Att främja goda fysiska aktivitetsvanor inom förskolan : En kvalitativ studie om pedagogernas upplevelser och förutsättningar kring att främja fysisk aktivitet hos förskolebarn

Akademin för hälsa, vård och välfärd

ATT FRÄMJA GODA FYSISKA

AKTIVITETSVANOR INOM

FÖRSKOLAN

En kvalitativ studie om pedagogernas upplevelser och förutsättningar kring att

främja fysisk aktivitet hos förskolebarn

PERNILLA WANNÄS

Handledare: Camilla Eriksson

Examinator: Christine Persson Osowski Seminariedatum: 2021-04-30

SAMMANFATTNING

Vi lever i ett samhälle som främjar ett mer stillasittande levnadssätt vilket bidrar till ökad risk för såväl fysisk som psykisk ohälsa bland befolkningen och framtida generationer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepedagogernas upplevelser, förhållningssätt och förutsättningar vad gäller att planera den dagliga verksamheten med syfte att främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarnen. Studien är av kvalitativ karaktär där empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i datainsamlingen valdes ut genom ett målinriktat urval. Urvalet i föreliggande studie är förskolepedagoger som jobbar på en förskola inom Västerås stad. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med stöd av en manifest innehållsanalys.

Resultatet visar att fysisk aktivitet [FA] kan vara av spontan karaktär eller planerad. I resultatet framkommer även att barnets intressen och förutsättningar är i fokus vid

planeringen samt att pedagogens roll har en påverkan på barnets fysiska aktivitetsvanor. Det finns olika förutsättningar som fungerar som stöd för att bedriva den dagliga verksamheten i arbetet inom förskolan. Förutsättningarna inbegriper förskollärarnas planering,

kommunikation, den fysiska miljön samt strategiska dokument och arbetssätt.

Nyckelord: Fysisk aktivitet, förskola, kvalitativ studiedesign, sociokulturellt perspektiv, stödjande miljö

ABSTRACT

We live in a society that promotes a more sedentary lifestyle, which contributes to an increased risk of both physical and mental illness among the population and future generations. The aim of the study is to investigate the preschool teachers' experiences, attitudes, and conditions in terms of planning the daily activities with the purpose of

promoting the physical activity of the preschool children. This study is of a qualitative nature where empirical data were collected through semi-structured interviews. The participants were selected through a targeted selection. The section in the present study is preschool educators who work at a preschool within the city of Västerås. The collected material was transcribed and analyzed using a manifest content analysis.

The results show that physical activity [PA] can be of a spontaneous nature or planned. The results also show that the child's interests and conditions are in focus when planning and that the educator's role has an impact on the child's physical activity habits. There are various conditions that serve as support for conducting the daily activities in the work within the preschool. The conditions include the preschool teachers' planning, communication, the physical environment and strategic documents and working methods.

Keyword: physical activity, preschool, qualitative study design, sociocultural perspective, supportive environments

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ...1

2 BAKGRUND ...2

2.1 Förskolan som arena... 2

2.1.1 Barnets förutsättningar till en god hälsa ... 2

2.1.2 Förskolepedagogernas roll ... 3

2.1.3 Fysiska aktivitetsvanor och barnets utveckling ... 4

2.2 Teoretiskt perspektiv... 5 2.3 Problemformulering ... 6 3 SYFTE ...6 4 METOD ...7 4.1 Studiedesign ... 7 4.2 Urval ... 7 4.3 Datainsamling ... 7 4.4 Analys ... 8 4.5 Kvalitetskriterier ...10 4.6 Etiska överväganden ...10 5 RESULTAT ... 11

5.1 Fysisk aktivitet en del av den dagliga verksamheten ...11

5.1.1 Spontan fysisk aktivitet ...11

5.1.2 Planerad fysisk aktivitet ...12

5.1.3 Barnet i fokus ...12

5.1.4 Pedagogens roll för barnets fysiska aktivitet ...13

5.2 Förutsättningar för att bedriva den dagliga verksamheten ...13

5.2.1 Förskollärarnas planering ...14

5.2.2 Kommunikation ...14

5.2.3 Fysiska miljön ...15

6 DISKUSSION... 16

6.1 Metoddiskussion ...17

6.1.1 Etikdiskussion ...18

6.2 Resultatdiskussion ...19

6.2.1 Att främja fysisk aktivitet hos förskolebarn ...19

6.2.2 Strategiska förutsättningar för att skapa en balans ...21

6.3 Praktisk användning och förslag för framtida studier ...21

7 SLUTSATS ... 22

REFERENSLISTA ... 23

BILAGA A INFORMATIONSBREV

1

1 INTRODUKTION

I Sverige är över 85 procent av barn i förskoleålder inskrivna i förskolan. Tidigare forskning visar att förskolebarn rör sig väldigt lite i förhållande till rådande rekommendationer för fysisk aktivitet [FA], endast 30 procent av fyraåringarna i Sverige kommer upp till

rekommendationerna. Att fler barn blir mer fysiskt inaktiva har en påverkan på faktorer som utvecklingen av grundläggande rörelsekompetens samt ökning av övervikt och fetma, som är en riskfaktor för flera sjukdomar. Sveriges nationella folkhälsopolitiska mål handlar om att genom att skapa samhälleliga förutsättningar minska ojämlikheten bland befolkningen och främja en god och jämlik hälsa. Barnets uppväxtvillkor är centralt för att uppnå en jämlik hälsa, vilket framkommer i det första delmålet som belyser det tidiga livet livsvillkor. Att undersöka pedagogers förhållningssätt och förutsättningar att främja FA hos förskolebarn ur ett folkhälsoperspektiv är av intresse för mig som tidigare utbildad barnledare och numera student på folkhälsoprogrammet, detta eftersom barnets

uppväxtvillkor är en förutsättning för att främja hälsan och förskolan är en central arena för barn under fem år. Examensarbetet tar avstamp i den av regeringens nyligen tillsatta kommitté vars syfte att genom samordnade insatser öka den allmänna kunskapen kring de skyddsfaktorer som FA kan bidra till hos individen. Resultatet från föreliggande studie kan generera i ökad kunskap vad gäller pedagogers förutsättningar och förhållningssätt till FA inom förskoleverksamheten, vilket kan bidra med kunskap om förskolan som stödjande miljö för barnens FA samt vilket ytterligare stöd pedagogerna eventuellt behöver för att främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarn.

2

2 BAKGRUND

Föreliggande kapitel inleds med en introduktions kring förskolan utifrån ett arenaperspektiv. Följaktligen kommer ett avsnitt om barnets förutsättningar till en god hälsa och

förskolepedagogernas roll. Vidare presenteras fysiska aktivitetsvanor och barnets utveckling. Därefter redogörs det teoretiska perspektivet i form av det sociokulturella perspektivet som integreras med stödjande miljöer för hälsan. Avslutningsvis tydliggörs

problemformuleringen, vilken leder till studiens syfte.

2.1

Förskolan som arena

Förskolan är en arena där många barn tillbringar större delar av sin vardag. I Sverige är över 85 procent av barn i förskoleålder inskrivna i förskolan, vilket gör förskolan till en

betydelsefull arena vad gäller hälsofrämjande arbete (Skolverket, 2020). En arena (engelska setting) är en plats där människor dagligen interagerar och där sociala och miljömässiga faktorer på olika nivåer påverkar hälsan (Naidoo & Wills, 2016). Green et al. (2019) menar att utifrån arenaperspektivet inkluderas både den fysiska och kulturella miljön och skapar en förståelse kring hur dessa komponenter hänger ihop. Den sociala miljön formas genom sociala normer och kulturella beteenden (Green et al., 2019).

2.1.1 Barnets förutsättningar till en god hälsa

Sveriges nationella folkhälsopolitiska mål handlar om att minska ojämlikhet för att främja en god och jämlik hälsa (proposition 2017/18:249). Med hälsa menas ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välmående och frånvaro av sjukdom eller sjuklighet (World Health Organization [WHO], 1946). Det första målområdet handlar om det tidiga livets villkor, vilket inbegriper barnets rätt till goda uppväxtvillkor som främjar utvecklingen, inlärningen och hälsan (proposition 2017/18:249). Att skapa goda uppväxtvillkor redan tidigt i livet är avgörande för att uppnå en jämlik hälsa både som barn och i vuxen ålder. Dessa villkor inbegriper aktörer på arenor som exempelvis mödra- och barnhälsovården samt förskolan (proposition 2017/18:249).

Dagens generation har blivit mer stillasittande eftersom samhället har utvecklat en obesogen miljö. Med obesogen miljö menas en fysisk och social livsmiljö som främjar viktuppgång genom osunda kost- och rörelsevanor (Folkhälsomyndigheten, 2021b). Medellivslängden hos den yngre generationen riskerar att sjunka på grund av livsstilen (Olshansky et al., 2005). Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem som når allt yngre åldrar och bidrar till enorma samhällsekonomiska kostnader varje år (Andersson et al., 2018). Att drabbas av övervikt eller fetma som barn bidrar till ökad risk att insjukna i cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och psykisk ohälsa senare i vuxen ålder (Pellmer Wramner et al., 2017). Västmanlands län ligger i topp bland de län i Sverige som har störst andel vuxna invånare med övervikt och fetma och bland 6–9 åringar är andelen högst i Västmanland med 8 procent (Folkhälsomyndigheten, 2021a).

3

Sverige har ingen nationell handlingsplan vad gäller insatser med syfte att bromsa

utvecklingen av övervikt och fetma hos barn (Folkhälsomyndigheten, 2020). Däremot pågår ett regeringsuppdrag där en kommitté blivit tillsatt med syfte att genom kunskapsspridning och mobilisering av samverkan mellan aktörer i hela Sverige främja ökad fysisk aktivitet bland olika befolkningsgrupper (Kommittédirektiv 2020:40).

Europeiska unionen [EU] har en handlingsplan gällande insatser riktade till barn med syfte att bromsa övervikt och fetma. Ett fokusområde i handlingsplanen inbegriper att främja hälsosamma livsmiljöer, som förskolor och skolor (EU, 2014). Tidigare forskning visar på ett behov av evidensbaserade riktlinjer vad gäller FA hos barn i alla åldrar (Hills et al., 2007). Morton et al. (2016) lyfter fram att organisatoriska förutsättningar inom skolverksamheten är en påverkansfaktor för att främja FA hos eleverna. Detta eftersom styrdokument visat sig ha en indirekt påverkan på FA bland eleverna. Enligt Morton et al. (2016) påverkas den sociala miljön genom att styrdokument indirekt bidrar till att skapa en bredare kultur vad gäller främjandet av FA inom skolverksamheten. Ward et al. (2015) menar att

policydokument som enbart inbegriper FA visat sig vara ineffektivt, medan styrdokument gällande både FA och kostvanor kan ha en förebyggande effekt vid övervikt. Vidare belyser Nemet et al. (2011) att hälsofrämjande interventioner gällande kost och FA behöver

implementeras redan i förskoleverksamheten.

2.1.2 Förskolepedagogernas roll

Förskoleverksamheten grundas i Läroplanen för förskola, som influeras av Barnkonventionen. I läroplanen för förskolan framkommer i deras värdegrund att

Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. (Skolverket 2018, s. 9)

Till pedagogernas roll, vilka är förskollärare och barnskötare, hör att främja barnets utveckling vad gäller bland annat grundläggande rörelseförmågor samt andra

hälsobeteenden som barnets matvanor och återhämtning (Solerhed, 2019). Pedagogerna ska ge barnen förutsättningar att utveckla ett intresse för FA (Skolverket, 2018). Enligt Solerhed (2019) kan FA i förskolan uppdelas i tre delar; vardagsaktivitet där rörelser sker i vardagen som påklädning och förflyttning, generella rörelsetillfällen som handlar om den fria leken och planerad rörelseundervisning som handlar om aktiviteter som är planerade och lärarledda. Forskning visar att pedagogernas förhållningssätt till FA har en påverkan på barnets intresse till rörelseglädje (Tremblay et al., 2012). Pedagoger med ett positivt förhållningssätt är mer engagerade i den aktiva leken och är ute oavsett väder. Men pedagoger med ett mindre personligt intresse till FA är inte engagerade i barnens lek i samma utsträckning och är ogärna ute längre stunder under exempelvis kyligare väderförhållanden. Wikland och Friedl (2018) menar att det finns ett samband mellan pedagogernas utbildningsnivå och förutsättningar att främja FA hos förskolebarn. Tremblay et al. (2012) belyser att pedagoger med utbildning inom FA jobbar mer effektivt med att

4

främja FA hos barnen. Styrdokument och kompetensutbildning bland personalen vad gäller FA är ett sätt att öka medvetenheten om ämnet inom förskolans dagliga verksamhet (Trost et al., 2010).

2.1.3 Fysiska aktivitetsvanor och barnets utveckling

Barnet går igenom flera utvecklingsfaser i livet där kroppskännedom, kroppskontroll och rörelsemotoriken successivt utvecklas och FA är betydelsefull för barnets hälsa och

välbefinnande (Sollerhed, 2019). Carson et al. (2017) belyser i sin forskningsstudie att FA har en positiv påverkan på flera hälsoindikatorer. Exempelvis motverkar FA, tillsammans med goda kostvanor, utveckling av övervikt och fetma och genom att vara fysiskt aktiv stärks skelettmuskulaturen. Även den motoriska och kognitiva utvecklingen främjas av FA och den psykosociala hälsan påverkas positivt vilket minskar risken för psykisk ohälsa (Carson et al., 2017). Med FA menas kroppsrörelser med skelettmuskulaturen som leder till

energiförbrukning (WHO, 2019). Exempel på FA för barn under fem år är promenader, att springa, dansa, cykla, hoppa och balansera. Vidare handlar FA även om interaktiva lekar och aktiviteter samt fri lek. Barn upp till fem år rekommenderas vara fysiskt aktiva så mycket som möjligt och undvika vara stillasittande mer än en timme per gång, förutom under natten då barnet förväntas sova. Riktlinjer för förskolebarn är minst tre timmar FA utspritt under dagen varav 60 minuter består av måttlig till kraftig fysisk aktivitet [MVPA] (WHO, 2019). Barn i förskoleålder är av naturen väldigt rörliga men ändå är det inte tillräckligt med rörelse för att uppnå de dagliga rekommendationerna vid FA (Tremblay et al., 2012). En en svensk forskningsstudie visar att endast 30 procent av fyraåringarna i studien uppnår WHO:s rekommendationer vad gäller 60 minuter MVPA per dag (Berglind, 2017). Avvikelser vad gäller fysiska aktivitetsvanor förändras avsevärt efter fyraårsålder (Pagels et al., 2016). Vuxna i barnets närhet är föredömen, vilket innebär att vuxna har ett ansvar att skapa

förutsättningar som främjar goda aktivitetsvanor hos barnen (Sollerhed, 2019). Med goda aktivitetsvanor menas att det finns en variation av aktiviteter och en sund balans mellan FA och återhämtning. Alltför intensiv aktivitet kan bidra till ökad stress och trötthet, vilket har en negativ inverkan på barnets utveckling och hälsa (Faskunger & Sjöblom, 2017).

I en rapport av Riksidrottsförbundet framkommer problem vad gäller barnets motoriska förmåga, problem som bidrar till att tränarna behöver avvika från den planerade träningen för att istället fokusera på grundläggande övningar, som balansgång, som tidigare varit en självklarhet att barn klarat av innan skolålder (Faskunger & Sjöblom, 2017). I en nyligen publicerad studie av Lawson et al. (2021) framkommer att det finns brister vad gäller den grundläggande rörelseförmågan bland skolbarn. Grundläggande motoriska förmågor utvecklas successivt under barnets uppväxt, särskilt under förskoleålder och tidig skolålder. Grundläggande rörelseförmågor innefattar stabilitetsförmåga där balans ingår,

lokomotoriska färdigheter vilket handlar om navigering av kroppen som exempelvis att hoppa och rulla samt objektstyrning som handlar om att kasta eller ta emot föremål. De grundläggande rörelseförmågorna skapar förutsättningar för att barn ska uppleva rörelseglädje samt bibehålla goda fysiska aktivitetsvanor genom hela livet (Faskunger & Sjöblom, 2017).

5

2.2 Teoretiskt perspektiv

Föreliggande examensarbete grundas i det sociokulturella perspektivet för lärande utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv där teorin integreras med stödjande miljöer för hälsan. Med stödjande miljöer menas människans vardagsarenor vilket är där människor bor, lever lär och utvecklas (Haglund, 1996). Stödjande miljöer för hälsa initierades genom

Sundsvallskonferensen 1991 och handlar om tvärsektoriellt hälsofrämjande arbete. Med hälsofrämjande arbete menas att genom insatser skapa möjligheter till människorna i lokalsamhället att kontrollera sin hälsa och förbättra den. Att jobba med stödjande miljöer för hälsan innebär att en större målgrupp nås genom insatserna (Haglund, 1996). I

föreliggande studie ses förskolan som en stödjande miljö där barnens hälsa påverkas genom insatser på olika nivåer.

Den sociokulturella teorin om lärandet grundades av den ryske pedagogiska teoretikern Vygotskij (1896–1934). Teorin utgår från att det finns ett samband mellan barnets lärande och den sociala kontexten barnet befinner sig i där samspelet mellan miljö, språk och kultur formar individen (Säljö, 2017). Säljö (2011) tolkar Vygotskijs teori som att alla föds som tomma kärl och applicerar beteenden genom livserfarenheter. Språket och kommunikation är grundläggande i det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö, 2011). Med språket som medierande hjälpmedel skapas en förståelse och social gemenskap. Även fysiska föremål, artefakter, kan användas som medierande hjälpmedel vid kommunikation. Ett exempel är alfabetet och bokstäverna som vuxit fram och blivit tillämpbart vid kommunikation (Säljö, 2017). Appropriering är ett annat begrepp som används inom den sociokulturella teorin och handlar om att barnet genom exempelvis härmning eller vägledning tillägnar sig kunskap som är relevant i den sociala kontext den befinner sig i. Genom språket kan barnet utveckla sitt lärande genom att appropriera vuxna (Säljö, 2011). Ytterligare grundläggande begrepp som belyses inom den sociokulturella teorin är den proximala utvecklingszonen (Säljö, 2017). Med proximala utvecklingszonen menas kunskapsområdet mellan det barnet självständigt behärskar och saker barnet kan genomföra med stöd och vägledning av en mer kunnig person. Att utmana barnets proximala utvecklingsnivå genom att vägleda och stötta barnet med uppgifter som den nästan klarar av själv bidrar till att barnet skapar en förståelse och utökad kunskap kring uppgiften. Detta kallas för scaffolding, eller stöttning, när en vuxen vägleder barnet i lärandet tills barnet lärt sig utföra uppgiften själv och inte längre behöver hjälp av någon annan. Risken med scaffolding är dock att barnet kan bli passiv i uppgiften så när det kommer till att utmana barnet förutsätts att barnet är redo och mottaglig för att utmana sin proximala utvecklingszon (Säljö, 2000).

Bektas et al. (2020) menar att det sociokulturella inflytandet påverkar småbarnsföräldrarnas sätt att uppfostra sina barn. Forskarna menar att det finns ett uttryckt behov av att skapa ett stödjande klimat i form av föräldrastöd från relevanta nyckelaktörer. Förskolan är en arena där många svenska barn tillbringar sina dagar. Förskolepedagogerna är en aktör som har en stor inverkan på barnets uppväxt, speciellt under de första åren. Förskolan har

förutsättningar att genom språket, miljön och den kultur som finns på förskolan skapa goda förutsättningar för barnet att främja sin hälsa och skapa goda fysiska aktivitetsvanor. Att utgå från det sociokulturella perspektivet och med förskolan som stödjande miljö är ett teoretiskt inslag som mer explicit kan klargöra resultatet utifrån analysen i föreliggande studie.

6

2.3 Problemformulering

Det finns en negativ trend där medellivslängden hos den yngre generationen riskerar att sjunka på grund av livsstilen. Att befolkningen lever i en mer obesogen miljö som främjar ett mer stillasittande levnadssätt bidrar till ökad risk för såväl fysisk som psykisk ohälsa bland befolkningen och framtida generationer. Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som når allt yngre åldrar och bidrar till enorma samhällsekonomiska kostnader varje år. Ett annat samhällsproblem är att många barn inte utvecklat de grundläggande rörelsefärdigheterna när de kommit upp i skolålder vilket har bidragit till samhällsutmaningar. Denna problematik hindrar barnet att aktivt kunna delta i olika former av idrottsaktiviteter som förutsätter grundläggande rörelsefärdigheter, vilket bland annat har visat sig ha en negativ inverkan på barnets självkänsla när det kommer till att vara fysiskt aktiv.

I Sverige är andel barn i förskoleålder, det vill säga barn upp till fem år, som är inskrivna i förskolan över 85 procent vilket gör förskolan till en arena där många barn inkluderas. Att undersöka pedagogers upplevelser, förhållningssätt och förutsättningar till att främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarn kan bidra till ökad kunskap om vilka insatser som kan behövas i redan tidig ålder. Detta för att fysisk aktivitet ska implementeras och bli en naturlig del av den dagliga verksamheten inom förskolan. Vidare kan detta skapa grundläggande förutsättningar som kan bidra till att bibehålla och utveckla en hållbar livsstil med goda levnadsvanor genom hela livet.

3 SYFTE

Syftet är att undersöka förskolepedagogernas upplevelser, förhållningssätt och

förutsättningar vad gäller att planera den dagliga verksamheten med syfte att främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarnen.

För att besvara syftet används tre frågeställningar.

 Hur ser förskolepedagogerna på fysisk aktivitet i förskolan?

 På vilket sätt planeras fysisk aktivitet in i förskolornas dagliga verksamhet?  Vilka organisatoriska förutsättningar har förskolepedagogerna för att främja den

7

4 METOD

Föreliggande avsnitt redogör för examensarbetets studiedesign, urval, datainsamling och analys. Avsnittet avslutas med en redogörelse för kvalitetskriterier samt etiska överväganden.

4.1 Studiedesign

Föreliggande studie är av en kvalitativ karaktär med en induktiv syn där teorin genereras utefter studiens resultat (Bryman, 2011). Att studien utgår från en kvalitativ ansats innebär att urvalsgruppens upplevelser och reflektioner kring ett ämne studeras genom ord. En kvalitativ ansats är lämplig i föreliggande arbete när syftet handlar om pedagogernas uppfattning och reflektioner (Bryman, 2011). Resultatet i föreliggande studie formas av den sociala kontexten pedagogerna befinner sig i.

4.2 Urval

Föreliggande studie har ett målstyrt urval och rektorerna på förskolorna som kontaktas verkar som en gatekeeper till pedagogerna. Urvalskriterier gällande deltagare till

föreliggande arbete är pedagoger, oavsett utbildningsnivå, och att de jobbar på en förskola inom Västerås stad. Rekryteringen pågick under den första veckan genom telefonsamtal till rektorerna på olika förskolor som finns listade på Västerås stads hemsida. Till de rektorer som visat intresse skickades ett informationsbrev med mer beskrivande information kring examensarbetet, dess syfte och praktisk information kring datainsamlingen (bilaga A). Rektorerna vidarebefordrade informationsbrevet till pedagogerna. Under den andra veckan gjordes en återkoppling till rektorerna för att säkerställa att processen var aktiv. Därefter skickades mejl ut till ytterligare förskolor. Rekryteringen av pedagoger skedde såväl via rektorerna på förskolorna som genom att pedagogerna själva tog kontakt efter att de fått mejl om examensarbetet vidarebefordrat av rektor. I detta examensarbete deltog fem pedagoger, både förskollärare och barnskötare från fem olika förskolor som är placerade runtom i Västerås kommun. I studien deltog fler förskollärare än barnskötare. Förskolorna de jobbade på var geografiskt utspridda över kommunen, både nära stadens centrum och en bit utanför. Pedagogernas yrkeserfarenheter varierade. Även antalet förskollärare och barnskötare inom arbetslaget varierade där vissa arbetslag hade flera förskollärare i ett arbetslag och vissa hade flera barnskötare än förskollärare i arbetslaget.

4.3 Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal och videosamtal i dataprogrammet Microsoft teams. På grund av rådande pandemi och ökad smittspridning i samhället genomfördes intervjuerna digitalt. Under intervjuerna befann sig intervjuaren och några intervjupersoner i hemmamiljö. Andra intervjupersoner befann sig på

8

jobbet samt i en bil under intervjun. Intervjupersonen som befann sig i bilen under intervjun blev vid ett tillfälle störd av barn som befann sig utanför. Intervjuaren hade möjlighet att vistas ensam i hemmiljö förutom en förmiddag när övriga familjemedlemmar var hemma när intervjun startade, dock var det inget som störde intervjun eftersom inspelningen inte

påbörjats än. Ett annat störmoment som uppkom hos intervjuaren var när Siri, som är en virtuell assistent, aktiverades och störde inspelningen under några sekunder. Förutom dessa mindre störmoment kunde intervjuerna genomföras ostört.

Varje intervju inleddes med muntlig information om syftet med studien, frivillighet att delta och att materialet behandlades konfidentiellt genom hela processen. Eftersom inget fysiskt möte var möjligt så var det inte aktuellt att be intervjupersonerna underteckna

informationsbrevet vad gäller godkännande vid deltagande. Däremot tillfrågades intervjupersonen två gånger, en gång innan inspelningen började och en gång när inspelningen startade om intervjupersonen tagit till sig av informationen från både informationsbrevet. Innan intervjun tillfrågades intervjupersonen om samtycke till att medverka i studien. Intervjupersonen tillfrågades även två gånger vad gäller samtycke att spela in intervjun. Samtliga intervjupersoner gav sitt samtycke att delta och att intervjun spelades in. Intervjuerna spelades in på dator, som under intervjuprocessen var i

flygplansläge, med hjälp av inspelningsverktyget Audio Recorder.

Under intervjun användes en semistrukturerad intervjuguide (bilaga B). En intervjuguide används vid en semistrukturerad intervju som ett manus och bygger på frågor med

övergripande teman för att ge utrymme för vidare reflektion och följdfrågor som intervjuaren inte räknat med vid planeringen (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuerna pågick mellan 17 och 30 minuter. Under intervjun antecknade intervjuaren stödord som kunde vara behjälplig vidare under dataanalysen. Direkt efter intervjun överfördes ljudfilen till en extern hårddisk för att säkerställa konfidentialiteten.

Efter varje intervju transkriberades det inspelade materialet från ljud till textformat. Med transkribering, eller utskrift, menas att inspelat material skrivs ner ordagrant i textformat (Kvale och Brinkmann, 2014). Transkriptionen genomförs en kort tid efter för att intervjun ska vara så färskt i minnet som möjligt. Eftersom intervjun genomfördes digitalt försvann många intryck som annars hade kunnat sammankopplas efteråt, men genom att lyssna flera gånger på intervjuerna återskapades minnet kring intervjun. Varje transkription avkodades och intervjupersonerna [IP] namngavs som IP1, IP2, IP3, IP4 och IP5 samt färgkodades för att underlätta vid vidare analys. Eftersom analysen utgick från det intervjupersonerna sade och inte hur de utryckte sig så användes enbart specialtecknet ”//” som symboliserade pauser. Transkriberingen tog uppskattningsvis 5–6 timmar per intervju. Varje transkriberad intervju gav mellan 5–8 sidor, totalt blev det 32 sidor analysmaterial.

4.4 Analys

Analys av det transkriberade materialet gjordes med stöd av Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys, vilket innebär att texten ligger i fokus och analysen baseras på det synliga och uppenbara som framkommer i texten.

9

I analysenheterna identifierades meningsenheter som kunde kopplas till undersökningen. Dessa meningsenheter markerades med markeringsfärg i programmet Microsoft Word och klistrades därefter in i ett nytt Word-dokument med tabeller. Att kondensera

meningsenheter innebär att rådata från transkriptionen förkortas samtidigt som kärnan i texten bevaras (Graneheim & Lundman, 2004). När flera meningsenheter identifierats och kondenserats kodades meningsenheterna med några ord som gav en övergriplig bild av textens innebörd. De koder som gick att koppla till ett sammanhang bildade en

underkategori. Därefter analyserades underkategorierna med syfte att identifiera kategorier som ligger på en högre abstraktionsnivå än underkategorierna. Detta gjordes i ett nytt Word dokument med tabeller för att identifiera koder och underkategorier. Underkategorierna ska vara så pass homogena i sin struktur att ingen data ska kunna passa ihop med flera

kategorier (Graneheim & Lundman, 2004). Finns det data som går att koppla till syftet men som utesluts på grund av att lämplig kategori saknas, så anser Graneheim och Lundman (2004) att analysprocessen inte är klar än. När koderna och underkategorierna var klara sorterades underkategorierna med syfte att hitta gemensamma områden, vilket var

kategorierna. Underkategorierna som identifierades i analysen var: Spontan fysisk aktivitet, planerad fysisk aktivitet, barnet i fokus, pedagogens roll för barnets fysiska aktivitet, förskollärarnas planering, kommunikation, fysiska miljön samt strategiska dokument och arbetssätt. Kategorierna som föreliggande analys identifierade är: Fysisk aktivitet en del av den dagliga verksamheten och förutsättningar för att bedriva den dagliga verksamheten. Analysprocessen är klar när alla meningsenheter är kodade och kategoriserade och att kategorierna är fullständiga och uteslutande sinsemellan. Exempel på hur analysprocessen framskridit illustreras nedan (tabell 1).

Tabell 1: Exempel på analysprocessens gång efter Graneheim och Lundman (2004). Meningsbärande

enhet

Kondenserad

meningsenhet Kod Underkategori Kategori ”Vi försöker ha en

dag i veckan minst där vi har just fokus på rörelse och hälsa och då pratar vi ju om varför kroppen behöver röra på sig vad som händer i kroppen och för att vi ska må bra”

Strävar efter att ha fokus på rörelse och hälsa i undervisningen Rörelse och hälsa i undervisningen Planerad fysisk

aktivitet Fysisk aktivitet en del av den dagliga

verksamheten

”Idag har vi ju våra mål att förhålla oss till och men vi har inga uppnåendemål vilket betyder att vi ska inte kolla om ett barn liksom, det är inte så att vi checkar av och bara men va bra nu kan den det här och det här”

Idag har vi mål att förhålla oss till men vi har inga uppnåendemål så vi ska inte checka av vad barnet kan

Lärandemål att

förhålla sig till Strategiska dokument och arbetssätt

Förutsättningar för att bedriva den dagliga verksamheten

10

4.5 Kvalitetskriterier

För att säkerställa att studiens innehåll upprätthåller en god kvalitet och att resultatet från undersökningen kan vara tillförlitlig utgår arbetet från Brymans (2011) tolkning av Lincoln och Gubas kvalitetskriterier. Kvalitetskriterierna indelas i fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering.

Resultatets trovärdighet handlar om hur studiens material analyseras och tolkas för att upprätthålla intervjupersonernas beskrivning av den sociala verkligheten (Bryman, 2011). I föreliggande arbete har intervjumaterialet transkriberats ordagrant och resultatet styrker trovärdigheten genom citat. Under intervjun ställde intervjuaren följdfrågor och bad intervjupersonen utveckla reflektionerna när intervjuaren upplevde att svaren kändes svårtolkade. Pålitlighet handlar om forskningsprocessen där beskrivningen av alla faser ska vara så tydligt redovisat att andra ska kunna kritiskt granska undersökningsprocessen (Bryman, 2011). I föreliggande arbete har författaren eftersträvat att på ett tydligt sätt

beskriva alla faser under hela processen kring vad som valts och varför. Detta för att skapa en förståelse för läsaren kring hur författaren tänkt och hur processen kring arbetet sett ut. Överförbarhet handlar om resultaten kan överföras till andra sammanhang eller andra situationer (Bryman, 2011). För att stärka överförbarheten har författaren haft till avsikt att på ett fylligt sätt beskriva målgruppen och den miljö de befinner sig i. Konfirmering handlar om forskarens värderingar och om det kan ha påverkat undersökningen som är avgörande för resultaten (Bryman, 2011). Intervjun följde en intervjuguide som genom en semi-struktur formats utifrån syftet och frågeställningarna. Eftersom författaren besitter en förförståelse vad gäller ämnet gjordes analysen stöd av en analysmetod som fokuserar på det som intervjupersonerna säger och inte hur det sägs. Analysen gjordes med stöd av en manifest innehållsanalys, som innebär att orden i texten formade resultatet.

4.6 Etiska överväganden

Överväganden har gjorts i enlighet med Vetenskapsrådet (2017) om god forskningsetik, vilket innehåller informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt

nyttjandekravet (Bryman, 2011).

Informationskravet handlar om att intervjupersonerna informeras om studiens syfte, frivilligt deltagande samt vilka moment som ingår i undersökningen (Bryman, 2011). Intervjupersonerna fick information kring studiens syfte samt hur datainsamlingen går till, hur det används och hur den förvaras för att säkerställa konfidentialiteten. Information gavs i skriftlig samt muntlig form. Samtyckeskravet handlar om intervjupersonerna har

självbestämmanderätt att medverka (Bryman, 2011). Intervjupersonerna fick information om att om att deltagande var frivilligt samt att de inte behövde besvara alla frågor om det inte kändes rätt eller bekvämt. Att deltagandet är frivilligt framkommer i skriftlig form i informationsbrevet och samtycket bekräftades även i muntlig form innan och under

inspelning. Konfidentialitetskravet handlar om att intervjupersonernas personuppgifter och annan data som kan avslöja personernas deltagande behandlas med största möjliga

11

flygplansläge. Även under transkriberingen var datorn i flygplansläge. Direkt efter överfördes filen från dator till en extern hårddisk. Den externa hårddisken förvaras i intervjuarens hem och materialet raderas efter godkänd uppsats. Endast berörda personer har tillgång till råmaterialet, vilka i detta fall är författaren, handledare och examinator. Nyttjandekravet handlar om att insamlat material enbart används för det ändamål som undersökningen planeras för (Bryman, 2011). Nyttjandekravet tillgodoses genom att intervjumaterialet enbart används i föreliggande examensarbete.

5 RESULTAT

Resultatet baseras på förskolepedagogernas reflektioner kring planeringen av den dagliga verksamheten med syfte att främja fysisk aktivitet hos förskolebarn. Resultatet presenteras utifrån de kategorier och underkategorier som uppkommit från analysen (tabell 2).

Tabell 2: Kategorier och underkategorier från analysprocessen som presenteras i resultatet

Kategorier Underkategorier

Fysisk aktivitet en del av den dagliga verksamheten

Spontan fysisk aktivitet Planerad fysisk aktivitet Barnet i fokus

Pedagogens roll för barnets fysiska aktivitet

Förutsättningar för att bedriva den dagliga verksamheten

Förskollärarnas planering Kommunikation

Fysiska miljön

Strategiska dokument och arbetssätt

5.1 Fysisk aktivitet en del av den dagliga verksamheten

De underkategorier som tillsammans utgör kategorin i föreliggande kapitel handlar om pedagogernas perspektiv på hur FA tillämpas inom förskoleverksamheten. Resultatet visar att FA kan vara av spontan karaktär eller planerad, att barnet är i fokus vid planeringen och att pedagogens roll kan påverka barnets fysiska aktivitetsvanor.

5.1.1 Spontan fysisk aktivitet

Resultatet visar att FA är ett väldigt brett begrepp inom förskolan som inbegriper de flesta aktiviteter och inte enbart träning. Fysisk aktivitet handlar om rörelse i alla former som sker naturligt som exempelvis vid påklädning, under sångstund eller vid utomhusvistelse. Fysisk aktivitet ses även som en viktig del av den dagliga verksamheten och varje dag erbjuds någon form av FA.

12

Vi erbjuder ju under dagen så är det alltid erbjuds olika typer av fysisk aktivitet även om det är låg eller hög eller medel. (IP2)

Förskolebarn är fysiskt aktiva och rörliga av naturen och resultatet visar att FA är något som per automatik integreras i den dagliga verksamheten utan desto mer planering. Exempelvis när förskolan har projekt och är ute i skogen för att plocka skräp så rör barnen på sig i ockuperad mark och tränar då samtidigt sin grundmotorik.

Jag ser att det är en väldigt viktig del i förskolan för jag anser att mår kroppen bra så mår huvet bra alltså att man får mer energi till att orka lära sig. (IP3)

Att FA ses som en viktig del av förskoleverksamheten framkommer under flera intervjuer. Varje dag utförs någon form av FA och den används även för att barnen ska få mer energi till att orka koncentrera sig under undervisningstillfällena.

5.1.2 Planerad fysisk aktivitet

Förutom spontan FA framkommer även att den dagliga verksamheten inkluderar planerad FA. Den planerade aktiviteten är främst i utomhusmiljö, men vissa förskolor har tillträde till lokaler belägna utanför förskolans område där barnen kan leka på större ytor. Hinderbanor, promenader och utforska närmiljön är olika former av aktiviteter som förskolorna har inplanerat. Organiserade aktiviteter i form av lopp är även en aktivitet som förskolorna anordnar varje år.

Vi brukar göra som en hinderbana det har vi provat göra så barnen får testa sin motorik och testa liksom vad har dom för förmåga att kontrollera kroppen, balansövningar. (IP3)

Pedagogerna planerar in FA som en integrerad del i undervisningen. Det finns olika sätt att inkludera FA i undervisningen. Att inkludera FA bidrar till att undervisningen blir ett mer lekfullt moment samtidigt som barnen lättare tar till sig kunskapen.

Så kan man också göra lite matte övningar som jag brukar göra med barnen när man kan röra sig samtidigt tillexempel såhär att nu ska vi gå över gården med korta steg hur är korta steg och sen går man korta steg så och sen ska vi gå med elefantsteg vad är de för steg jo det är stora steg, för att få in matte med de liksom. (IP4)

5.1.3 Barnet i fokus

Barnens intressen ligger till grund vid planering av aktiviteter. Hur aktiviteterna ser ut beror på barngruppen, deras behov och förutsättningar. Barnens intresse förändras med tiden vilket innebär att aktiviteternas upplägg förändras över tid. Förändringen beror på vad som händer i barnens liv men även pedagogerna har en viss påverkan på barnens intressen. Vad gäller barngruppens förutsättningar så planeras aktiviteterna utifrån vilken typ av barngrupp det handlar om. Är det en barngrupp med äldre barn så kan det vara aktiviteter som

13

biblioteksbesök, men är det en småbarnsgrupp som har många inskolningar under hösten så ligger fokus mer på att skapa en trygg miljö än att bege sig ut utanför förskolans område.

Man måste också lära känna barnen vi har att veta att dom som har dom här långa dagarna och som har dom här aktiviteterna hemma väldigt högintensiva aktiviteter, dom behöver ha fysisk aktivitet kanske med lite låg intensiv, medel intensiv just för att jämna ut det för att man ser en ökad vi ser att barnen får utmattningssyndrom, samtidigt som vi har barn som är väldigt understimulerade och behöver väldigt mycket fysisk aktivitet. (IP2)

För att kunna planera den dagliga verksamheten är en förutsättning att pedagogerna känner barnen i barngruppen. Hur deras dagar ser ut och om barnet har andra aktiviteter efter en lång dag i förskolan. Pedagogerna upplever en obalans vad gäller aktivitet och återhämtning i barnets vardag och speciellt när det kommer till aktiviteter tiden utanför i förskolan. Tvärtom framkommer även att det finns barn som behöver mycket fysisk stimulans under tiden de är i förskolan. Att väga in barnens psykiska mående är en betydande del som många gånger kan glömmas bort och att se barnet och dess behov under tiden den är i förskolan är

grundläggande när det kommer till planeringen.

5.1.4 Pedagogens roll för barnets fysiska aktivitet

Pedagogerna anser att rörelse är bra för måendet. Barn som rör på sig både äter och sover bättre. Pedagogerna har en viktig roll i förskolan när det kommer till barnets välmående och välbefinnande. Pedagogerna stöttar och uppmuntrar barnet att utvecklas på sin nivå. Finns det barn som är i behov av extra trygghet under vissa fysiska moment så finns pedagogen där som ett stöd. Förskolan strävar efter att barnet ska se FA som något lustfullt, roligt och intressant.

Vi som pedagoger på min avdelning vet jag vi är sportiga och vi rör på oss och är hälsosamma vi tränar och sådär och tycker det är jätteviktigt att man gör det och de då blir det ännu mer för barnen såklart att om man är väldigt sportig själv och tycker det är viktigt att så känner jag då får ju dom extra liksom. (IP4)

Hur förskolan jobbar med FA har till viss del att göra med pedagogernas personliga intresse till idrott och hälsa. Kollegornas intresse påverkar planeringen och genomförandet.

Pedagoger som har ett större intresse för FA försöker aktivt inkludera FA i den dagliga verksamheten, medan de pedagoger som inte har det lika naturligt inte planerar

verksamheten utifrån FA utan ser det mer som en separat del. Barn behöver redan i tidig ålder få lära sig om hur viktigt det är att röra på sig och hur det påverkar måendet.

5.2

Förutsättningar för att bedriva den dagliga verksamheten

Den andra kategorin som identifierades i analysen handlar om förutsättningar för att bedriva den dagliga verksamheten. Det finns olika former av förutsättningar som pedagogerna nämner fungerar som ett stöd i sitt arbete på förskolan. Underkategorierna som alla går att

14

koppla till kategorin är förskollärarnas planering, kommunikation, den fysiska miljön samt strategiska dokument och arbetssätt.

5.2.1 Förskollärarnas planering

Inom förskoleverksamheten är det förskollärare som planerar den dagliga verksamheten och den genomförs tillsammans med barnskötare. Under ett skede av planeringen sker en dialog med barnskötare för att förskollärare inte ska behöva ansvara för alla moment. Pedagogerna får vara innovativa och hitta inspiration till planeringen på olika sätt. Förskollärare ser till att alla delar från läroplanen inkluderas i planeringen och förser verksamheten med material och resurser som är relevant för att genomföra aktiviteterna. Ett hinder som framkommer i resultatet av analysen är att det ibland är tidsbrist vad gäller planeringen. Att balansera läroplanens mål och barnets behov kan ibland ses som en utmaning.

Hur man ska följa läroplanens mål samtidigt som man liksom inte pushar barnen ännu mer över kanten. (IP2)

En möjlighet som framkommer är personalresurserna, där en förskola har tillgång till extra personal några dagar i veckan med syfte att kunna planera verksamheten lite mer

annorlunda och dela upp barngruppen i mindre grupper.

5.2.2 Kommunikation

Inom arbetslaget som inbegriper förskollärare och barnskötare är kommunikationen en central del i den dagliga verksamheten. I resultatet framkommer att arbetslaget eftersträvar ett gemensamt förhållningssätt. Vidare framkommer att arbetslaget har regelbundna reflektioner en gång i veckan där det diskuteras hur veckan har varit och vad som behöver fokuseras på under kommande vecka. Genom god kommunikation inom arbetslaget tydliggörs syftet med olika aktiviteter.

Men där har vi ju också alltid med rektorn, vi har ju dialog med rektor så det är ju aldrig så att man känner att nämen nu är hon missnöjd nu förstår hon inte varför vi gör det här eller varför vi inte gör såhär. (IP1)

I resultatet framkommer även kommunikationen med rektorn. För att förtydliga syftet med aktiviteterna behöver även rektorn vara medveten hur arbetslaget bedriver den dagliga verksamheten. Rektorn räknar med att pedagogerna planerar in utomhusvistelse varje dag samt att pedagogerna utforskar närområdet med barngruppen regelbundet. Rektorn

förväntar att pedagogerna ska erbjuda barngruppen någon form av FA varje dag. Stödet från rektorn är en förutsättning för att pedagogerna ska kunna utvecklas professionellt som individ, inom arbetslaget samt tillsammans med barngruppen.

Kommunikationen med vårdnadshavare är en viktig faktor för att pedagogerna ska få möjligheten att lära känna barnet, kunna förstå hur hemförhållandena ser ut och vad barnet

15

gör på sin fritid. Det är en tvåvägskommunikation pedagogerna strävar efter där pedagogerna återberättar vad de upplever hos barnet.

Vi pratar även med föräldrarna också vi har en dialog med dom berättar vad vi ser, vi ser att dom är slutkörda dom behöver antingen typ kortare dagar eller ta bort lite aktivit… ta bort pressen hemifrån. (IP2)

Är pedagogerna medvetna om barnens fullspäckade schema eller att de har obegränsad skärmtid så underlättar dialogen tillsammans med vårdnadshavare den dagliga planeringen som sker utifrån barnets behov. Dessutom kan pedagogerna samtala med vårdnadshavare om de ser att barnet riskerar att bli utmattad.

5.2.3 Fysiska miljön

Resultatet visar att den fysiska miljön är en förutsättning för att barnen ska kunna röra sig fritt. Vidare framkommer det att vid FA inomhus finns vissa begränsningar som pedagogerna behöver anpassa planeringen till för att aktiviteterna ska bli genomförbara. Detta medför att pedagogerna får vara innovativa vid planeringen. En förutsättning för att barnen ska kunna röra sig fritt inomhus är att dela in barngruppen i mindre grupper. Detta ger barnen bättre möjligheter att kunna använda rummet. För att undvika trånga utrymmen har

inomhusmiljön planerats med mycket öppna ytor och rymliga rum. Med öppna ytor finns möjlighet att plocka fram material som pedagogerna och barnen använder till att bygga hinderbana eller underlag där barnen får träna sin motorik. Även inomhusmiljö utanför förskolans område används av förskolan där barnen får möjlighet att röra på sig, dansa och bygga hinderbanor. Vidare framkommer det att inte alla förskolor har tillgång till sådana lokaler. Är barngruppen i behov av väldigt mycket rörelse och det är en liten förskola som inte har tillgång till större lokaler så försöker pedagogerna använda utomhusmiljön i stället.

När man jobbar på en liten förskola där man har mycket rörelse inomhus så då får man va lite innovativ och så får man använda utomhusmiljön istället. (IP5)

Resultatet visar att utomhusmiljön är en central förutsättning vad gäller att främja den fysiska aktiviteten hos barnen. Förskolans gård är utrustad med klätterställningar och barnen kan få utlopp för sin energi både inom barngruppen men även tillsammans med

pedagogerna. Även närområdet utforskas friskt och i resultatet framkommer att förskolorna inkluderar närområdet även i undervisningen, som tillexempel när de ska plocka skräp i naturen, titta på djuren eller prata om naturen. Utomhusmiljön har goda förutsättningar att utmana barnen både genom att de får klättra och gå på ockuperat underlag som i skogen.

Vi har världens finaste gård, det är jättestort och så har vi en stor skog och där i skogen brukar vi ha våra lopp där barnen får springa och de tycker det är så kul. De stora barnen springer många varv och de små barnen gör så gott de kan. Det tränar verkligen motoriken att gå över stockar och stenar. (IP4)

16 5.2.4 Strategiska dokument och arbetssätt

I resultatet framkommer olika former av strategiska förutsättningar som fungerar som stöd vid planeringen, men även brister framkommer. Läroplanen ligger till grund vid planeringen av den dagliga verksamheten och läroplanen inspireras från barnkonventionen. Den

värdegrund som de kommunala förskolorna har är Västerås stads värdegrund Alltid bästa möjliga möte och Västerås stad har utformat en gemensam pedagogisk idé som troligtvis är under revidering för tillfället. Innan läroplanen hade förskolan olika checklistor att förhålla sig till, där pedagogerna kunde checka av om barnet exempelvis kunde gå på toa själv, äta själv eller klä på sig. Läroplanen som förskolan förhåller sig till idag innehåller mål och riktlinjer som pedagogerna ska eftersträva. Hur dessa mål och riktlinjer inkluderas i den dagliga verksamheten är väldigt tolkningsfritt. För att verksamheten ska hålla en god kvalitet får förskolorna besök regelbundet av utvecklingsledare från Västerås stad. Under besöken ska pedagogerna visa hur de jobbar med läroplanen så lärandemålen uppfylls.

Många tänker att det är nånting som barn bara gör dom rör sig det är inget som man behöver planera eller alltså göra en aktivitet och genomföra utan det kommer lite av sig själv att barnen rör på sig. Men man ser ju nu att minskar så att jag tror absolut att det kan vara nånting som […] man bör liksom få till så att det blir lite tydligare vad vi behöver göra. För just nu är det väldigt tolkningsfritt. (IP2)

Utöver läroplanen styrs planeringen även av barnens intresse och det projekt som respektive förskola jobbar med. Den dagliga verksamheten ska inkludera undervisning med

lärandetillfällen även för småbarnsgrupperna. Pedagogerna anpassar material så undervisningen ska väcka nyfikenhet och intresse, exempelvis används Babblarna ofta i undervisningen då figurerna är ett intresse hos barnen. Läroplanen är väldigt tolkningsfri vilket ibland kan ses som en utmaning när det kommer till att planera den dagliga

verksamheten med syfte att främja goda fysiska aktivitetsvanor hos barnen. Det finns inget styrdokument som inbegriper specifikt FA. Vidare framkommer att styrdokument som berör hur förskolan vill jobba med FA kan underlätta planeringen, speciellt när alla arbetslag jobbar på olika sätt.

6 DISKUSSION

Föreliggande kapitel är indelad i tre avsnitt som inleds med en metoddiskussion samt en etikdiskussion. Därefter följer en diskussion kring studiens resultat. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om praktisk användning och förslag för framtida studier.

17

6.1 Metoddiskussion

En kvalitativ studiedesign valdes då syftet inbegriper pedagogernas upplevelser och

reflektioner kring deras förhållningssätt och förutsättningar att främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarn. Skulle studien bygga på jämförelser med kvantifierbara data hade en kvantitativ design varit att föredra. Men eftersom syftet i föreliggande studie handlar om att undersöka människors upplevelser och uppfattningar om den sociala verkligheten är en kvalitativ studiedesign mer lämplig (Bryman, 2011).

Det målstyrda urvalet bestod av pedagoger och att de jobbar på en förskola. Val av urval baseras på målet med studien som inbegriper pedagogernas tankar och reflektioner. Huruvida överförbart resultatet är i annat sammanhang eller situation går att diskutera. Överförbarheten är något som ifrågasätts inom den kvalitativa forskningen, detta eftersom kvalitativa studier undersöker den sociala verkligheten genom att utgå ifrån deltagarnas perspektiv (Bryman, 2011). Enligt Bryman (2011) påvisas resultatens överförbarhet genom att författaren tydligt beskriver målgruppen och den kontext de befinner sig i.

Intervjupersonerna som deltog i studien var både förskollärare och barnskötare, alla var kvinnor. Pedagogerna jobbade på olika förskolor som var geografiskt utspridda över Västerås kommun. Deras erfarenheter och antal yrkesverksamma år inom förskoleverksamheten varierade, vilket genererade i ett brett och nyanserat material. Majoriteten av deltagare var förskollärare så det är oklart hur resultatet skulle se ut om majoriteten varit barnskötare. Det kan vara svårt att se i vilken omfattning resultatet går överföra till andra förskolor. I

kvalitativa studier eftersträvas inte generaliserbarhet på samma sätt som i kvantitativa studier, så det är ändå helt möjligt att överföra resultatet till andra förskolor förutsatt att det tas i beaktande att resultatet behöver tolkas med viss försiktighet. Detta innebär att även om det är en relativt liten studie så är det ändå möjligt att överföra resultatet från studien till andra förskolor inom och även till förskolor i andra kommuner.

Intervjuerna genomfördes digitalt i form av videomöten och telefonsamtal. Att genomföra digitala intervjuer kan vara en styrka eftersom en digital intervju kan genomföras i vilken miljö som helst. En annan styrka kan vara att restiden och tidsplaneringen kring den

försvinner. Det kan även finnas hinder med digitala intervjuer. Det är viktigt att intervjuaren har inspelningsverktyg med bra kvalitet för att det ska vara möjligt att analysera inspelningen efteråt (Bryman, 2011). Innan första intervjun testades ljudinspelningen för att kvalitetssäkra ljudinspelningen. Inspelningen gjordes på intervjuarens dator som var placerad nära

intervjuarens mobiltelefon. Kvalitativa studier handlar om att intervjuaren sätter sig in i intervjupersonens sociala verklighet (Kvale & Brinkmann, 2014), vilket kan upplevas som en utmaning om intervjun sker genom en skärm eller med enbart ljud. Det kan även kännas mer utmanande för intervjupersonen att reflektera över frågorna när båda parterna sitter i olika miljöer. Barn som lekte utanför, familjen som var hemma och tekniska överraskningar som störde inspelningen var moment som påverkade intervjuerna. Att genomföra en digital intervju kan lätt upplevas som formellt och stelt eftersom kroppsspråket dämpas. Däremot kändes det mer som att dessa störande moment bidrog till en mer lättsam stämning under resten av intervju. Intervjuaren avvaktade en stund med att stänga av inspelningen, något som Bryman (2011) lyfter då reflektioner som kan vara relevant för studien kan uppkomma i efterhand. Alla intervjuer var ganska olika vad gäller vilka områden inom ämnet pedagogerna

18

valde att fokusera på. Eftersom FA är så brett begrepp var det även väntat att intervjuernas innehåll skulle bli väldigt varierande. Men som tidigare nämnt så genom att ha en

semistrukturerad intervjuguide kunde intervjuerna följa den röda tråden och samtidigt ge utrymme för intressanta sidospår som intervjuaren inte hade tänkt på när intervjuguiden formades.

Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) manifest innehållsanalys. Val av analysmodell baseras på författarens erfarenhet av kvalitativa undersökningar, vilka är bristande. Genom att använda en manifest innehållsanalys finns tydliga riktlinjer kring vilka moment som ingår och hur processen fortlöper. Att efterfölja en analysmodell med tydliga riktlinjer minskar risken för att författarens subjektiva värderingar påverkar resultatet, vilket stärker studiens trovärdighet (Bryman, 2011). Författaren eftersträvar ett beskrivande

metodavsnitt med syfte att ge läsaren en fyllig beskrivning av hela processen. Genom att beskriva alla faser påvisas studiens pålitlighet (Bryman, 2011). Processen inleddes med att klippa och klistra utprintat material och med golvet som arbetsplats. När meningsbärande enheter klippts ut insåg författaren att det var enklare att jobba i Microsoft Word, så meningsbärande enheter matades in i tabeller. Det gick relativt snabbt att identifiera meningsbärande enheter, däremot var kodningen och kategoriseringen mer tidskrävande. Efter lite pusslande i Word-dokumentet och dialog med handledare kunde underkategorierna sammankopplas och kategorier urskiljas. Analysen fortsatte även under tiden resultatet formades i uppsatsen. För att påvisa studiens trovärdighet används citat i resultatet som stärker brödtexten. Även under metodavsnittet finns en tabell (tabell 1) som visar ett urplock av hur analysprocessen framskridit.

6.1.1 Etikdiskussion

För att säkerställa att intervjupersonen tagit del av informationen så fick intervjupersonen informationsbrevet skickat på mejl med en rekommendation att läsa igenom innan intervjun. Innan intervjun påbörjades gjordes en kort genomgång av informationsbrevet ytterligare och intervjuaren säkerställer att intervjupersonen tagit del av informationen kring studiens syfte, hur datainsamlingen går till, samtycke och examensarbetets ändamål. Även om intervjuaren muntligt säkerställer och intervjupersonen svarar ja, så behöver det inte betyda att

intervjupersonen har full förståelse över hela processen. Intervjuaren informerade

intervjupersonerna efter intervjun att de får mejla intervjuaren om tankar eller funderingar uppkommer efteråt. Samtycket framkommer i informationsbrevet och intervjuaren

förtydligar att deltagande är frivilligt och om intervjupersonens rätt till att avbryta sitt deltagande i muntlig form. Eftersom intervjun genomfördes digitalt var det inte möjligt att pedagogerna skrev under någon samtyckesblankett som görs i normala fall. Däremot

säkerställs intervjupersonens samtycke till deltagande och inspelning genom att intervjuaren frågar intervjupersonen om samtycke både innan inspelningen börjar och sen när

inspelningen är igång. Detta gjordes dock inte under första intervjun då intervjuaren glömde bort detta moment, utan där försäkrades samtycket enbart innan inspelningen började. Den externa hårddisken förvaras i författarens hemmiljö men inte inlåst, vilket till en viss del kan påverka konfidentialiteten. Under intervjumomenten framkom inte namnet på

19

namnet på en förskola under en intervju, men eftersom det inte är relevant till studiens resultat så avidentifieras förskolans namn vid transkriberingen. Personnummer var inte relevant i detta avseende och efterfrågades inte. Vad gäller nyttjandekravet så har materialet enbart används till detta examensarbete och det kommer inte användas i något annat arbete.

6.2 Resultatdiskussion

I föreliggande studie var syftet att undersöka förskolepedagogernas upplevelser, förhållningssätt och förutsättningar när det kommer till att planera den dagliga

verksamheten med syfte att främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarnen. Allt färre barn i förskoleålder når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Levnadsvanor hänger ihop med flera risk- och skyddsfaktorer vilket därmed kan påverka individens hälsa senare i vuxen ålder (Carson et al., 2017). Genom att skapa stödjande miljöer för hälsan skapas

möjligheter att tillämpa hälsofrämjande insatser bland en större målgrupp och på flera nivåer (Haglund, 1996). Förskolan är en arena där många barn spenderar stora delar av sin tid, vilket innebär att pedagogerna kan skapa goda förutsättningar att främja goda fysiska aktivitetsvanor genom att jobba med förskolans kultur och den sociala miljö som pedagogerna och barnen befinner sig i. Vuxnas förhållningssätt bidrar till att skapa möjligheter att främja den fysiska aktiviteten men även strategiska förutsättningar kan påverka möjligheten att främja goda vanor hos förskolebarnen.

6.2.1 Att främja fysisk aktivitet hos förskolebarn

I resultatet framkommer att förskolorna uppmuntrar barnen till fysisk aktivitet både naturligt under dagen genom fri lek eller vid moment som påklädning och inplanerad aktivitet där förskolepedagogerna leder aktiviteten. Utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande utvecklas barn genom att delvist härma pedagogerna eller genom vägledning (Säljö, 2000). Utifrån resultatet kan det vara så att pedagogerna stöttar och vägleder barnen både direkt genom att de själva är med och deltar i fysiska aktiviteter, men även indirekt genom den fysiska miljön. Den fysiska miljön ses som en förutsättning för att främja FA, vilket framkommer i resultatet och även Pagels et al. (2016) lyfter fram den fysiska miljön som en förutsättning att främja ökad FA. Tremblay et al. (2012) belyser att kommunen borde skapa bättre förutsättningar för förskolorna att främja FA, speciellt om förskolornas

inomhusmiljöer begränsar FA. Är inomhusmiljöerna begränsade borde förskolorna ha tillgång till gymnastiksalar, speciellt under de perioder när vädret är mer instabilt (Tremblay et al., 2012).

Kommunen, rektorernas stöd och kommunikationen inom arbetslaget samt samverkan med vårdnadshavare kan ses som förutsättningar för att skapa stödjande miljöer. Detta visar hur arenaperspektivet tillämpas i praktiken där flera nyckelparter på olika sätt kan interagera med varandra och på olika sätt påverka hälsan. I resultatet framkommer att

utvecklingsledare från kommunen regelbundet besöker förskolan med syfte att kvalitetssäkra förskolans verksamhet och hur de efterföljer läroplanen. Det framkommer även att det inom arbetslaget sker en dialog veckovis där verksamheten diskuteras. Att regelbundet utvärdera

20

verksamhetens upplägg och innehåll borde säkerställa att förskolans verksamhet

upprätthåller en god kvalitet. Enligt pedagogerna är det betydelsefullt att reflektera över hur förskolan tillämpar olika mål. Genom reflektionerna ser arbetslaget mer tydligt vad förskolan behöver lyfta ytterligare. På samma sätt kunde även fysisk aktivitet och rörelseglädje kunna lyftas inom såväl arbetslaget som tillsammans med utvecklingsledarna. Bristande stöd från rektor kan påverka pedagogerna individuellt samt som arbetslag negativt, vilket kan bidra till att pedagogernas hälsa påverkas negativt. Vidare skulle bristande stöd från rektorerna även kunna bero på organisatoriska brister där rektor upplever saknad av stöd, något som även kan bidra till ohälsa. Kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare är en förutsättning för pedagogerna att lära känna barnet och skapa en förståelse över barnets förutsättningar att ha en balanserad vardag. Samarbetet mellan hemmet och förskolan bidrar till att barnet får möjligheter att utvecklas efter barnets förutsättningar (Skolverket, 2018). Att utvecklas efter barnets förutsättningar handlar utifrån det sociokulturella perspektivet om att stötta och utmana barnet utan att pusha barnet för mycket utanför sin proximala utvecklingszon (Säljö, 2000). Resultatet visar att pedagogerna uppmuntrar och stöttar barnets utveckling och att barnen ska kunna uppfatta FA som något lustfullt, roligt och intressant. Om pedagogerna är medvetna om barnets hemförhållanden så kan det underlätta för pedagogen att se hur barnets proximala utvecklingszon kan utmanas utan att barnet behöver överprestera.

Barn ska röra på sig och rekommendationerna för förskolebarn är minst tre timmar varierad rörelse varje dag (WHO, 2019). Hur rekommendationerna tillämpas i praktiken beror på hur förskolan planerar och strukturerar upp den dagliga verksamheten, men förutom

pedagogerna har vårdnadshavare en särskild påverkan på barnets fysiska aktivitetsvanor. I resultatet framkommer att det finns barn som är fysiskt understimulerade men det finns även barn som är fysiskt överstimulerade, vilket pedagogerna märkt på barnets energinivå i förskolemiljö. Hur den fysiska aktiviteten utformas kan påverka barnets mående och

välbefinnande. Faskunger och Sjöblom (2017) lyfter fram att alltför intensiv FA kan påverka barnets hälsa negativt. Att ha inbokade flera aktiviteter utöver förskolan om vardagarna kan leda till att barnet utsätts för väldigt mycket sociala intryck under en dag, vilket i sin tur skulle kunna påverka barnets psykiska mående. Att aktivera förskolebarn fysiskt behöver inte innebära att åka runt till olika aktiviteter, utan att leka i lekparken eller hemma på gården tillsammans med vårdnadshavarna innebär att barnet får möjlighet att vara fysiskt aktiv utan att behöva påverkas av att vistas i olika sociala miljöer.

Hur planeringen ser ut gällande FA i den dagliga verksamheten varierar mellan förskolorna. Resultatet visar att det kan bero på pedagogernas personliga intresse till FA samt att den fysiska miljön kan påverka pedagogernas förutsättningar att skapa förutsättningar för barnen att vara fysiskt aktiva. De finns forskningsstudier som lyfter att planeringen av fysisk aktivitet på förskolan påverkas av pedagogernas förhållningssätt (Tremblay et al., 2012), kunskap och utbildningsnivå (Trost et al, 2010; Wikland & Friedl, 2018). I resultatet framkommer att förskolan eller kommunen inte erbjuder någon form av kompetensutveckling vad gäller att främja fysisk aktivitet hos förskolebarn, däremot framkommer att pedagogernas egna intressen är en bidragande faktor till att de på sin egen tid utökar sin kunskap vad gäller bland annat att främja fysisk aktivitet. Enligt Tremblay et al. (2012) ska rekommendationer

21

kring FA framkomma mer tydligt i läroplanen. Vidare menar Tremblay et al. (2012) att förskolorna borde prioritera kompetensutbildning med specialister inom området.

6.2.2 Strategiska förutsättningar för att skapa en balans

I resultatet framkommer att det inte finns något styrdokument som specifikt inbegriper FA, däremot har Västerås stad en måltidspolicy (Västerås stad, 2015). Forskning visar att en policy som inbegriper både kosten och FA är något som rekommenderas redan i

förskoleverksamheten (Nemet et al., 2011). Styrdokument som förskolan efterföljer vid planeringen är främst läroplanen för förskolan och barnkonventionen. Västerås stad har en värdegrund som berör kommunens alla verksamheter och under intervjun framkommer även att kommunen utformat en gemensam pedagogisk idé. Inga av dessa styrdokument berör särskilt FA, utan det är väldigt tolkningsfritt hur styrdokumenten inplaneras i den dagliga verksamheten med syfte att främja fysisk aktivitet hos barnen. Detta kan ses som något positivt att verksamheten ska planeras utifrån barngruppens intressen och förutsättningar, men avsaknad av styrdokument skulle även kunna ses som ett hinder i planeringen på det sättet att pedagogernas intressen till FA påverkar planeringen (Tremblay et al., 2012). I resultatet framkommer att styrdokument som berör hur förskolan vill jobba med FA kan underlätta planeringen, speciellt när alla arbetslag jobbar på olika sätt. Det framkommer även i resultatet att pedagogerna eftersträvar att jobba utifrån ett gemensamt förhållningssätt och syfte för att skapa en tydligare förståelse kring hur och varför förskolan jobbar så som de gör. Styrdokument är inget som kommunen behöver utforma, utan det är något som

förskolan kan göra tillsammans inom arbetslaget med rektor. Däremot kan det vara bra att kommunen rekommenderar respektive förskola att ta fram ett styrdokument som visar hur de integrerar FA i den dagliga verksamheten. Styrdokument som utformas inom arbetslaget kan tydliggöra förskolans kulturella förhållningssätt vad gäller FA (Morton et al., 2016). Dock verkar det som att förskolorna i första hand inte är i behov av ett styrdokument gällande FA utan resultatet visar mer på att den fysiska miljön är en förutsättning vid planering. Samhällsutvecklingen har bidragit till en mer stillasittande livsstil, vilket förutsätter mer fokus på att den fysiska miljön är utformad för att främja fysisk aktivitet (Hills et al., 2007). Har förskolan tillgång till inspirerande inom- och utomhusmiljöer kommer planeringen och den spontana leken naturligt. Västerås är en växande stad och något som behöver tas i beaktande vad gäller planeringen av den fysiska miljön är att skapa förutsättningar så pedagogerna kan främja den fysiska aktiviteten hos förskolebarn ute som inne.

6.3

Praktisk användning och förslag för framtida studier

Denna undersökning kan ses som en förstudie vad gäller kartläggning av pedagogernas upplevelser och förutsättningar vid planering och genomförande av att främja fysisk aktivitet i förskoleverksamhet. Förstudien kan även ses som underlag vid utformning av en fysisk aktivitet- och kostpolicy inom förskoleverksamheterna. För framtida studier kan även mödra- och barnavårdscentralen och öppna förskolan vara intressanta arenor att utgå ifrån.

22

Vidare skulle framtida studier kunna studera mer kring balansen mellan fysisk aktivitet och återhämtning, detta eftersom ett intressant fynd som gjordes i föreliggande studie handlar om över- och understimulerade förskolebarn som är i behov av en mer balanserad vardag.

7 SLUTSATS

Barn rör på sig i förskolan, oavsett om pedagogerna planerar in fysisk aktivitet i den dagliga verksamheten eller inte. Dock finns en variation vad gäller pedagogernas förhållningssätt till FA inom förskoleverksamheten. En förutsättning vad gäller att främja goda fysiska

aktivitetsvanor är den fysiska miljön. Förskolans kultur och sociala miljö vad gäller förhållningssättet till FA har sin grund i pedagogernas personliga intressen till fysisk aktivitet. Förskollärare ansvarar för planeringen av den dagliga verksamheten utifrån de resurser som finns inom verksamheten, vilket kan ses som bristande men som samtidigt förutsätter ett innovativt förhållningssätt vid planering. Dagens barn är över- och

understimulerade, vilket förutsätter att förskolepedagogerna behöver anpassa den dagliga verksamheten utifrån varje barns behov. Styrdokument kring FA i förskolan är inte en prioritet men kan fungera som ett stöd vid planeringen. Genom kommunikation inom arbetslaget, med rektor och vårdnadshavare skapas goda förutsättningar för att förskolan tillsammans jobbar mot gemensamma mål.