Akademin för hälsa, vård och välfärd
FLYKTINGARS PROBLEM OCH BEHOV
VID SOCIAL INTEGRATION
En systematisk litteraturstudie JOHANNA NORD
ROSE-MARIE YOUSEF
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt
arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Gunnel Östlund Seminariedatum: 2021-06-04 Betygsdatum: 2021-06-14
FLYKTINGARS PROBLEM OCH BEHOV VID SOCIAL INTEGRATION- EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE.
Författare: Johanna Nord och Rose-Marie Yousef Mälardalens Högskola
Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng
Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Integrationspolitiken och invandringspolitiken redogör för flyktingarnas behov, skydd och integration i samhället. Integration -och invandringspolitiken har anordnat ett flertal åtgärder för att underlätta integrationen. Trots detta kvarstår mycket problematik kring implementeringen av en lyckad integrationspolitik för flyktingar. I Europa har det inrättats specifika lagar och riktlinjer som ska stötta flyktingarnas livsvillkor och rättigheter i det nya samhället.
Problem: Flyktingfamiljer som består av barn, unga vuxna och vuxna kan bemöta svårigheter vid integrationen i ett nytt land. Det är viktigt att veta hur denna grupp ska bemötas och introduceras till samhället för att därmed kunna tillgodose flyktingarnas behov.
Syfte: Syftet med detta arbete är att genom en systematisk litteraturstudie belysa vilka problem som kan uppstå för flyktingar och flyktingfamiljer vid den sociala integrationen i Europa.
Metod: Systematisk litteraturstudie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Valda artiklar var: 7 kvalitativa artiklar, tre kvantitativa och två med mix-metod.
Resultat: Språk, skola, uppehållstillstånd, ett bra bemötande av flyktingar och ett socialt nätverk visade sig vara betydande faktorer för främjandet av integrationsprocessen för flyktingarna.
Slutsats: I det sociala arbetet är det viktigt att veta hur flyktingar ska bemötas för att inte försvåra deras integration i det nya samhället. Det är viktigt att flyktingarna inte känner sig exkluderade eller diskriminerade. Det är värdefullt att ha sympati för flyktingarna och förstå att ingen individ skulle frivilligt vilja lämna sitt hemland. Vidare forskning behövs för att kunna hitta nya förhållningssätt som kan främja flyktingfamiljernas integrationsprocess och en hållbar framtid.
REFUGEE PROBLEMS AND NEEDS FOR SOCIAL INTEGRATION - A SYSTEMATIC LITERATURE STUDY
Authors: Johanna Nord and Rose-Marie Yousef Mälardalens University
School of Health, Care and Welfare
The social work program Thesis in social work, 15 credits Spring term 2021
ABSTRACT
Background: Integration policy and immigration policy advocate for the needs of refugees, protection and integration into society. Measures through policies have been arranged to facilitate integration, but there are problems with the implementation of a successful integration policy for refugees. There are various laws and guidelines that support refugees and their living conditions and rights.
Problem: Refugee families consisting of children, young adults and adults may face
difficulties in integration into a new country. It is important to know how that group is to be received and managed in order to meet the needs of the refugees.
Aim: The purpose of this study is to highlight the problems that may appear for refugees and refugee families’ social integration in Europe. This will be accomplished through a systematic literature study.
Method: Systematic literature study based on 12 scientific articles. Selected articles were: 7 qualitative articles, three quantitative and two with mix method.
Result: The language, the school, the residence permit, good treatment of a refugee and a social network proved to be significant in promoting the integration process for the refugees. Conclusion: In social work, it is important to know how refugees should be treated in order to not impede their integration into the new society. It is important that refugees do not feel excluded or discriminated against. It is valuable to have sympathy for the refugees and to understand that no individual would want to leave their country voluntarily. Further research is needed to be able to find new approaches that can promote the refugee family’s integration process and a sustainable future.
INNEHÅLL
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 1
2. BAKGRUND ... 3
2.1. Konventioner, lagar och riktlinjer ... 3
2.1.1. Flyktingkonventionen ... 3
2.1.2. Socialtjänstlagen ... 3
2.1.3. Barnkonventionen ... 4
2.1.4. Lagen om asyl... 4
2.2. Utmaningar vid integration ... 4
2.3. Politik... 5
2.3.1. Integrationspolitik ... 5
2.3.2. EU:s Invandringspolitik och flyktingkrisen ... 5
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
3.1. Frågeställningar ... 6
4. KUNSKAPSÖVERSIKT ... 7
1. Flyktingarnas bakgrund, erfarenheter och förutsättningar ... 7
2. Det sociala nätverket och social integration inom skolan ... 8
3. Språkets inflytande och vägen till arbetsmarknaden ... 8
4. DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP ... 9
4.1. Flykting ... 9
4.2. Migration ... 9
6. METOD ... 12
6.1. Datainsamling och urval ... 12
6.2. Kvalitetsgranskning ... 13
6.3. Genomförande och dataanalys ... 13
6.4. Kvalitetskriterier ... 14
6.4.1. Validitet och reliabilitet ... 14
6.4.2. Tillförlitlighet ... 14
7. ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 16
8. RESULTAT ... 17
8.1. Betydelsefulla faktorer vid social integration ... 18
8.1.1. Språkets betydelse vid integration... 18
8.1.2. Sociala nätverks inflytande vid integration ... 18
8.1.3. Skolans möjligheter och risker vid integration ... 19
8.1.4. Föräldraskap och barnens roll ... 21
8.1.5. I väntan på uppehållstillstånd och dess följder ... 22
8.1.6. Socioekonomiska faktorer vid integration ... 23
10. DISKUSSION ... 24
10.1. Resultatdiskussion ... 24
10.2. Metoddiskussion ... 28
10.3. Etikdiskussion ... 29
11. SLUTSATSER ... 30
11.1. Förslag till vidare forskning ... 30
REFERENSLISTA ... 31
BILAGA 1 - SÖKMATRIS BILAGA 2 - ARTIKELMATRIS
BILAGA 3 - MALL FÖR KVALITETSGRANSKNING AV KVANTITATIVA STUDIER BILAGA 4 - MALL FÖR KVALITETSGRANSKNING AV KVALITATIVA STUDIER
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING
Det beviljades 221865 asylsökande i Europa under år 2020 (Ekonomifakta, 2021).
Flyktinginvandringen i Europa är därför ett aktuellt och viktigt ämne att belysa för det sociala arbetet. Vi som framtida socionomer vill undersöka flyktingarnas egna upplevelser av den sociala integrationen utifrån en europeisk kontext. I examensarbetet presenteras
flyktingfamiljers upplevelser av vilka faktorer som kan påverka integrationen i samhället. Examensarbetet innefattar även individuella integrationsprocesser inom familjen och hur dessa påverkar varandra. Vi har valt att fördjupa oss i detta ämnesområde för att lyfta flyktingar, dess behov och förutsättningar för framtiden. Eftersom flykting-frågan är en humanitär fråga bör denna fråga vara betydande för det sociala arbetet. Vi uppsatsförfattare anser att alla flyktingar bör inneha samma möjligheter som resterande samhällsmedborgare och känna sig inkluderade i samhället.
Alla individer har rätt till en känsla av välbefinnande samt att känna sig delaktiga i samhället. Det finns olika utmaningar som kan uppstå för flyktingar. Ett exempel är den sociala
integrationen, som vi uppsatsförfattare har valt att lyfta fram för att flyktingar ska kunna vara en del av samhället och känna tillhörighet. Resultatet som synliggörs i examensarbetet kan bidra till en kunskapsbas som socialarbetare kan använda sig av i mötet med flyktingfamiljer. Det är viktigt att socialarbetare skapar en större förståelse för flyktingfamiljernas situation. Detta för att bland annat undvika missförstånd och fördomar.
År 2015 skedde en stor flyktingkris. Detta resulterade i att Europa fick ta emot ett stort antal flyktingar. Den sjunde december år 2015 hade 911 000 flyktingar och migranter anlänt till Europa. Över 75 procent av de som anlänt till Europa hade flytt från konflikter och förföljelse i Syrien, Afghanistan och Irak (UNHCR, 2015). I många europeiska länder arbetar regeringar för att kunna erbjuda skydd till flyktingar som upplever fara i sina hemländer. Detta genom att bevilja asyl (FN, 2021). En beviljad asyl är en början på flyktingarnas integrationsprocess. För att kunna främja flyktingarnas integration är det viktigt att socialarbetare och andra enskilda individer inom organisationer besitter kunskap om hur flyktingar ska bemötas och stöttas i sin integrationsprocess. Det är även viktigt att lyfta fram eventuella utmaningar och faktorer som kan påverka flyktingarnas integrationsprocess. Detta då vi anser att det finns
bakgrund och vi kan se att politiken skapar en grund för flyktingfamiljernas möjligheter i det nya landet.
Detta examensarbete bygger på en problemfokuserad forskning. Det innebär att arbetet kommer att belysa den problematik som flyktingar möter under integrationsprocessen. Examensarbetet kommer även att redovisa de negativa faktorerna som påverkar etableringen och integrationen. Detta för att veta vilka utmaningar det sociala arbetet och politiken bör uppmärksamma, åtgärda och förebygga. Examensarbetet kommer att inneha ett
samhällsperspektiv och ett individperspektiv. Detta för att läsaren ska kunna se problem som flyktingarna stöter på under sin integrationsprocess. Utifrån ett samhällsperspektiv kommer det att presenteras politik, lagar och konventioner som handlar om invandring,
flyktingmottagande och mänskliga rättigheter. Individperspektivet i arbetet kommer att fokusera på individernas upplevelser och berättelser om flykt, etablering och
2. BAKGRUND
I följande avsnitt presenteras bakgrunden som avses beskriva problemformulering,
konventioner, lagar och riktlinjer. Utöver detta presenteras information om migration- och integrationspolitiken.
2.1. Konventioner, lagar och riktlinjer
2.1.1. Flyktingkonventionen
Den grundläggande och viktiga flyktingkonventionen i Sverige kallas även för
Genévekonventionen. Den handlar om flyktingarnas rättsliga ställning. Den skrevs år 1951 och den svenska lagstiftningen om flyktingar grundar sig på Genévekonventionen. År 1976 uppdaterades Genévekonventionen med ett protokoll som döptes till New York-protokollet och handlade om flyktingarnas rättsliga ställning. Stater som godkänner New
York-protokollet går med på att använda konventionen utan tidsbegränsning. Genèvekonventionen avgör vem som bedöms som en flykting men skyddar även flyktingen. Detta genom att inte utvisa personen som riskerar att återvända till fara. En flykting ska inte behöva återvända till sitt hemland om det finns risker för förföljelse (Regeringskansliet, 2015).
Sverige har ett ansvar att följa flyktingkonventionen som ingår i de Förenta Nationerna (FN). I UNHCR:s (2001) kan vi läsa om hur fastställandet av flyktingars rättsliga ställning bör hanteras. I handboken står det exempelvis att individer som ska fastställa flyktingars rättsliga ställning bör vara kvalificerade handläggare som besitter kunskaper och erfarenhet. Det står även att handläggaren bör ha förståelse för flyktingens svårigheter och behov. Handboken lyfter fram vikten av att förstå att den sökande är en person som befinner sig i ett främmande land i kontakt med en främmande myndighet. Detta faktum men även tekniska och
psykologiska svårigheter kan påverka flyktingens ansökan (UNCHR, 2001). Den som söker asyl kan också uppleva svårigheter i kontakt med myndigheter på grund av tidigare
erfarenheter. Vissa sökande har tidigare upplevt en rädsla för myndigheter i hemlandet. De kan därför känna sig ängsliga och rädda för att tala öppet och ge en fullständig beskrivning av deras fall (UNHCR, 2001).
2.1.2. Socialtjänstlagen
Enligt § 1 kapitel. 1 i socialtjänstlagen (SoL) (SFS 2001:306) skall samhällets socialtjänst främja individens sociala och ekonomiska trygghet, inneha jämlika levnadsvillkor och motivera individer till ett aktivt deltagande i samhället. Detta genom demokrati och solidaritet. Enligt SoL (2001:453) har alla individer med eller utan ett uppehållstillstånd i Sverige rätten till att söka hjälp och få sitt ärende om uppehållstillstånd prövat. Enligt utlänningslagen (SFS 2005:716) skall en flykting som flyr land ha rättigheten till skydd.
2.1.3. Barnkonventionen
År 1990 anslöt sig Sverige till barnkonventionen som FN bildade år 1989. Sedan dess har Sverige förhållit sig till reglerna som utgör konventionen. Barnkonventionen syftar till att stärka barnets rättigheter och rättsliga status. Barn ska inneha likvärdiga rättigheter som fastställs internationellt för övriga mänskliga rättigheter (Socialstyrelsen, 2020). Lagen (2018:1197) som trädde i kraft 1 januari år 2020 grundar sig i FN:s konvention om barnets rättigheter. I beslutsprocesser bör barnets rättigheter alltid beaktas. Detta medförde
exempelvis att domstolar i högre utsträckning beaktar rättigheter som ingår i
barnkonventionen. Ett barnbaserat synsätt i offentlig verksamhet möjliggör målet att barn ska få vara delaktiga och att deras behov och rättigheter lyfts fram (Regeringskansliet, 2018).
2.1.4. Lagen om asyl
I 3 kap. 1§ fjärde stycket (SFS 2005:716) står det i utlänningslagen att "Med asyl avses i denna lag uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han är flykting. En ansökan om uppehållstillstånd enligt 3 § skall handläggas som en asylansökan".
2.2. Utmaningar vid integration
Integrationen är centralt inom den svenska politiken för flyktingar, men det finns brister inom vissa samhällsområden. Exempel på dessa samhällsområden är arbetsmarknaden,
skolsystemet, föreningslivet och det politiska systemet (Darvishpour & Westin, 2015). Begreppet integration kan definieras på olika sätt. Den vanligaste beskrivningen av integration handlar om att individen är delaktig i det svenska samhället och den offentliga sfären. Men i den privata sfären handlar det om att individen lever efter de traditioner, förhållningssätt och språk som finns i hemlandet (Darvishpour & Westin, 2015). Diskriminering kan förklaras som en av orsakerna till den misslyckade integrationen.
Diskrimineringen kan ske både avsiktligt och oavsiktligt. Diskriminering kan skapa hinder för flyktingarnas integration i olika samhällsområden (Darvishpour & Westin, 2015).
Europeiska unionen (EU)s lagstiftning är en tydlig och säker mall för att fastställa lagar mot diskriminering. EU:s lagstiftning menar på att ett större fokus ska ligga på att främja lika möjligheter och icke-diskriminering. Detta genom att röja undan alla hinder som är strukturella och drabbar bland annat flyktingar och minoritetsgrupper, som exempelvis funktionsnedsatta och äldre. Integrationen är en aktuell och central fråga inom flera olika politiska områden i EU. I de områden som rör socialpolitik, sysselsättning och lika möjligheter för nyanlända önskar EU stötta och arbeta med att inkludera flyktingar i samhället. Fler flyktingar får jobbmöjligheter av medlemsstaterna som följer nya riktlinjer. Riktlinjerna är anpassade efter integration och handlar om sysselsättning och utveckling. (Migrationsverket, 2005).
Forskningen av Allwood och Franzén (2002) visar att flyktingar kan påverkas mycket under migrationsprocessen. Den kan bland annat bidra till en försämring av flyktingarnas mentala hälsa. Genom att lämna sitt hemland lämnar även individen sitt språk, släkt, vänner,
kontaktnät, samhällskunskap och kultur (Allwood & Franzén, 2000; Söderlindh, 1984). En viktig del av integrationen är individens uppfattning om dennes självbild och tillhörighet i ett sammanhang. Ett exempel på detta är när individen känner tillhörighet på exempelvis en arbetsplats eller skola. Det finns ett direkt samband mellan integration och identitet. Om en individ är integrerad i samhället eller ej är en subjektiv fråga. Integrationen handlar om den subjektiva upplevelsen av tillhörighet (Allwood & Franzén, 2000; Alsmark, 1997).
Integrationen är inte något som är mätbart, utan det är en upplevelse som utgår från individen. Integration handlar därmed inte om någonting externt som exempelvis sysselsättning eller inkomst. Att vara integrerad betyder att individen känner sig delaktig i den situation som pågår vid tillfället. Integrationen behöver inte ses som något absolut eller definitivt.
2.3. Politik
2.3.1. Integrationspolitik
Integrationspolitiken talar för att den allmänna politiken ska utgå från alla individer som är bosatta i Sverige. Detta oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet. Integrationspolitiken har mål och förhållningssätt som ska försöka infogas i alla samhällsområden. Inom mallen för den generella politiken ska flyktingarnas behov tillgodoses som alla andras (Regeringskansliet, 2002). År 1997 togs beslut om inriktningar och mål för integrationspolitiken. För de nyanlända flyktingar gäller särskilda åtgärder som utgår från flyktingens individuella bakgrund och behov. Flyktingarnas första tidsperiod i Sverige formar deras kommande integrationsprocess. Besluten som togs i riksdagen år 1997 innefattade att individuella åtgärder för flyktingar endast skall införas i början av deras tid i Sverige. Sedan skulle den generella politiken grundas i den kulturella och etniska mångfalden som finns i samhället. Integrationspolitiken har som mål att flyktingar ska arbeta och delta i samhället med hjälp av stöd. Att demokratiska principer följs samt att värna för män och kvinnors lika rättigheter. Integrationspolitiken innefattar ett arbete som förebygger rasism, fientlighet mot främlingar och diskriminering av etnisk karaktär. Detta grundar sig i tidigare handlingsplan som beslutades. Det pågår ett fortsatt planeringsarbete för att motverka och förebygga det ovannämnda. Ett förbättringsarbete pågår inom integrationspolitiken för att utveckla olika frågor inom samhällsområden. Ett exempel är uppväxtvillkoren för barn och att de
gemensamma värdegrundsmålen ska uppmärksammas (Regeringskansliet, 2002).
2.3.2. EU:s Invandringspolitik och flyktingkrisen
Det är viktigt för EU att inneha mål som exempelvis att den europeiska invandringspolitiken ska vara fullkomlig och baseras på solidaritet. Genom att uppnå en balanserad och användbar strategi kan EU hantera den reguljära immigrationen och kämpa mot den irreguljära
immigrationen. Vilket är ett av EU:s ändamål (Europaparlamentet, 2021). Under år 2015 uppstod en stor kris som omnämns som flykting- eller migrationskrisen i Europa.
Migrationskrisen var en av de största utmaningarna som påverkat EU. Då ett stort antal flyktingar var på flykt på grund av bland annat förföljelse och krig till Europa för att söka asyl. Ungefär 1.25 miljoner var asylsökande inom EU år 2015. De flyktingar som var på flykt till EU var från bland annat Sydasien, Afghanistan, Afrika eller Mellanöstern
Dessa strategiska prioriteringar ska hjälpa ministerrådet att förhandla med andra länder som inte är medlemmar i EU (Europeiska unionens råd, 2021).
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med detta arbete är att genom en systematisk litteraturstudie belysa vilka problem som kan uppstå för flyktingar och flyktingfamiljer vid den sociala integrationen i Europa.
3.1. Frågeställningar
1. Vilka faktorer kan påverka flyktingfamiljernas integration till samhället?
2. Vad säger forskningen om individuella integrationsprocesser inom familjen och hur påverkar dessa varandra?
4. KUNSKAPSÖVERSIKT
Detta avsnitt omfattar forskning som bedrivits internationellt mellan åren 2012 och 2020. Vi valde denna tidsperiod då vi ville få fram aktuell forskning. Detta för att få en översikt av hur nuläget ser ut för det valda ämnesområdet. Dessa artiklar är inte en del av examensarbetets resultat då dem inte har uppfyllt litteraturstudiens inklusionskriterier, (se metodavsnittet för mer information). Den tidigare forskningen tar upp områden som rör den politiska arenan och även analyser och beskrivningar av de faktorer som är viktiga för integration. Detta avsnitt omfattar även forskning från två läroböcker om migration, etnicitet och mångkulturalitet.
1. Flyktingarnas bakgrund, erfarenheter och förutsättningar
När professionella personer arbetar med flyktingar bör de förstå flyktingarnas kulturella bakgrund och deras upplevelser av flykten (Segal & Mayadas, 2005; Chan, 2003).
Professionella personer bör även förstå i vilken kontext flyktingen befann sig i när den flydde samt vilka resurser den tagit med sig (Segal & Mayadas, 2005). I samband med flykten lämnar flyktingar en del av sin identitet, kultur, språk, familj och vänner i sitt hemland. Vissa kvinnor kan i särskilda situationer lämna allt för att följa sina män (Segal & Mayadas, 2005). Det är även viktigt att förstå att flyktingar kan uppleva trauman och att detta kan utlösa stress som kan påverka den mentala hälsan (Fazel, 2018). När flyktingar kommer till det nya landet kan de känna sig överraskade. Detta då de plötsligt befinner sig i ett okänt samhälle. När en flyktingfamilj har levt i det nya landet under en längre tidsperiod kan det börja uppstå svårigheter. Exempelvis kan det uppstå svårigheter med att lära sig språket, lagar, regler och bestämmelser som för många kan vara obegripliga och överväldigande (Allwood & Franzén, 2000). Flyktingfamiljer kan känna att det är utmanande att få ett arbete och skapa sociala relationer under den första tidsperioden i det nya landet (Allwood & Franzén, 2000). Det har även visat sig att kvinnor som flyr kan få större svårigheter med att bygga upp sitt sociala och professionella nätverk, till skillnad från sina män (Segal & Mayadas, 2005). När
flyktingfamiljer kommer till det nya landet kan flyktingföräldrar möta problem i sin nya omgivning i relation till sin föräldraroll. Svårigheterna kan bottna i ett behov hos föräldrarna att få hjälp med deras mentala hälsa, men även i ett behov att få stöd med att anpassa sin nya föräldraroll (Fazel, 2018).
Anjum, Nordqvist och Timpka (2012) har genomfört en studie där de undersökt flyktingar och deras upplevelse av sin ny-etablering i Sverige. Flyktingarna svarade på vad de hade för förhoppningar i det nya landet. Majoriteten av flyktingarna svarade att de hade förhoppningar om att lära sig det nya språket. De svarade även att de ville utbilda sig och påbörja en
professionell karriär för att kunna bidra till samhället. De flesta av flyktingarna hade konkreta planer på hur de skulle uppnå sina mål. Det fanns även en förståelse bland dem att vägen mot deras mål kunde vara lång och ansträngande (Anjum et al., 2012).
Allwood och Franzén (2000) skriver om en grupp vuxna flyktingar som blir tillfrågade hur lång tid det tar för dem att att känna sig stabila och säkra i det nya landet. Många av de svarade “aldrig” vilket inte är ett ovanligt svar. Flyktingar kan känna sig utsatta,
2006:59; SOU, 2005:56; Kamali, 2005). Ojämlikheterna kan resultera i att flyktingarnas ekonomiska bakgrund och position i samhället påverkar deras upplevelse av integrationen (Darvishpour & Westin, 2015).
2. Det sociala nätverket och social integration inom skolan
Det sociala nätverket är viktigt för många flyktingar som kommer till ett nytt land. Sociala nätverk kan bidra med viktig information till flyktingarna, exempelvis om hur myndigheter fungerar eller vart de kan vända sig när de är i behov av hjälp. Informationen från de sociala nätverken och nya sociala relationer kan vara väldigt betydelsefulla för nyanlända flyktingar som försöker etablera sig. Dock uppger vissa flyktingar vid en undersökning att de inte vill ha sociala relationer med specifika individer. Det handlade om andra flyktingar som flytt från samma land. Flyktingarna ville inte ha kontakt med dessa individer då vissa flyktingar har flytt från familjemedlemmar som hotat eller förtryckt dem. Deras rädsla inför dessa sociala kontakter handlade om att individer kan få information som skulle kunna skada flyktingen (Williams, 2006).
När en ung flykting kommer till Sverige och ska börja i skolan hamnar individen ofta i en förberedelseklass. Syftet med förberedelseklasserna är att introducera flyktingar till den nya skolan. Flyktingarna bedöms individuellt utifrån kunskapsnivå i språket när de ska placeras i skolorna. Vissa elever behöver endast gå i introduktionsprogrammen en termin. Medan andra behöver mer tid innan de kan ansluta till de ordinarie klasserna. Vissa elever behöver stöd även med andra saker. Det finns elever med exempelvis kognitiva, psykiska och sociala svårigheter och behöver stöttning. Att kvarhålla eleverna i separata klasser under en längre period kan göra det svårt för dem att vilja socialiseras och integreras med andra elever på skolan. Vissa flyktingelever trivs bra i förberedelseklasserna, men majoriteten av eleverna upplever en stor exkludering. Detta medför att eleverna inte vill vara delaktiga i samhället. Många elever saknar kontakt med unga svenskar och eleverna bär på ångest och oro inför framtiden (Lundberg, 2020).
3. Språkets inflytande och vägen till arbetsmarknaden
Vissa europeiska länder har infört en obligatorisk språk- och medborgarutbildning med syftet att gynna flyktingars integration. Språkutbildningarna är till för att flyktingar skulle lära sig språket. Medborgarutbildningarnas syfte var att flyktingar skulle lära sig om landets
värderingar. Det nya språket är en ingång till ekonomisk integration. Språket är även en viktig faktor som kan avgöra flyktingars anställningsstatus och inkomstnivå (Neureiter, 2018; Cheung and Phillimore, 2014; Rooth and Saarela, 2007). Av de deltagare som hade
genomgått utbildningarna och fått höga betyg hade en stor andel fått en anställning på
arbetsmarknaden (Neureiter, 2018). Annan forskning visar på att majoriteten av de flyktingar som flytt, påbörjar sin etablering på arbetsmarknaden relativt fort. Att etablera sig på
arbetsmarknaden är en tidsödande process. Forskningen som Forslund, Liljeberg & Åslund (2017) bedriver visar att det kan ta mer än fem år för en del flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. Sverige har under många år haft insatser för att bedriva integrationen och mottagandet av flyktingar. Trots detta har endast medelmåttiga resultat visats. Detta kan bero på att det inte finns tillräckligt med kunskap om vilka faktorer och insatser som gynnar flyktingarnas integration på arbetsmarknaden (Forslund et al. 2017).
4. DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP
I detta avsnitt kommer centrala begrepp som används i detta arbete att definieras och presenteras. Våra centrala begrepp är följande: Flykting, migration och integration.
4.1. Flykting
Enligt FN:s flyktingkonvention definieras en flykting som en individ som flytt från sitt hemland. Detta för att individen riskerar förföljelse på grund av bland annat ras, religion, nationalitet, etnisk tillhörighet eller politisk uppfattning (Allwood & Franzén, 2000). Enligt UNHCR (2021) är flyktingar människor som flyr från beväpnade konflikter, farliga
livssituationer eller förföljelse. Flyktingar flyr av desperation och tvingas korsa en nationsgräns för att söka skydd i ett annat land. För en flykting som vill återvända till sitt hemland kan det innebära livshotande konsekvenser (UNHCR, 2021).
4.2. Migration
När en person eller flera i en grupp förflyttar sig över en internationell gräns, eller till en annan stat kallas det för migration. Oavsett varför personen eller gruppen har valt att förflytta sig eller hur länge de tänker tillbringa tid i det nya landet. Enligt World Health Organisation (2021) kan gruppen av människor som migrerar bestå av bland annat flyktingar, ekonomiska migranter, personer som förflyttar sig på grund av andra orsaker och personer som migrerar för att återförenas med sin familj (WHO, 2021).
4.3. Integration
Integration kan ske mellan individer i en grupp, samt enskilt hos en individ som befinner sig i en grupp. Det handlar om att individer sammankopplas med varandra och får erhålla samma möjligheter som resterande individer i gruppen (Urban, 2018). Trots att det finns många definitioner av benämningen integration fokuserar uppsatsförfattarna på den sociala aspekten av integration.
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I detta avsnitt presenteras examensarbetets teoretiska utgångspunkter. Begreppet resiliens, teorin kring det postkolonianska perspektivet och humankapital kommer att användas vid analys av resultaten.
5.1. Resiliens
Walkers och Salts (2006) definierar det teoretiska begreppet resiliens som en del av ett system som har förmågan att bearbeta störningar i systemet, men trots detta kunna behålla sin
grundläggande struktur och funktion. Begreppet resiliens kan tolkas på olika sätt. Resiliens kan bland annat definieras som en förmåga hos någon eller något som möjliggör en
återhämtning. Förmågan hjälper individen att studsa tillbaka från en motgång eller en chock. Efter återhämtningen ska individen kunna återgå till ett normalt tillstånd. Resiliens fokuserar inte på hur lång tid det tar för individen eller föremålet att återhämta sig. Utan istället på förmågan att kunna återhämta sig och återgå till det normala tillståndet (Walker & Salt 2006). Payne (2015) definierar resiliens som en motståndskraft och återhämtningsförmåga.
Motståndskraften i anslutning till negativa erfarenheter bidrar även till en utveckling av kunskaper. Dessa kunskaper hjälper individen att kunna hantera svåra situationer på ett bättre sätt. Individen utvecklar strategier genom att möta och övervinna svåra utmaningar. Genom att utveckla strategier kan individen enklare hantera situationer. Payne (2015) beskriver resiliens som en process som visar individen hur den ska använda sina goda erfarenheter för att kunna hantera motgångar. Svårigheterna och motgångarna kan exempelvis förekomma vid sociala samspel. Det är betydande för individen att finna det positiva i en negativ situation. När individen kommer underfund med förståelsen kring vad som blev fel i det negativa sammanhanget, skapas en så kallad återhämtningsförmåga. Återhämtningsförmågan är en positiv faktor vid resiliens. Begreppet resiliens innefattar den andliga omsorgen som bringar individen positiva egenskaper samt ett nytt meningsskapande. Sociala relationer är en viktig faktor inom det teoretiska begreppet resiliens. Payne (2015) menar på att det kan fungera som ett stöd vid motgångar (Payne, 2015).
Det finns många olika sätt att presentera, beskriva och definiera begreppet resiliens. Brian Walker och David Salt (2006) definierar resiliens genom att utgå från tre olika steg. Det första steget handlar om att skapa sig en grund för förförståelsen. Walker och Salt (2006) menar att individen bör skapa sig ett systemperspektiv över hur världen ser ut. Individen kan skapa sig ett systemperspektiv genom att förstå att denne är en del av olika system som är länkade till omgivningen. Ett exempel på detta är när individer är en del av ett socialt sammanhang där de interagerar med varandra. Nyckeln för hållbarheten i systemen är resiliens. Det andra steget fungerar som en guide över hur individen ska klara av svåra utmaningar i livet med hjälp av resiliens. Det tredje steget innefattar att lära sig hur ett resiliens-tänkande kan fungera som ett förhållningssätt för att bemöta utmaningar i det verkliga livet (Walker & Salt 2006).
5.2. Det postkolonianska perspektivet
Den postkolonianska teorin kan förklara diskrimineringen som flyktingar upplever i
samhället. Teorin kring det postkolonianska tankesättet handlar om en syn på individer där de kategoriseras och grupperas (Darvishpour & Westin, 2015). Det postkolonianska tankesättet kommer till uttryck genom att vi bestämmer vår egen identitet. Det uttrycks genom att vi
markerar vilka vi hör ihop och sätter gränser för de som vi inte hör ihop med (Darvishpour & Westin, 2015). Detta tankesätt kan kallas för ett vi-och-dem-tänkande. Begreppet “vi” i detta avseende anses var överordnad “dem” (Darvishpour & Westin, 2015). Det postkolonianska tankesättet används för att upprätthålla en hierarkisk ordning och skillnad mellan grupperna (Darvishpour & Westin, 2015). Det kan uppfattas som ett verktyg eller en härskarteknik som människor använder sig av. Detta för att skapa eller upprätthålla sin position som överordnade (Darvishpour & Westin, 2015).
5.3. Humankapital
Teorin om humankapital menar på att varje människa besitter ett humankapital. Flyktingar som har flytt sitt hemland förlorar tillfälligt en del av sitt humankapital. Ett humankapital består av språk, sociala nätverk och kännedom om den lokala arbetsmarknaden (Darvishpour & Westin, 2015). Förlusten av humankapitalet är dock inte ett permanent problem, det kan återtas över tid (Darvishpour & Westin, 2015; Borjas, 1987). Teorin kring humankapital kan inte appliceras inom alla situationer. Exempelvis visar statistiken att arbetslösheten sjunker och lönenivåerna ökar för utrikes födda med tiden. Trots detta består skillnaderna i löner och sysselsättning mellan utrikes- och inrikes födda (Darvishpour & Westin, 2015; Le Grand & Szulkin, 2002; Nekby, 2004). Eftersom skillnaderna mellan lönerna finns kvar, kan de inte endast förklaras med att individer tillfälligt förlorar en del av humankapitalet (Darvishpour & Westin, 2015).
6. METOD
I följande avsnitt presenteras arbetets metodval, datainsamling, genomförande och dataanalys på det insamlade materialet och urval. I slutet av metodavsnittet presenteras etiska
överväganden och forskningsetiska principer.
Uppsatsförfattare har valt att skriva en systematisk litteraturstudie, genom att söka efter studier inom det valda ämnesområdet. Litteratur kommer sedan granskas kritiskt och
sammanställas. De valda studierna är relevanta och aktuella idag och ger därmed en överblick över det befintliga kunskapsläget inom det valda området (Friberg, F. 2017; Forsberg & Wengström, 2016). Vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats kommer att användas i denna systematiska litteraturstudie (Friberg, F. 2017; Forsberg & Wengström, 2016).
Forsberg och Wengström (2016) skriver om en systematisk litteraturstudie som liknas vid en systematisk litteraturöversikt utifrån metod och genomförande. För att kunna genomföra en systematisk litteraturstudie måste det finnas tillräckligt med tidigare studier som kan lägga grunden för ett examensarbete (Friberg, 2017). Fribergs (2017) metod om systematisk litteraturöversikt har använts som ett komplement till Forsbergs och Wengströms (2016) metod.
6.1. Datainsamling och urval
I examensarbetet har databaserna Proquest och Primo använts vid sökning och inhämtning av vetenskapliga artiklar. Detta via digitala biblioteket på Mälardalens Högskola. Databaserna Proquest och Primo har ett stort utbud av bland annat vetenskapliga artiklar, rapporter, e-böcker och avhandlingar. Uppsatsförfattarna hittade relevant och aktuell forskning att
tillhandahålla som material till examensarbetet via databaserna. Databaserna hade en funktion som avgränsade sökningen genom att välja filter som exempelvis "peer-reviewed" och att artikeln kunde laddas ner i "fulltext". En artikel som är "peer-reviewed" innebär att studien är granskad av andra forskare som är helt oberoende av studien. Detta för att skapa en
tillförlitlighet och objektiv granskning enligt Friberg (2017). Trunkering har använts vid sökning i databaserna, vilket innebär att ett trunkeringstecken (*) har använts på ett ord. Detta för att få fram en uppställning av sökordens alla böjningsformer utan att skriva ut dem
(Friberg, 2017). Boolesk söklogik har också använts i samband med sökning av artiklar i databaserna. De sökoperatorer som använts är “AND” för att koppla ihop två sökord, ett exempel är “refugee AND integration”. Mellanrum som alltid måste användas före och efter sökoperatorn tillämpades också (Friberg, 2017). Sökorden som användes var bland annat “Immigration”, “Refugee families”, “Refugee families and integration”, “Refugee
integration”, “immigration”, “integration, “Immigration and family”, “immigration Europe” “immigrant”, “Parents”. För att se resterande sökord hänvisas läsaren till sökmatrisen, (se bilaga 1).
Inklusionskriterierna för de valda vetenskapliga artiklarna valdes utifrån att kunna belysa forskning inom Europa. Artiklarna skulle även vara publicerade mellan år 2010-2021 och vara skrivna på engelska. All data ska utgå från flyktingarnas perspektiv och upplevelser, innehålla uttalanden och egna upplevelser från barn, unga vuxna flyktingar och
flyktingfamiljer. Det valdes 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar. De valda urvalen redovisas i sökmatrisen, (se bilaga 1). Det gjordes en sökningsbegränsning med specifika årtal för att äldre material inte ska ingå i examensarbetet. Vetenskaplig forskning är
en färskvara. Det fanns ett stort antal vetenskapliga artiklar som berörde examensarbetets syfte och frågeställningar. Det fanns även vetenskapliga artiklar som inte var relevanta för examensarbetet och därför finns exklusionskriterier. Exklusionskriterier för examensarbetet var artiklar som inte innehöll något ställningstagande till forskningsetiska principer samt de vetenskapliga artiklar som belyste forskning utanför Europa.
6.2. Kvalitetsgranskning
Samtliga artiklar har initialt kvalitetsgranskats och värderats med hjälp av granskningsmallar innefattande frågor till kvalitativa och kvantitativa studier (Friberg, 2017). Sammanlagt innehöll mallarna 14 frågor till de kvalitativa vetenskapliga artiklarna och 13 frågor till de kvantitativa. Uppsatsförfattarna använde sig av granskningsfrågorna för att bedöma kvalitéten på de vetenskapliga artiklarna. Artiklarna poängsattes genom Fribergs (2017)
granskningsfrågor. Det genom att ge ett poäng för varje fråga som uppfylldes i de
vetenskapliga artiklarna. Artiklar med över sju poäng tilldelades en hög kvalité, sju poäng var medelmåttig kvalité, artiklar som inte fick sju poäng exkluderades. Granskningsfrågorna redovisas i (bilaga 3 och 4). De vetenskapliga artiklarnas poängsättning redovisas i artikelmatrisen, (se bilaga 2). Datainsamlingen resulterade i sju kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och två vetenskapliga artiklar med mix-metod.
6.3. Genomförande och dataanalys
De valda vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Fribergs (2017) litteraturöversikt. Ett första steg i analysen handlade om att läsa artiklarnas sammanfattning, det vill säga- genom ett helikopterperspektiv och ett kritiskt öga för att kunna avgöra artiklarnas relevans för examensarbetet (Friberg, 2017). Uppsatsförfattarna fick en generell överblick av vad de vetenskapliga artiklarna handlade om genom att använda sig av helikopterperspektiv. Det var första steget i uppsatsförfattarnas analysmetod.
I steg två av analysarbetet skrevs de valda artiklarna ut i pappersform för att enklare kunna bearbetas. De valda artiklarna lästes och sammanfattades i en tabell där studiernas syfte, urval, metod och resultat sammanställdes, (se bilaga 2). Enligt Friberg (2017) skapas en god överskådlighet vid dokumentation i en översiktstabell.
I steg tre under analysen sammanställdes de valda vetenskapliga artiklarna utifrån teoretiska utgångspunkter, metod och analys. Steg tre i analysprocessen handlar även om att redovisa det som författarna analyserat fram på ett sätt som ger läsaren en god förståelse för det valda ämnesområdet. Liknande teman i de vetenskapliga artiklarna har identifierats och under dessa teman har relevant data sorterats under respektive tema. Med teman menas ett huvudtema som identifierats samt subteman. De funna teman presenteras i (tabell 1) i resultatdelen.
För att underlätta läsningen av examensarbetet har uppsatsförfattarna valt att använda begreppet "flykting" trots att andra studier använder andra synonymer för begreppet.
6.4. Kvalitetskriterier
Under arbetets gång har kvalitetskriterierna: reliabilitet, validitet, tillförlitlighet, trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet använts. Följande kvalitetskriterier har använts för att granska kvalitetsaspekten.
6.4.1. Validitet och reliabilitet
För att säkerställa slutsatserna som framträder i denna litteraturstudie har vi använt oss av kvalitetskriteriumet validitet. Att arbeta utifrån validitet innebär bland annat att bedöma om studiens slutsatser hänger samman eller ej (Bryman, 2018). I detta examensarbete har intern validitet använts. Det innebär att bedöma om den ena variabeln verkligen påverkar den andra, om det finns ett kausalt förhållande mellan dem (Bryman, 2018). Under arbetsprocessen har vi exempelvis ställt oss frågan ifall skolan verkligen har en påverkan på flyktingarnas
integrationsprocess? I detta examensarbete har vi även använt oss av den externa validiteten. Den externa validiteten handlar om att undersöka om arbetets resultat kan generaliseras utöver examensarbetets specifika undersökningskontext (Bryman, 2018). I samband med den externa validiteten är även de valda deltagarna betydande i undersökningen (Bryman, 2018). Vi har arbetat utefter den externa validiteten genom att välja ut artiklar som representerar flyktingars egna perspektiv och upplevelser av flykten. Samt aspekten av att flytta till ett nytt land och vilka svårigheter som kan uppstå.
Då denna litteraturstudie är bestående av både kvantitativa och kvalitativa artiklar har
resultatet även bedömts utifrån kriteriet reliabilitet. Reliabilitet används för att kunna bedöma om måtten och mätningarna av resultaten är pålitliga och följdriktiga. Detta arbete är inte bestående av en kvantitativ analys, av den orsaken har vi haft ett fokus på
interbedömarreliabilitet (Bryman, 2018). Interbedömarreliabilitet innebär att vi som observatörer har kommit överens om våra tolkningar och kategoriseringar av resultaten, exempelvis vår tematiska analys (Bryman, 2018). I vår tematiska analys har vi delat upp resultaten i ett huvudtema och sex subteman. Interbedömarreliabilitet har använts för att säkerställa våra tolkningar och för att uppnå ett överensstämmande (Bryman, 2018).
6.4.2. Tillförlitlighet
För att åstadkomma en högre grad av tillförlitlighet i examensarbetet har den systematiska översikten behövt uppfylla vissa kriterier, exempelvis en noggrann redovisning av urval och sökstrategier (Friberg, 2017). Inom detta kriterium ingår även trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet (Bryman, 2018).
Trovärdighet handlar om hur olika sociala verkligheter beskrivs. Trovärdigheten baseras exempelvis på att intervjupersoner får ta del av studien och framställandet av
intervjupersonernas sociala verkligheter. Detta för att avgöra om beskrivningarna är trovärdiga. Trovärdigheten avgörs av forskarens forskningsprocess och ställningstaganden under arbetets gång. Enligt Bryman (2018) finns det ingen absolut sanning, utan
trovärdigheten är en del av forskningsprocessen. I detta examensarbete har uppsatsförfattarna inte genomfört undersökningar med intervjupersoner. Uppsatsförfattarna har däremot
återberättat det som framkommit i de vetenskapliga artiklarna, utan att förvränga innehållet. Detta för att försöka uppnå en trovärdighet kring beskrivningarna av de olika sociala
verkligheterna i de vetenskapliga artiklarna. Därefter får omgivningen bedöma om
av olika författare som beskriver olika sociala verkligheter. Ett exempel på en social verklighet kan vara hur flyktingelever upplever sin sociala integration i skolan.
Examensarbetets tydliga och utförliga beskrivning av de olika sociala verkligheterna har genomförts så att omgivningen ska kunna bedöma om examensarbetets resultat är
överförbara. Överförbara i den mening att resultatet kan appliceras till andra kontexter och miljöer än de som undersökts i detta examensarbete. Det arbetssättet är i enlighet med kriteriet överförbarhet. Kriteriet pålitlighet handlar om examensarbetets redovisning av forskningsprocessen, därmed har forskningsfrågor, urval av artiklar och val av metod beskrivits utförligt. En tydlig beskrivning av examensarbetets process ökat pålitligheten (Bryman, 2018). Detta examensarbete har därmed arbetat i enlighet med forskningens regler och utgått från en systematisk litteraturöversikt samt exkluderat artiklar som inte uppfyller de utvalda kriterium.
7. ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Enligt Forsberg och Wengström (2016) ska etiska överväganden göras vid systematiska litteraturstudier. De artiklar som hör till systematiska litteraturstudier ska innefatta en beskrivning på de etiska överväganden som har genomförts. Författarna av examensarbetet har endast valt ut studier som vid kvalitetsgranskningen innefattat tydliga etiska
överväganden eller blivit godkända av en etisk kommitté.
Uppsatsförfattarna har tagit hänsyn till etiska forskningsprinciperna som står skrivna i CODEX, regler och riktlinjer för forskning. CODEX (2021) definierar tre betydelser av yrkesetik. Att förhålla sig god under forskningens gång är en norm som är outtalad för att skapa ett gott arbete. Forskaren ska förhålla sig efter de regler som finns på både lokal samt nationell nivå. Beroende på forskningskategorin har forskaren olika roller men det centrala är att ha respekt för det mänskliga livet och att tjäna mänskligheten. Ingen text i examensarbetet är plagiat, förvrängt eller lånad (Codex, 2021). Uppsatsförfattarna har förhållit sig till en god forskningssed som vilar på principerna i CODEX (2021), att forskningen har redovisats på ett uppriktigt sätt, respekterat de värden som nämns, forskningen håller en god kvalité och att uppsatsförfattarna tar ansvar för sitt arbete. Alla vetenskapliga artiklar som ingår i
examensarbetet är redovisade. Urvalsmetoden är detaljerat beskriven för att inte undanhålla information om hur de vetenskapliga artiklarna inhämtats. Författarna av arbetet har en förförståelse men för att minimera implementeringen av förförståelsens i arbetet har alltid en öppen diskussion hållits mellan författarna. Alla inhämtade och valda artiklar har
kvalitetsgranskats enligt Friberg (2017) granskningsfrågor för att innehålla en etisk diskussion eller förhållning, (se bilaga 3 och 4). Resultaten i denna systematiska litteraturstudie är
presenterad oberoende på författarnas egna åsikter (Forsberg & Wengström, 2016).
Uppsatsförfattarna är medvetna om de fyra forskningsetiska principerna: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta examensarbete har grundat sig i ett etiskt förhållningssätt. Detta genom att vi kontrollerat att de valda
vetenskapliga artiklarna innefattat de ovannämnda forskningsprinciperna. Enligt Bryman (2018) ska dessa forskningsprinciper uppfyllas och tillgodoses vid genomförande av en undersökning. Ett informationskrav handlar om att forskaren bör informera deltagarna i studien om studiens syfte. Det ska även framgå att det är frivilligt för deltagaren att vara en del av studien samt vilka moment som ingår. Samtyckeskravet handlar om att deltagarna har rätten att bestämma över sitt eget deltagande. Konfidentialitetskravet handlar om att alla deltagarnas personuppgifter ska vara oåtkomliga för obehöriga personer. Nyttjandekravet handlar om att all information som samlas in endast ska användas för forskningsändamål (Bryman, 2018).
8. RESULTAT
I denna del kommer resultatet att redovisas och analyseras med koppling till
tidigare forskning inom och utom Europa samt teoretiska utgångspunkter. De vetenskapliga artiklarna som resultatet grundar sig på finns redovisade i artikelmatrisen, (se bilaga 2). Huvudtemat i examensarbetet är betydelsefulla faktorer vid i social integration. Det har utformats sex subteman med anknytning till huvudtemat och dessa benämns: Språkets
betydelse vid integration, Sociala nätverks inflytande vid integration, Skolans möjligheter och risker vid integration, Föräldraskap och barnens roll, I väntan på uppehållstillstånd och dess följder samt Socioekonomiska faktorer vid integration. Resultatet som framkom i respektive
tema har grundat sig i följande frågeställningar: Vilka faktorer kan påverka
flyktingfamiljernas integration till samhället? Vad säger forskningen om barnens och föräldrarnas roll för familjens integrationsprocess? Dessa frågor utgör grunden för
examensarbetet. Alla vetenskapliga artiklar som använts i resultatdelen finns redovisade i (bilaga 1 och 2).
Här presenteras resultatet av litteraturstudien (se tabell 1). Resultatet som presenteras i tabellen visar på att faktorer som uppehållstillstånd, inlärning av det nya språket, utbildning och sociala nätverk är betydande för flyktingars integration. Men även föräldrarna och barnens roll.
Tabell 1. Teman och subteman i litteraturstudien avseende europeisk forskning mellan åren 2010-2021 med fokus på immigranters integrering i samhället.
Teman Betydelsefulla faktorer för social integration Subteman Språkets betydelse vid integration Sociala nätverks inflytande vid integration Skolans möjligheter och risker vid integration Föräldraskap och barnens roll I väntan på uppehållstillst ånd och dess följder Socioekonomi ska faktorer vid integration
8.1. Betydelsefulla faktorer vid social integration
8.1.1. Språkets betydelse vid integration
Språket är en väsentlig del vid integration för flyktingar. Inlärningen av det nya språket är avgörande för deras integrationsprocess. Språket är en nyckel till att förstå det nya landets kultur, att anpassa sig till samhället och för att möjliggöra ett socialt liv (Daniel et al., 2019; Barbosa et al., 2021; Slejipen det al., 2017). Språket förknippas även med tillgång till arbete och anställning, det kan även finnas ett samband till en bättre hälsa (Cheung & Phillimore, 2017).
För flyktingföräldrar är det väldigt viktigt att deras barn lär sig tala det nya språket. Språket betraktas vara av stor betydelse i barnens liv, speciellt för en lyckad integration i skolan (Barbosa et al., 2021). Föräldrarna berättar även att det är en fördel om föräldrarna själva kan språket. Föräldrarna uppger att behärskningen av det nya språket gav dem möjligheten att hjälpa sina barn med deras hemuppgifter från skolan (Daniel et al., 2019). Föräldrar uppger även att språket är viktigt för att kunna ha en kommunikation med barnens lärare (Daniel et al., 2019). En del föräldrar upplevde att deras barn lär sig det nya språket, samhällets regler och lagar mycket fortare än föräldrarna själva. Barnen sågs därmed som en viktig del av hela familjens sociala integration (Daniel et al., 2019; Barbosa et al., 2021).
Utifrån resultatet kan vi konstatera att språket är en viktig aspekt som kan bidra till en lyckad integration för flyktingar. Språkets betydelse kan liknas med den tidigare forskningen som belyser betydelsen av att flyktingar lär sig det nya språket. I enlighet med teorin om humankapital är även språket en del av humankapitalet som ökar förutsättningarna för flyktingars sociala integration (Darvishpour & Westin, 2015). Vissa flyktingar som förlorat denna del av humankapitalet har uppgett att språket är viktigt. Detta för att kunna integreras med andra människor på exempelvis på skola, arbetsplats och samhället generellt. Enligt Neureiter (2018) är språket en avgörande beståndsdel vid den ekonomiska integrationen. I Neuretiers (2018) studie framkom det att språket påverkar flyktingarnas anställningsstatus och inkomstnivå (Neureiter, 2018; Cheung and Phillimore, 2014; Rooth and Saarela, 2007). Neureiter (2018) har undersökt flyktingar som deltagit i språk- och medborgareutbildningar och hur utbildningarna har påverkat flyktingarna. De flyktingar som hade genomgått båda utbildningarna och fått höga betyg i skolan hade en större chans att införskaffa en anställning på arbetsmarknaden (Neureiter, 2018). Språket visade sig även vara viktigt i Anjums et al. (2012) studie. När flyktingarna i Anjums et al. (2012) studie fick frågan om vilka
förhoppningar de har i det nya landet svarade de flesta att de ville utbilda sig, påbörja en professionell karriär och lära sig det nya språket (Anjum et al., 2012).
Språksvårigheter och otillräcklig kunskap om det nya landet kan resultera i en känsla av bristande tillhörighet (Allwood & Franzén, 2000). Språket har en stor betydelse för flyktingar och kan bidra till en ökad resiliens. Enligt Payne (2015) handlar resiliens om en individs motståndskraft och återhämtningsförmåga. Payne (2015) menar på att negativa erfarenheter kan bidra till att individen utvecklar sina kunskaper. Exempelvis att inte kunna yttra sig kan vara något negativt som motivera flyktingen till att vilja lära sig språket. Språket kan betraktas som en faktor som bidrar till flyktingarnas resiliens, detta då språket ger dem möjligheter att hantera svåra situationer som kan uppstå vid integrationen i det nya landet.
8.1.2. Sociala nätverks inflytande vid integration
Sociala nätverk är en del av den sociala integrationen i samhället. Sociala nätverk kan bidra med både stöd och information för flyktingarna (Barbosa et al., 2021; Daniel et al., 2021).
Vissa flyktingfamiljer uppger att de är i behov av socialt stöd och att de inte hade något socialt nätverk i det nya landet (Barbosa et al., 2021). Flyktingarna som saknade ett socialt nätverk uppgav att de kände sig ensamma och socialt isolerade (Barbosa et al., 2021). Resultatet visar att det sociala nätverket kan ge flyktingfamiljer socialt stöd (Barbosa et al., 2021; Slejipen et al., 2017). Det sociala stödet kan hjälpa flyktingar med att navigera i det nya samhället. Socialt stöd kan komma från personliga relationer men även från organisationer. En flykting berättar exempelvis om sin kontakt med organisationen Röda Korset som gav flyktingen kunskaper om livet i det nya landet (Daniel et al., 2019). Flyktingar berättar även att ett socialt nätverk som består av individer med olika kulturella bakgrunder kunde
underlätta deras integrering (Slejipen et al., 2017). Det sociala nätverket kan även bidra till utveckling av språket, som är en viktig del av flyktingarnas integration (Barbosa et al., 2021). Kontakt med andra individer som kan språket tycktes motivera flyktingarna till att utveckla sina språkkunskaper (Barbosa et al., 2021).
Med koppling till det teoretiska begreppet resiliens visar flyktingfamiljer på ett resilient tankesätt. Flyktingfamiljer talar om ensamheten och den sociala isoleringen, men även hur det sociala nätverket gynnar dem. Flyktingfamiljerna visar att de har kunskap kring förmågan att kunna återhämta sig från motgångar genom det sociala nätverket (Walker & Salt, 2006). Det negativa upplevelserna som rör ensamhet och social isolering har bidragit till att flyktingar får ny kunskap om hur de ska möta de negativa motgångarna (Payne, 2015). Resiliens är en process där individen använder sig av goda erfarenheter för att kunna hantera svårigheter och utmaningar (Payne, 2015). Flyktingfamiljerna har uppgett hur de sociala relationerna bidrar till att få hjälp och stöd. Även Payne (2015) menar på att sociala relationer är betydelsefulla. Sociala relationer ger styrka till individen för att kunna försvara och skydda de viktiga relationerna (Payne, 2015). Resiliens giver flyktingfamiljerna möjligheten och styrkan till att hantera svåra utmaningar och upprätthålla viktiga sociala relationer. I linje med Darvishpour och Westins (2015) beskrivning av teorin om humankapital är det sociala nätverket en resurs som en individ kan inneha. Denna resurs kan bidra med stöd till flyktingar under deras sociala integrationsprocess. En del flyktingar som inte har denna del av humankapitalet har berättat att de känner sig ensamma och socialt isolerade.
I den tidigare forskningen skriver Williams (2006) om att flyktingen kan få viktig information via sociala nätverk. Informationen kan handla om att få kunskap kring hur myndigheter fungerar eller vart flyktingen ska vända sig, om den är i behov av hjälp (Williams, 2006). Sociala nätverk påverkar flyktingens upplevelser i det nya landet, det är viktigt att det sociala nätverket gynnar individen. Det finns sociala kontakter som kan skada en flykting. Williams (2006) beskriver en flyktings upplevelse av skadliga kontakter. Flyktingen berättar att kontakt med individer från hemlandet kan innebära en risk för förtryck (Williams, 2006). Detta då det finns flyktingar som flyr på grund av att de blivit förtryckta av individer i sitt hemland. När de sedan möter dessa individer i det nya landet kan flyktingen komma till skada (Williams, 2006). Flyktingen i Williams (2006) studie upplevde en rädsla över att information om individen skulle spridas bland förtryckare. Williams (2006) menar på att det finns flyktingar som flytt på grund av förtryck och att detta förtryck kan återupplivas vid sociala interaktioner som flyktingen vill undvika. Sociala relationer med fel individ kan leda till att information om flyktingen sprids och att flyktingen kommer till skada (Williams, 2006).
unga flyktingar som inte fick tillgång till en skolgång kände sig vilsna och deras resiliens påverkades negativt (Sleijpen et al., 2017). En flyktingförälder berättade att sitt barn fick ett tillfälligt uppehållstillstånd. Det medförde att barnet inte fick någon tillgång till en skolgång. Detta på grund av sin ålder. Barnet fick då depressiva tankar och känslor av hopplöshet (Bergnehr, 2019). Skolan gynnar både barnens och föräldrarnas sociala integration. Detta då skolan kan bidra med socialt stöd (Barbosa et al., 2021).
Trots att skolan kan gynna flyktingarnas integrationsprocess upplever vissa flyktingar utmaningar i skolan. Somliga flyktingar har upplevt social exkludering, social avvisning och isolering inom skolan (Plenty & Jonsson, 2016). Flyktingelever har även uppgett att de upplevde en symbolisk gräns mellan dem och de övriga eleverna i skolan (Ent et al., 2020). Denna symboliska gräns handlar om att flyktingeleverna upplevde att de tillhörde “de andra” på grund av sin utländska bakgrund (Ent et al., 2020). En flyktingelev uppgav att hen ibland blev exkluderad av andra elever då de inte ville umgås med en ”utlänning” (Ent et al., 2020). Eleverna uppvisade en tendens att söka sig till andra barn av samma etnicitet då
socialiseringen försvårades på grund av språksvårigheter (Ent et al., 2020). Det fanns dock flyktingelever som inte såg språksvårigheterna som ett hinder vid de sociala
interaktionerna. De elever som frivilligt deltog i aktiviteter hade en större chans att få nya vänner (Ent et al., 2020).
En annan faktor som kan påverka flyktingarnas sociala integration är att de nyanlända
eleverna placeras i separata klasser, som ofta kallas för “förberedelseklasser”. Skolan skapade indirekt en barriär och olika förutsättningar till lärdom mellan de nyanlända och inrikes födda eleverna. Detta trots att de olika klasserna befann sig på samma skola (Ent et al., 2020; Daniel et al., 2019). Flyktingföräldrarna upplevde att deras barn blev behandlade på ett annorlunda sätt i jämförelse med de resterande barnen inom skolan (Osman et al., 2016). Föräldrarna berättar också att deras barn hade svårigheter med att anpassa sig till skolan (Osman et al., 2016). Enligt vissa föräldrar grundar svårigheterna i att deras barn saknar en skolbakgrund i sitt hemland. De saknade även en social kompetens som andra barn hade (Osman et al., 2016).
Utifrån resultatet kan vi konstatera att skolan kan skapa en indirekt barriär mellan eleverna. Barnen som upplever svårigheter med att socialisera med de andra barnen kan kopplas till tidigare forskning av Lundberg (2020). I studien av Lundberg (2020) framkommer det att elever bedöms individuellt. Vissa kommer till det nya landet och kan varken skriva eller läsa och behöver då mer tid i en separat klass (Lundberg, 2020). Det blir svårt för eleverna att socialisera när de är i separata klasser och många elever känner sig exkluderade (Lundberg, 2020). Detta leder sedan till att eleverna inte vill tillhöra en del av samhället (Lundberg, 2020). Flyktingeleverna går ofta runt med oro och ångest inför framtiden (Lundberg, 2020). De nyanlända barn som lyckades anpassa sig trots språkliga hinder och frivilligt försökte interagera med de andra barnen visar på ett resilient tankesätt. I enlighet med Payne (2015) använder barnen sig av goda erfarenheter för att ta sig genom eventuella svårigheter. Barnen har kunskap om att det finns språksvårigheter mellan dem och de övriga eleverna (Payne, 2015). Trots språksvårigheterna hindrades inte flyktingeleverna från att socialisera med de andra barnen. Det medförde att flyktingeleverna vågade möta och övervinna utmaningen (Payne, 2015). Sociala relationer kan även fungera som stöd vid motgångar, därmed är det viktigt att barnen inte exkluderas eller isoleras socialt från de övriga eleverna inom skolan (Payne, 2015). Resultatet visar även på att de flyktingar som inte hade tillgång till skolan fick sin resiliens minskad. Med koppling till Anjums et al. (2012) studie ser vi att flyktingar har förhoppningar när de kommer till det nya landet. Flyktingarna ville utbilda sig och bidra till samhället och flykten i sig var svår men även hoppfull då de såg en möjlighet till en bättre framtid (Anjums et al., 2012).
8.1.4. Föräldraskap och barnens roll
När en flyktingfamilj flyttar till ett nytt land genomgår hela familjen en integrationsprocess. I samband med detta hamnar familjen i en ny kontext som kan ändra relationerna och
dynamiken inom familjen. Barn påverkar sina föräldrars integrationsprocess och föräldrar påverkar även sina barns integrationsprocess.
Föräldrar som har flytt till ett annat land kan uppleva utmaningar i mötet med den nya kulturen och det nya sociala livet (Osman et al., 2016). Föräldrarna behöver ofta ta till sig ny kunskap om sociala föreskrifter och deras rättigheter som föräldrar. Detta är något som
flyktingföräldrarna uttryckt att de behöver få stöd med (Osman et al., 2016). Ett nytt land med nya vanor och sociala föreskrifter kan resultera i att föräldrar känner sig förvirrade i sin föräldraroll. Många föräldrar vill få hjälp med hur de uppnår ett positivt föräldraskap och en uppfostran som inte står på en auktoritär grund (Daniel et al., 2019; Osman et al., 2016). Föräldrar som inte kunde det nya språket ansåg det som ett hinder, de kunde exempelvis inte hjälpa deras barn med skoluppgifter (Osman et al., 2016). Föräldrarna kände då en oro kring att deras barn skulle hamna i “fel” vänskapskretsar eller förlora sitt läsintresse (Osman et al., 2016). Föräldrar ville vara bra förebilder för sina barn genom att lära sig det nya språket och utveckla sin karriär (Osman et al., 2016)
Något som visade sig vara en ny upplevelse för föräldrarna var barnens frihet. Barnens frihet var annorlunda i det nya landet jämfört med hemlandet (Daniel et al., 2019; Bergnehr, 2019). En flyktingförälder berättade att sina barns frihet gjort föräldern osäker i sin föräldraroll. Föräldern berättar vidare om att barnen hade anpassat sig till det nya landets kultur och avvek från familjens värderingar (Bergnehr, 2019). En oro skapades över att barnets beteende skulle påverka dennes utbildning och framtidsplaner (Bergnehr, 2019). Flyktingföräldern berättar också att hen hade mer kontroll över sitt barn i hemlandet (Bergnehr, 2019). I hemlandet visste föräldern var barnet var och vad barnet gjorde via kontakter med grannar och andra närstående (Bergnehr, 2019). I det nya landet kände föräldern ingen, hen visste inte vart barnet befann sig eller vem barnet umgicks med (Bergnehr, 2019). Maktdynamiken tycktes också ändras när flyktingfamiljen kom till det nya landet (Bergnehr, 2019; Osman et al., 2016). Vissa föräldrar kände att deras barn ibland kunde förklara saker på ett sätt med syfte att föräldrarna skulle missförstå dem. Därmed uppgav vissa föräldrar att det uppstod
konflikter mellan dem gällande makt då barnet ville få sin vilja igenom (Osman et al., 2016). Många föräldrar visar uppskattning för sina barn och en vilja att lära sig nya saker för sina barns skull. Föräldrarna uppskattade hjälp från sina barn och barnen beskrevs vara
omtänksamma och kärleksfulla (Bergnehr, 2019). Barn och föräldrar kan agera som stöd för varandra i integrationsprocessen. Barnens språkkunskaper kan vara till hjälp när föräldrar behöver ta kontakt med omgivningen eller myndigheter (Barbosa et al., 2021). Barnen ansåg vara en tillgång vid inlärning av språket. En flyktingförälder berättar att hen lär sig mycket av sina barn och att barnen även försöker engagera sina föräldrar till att lära sig det nya språket (Barbosa et al, 2021). Föräldrarna påverkar sina barn och barnens ambitioner i livet. Elever som har föräldrar med en hög grad av sysselsättning uppvisade mer ambitioner än de elever som hade föräldrar med lägre grad av sysselsättning. Familjens sammanhållning och
föräldrars uppmuntran visade sig också inneha en positiv påverkan på elevernas ambitionsnivåer (Plenty & Jonsson, 2021).
2015). Föräldrarna visar ett motstånd genom att de vill förbättra det negativa. Barnen bidrar även till en återhämtningsförmåga genom att stötta sina föräldrar.
När föräldrar kommer till ett nytt land är deras mående och anpassningen till samhället väldigt individuell. Enligt tidigare forskning av Fazel (2018) kan föräldrar bära på traumatiska
upplevelser och uppleva den nya omgivningen som påfrestande. I Fazels (2018) studie framkommer det även att föräldrar kan inneha svårigheter i sin föräldraroll. Fazel (2018) menar på att svårigheterna kan bottna i ett behov av att få hjälp med sin mentala hälsa (Fazel, 2018). I linje med påfrestningen som Fazel (2018) skriver om kan föräldrarna även uppleva press från sina barns skolor (Bendixsens och Danielsens, 2020). I Benidixens och Danielsens (2020) tidigare forskningen framförs det att skolorna exempelvis vill att föräldrar ska
engagera sig vardagligen i barnens skolgång (Benidixen & Danielsen, 2020). Många föräldrar tyckte att det var svårt att hjälpa sina barn med exempelvis skoluppgifter då föräldrarna inte hade tillräckligt med språkkunskaper (Benidixen & Danielsen, 2020).
8.1.5. I väntan på uppehållstillstånd och dess följder
När en flykting kommer till ett nytt land söker den asyl i det landet. I samband med detta påbörjas även en väntan på ett besked om flyktingen får uppehållstillstånd eller ej. Många flyktingar berättar om denna väntetid. Väntan handlar om att bli erkänd som flykting av staten och att få stanna i landet (Mulvey, 2015). Flyktingar som väntar på besked uttrycker en
längtan till att börja arbeta och få tillgång till en bostad (Mulvey, 2015). Flyktingar som väntar på sitt uppehållstillstånd kan känna sig osäkra över sin framtid i det nya landet och även känna sig maktlösa i sin position (Sleijpen et al., 2017). Vissa flyktingar uppger att de har traumatiska upplevelser som de känner att de inte får bearbeta (Mulvey, 2015). Flyktingar uttrycker att de känner sig misstrodda när de måste bevisa sina upplevelser (Mulvey, 2015). Vänteperioden kännetecknas av avsaknad av kontroll och möjlighet till att påverka sin egen situation (Sleijpen et al., 2017). Under väntans gång kan känslan av osäkerhet, stress, maktlöshet, kaos och tristess förekomma (Lietaert et al., 2020). När flyktingen har fått ett uppehållstillstånd försvinner känslan av osäkerhet. Livet kan fortsätta och flyktingen får ett ansvar att ta emot de möjligheter som tilldelas (Sleijpen et al., 2017).
Utifrån resultatet kan vi förstå att väntan på uppehållstillstånd kan kännas ängsligt. Flyktingarnas framtid beslutas av någon utomstående som ska bedöma om flyktingen får stanna i landet eller ej. Om individen bedöms vara en flykting så har den rätt att stanna i det nya landet. Detta då en flykting riskerar att förföljas eller leva utan trygghet om den
återvänder till hemlandet (Regeringskansliet, 2015). Med koppling till flyktingkonventionen som många länder följer står det att varje individs ansökan om att få stanna i landet bör hanteras av en handläggare med förståelse, kunskap och erfarenheter (UNHCR, 2001). I flyktingkonventionen står det även att handläggaren bör ha förståelse för att individen kan uppleva svårigheter i kontakt med myndigheter (UNHCR, 2001). Detta på grund av tidigare erfarenheter (UNHCR, 2001). Individen kan i vissa fall känna sig rädd och orolig inför att tala öppet och ge en fullständig beskrivelse för sitt fall (UNHCR, 2001).
Utifrån resultatet och koppling till lagar kan vi se att flyktingar har ett skydd i och med flyktingkonventionen. Men att det uppstår osäkerhet i väntan på ett beslut om
uppehållstillstånd. Det första flyktingarna blir bemötta av när de kommer till det nya landet är en rädsla av maktlöshet över att de kanske få återvända till de omständigheter de flydde från. I enlighet med Darvishpour och Westin (2015) beskrivning av teorin om postkolonianska tankesättet kan flyktingar känna sig kategoriserade och exkluderade från det övriga samhället under beslutstagandet. Bedömningen om flyktingen har rätt att stanna i det nya landet kan liknas vid ett vi-och-dem-tänkande. Under bedömningen kategoriseras de asylsökande som “flyktingar” eller “inte flyktingar”, staten markerar vilka flyktingarna hör ihop eller inte hör
