Rim, ramsor och sånger i förskoleklass : En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med rim, ramsor och sånger i förskoleklass

47  Download (0)

Full text

(1)

Rim, ramsor och

sånger i förskoleklass

En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med rim, ramsor

och sånger i förskoleklass

KURS:Examensarbete för grundlärare F-3

PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolan årskurs 1-3 FÖRFATTARE: Anna Norman

EXAMINATOR: Anett Almgren White TERMIN:VT/21

JÖNKÖPING UNIVERSITY

(2)

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete I

förskoleklass och grundskolan årskurs 1-3

SAMMANFATTNING

_______________________________________________________________________ Anna Norman

Rim, ramsor och sånger i förskoleklassen

En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med rim, ramsor och sånger i förskoleklassen Antal sidor: 32 ___________________________________________________________________________ Syftet med studien var att bidra med kunskap om på vilka olika sätt förskollärare beskriver hur de arbetar med rim, ramsor och sånger i undervisningen samt vad de anser om att dessa texter kan bidra till elevers tidiga läsutveckling. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Hur arbetar lärarna i studien med rim, ramsor och sånger? Hur ser lärarna i studien på sin egen roll i arbetet med rim, ramsor och sånger? Hur upplever lärare att arbetet med rim, ramsor och sånger bidrar till elevers tidiga läsutveckling?

En kvalitativ studie genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med fem lärare i förskoleklass från fyra olika skolor. Ett sociokulturellt perspektiv och scaffolding användes som ansats i studien. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med rim, ramsor och sånger i sin undervisning men att de får ta olika plats i de olika klasserna. Lärarnas intresse och engagemang för denna genre är av stor betydelse för hur mycket plats rim, ramsor och sånger får ta i deras undervisning. Samtliga lärare beskriver att det är betydelsefullt för elever att de får arbeta med alla tre sorter i förskoleklass.

___________________________________________________________________________ Sökord: Rim, ramsor, sånger, förskoleklass, undervisning

(3)

JÖNKÖPING UNIVERSITY

School of Education and Communication ABSTRACT

______________________________________________________________________ Anna Norman

Rhymes, nursery rhyme and songs in the preschool class

A qualitative study of how teachers work with rhymes, nursery rhyme and songs in the preschool class

Antal sidor: 32 ___________________________________________________________________________ The purpose of the study was to investigate how preschool teachers work with rhymes, nursery rhyme and songs in their teaching environment. The study was based on the following research questions: How do the teachers in the study work with rhymes, nursery rhyme and songs? How do the teachers in the study view their own role when working with rhymes, nursery rhyme and songs? How do teachers perceive their work with rhymes, nursery rhyme and songs contribute to students' early reading development? A qualitative study was conducted with semi-structured interviews with five preschool teachers from four different schools. The study was based on a sociocultural theory and scaffolding.

The results showed that all the teachers work with rhymes, nursery rhymes and songs in their teaching, But the amount differs from class to class. The teachers’ interests and commitment for this genre are of great importance for how much time rhymes, nursery rhymes and songs are allowed in their teaching. However, all the teachers believed that it is important for students to be able to work with all three varieties in the classroom. Keywords: Rhymes, nursery rhyme, songs, primary school, teaching____________

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

2 Bakgrund ... 3

2.1 Begreppsredogörelse ... 3

2.2 Rim, ramsor och sånger för tidig läsutveckling ... 5

2.2.1 The Simple View of Reading ... 5

2.2.2 Avkodning ... 6

2.2.3 Läsförståelse ... 6

2.3 Lärarens roll i undervisningen med rim, ramsor och sånger ... 7

2.5 Teoretiska perspektiv ... 8

2.6 Styrdokument ... 9

3 Syfte och frågeställningar ... 11

3.1 Syfte ... 11 3.2 Frågeställningar ... 11 4 Metod ... 12 4.1 Teori ... 12 4.2 Val av forskningsmetod ... 12 4.3 Test av intervjuer ... 13 4.4 Urval av informanter ... 13 4.5 Genomförande ... 14

4.6 Bearbetning av material och analys ... 14

4.7 Etiskt förhållningssätt ... 15

4.8 Reliabilitet och validitet ... 15

5 Resultat ... 17

5.1 Presentation av deltagare i studien ... 17

5.2 Resultatredovisning ... 17

5.2.1 Rim och ramsor i klassrummet ... 17

5.2.2 Sång i klassrummet ... 19

5.2.3 Lärarens roll i arbetet med rim, ramsor och sånger ... 20

5.2.4 Elevens språk- och läsutveckling ... 21

5.2.5 Rim, ramsor och sånger som tema eller muntlig framställning ... 23

5.2.6 Lärarnas kunskaper om rim, ramsor och sånger och material de använder sig av ... 24

6 Diskussion ... 26

6.1 Metoddiskussion ... 26

6.2 Resultatdiskussion ... 27

6.2.1 Lärarnas arbete med rim, ramsor och sånger ... 28

6.2.2 Lärarens roll i arbetet med rim, ramsor och sånger ... 29

6.2.3 Hur rim, ramsor och sånger kan bidra till elevers språk- och läsutveckling ... 31

(5)

Referenslista ... 33

Bilagor ... 38

Bilaga – Intervjuguide ... 38

(6)

1

1 Inledning

Under min sista verksamhetsförlagda utbildningsperiod tillbringade jag två veckor i förskoleklass. Här blev jag inspirerad av min handledare som spelade gitarr och sjöng med eleverna på samlingar, vid övergångar från olika aktiviteter eller vid andra tillfällen i undervisningen. Jag märkte hur alla elever deltog i sång och hur deras uppmärksamhet fångades. Som blivande lärare i årskurs F-3 är jag angelägen om att få tips och inspiration som leder till att elevers intresse fångas samt att detta i sin tur leder till kunskap för elever. I vår litteraturstudie (Bertilsson & Norman, 2020) som handlade om poetiska texter i undervisningen upptäcktes fördelar med att låta elever ta del av rim, ramsor, sånger och dikter. Det framkom bland annat att poetiska texter såsom rim och ramsor var positiva för den tidiga läsinlärningen på så sätt att den bidrog till språklig och fonologisk medvetenhet för elever i de lägre årskurserna. Rim, ramsor och sånger kan med fördel användas i arbetet kring värdegrunden, vilket är högst aktuellt för alla lärare att arbeta med då värdegrunden ska genomsyra all undervisning (Skolverket, 2019). Poetiska texter såsom dikter eller sångtexter var dessutom gynnsamma för muntlig framställning då dessa texter lämpar sig väl till att framföras inför publik (Stange & Wyant 2008). Tucker (2001) beskriver hur barn tidigt intresserar sig för rytm och rim och att detta har betydelse för barns tidiga läsutveckling där rim, ramsor och sånger har ett kulturellt och pedagogiskt värde som barnen får möjlighet att utveckla genom melodi och rytm men att även deras fantasi utvecklas.

Förskoleklass är vägen in till skolan för alla elever och här möts de med olika förutsättningar och förkunskaper. I förskoleklassens undervisning ska leken och det lustfyllda vara utgångspunkten för läs och skrivinlärning (Skolverket, 2019). I det centrala innehållet för förskoleklassen framgår det att undervisningen ska innehålla rim och ramsor (Skolverket, a, 2019). Det står också att elever ska få ta del av estetiska uttrycksformer som innebär att eleven får arbeta med sitt språk genom upplevelser, känslor och kunskaper (Skolverket, Andersson & Svärd, 2015). Exempel på estetiska lärprocesser är musik, dans och drama. Sång står inte utskrivet i läroplanen för förskoleklass men musik rymmer inom begreppet estetiska lärprocesser. Sångtext är dessutom en typ av text och det framgår tydligt i läroplanen för förskoleklassen att elever ska få bekanta sig med texter som kopplar samman ljud, bild och ord (Skolverket, 2019).

(7)

2 Alla elever ska få arbeta med rim, ramsor och estetiska läroprocesser, men hur mycket och på vilka sätt skiljer sig förmodligen åt i olika klasser och detta ville jag ta reda på. Genom frågeställningarna: Hur arbetar lärare med rim, ramsor och sånger i förskoleklass? Vad anser lärarna själva att rim, ramsor och sånger har för betydelse för elevernas språkutveckling? kommer mitt syfte att uppnås. Denna studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide har använts vid tillfället intervjuerna genomfördes. Intervjuerna har begränsats till att komma att handla om fem verksamma lärare och hur de beskriver att de arbetar med rim, ramsor och sånger i undervisningen samt vad de anser om att dessa texter kan bidra till elevers tidiga läsutveckling.

(8)

3

2 Bakgrund

I detta kapitel presenteras relevanta begrepp utifrån syfte och frågeställningar. Inledningsvis

Begreppsredogörelse (2.1), därefter Rim, ramsor och sånger för tidig läsutveckling (2.2),

sedan redogörs för Lärarens roll i undervisningen med rim, ramsor och sånger (2.3), därefter,

Teoretiska perspektiv (2.4), för att avslutas med en beskrivning över vad som står i Styrdokument (2.5).

2.1 Begreppsredogörelse

I detta avsnitt redogörs för begreppen Rim, ramsor och sång. Detta är relevant för samtliga frågeställningar i studien.

Rim innebär att det finns en ljudöverensstämmelse helt eller till viss del mellan två eller flera

ord. Ljudöverensstämmelsen kan finnas i början, mitten eller slutet av ordet (Elleström, 1999). Det finns olika varianter av rim och dessa kan delas in i olika kategorier beroende på dess position i versraden. I följande stycke berörs olika typer av rim för att slutligen definiera slutrim, vilket denna studie lägger störst fokus vid. En variant av rim är allitteration som också kan benämnas som stavrim, uddrim eller bokstavsrim vilket innebär att två eller flera betonade stavelser, vanligast konsonanterna upprepar sig men kan även ske med vokalljud. Ett exempel Elleström (1999) ger på allitteration är:

” Bättre börda bärs ej på väg

än mycket mannavett” (Åke Ohlmarks, refererad i Elleström, 1999, s.54).

Ett rim som befinner sig inuti en versrad kallas inrim (Elleström, 1999). En annan variant av rim som beskrivs av Elleström (1999) är assonans även kallad vokalrim eller halvrim. Dessa rim rimmar endast till hälften och är ofullständiga. Motsatsen till halvrim är fullrim som innebär att alla ljud inne i ordet är lika från och med den sista betonade vokalen. Exempel på fullrim är bok-lok, matt- satt. När ett rim finns i slutet av versen heter det slutrim och innebär att två eller fler ord rimmar och låter likadant från och med den sista betonade vokalen. Slutrim som är enstaviga heter manliga rim och slutrim som är tvåstaviga heter kvinnliga rim (Wolf, 1997). Anledningen till att denna studie handlar om slutrim grundar sig i att det var den variant av rim som lärarna talade om i intervjuerna. Svårigheten att lära sig rimma med

(9)

4 slutrim ligger i att barnet måste flytta fokus från innebörden av ordet till att inse att det är ljudöverensstämmelsen som behöver vara lika. När ett barn inte förstå detta letar den efter ord som passar ihop med innebörden till ordet. Exempel på detta kan vara när ett barn ska hitta rimmet till sko och svarar fot istället för sko-ko (Pramling-Samuelsson, Asplund, Olsson, Pramling, Wallerstedt, 2008). Pramling et.al (2008) beskriver olika nivåer för hur barn utvecklas i sin förståelse för rim. Dessa är att barnet utvecklar sin förståelse för att det är ett annat ord som ska paras ihop med ordet men barnet går efter meningsrelationen snarare än ljudöverensstämmelsen. I nästa steg har barnet förstått att ordet ska låta likadant på slutet. I det tredje steget förstår barnet att orden inte alls behöver ha någon relation till varandra och då kan rimma på nonsensord. Den sista nivån i att förstå rim innebär att barnet klarar av att förklara vad den gör när den rimmar samt klarar av att berätta för någon annan hur den gör.

Ramsor har sedan lång tid tillbaka ingått i människors vardag. Många ramsor har gått från

generation till generation (Pramling et.al 2008). En ramsa används oftast av barn och bygger på rytm utan att den behöver ha något sammanhang eller mening (Nationalencyklopedin, u.å.1). Rytm är synonymt med takt vilket innebär att den kan vara regelbunden eller oregelbunden (Wolf, 1997). Elever som har en försämrad rytmuppfattning och en försämrad taktuppfattning har svårare att läsa och skriva. Detta skulle kunna motverkas genom att elever får träning i rytm och takt (Bhide, Power och Goswami 2013). Svensson (2005) beskriver en mängd olika typer av ramsor att använda sig av i undervisning. Det finns traditionella ramsor, tack för maten ramsor, räkna ut ramsor, ramsor för att uppfatta skillnaden mellan kort och lång vokal, ramsor om djur och ramsor för busiga barn. Exempel på en räkna ut ramsa Svensson (2005) ger är:

” Ole dole doff

Kinke lane koff

Koffe lane

Binke bane

Ole dole doff” (Svensson, 2005, s.91)

Svensson (2005) beskriver att anledningen till att använda sig av ramsor i undervisningen är för att barnen ska få träna rytm, njuta av språket samtidigt som det tränar dem att bli språkligt medvetna.

(10)

5

Sång används oftast med hjälp av en röst och melodi för att ge ett musikaliskt uttryck

(Nationalencyklopedin, u.å.2). I denna studie kan sången innebära att elever och lärare sjunger själva men det kan också innebära att en sång spelas med hjälp av tekniska hjälpmedel. Precis som i en ramsa är rytmen väsentlig i sång och den spelar stor roll vid språkinlärning. Sjunger läraren och eleverna tillsammans bidrar detta även till gemenskap. I olika visor kan ord och vitsar uppmärksammas. Det går även att använda sången till att öva språklig medvetenhet samt att öva upp språkljud (Svensson, 2005). Exempel på sångtext där elever får tränas i att öva upp språkljud är denna variant av blinka lilla stjärna:

” Dinka dilla därna där dur dag dundrar dar du där därran dockar du din dyn

dik den diamant di dyn

Dinka dilla därna där dur dag dundrar dar dur där” (Svensson, 2005, s. 162).

Dahlbäck (2011) beskriver hur sånger med rim och rytm kan användas för att repetera och aktivera fler sinnen för att lära sig ord, sånger och melodier. Sången kan även bidra till att elever få en känsla för en texts innehåll.

2.2 Rim, ramsor och sånger för tidig läsutveckling

I detta avsnitt definieras The Simple View of Reading (2.2.1), Avkodning (2.2.2), och

Läsförståelse (2.2.3), vilka är relevanta för frågeställningen: Hur upplever lärare att arbetet med rim, ramsor och sånger bidrar till elevers läsutveckling?

2.2.1 The Simple View of Reading

För att utvecklas till en god läsare krävs enligt Gough och Tunmer (1986) att en individ kan behärska såväl avkodning som förståelse. De har tagit fram en modell som heter The Simple

View of Reading och består av ekvationen: Läsning = avkodning x förståelse. Att lärare

arbetar förebyggande med läsutveckling och tar hänsyn till att båda delarna av ekvationen uppfylls är den viktigaste faktorn för elevers läs-och skrivinlärning. Många ungdomar och vuxna som har läs-och skrivsvårigheter hade kunnat undvika dessa problem om de fått en bättre läs-och skriv undervisning från skolstart. Genom att utveckla elevers verbala utveckling och bokstavskunskap samt fonologiska utveckling som är en del i att eleven kan avkoda, kan

(11)

6 elever stödjas redan i förskoleklass i sin läsutveckling (Wengelin och Nilholm, 2017). Avkodning innebär den tekniska sidan av ekvationen och kommer att beskrivas i nästa avsnitt. 2.2.2 Avkodning

För att lära sig läsa krävs språklig medvetenhet. Med det menas att elever börjar fundera över både talat och skrivet språk. Eleven behöver flytta fokus från språkets innehåll till att förstå språkets form likväl förstå att bokstäver består av ljud (Svensson, 2009). För att eleven ska förstå och reflektera över hur språket är uppbyggt ljudmässigt behöver hen bli fonologisk medveten. Fonologisk medvetenhet övas upp genom språklekar där eleven genom lek får identifiera ljud, ta bort fonem eller rimma. Bryant, Maclean, Bradley och Crossland (1990) fann i sin undersökning att de barn som tidigt kunde rimma och hade fått en medvetenhet kring fonem hade lättare för att lära sig läsa. I många förskoleklasser används Bornholmsmodellen som bygger på olika språklekar för att utveckla den fonologiska medvetenheten hos elever (Lundberg, 2007).

När en elev blivit fonologiskt medveten kan den börja träna avkodning. Med avkodning menas att läsaren kan tolka tecken till ord. Att träna avkodning är viktigt för att läsningen ska automatiseras och i sin tur bidra till att läsaren orkar följa med och förstå i texten. Repeterad läsning är ett effektivt sätt att träna avkodning. Denna läsning kan ske enskilt eller tillsammans i grupp där exempelvis läraren läser först och elever läser efter. Ramsor, dikter eller sånger används med fördel för att träna repeterad läsning då dessa texter oftast är korta och lätta att läsa med inlevelse (Carver & Gregg, 2007). Det är oftast bristande avkodning som är en bidragande orsak till elevers otillräckliga läsförmåga då den bidrar till att förståelsen blir lidande (Rasinski et al. 2009).

2.2.3 Läsförståelse

Andra sidan av ekvationen är att få förståelse för en text. Ramsor och sånger kan med fördel användas för att träna läsförståelsestrategier, då dessa texter ger möjlighet för diskussioner till tolkningar och funderingar på olika nivåer av en text. Dessa texter lämpar sig även för att träna ordförståelse samt öka ordförrådet hos elever, vilket är en viktig del inom förståelsen

(Carver och Gregg, 2008). Desto större ordförråd en elev har desto lättare kommer eleven ha i sin förståelse för både talat och skrivet språk. En elevs ordförråd hänger tätt samman med dess läsförståelse då det kan vara svårt för eleven att hänga med i en text om den inte förstår tillräckligt många ord (Frylmark, 2018). För att nå en djupare förståelse krävs att den som

(12)

7 läser texten kan använda sig av olika strategier. Stensson (2006) beskriver olika strategier som elever kan använda sig av för att skapa förståelse för en text. Dessa är att eleven kan göra

kopplingar till texten, ställa frågor till texten, bestämma vad som är viktigt, syntetisera, skapa inre bilder och läsa mellan raderna. Att göra kopplingar till texten innebär att koppla samman

texten till sina egna erfarenheter. Att ställa frågor till texten innebär att eleven börjar undra och förstå texten på ett djupare plan. Att bestämma vad som är viktigt i texten innebär att välja ut information eleven behöver. Syntetisera innebär att lägga till ny information till befintlig information. Skapa inre bilder gör läsaren då den själv kan fantisera och fundera om miljöer, smaker och lukter. Den sista strategin är att kunna läsa mellan raderna där läsaren kopplar ihop textens inre bilder med att tolka underliggande budskap i texten. Läraren har en avgörande roll för att skapa förståelse samt att motivera elever i sin läsutveckling, vilket beskrivs i nästa avsnitt.

2.3 Lärarens roll i undervisningen med rim, ramsor och

sånger

I detta avsnitt definieras lärarens roll för undervisningen med rim, ramsor och sånger. Detta är relevant för frågeställningen: Hur ser lärarna i studien på sin egen roll i arbetet med rim,

ramsor och sånger i förskoleklass? och Hur upplever lärare att arbetet med rim, ramsor och sånger bidrar till elevers läsutveckling?

Att använda rim, ramsor och sång i undervisningen kan vara ett sätt att skapa en positiv känsla och gemenskap i klassrummet (Svensson 2005). En gemenskap i klassen och en positiv relation mellan lärare och elev är viktigt för att öka motivationen hos eleverna (Lillejord, Manger & Nordahl, 2013). Lärarens förmåga att skapa de bästa förutsättningar för samtliga i klassen kan vara avgörande för vissa elevers skolframgång. Kan läraren skapa miljöer och sammanhang som bidrar till elevers lust att lära finns stor möjlighet för att lyckas skapa ett framgångsrikt klassrum. I ett framgångsrikt klassrum tänker elever att de vill och vågar samt att läraren har förståelse för att elevens utveckling pågår livet ut. Ett gynnsamt klassrumsklimat präglas även av att läraren visar respekt, intresse och empati för eleverna (Westlund 2017). Motivation är ytterligare en förutsättning för att elever ska lyckas i skolan och i sin läsutveckling (Gärdenfors 2010). Elever som får leka med språket tillexempel genom ramsor och sånger med engagerade vuxna kommer att ha lättare för att bli motiverade och intresserade för det skrivna språket (Svensson 2005). Genom att läraren låter elever arbeta

(13)

8 med rim och ramsor bidrar det till elevernas möjlighet att uppskatta det poetiska i språket samtidigt som det skapar lust och förundran över det skrivna språket (Lundberg 2007). Om elever blir intresserade är det också större chans att de kommer att lyckas och på så sätt får en självkänsla som gör att de fortsätter att lyckas. Tvärtom blir det för de elever som inte lyckas och då hamnar i en nedåtgående spiral, där läsinlärningen kommer att upplevas som mer och mer besvärlig. Samtliga som arbetar inom skolan måste verka för att elever får lust att lära sig läsa och att de får igång positiva spiraler, för att stärka elevers självförtroende i att bli läsare (Ismen 2006).

En trygg miljö är en förutsättning för att elever ska lära sig att tala eller uppträda inför publik. Att elever får träna på muntlig framställning tidigt är av stor vikt. Får elever en positiv start tidigt i sin skolgång och känner att de lyckas i sociala sammanhang påverkar detta självkänslan (Tjernberg 2018). Ramsor och sånger är en genre som människor ofta kommer i kontakt med i barndomen och dessa typer av texter lämpar sig väl till att framföra muntligt inför publik och är därför gynnsamma att användas till muntlig framställning (Stange & Wyant, 2008). Raskinski et al. (2016) beskriver att texter som tal och sånger är lämpliga att framföra muntligt och poängterar även att det är betydelsefullt för elever att ha en mottagare till sin text för att det ska upplevas som meningsfullt.

Om en elev har problem med sitt uttal kan det bli besvärligt för eleven i de sociala kontakterna samt vid muntlig framställning, vilket i förlängningen kan leda till att eleven får dåligt självförtroende, sluter sig och på så vis inte vågar utforska språket (Svensson, 2005). Lärarens roll att tidigt upptäcka problem med uttal och tidigt arbeta förebyggande är viktigt för att stötta eleven. Arbete med språkljud med hjälp av språklekar kan vara ett sätt att utveckla elevens förmåga i artikulation av ljuden. Att sjunga sånger som fokuserar på olika språkljud kan vara ytterligare ett sätt att träna denna förmåga på ett lustfyllt sätt (Svensson, 2005).

2.5 Teoretiska perspektiv

I detta avsnitt redogörs för det sociokulturella perspektivet.

Enligt Säljö (2020) utgår det sociokulturella perspektivet som grundadats av Lev Vygotskij (1896–1934) ifrån att samspelet med andra är avgörande för lärandet. Inom perspektivet används begreppet mediering för att förklara hur människan använder sig av redskap för att

(14)

9 förstå sin omvärld. Redskapen är antingen språkliga eller materiella. De språkliga redskapen är kulturella och de redskapen används för att tänka och kommunicera. Språket används även för att ta till oss kunskap och lära tillsammans med andra. Svensson (2009) beskriver att i detta perspektiv är en miljö med möjlighet till kommunikation som bidrar till elevens språkutveckling en förutsättning för att öka den intellektuella förmågan. Ytterligare ett begrepp som Imsen (2006) beskriver inom det sociokulturella perspektivet är den proximala

utvecklingszonen. Begreppet innebär att eleven kan med hjälp av en annan elev eller lärare

som är på en högre nivå klara av en uppgift som ligger ovanför dennes förmåga. Den pedagogiska utmaningen för läraren ligger i att sträva efter att eleven ska utmana sig själv och på så vis utvecklas (Imsen 2006). I detta begrepp är läraren en förebild som modellerar genom att visa hur något ska utföras och hjälper eleven att förstå samband. Läraren ska dessutom synliggöra sådant som för eleven inte är uppenbart. Inom det sociokulturella perspektivet är det viktigt att läraren ställer sig frågorna vad ska vi göra? hur ska vi göra? och med vem ska vi göra det med? Läraren behöver reflektera över varför den väljer innehållet till sin lektion och för vem (Berg 2011). Enligt Fleer, (1990) myntade Jerome Bruner (1983-2016) begreppet scaffolding. Begreppet innebär att läraren modellerar för att stötta eleven. Svensson (2009) beskriver att läraren är viktig för att stötta och hjälpa eleven att klara av uppgifter som den egentligen inte hade klarat på egen hand. I en stödjande miljö med en stöttande omgivning har eleven större möjlighet till att utveckla sitt språk. Arbetet med språklekar såsom rim, ramsor och sånger i undervisning görs med fördel tillsammans med andra då det bidrar till ett samspel elever emellan. En lärare som är intresserad och stöttande bidrar till att elever vågar ta sig an dessa typer av lekar med språket (Svensson, 2005).

2.6 Styrdokument

Förskoleklassen är från och med hösten 2018 en obligatorisk skolform som ska vara en brygga mellan förskolan och skolan. I förskoleklassen möts förskolans och skolans traditioner av undervisning och omsorg (Herrlin, Frank och Ackesjö, 2019). Lärare som arbetar i förskoleklass behöver ha tre olika perspektiv att förhålla sig till. Dessa är ett tillbakablickande perspektiv som handlar om att förhålla sig till vad eleverna kan när de kommer till förskoleklass. Det andra är att inta ett perspektiv för att vara här och nu och detta handlar om vad elever behöver kunna för tillfället. Det sista perspektivet är ett framtidsperspektiv för att ha sikte på att eleven ska nå kunskapskraven i årskurs 3 (Herrlin et. al 2019). I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) beskrivs att barnen ska få använda sig av olika uttrycksformer

(15)

10 för att kommunicera samt ta del av olika uttrycksformer. Till exempel nämns dans, musik och sång. I förskoleklassens läroplan beskrivs att elever ska få arbeta med: ”Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer” (Skolverket, 2019a). Den skrivna texten har en betydande roll i förskoleklass då elevernas lust till att lära sig läsa ska väckas genom att de får exponeras för olika texter. I syftesdelen för förskoleklassen står följande: ” Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjligheter att läsa, lyssna på, samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter och händelser” (Skolverket, 2019a). Rim och ramsor har en egen punkt tillsammans med begreppet andra ordlekar under centralt innehåll för förskoleklass (Skolverket, a, 2019). I kommentarmaterialet utvecklas detta med att innehållet rim, ramsor och andra ordlekar utifrån elevens behov och förutsättningar bidrar till att eleverna utvecklas och utmanas i sin språkutveckling (Skolverket b, 2019). Rim, ramsor och sånger är ett innehåll som återkommer i kursplanen för svenskämnet i årskurs 1-3 och är därför ett ämnesinnehåll som är aktuellt i förskoleklassen men även för elevens framtida skolgång (Skolverket, 2019).

(16)

11

3 Syfte och frågeställningar

3.1 Syfte

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilka olika sätt förskollärare beskriver hur de arbetar med rim, ramsor och sånger i undervisningen samt vad de anser om att dessa texter kan bidra till elevers tidiga läsutveckling.

3.2 Frågeställningar

• Hur arbetar lärarna i studien med rim, ramsor och sånger?

• Hur ser lärarna i studien på sin egen roll i arbetet med rim, ramsor och sånger?

• Hur upplever lärare att arbetet med rim, ramsor och sånger bidrar till elevers tidiga läsutveckling?

(17)

12

4 Metod

I detta kapitel redogörs för utförandet av studien. Inledningsvis beskrivs studiens Teori (4.1), därefter Val av forskningsmetod (4.2), sedan Test av intervjuer (4.3). därefter redogörs för

Urval av informanter (4.4), Genomförande (4.5) och sedan Bearbetning av material och analys (4.6). Avslutningsvis, beskrivs Etiskt förhållningssätt (4.7) och Reliabilitet och validitet (4.8)

4.1 Teori

Studiens syfte är att skapa förståelse för lärares uppfattningar om hur rim, ramsor och sånger kan användas i undervisningen samt vad lärarna anser om att rim, ramsor och sånger kan bidra till elevers tidiga språk- och läsförståelse. För att skapa förståelse för lärarnas uppfattningar grundas studien på en hermeneutiks ansats. Hermeneutiken ämnar tolka ett innehåll för att därefter forskaren ska förstå och slutligen förmedla budskapet vidare (Westlund, 2015). Hermeneutiken har tre inriktningar och i denna studie används den existentiella inriktningen vilken handlar om att forskaren undersöker ett fenomen för att skapa förståelse för det med hjälp av sin bakgrundskunskap (Westlund, 2015). Studien är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. När människor beskriver upplevelser och tankar går det inte komma ifrån att tankarna grundar sig i en förförståelse hos människorna. Även intervjuaren har en viss förförståelse för ämnet, vilket påverkar tolkningen och bearbetningen av materialet. Forskarens förförståelse kan vara en tillgång som bidrar till ett djupare resonemang, det kan också försvåra arbetet genom att den bär på förutfattade meningar och fördomar (Westlund, 2016). Det underlättar om forskaren berättar om sin förförståelse inom ämnet för att på så vis uppmärksamma läsaren på detta (Westlund, 2015).

4.2 Val av forskningsmetod

Då syftet med studien är att skapa en bild av hur lärare i förskoleklass uppfattar och arbetar med rim, ramsor och sånger blev valet att göra semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i förskoleklass. Intervjuerna är semi-strukturerade och respondenterna har fått likadana frågor men beroende på svar kan följdfrågorna komma att se olika ut (Brinkman & Kvale, 2015). Hermeneutiken lämpar sig väl för kvalitativa intervjuer där forskaren är öppen och engagerad i frågeställningarna (Westlund, 2015). Hermeneutiken ligger till grund för att

(18)

13 intervjuaren måste tolka och förstå det som sägs under intervjuerna, för att intervjuaren ska kunna förstå respondentens svar och ställa följdfrågor som leder till djupare förståelse inom ämnet. Brinkman och Kvale (2015) beskriver vikten av att intervjuaren har en intervjuguide med förberedda frågor som rör studiens område. Dock får den som intervjuar vara beredd på att följa respondentens svar vilket har gjorts i denna studie.

4.3 Test av intervjuer

Innan intervjuerna av lärare i förskoleklass gjordes så genomfördes två pilotintervjuer. Anledningen till att två pilotintervjuer genomfördes var för att se hur frågorna skulle fungera under intervjuerna. Frågorna testades för att se om de var lättförståeliga och om de upplevdes komma i rätt ordning, var tillräckligt många och om de följde ett tydligt tema. Pilotintervjuerna gav också möjlighet att få en uppfattning om tidsåtgång för intervjuerna. Pilotintervjuerna utfördes vid två olika tillfällen och spelades in med mobiltelefon. Efter första intervjun korrigerades frågorna något och efter andra intervjun ytterligare något. De två som frivilligt deltog i intervjun var en lärarstudent samt en lärare som tidigare arbetat i förskoleklass. Intervjuerna tog 25 respektive 35 minuter. Efter båda pilotintervjuerna genomförts uppkom ett behov av att de intervjuade behövde mer information om vad intervjun skulle handla om samt redogörelse för begreppen rim, ramsor och sånger. Detta är även något Back och Berterö (2016) beskriver att respondenten behöver få information vad intervjun ska komma att handla om. Det är också viktigt att respondenten blir upplyst om att det är dennes upplevelser och erfarenheter som efterfrågas och att svaren inte kommer att bedömas.

4.4 Urval av informanter

Larsson (2011) beskriver att den som ska genomföra intervjuer behöver ställa sig frågor om vem som ska intervjuas och hur många som ska intervjuas. I studien intervjuas lärare från förskoleklass då det är den verksamhet som studiens frågeställning riktar sig emot. Antalet informanter avgjordes utifrån tidsramen för studien. Larsson (2011) menar att analysen av intervjumaterial är arbetsamt och tidskrävande då intervjuerna oftast är omfattande. Det komplexa med en intervju är att intervjuaren behöver komma in på djupet för att förstå ämnet samtidigt som det är positivt ifall respondenterna har olika uppfattningar så det blir en variation i urvalet (Larsson, 2011). Studiens bredd av informanter består i att lärarna har olika lång arbetserfarenhet, befinner sig på olika skolor samt att de är i olika åldrar. Det som

(19)

14 förenar lärarna är att samtliga har arbetat i förskolan tidigare. Lärare i förskoleklass valdes ut genom kontakter i form av tidigare verksamhets förlagda utbildningar samt via bekanta. Larsen (2007) beskriver detta sätt att välja ut personer som att de väljs utifrån ett godtyckligt urval, vilket betyder att den som utför studien väljer utifrån egen bedömning. En av lärarna tipsade om ytterligare en lärare som hon kunde tänka sig var relevant för studien. När personer som är relevanta för studien tipsar om andra relevanta personer kallas detta snöbollsmetoden (Larsen, 2007). Från början var det sex deltagare som skulle intervjuas, dock fick en av lärarna lämna återbud på grund av tidsbrist. Totalt fem intervjuer genomfördes.

4.5 Genomförande

Intervjuerna bokades via mejl och här bestämdes även tid och plats. Tre av intervjuerna genomfördes på lärarnas arbetsplats och två av intervjuerna utfördes i deltagarnas hem. Intervjuerna tog mellan 20-40 minuter, vilket stämde överens med tidigare pilotintervjuer. Intervjuerna inleddes med en kort presentation av upplägg och studiens syfte samt en beskrivning av rim, ramsor och sånger. Respondenten skrev under en samtyckesblankett där hon gav sitt medgivande till att spelas in på ljudfil samt att medverka i studien.

I intervjuerna behandlades frågorna i intervjuguiden och följde oftast den ordning som de stod i. I vissa fall ändrade frågorna ordning då respondenten kom in på ett ämne som tillhörde en fråga som skulle komma längre ner i ordningen. För att undvika upprepningar för respondenten och för att samtalet skulle flyta på så fick respondenten svara på även den fråga som dök upp och därefter återupptogs ordningen i intervjuguiden. Frågorna som ställdes var till största delen öppna frågor, detta för att respondenten skulle kunna svara fritt. Bryman (2008) beskriver att fördelarna med öppna frågor är att den som intervjuar kan få oväntade svar, vilket då öppnar upp för fler möjligheter om vad samtalet kan leda till. En annan fördel är även att frågorna inte leder den intervjuade i en viss riktning utan att den kan svara efter sin kunskapsnivå.

4.6 Bearbetning av material och analys

Inom hermeneutisk forskning finns en viss frihet vid analys och tolkning av insamlat material. Detta beror bland annat på att den som utför studien använder sig av olika sätt för att tolka och förstå materialet då förförståelsen spelar roll vid analys (Westlund, 2016). Transkribering av materialet genomfördes samma dag som intervjuerna och lästes sedan igenom medan

(20)

15 intervjuerna lyssnades till igen för att säkerställa en korrekt transkribering och för att hitta mönster. När mönster och teman började bli uppenbara markerades det i texten med olika färger allt eftersom vad de olika delarna passade in. Transkriberingen lästes igenom flera gånger och färgkodades för att se teman och mönster i materialet. Allt som handlade om hur

lärare arbetade med rim och ramsor markerades i texten med blå färg. Den delen som

handlade om hur lärarna arbetade med sång markerades med rosa färg i texten. Lärarnas roll

i arbetet med rim, ramsor och sånger markerades orange. Vad lärarna ansåg om hur elevernas språk- och läsutveckling utvecklas med rim, ramsor och sånger markerades med grön färg. Till rim, ramsor och sånger som tema eller muntlig framställning användes gul färg i

transkriberingstexterna. Lärarnas kunskaper om rim, ramsor och sånger och material de

använder sig av markerades med lila färg. Kategorierna sammanställdes under olika rubriker

som framkommer i resultatet. Tolkning och analys av materialet ligger till grund för hermeneutiken, och är nödvändig för att förstå textens budskap och innebörd (Bryman, 2015). Från den transkriberade texten valdes relevanta och intressanta citat ut, detta för att göra texten mer förståelig samt att den stärker textens trovärdighet.

4.7 Etiskt förhållningssätt

Studien är genomförd enligt de fyra forskningsetiska principerna som beskrivs av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002). Dessa principer är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att

forskaren ska informera respondenten om villkoren för att delta i studien. Respondenterna blev i denna studie informerade om intervjuns upplägg och att deltagandet är frivilligt samt att de närsomhelst har rätt att avbryta intervjun. Samtyckeskravet innebär att forskaren ska inhämta deltagarens samtycke. De som blev intervjuade i denna studie fick skriva på samtyckesblankett som informerade om att intervjun skulle komma att spelas in för att sedan transkriberas och att deltagarna skulle få fiktiva namn i studien. I studien tas även hänsyn till att den intervjuades uppgifter inte sprids utan att de hålls privata så som

konfidentialitetskravet kräver. Personuppgifter i denna studie förvaras på ett säkert ställe och

raderas efter genomförd studie. Den sista etiska principen att ta hänsyn till är nyttjandekravet, vilket innebär att den insamlade informationen endast får användas till forskningsändamål och inte användas eller utlånas till icke-vetenskapliga ändamål (Vetenskapsrådet, 2002).

(21)

16 Reliabilitet och validitet utgör grunden för att en tillförlitlig bild av undersökningen ska vara möjlig (Bryman, 2008). I studien gjordes en intervjuguide med frågor som var kopplade till frågeställningarna i studien och på detta sätt höll studien en hög validitet. För att en undersökning ska vara tillförlitlig så ska den uppfylla fyra kriterier. Dessa är trovärdighet,

överförbarhet, pålitlighet och att styrka och konfirmera. Det första kriteriet är trovärdighet

och här säkerställs att studien utförts enligt de regler som gäller samt att återkoppling sker till de personer som medverkat i studien. Studiens tillvägagångsätt har beskrivits ingående vilket på så vis ökar trovärdigheten då den som läser studien kan få en klar bild över hur materialet har analyserats. I överenskommelse med respondenterna kommer de få ta del av studien när den är klar. Det andra kriteriet är överförbarhet vilket i en kvalitativ undersökning betyder att redogörelsen för analysen ska vara så pass beskriven att den går att genomföras av någon annan i en annan miljö. I denna studie är analysen beskriven så pass utförligt att den kan utföras på ett tillvägagångsätt enligt denna studies upplägg. En kvalitativ undersökning ska vara pålitlig på så vis att alla tillvägagångsätt samt material i forskningsprocessen redovisas, vilket görs i denna studie då intervjufrågor finns med som bilaga. Det sista kriteriet är att

styrka och konfirmera och detta betyder att forskaren öppet visar att det inte finns några

personliga värderingar som har påverkat resultatet (Bryman, 2008). Genom att citat från respondenterna tagits med i resultatet ökar trovärdigheten i studien samt visar på att inga personliga värderingar har påverkat studien då det är respondenternas egna ord som kommer fram i texten.

(22)

17

5 Resultat

I följande kapitel presenteras resultatet av det analyserade materialet. Först en presentation av

deltagarna i studien (5.1), därefter redogörs resultatet (5.2). Resultatet är kategoriserat efter

studiens frågeställningar: (1) Hur arbetar lärarna i studien med rim, ramsor och sånger? (2)

Hur ser lärarna i studien på sin egen roll i arbetet med rim, ramsor och sånger? (3) Hur upplever lärare att arbetet med rim, ramsor och sånger bidrar till elevers tidiga läsutveckling?

5.1 Presentation av deltagare i studien

I studien har fem lärare i förskoleklass deltagit. Samtliga lärare har en förskollärarutbildning med behörighet att arbeta i förskoleklass. För att synliggöra skillnaderna mellan lärarna följer här en kort presentation där deras ålder anges samt hur länge de arbetat i förskoleklass.

Caroline är 36 år gammal och har arbetat i förskoleklass i 1 år.

Lena är 62 år gammal och har arbetat i förskoleklass i 25 år.

Gun är 67 år gammal och har arbetat i förskoleklassen i 27 år.

Martina är 39 år gammal och har arbetat i förskoleklassen i 4.5 år.

Malin är 45 år och har arbetat i förskoleklassen i 6 år.

5.2 Resultatredovisning

I detta avsnitt presenteras resultatet under rubrikerna Rim och ramsor i klassrummet (5.2.1),

Sång i klassrummet (5.2.2), sedan Lärarens roll i arbetet med rim, ramsor och sånger (5.2.3),

som därefter följs upp med Elevens språk- och läsutveckling (5.2.4), sedan beskrivs Rim,

ramsor och sånger som tema eller muntlig framställning (5.2.5), och slutligen Lärarnas kunskaper om rim, ramsor och sånger och material de använder sig av (5.2.6).

5.2.1 Rim och ramsor i klassrummet

Samtliga lärare beskriver att de arbetar med rim och ramsor. I analysen framkom skillnader i vilken utsträckning samt i vilket sammanhang de olika lärarna använder rim och ramsor. Malin och Lena berättar att de använder ramsor vid övergångar mellan aktiviteter och vid

(23)

18 väntan. Martina beskriver även hon att ramsor är en utmärkt aktivitet att använda om det blir tid över av lektionen eller om det uppstår väntan mellan lektioner. Vid dessa tillfällen kan de läsa ramsor högt och gemensamt i klassen för att få eleverna att fokusera.

Lena beskriver att de arbetar en hel del med rim fram till höstlovet. I citatet nedan beskriver hon hur arbetet sker:

När vi startar upp hösten med rim då har vi hittat en grej som vi gillar och som barnen köper. Vi har ett slags gosedjur eller så, i år har vi en uggla och en dag när barnen kommer så står fönstret på vid gavel och allt ligger huller om buller och vi kommer in och där sitter han med en säck och ett brev att han vill flytta in till oss. I den säcken har han olika rim saker då ett glas och en vas och så ska barnen komma på vad det är för saker han vill, då så startar vi upp det här med rim och sen blir den också mätt på rim så vi matar den dagligen med rim (Lena).

Vidare berättar Lena varför de valt att arbeta med rim. Lena anser att elever överlag är duktiga på att rimma vilket i sin tur gör det möjligt för elever att vara delaktiga. Lena uttrycker: ”Kan eleven inte komma på ett riktigt ord så funkar det bra med nonsensord”.

Gun beskriver att det har ändrats en del kring arbetet med rim och ramsor och upplevde att de arbetade mer med det förr: ”När jag började arbeta då var det väldigt mycket rim och ramsor och då var det ju Lennart Hellsing du vet Krakel Spektakel och allt sådant var väldigt viktigt att man skulle hålla på med” (Gun).

Martina beskriver att de arbetar med rim och ramsor till viss del men inte regelbundet. Vidare beskriver Martina att de arbetade mer med rim och ramsor när hon arbetade på förskola. Hon berättar även att rim är något de flesta elever behärskar när de börjar i förskoleklass. Martina beskriver att de arbetar med en app i svenskan som heter Bornholmsappen. I appen kan eleverna arbeta med rim. Ramsor är inte heller något Martina använder sig av regelbundet utan det blir mer sporadiskt.

Caroline beskriver hur elever arbetar med rim i hennes undervisning när lärarna presenterar veckans bokstav. När de gör det har de alltid ett rim kopplat till bokstaven. Lena och Martina berättar att deras elever kommer i kontakt med rim även i sånger samt vid högläsning av vissa bilderböcker. Lena berättar att de läser högt ur Elsa Beskows bok Hattstugan som går på rim. Här får eleverna fylla i rimmen i slutet av meningen eftersom det ord som rimmar inte står utskrivet.

(24)

19 Malin beskriver att hon arbetar en hel del med ramsor i sin undervisning. På följande sätt beskriver Malin arbetet:” Jag använder mig av rim, ramsor och tungvrickare övningar, motoriska övningar, klappövningar så att man använder alla hjärnhalvor och för att det rent motoriskt förbereder dig för att kunna skriva” (Malin).

Vidare beskriver Malin att det är viktigt att elever lär sig rimma i de tidiga skolåren. Malin uttrycker följande citat:

Det har varit olika fint med om man ska hålla på med rim eller inte. Men jag tänker, som i skolan om man går i sexan, dem ska skriva dikter och det ska vara lite på vers det är ju jätte svårt om du inte har fattat vad rim är när du är liten. Det är ju jättesvårt om man inte har pratat om rim (Malin).

5.2.2 Sång i klassrummet

Samtliga lärare berättar att de använder sig av sång i deras klassrum. Lärarna anser att sång passar bra vid väntan och vid övergångar mellan aktiviteter. Samtliga lärare beskriver att de använder sång vid samlingar och vid högtider. Malin och Lena har ett särskilt intresse för sång och använder sången när tillfälle ges. Lena berättar att hon alltid försöker finna en sång till det hon ska undervisa om. Har de matematik så förenar hon matematiken med en sång som passar till det de ska arbeta med. På ett liknande sätt beskriver Malin att hon använder sång för att skapa nyfikenhet. Vidare beskriver Malin att hon använder sång för att samla ihop gruppen, för att eleverna ska få röra på sig men även för att arbeta kring värdegrunden. Detta kan visa sig i att klassen sjunger sånger om vänskap eller gör samarbetsövningar. Vilket framkommer i citatet nedan:

Ja men ibland är det ju att vi bara samlar ihop oss. Eller att det är att nu måste vi röra på oss. Att det är en rörelsesång att man får in det i kroppen. Det kan vara motoriskt, det kan vara vänskaps, det kan vara genus, ja man kan ha många olika syften. Jag drar inte en låt bara för att det är kul (Malin)

Att använda sång för att skapa gemenskap är något som samtliga lärare anser är fördelaktigt. Malin använder också sången för att berätta sagor och tycker att detta är ett gynnsamt sätt för att få elever delaktiga och intresserade av en berättelse. Tillsammans med elever kan hon även skriva egna sånger vilket är något som också Lena gjort. Lena berättar om hur de sjunger en sång som går på rim. Sången heter yxan, byxan, handen, tanden. När eleverna har lärt sig texten hjälps de åt att byta ut innehållet i den mot nya ord som rimmar. Fyra av lärarna berättar hur de använder sång för att eleverna ska lära sig olika saker såsom veckodagar, alfabetet eller månader. Gun berättar hur hon genom åren använt sig av Majas Alfabetssånger

(25)

20 för att arbeta med bokstäver. Hon berättar också om att det blir en hel del sång och uppträdande vid högtider men beskriver att det är mindre av de här aktiviteterna än i början av hennes karriär. Gun uttrycker en anledning till att det skett en minskning:

Men jag tycker nog att det är bra att det inte går till överdrift med att sjunga de här traditionella sångerna då många elever har ett annat modersmål och de har inte med sig de här sångerna som de svenska barnen växer upp med (Gun).

Även i Malins klass har ett stort antal elever annat modersmål och hon berättar att hon använder sånger som har nonsensord för att alla elever ska känna delaktighet. Dessa sånger kan även stimulera uttalet hos eleverna. Ett annat sätt för att skapa deltagande och likvärdighet i klassen är att de tillsammans i klassen sjunger en afrikansk sång. Ingen i klassen behärskar språket i denna text men eleverna uppskattar sången. Då ingen i klassen kan språket innebär det att alla elever deltar på lika villkor.

Lena berättar att i och med att förskoleklassen har mer schemalagda lektioner så tenderar sångstunder att bli endast på musiklektionen. Detta tycker Lena inte är bra för hon vill använda sig av sången vid fler tillfällen där möjlighet finns till repetition och upprepning. Hon säger ” Jag tycker att förskoleklassen blivit mer uppdelad som lektioner och då ska man kanske ha musik 40 minuter i veckan och det köper inte riktigt jag för jag vill gärna sjunga ofta och helst lite varje dag och upprepa och upprepa så att det fastnar” (Lena).

5.2.3 Lärarens roll i arbetet med rim, ramsor och sånger

Lena beskriver hur hon alltid agerar och sjunger med i sången. Hon anser också att det är viktigt att läraren verkligen kan ramsan eller sången för att kunna ha ögonkontakt med elever under tiden. Lena berättar också att hon gärna använder sig av sånger hon själv uppskattar och som hon har lätt för att lära ut. Lena anser att det är viktigt att som lärare vara engagerad i denna typ av aktivitet vilket framkommer i följande citat:

Jag agerar alltid och sjunger med och jag tycker att det är viktigt att man verkligen kan ramsorna och sången så att man inte måste sitta och titta i ett papper utan att man kan titta på barnen och ha ögonkontakt. Och det har jag också i och med att man varit med såhär många år så vet man vilka sånger som går hem och jag har gjort iordning en musikpärm med tips på sådana sånger som de gillar och som jag gillar och har lätt för att lära mig att lära ut (Lena).

Att vara engagerad och leva sig in i det man gör är något samtliga lärare anser är viktigt. Caroline tror att det är en fördel att hon arbetat i förskola tidigare. Vilket hon beskriver i nedan citat:

(26)

21 Jag har fått träna mig i min ledarroll att jag ska våga vara den som visar och vara en

förebild för barnen för att alla barn kanske inte vågar visa eller vågar släppa loss eller bjuda på sig själva inför kompisarna men då måste jag som ledare visa att det är okej och att alla kan sjunga och att man kan vara lite tokig ibland (Caroline).

På liknande sätt uttrycker Martina vikten av att vara en förebild i nedan citat: Jag gillar liksom att spela teater och bjuda på mig själv det har jag inga problem med. Vi bjuder verkligen på oss själva och det är kul för då får man ju verkligen med sig dem. Om man själv tycker det är jobbigt förmedlar man ju det. Det spelar ganska stor roll hur man presenterar något hur det tas emot. Det är större chans att du får med dig barnen om du själv är motiverad och kör på och är taggad och så, de tycker ju det är skitkul när vi vuxna gör bort oss (Martina).

Som tidigare framkommit anser både Lena och Malin att arbetet med sång kan bidra till att skapa intresse och nyfikenhet hos elever. Lena använder sig gärna av sång när hon startar upp en lektion eller något nytt område. Hon tycker att det är ett bra sätt för att väcka intresse och få elever delaktiga och motiverade. Hon berättar att det finns elever som inte är intresserade av att sjunga och att läraren då får stötta och motivera dem. Ramsor anser Lena att de flesta elever är delaktiga och motiverade till att arbeta med. Malin berättar att hon tycker att det är viktigt att vara på rätt humör när dessa aktiviteter ska utföras. Hon berättar att elever märker på henne om hon inte är engagerad och motiverad på riktigt. Gun berättar om hur hon kan höra hur elever tar med sig ramsor och sånger utanför klassrummet. Ett exempel är när hon kan höra hur eleven fortsätter att sjunga eller säga en ramsa de övat på under lektionstid när de går ut på rast. Vidare berättar Gun att det kan vara ett tecken på att ramsor och sånger fastnar hos elever och att de uppskattar att arbeta med denna typ av texter och aktiviteter. 5.2.4 Elevens språk- och läsutveckling

Lena anser att rim, ramsor och sånger påverkar elevers språkutveckling. Genom att använda sig av dessa utvecklas elevers språkliga medvetenhet. Genom rim, ramsor och sånger får elever en förståelse, inte bara om vad som sägs utan också hur det sägs. Detta beskriver även Malin som ibland kan spela på gitarren och vissla för att elever ska lyssna efter vad det kan vara för sång och på detta vis arbetar hon med lyssnarövningar. Genom att elever lyssnar på rim övar de också upp deras fonologiska medvetenhet. Malin beskriver att hon använder sig av sånger och ramsor med nonsensord. Detta för att alla elever ska kunna vara delaktiga oavsett hur bra de behärskar det svenska språket. Genom att arbeta på detta vis får eleven möjlighet att öva på det motoriska och sitt uttal istället. Vidare berättar hon att öva på klappramsor med handrörelser förbereder elever inför att skriva. På ett liknande sätt stöttar övningar i munrörelser elever i deras språkliga utveckling. Malin uttrycker även att det är

(27)

22 viktigt att läraren har ett syfte med användandet av sånger och ramsor vilket framkommer i citatet nedan:

När vi kör dinosaurie sången så ska man räcka ut tungan så långt som det är möjligt. Många elever har för kort tunga vilket gör att de inte kan forma ljuden. Att forma ljuden har betydelse för språkutvecklingen och detta kan man träna eleverna i redan när de är små på ett lekfullt sätt utan att de vet om att det är träning (Malin).

Ett annat sätt som lärarna beskriver att de stöttar elevers språk-och läsutveckling är att låta elever lyssna och läsa sångtexten innan eller under tiden de arbetar med en sång. Samtliga lärare beskriver att de på något sätt arbetar med texten. Ett sätt framkommer i citatet nedan:

När man sjunger sånger då är det ofta i de gamla sångerna ganska många svåra ord och då har vi en ordburk som vi samlar svåra ord i. Så att man känner, det här vet vi inte vad det är och då skriver vi upp det och diskuterar det och lägger i vår ordburk och där så ligger de och gottar sig ett tag och så kan man ta upp dem ur burken vid tillfällen och så kan vi säga: Kommer ni ihåg när vi diskuterade det här? Hur var det med det ordet och i vilket sammanhang? Så kommer vi tillbaka till den här upprepningen också som är så viktig att vad var det det här betydde egentligen? Det är ju väldigt bra för ordförrådet (Martina).

Även Lena berättar om hur de kan arbeta med en sångtext där hon beskriver att om elever ser texten samtidigt som de lyssnar till sången kan de uppmärksamma hur orden ser ut och hur de stavas. Detta tror Malin kan bidra till att elevers intresse för det skrivna ordet kan skapas. Martina, Malin och Lena berättar att de vid vissa tillfällen visar sång och text från YouTube-klipp där elever kan följa och se texten samtidigt som de sjunger. Detta för att elever ska kunna lära sig ordbilder samtidigt som de sjunger sången. Tre av lärarna beskriver även om hur de med sina sångtexter kan diskutera innehållet i texten och hur det kan bidra till att elever börjar fundera och reflektera över textens innehåll. Martina berättar att hon använder en sångtext som hon vet att elever är bekanta med för att därefter prata om dess betydelse ”Men till exempel blinka lilla stjärna där.. det är ju så konstiga ord, och vad betyder texten egentligen? Och då brukar vi diskutera det lite först och sen sjunger vi.” (Martina)

Lena berättar om texter som de arbetat med nyligen som handlar om bondgården. Hon beskriver hur de inte bara går igenom svåra ord utan även vad sångtexten betyder. Lena och Martina beskriver att det är lättare att lära sig något om man sjunger in det. Detta för att elever inte tänker på att de tränar och repeterar något medan de sjunger. Caroline beskriver till exempel hur de tränar alfabetssången för att elever ska lära sig alfabetet. Caroline berättar även hon att det förmodligen är bra för språkutvecklingen att arbeta med takt och rytm. Caroline tror också elever behöver få många möjligheter till att utveckla språket. Att ha högläsning, sjunga och klappa till sånger stimulerar elevernas språkutveckling och lusten till

(28)

23 att läsa. Även Gun anser att det är bra att ge elever en bredd av möjlighet till språk och att lärare behöver skapa situationer där elever får lära sig nya ord och begrepp.

5.2.5 Rim, ramsor och sånger som tema eller muntlig framställning

Lena beskriver att när de arbetar kring ett tema använder hon sig alltid av sånger. Nu senast har de arbetat med bondgården och då använt sig av en sång som passar till temat. Gun berättar om att hon under många år har arbetat med Lennart Hellsing som tema. Det har funnits mycket kring Hellsing att arbeta med såsom rim, ramsor, sånger, berättelser och dikter. Hon beskriver också hur de under några år arbetade med ett material som byggde på rim och ramsor som handlade om ett troll. I detta material vävdes det in både matematik och naturkunskap. Samtliga lärare berättar om att de på något vis arbetar med Bornholmsmodellen under hela året i förskoleklassen. I Bornholmsmodellen finns en del rim och Martina berättar att de använder Bornholmsappen samt att den del som bygger på rim är uppskattad av eleverna. Denna del handlar om att eleven får lyssna på en mening, till exempel: Ett ljus i ett … samtidigt som den har bilden på ett ljus som den kan dra till ett hus på bilden.

Något som samtliga lärare belyser är betydelsen av att elever får uppträda vid högtider. Att uppträda inför publik med sånger och verser är något samtliga lärare i denna studie arbetat med på ett eller annat sätt varje år. Lena berättar hur de ibland haft uppträdande för andra klasser i deras aula. Vid jul och till våren brukar det även bli uppträdande för att de ska visa vad de har lärt sig. Även Caroline berättar hur elever uppskattar att öva inför högtider och att därefter få visa upp detta för andra klasser eller för föräldrar. Hon upplever att det är betydelsefullt för elever att få göra dessa typer av framställningar. Hon menar på att det engagerar de flesta elever vid dessa tillfällen. Även om eleverna ibland blir ofokuserade som hon beskriver det vid övningar så brukar i stort sett alla elever vara fokuserade när de har en publik framför sig, vilket hon beskriver i nedan citat:

När vi hade luciatåg hade vi valt ut några sånger vi hade tränat på, vi hade sångkort och använde en hel del tecken som stöd till sångerna och det var väldigt uppskattat och eleverna tyckte det var väldigt roligt och de hade ett jättefint uppträdande för föräldrarna och det kändes väldigt betydelsefullt för dem (Caroline).

Även Martina instämmer i hur det vid luciaövningar blir en hel del sång och versläsning. Här får elever öva sig på att stå inför publik och läsa verser eller sjunga sånger i mindre grupper.

(29)

24 5.2.6 Lärarnas kunskaper om rim, ramsor och sånger och material de använder sig av

Fyra av fem lärare upplever att de har en hel del kunskap inom området. Lena beskriver att hon lärt sig om rim, ramsor och sånger genom åren. Hon anser att det är en stor fördel att ha denna kunskap och att kunna använda sig av en ramsa eller sång när hon behöver samla ihop gruppen och få dem att fokusera. Lena känner att hon för tillfället inte hinner läsa litteratur inom ämnet. Däremot så är hon intresserad och följer grupper på nätet där hon ibland upptäcker saker inom området. Hon berättar att nu för tiden kan hon få inspiration och idéer från kollegor eller grupper på Facebook och trots att hon har en bred bas med kunskap och material så förnyar hon sig ständigt och hon utgår alltid från elevgruppens intressen. Martina beskriver att hon har med sig många sånger och ramsor från förskolan där hon genom sitt arbete fick gå på kurser inom området. Hon upplever inte att det är svårt att söka efter rim, ramsor och sånger om hon behöver, hon beskriver i nedan citat ett sätt att gå till väga:

Jag är med i sådana här grupper på Facebook för lärare, det finns grupper F-3 lärare eller gruppen: För oss som jobbar i förskoleklass och där ställer man en fråga där får man en massa tips som helst så det är ju väldigt bra med det där med sociala medier för där får man ju mycket tips och folk är snabba på att svara om man undrar över något (Martina).

Caroline däremot upplever att hon inte har tillräckligt med kunskap inom området vilket hon tror kan bero på att hon inte har arbetat så länge i förskoleklass. Det hon saknar är konkreta arbetssätt inom sång och rim och ramsor för att stimulera språkutveckling hos elever. Hon upplever att många elever behöver det. Caroline säger att hon inte läser studier inom ämnet men det är inte för att hon inte vill, utan för att det är mycket annat som tar upp hennes tid för tillfället. Hon berättar att på den skola hon arbetar på nu arbetar de en hel del med de sociala relationerna som prioriterat område. Den kunskap hon har inom området fick hon från sin utbildning och ifrån kollegor. Malin berättar hur hon genom sin utbildning lärt sig en hel del, men att hon därefter gått kurser i sång och musik. Gun berättar att hennes kunskap inom rim, ramsor och sånger tackar hon sin mamma för som lärde henne dem när hon var liten. Hon berättar också hur hon fick med sig en mängd ramsor och sånger ifrån hennes barndom genom att lära från andra barn. Efter det berättar hon att hon alltid tyckt att sitt arbete varit intressant och på så vis sökt kunskap på egen hand. Samtliga lärare berättar att de i sina arbetslag delar med sig av råd och material om ramsor och sånger till varandra. Lena berättar hur de förra året hade musik som prioriterat mål för att de ville öka kunskapen kring ämnet i kollegiet. Hon tänker att ifall alla lärare får mer kunskap inom ämnet så blir det mer självklart att använda sången i klassrummet.

(30)

25 Caroline spelar då och då gitarr och berättar att hon upplever att elever uppskattar när instrument används. Även Lena och Malin spelar gitarr. Malin använder gitarren dagligen. Fyra lärare berättar att de gör och har gjort en hel del eget material genom åren. Detta för att få fram material de behöver men även för att de tycker om att göra material som passar till gruppen. Caroline tycker inte det är konstigt att hon gör sitt egna material vilket framkommer i citatet:

Jag tror att vi är vana vid det från förskolan bara att, nu är det bara mina fördomar men att man som lärare kanske är mer van vid att ha en mattebok eller svenskabok, men så jobbar vi inte på förskolan. Där jobbar vi med matte och språk på andra sätt (Caroline).

Lena har själv gjort i ordning en musikpärm med material med sånger hon vet att elever och hon själv uppskattar. Malin har skrivit egna låtar och gjort iordning bildstöd som hon använder sig av. Hon berättar om ramsor hon haft på rullar som rullas upp och visar en bild samtidigt som man läser ramsan. Ett omodernt sätt anser hon själv men eleverna älskar det och väljer gärna den ramsan när möjlighet finns.

Hos fyra av lärarna används digitala verktyg i klassrummet. Sånger via interaktiv tavla visar YouTube-klipp med sånger och sångtexter i fyra klassrum. Lena använder sig även av cd- skivor i undervisningen. En cd-skiva som heter låtar året runt handlar om årstider. En annan cd-skiva hon använder i undervisningen är musikskatten. Caroline berättar att hon använder sångpåsar som innehåller olika föremål som symboliserar en sång. Dessa har hon tillverkat själv för att anpassa sånger och föremål efter gruppens intressen.

(31)

26

6 Diskussion

I detta kapitel diskuteras Metoddiskussion (6.1), därefter resultat (6.2) och slutligen en sammanfattning av diskussionen (6.3).

6.1 Metoddiskussion

Denna studie har genomförts med en hermeneutisk ansats, då målet var att undersöka och skapa en bild av hur lärare i förskoleklass arbetar med rim, ramsor och sånger i undervisningen. Hermeneutiken kännetecknas av tolkning och förståelse vilket forskaren använder sig av för att förmedla ett resultat (Westlund, 2016). I ett inledande skede av studien var min förhoppning att få ett urval som representerade såväl utbildade grundskollärare i årskurserna F-3 som utbildade förskollärare. Det visade sig vara svårt att finna grundskollärare i årskurserna f-3 som kunde medverka i studien, vilket resulterade i att urvalet slutligen omfattades av enbart utbildade förskollärare. Min upplevelse av detta urval var enbart positiv då jag som blivande lärare i F-3 önskar ta tillvara den kunskap yrkesverksamma förskollärare i förskoleklassen har, då möjligheten finns att denna yrkesgrupp har mer erfarenhet av arbete med rim, ramsor och sånger än lärare i årskurs F-3. Dock hade det varit intressant att uppmärksamma om det funnits skillnader i sättet att undervisa om rim, ramsor och sånger om lärare med olika behörighet och arbetserfarenhet hade kunnat intervjuas. Då samtliga lärare i studien berättade att de tillägnat sig en stor mängd kunskap samt material från deras yrkesverksamma tid på förskolan samt under utbildningen, hade det varit intressant att jämföra deras utsagor från grundskollärare med inriktning F-3 och vilken kunskap de anser att de tillägnat sig under sin utbildning.

Pilotintervjuerna var värdefulla och anses vara en styrka för denna studie. Studiens intervjuguide gav möjlighet att korrigera frågor som var otydliga och förtydliga dem, samt att en del frågor ändrade ordning för att det skulle bli en röd tråd i den semi-strukturerade intervjun. Trots detta kunde det vid ett par intervjuer inte flyta på som det var tänkt då någon deltagare kunde ge ett svar som innefattade en fråga som kom längre ner i ordningen. Detta i sin tur störde samtalet något och försvårade bearbetningen av data. En fördel för studien hade varit om lärarna haft tillgång till frågorna innan intervjun ägde rum vilket hade kunnat leda till mer utvecklade svar, samt att respondenterna haft möjlighet att ta fram mer konkreta exempel på sånger, rim och ramsor som de använt sig av. Ytterligare en fördel med att lämna ut frågorna i förväg var att det kunde underlättat för respondenterna att besvara frågorna i den

Figure

Updating...

References

Related subjects :