Finns det ett glapp i förskolans praktik när det kommer till teknik?
Pernilla Sundqvist, Tor Nilsson och Peter Gustafsson Mälardalens högskola Syfte Tidigare forskning indikerar att förskolepedagogers beskrivning av teknik som område generellt inte återfinns i förskolans arbete (Sundqvist, 2016). Vi vill undersöka om ett sådant glapp kan påvisas. Forskningsfält Förskolans praktik inom teknik. Forskningsdesign Designen är mixad med kvantitativa och kvalitativa data. Studie har bedrivits som forskningscirklar (Persson, 2009; Stringer, 2007) på två orter i Mellansverige med totalt 19 teknikintresserade förskolepedagoger. Utgångspunkten för kartläggning av förskolepedagogernas beskrivning av teknik har varit en enkät (Collier‐Reed, 2006) vars resultat beskriver teknik i fem kategorier. Samtal med gruppdeltagarna om frågor i enkäten har givit en fylligare bild av deras syn på teknik. Därefter har förskolepedagogerna självständigt dokumenterat händelser på förskolan där de bedömt att tekniklärande sker hos barnen och sedan presenterat dessa i forskningscirkeln. Utifrån de fem teknikkategorierna, har de fått ange vilken eller vilka kategorier de själva anser bäst beskriva tekniken i händelse. Frågeställning Hur relaterar de teknikaktiviteter förskolepedagoger identifierar i sin dagliga verksamhet med barnen, till deras egen beskrivning av teknik som område? Resultat I enkätsvaren dominerade uppfattningen att ”teknik är lösning på att problem” och den näst vanligaste kategorin var ”processen i vilken artefakter utvecklas”. Kategorierna ”artefakter” och ”användande av artefakter” fick mycket svagt gensvar. Denna bild förstärktes i samtal med förskolepedgogerna om hur de resonerat när de bevarat enkäten. I preliminära resultat av vardagsexempel finns däremot omvänt aktiviteter som knyter an till att identifiera artefakter och att använda teknikord, samt att pröva att använda artefakterna (tända/släck, spola, spika). Men det finns även exempel på kategorierna ”utveckla artefakter” och ”problemlösning”, särskilt bland aktiviteter med de äldre barnen. Pedagogerna beskriver att barnen måste introduceras till artefakterna, deras benämningar och funktion innan steget till de mer utvecklade nivåerna för beskrivning av teknik. Slutsatser En skillnad finns mellan pedagogernas beskrivning av teknik och praktiken, men de ger själva en relevant förklaring. Referenser Collier‐Reed, B. I. (2006). Pupils’ Experiences of Technology: Exploring dimensions of technological literacy. (Ph.D.), University of Cape Town, Cape Town. Persson, S. (2009). Forskningscirklar – en vägledning. Malmö: Resurscentrum för mångfaldens skola, Malmö stad. Stringer, E. T. (2007). Action Research (Vol. 3rd ed). Los Angeles: SAGE Publications, Inc.Sundqvist , P. (2016). Teknik i förskolan är inte något nytt, men idag är vi mer medvetna om vad vi kallar teknik ‐ Personalens beskrivningar av teknik som innehållsområde i förskolan. (Licentiate), Mälardalen University, Västerås. (Mälardalen University Press Licentiate Theses: 233)
