hjälp endast sätts in vid behov där de egna resurserna brister (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).

Socialstyrelsen (2020) har under 2019–2020 uppdaterat rekommendationer och riktlinjer kring vård vid stroke. Riktlinjerna skall främja god och jämlik vård för alla strokepatienter. De skriver vidare att resurserna behöver fördelas på ett sätt där de kommer till nytta för de patienterna med större behov. Detta kan bejakas av sjuksköterskor som planerar för patienters omvårdnad. Socialstyrelsen (2020) menar också att behandling och åtgärder för att minska återinsjuknandet hos patienter som drabbats av stroke bör bedrivas på alla vårdinrättningar. Vidare betonas att sjuksköterskor inte kan skriva ut läkemedel mot högt blodtryck och förmaksflimmer men är ansvarig för hälsofrämjande åtgärder exempelvis kost, motion och rökstopp som i sin tur bidrar till sekundärprevention. Sjuksköterskor bör ha Patientlagen (SFS 2014:281) i åtanke vid vårdandet av strokepatienter. Lagen syftar till att främja patienters ställning inom hälso- och sjukvården samt att stärka patienters

självbestämmande, delaktighet och integritet. Patienter skall erhålla en god omvårdnad med respekt samt att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar.

2.3 Tidigare forskning

I tidigare forskning presenteras patienters upplevelser efter en stroke med fokus på både omvårdnad och behov av stöd.

2.3.1 Patienters upplevelser efter stroke

Brunborg och Ytrehus (2013) har publicerat en artikel om hur stroke har påverkat patienter, med fokus på 10 år efter insjuknandet. De flesta patienter var positiva till livet och

förändringarna kunde accepteras. Patienter som innan en stroke utförde fysiska aktiviteter blev tvungna att tänka om samtidigt som de patienter som påverkats kognitivt fick hitta strategier som fungerade för att ersätta den förlorade kognitiva förmågan. Stöd och support från vården gjorde att återhämtningen underlättades och det sociala nätverket blev mycket viktigt för känslan av sammanhang och tillhörighet. Avsaknad av motivation och energi beskrevs som ett svårt steg att övervinna själv. Det fanns dock de patienter som inte alls trivdes med livet efter en stroke och hade väldigt svårt att bearbeta den fysiologiska omställningen som sjukdomen orsakat.

Ingerslev Loft, Martinsen, Appel Esbensen, Mathiesen, Iversen och Poulsen (2017) skriver i en artikel att patienter upplevde att bemötandet var en viktig del i återhämtningsprocessen, där vårdpersonal hälsar och behandlar patienterna med värdighet. I intervjun framgick det att patienter ansåg att sjuksköterskor var bättre än annan vårdpersonal på att behandla dem respektfullt och värdigt, samtidigt som det väldigt sällan finns tillräckligt med tid. Vidare beskrevs att det också var viktigt att vårdpersonalen är professionell och ger intryck av att ha situationen under kontroll. Patienter som deltog i studien ansåg att en viktig del för fortsatt välmående är att få hjälp och stöd för att förstå hur en stroke kommer att påverka den kommande livssituationen.

I en artikel skriver Algurén, Fridlund, Cieza, Sunnerhagen, Christensson (2012) att patienter upplevde en försämrad rörelseförmåga efter att ha drabbats av stroke. Detta påverkade deras hälsa då patienterna värderade rörelsefunktionen högt. Vidare skriver Eilertsen, Kirkevold och Bjork (2010) att patienter upplevde återhämtningen långsam efter en stroke.

Återhämtning beskrevs i fyra faser. I den första fasen upplevde patienterna att den kroppsliga förändringen var det största problemet för att känna återhämtning. I andra fasen beskrevs påverkan på de vardagliga aktiviteterna som ett hinder. I tredje fasen upplevde patienterna det svårt med självförståelsen och i sista och fjärde fasen hade de svårt att förstå vad som hände med livet. Att ta sig igenom dessa fyra faser upplevdes svårt och tidskrävande.

Patienter ansåg också att övergången mellan att vårdas på sjukhuset till att vårdas i hemmet var krävande då de fick ett större eget ansvar för att planera och delta i aktiviteter. De kände sig också osäkra på om rehabiliteringen gav de önskade resultaten för återhämtning.

En annan studie belyser att patienter upplevde svårigheter med att äta som vanligt efter en stroke. Studien är gjord bland patienter där processen för att återfå sin förmåga pågår. Syftet med studien var att kartlägga patienters erfarenheter av ätsvårigheter tre månader efter en stroke. Resultatet visade att patienter strävade efter kontroll i att äta säkert och äta

ordentligt. Några patienter var rädda för konsekvenserna av ätsvårigheterna och undvek därför aktiviteter och var extra försiktiga när de åt. Vissa patienter kände också ett behov av att få hjälp och stöd från sjuksköterskor kring dessa svårigheter. Patienter beskrev också i denna artikel att de upplevde att det är mycket komplext att ha ätsvårigheter efter stroke (Medin, Larson, Von Arbin, Wreding & Tham, 2010). En annan studie har visat att patienter upplevde brister avseende stöd och hjälp från sjuksköterskor eller andra yrkesprofessioner. De ansåg även att det råder brist på uppföljning och information om effekten och

konsekvenserna av att få en stroke. Studien visade att en stark egen motivation hos patienterna samt förändringar på arbetsplatsen där ändrade arbetsuppgifter var en

bidragande faktor till att personer lättare kunde återhämta sig och komma tillbaka till sitt arbete (Nilsson, Eriksson, Johansson & Hellman, 2016).

Kitson, Dow, Calabrese Locock och Muntlin Athlin (2013) skriver att patienter upplever att sjuksköterskors roll är vital för fortsatt välmående efter en stroke. Artikeln belyser hur patienters självständighet påverkas och hur människor omkring blir tvungna att ersätta rörlighetsförmågan. Patienter beskriver att detta gör att de upplever en känsla av ensamhet. Patienter beskrev varierande upplevelser av hur omvårdnaden utförs. De menade att samma uppgift kan göras på ett sätt som upplevs respektfullt och givande för patienters

återhämtning medan exakt samma uppgift kan göras utan känsla för vårdandet. I intervjun beskrev patienter att information, stöd från sjuksköterskor skapade en känsla av att återfå kontrollen av livssituationen och därmed ökade självkänslan. Patienterna beskrev också att självkänslan minskade när sjukdomen hamnade i fokus och inte personen (Brunborg & Ytrehus, 2013).

I en annan studie ansåg patienter som har drabbats av stroke att de inte är nöjda med stödet och rehabiliteringen som skall leda till patienters återhämtning. Detta har rapporterats upp till åtta år efter en stroke. Dock finns det brist på kunskap om vad som ligger till grund för patienters upplevelser av de ouppfyllda behoven. I artikeln visade det sig att patienternas upplevelser av hälsa och välfärd påverkas av deras behov och värderingar. De patienter som var nöjda med omvårdnaden de erhöll var mer positiva i sin situation, vilket bidrog till bättre återhämtning. Det visade sig också att patienter med svår funktionsnedsättning efter en stroke upplevde mer missnöje med rehabiliteringen och är mindre nöjda med sin situation än de personerna med mild eller måttligt handikapp. Det saknas dock kunskap i hur

rehabilitering och stöd för de patienter som upplever sig missnöjda skall uppnås. I artikeln är det också tydligt att patienttillfredsställelsen är individuell och påverkas av många

omständigheter (Tistad, Tham, Von Koch & Ytterberg, 2012).

Tholin och Forsberg (2014) skriver i en artikel att patienter upplever brist på stöd och

uppföljning efter utskrivning från sjukhus. De patienter som intervjuades i studien var nöjda med den vård och det stöd för återhämtning som de fått på sjukhus. Det rapporterade dock både positiva och negativa upplevelser av den fortsatta vården i hemmet. De flesta

uppskattade rehabiliteringen som intensiv och specifik samt professionell. De patienter som senare fick hjälp av hemsjukvården var nöjda med personalen men upplevde också att autonomin förlorades och återhämtningen påverkades negativt. Flera av patienterna kände sig heller inte involverade i planering kring hälsa och vård men de förlitade sig på

sjuksköterskornas bedömning. Slutsatsen var att för att kunna säkerställa en hög kvalité i vården hos strokepatienter är det viktigt att de är inkluderade och inbjudna i att delta i planeringen kring sin egen vård. Att erbjuda evidensbaserad strokerehabilitering är viktigt och att det genomförs av professionell vårdpersonal. Det är också viktigt att de som utför hemsjukvård är medvetna om autonomins betydelse för patienter (Tholin & Forsberg, 2014).

2.4 Vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv

Orems (2001) egenvårdsteori presenteras i detta examensarbete då teorin beskriver vikten av att patienter i den mån det går kan hantera den egna hälsosituationen och främja den egna hälsan. Syftet i examensarbetet är att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienter vid återhämtning efter stroke. Återhämtning är det som i slutändan gör att patienter återfår egenvårdskapaciteten och av den anledning kändes denna

vårdvetenskapliga teori relevant. Orem (2001) menar att förmågan att hantera sin egenvård skapar välbefinnande, meningsfullhet och ökar självkänslan, vilket är det som vården strävar efter.

Orem (2001) anser att människan är en kunnig varelse med förmåga att tänka, värdera och hantera sin egen situation. Detta utgör därför en förmåga att göra förnuftiga bedömningar och fatta relevanta beslut. Det bidrar till att människan gör det som anses vara bra för en själv, trots att känslor drar åt ett annat håll. För att människan ska fungera och överleva krävs det bekräftelse och intryck från omgivningen. Sjuksköterskors ansvar är att värna om patienters- och anhörigas integritet för att skapa fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande för patienter (Orem, 2001). Hälsan pendlar fram och tillbaka under hela livet och därför menar Orem (2001) att egenvård är en förutsättning för hälsa. Orem (2001) menar vidare att hälsa kan beskrivas som att förebygga och motverka sjukdom samt den unika individens förmåga att hantera och klara av ett liv med nya förutsättningar. För att nå individuell hälsa nämns åtta universella egenvårdsbehov hos friska människor. Människan ska upprätthålla ett adekvat syreintag, vätskeintag, födointag, hitta balans mellan vila och aktivitet samt en balans mellan ensamhet och social interaktion (Orem, 2001).

Stöd och vård behövs när människan befinner sig i situation eller i ett tillstånd av ohälsa och sjukdom som gör att individen inte klarar av den basala egenvården. När

egenvårdskapaciteten inte längre räcker till måste människan få hjälp av sjuksköterskor med stöd och vård tills förmågan återfås. Stöd till anhöriga ges för att individen skall få hjälp att ta sig tillbaka till ett stadie där förmågan att hantera egenvård finns. Tre typer av vårdande beskrivs i litteraturen. Dessa beskrivs som flera tillstånd där patienter antingen är helt beroende av vård, klarar den egna vården till en viss del men behöver stöttning från

sjuksköterskor eller när patienter återfår sin förmåga, är oberoende av vårdstöd och upplever hälsa (Orem, 2001).

Världen existerar oberoende av människan. Människan är en del av naturen vilken är viktigt då det finns flera beståndsdelar som påverkar behovet av egenvård och förmågan att

tillgodose detta behov. Kulturell och social verksamhet styr ansvaret inför världen och den ska människan anpassa sig- och förhålla sig till. Sjuksköterskors ansvar i vården är att skapa en fungerande miljö för både patient och anhörig och ge stöd så att patienter kan behålla sin egenvårdsförmåga så mycket som möjligt. Av olika anledningar så kan avvikelser från världens normalitet ske och ohälsa kan då inträffa (Orem, 2001).

Teorin beskriver sammanfattningsvis att patienters bristande förmåga att ta hand om sin egen hälsa styr omvårdnaden och omvårdnadsåtgärderna. Alla människor är kapabla och vill ta hand om sin egen hälsa i den mån det går. När det brister ska sjuksköterskor stötta i det som brister och låta patienter ta hand om det den klarar av. Sjuksköterskor ska fylla det som

brister vid förlorad egenvårdskapacitet och stödja patienter till att återfå sin självständighet och uppleva hälsa. Patienter ska vara med och bedöma de behov som finns för att i en så stor utsträckning som möjligt styra sin egen hälsa. Det kan vara svårt för en patient att acceptera egenvårdsbristen och ta emot omvårdnad från en sjuksköterska, det är då viktigt att

sjuksköterskor stöttar patienter och värnar om delaktigheten (Orem, 2001).

2.5 Problemformulering

Sjuksköterskor ansvarar för att bidra till att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande och återställa hälsa. Det är tydligt att patienter blir påverkade på flera nivåer efter en stroke; fysiskt, psykiskt och socialt. För att människan skall kunna uppleva hälsa och återfå

egenvårdskapaciteten efter en stroke krävs stöd från sjuksköterskor. Det är därför viktigt att sjuksköterskor bedriver personcentrerad vård. Sjuksköterskor skall skapa förutsättningar för att de berörda parterna skall förstå den fysiska och psykosociala förändringen för att

underlätta återhämtningen. I tidigare forskning framkommer det att patienter upplever ett behov av stöd för att kunna planera och utföra aktiviteter på egen hand vid övergång från sjukhuset till hemmet samt ett behov av information om den nya hälsosituationen. Patienter beskriver också att sjuksköterskor vårdar mer respektfullt och värdigt än annan vårdpersonal trots påtaglig tidsbrist Patienter upplever en känsla av ensamhet efter att ha fått en stroke, där sjukdomen hamnar i fokus och inte personen. Det har också visat sig att patienter känner sig lämnade åt sitt öde och att informationen inte nått fram på det sätt som behövts. Efter en stroke blir det tydligt vilka brister som upplevs i vårdandet. Att kartlägga sjuksköterskors perspektiv av att stödja patienters återhämtning efter stroke skapar förutsättningar för att förbättra omvårdnaden.

3

SYFTE

Syftet var att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienters återhämtning efter stroke.

4

METOD

Analysmetoden som använts i detta examensarbete är litteraturöversikt, enligt Friberg (2017) som innebär att skapa övergripande kunskap inom ett begränsat område. Friberg (2017) menar att användning av ett helikopterperspektiv vid sökningen ger ett brett synfält över området där egen förförståelse inte påverkar. Analysmetoden valdes då den var bäst lämpad

för att hitta forskningsresultat som kunde besvara examensarbetets syfte samt att det bidrog till övning i strukturerat tillvägagångsätt. Litteraturöversikten inkluderar artiklar av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Kvalitativa studier belyser upplevelser, förväntningar, erfarenheter och behov. Dessa studier skapar en ökad förståelse för problemet (Friberg, 2017). Kvantitativa studier är baserade insamlade data där det går att mäta och jämföra resultat (Segesten, 2017). I litteraturöversikten kartläggs det nuvarande kunskapsläget inom området. Det är viktigt att grunderna för de utvalda vårdvetenskapliga artiklarna beaktas. Litteraturöversikten baseras på redan publicerad forskning och blir därför en form av sammanställning (Friberg, 2017).

Metoden presenteras vidare i tre delar. Urval och datainsamling, Genomförande och analys och Etiska överväganden.

4.1 Urval och datainsamling

I detta examensarbete har två artikeldatabaser använts, CINAHL Plus samt Medline, där data har sökts och samlats in. Friberg (2017) menar att CINAHL Plus är en relevant databas för sökningar inom det vårdvetenskapliga området.

För att säkerställa att de valda artiklarna är aktuella begränsades sökningen till artiklar som är publicerade efter 2010. Artiklarna är i sin tur vetenskapligt granskade vilket innebär att de genomgått en kvalitetsgranskning innan publikation. Det innebär också att hållbarheten i artikelns innehållet har granskat (Östlundh, 2017). För att uppfylla kraven bör artikeln vara skriven utifrån en mall som innefattar bakgrund, syfte, material och metod, resultat,

diskussion och referenser. Allt som skrivs i artikeln bör baseras på tidigare vetenskap eller egna resultat (Segesten, 2017).

Första artikelsökningen och datainsamlingen gjordes i Januari 2020, för att sedan

uppdateras genom en ny sökning i April 2020. MeSH- termer används för att få fler träffar inom det valda området där innehållet stammer överrens med vad som söks trots att det kan benämnas på olika sätt. I detta examensarbete var det svårt att hitta MeSH-termer som var specifika för just sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienters återhämtning efter stroke. Istället gjordes en fritextsökning där många sökord användes i olika kombinationer för att hitta lämpligt material. Sökord som användes var recovery, nurses perception, stroke, rehabilitation of patients, nursing roles and functions, nurse experiences, rehabilitation, stroke rehabilitation, hospital nurse, nurses perspective, nurses role and function och rehabilitation after stroke. Trunkering kan använts på sökordet och innebär att olika böjningar på orden söks fram för fler träffar (Östlundh, 2017).

Genom att identifiera och avgränsa forskningsområdet har ändamålsenliga artiklar kunnat användas i exmensarbetet. Booleska sökoperatorer som ”AND” har använts för att kunna sätta flera sökord efter varandra och på så sätt utöka sökningen. ”OR” och ”NOT” kan användas för att begränsa sökningen. Detta underlättar sökandet av artiklar eftersom sökorden blir färre, lättare att kombinera och mer specifika (Karlsson, 2017). Det blir även möjligt att få ett helikopterperspektiv över det specifika området och därmed en mer

omfattade förståelse för ämnet. Helikopterperspektivet blir extra viktigt för att få en klar bild av hur nuvarande forskningsläge ser ut, till exempel om det finns en större mängd

kvalitativa- eller kvantitativa artiklar eller om någon specifik grupp representeras mer eller mindre. Friberg (2017) menar att det bidrar till högre validitet och reliabilitet kopplat till valt forskningsområde.

Sökningarna begränsades till engelskspråkiga artiklar som har ett sjuksköterskeperspektiv och berör rehabilitering inom området stroke. Dessa inklusionskriterier säkerställde att urvalet och datainsamlingen höll en hög standard och kunde besvara syftet. Artiklar som handlade om rehabilitering kopplat till andra hälsotillstånd än stroke exkluderades. De artiklar som behandlade fler än ett perspektiv, till exempel patient- och anhörigperspektiv eller ett perspektiv utifrån annan vårdpersonal, lästes noga igenom för att urskilja om det var möjligt att separera sjuksköterskeperspektivet ur resultatet. Inklusionskriterier och

exklusionskriterier används för att säkerställa giltighet i studierna (Polit & Beck, 2017; Friberg, 2017).

Antal artiklar som hittades vid varje sökning skrevs in under Antal träffar i Bilaga A. Därefter lästes sammanfattningen av de artiklar vars rubriker kändes relevant i

examensarbetet och fylldes i under Lästa abstract i Bilaga A. Vidare lästes de artiklar vars resultat kunde besvara syftet och presenterades under Lästa fulltext. Slutligen redogörs för de artiklar som besvarar examensarbetets syfte och uppfyller kvalitetskraven och presenteras under Utvalda artiklar. Utifrån de fynd som gjorts har artiklarnas kvalitét granskats. I examensarbetet används granskningsfrågor enligt Friberg (2017) för att mäta artiklarnas kvalitét. Dessa frågor presenteras i Bilaga B1 och Bilaga B2, Kvalitetsmatris kvalitativa

artiklar och Kvalitetsmatris kvantitativa artiklar. Artiklarna som användes fick 1 poäng per

uppfylld granskningsfråga i matrisen. För kvalitativa artiklar var maxpoängen 14 poäng. 0–6 poäng räknades som låg kvalité, 7–10 poäng räknades som medelhög kvalité och 11–14 poäng räknades som hög kvalité. För kvantitativa artiklar var maxpoängen 13 poäng. 0–6 poäng räknades som låg kvalité, 7–9 poäng räknades som medelhög kvalité och 10–13 poäng räknades som hög kvalité. För att artiklarna skulle inkluderas behövde kriteriet för hög kvalité uppfyllas. Det betyder att de artiklar som under kvalitetsgranskningen inte uppfyllde minst 10 respektive 11 poäng enligt kvalitetsgranskningsmallen för kvalitativ- samt

kvantitativ ansats och därmed kraven för hög kvalitet exkluderades och inte analyserades vidare. Slutligen presenterades de 11 utvalda artiklarna i Bilaga C, Artikelmatrisen.

4.2 Genomförande och analys

Friberg (2017) beskriver fyra steg i analysmetoden. Det första steget är att förstå artiklarnas innehåll och sammanhang. Artiklarna som används i examensarbetet har lästs igenom flera gånger, för att bidra till ökad förståelse för vad som genomförts och dess resultat. Analysen av artiklarna gjordes tillsammans för att säkerställa att innehållet förståtts på rätt sätt där vissa engelska begrepp slogs upp i ordbok samt diskuterades. Därefter har väsentlig text i studierna markerats för att belysa den fakta som anses relevant för examensarbetet. Fribergs (2017) andra steg är att dokumentera detta i en tabell. Genom att spara ned alla artiklar och

markeringar som gjorts i ett dokument skapar det en överblick kring vad som tas upp och vad som möjligen saknas. Med hjälp av sammanställningen jämfördes de olika artiklarnas delar utifrån likheter och skillnader, vilket är Fribergs (2017) tredje steg. De skillnader och likheter som jämfördes var i artiklarnas syfte, metod och resultat. Likheter i de olika delarna

markerades med en färg och skillnader markerades med en annan. Detta för att säkerställa att datainsamlingen har varit lyckad. Efter dokumentation av artiklarna görs en

sammanställning, där artiklarna med liknande innehåll och resultat läggs ihop. Detta för att underlätta presentationen av artiklarna. Sammanställningen står till grund för de rubriker som materialet sedan presenteras under. Detta är det fjärde och sista steget enligt Friberg (2017) där bildandet av teman eller rubriker bidrar till att det blir lättare att ge läsaren en förståelse för studieområdet. Artiklarna som användes presenteras i Bilaga C.

4.3 Etiska överväganden

Artiklarna i detta examensarbete är vetenskapligt granskade vilket innebär att de genomgått en kvalitetsgranskning innan publikation. Varje använd artikel har genomgått en

kvalitetsundersökning varav en granskningsfråga tog upp ämnet forskningsetik. Artiklarna som använts i detta examensarbete har alla tagit upp relevanta etiska aspekter utifrån

respektive ämne och metod. Detta examensarbete är baserat på redan befintlig forskning och därför har det inte skett någon interaktion med andra människor i forskningssyfte. Strävan efter ett sanningsenligt resultat har beaktats där den egna förförståelsen har undvikits. Mårtensson och Fridlund (2017) menar att en strävan efter att undvika den egna

förförståelsen är viktig för att kunna presentera ett objektivt resultat. Polit och Beck (2017) menar att egna värderingar eller åsikter bör undvikas för att inte påverka insamling av data eller analysprocessen. Den egna förförståelsen har medvetandegjorts under processen genom att ha ett reflekterande förhållningssätt med syfte att undvika att åsikter och förutfattade meningar påverkar examensarbetet negativt. Detta har gjorts genom att söka efter artiklar med olika perspektiv och olika resultat för att inte vinkla examensarbetet. Vid översättning från engelska till svenska har vissa begrepp slagits upp i ett ordlexikon och därefter

diskuterats för att på bästa sätt sammanställa artikelns innehåll utan att förvränga innebörden.

Vetenskapsrådet (2019) menar att de forskaretiska frågorna ska belysa forskarens relation till forskningsuppgiften och beskriver fyra grundpelare. Den första är tillförlitlighet och bedömer kvalitén på arbetet utifrån metod, analys och hur resurser har använts. Den andra är ärlighet och handlar om att arbetet ska vara objektivt, rättvist och inte vinklat. Den tredje är respekt vilket inkluderar deltagarna, samhället, kollegor och miljö. Den fjärde och sista är ansvar och beskriver ansvar för den publicerade forskningen och dess konsekvenser. CODEX (2019) beskriver också att forskaren ska vara väl insatt i ämnet och den vetenskapliga litteraturen, det ska inte finnas personligtvinnande för forskaren. Forskaren ska också ha respekt för människan och inte under några som helst omständigheter diskriminera.

Metoden litteraturöversikt har fått kritik för att ha en allt för begränsad mängd forskning som grund samt att det är lätt att urvalet blir selektivt (Friberg, 2017). Detta har tagits i

beaktande vid sökningar samt val och granskande av artiklar. Resultatet av granskade artiklarna har refererats och återgivits rättvist. Hela examensarbetet är skrivet och

formulerat med egna ord och refererat enligt American Psychological Association (APA). Som stöd har Wahlandt, Bjarsch, Prell, Kjellin och Pettersson (2018) lathund använts för att tydliggöra ursprungskällan och undvika plagiat där det annars kan se ut som att skribenterna till detta examensarbete stjäl andra författares resonemang. Kjellström (2017) skriver att stöld, plagiat, fabricering och förvrängning ses som oredlighet i forskningsprocessen. Författarna har diskuterat och bearbetat allt material i detta examensarbete för att säkerställa att en röd tråd följer genom hela examensarbetet.

5

RESULTAT

I detta avsnitt presenteras en jämförelse av artiklarnas syfte och artiklarnas metod. I metodavsnittet presenteras Design och urval samt Ursprung och deltagare. Avslutningsvis presenteras examensarbetets Resultat som är uppdelat i två underrubriker för att underlätta för läsaren att förstå sammanhanget, Vikten av stöd och information till drabbade patienter samt Vikten av kompetent vårdpersonal i strokevården.

5.1 Artiklarnas syfte

Likheter mellan alla elva studier finns utifrån att de belyser sjuksköterskors många ansvarsområden inom strokerehabilitering. På så sätt skapades förutsättningar för att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att vårda strokepatienter utifrån många olika aspekter.

Artikeln med blandad ansats samt fem av sju kvalitativa studiers syfte handlade om att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sin roll och funktion i vårdandet av strokepatienter (Aadal, Angel, Langhorn, Blicher Pedersen, & Dreyer, 2018; Brady, Jamieson, Bugge, Hagen, McClurg, Chalmers, & Langhorne, 2016; Christiansen & Feiring, 2016; Rejnö, Danielson, & Von Post, 2013; Dreyer, Angel, Langhorn, BlicherPedersen & Aadal, 2016; Ingerslev Loft, Poulsen, Appel Esbensen, Mathiesen, Iversen, & Martinsen, 2017). Skillnader mellan dessa artiklar var att fem av dem handlade om sjuksköterskors funktion i patienters rehabilitering på sjukhus (Christiansen & Feiring, 2016; Aadal et al., 2018; Brady et al., 2016; Rejnö et al., 2013; Langhorn et al.,2016) medan artikeln med blandad ansats handlade om

sjuksköterskors roll vid rehabilitering i hemmet (Ingerslev et al., 2017). En av artiklarna handlade om vårdandet av patienter som hastigt gått bort efter en stroke (Rejnö et al., 2013). Två studier inkluderade även sjuksköterskors roll och funktion gentemot patienters anhöriga (Aadal et al., 2018; Ingerslev et al., 2017).

Likheter mellan syftet i de två kvarvarande kvalitativa studierna handlade om

för patienterna skall organiseras (Brady, Jamieson, Bugge, Hagen, McClurg, Chalmers & Langhorne, 2016; Struwe, Baernholdt, Noerholm & Lind, 2013). En av dessa artiklars syfte inkluderade även patienters perspektiv (Brady et al.,2016), där endast sjuksköterskors perspektiv har plockats ut och presenterats i resultatet.

De tre kvantitativa studiernas syfte handlade om sjuksköterskors problem, stress och prioriteringar i vårdandet av patienter efter stroke (Jaromin, Tomaszewska, Waluś, Pelan, Śleziona & Graf, 2017; Joice, Jones, & Johnston, 2012; Rowat, Pollock, St George, Cowey, Booth & Lawrence, 2016). Likheter i de kvantitativa artiklars syfte är hur dessa fakorer påverkade omvårdnad och rehabilitering för patienter.

5.2 Artiklarnas metod

I alla de elva studierna är det sjuksköterskors perspektiv och erfarenheter inom området som har bejakats. Datainsamlingen i de olika artiklarna har skett genom intervju eller enkäter beroende på studiens ansats. Sju av de utvalda studierna har en kvalitativ ansats, tre studier har en kvantitativ ansats och en studie har en blandad ansats. I dessa artiklar användes också olika dataanalys metoder som kommer att jämföras utifrån likheter och skillnader.

5.2.1 Design och urval

Sju av elva artiklar har använt kvalitativ ansats där datainsamlingen har baserats på

intervjuer med sjuksköterskor (Christiansen & Feiring 2016; Aadal et al., 2018; Brady et al., 2016; Dreyer et al., 2016; Rejnö et al., 2013; Struwe et al., 2013; Ingerslev et al., 2017). En artikel skiljer sig från övriga kvalitativa studierna där datainsamlingsmetoden har baserats på både intervju och observation. 8 sjuksköterskor har observerats och intervjuats. Där har induktiv och deduktiv analys använts som analysmetod (Ingerslev et al., 2017). Likheter mellan två av de kvalitativa studier är att intervju användes som datainsamlingsmetod där 19 sjuksköterskor deltog i vardera studien. Fenomenologisk hermeneutisk analys användes som analysmetod (Aadal et al., 2018; Dreyer et al., 2016). Två av de kvalitativa artiklarna använde intervju som datainsamlingsmetod men använde istället hermeneutisk analys som

analysmetod (Christiansen & Feiring, 2016; Rejnö et al., 2013). Christiansen och Feiring (2016) baserade sitt resultat på intervjuer med 15 sjuksköterskor medan Rejnö et al., (2013) intervjuade 10 sjuksköterskor. Ytterligare två artiklar använde intervju som

datainsamlingsmetod likt ovanstående men skiljde sig i analysmetod där en av dem använde fenomenologisk analys som analysmetod (Struwe et al., 2013) och den andra använde tematisk analys som analysmetod (Brady et al., 2016). Struwe et al., (2013) intervjuade 24 sjuksköterskor och Brady et al., (2016) baserade sin datainsamling på intervju med 14 sjuksköterskor. Den studien med blandad ansats baserades på intervju och enkäter som datainsamlingsmetod där 70 sjuksköterskor deltog och hade även den en tematisk analysmetod (Park & Han, 2010).

Tre av artiklarna använde kvantitativ ansats där enkäter användes som datainsamlingsmetod i studien. Två av dessa artiklar använde innehållsanalys/jämförande analys som analysmetod

(Joice et al, 2012; Rowat et al., 2016) och en använde en logistisk analys (Jaromin et al., 2017). Jaromin et al., (2017) samlade in 60 enkäter besvarade av sjuksköterskor. Joice et al., (2012) baserade sitt resultat på 44 besvarade enkäter. Rowat et al., (2016) grundade sitt resultat på underlag besvarat av 226 sjuksköterskor.

5.2.2 Ursprung och deltagare

Det finns viss variation i studiernas ursprung. Sex av de elva artiklarna är genomförda i Norden, varav en har genomförts i flera av de nordiska länderna (Aadal et al., 2018). Tre av studierna har ursprung i Danmark (Dreyer et al.,2016; Ingerslev et al., 2017; Struwe et al., 2013). En studie är gjord i Norge (Brady et al., 2016) och den sista som är gjord i Norden kommer från Sverige (Rejnö et al., 2013). Vidare har två artiklar publicerats i England (Brady et al., 2016; Rowat et al., 2016). En studie har gjort i Polen (Jaromin et al., 2017). En studie har gjorts i Skottland (Joice et al., 2012). En studie har publicerats i Korea (Park et al., 2010). Antalet deltagare jämfördes mellan de kvantitativa och de kvalitativa studierna där den artikeln med blandad ansats har tagits med i båda delar. Det är synligt att antalet deltagare i de kvalitativa studierna är betydligt färre än i de kvantitativa studierna. De kvantitativa artiklarna hade en variation där lägst antal deltagare var 44 (Joice et al., 2012) och högst antal var 226 (Rowat et al., 2016). De kvalitativa studierna hade inte lika stora skillnader. Den artikeln med lägst antal deltagare hade tio (Rejnö et al., 2013) medan de artiklar med flest antal deltagare hade 19 (Aadal et al., 2018; Dreyer et al., 2016).

5.3 Artiklarnas resultat

I detta avsnitt presenteras en sammanställning av artiklarnas resultat där likheter och skillnader redovisas. Syftet med detta examensarbete var att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienters återhämtning efter stroke. Artiklarnas olika syften gör att flera olika aspekter av sjuksköterskors erfarenheter av olika beståndsdelar har

framkommit. Därför presenteras de olika resultaten vidare under Vikten av stöd och

information till drabbade patienter samt Vikten av kompetent vårdpersonal i strokevården.

5.3.1 Vikten av stöd och information till drabbade patienter

Sjuksköterskor hade erfarenheter av att stöd och information till patienter och anhöriga var viktigt för patienters återhämtning efter stroke (Christiansen & Feiring, 2016; Aadal et al., 2018; Dreyer et al., 2016, Jaromin et al., 2017; Park & Han, 2010; Renjö et al., 2013). Sjuksköterskor beskriver också ett specifikt ansvar att stödja samspelet mellan patient och anhörig och inte bara stödja dem separat, där sjuksköterskan kan bidra med kunskap om kommunikation (Aadal et al., 2018). Sjuksköterskor har erfarenhet av att möta patienters kunskap där stöd och information måste anpassas utifrån det. Sjuksköterskor menar att detta bidrar till att patienter inte upplever förminskning (Christiansen & Feiring, 2016).

Sjuksköterskor hade också erfarenheter av att patienter och anhöriga ibland behöver hjälp att justeras sina förväntningar av rehabiliteringen med stöd i den kunskap sjuksköterskor har i

det unika patientfallet. Detta för att sjuksköterskan vill bidra till rimliga förväntningar som inte behöver leda till besvikelse hos patienter och anhöriga. Sjuksköterskor ansåg därför att det var viktigt att lära känna patienterna ordentligt för att förstå dennes behov och önskemål samt att vara noga med att inkludera anhöriga i vårdandet (Dreyer et al., 2016). Det är vanligt att patienter råkar ut för psykiska besvär efter en stroke och 85% av de tillfrågande sjuksköterskorna i en studie ansåg att det var svårare att stödja dessa patienter och anhöriga vid återhämtning efter stroke. I studien ansåg 21,6% av sjuksköterskorna att stöd och hjälp med personlig hygien var viktig för patienters återhämtning. Ytterligare 21,6% av

sjuksköterskorna menade att utbildning till patienter och anhöriga kring sjukdomsförloppet var en viktig del i den stödjande funktionen. 18,3% ansåg att det var viktigt att hjälpa

patienterna att komma upp ur sängen för att återfå kroppskontroll och muskelstyrka, samt att förebygga konsekvenser som kan uppstå då patienter rör sig minimalt. 6,6% av

sjuksköterskorna menade också att en liten del av omvårdnaden för strokepatienters återhämtning handlar om att stödja vid matning medan 3,3% hade erfarenheter av smärtbehandling för strokepatienter (Jaromin et al., 2017).

Sjuksköterskor hade också erfarenheter av att allmän rådgivning kring sjukdomen samt stöd var viktig för strokepatienter och anhöriga (Park & Han, 2010). I en artikel beskrev

sjuksköterskor erfarenheter av situationer där strokepatienter dör utan förvarning var svåra på grund av att sjuksköterskor upplevde att de brustit i att ge patienterna stöd för

återhämtning som de önskade. Det uppstod också krävande situationer där anhöriga behövde stöd och hjälp att bearbeta situationen (Rejnö et al., 2013).

5.3.2 Vikten av kompetent vårdpersonal i strokevården

Sjuksköterskor hade erfarenheter av att kompetens och professionalism var viktig för att skapa goda förutsättningar för patienters återhämtning. Sjuksköterskorna beskrev

kompetens som kunskap, skicklighet och erfarenhet av att stödja patienter. Professionalism i strokevården innebar att sträva efter ett medmänskligt- och personligt bemötande med empati för patienterna samtidigt som de egna behov och känslor åsidosätts. I studierna uttryckte även sjuksköterskor att kunskap och inställning skapade bättre utgångspunkter för kontinuerlig vård och stöd för patienters återhämtning. Med detta menade de att kunskapen var viktig för att planera för den kontinuerliga omvårdnaden där målen för patienters

återhämtning justerades vid framgång eller motgång (Park & Han, 2010; Brady et al., 2016; Ingerslev et al., 2017; Struwe et al., 2013).

Sjuksköterskor beskrev vidare att kunskap och kompetens var en följd av specialistutbildning (Brady et al., 2016). Utöver professionalism var även strukturen för rehabilitering viktig för strokepatienters återhämtning angås sjuksköterskor (Ingerslev et al., 2017). Sjuksköterskor ansåg att kompetens och fokus på vård av hög kvalitet och kontinuitet var centralt, men också en stark kultur för samarbete oavsett arbetsmiljö och personligt engagemang för patienterna var viktigt för att stödja återhämtningen (Struwe et al., 2013). Sjuksköterskor hade erfarenhet av att skickliga vårdtjänster och funktionell rehabilitering anpassad för varje patient också var viktigt för återhämtningen (Park & Han, 2010).

Två artiklar vars syfte och resultat skiljer sig markan från övriga studier är (Joice et al., 2012; Rowat et al., 2016) men som faller inom ramen för att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienters återhämtning efter stroke. Sjuksköterskor upplevde stress på

arbetsplatsen som positiv ur vissa prestationssammanhang (P<.001) men att stressen upplevdes som negativ (P <05) i samband med beslutsfattande, kontroller och stöd till strokepatienter (Joice et al., 2012). En sammanställning av sjuksköterskors främsta prioriteringar vid vård och rehabilitering av strokepatienters återhämtning visar att sjuksköterskor ansåg att 50% av prioriteringarna hänför sig till rehabilitering och

återhämtning för patienter med strokespecifiks funktionsnedsättningar så som förlamning, yrsel och förvirring medan resterande 50% avser rehabilitering och återhämtning av

långsiktiga konsekvenser efter stroke så som rörelsehinder, talsvårigheter samt

sväljsvårigheter. Sjuksköterskor ansåg att dessa beståndsdelar var centrala för att stödja patienters optimala återhämtning och livskvalité efter stroke. (Rowat et al., 2016).

6

DISKUSSION

Syftet med detta examensarbete var att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienters återhämtning efter stroke. I detta avsnitt presenteras en resultatdiskussion där artiklarnas syfte och metod diskuteras, följt av en diskussion kring artiklarnas resultat. Vidare följer en metoddiskussion där för- och nackdelar med den använda metoden lyfts. Den valda metoden i detta examensarbete är litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Avslutningsvis presenteras och diskuteras de etiska dilemman som har bearbetats under processens gång.

6.1 Resultatdiskussion

I detta avsnitt kommer först studiernas syfte och metod att diskuteras utifrån för- och nackdelar. Dessa kommer att styrkas med relevant litteratur för ämnet. Sedan kommer studiernas resultat att diskuteras där tidigare forskning och det valda vårdvetenskapliga perspektivet inkluderas.

6.1.1 Artiklarnas syfte

De elva artiklarna använts för att sammanställa data till examensarbetets resultat har haft ett syfte som på något sätt berör sjuksköterskors erfarenhet av att stödja patienters

återhämtning efter stroke. Vissa av dem berör erfarenheter av sjuksköterskors roll vid stöd för patienter och anhöriga (Christiansen & Feiring, 2016; Aadal et al., 2018; Dreyer et al., 2016, Jaromin et al., 2017; Park & Han, 2010; Renjö et al., 2013). Av dessa syftar de flesta artiklarna till sjuksköterskors funktion och roll på sjukhus (Christiansen & Feiring, 2016;

Aadal et al., 2018; Dreyer et al., 2016, Jaromin et al., 2017; Renjö et al., 2013) medan en av studierna handlar om erfarenheter av att vårda i hemmet (Park & Han, 2010).

Examensarbetet inkluderar även artiklar där syftet handlar om vad sjuksköterskor har för erfarenheter av arbetsmiljö och organisationen i relation till patienters återhämtning efter stroke (Ingerslev Loft et al., 2017; Joice et al., 2012). Vissa artiklar har ett syfte som handlar om hur kunskap påverkar upplevelsen av att stödja strokepatienter (Rowat et al., 2016; Brady et al., 2016; Struwe et al., 2013). Eftersom detta examensarbete har ett syfte som handlar om att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att stödja patienters återhämtning efter stroke så kändes det relevant att så många aspekter som möjligt framgår. Att studierna speglar sjuksköterskors erfarenheter av det nära och intima vårdandet av patienter på sjukhus, hemgång och kontinuitet för vård i hemmet, sjuksköterskors kunskap och kompetens inom området och vårdorganisationens- och arbetsmiljöns betydelse för stödjandet ses som en styrka i examensarbetet. Mårtensson och Fridlund (2017) menar att flera perspektiv av problemet skapar ett trovärdigt examensarbete.

6.1.2 Artiklarnas metod

Denna litteraturöversikt enligt Friberg (2017) är baserad på studier av både kvalitativ- och kvantitativ ansats. Kvalitativa studier var dominerande vid sökning av artiklar vilket sågs som en fördel för att skapa en bild av djupare förståelse för ämnet. De kvalitativa studierna inkluderar färre deltagare än de kvantitativa studierna. Detta skulle kunna innebära att vissa sjuksköterskors perspektiv av att stödja patienter vid återhämtning efter stroke inte framgick. Totalt deltog 125 sjuksköterskor i datainsamling genom intervju. Detta vägdes upp med de kvantitativa studierna där enkäter hade delats ut och samlats in. I de kvantitativa studierna deltog totalt 400 sjuksköterskor.

Artiklarna hade varierande ursprung världen över men den gemensamma nämnaren för samtliga var att de var publicerade på engelska. Studier som är skrivna och publicerade på engelska är att föredra på grund av att det är ett internationellt språk som gör att fler kan ta del av studierna (Mårtensson & Fridlund (2017). Inklusionskriterierna vid sökningen var att artiklarna inte skulle vara äldre än 10 år. Dock kan det ses som en svaghet i examensarbetets datainsamling där fyra artiklar är äldre än 5 år. Det hade varit önskvärt att hitta enbart studier som var aktuella men då hade inte denna breda överblick med flertal aspekter kunnat presenterats.

Sju av studierna har en kvalitativ ansats där intervju använts som datainsamlingsmetod. En av dessa är baserad på både observationer och intervjuer. Polit och Beck (2017) menar att observationer kan ge ett bättre resultat då deltagarna kan vara omedvetna om sitt sätt att arbeta. Danielson (2017) skriver att intervjuer handlar om att beskriva eller förstå

upplevelser av något. Intervjuer betraktas enligt Polit och Beck (2017) som den bästa metoden för att samla in data på, på grund av den höga kvalitén på information till deltagarna och eftersom vägringsgraden är låg. De menar dock att personliga intervjuer tenderar att vara kostsamma och tidskrävande. Intervjuer kan användas för att styrka resultatet i ett examensarbete där många kvantitativa studier har använts genom att de belyser viktiga upplevelser av fenomen eller situationer (Danielson, 2017).

Tre av studierna har en kvantitativ ansats där enkäter har använts för att samla in data. Det är viktigt att enkäterna delas ut till en spridning av människor avseende kön, ålder,

arbetsplats, kulturell bakgrund och verksamma år inom yrket. Detta för att på ett bättre sätt kunna dra trovärdiga slutsatser av resultatet (Billhult, 2017). Polit och Beck (2017) skriver att styrkan i enkäter som datainsamlingsmetod är att de kan nå ut till en stor grupp människor och kan ha ett brett underlag av frågor som går att använda till många olika syften. De menar dock att enkäter kan upplevas som ytliga då de sällan ger djupa svar av människors

upplevelser. En av artiklarna har en blandad ansats där både intervju och enkäter har

använts som datainsamlingsmetod. Detta är en styrka enligt Mårtensson och Fridlund (2017) som menar att en studie med flera datainsamlingsmetoder ökar trovärdigheten.

6.1.3 Artiklarnas resultat

Resultatet i artiklarna visar att sjuksköterskor har erfarenhet av många olika beståndsdelar i att stödja patienters återhämtning efter stroke. Det framkommer att sjuksköterskor anser att stöd och information till patienter och anhöriga är viktigt för återhämtningen. Detta kan jämföras med tidigare forskning där även patienter upplever att stöd och support från vården underlättade återhämtningen och var viktigt för känslan av sammanhang och tillhörighet (Brunborg & Ytrehus, 2013). Sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till patienter kan också kopplas till den etiska koden, framförallt de aspekter som belyser ansvaret att främja- och återställa hälsa (International Council of Nurses, 2014). Det vårdvetenskapliga

perspektivet kan knytas an till sjuksköterskors erfarenheter. Orem (2001) menar att när egenvårdskapaciteten hos patienter brister är det sjuksköterskors ansvar att bidra med stöd för att patienter ska återfå sin självständighet och uppleva hälsa. Sjuksköterskors funktion är alltså att fylla det som brister och låta patienter hantera det som hen klarar av. I tidigare forskning beskriver patienter egenvårdskapaciteten som viktig för att uppnå en känsla av välbefinnande och återfå delar av den förlorade självkänslan (Brunborg & Ytrehus, 2013; Kitos et al., 2013).

Resultatet visar också att sjuksköterskor har erfarenhet av att en del av bearbetningen i rehabiliteringen handlar om att möta patienters- och anhörigas förväntningar på

återhämtningen. Sjuksköterskor beskriver vidare att bidra med stöd och råd kring rimliga förväntningar av återhämtningen är viktig för att reducera eventuell besvikelse.

Sjuksköterskor har också erfarenhet av hur viktigt det är att inkludera patienter och anhöriga i rehabiliteringen. Trots detta visar tidigare forskning att anhöriga upplever att den

nödvändiga informationen till hur anpassning bör ske uteblir och de känner sig uteslutna i rehabiliteringsprocessen (Ytterberg et al., 2019). Patientlagen (SFS 2014:281) beskriver också att sjuksköterskor skall stärka patienters självbestämmande, delaktighet och integritet i hälso- och sjukvården.

I resultatet framkommer det att sjuksköterskor har erfarenheter av att ta sig tid att lära känna patienterna för att förstå hens förväntningar och behov samt att inkludera anhöriga i vårdandet ger en bättre rehabilitering. Sjuksköterskor beskriver också att det är viktigt att mötet med patienter är anpassat utifrån patienters kunskapsnivå, för att inte förminska patienten i sammanhanget. I relation till detta belyser tidigare forskning patienters

perspektiv där även de anser att en viktig del i rehabiliteringen är att vårdpersonalen behandlar patienterna med värdighet (Ingerslev et al., 2017). I teorin om vårdande skriver Orem (2001) att sjuksköterskor har ett ansvar att värna om patienters och anhörigas värdighet och integritet. Svensk sjuksköterskeförening (2017a) styrker sjuksköterskor erfarenheter där de belyser sjuksköterskors ansvar att ha kunskap om varje individs olika nivåer av kunskap för att kunna förmedla information så att alla förstår.

Sjuksköterskor menar att kompetent och professionell vårdpersonal som besitter skicklighet, erfarenhet, medmänskligt- och personligt bemötande samt empati för patienter för viktigt för återhämtningen. Sjuksköterskors erfarenheter innefattar också att rehabiliteringen bör anpassas efter varje unik individ och kontinuiteten för vårdandet bör fortgå även i hemmet. Dock menar patienter i tidigare forskning att det finns brister i stöd och uppföljning efter utskrivning från sjukhus (Tholing & Forsberg, 2014). Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda medmänskligt, personligt och empatiskt kan kopplas till Svensk sjuksköterskeförening (2017) som skriver att personcentrerad vård bör bedrivas. Detta innebär att patienter ses som jämlik och värdefull där sjuksköterskor anpassar rehabiliteringen efter patienters egen

uppfattning om behov av vård och stöd. Detta kan jämföras med patienters upplevelser i tidigare forskning där det framgår att patienter upplever minskad självkänsla när sjukdomen hamnar i fokus istället för människan (Brunborg & Ytrehus, 2013).

Vidare anser sjuksköterskor att det är viktigt att stödja patienter som drabbats av psykiska besvär efter en stroke. Att även bidra med stöd vid personlig hygien, utbildning till patienter och anhöriga, mobilisering, stöd vid matning samt smärtbehandling. I tidigare forskning beskriver patienter att det är svårt med rörelseförmågan. De menar att rörligheten värderas högt och de har ett stort behov av mobilisering för att återfå kontroll (Algurén, et al., 2012). Det framkommer också att patienter strävar efter att återfå kontrollen och möjligheten att kunna äta själv. Därmed upplevs ett stort behov av hjälp och stöd från sjuksköterskan i detta (Medin et al., 2010). I relation till detta beskriver Orem (2001) tre typer av vårdande där patienter är helt beroende av vård och stöd, när patienter delvis klarar av den egna vården och när patienter är helt oberoende av stöd och har återfått sin hälsa.

I resultatet anser sjuksköterskor att ungefär hälften av alla prioriteringar bör ligga på att stödja patienter vid rehabilitering av strokespecifika funktionsnedsättningar medan den andra hälften bör fokusera på att stödja och förebygga långsiktiga konsekvenser. I relation till detta beskriver Socialstyrelsen (2020) att resurserna måste fördelas på så sätt att de

patienterna med störst behov prioriteras högst. I resultatet framkommer också att miljöfaktorer och arbetsförhållanden påverkar sjuksköterskornas möjlighet att stödja

patienter på ett sätt som de önskar. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor menar att stress på arbetsplatsen upplevs som negativ i samband med beslutsfattande, kontroller och stöd för strokepatienter. Detta bekräftas av patientupplevelser i tidigare forskning där patienter beskriver de upplever brist i stöd och hjälp efter sin stroke. Uppföljning och

information om konsekvenserna av stroke ansågs också vara bristfällig (Nilsson et al., 2016). I tidigare forskning framkommer också att trots sjuksköterskors erfarenheter av stress anser patienter att sjuksköterskor behandlar dem mer respektfullt och värdigt än annan