Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping
Systematisk
kvalitetsförbättring i
en tillverkande
industri
Förbättringsarbete hos Diplomat dörrar AB med
avsikt att förstå problemen som uppstår när ny och
gammal industri möts
HUVUDOMRÅDE: Kvalitetsarbete
FÖRFATTARE: Sixten Sundqvist, Carl Palmqvist HANDLEDARE: Tomas Wigerfelt
Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
551 11 Jönköping
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Kvalitetsförbättring. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Gary Linneusson Handledare: Tomas Wigerfelt Omfattning: 15 HP
Abstract
Diplomat Dörrar AB is a company that produces doors for the Swedish market. Presently, there is a quality problem within the paint shop, which also happens to be a bottleneck. The quality problems within the paint shop means that roughly 15% of all painted doors are rejected and are forced to be repainted. To repaint a door comes with a large price tag for the company. The purpose of the work is to identify why doors are being rejected, as well as to propose actions to reduce the amount of rejections, to 7.5%
This thesis uses different theories connected to quality development and
production control. The main theories used in this report are Lean methodology, variation reduction, maintenance and process breakdown. By exploring these theories, it has been possible to propose actions to take in order to reduce rejections to 7.5%.
The information and data that has been collected largely comes from interviews with paint shop employees, as well as preexisting data. However, it has become evident that the preexisting data has been flawed when it comes to raw data, which has not allowed the processed data to provide a clear picture. To combat this, new data collecting has been done, which has given a clear picture of which doors have been affected, which colors as well as where on the door the rejection was found.
Presently, the most common forms of rejections are paint flaws, plastering flaws and debris. Paint flaws can be categorized in 4 main flaws, running paint, paint drop, bad coverage and craters. The flaws are caused by faults in the paint booth, where a robot paints the door. Plastering flaws occur because of the plastering staff have missed to plaster a flawed door, and debris flaws are caused because debris has been caught underneath the top layer of paint. All these flaws give the doors a visible defect when undergoing inspection. The faults when organized in size by number of total defects are as follows:
Paint flaws – 44%, Debris – 24% and plastering flaws – 18%. This yields a total of 86% of the total rejections at Diplotmat Dörrar AB.
An investigation has been done to identify the root causes of the chosen rejections. When it comes to paint flaws a few different root causes have been identified that all flaws share. The root cause for paint flaws is that almost all maintenance work is reactive, which leads to satisfactory doors being rejected because of a lack of maintenance work. The root cause for debris is the lack of instructions or responsibility to remove debris, removal of splinters as well as dirty rails in the paint shop. The reason for plastering flaws is due to the fact that there is no standardized working method when it comes to plastering.
The actions that are recommended to Diplomat Dörrar AB are as follows: Create a standardized working method on all different stations as well as to implement a working preventative maintenance scheme in order to reduce rejections.
Sammanfattning
Diplomat Dörrar AB är ett företag som tillverkar ytterdörrar till den svenska marknaden. I dagsläget finns det kvalitetsproblem i måleriet, som även är en flaskhals. De befintliga kvalitetsproblemen innebär att cirka 15% av alla målade dörrar tvingas kasseras och sedan ommålas. En ommålning innebär en stor kostnad för Diplomat Dörrar AB. Syftet med detta arbete är att identifiera varför kassationerna uppstår, samt föreslå åtgärder för att halvera antal ommålningar, till 7.5% av den producerade mängden.
Detta arbete använder sig av olika teorier kopplat till kvalitetsutveckling och produktionsstyrning. De teorier som står i fokus i denna rapport är Lean metodik, variationsminsking, underhåll och processnedbrytning. Genom att utforska dessa teorier har det blivit möjligt att identifiera möjliga förbättringsförslag till Diplomat Dörrar AB.
Informationen och data som samlats in under arbetet har kommit i stor del från intervjuer med personal, samt befintlig data. Den data som Diplomat på egen hand har samlat in innan detta arbete påbörjades har dock visats vara bristfällig, och inte lyckats visa en tydlig bild på trender inom de olika kassationerna. En ny datainsamling visade en tydligare bild på vilka dörrar, färger och vart på dörren de vanligaste kassationerna skedde.
I dagsläget är de vanligaste kassationsorsakerna målningsfel, spacklingsfel och skräp. Målningsfel består av fyra huvudrubriker, rinning, färgdroppe, dålig täckning och krater. Dessa målningsfel orsakas av brister i målningsboxen, där roboten målar dörrarna. Spacklingsfel beror på att spacklingspersonal har missat att spackla defekter i träet och skräpkassationer sker på grund av att skräp har hamnat under toppmålningen av dörren. Alla dessa kassationsorsaker ger dörrar en synlig defekt vid avsyning. I storleksordning är de olika kassationerna som följande:
Målningsfel – 44%, Skräp – 24% och Spacklingsfel – 18%. Detta ger en omfattning av 86% av alla kassationer hos Diplomat Dörrar AB. En utredning har utförts för att identifiera grundorsakerna till de valda
kassationerna. I rubriken målningsfel identifierades ett flertal olika grundorsaker som dessa kassationer delar. Grundorsaken för målningsfel är att nästan allt underhållsarbete sker reaktivt, vilket innebär att en felfri dörr möjligtvis måste kasseras på grund av bristande underhållsarbete. Grundorsaken för skräp är att det inte finns några tydliga instruktioner eller riktlinjer när det gäller avblåsning av dörrar, slipning i hål i dörren och att måleriets banor inte är städade.
Grundorsaken för spacklingsfel är att det inte finns ett standardiserat arbetssätt. De åtgärder som rekommenderas till Diplomat Dörrar AB är följande: Skapa ett standardiserat arbetssätt inom alla stationer samt att implementera ett fungerande förebyggande underhåll. Mer specifika tekniska lösningar finns även för enskilda kassationsorsaker.
Innehållsförteckning
1
Introduktion
1
1.1 BAKGRUND 1
1.2 PROBLEMBESKRIVNING 1
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 2
1.4 AVGRÄNSNINGAR 2
1.5 DISPOSITION 2
2
Teoretiskt ramverk
3
2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI 3
2.2 FLASKHALSTEORIN (THEORY OF CONSTRAINTS) 3
2.3 LEAN 3
2.4 KVALITETSBEGREPPET 4
2.4.1 Variationer och standarder 4
2.4.2 Kroniska variationer 4
2.4.3 Sporadiska variationer 4
2.4.4 Processnedbrytning 5
2.5 SIX SIGMA 5
2.5.1 Grundprinciper och sigma nivåer 6
2.5.2 Statistisk Process Styrning (SPS) 7
2.5.3 Duglighet och SPS-begrepp 7
2.6 KVALITETSUTVECKLING 8
2.6.1 Hörnstensmodellen 8
2.6.2 Kvalitetsutveckling som fyra faser 8
2.6.3 PDCA 9
2.6.4 A3 Modellen 10
2.6.5 7 QCT (7 Quality Control Tools) 10
2.6.6 PICK (Possible, Implement, Kill, Challenge) Chart (Prioriteringsmatris) 11
3
Metod
12
3.2 FALLSTUDIE 12 3.2.1 Datainsamling 12 3.2.2 Trovärdighet 13 3.3 OBSERVATIONER 13 3.4 INTERVJUER 13 3.5 7QCT 14 3.6 PDCA 14
4
Nulägesbeskrivning
15
4.1 FALLFÖRETAG 15 4.2 PRODUKTBESKRIVNING 15 4.3 MÅLERIET 174.4 NULÄGETS KVALITET OCH BEARBETADE DATA 23
4.4.1 Paretodiagram 23
4.4.2 Kassationsorsaker 25
4.4.3 Vanligt förekommande målningsfel 26
4.4.4 Trender kring färger och kassationer 27
4.5 DE OLIKA KASSATIONSORSAKERNA 29
4.6 NUVARANDE LÖSNINGAR 30
5
Analys
31
5.1 ANALYS AV ROTORSAKER 31
5.1.1 Potentiella felorsaker och åtgärder 31
5.1.2 Kroniska Felorsaker 31
5.1.3 Sporadiska fel 34
5.1.4 Sammanfattning av Grundorsaker 35
5.1.5 Företagskultur 35
6
Åtgärdsförslag och Diskussion
37
6.1 ÅTGÄRDSFÖRSLAG FRÅGESTÄLLNING 2 37
6.1.1 Identifierade åtgärdsförslag för kassationer 37 6.1.2 Standardisering av arbetssätt / tydligare instruktioner 38
6.1.4 Övrigt 41
6.1.5 PICK Chart (prioriteringsmatris) 43
6.2 ÅTGÄRDSFÖRSLAG FRÅGESTÄLLNING 3 44
6.2.1 Målstyrning 44
6.2.2 Uppföljning veckovis 45
6.2.3 Stationsbaserade veckomål 45
6.2.4 Använda befintliga kvalitetsverktyg 45
6.2.5 Långsiktig förändring av företagskultur 45
6.3 DISKUSSION 46 6.3.1 Begränsningar 46 6.3.2 Observationer 46 6.3.3 Datainsamling 46 6.3.4 Pålitlighet 47
7
Slutsatser
48
7.1 ATT ARBETA MED FÖRBÄTTRINGAR 48
7.1.1 Analysera och Planera 48
7.1.2 Utför och utvärdera 48
7.2 RESULTAT 49
7.3 REKOMMENDATIONER 49
8
Slutord
49
9
Referenser
50
1
Introduktion
Diplomat Dörrar AB tillverkar ytterdörrar till den svenska marknaden. Efter det första mötet med Claes Isaksson, VD på Diplomat Dörrar AB, beskrev han att Diplomat Dörrar AB har ett problem kring kvalitetssäkring vid
målningsmomentet i produktionen som även är en flaskhals. Ett flertal dörrar tvingas slipas om och återigen målas (omarbetas) på grund av olika defekter som kan variera mellan rinnande färg och skräp på dörren.
Arbetet kommer således att fokuseras på flaskhalsen (måleriet) och kommer arbeta för att förbättra denna flaskhals med hjälp av olika kvalitetsverktyg.
1.1
Bakgrund
Problemet som Diplomat står inför är ett bra exempel på vilka svårigheter som uppstår då företag går mot mer automation och traditionella arbetssätt byts ut mot moderna robotar och automatiserade processer.
Det som har skett hos Diplomat och som kontinuerligt fortskrider är en övergång från manuellt arbete till automatiserade och effektivare processer. En bidragande faktor till vad som orsakar problemen i måleriet är att arbetssättet och arbetarna har hamnat ur fas med varandra.
Det traditionella hantverket möter alltså nya moderna processer som t.ex. CNC-fräsning och automatisk målning samtidigt som många processer sker för hand.
1.2
Problembeskrivning
Problemet ligger i att måleriet producerar ett flertal defekta dörrar som kräver omarbete. Exakta orsaker till att detta sker är i dagsläget okänt. Det har dock noterats att företaget har relativt dålig kontroll på vad potentiella orsaker till vad detta kan vara.
Problemet med defekta dörrar påverkar ekonomin negativt och skapar mycket onödigt arbete, detta sker i dagsläget utan några större projekt för att åtgärda detta. Kulturen på företaget verkar vara accepterande och de anställda ser inte de
potentiella förbättringarna och dess effekter.
Generellt verkar problemet ligga i en acceptans av nulägets tillvägagångssätt gällande kvalitet och kassationer. Det allmänna problemet är att defekter som uppstår åtgärdas reaktivt och inte förebyggs systematiskt.
1.3
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att enklare ge en bild om varför dörrar blir defekta, samt skapa mönster kring varför olika dörrar blir defekta (Delar de samma färg, samma tid etc.). Arbetet handlar om att skapa en överblick av kvalitetsbrister i måleriet på Diplomat Dörrar AB samt hitta och implementera lämpliga åtgärder. Utöver detta skall arbetet lyckas koppla teorierna till praktiken och se hur väl det teoretiska kan appliceras i verkligheten och om det går att se generella lösningar som kan kopplas till andra verksamheter.
Därmed är studiens frågeställningar:
[1] Vilka rotorsaker skapar omarbete av dörrar?
[2] Vilka åtgärder ska tas för att eliminera avvikelser?
[3] Vilket/vilka är de bästa sätten att i framtiden övervaka processen och minska omarbeten?
1.4
Avgränsningar
Så som uppgiften är presenterad väljs det att avgränsa arbetet till måleridelen av hela företagets process. Detta innebär att arbetet endast kommer att leta felorsaker och söka förbättringar i måleriet och de processer som direkt angränsar måleriet, dvs måleriets interna kund och leverantör.
1.5
Disposition
Rapporten är uppbyggd som så att nulägets arbetsmetoder och kassationsstatistik presenteras och analyseras. Sedan kommer rotorsaker och potentiella åtgärder presenteras, med för och nackdelar genom A3 modeller. Dessa åtgärdsförslag kommer sedan diskuteras med Robert Berterö (Produktionschef) för att införa dessa hos Diplomat Dörrar AB.
2
Teoretiskt ramverk
2.1
Koppling mellan frågeställningar och teori
För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie för att hitta lämplig kunskap inom det ämnesområde som arbetet avser. De teorier som läggs fram kopplas i senare skede mot den aktuella uppgiften och den information som kommer fram från de observationer som görs.
2.2
Flaskhalsteorin (Theory of Constraints)
Flaskhalsteorin beskriver att det finns en begränsande del i systemet som bestämmer takten för hela systemet. Med detta i åtanke så finns det en del
riktlinjer när man utvecklar och underhåller ett produktionssystem. Teorin bygger på att hela produktionen ska hjälpa och underlätta för flaskhalsen till dess att den inte längre är en flaskhals.
Eftersom flaskhalsens takt bestämmer takten för hela produktionen så är det viktigt att flaskhalsen ger vissa förutsättningar som understödjer, t.ex:12
• Säkerställ kvalitet innan flaskhalsen • Reducera stopptid i flaskhalsen
• Maximera utnyttjandegraden i flaskhalsen • Minska batchstorlekarna
Tanken är att företaget ska förbättra flaskhalsen till dess att den inte längre är en flaskhals. Sammantaget ska flaskhalsen få så bra förutsättningar som möjligt att utföra sin uppgift. 1
2.3
LEAN
LEAN är ett väl etablerat begrepp som har många olika tolkningssätt. Det rör sig i det stora hela om en filosofi för hur alla delar av en verksamhet ska bedrivas. Inom LEAN finns det 5 viktiga slöserier att fokusera på.
De 7 + 1 slöserierna inom LEAN är följande: 3
• Överproduktion • Väntan
• Transport
1 Bjarnehäll, Jonas. ”Produktionsteknik 2.” Jönköping Föreläsning 3a - Flaskhalsteori 2Rattner, Segio. “Thoery of Contraints.” Lean.org, 9 Aug. 2006,
www.lean.org/common/display/?o=223.
• Överarbete • Lager • Rörelser • Omarbete
• Outnyttjad kompetens (+1)
Att eliminera allt slöseri är en vision snarare än ett mål eftersom det är i stort
sett omöjligt att driva ut allt slöseri ur en verksamhet.
Nästan alla typer av kvalitetsbegrepp kan ses som verktyg för att på något
sätt närma sig den vision som läggs fram av LEAN-teorin och LEAN är då
det övergripande synsättet på hur verksamheten ska tas framåt.
2.4
Kvalitetsbegreppet
2.4.1 Variationer och standarder
Variationer är ett vanligt förekommande fenomen inom industriella företag. Variationer definieras som skillnaden mellan idealiska kvaliteten i jämförelse med den aktuella kvaliteten. Variationer kan ses som en förlust för tillverkande företag, då variation leder till omarbete, och andra slöserier. 4
När det talas om variationer nämns ofta standarder. Den generella tanken är att ett företag måste upprätthålla en standard, som baseras på dess prestanda. Standarder påverkas av 2 huvudsakliga begrepp, kroniska variationer och sporadiska
variationer. 6
2.4.2 Kroniska variationer
Kroniska variationer är de förluster som drabbar ett tillverkande företag utan att det märks. Detta innebär att ett tillverkande företag inte inser att dessa variationer existerar. Vanliga exempel på kroniska variationer kan vara fel kalibrering av utrustning eller felaktiga instruktioner som påverkar alla produkter.5
2.4.3 Sporadiska variationer
Sporadiska variationer är de variationer som märks i ett tillverkande företag. Dessa variationer brukar anses som de enda variationer som ett företag har, utan att erkänna ett företags kroniska variationer. Identifieringen av sporadiska förluster brukar kunna härledas till en specifik händelse, där man kan isolera och åtgärda problemet. Vanliga exempel på sporadiska variationer kan vara maskinhaveri som leder till att endast ett fåtal produkter blir påverkade.6
4 “What Is the Law of Variation?” ASQ, asq.org/quality-resources/variation.
Bild 2.1: Kroniska och Sporadiska Förluster (Produktionsteknik 1 – Föreläsnings OEE)
2.4.4 Processnedbrytning
Processnedbrytning handlar om att skapa förstående inom verksamheten för hur alla delar bidrar till det gemensamma målet. Genom att bryta ner arbetet i
processer blir det enklare för medarbetarna att förstå hur just deras arbete bidrar till helheten internt men också även mot kunden. Om medarbetarna kan se hur deras insats påverkar kunden blir det enklare att se hur viktigt deras arbete är.6
2.5
Six Sigma
Six Sigma är en metod inom kvalitet som handlar om att systematiskt minska variationer inom produkter genom att använda relevant data och
statistiskprocesstyrning.7
6 Bjarnehäll, Jonas. “Produktionsteknik 1, Föreläsning 3a- OEE
7 “What Is Six Sigma?” ISixSigma, 3 Mar. 2020, www.isixsigma.com/new-to-six-sigma/what-six-sigma/.
2.5.1 Grundprinciper och sigma nivåer
Inom Six Sigma används standardavvikelse för att upprätta en standard för sina produkter. 6 standardavvikelser (σ) används, därav namnet Six Sigma. Dessa
standardavvikelser används som mått för hur långt ifrån den genomsnittliga standarden produkterna ligger. Genomsnittet/standarden som man satt ligger på σ=0, och går ner till σ=-6 och upp till maximalt σ=6. Beroende på vilken nivå av standardavvikelser man sätter, får man olika resultat på omfattningen av produkter som ligger inom gränserna. En sigmanivå på σ=±3 innefattar 99.7% av alla
produkter, samtidigt som en sigmanivå på σ= ±1 resulterar i en omfattning av 68%. 8
Six Sigma kan anses vara en mätning av presentande av en process. Inom Six Sigma används oftast defekta produkter per miljon. Vid varje ökande sigma nivå minskar antalet defekta produkter per miljon. I tabellen nedan ses följande felaktiga produkter per miljon vid alla olika sigmanivåer 67
Sigmanivå Defekta produkter per
miljon Omfattning 1 690,000 30.85% 2 308,000 69.15% 3 66,800 93.32% 4 6,210 99.38% 5 230 99.9977% 6 3.4 99.99966%
Alla data hämtad från http://www.leansixsigmadefinition.com/glossary/six-sigma/
8 “Home.” Lean Manufacturing and Six Sigma Definitions, www.leansixsigmadefinition.com/glossary/six-sigma/.
2.5.2 Statistisk Process Styrning (SPS)
SPS är ett sätt att kontinuerligt ha en översyn av hur en process presterar i relation till de satta styrgränserna. Detta är ett bättre alternativ till att kontrollera enstaka detaljer då man med hjälp av SPS kan se om hela processen “lutar” åt något håll och man då göra rätt förändringar för att nå en bättre kvalitet i processen. Genom SPS kan man således konstatera hur en process ligger till och enklare identifiera och åtgärda variationer.9
2.5.3 Duglighet och SPS-begrepp
Det finns två huvudområden som duglighet används inom, maskinduglighet och processduglighet.
Maskinduglighet och begrepp1011
Maskinduglighet är den övergripande prestandan som en maskin körs med. Här mäts hur bra maskinen producerar i jämförelse med de uppsatta toleransgränserna. Även om en maskin producerar inom toleransgränser kan variationer ändå uppstå. Detta sker i form av hur centrerad maskinens prestanda är inom styrgränserna, samt hur bred normalfördelning av prestandan på maskinen ser ut.
Cm: Capability machine (Cm) är en mätning som används inom maskinduglighet för att avgöra hur väl maskinens spridning ser ut. Cm-talet beskriver hur många gånger en maskins spridning kan få plats inom de satta styrgränserna.
Cmk: Capability machine index är en mätning på hur bra en maskin är på att ligga inom styrgränserna. Detta innebär att ett Cmk tal beskriver vart inom
styrgränserna genomsnittet av spridning för maskinen ligger.
Processduglighet och Begrepp 1213
Processduglighet är likt maskinduglighet, då de mäter hur en process producerar i jämförelse med de uppsatta toleransgränserna. Processdugligheten kan ses som summan av alla maskindugligheter inom en viss process.
Cp: Likt capability machine, innebär Cp capability process. Detta är en mätning på hur många gånger en process spridning får plats inom de valda styrgränser.8
9 Svensson, Leif. “Kvalitetsteknik.” Kvalitetsteknik. Jönköping. Föreläsnings 2 - Processstyrning
10 Vad Är Cp, Cpk, Cm Och Cmk?, www.statistiskprocesstyrning.se/ordlista.html.
11 Svensson, Leif. ”Kvalitetsteknik.” Kvalitetsteknik. Jönköping. Föreläsning 3 - Duglighet 12 Vad Är Cp, Cpk, Cm Och Cmk?, www.statistiskprocesstyrning.se/ordlista.html.
13 Bergman, Bo, and Klefsjö Bengt. Kvalitet från Behov till användning. Studentlitteratur, 2012.
Cpk: Capability process index är en mätning som visar vart spridning av en process ligger till i förhållande till de uppsatta styrgränserna.8
2.6
Kvalitetsutveckling
2.6.1 Hörnstensmodellen
Bild2.2: Hörnstensmodellen (Bergman, B. & Klefsjö, B. (2012))
Hörnstensmodellen är ett begrepp inom offensiv kvalitetsutveckling som ger konkreta riktlinjer för hur det bör arbeta mot en ständigt bättre kvalitet. De fyra hörnstenarna ska ses som riktlinjer för hur hela verksamheten ska styras och vilka värden som är viktiga för verksamheten.
Tillsammans leder dessa hörnstenar till bl.a. nöjda kunder, renare leveranser och förstående medarbetare.14
2.6.2 Kvalitetsutveckling som fyra faser
Bild 2.3: Fyra faser kvalitetsutveckling (Leif svensson 2019)
14 Bergman, Bo, and Klefsjö Bengt. Kvalitet från Behov till användning. Studentlitteratur, 2012.
Dessa fyra faser beskriver ett synsätt att styra och även utveckla kvalitet i processer. Man ser alltså till att få in ett kvalitetstänk i hela processen som även involverar förbättringsarbete.15
2.6.3 PDCA
För att strukturera förbättringsarbete är PDCA ett vanligt verktyg att använda för ett strukturerat förbättringsarbete.
Bild 2.4: PDCA Cykeln (Johannes Vietze 2013)
Den första fasen (Planering) tenderar att ha mest innehåll av de fyra och består av att definiera behov, samla in data, urskilja och analysera problem, och identifiera problemets rotorsak. Rotorsak är den grundläggande anledningen till att
problemet uppstår och kan ofta vara svår att urskilja.
Andra fasen (göra, do) bör klaras av med lätthet om planeringsfasen är utförlig. Om rotorsaken är känd är det bara kvar att göra det som definierats i
planeringsfasen.
Tredje fasen (check, studera) är en utvärderingsfas där man tar lärdom av utförandet. I denna fas jämförs resultat mot de mål som sattes upp. Här tas det även upp vad som fungerade bra respektive dåligt och vad man kan ta med sig in i det vidare arbetet.
Den fjärde fasen (act, agera) beror på hur aktiviteten har gått. Har det gått bra bör det nya arbetssättet standardiseras och har det gått dåligt får man börja om
processen.16
Dessa fyra faser ser till att det finns ett kontinuerligt förbättringsarbete och genom satta standarder säkras förbättringarna och blir permanenta.17
2.6.4 A3 Modellen
A3 modellen är en modell som används för att utföra en PDCA analys. Namnet härstammar från att modellen oftast utförs på en A3-sida. Det övergripande rubriker som är finns i en A3 modeller är samma som finns i PDCA (Plan, Do Check och Act). Anledning varför en A3 används inom kvalitetsarbete är på grund av den tydliga överblicken som fås över varje enskild kvalitetsbrist. 18
(Notering: Diagram på använd A3 modell finns i bilagor 1-6)
2.6.5 7 QCT (7 Quality Control Tools)
7 QCT är ett flertal olika verktyg för att övervaka och skapa en överblick över hur kvalitetsarbetet bör utföras. De 7 olika verktygen är följande:
- Fiskbensdiagram - Histogram - Paretodiagram - Sambandsdiagram - Styrdiagram - Uppdelning (Stratifiering) - Datainsamling
Dessa olika metoder kommer att tillåta ett kvalitetsarbete att enklare identifiera vilka problem som bör fokuseras på, samt vilka som bidrar med störst
förbättringspotential.19
16 “What Is the Plan-Do-Check-Act (PDCA) Cycle?” ASQ, asq.org/quality-resources/pdca-cycle. 17 Petersson, Per, and Ahlsén Svante. Lean: gör Avvikelser till framgång. Part Media, 2015, Sida 179-180
18 Petersson, Per, and Ahlsén Svante. Lean: gör Avvikelser till framgång. Part Media, 2015,
2.6.6 PICK (Possible, Implement, Kill, Challenge) Chart (Prioriteringsmatris)
En Pick Chart är en Six Sigma metod som används för att sortera olika
kvalitetsbrister i ett diagram där insatts mot effekt jämförs. Inom kvalitetsarbete bör man alltid utföra de åtgärder som kräver minst insats till störst effekt. Genom att sortera kvalitetsbrister i en prioriteringsmatris, i samband med 7 QCT kan man enkelt identifiera vilka åtgärder man bör implementera först. 18
3
Metod
I detta kapitel redovisas vilka metoder som använts till arbetet, samt hur dessa metoder utnyttjas.
3.1
Koppling mellan frågeställning och metod
För att uppnå syftet med studien och besvara alla frågeställningar användes olika metoder. Tidigare gjorda fallstudier användes som ett underlag för
nuvärdesbeskrivningen och litteraturstudier användes för att hitta relevanta verktyg. Dessa fallstudier och litteraturstudier bildar studiens teoretiska ramverk. För att besvara frågeställningarna analyserades data med hjälp av det teoretiska ramverket.
3.2
Fallstudie
3.2.1 Datainsamling
Datainsamling för att lyckas svara på frågeställningarna “Vilka orsaker skapa de
problem som kräver omarbete av dörrar?”, “Vilka åtgärder ska tas för att eliminera problem och förbättra kvaliteten?” och “Vilket/ Vilka är de bästa sätten att i framtiden övervaka processen och minska omarbeten” är hämtad från ett datorprogram som används på
Diplomat Dörrar AB. Programmet i fråga heter Axxos, och samlar in data från avsyningsstationen. Denna data visar tydligt på vilka fel som sker på vilka dörrar samt vad för typ av fel som förekommer.
Axoss samlar in data vid sista stationen där avsyning av dörrar sker. Om en avsyning finner fel på dörren så rapporteras det identifierade felet in i systemet. I systemet finns det 5 olika rubriker som korrelerar med motsvarande fel. Nedan finns ett diagram på hur data skrivs in, samt hur resultaten visas.
Data som programmet producerar skapar en tydlig bild på vilka fel som uppkommer, och vilka som är flest.
3.2.2 Trovärdighet
Efter intervju med flera anställda inom måleriet har trovärdigheten på den
insamlade data analyserats. Intervjuer har kommit fram till sättet som data samlas in, samt hur den dokumenteras i systemet har brister.
Enligt intervjuarna dokumenteras fel på dörrar inte på ett systematiskt eller standardiserat sätt. Egen tolkning på avsyning spelar stor roll i vilken rubrik som ett fel dokumenteras i. Oftast är de enklast att dokumentera ett fel som
målningsfel, även om så inte är fallet. Detta försämrar trovärdigheten på den insamlade data. Detta kan bli ett problem i dataanalysen, då den data som används inte kan verifieras genom att standardisera sätt. Detta kommer nämnas som ett av förbättringsområdena.
3.3
Observationer
Observationer gjordes konstant på olika sätt genom fallstudien. Till en början skedde en stor del ostrukturerade observationer med syftet att få ett övergripande förstående av verksamheten och problemen som förekommer.
Dessa observationer ledde till en förståelse över hur tillverkningen går till och vart olika problem finns.
Strukturerade observationer gjordes även på de olika stationer inom måleriet. Syftet med dessa observationer var att korsreferera till det som nämndes i intervjuerna, samt skapa egna tankar kring de olika kassationsorsakerna.
3.4
Intervjuer
För att få djupare insikt i hur verksamheten bedrivs har strukturerade intervjuer skett vid olika tillfällen. Ett flertal anställda har intervjuats, och i olika befattningar. Till dessa tillhör bland annat: Produktionschef, Målerioperatörer och VD.
Det utfördes strukturerade intervjuer för att hitta rotorsaker med hjälp av ett fiskbensdiagram. Detta skedde två gånger med tre olika målerioperatörer för att få en bättre bild av vilka faktorer som påverkar resultatet i målningen. Här gavs även information om vad måleripersonalen tror är rotorsakerna till de olika problemen. Dessa intervjuer gav mycket insikt i hur arbetet utförs och vilka problem som förekommer i de olika delarna av produktionen. Utöver detta var det lärorikt att se de olika perspektiven av befattningarna för att se kontrasterna mellan dessa.
3.5
7 QCT
Av de 7 verktygen inom QCT har 3 verktyg används i arbetet, vilket består av Fiskbensdiagram, Paretodiagram och Datainsamling. För att identifiera vilka kassationer som var mest förekommande används ett paretodiagram som bas för att sortera de olika kassationsorsaker (4.4.1). Datan som samlades in för att utföra paretodiagramet anskaffades genom Diplomats interna datainsamlingsverktyg, Axxos (3.2.1). Ett slutfört paretodiagram tillät fiskbensdiagram att framföras för varje enskild kassationsorsak. Genom att analysera de 6 olika rubrikerna inom fiskbendiagram som består av maskin, människa, metod, mätning, miljö och material lyckas olika möjliga orsaker för varje kassation identifieras.
3.6
PDCA
För att utföra arbetet praktiskt användes PDCA-metoden med hjälp av en A3-modell för att strukturera arbetet. A3 A3-modellen fylldes i takt med att arbetet gick framåt och fokus lades på planeringssteget.
4
Nulägesbeskrivning
Detta kapitel diskuterar hur nuläget gällande kvalité och arbetssätt hos Diplomat Dörrar AB. Bland annat kommer produktionslinan visas samt den insamlade datan.
4.1
Fallföretag
Diplomat dörrar AB är företaget som varit föremål för fallstudien, företaget är en del av den större koncernen Inwido AB som är Europas största fönsterkoncern. Inwido inriktar sig på produkter som gör hemmet och inomhusklimatet bättre och detta gör de genom samarbete med 28 bolag, där Diplomat dörrar är ett av dem. 20
4.2
Produktbeskrivning
Bild 4.1: Monterad Diplomatdörr
Företagets produktion är relativt enkel att förstå då de praktiskt taget enbart har en produkt i sortimentet, en ytterdörr. Hela produktionen är uppbyggd för att producera ytterdörrar av olika slag. Komplexiteten kommer in då kunden har praktiskt taget oändliga val och kombinationer att utgå ifrån.
Kundmöjligheter
Kunderna kan välja helt fritt hur de vill att deras dörr ska se ut. Detta innefattar val av bl.a.
• Färg • Dekor
• Fönster • Lås • Storlek
Dessa valmöjligheter gör det svårt att automatisera vissa processer då variationerna kan vara stora på varje dörr som produceras.
4.3
Måleriet
Bild 4.2: Översikt av måleriets processer
För att analysera processerna i måleriet definieras alla delmoment för sig. Flytten mellan dessa olika moment sker automatiserat med hjälp av ett conveyersystem som är monterat i taket. Innan dörrar flyttas in i måleriet så skruvas det på ”ok” som låter dem hänga i “vagnar” dessa vagnar tillåter operatörerna att enkelt rotera dörren för att inspektera och arbeta på dörrens alla sidor.
Okskruvning (Avblåsning)
Innan dörrarna flyttas innanför måleriets portar ska de förses med ok som låter dem bäras av transportsystemet i taket. Här ska även dörrarna ”blåsas av” vilket innebär att de sprutas med tryckluft för att ta bort grovt skräp i framförallt håligheterna där lås och handtag sedan ska sitta.
Bild 4.3: ”torget” innan mleriet
Bild 4.4: Instruktioner för avblåsning Inleverans / Putsmaskin
Dörrarna körs med truck och läggs på hög innan putsmaskinen. En robot lyfter in dem i putsmaskinen som putsar dörrarna lätt och förbereder ytorna för
Bild 4.5: Inleverans till putsmaskin Grundmålning
Alla dörrar grundmålas i samma färg, detta sker med robot och efter grundmålningen torkar dörrarna i 4–5 timmar i en torkugn.
Avsyning och Spackling
Efter det att dörrarna har torkat från grundmålningen avsynas dörrarna och eventuella defekter spacklas över manuellt för att sedan gå vidare i processen.
Bild 4.6: Spacklingsstationen Slipning
Efter avsyningen och eventuell spackling går de igenom putsen igen för att sedan slipa bort spackel. Alla dörrar går inte igenom detta steg då alla dörrar inte
spacklas. De dörrar som inte slipas går direkt till bufferten som är placerad innan målningsroboten.
Bild 4.7: Slipningsstationen Färgblandning
De kulörer som ska användas blandas automatiserat med hjälp av en maskin från Akzo Nobel. Färgen blandas sedan manuellt med lösningsmedel för att få rätt tjocklek(viskositet).
Vitmålning
Vita dörrar körs enligt 5 olika program beroende på storlek av dörren. Målning och torkning sker också här automatiskt med skillnaden att dörrarna går genom en annan torkningsugn. Den vita färgen blandas i en större behållare då många vita dörrar produceras. Detta gör det enklare att hålla koll på färgen och se till att den möter standarden.
Kulörmålning
Kulörmålningen sker automatiserat med ett program som väljs av operatörerna innan dörren målas.
Bild 4.8: Målningsrobot Torkning
Efter målningen så torkar dörrarna i 4–5 timmar lodrätt, innan detta hänger de vågrätt i ca 10 minuter. Detta sker i en torkugn som långsamt transporterar dörrarna genom en lång tunnel, inne i torkningstunneln är det ca 50° och värmen kontrolleras automatiskt.
Figur 4.9: Torktunnel Avsyning
Det sker en okulär besiktning med bra ljus och snurrdonet dörrarna sitter i. Här loggas även de fel som har skapat ett omarbete. Dessa fel loggas i Axxos och även i en pärm där man mer specifikt visar vad felet var och på vilken dörr det var.
4.4
Nulägets kvalitet och bearbetade data
Vid avsyningen registreras de fel som hittas på dörrarna och för att få en
övergripande blick på hur kvaliteten är i dagsläget sammanställs data från Axxos för att kategorisera och analysera felen.
4.4.1 Paretodiagram
Av 2019 års siffror skapas ett pareto-diagram för att belysa de vanligaste orsakerna till omarbete, dvs de vanligaste felen som hittas vid avsyningen.
Figur 4.10: Paretodiagram
Med hjälp av diagrammet syns klart och tydligt att olika typer av målningsfel står för den stora majoriteten av kassationsorsaker 2019.
4.4.2 Kassationsorsaker
Enligt Diplomat Dörrar AB så ser kassationerna ut som diagrammet visar. Notera att målningsfel (44%) är uppdelat i ett antal andra kassationer som syns i nästa cirkeldagram(4.12) Bild 4.11: Kassationsorsaker 2019 Spackling, 652, 18% Målning, 1550, 44% Fogning, 146, 4% Skräp, 840, 24% Lim/Slip, 372, 10%
4.4.3 Vanligt förekommande målningsfel
Bild 4.12: Fördelning av målningsfel
Enligt den insamlade data från Diplomat Dörrar AB lyckades bild 4.12 skapas. Grafen visar vilka fel som är mest förekommande i måleriet i kategorien målningsfel, samt vilken andel respektive fel har.
Rinning, färgdroppar, kratrar och dåligtäckning är bland de mest förekommande felen, och därav valts för att fokusera arbetet. En lite minsken i dessa områden innebär en stor total minskning i de total andel av kasserade dörrar.
Rinning, 50, 29% Ränder, 9, 5% Dålig täckning, 38, 22% Krater, 32, 18% Färgdroppar, 39, 23% Yta, 5, 3%
4.4.4 Trender kring färger och kassationer
Bild 4.13: Kassationsorsaker vid varje färg
Denna data visar att NCS S 0502-Y (Vit) och RAL 9011 (Svart) är de färger som kasseras oftast. Anledning varför dessa dörrar har flest kassationer är till stor del på grund av att de färgerna är störst i antal.
Efter intervju med målningspersonal sker dålig täckning på de svarta dörrarna (RAL 9011) på grund av att det är enklare att avsyna dålig täckning när det gäller just svart färg. Dålig täckning på en vit dörr är inte lika enkelt av att avsyna, där med färre kassationer på grund av dålig täckning
Resterande färg drabbas väldigt likt i antal när det gäller alla kassationer. Detta tyder på att specifika färger inte påverkar antal kassationer. Dock har ingen data lyckats samlas där antal dörrar per färg har producerats. Detta innebär att inga procentuella siffror har kunnat sammanställas.
0 5 10 15 20 25 30 N C S S 05 02 -Y N C S S 65 02 -B N C S S 35 02 -Y RAL 8 0 14 RAL 7 0 16 NCS S 50 40 -R N C S S 50 30 -R 9 0B NCS S 50 40 -Y8 0R N C S S 75 00 -N N C S S 60 30 -B 5 0G N C S S 60 00 -N RAL 9 0 11 N C S S 70 00 -N RAL 6 0 09 RAL 3 0 11 N C S S 45 02 Y R AL 8 017 N C S S 85 00 -N RAL 7 0 12
Rinning Ränder Dålig täckning Krater Färgdroppar Fel Prog Skräp Spackling Lim LÖSNINGSMEDEL YTA
Bild 4.14: Färger vid varje kassationsorsak
Denna data indikerar vilka kassationer som är vanligast och vid vilka färger. Datan visar att rinning, dålig täckning, krater och färgdroppar är vanligt förekommande i måleriet, och det är just dessa som fokus läggs på i denna rapport.
Den data som samlats in är oberoende av den data som tidigare samlats in av företaget. Faktum att denna nya data visar lika resultat som den tidigare data innebär att de konstaterade antal kassationer stämmer överens. Det bör också noteras att denna insamlade data för graferna ovan är under perioden 1 januari 2020 till 8 april 2020. Den tidigare insamlad data är för hela 2019, vilket innebär att vissa siffror kan skilja.
0 2 4 6 8 10 12
Vanligaste förkommande färg per kassationsorsak
NCS S 8000-N NCS S 6502-B NCS S 5020-G30Y NCS S 3502-Y NCS S 9000-N RAL 8014 NCS S 8010-Y50R RAL 7016 NCS S 7020-B90G NCS S 5040-R RAL 7043 NCS S 5030-R90B RAL 8017 NCS S 5040-Y80R RAL 9005 NCS S 7500-N RAL 7004 NCS S 6030-B50G NCS S 2050-Y20R NCS S 6000-N NCS S 2565-R80B RAL 9011 RAL 7012 NCS S 7000-N NCS S 5500-N RAL 6009 NCS S 7502-Y RAL 3011 RAL 1007 NCS S 4502 Y RAL 8023 RAL 8017 NCS S 5020-R90B NCS S 8500-N RAL 6003 RAL 7012
4.5
De olika kassationsorsakerna
Målning
Målningsfel definieras som alla avsynade fel som uppstår på grund av målningen. Detta kan då innefatta t.ex. rinning av färg, kratrar och färgpluttar.
Det finns många olika målningsfel som senare gås in på mer i detalj, fokus ligger på de vanligast förekommande.
Skräp
Skräpkassationer är de produkter som kasseras på grund av okänt material på dörren. Detta kan inkludera damm, sågspån från CNC, slipningsrester och andra rester som kan befinna sig på dörren innan målning. Dessa rester resulterar i en liten prick på dörren, det har alltså målats över ett litet skräp.
Spackling
Spacklingskassationer sker på grund av att brister i dörren har missat att spacklas. Detta kan inkludera hål, lister, repor och andra sorteras skada.
Spacklingskassationer beror på att spacklingspersonalen har missat en brist i dörren.
Lim/slip
Lim och slipningsfel beror på att lim har runnit ut från den påsatta dekoren. Om inte detta lim slipas av ordentligt blir det en kassation. Dessa kassationer är dock inte så vanligt förekommande, och sker endast på dekordörrar.
Fogning
Fogningskassationer uppstår när lister runt glassutskärningarna inte är täta vid målning. En dörr som inte är tät riskerar att bli fuktskadad hos kund. En fogningskassation har även stor sannolikhet att få dålig täckning, då dörren inte blivit målad på rätt sätt.
Skadade
Skadade dörrar kasseras på grund av att dörren har blivit synligt skadad under tillverkningsprocessen. Detta kan ske i alla delar av produktionen, men borde åtgärdas av spacklingspersonal. Om en skadad dörr identifieras vid avsyning kan det vara risk för krock inuti torktunneln, vilken innebär att flera dörrar har krockat med varandra.
4.6
Nuvarande lösningar
I dagsläget så åtgärdas dessa problem genom att slipa bort defekten eller spackla över den. Efter detta så går dörrarna igenom den automatiserade
målningsprocessen igen. Detta blir annorlunda vid rinningskassationer då nästan hela dörren måste slipas om vilket kan ta upp mot 30 minuter medan de andra kassationerna tar ca 5 minuter.
Dessa åtgärder fungerar oftast för att undvika kassation av hela dörren men i vissa fall sker det att hela dörren måste kassera hela dörren och börja om hela
5
Analys
I detta kapitel utforskas de olika rotorsakerna för de valda kassationerna.
5.1
Analys av rotorsaker
För att frågeställning 1 ” Vilka rotorsaker skapar omarbete av dörrar?” skall besvaras används PDCA med hjälp av A3 för ca 80% av de fel som orsakar omarbete.
5.1.1 Potentiella felorsaker och åtgärder
Alla potentiella felorsaker hittades genom att använda A3-modellerna som finns i bilagor. Informationen i dessa bilagor har samlats genom ett flertal intervjuer med personal, datainsamling och egna observationer.
5.1.2 Kroniska Felorsaker
Målning
Målningsfel är de mest förekommande problem som helhet. När det gäller målningsfel har följande undersökts.
Rinning
Rinning är den defekten inom måleriet som tar längst tid att åtgärda, vilket även innebär den största kostnaden. Om en rinning sker, måste hela dörren slipas ner för att undvika att det blir ojämn yta på dörren vid ommålning. Detta innebär att dörren måste befinna sig i slipningsstationen 30–60 minuter.
Grundorsakerna till rinning är främst på grund av bristande rutin kring
viskositeten av blandad färg. Genom intervjuer och egna anmärkningar är det uppenbart att operatörerna blandar färgen med lösningsmedel på ett godtyckligt sätt, vilket innebär att ingen riktigt koll finns på viskositeten av den blandade färgen.
Anledning varför viskositeten inte mäts vid varje ny blandning av färg är på grund av tidspress. I en intervju med en operatör nämns det att de inte har tid att mäta viskositeten på färg, då detta är en tidskrävande process. Det nämns också att olika personal har olika sätt att godtyckligt mäta viskositeten. Detta innebär att vid de olika skiften är viskositeten på färgen annorlunda. Dock har ingen insamlade data lyckats styrka detta påstående, men det är tydligt att viskositeten spelar stor roll vid uppkomsten av rinning.
Utöver detta är verktygen för att mäta viskositeten inte effektiva samt att de har extremt dålig precision. I dagsläget mäts viskositeten genom att mäta tiden det tar för att en mängd färg rinner igenom en kopp. Tiden mäts genom att använda ett stoppur. När tiderna undersöktes, var det tydligt att all mätning var godtycklig. Alla mätningar var i hela sekunder, och inga rutiner kring den mänskliga faktorn var med, så som fördröjning vid start av stoppur, samt stopp.
Färgdroppe
Färgdroppar en vanligt förekommande defekt hos Diplomat Dörrar AB. Genom intervjuer och okulär identifiering av potentiella grundorsaker, har följande punkter framtagits.
I dagsläget finns inga tydliga instruktioner eller rutiner när det gäller att byta ut munstycket, dvs den del av roboten där färgen kommer ut. Munstycket byts endast ut när en operatör ser att munstycket är slitet, vilket innebär att dörrar har målats med ett defekt munstycke.
Målningsboxen är avsedd att besiktigas varje 15 minuter, men detta görs inte i praktiken. Det nämns i intervjuer att det kan dröja upp till 30 minuter för att besiktiga målningsboxen. Under denna tid, på grund av bristande förebyggande underhåll, kan ett flertal dörrar målas av en defekt robot, vilket leder till
ommålning. När det gäller besiktning och underhåll av målningsboxen sker allt arbete reaktivt, istället för proaktivt. Detta innebär att vid varje munstyckebyte tillkommer även dörrar som kräver ommålning.
Dålig Täckning
Dålig täckning är en defekt som sker i målningsboxen hos Diplomat Dörrar AB. Ett täckningsfel åtgärdas genom att matta ner dörren, sedan ommålning.
Efter ett flertal intervjuer och undersökningar har grundorsaker identifierats. Den mest förekommande grundorsaken till dålig täckning är icke anpassade program till målningsboxen. Målningsroboten har endast 5 olika program, med lite
variation för manuella ändringar. Det finns dock mycket fler än 5 olika storlekar, variationer och färger på dörrar. Detta innebär att samma 5 olika program används på alla olika sorters dörrar som går igenom målningsboxen. Ett exempel som var vanligt förekommande i intervjuer var målning av
garagedörrar. Dålig täckning sker nästan på alla garagedörrar, i och med att de är bredare än alla andra dörrar. Det finns även olika storlekar på garagedörrar, vilket gör det svårt att måla dessa. I dagsläget används ett program för alla större dörrar, även fast dessa dörrar kan variera i storlek. Detta leder till att vissa kanter utsätts för dålig täckning. På en garagedörr finns även en list vid sidan av dörren med syfte att hålla glipan mellan dörrarna stängda. Roboten är inte programmerad för att förutse dessa lister, vilket leder till att dörren inte målas överhuvudtaget under denna list, det blir en “skugga” av listen.
Rotorsaken av dålig täckning styrs av att programmen inte är anpassade till dörrstorleken som målas.
Krater
Krater är en defekt som uppstår när vatten eller lösningsmedel har droppat på dörren under målningen. Detta fel är svårt att upptäcka, då en krater kan endast ses när färgen har torkat.
Enligt målningspersonalen är kratrar ett problem som har uppstått på grund av att målningspistolen har haft överblivet lösningsmedel på sig, vilket i sin tur har droppat ner på dörren. Vattendroppar kan också förekomma inne i
målningsboxen. I och med vattenfallsväggen inne i målningsboxen, har det identifierats att färgrester på väggen har skapat en kant på den släta ytan, vilken innebär att vattnet skvätter på dörren under målning. I dagsläget finns inga tydliga instruktioner eller regelverk om när väggen ska rengöras eller avsynas. Det är viktigt att nämna att kraterfel har minskat efter att en ändring gjordes inuti målningsboxen. Innan ändringen borstade roboten pistolhuvudet i en hink av lösningsmedel. Tanken var att detta skulle minska färguppbyggnad på
pistolhuvudet. Effekten av detta blev dock att överblivet lösningsmedel stannade kvar på pistolhuvudet, och sedan droppade ner på dörren.
En krater är en kassation som berörs mycket av förebyggande underhåll. Genom att inte undersöka skicket av vattenfallsväggen samt ett utslitet munstycke, sker kraterkassationer mer än som behövs. Det finns i dagsläget inget förebyggande underhåll när det gäller krater. Om en mederarbetare märker att det skvätts vatten inte i målningsboxen så åtgärdas det då, men skadan är redan skedd på de dörrar som passerat igenom. Utöver detta finns inga tydliga instruktioner på byte pistolhuvudet, som nämndes i färgdroppe avsnittet. Det bör även nämnas att åtgärderna som infördes i målningsboxen för att minska kraterbildning påverkade även färgdroppar. Genom att inte skölja av pistolhuvudet med lösningsmedel, blir det mer färgrester på pistolen, vilken även det leder till kraterbildning, samt
färgdroppar.
Skräp
Skräp står för ca 30% av det totala antalet kassationer och har många potentiella felorsaker. Skräp kan komma vara t.ex. frigolitrester i dörrhålen, kvarblivet sågspån, damm eller torkade färgrester från “strumpan” som sitter runt roboten. Exakt vart skräpet kommer från vid de olika kassationerna är svårt att veta så vad gäller skräpkassationerna hamnar fokus på att förebygga, dvs minska risken för att skräp kan förekomma i miljön där dörrarna vistas.
Efter observationer har det förekommit skräp på många platser i produktionen som potentiellt kan hamna på dörrarna, vanligast var innan putsmaskinen då det i stort sett alltid förekom rester av frigolit och sågspån i låshåligheterna.
Den identifierade lösningen till detta består i att minska mängden skräp som kan förekomma i närheten av dörrarna. Detta är kopplat till flaskhalsteorin (2.2) då flaskhalsen ska ges de bästa förutsättningarna för att kunna utföra sitt arbete.
Spackling
De spacklingsfel som förekommer är en direkt följd av att spacklingsstationen har missat att se något som skulle spacklas. Ett spacklingsfel åtgärdas genom att spackla om området som är berört, sedan matta ner dörren i förberedelse för ommålning.
Spackling är en kassation som bidrar till en stor del av de totala kassationerna. 2019 stod spacklingskassationer för 18% av de totala kassationerna i måleriet. En stor förbättringsmöjlighet har identifierats när det gället just spackling.
Efter intervju med målningspersonal har det konstaterats att spacklingsfel sker på grund av att spacklingspersonal har missat eller glömt att spackla en defekt i dörren. Detta är den enda orsaken till att ett spacklingsfel händer.
Nattpersonalen som intervjuats arbetar vid alla stationer, och kan bidra till information när det gäller just spacklingsstationen. Det har nämnts att
spacklingspersonalen arbetar på personliga sätt, dvs spacklingspersonalen har olika sätt att arbeta på, samt hur de bedömer vad som ska spacklas eller inte spacklas. När dörren sen avsynas av avsyningspersonal kan dessa bedömningar som spacklingspersonalen gjort inte godkännas, vilket leder till ommålning. Utöver detta har det också nämnts att ljuskällan vid spacklingsstationerna inte är tillräckligt stark. Detta innebär att alla defekter inte upptäckts.
Lim
Limfel är en liten del av den totala mängden kassationer.
Orsaken till dessa kassationer kan vara att limningsarbetet inte genomförts korrekt i tidigare processer eller att de har missat att se överblivna limrester.
En identifierad lösning till detta kan vara att avsyningens rutiner ändras för att ge dem bättre möjligheter att se felen.
5.1.3 Sporadiska fel
Det förekommer vissa kassationer som enligt teorin (2.4.3) är sporadiska. Dessa är inte vanligt förekommande men de tåls att ta upp ändå. Dessa har generellt mer specifika orsaker och kan mer ses som olyckor eller misstag.
Dessa felorsaker kommer vara med i PICK-chart men de saknar en A3 eftersom de oftast har självklara orsaker och lösningar.
Fel program
Detta innebär att personalen har valt fel program för en viss dörr. Detta sker inte ofta men det kan undvikas genom att personalen dubbelkollar sina program.
Skadade / krock
Skadade dörrar innebär att en vagn har felat i torktunneln och därmed vält över och träffat andra dörrar, detta resulterar i 4-5 dörrar som måste omarbetas.
Fogning
Fogningskassationer är på grund av tidigare processer och har inte egentligen med måleriet att göra. Dessa kassationer uppstår på grund av att spacklingen missat att se fogningsfelet. Detta kan relateras till flaskhalsteorin (2.2) då det ska ses till att bara leverera godkända produkter in i flaskhalsen.
Limrester
Limrester på dörren är likt fogningsfelen något som sker innan måleriet och kan kopplas till flaskhalsteorin (2.2).
5.1.4 Sammanfattning av Grundorsaker
I tabellen nedan har varje enskild kassations rotorsak definierats och förenklats.
Kassation Grundorsak
Rinning Felaktig viskositet Färgdroppe Färguppbyggnad på
pistol
Reaktivt underhåll Dålig täckning Icke anpassade
program
Krater Brist på
förebyggande underhåll
Skräp Inga tydliga rutiner kring avblåsning Inte städat i måleriet Flisor runt
utskärningar
Spackling Personliga arbetssätt Dåliga ljuskällor
Tabell 5.1: Sammanfattning av rotorsaker
5.1.5 Företagskultur
Diplomat dörrar AB har en kultur som verkar vara accepterande av de fel som skapas. De är bra på att hitta och åtgärda interna problem vilket resulterar i en kvalitetsprodukt mot den externa kunden. De får i stort sett aldrig en reklamation från kunder som har med dörrens kvalitet att göra vilket tyder på att kunden verkligen ligger i fokus.
Från alla påbörjade A3 modeller går det att se ett övergripande tema när det gäller bristande rutiner och reaktivt arbete. Diplomat har ett sätt att arbeta där istället för att förebygga problem åtgärdar dem på ett systematiserat sätt. De är duktiga på att åtgärda problemen snabbt och effektivt men det är såklart inget som är hållbart i längden. Det saknas i stort sett helt förebyggande arbete mot dessa vanligt
förekommande problem och det finns inte heller några bestående metoder för att ständigt förbättra verksamheten. De sätter plåster på sina brister för att kunna fortsätta leverera en bra slutprodukt.
Detta kan kopplas till teorierna hörnstensmodellen (2.5.1) samt kvalitetsutveckling i fyra faser (2.5.2). Vad gäller hörnstensmodellen så följer de centrum av
hörnstenarna och lägger allt fokus på att slutkunden ska vara nöjd, de resterande hörnen praktiskt taget ignoreras. De fyra kvalitetsutvecklingsfaserna följer ett liknande mönster där den sista fasen är den som sätts i fokus, dvs att kvaliteten ska vara kontrollerad och säkrad innan produkter lämnar huset. Detta är givetvis bra men missar förbättringstänket.
6
Åtgärdsförslag och Diskussion
6.1
Åtgärdsförslag Frågeställning 2
För att besvara frågeställning 2”Vilka åtgärder ska tas för att eliminera avvikelser?” används A3 modellerna för att strukturera upp en åtgärdsplan. De möjliga åtgärder som föreslås har tagits fram med hjälp av de anställda i måleriet samt av okulära iakttagelser.
Åtgärderna ska implementeras i ordningen som bestäms av Pick-charten, dvs från det övre hörnet på höger sida till det motsatta, nedre vänster.
Eftersom samma typ av åtgärd kan implementeras på flera av de olika problemen så kommer vissa åtgärder att grupperas för tydlighets skull, alltså är ordningen av åtgärderna nedan inte den samma som den verkliga ordningen som bestäms av Pick-chart.
6.1.1 Identifierade åtgärdsförslag för kassationer
Rinning
Ett förslag för att minska rinning är att skapa ett standardiserat arbetssätt när det gäller blandning av färgen. Genom att alltid ha samma viskositet är det enklare klargöra vilken viskositet som är optimal. I dagsläget är det svårt att säga, i och med att viskositeten inte mäts, och att den är annorlunda vid varje skift.
Utöver detta rekommenderas det ett bättre mätverktyg införs för att snabbare mäta viskositet, så som en blandare som automatiskt känner av viskositet vid blandning.
Färgdroppe
Två förslag har identifierats för att minska färgdroppar. Förslag ett är att säkerställa tydliga rutiner när ett pistolbyte bör ske. I dagläger sker pistolbyte reaktivt, vilket innebär att dörrar automatiskt blir kasserade samt behöver ommålas när ett munstyckebyte krävs. Genom att implementera tydliga
instruktioner när munstyckebyte ska ske, som t.ex. efter X antal dörrar, alternativt efter X antal timmar kan man utnyttja förebyggande underhåll för att minska ommålningar.
Det andra förslaget är att säkerställa att 15 minuters intervallet följs av alla medarbetare.
Dålig täckning
Genom att skapa fler program i maskinen, för alla olika storlekar på dörrar skulle dålig täckning i princip elimineras. De dörrar som sedan drabbas av dålig täckning är sporadiska fel. Genom att skapa ett adaptivt program, där dimensionerna kan antecknas av roboten genom avläsning av RFID brickorna, är det möjligt att skräddarsy varje program till respektive dörr.
Krater
Den identifierade lösningen till kraterkassation är att skapa tydliga instruktioner när pistolhuvudet skall bytas/rengöras, samt när vattenfallsvägen skall avsynas och rengöras. Detta ska ses som förebyggande underhåll inom målningsboxen, då detta arbete inte existerar i dagsläget.
Skräp
Den identifierade lösningen till detta består i att minska mängden skräp som kan förekomma i närheten av dörrarna. Detta är kopplat till flaskhalsteorin (2.2) då flaskhalsen ska ges de bästa förutsättningarna för att kunna utföra sitt arbete. Mer detaljerade lösningar kommer i nästa kapitel (6.2-)
Spackling
De två identifierade lösningar som bör tillämpas i spacklingsavdelning är att skapa ett standardiserat arbetssätt bland personalen, samt att uppgradera ljuskällan. Genom att skapa ett standardiserat arbetssätt, där allt från vilka fel som skall spacklas till hur dörren ska undersökas, går det effektivt minska kassationer som beror på personligaarbetssätt. En uppgraderad ljuskälla bidrar till minskade
kassationer genom att fler defekter upptäckts i tidigt skede, vilket förhindrar att en icke-spacklad dörr toppmålas.
Skadade
En potentiell lösning till detta skulle kunna vara att se över alla vagnar och kontinuerligt serva dem.
6.1.2 Standardisering av arbetssätt / tydligare instruktioner
Ett standardiserat arbetssätt är en stor del av LEAN-filosofin och det är bevisat att generera en högre kvalitet. Detta kan åstadkommas genom att ha tydligare instruktioner vid stationerna.
Under arbetets gång har det sett noterats men också hört från de anställda att det inte finns tydliga instruktioner på alla stationer och att de flesta har ett eget personligt arbetssätt.
Förbättrad avblåsning
Den interna leverantören är viktig för flaskhalsen för att enligt teorin bör se till att det som går igenom flaskhalsen är kvalitetssäkrat. Vid flera tillfällen har det
Bild 6.1: Skräp i låshålighet
För att förebygga skräpkassationer måste en ny standard sättas för avblåsningen. Metoden för hur dörren ska blåsa av dörrarna är inte lika viktig som det faktum att det inte får förekomma skräp i eller på dörren innan den går in i måleriet.
En ny standard utvecklas i samråd med ledningen och personalen i enskilt förbättringsdokument(A3)
Förebygga lösa flisor
Det har även märkts vid observationer att det finns löst sittande flisor på dörrar. För att förebygga att dessa lossnar bör personalen i slipningen få tidigare
instruktioner att dessa flisor ska tas bort för att förebygga skräpkassationer.
Standardiserad första avsyning
Vid spacklingen sker även den första avsyningen innan dörrarna går igenom toppmålningen. Det är här som potentiella fel måste hittas och åtgärdas. Eftersom spacklingsfel är 18% av de totala kassationerna är det ytterst viktigt att dessa fel förebyggs.
Åtgärden som föreslås är att spacklingsstationens arbetssätt standardiseras för att upptäcka potentiella felorsaker.
Viskositetsmätning
För att minska risken för rinning så måste viskositeten på färgen mätas. I dagsläget sker detta godtyckligt och det skapar problem. En förebyggande åtgärd är att mäta viskositeten exakt med hjälp av en viskositetsmätare som köps in. Detta bör minimera risken för att färgen ska ha en felaktig viskositet.
Genom att använda digitala verktyg kan även användning av sex-sigma metodiken nyttjas. Genom att statistisk styra processen av färgblandning med övre och undre styrgränser på viskositeten kan man minska risken för att felaktig färg används enligt Six Sigma metodiken. (2.5)
Ett alternativ till detta är att bara mäta viskositeten på de färger som är mer utsatta för rinning, dvs främst de svarta dörrarna. (4.7.1)
Standardisering av datainsamlingen
För att i framtiden ha möjlighet att övervaka förbättringsarbetet krävs det att all data samlas in på samma sätt. Detta är viktigt för att generera korrekt statistik som sedan kan jämföras mot uppsatta mål.
6.1.3 Förebyggande underhåll
Städning av Banor
Banorna i måleriet framställer en potentiell risk för skräpbildning. Observationer som har utförts har identifierat att banorna är täckte i damm och olja. I och med mängden av dörrar som är i omlopp, och olika vibrationer och skakningar som sker i måleriet har det visats att banorna ger möjlighet för skräp att lossna och falla från banorna ner på dörrarna. Åtgärdsförslaget när det gäller banorna är att införa regelbunden städning av banorna, samt damma av vagnar.
Regelbunden pistolbyte i målningsbox
Färguppbyggnad på pistolhuvudet i målningsboxen medför potentiell risk för både färgdroppar, krater och rinning. Det har nämnts i ett flertal intervjuer att
färguppbyggnad är ett stort problem och att allt underhåll för pistolhuvudet sker reaktivt. Åtgärdsförslaget är att införa ett regelverk som tydligt beskriver när ett pistolbyte ska ske för att minska onödiga kassationer. Ett förebyggande underhåll vid pistolbyte innebär en stor minskning av kassationer som beror på ett dåligt pistolhuvud.
Mer avsyning genom måleriet
För att förebygga att bristfälliga dörrar målas, bör fler avsyningsstationer införas, alternativt att varje station har ett ansvar att avsyna de tidigare stegets arbete. Det bör noteras att detta dock kan skapa missnöjdhet mellan olika stationer. En avsyning innan målningsboxen bör sker då målningsboxen är flaskhalsen i måleriet.
6.1.4 Övrigt
Övriga åtgärdsförslag är förslag som inte anknyts till någon specifik teori, utan istället är specifika åtgärder riktad till specifika stationer som potentiellt skulle minska kassationer.
Uppgraderad ljuskälla vid spacklingsavdelningen
Ljuskällan i spacklingsavdelningen är en enkel åtgärd att införa som potentiellt minskar kassationer i form av att spacklingspersonalen enklare kan se brister i dörren. Spacklingskassationer står för 18% av alla kassationer, vilket innebär att en lite minskning inom spacklingsavdelning står för en stor del av kassationer.
Nya program till målningsroboten
Nya program till målningsroboten skulle minska antalet kassationer som beror på dålig täckning. Utöver detta, innebär även nya program en minskad förlust av färg. De 5 befintliga program som finns i dagsläget tar inte hänsyn till utskärningar eller dekor vilket innebär att vid vissa målningar målar roboten ingenting. Ett nytt program som adaptivt kan se hur dörren ser ut skulle minska färgförlust, samt kassationer beroende på dålig täckning.
Ändra företagskulturen till det bättre
Företagskulturen är en som släpper igenom många fel vet vetskapen att de
kommer åtgärdas. För att åtgärda detta bör arbetarna informeras tydligare om hur de ligger till vad gäller antalet kassationer. Detta kan göras genom att varje vecka gå igenom hur föregående vecka har varit och ställa det mot målet på 7,5% kassationer.
Detta är ett långsiktigt arbete som måste tas på allvar, de anställda måste få möjligheter och tid att bli bättre. Det är viktigt här att inte ta i för hårt i början då man riskerar ett bakslag, ett långsiktigt arbete mot en mer standardiserad och effektiv arbetsplats är att föredra.
Det är även viktigt att de anställda får en ny syn på deras arbete, de måste förstå hur just deras insats bidrar till det övergripande kvalitetsmålet. De anställda måste förstå att kvalitet inte bara är mot slutkund utan också internt.
Sammanfattade åtgärdsförslag
Nedan följer en simplifierad sammanfattning av alla rekommenderade åtgärdsförslag för varje enskild kassation.
Kassation Grundorsak Åtgärd
Rinning Felaktig viskositet Exakt mättning på viskositet Färgdroppe Färguppbyggnad på pistol Reaktivt underhåll Förebyggande underhåll Tydliga instruktioner på när/hur pistolbyte Säkerställ befintliga rutiner (15 minuters regel)
Dålig täckning Icke anpassade
program Skapa nya program, alternativt
Krater Brist på
förebyggande underhåll
Tydliga
instruktioner på när avsyning ska ske Förebyggande underhåll Skräp Inga tydliga rutiner
kring avblåsning Inte städat i måleriet Flisor runt
utskärningar
Skapa rutiner kring avblåsning
Städa måleriet Säkerställ att slipningspersonal slipar bort flisor Spackling Personliga arbetssätt
Dåliga ljuskällor
Standardisera arbetssätt
Uppgradera ljuskälla Tabell 6.2: Sammanfattning av åtgärdsförslag
6.1.5 PICK Chart (prioriteringsmatris)
Genom att undersöka de olika åtgärderna upprättades en prioriteringsmatris utifrån påbörjade A3 modeller för att se hur de olika problemen och deras potentiella lösningar står mot varandra. prioriteringsmatrisen är baserad på problemens totala andel, insats för åtgärder och problemens nuvarande lösning.
Bild 6.3: Pick Chart
Diagrammet visar att skräp, dålig täckning och spackling är bland de kassationer som kräver minst insats gentemot effekt. Detta är på grund av att åtgärdsförslagen för dessa tre är relativt enkla, samt att dessa kassationer står för en stor andel av de totala kassationerna.
Krater, färgdroppe och rinning kommer på andra plats. Anledning varför dessa tre ligger tätt inpå varandra är att åtgärdsförslaget av förbyggande underhåll påverkar alla tre. Genom att implementera förbyggande underhåll blir det möjligt att samtidigt minska alla tre av dessa kassationer.
Fogning, Lim, Fel Program, Ränder, Skadade och dålig yta ligger sist i
rangordningen på grund av att de är kassationer som är få till antalet och i stor del är sporadiska.
Ordningen som bestäms av prioriteringsmatrisen ger ett bra utgångsläge för att börja arbeta med problemen. Det viktigaste man kan läsa av från diagrammet är vart man ska lägga fokus. Det är inte lönt att arbeta hårt med att åtgärda skadade dörrar när det finns problem som skräp och spackling som generar mycket större effekt med lika stor insats.
