• No results found

Kvinnans framställning i läroböcker : - en kvantitativ och semiotisk undersökning av tre läroböckers framställning av utvecklandet av kvinnans roll och beskrivning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kvinnans framställning i läroböcker : - en kvantitativ och semiotisk undersökning av tre läroböckers framställning av utvecklandet av kvinnans roll och beskrivning"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Kvinnans framställning i läroböcker

- En kvantitativ och semiotisk undersökning av tre

läro-böckers framställning av utvecklandet av kvinnans roll

och beskrivning

Kurs: Examensarbete med opposition, 30 hp

Program: Samhällskunskap för ämneslärare, 91- 120 hp Författare: Samantha Olsson

Examinator: Rebecka Florin Sädbom Termin: VT- 21

(2)

2

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka hur framställning av kvinnor och deras roll har förändrats i lär-oböcker mellan åren 1988- 2016. Utgångspunkten för studien har varit tre lärlär-oböcker för sam-hällskunskapsämnet för gymnasiet. För studien har tre nedslag gjorts, 1988, 1996 och 2016. Varje årtal representeras av en lärobok. Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur kvin-nor har framställts över tid och vilken roll som kvinkvin-norna tillskrivs genom studie av läroböck-ernas bilder. Frågorna som besvarade syftesskrivningen var: Hur fördelas antalet bilder på kvinnor i läroböckerna mellan åren 1988- 2016? På vilket sätt beskrivs kvinnorna i läroböck-erna mellan åren 1988- 2016? Hur förändras framställningen av kvinnan i läroböckläroböck-erna från 1988- 2016?.

Studiet av läroböcker har varit ett naturligt inslag. Detta då läroböckerna oftast är ett inslag i undervisning som lärare, särskilt nyutexaminerande använder för att få en undervisning som möter styrdokumentens krav på undervisning (Ammert, 2011, s. 17; Sparrlöf, 2012, s. 6). Lär-oböcker för gymnasiet var också givet eftersom lärLär-oböckerna förmedlar en viss information som blir en sanning för eleverna (Tingsten, 1969, s. 13, 281). Undersökningen är både kvanti-tativ och kvalikvanti-tativ. Läroböckerna har sammanställts kvantikvanti-tativt genom en tabell där läsaren kan se hur många bilder det finns på män respektive kvinnor. Undersökningen är även kvalitativ eftersom semiotiken som metod har använts för att analysera läroböckernas bilder. Teorin för undersökningen har varit ett genusperspektiv där läroböckerna har studerats utifrån detta. Läroböckerna har visat att den kvantitativa förekomsten av bilder på män är dominerande ge-nom alla tre läroböcker. Studiet av läroböckerna visar en förändring i hur kvinnorna framställs. Förändringen innebär att kvinnorna har framställts i roller som omsorgsfulla och försörjande då kvinnorna har haft yrken som sjuksköterskor, barnmorskor och småstadielärare. Till att kvin-norna i den senare boken från 2016 har mer ledande roller då bilderna visar att kvinkvin-norna har större chans att påverka samhällsutvecklingen genom att vara aktivister och politiker et cetera.

(3)

3

Abstract

The purpose of the study is to investigate how the portrayal of women and their role has changed in textbooks between the years 1988-2016. The study´s point of departure has been three text-books for the social studies subject for upper secondary school. Three studies have been con-ducted for the study, 1988, 1996 and 2016. Each year is represented by a textbook. The study aims to contribute knowledge about how women have been portrayed over time and what role women are attributed through the study of textbook images. The questions that answered the letter of intent were: What is the proportion of pictures of women in the textbooks between the years 1988-2016? In what way are the women described in the textbooks between the years 1988-2016? How does the portrayal of women change in the textbooks from 1988-2016? The study of textbooks has been a natural feature. This is because the textbooks are most often an element in teaching that teachers, especially new graduates, use to get a teaching that meets the control documents' requirements for teaching (Ammert, 2011, p. 17; Sparrlöf, 2012, p. 6). Textbooks for upper secondary school were also given because the textbooks convey certain information that becomes a truth for the students (Tingsten, 1969, p. 13, 281). The survey is both quantitative and qualitative. The textbooks have been compiled quantitatively through a table where the reader can see how many pictures there are of men and women respectively. The survey is also qualitative because semiotics has been used as a method to analyze the text-books' images. The theory for the study has been a gender perspective where the textbooks have been studied based on this.

The textbooks have shown that the quantitative presence of images of men is dominant through-out all three textbooks. The study of the textbooks shows a change in how women are portrayed. The change means that the women have been portrayed in roles as caring and supportive as the women have had professions such as nurses, midwives and primary school teachers. To the fact that the women in the later book from 2016 have more leading roles as the pictures show that women have a greater chance of influencing the development of society by being activists and politicians et cetera.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

2.Bakgrund ... 6

2.1 Syfte och frågeställning ... 6

2.2 Teoretisk utgångspunkt ... 6 2.3 Läroplanerna ... 8 2.3.1 Lgy 70 ... 8 2.3.2 Lpf 94 ... 8 2.3.3 Lgy11 ... 9 2. 4 Tidigare forskning ... 9

2.4.1 Forskning som utgår från en kvalitativ metod ... 9

2.4.2 Forskning som utgår från en kvantitativ metod ... 11

2.4.3 Läroböcker över tid ... 12

2.4.4 Internationell forskning ... 13

3. Metod, material, urval och analysverktyg ... 14

3.1 Kvantitativ innehållsanalys ... 15 3.2 Semiotik ... 16 3.3.Urval ... 17 3.4 Material ... 17 3.5 Analysverktyg ... 18 4. Resultat ... 19

4.1 Antal bilder i läroböckerna ... 19

4.2 Böckernas framställning av kvinnan ... 20

4.2.1 Kvinnor inom olika yrken ... 20

4.2.2 Kvinnor inom olika kulturer ... 23

4.2.3 Kvinnor i historien ... 24

4.3 Den förändrade bilden av kvinnorna i läroböckerna ... 25

4.3.1 Från omsorgsfulla till ledande kvinnor ... 25

5. Diskussion ... 27

5.1 Metoddiskussion ... 29

6.Vidare forskning ... 30

(5)

5

1. Inledning

Enligt Skolverket är jämställdhet att alla ska behandlas lika oberoende av kön och sexuell lägg-ning och identitet (Skolverket, 2011, s. 5). Jämställdhet är centralt i dagens samhälle och inte minst i skolan. Detta är något som syns i läroplanen för gymnasieskolan. I de inledande kapitlen i dagens läroplan står det bland annat att skolan ska ”[..]främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska utsättas för diskriminering på grund av kön,[…]könsöver-skridande identitet, sexuell läggning[…]” (Skolverket, 2011, s. 5). I läroplanen står det också att skolans uppgift ska ha ett öppet förhållningssätt så att varje elev ska kunna utveckla sin ”unika egenart” (Skolverket, 2011, s. 5). I samhällskunskapsämnet för gymnasieskolan står det även i centralt innehåll inom kurserna samt i ämnets syfte att undervisningen ska behandla jäm-ställdhet och mänskliga rättigheter samt att man ska behandla människors livsvillkor i förhål-landen till det ovannämnda (Skolverket, 2011, s. 280- 283). Med denna bakgrund kring att olika aspekter av jämställdhet är något som läroplanerna står för så har svensk forskning visat något annat de senaste 10- 20 åren när det gäller hur detta inkluderas i läroböckerna. Något som har framkommit i studier av olika läroböcker är att män och kvinnor ofta beskrivs utifrån tradition-ella tankemönstren när det gäller deras roll i samhället. Studier rörande böcker inom ämnena svenska, samhällskunskap och fysik visar att männen är fortfarande de som beskrivs som ge-nier, rebeller och äventyrare samtidigt som att kvinnorna får mer oattraktiva tillskrivelser eller inte får samma utrymme i text och bild som männen (Graeske, 2010, s. 124- 125; Ohlander, 2010, s. 125; von Wrights, 1998). I en av läroböckerna i ämnet svenska tas författarinnan Karin Boye upp men beskrivs som ensam och isolerad samt blir sjukdomsförklarad då hon skrev om kärlek till för en annan kvinna (Graeske, 2010, s. 124- 125). Liknande studier i ämnet sam-hällskunskap är väldigt få.

Med detta sagt så är det ett problem då läroböckerna beskriver en annan bild av genus som läroplanen inte står för. Läroböckerna är en stor del av undervisningen och inte minst för nyutexaminerande lärare då läroböckerna motsvarar och representerar styrdokumentens idéer och därför har läroböckerna hög validitet. Därför används läroboken i undervisningen speciellt av nyutexaminerade lärare då det är en säkerhet att luta sig tillbaka på för att ge en kvalitetssäkra sin undervisning. Läroboken förhindrar även kaos i klassrummen eftersom det ger en struktur i lektionerna. Läroböckerna innehåller ofta arbetsuppgifter till texten som ger eleverna en struk-tur på lektionerna (Ammert, 2011, s. 17; Svensson, 2000, s. 58; Sparrlöf, 2012, s. 6). Det skolan framför genom läroböckerna når eleverna och precis som Herbert Tingsten skrev i sin bok från

(6)

6 1969 så blir läroböckernas innehåll som propaganda för eleverna som de tar till sig (Tingsten, 1969, s. 13, 281). Om innehållet i läroböckerna då inte speglar en bra bild av jämställdhet och kvinnans roll i samhället så kommer det att påverka eleverna, vilket kan leda till att de också får en traditionell syn kring kvinnans ställning och roll i samhället.

2.Bakgrund

I denna bakgrund kommer läroplanerna för gymnasiet att tas upp. Avsnitten syfte och fråge-ställning, teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning kommer också att tas upp inom detta avsnitt.

2.1 Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att förmedla kunskaper om hur framställningen av kvinnor och deras roll har gestaltats i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet mellan 1988 fram till 2016. Detta görs genom tre nedslag med en lärobok för varje nedslag. Nedslagen kommer att bestå av lär-oböcker från 1988, 1996 och 2016 för att ha lärlär-oböcker som representerar olika läroplaner. Därför blir frågeställningarna:

1. Hur fördelas antalet bilder på kvinnor i läroböckerna mellan åren 1988-2016? 2. På vilket sätt beskrivs kvinnorna i läroböckerna mellan åren 1988- 2016? 3. Hur förändras framställningen av kvinnan i läroböckerna från 1988- 2016?

2.2 Teoretisk utgångspunkt

”Man föds inte till kvinna, man blir det”. Detta skrev Simone de Beauvoir i sin bok Det andra könet från 1949 (Eriksson, 2020, s. 10). Hon var före sin tid med dessa tankar och idéer men idag är det ofta en utgångspunkt när man diskuterar genus. Med Simones ord vill man visa att kön och kvinnan är en social och kulturell konstruktion som vårt samhälle har skapat. Men beroende på vilket samhälle man lever i och vilken kulturell bakgrund man har kan förvänt-ningarna på kön vara olika. Föreställförvänt-ningarna kring kön kan även skifta över tid och är därför något som inte är beständigt utan något som är föränderligt. Simone de Beauvoir menade att det biologiska könet är viktigt för kvinnan men det är inte avgörande för henne. Det biologiska könet är inte en etikett för vem hon är, eller vad hon identifierar sig som samt det bestämmer inte vad hon kan göra (Ibid, s. 42).

(7)

7 Eriksson (2020) skrev att kvinnan är social och kulturell konstruerad. Tankarna om könsroller är något som är föränderligt över tid. Vi formas och skapas i olika sociala sammanhang. För-väntningar på hur en kvinna ska vara, vad hon ska gilla med mera grundar sig på så sätt i det sociala. Likadant är det med förväntningarna på mannen som också skapas genom sociala sam-manhang (Eriksson, 2020, s. 64-67). De olika förväntningar ser olika ut beroende på vilken kultur man har sitt ursprung i. Ett exempel på detta är studien i historia och samhällskunskap som Alayan och Al- Khalidi gjorde i grundskolan i Jordanien och Palestina. Det som framkom-mer ur deras studie är att männen beskrivs som kreativa, produktiva, överlägsen och framkom-mer ka-pabla till att utföra saker på ett bra sätt. På detta sätt beskrivs männen som dominanta. Kvin-norna beskrivs istället som svagare och underlägsna, samt att kvinKvin-norna är bara kapabla till att ta på sig mindre roller i samhället (Alayan & Al- Khalidi, 2010, s. 90). Samtidigt gjordes en studie över hur läroböcker i engelska (Storbritannien), persiska (Iran) och franska (Frankrike) under en 70 års period har förändrats när det gäller framställningen av genus. Det man kom fram till genom att jämföra läroböcker inom denna tidsperiod var att iranska läroböcker visade att det var mer förekommande att genus i läroböckerna diskriminerades av Storbritannien och Frankrike än vad det gjordes i iranska läroböcker (Allahyari & Ketabi, 2017, s. 146). På detta sätt ser man hur olika kulturer framställer kvinnans respektive mannens roll i samhället samt förväntningar som finns åt bägge hållen. En annan studie visade att böcker från tidigt 1990- tal i USA presenterade unga kvinnor som lidande på grund av de förväntningar som fanns på unga kvinnor vid denna tid. Till exempel så tog man upp i böckerna från denna tid att unga tjejer hade mer ätstörningar, depressioner, låg självkänsla, sämre resultat i matematik och naturve-tenskap och får sällan mindre skäll av lärare. Däremot på senare år har man gått ifrån att besk-riva kvinnor som lidande då man har börjat beskbesk-riva mer kring föreställningar som finns om män från samhället vilket har lett till en positiv påverkan på förståelsen om utbildandet kring genus (Weaver- Hightower, 2003, s. 480). Med detta sagt så kommer detta teoretiska ramverk att användas för att se vilka roller som kvinnan har tillskrivits genom historien, olika kulturer och yrken, därav dessa teman. Genom att se vilka roller som kvinnan har tillskrivits genom dessa teman i läroböckerna ser man även vilken syn på kvinnan som förmedlas till ungdomarna genom läroböckerna. Något som också har varit en förutsättning för dessa teman är Yvonne Hirdmans text om kvinnors sociala underordning (Hirdman, 1988, s. 49). Hirdman skriver att kvinnoforskare studerar hur det kan komma sig att kvinnor är den grupp i samhället som gene-rellt sätt har mindre socialt värde när det gäller historiskt och geografiskt/ kultugene-rellt (Hirdman, 1988, s. 49- 50). Hirdmans tankar kring områden där kvinnor har en lägre social status, har varit uppkomsten till två av dessa teman, historien och kulturer, som mitt resultat är uppbyggt på.

(8)

8 Däremot är det inte bara Hirdmans tankar som har skapat dessa teman. Studiet av läroböckernas bilder har även givit uppkomst åt dessa teman.

Därför ligger även olika läroböcker från olika tider som grund för studien. Läroböcker i detta sammanhang blir därför viktigt då ungdomar möter läroböcker i skolan och det är i skolan vi socialiseras. Vi och våra föreställningar om genus formas som sagt i olika sociala situationer både i primär, sekundär och tetriär, där skolan är en del av detta. Därför blir det viktigt att studera något som skolan använder till ungdomarna som studier visar är läroböcker.

2.3 Läroplanerna

2.3.1 Lgy 70

Läroplanen från 1970 beskriver en hel del kring att individen ska få sitt utrymme för att kunna växa som person i sin identitet. I läroplanens allmänna delar står det att skolan ska främja jäm-ställdhet mellan män och kvinnor i samhället, i familjen och i arbetslivet. Läroplanen informerar även att om skolan ska ”[…]orientera om könsrollsfrågan och stimulera eleverna att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden[…]" (Skolöverstyrelsen, 1970, s. 15).

När det kommer till samhällskunskap som ämne så står det att ett av kursens huvudmoment är ”[…]Sociala problem, familjepolitik, familjerättsliga bestämmelser. Könsrollsfrågan. […]” (Ibid, s. 170).

2.3.2 Lpf 94

Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 tar upp i de inledande kapitlen att ingen i skolans värld ska utsättas för diskriminering utifrån de sju diskrimeringsgrunderna. Här skrivs även kön och sexuell läggning ut (Skolverket, 1994, s. 3). I första kapitlet står det om att skolan ska förmedla värden kring ”[Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män[…]” (Ibid, s. 3). När man ser till samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet så står det om att genus ska vara en del av exempelvis kursen i historia, psykologi och religionskunskap (Skolverket, 1994, s. 67, 149, 152). Däremot nämns inte genus som begrepp under vad de olika kurserna i samhällskunskap ska innehålla. Begreppet genus nämns inte beskrivningarna och målen i kurserna Samhällskun-skap A och SamhällskunSamhällskun-skap B. Det enda man skulle kunna härleda till genusbegreppet är att det står under ”ämnets syfte” i ämnet att eleverna ska utveckla respekt för mänskliga rättigheter, individens rättigheter och skyldigheter (Ibid, s. 166, 164).

(9)

9

2.3.3 Lgy11

I de inledande kapitlen av dagens läroplan står det om att skolan ska värdera och främja ”[..]in-dividers frihet och integritet[…]” samt att ”[…]Skolans uppgift är att låta varje enskild elev att finna sin unika egenart[…]” (Skolverket, 2011, s. 5).

Även i examensmålen för det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet står det att hela utbildningen ska behandlar ämnen som genus (Ibid, s. 49). Det är bara här i examensmålen för det samhällsvetenskapliga programmet som genus som begrepp står utskrivet när det kommer till hela läroplanen.

2. 4 Tidigare forskning

I detta avsnitt inkluderas svensk och internationell forskning. Fokus i detta arbete, läggs på den svenska forskningen som har gjorts kring området genus. Orsaken till detta är då studien un-dersöker hur kvinnor presenteras och framställs i svenska läroböcker. Därför är det inte av in-tresse att undersöka hur kvinnor framställs och porträtteras i andra länders (kulturers) läro-böcker, då studien inriktar sig på svenska läroböcker. Däremot har inspiration fåtts ur de ut-ländska studiers metodologiska och teoretiska anknytningar som har senare används för denna uppsats.

2.4.1 Forskning som utgår från en kvalitativ metod

Här nedan kommer ett antal studier att tas upp som har använt en kvalitativ metod. Dessa studier har studerat hur läroböcker framställer kvinnor genom hur de använder sig utav språket. Något som är ett genomgående tema när det kommer till den kvalitativa forskningen som har gjorts är att mannen i läroböckerna beskrivs på ett sätt som är dominerande och överordnade kvinnan. Kvinnan är den som det inte läggs så mycket fokus på och därav får inte samma kva-litativa utrymme. Detta är något som både Moira von Wrights (1998), Ann- Sofie Ohlander (2010) och Jörgen Mattlar (2008) har urskilt. Moira von Wrights som har skrivit rapporten Ge-nus och text- när kan man tala om jämställdhet i fysiska läromedel? Beskriver hur geGe-nus i läroböcker inom ämnet fysik i grundskolans senare del samt gymnasiet, värderar det manliga genus högre än det kvinnliga genuset. Mattlars studie från 2008 visar på samma resultat som de resultat som Von Wright urskiljde. Det vill säga att det finns en hierarkisering i läroböckerna

(10)

10 som Mattlar har studerar där det kvinnliga genuset underordnas det manliga genuset. Wrights beskriver att hennes framtagna resultat går emot kravet på jämställdhet samt en jämställd text. Likaså har Ohlander i sin rapport Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia beskrivit samma problematisk som Wrights stötte på. Det vill säga att i de fyra läroböckerna som under-söktes av Ohlander så dominerar det manliga perspektivet. Ohlander beskriver även hur läro-böckerna inte tar upp könsrelaterad problematik och inte det förtryck som kvinnor i vissa peri-oder blivit utsatta för (Mattlar, 2008, s.92; Ohlander, 2010; von Wrights, 1998)

I samma anda som Von Wrights så har liknande studier gjorts inom ämnet svenska. Här har läroböcker i form av läseböcker studerats. Eilard har gjort två studier gällande detta. Först en mindre från 2004 och en mer omfattande från 2008 (Eilard, 2004, s. 241, 259). Eilard fokuse-rade på att studera hur våra fördomsfulla attityder som finns som struktur i vår kultur kan komma till uttryck i läromedelstexter. Eilards resultat av detta blev att det visade sig att läro-böckerna överensstämde med läroplanen från 1994 (lpo94) men att de budskap som förmedlas implicit gick direkt emot läroplanens skrivningar. Genom att studera läseböckerna mer på dju-pet kunde Eilard utläsa att flickorna blev underordnade (Eilard, 2004, s. 241, 259). I Eilards studie från 2008 kommer hon fram till samma resultat som i studien från 2004. Det visade sig att när hon studerade grundskoleläroböcker samt läseböcker från 1962 så verkade det på ytan vara en jämställd framställning av genus. Däremot när Eilard studerade mer på djupet såg hon att det fortfarande handlade om samma gamla hierarki, där mannens maskulinitet överordnas kvinnans femininum och därför får kvinnan även mindre utrymme i dessa läroböcker samt lä-seböcker (Eilard, 2008, s. 422).

Beskrivningen av könsroller för män och kvinnor är också något som förekommer inom forsk-ningsfältet när det gäller genus i läroböcker. Helt enkelt så ligger vilka stereotypiska föreställ-ningar som finns riktat mot män och kvinnor i läroböcker grund för det forskningsfält som finns. Detta är något som Caroline Graeske (2010) och Ann- Sofie Ohlander (2010) beskriver i sina studier. Graeske har skrivit studien Värdefull eller värdelös? Och Ohlander har skrivit Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia och ett gemensamt drag är att män och kvinnor beskrivs utifrån de traditionella tankemönstren kring genus. Männen beskrivs oftast som domi-nerande då de framhävs som genier , rebeller och äventyrare. Det är sällan kvinnor tillskrivs dessa attribut utan de får mer oattraktiva tillskrivelser som ”oattraktiva” på olika plan. När mannen gör saker så beskrivs han i läroböcker med mod och djärvhet. I en lärobok tas författa-rinnan Karin Boye upp men beskrivs då med ord som ”ensam och isolerad” och blir

(11)

11 ”sjukdomsförklarad” då hon känner kärlek till en annan kvinna (Graeske, 2010, s. 124- 125; Ohlander, 2010, s. 125). På samma sätt beskrivs liknande resonemang i Agneta Bronäs studie från 2000. Bronäs har studerat läroböcker utifrån både text och bild. Läroböckerna representerar åren 1950- 1999. Det som Bronäs har gemensamt med de andra som har studerat kring det området är att kvinnorna är underrepresenterade i läroböckernas bilder. När kvinnorna väl finns med så agerar de utifrån en modersroll, då de ofta förekommer i ett ”vårdande sammanhang” (Bronäs, 2000, s. 237). Bronäs skriver även om att kvinnorna framställs som ”…oengagerade och passiva samhällsmedborgare”. Männen framstår dock enligt Bronäs studie av läroböckerna som aktiva inom den politiska arenan i samhället (Bronäs, 2000, s. 237, 32).

2.4.2 Forskning som utgår från en kvantitativ metod

Här nedan tas studier upp som har använt en kvantitativ metod. De flesta studier har identifierat att männen får ett större utrymme i läroböckerna.

Långström (1997) och Almqvist Nielsen (2014) menar att det alltid har varit männen som har dominerat historieskrivandet. Männen har fått mer utrymme i texten, då det har varit fler man-liga namn som har tagits upp samtidigt som mängden bilder i läroböckerna har dominerats av männen. Däremot är det inte bara detta som är märkbart, utan även det att det har varit fler manliga läroboksförfattare som har dominerat den arenan under en längre period. Däremot vi-sade sig detta att komma att ändras under 1970- talet. Detta då flertalet kvinnliga läroboksför-fattare började att göra entré på denna arena. (Långström, 1997, s. 78; Almqvist Nielsen, 2014, s. 120). På liknande sätt menar författarna Berge, Widding och Ohlander att detta är något som återupprepas i svenska läromedel som exempelvis läroböcker. Forskning kring läromedel har visat sig att det fortfarande finns en slags förekomst av stereotypiska uppdelningar kring hur kvinnor och män ser ut eller bör se ut. Samtidigt menar dessa författare att utifrån forskning som gjorts på läromedel presenterar att det förekommer män i fler roller och därav får ett större fokus än vad kvinnorna får i läromedlen (Berge & Widding, 2006; Ohlander, 2010). Detta visar sig i Ohlanders studie som där det var 67 personers namn varav 56 av dessa var manliga och 11 av dessa var kvinnliga namn som togs upp i läroböckerna. Ur Ohlanders studie som grundade sig i två läroböcker för gymnasiet så var det heller inga kvinnliga statschefer som nämndes. Bilder som visades av kvinnor var i samband med yrken som vården, polisen samt handeln.

(12)

12 Bilder som visades på män i läroböckerna var stereotypiska på det sätt då de visade yrken som polis, traktorförare amt byggnadsarbetare (Ohlander, 2010).

Långström hade själv en hypotes i sin studie från 1997 om att den traditionella mansdominansen skulle ha luckrats upp under tidsperioden 1958- 1933. Denna hypotes visade sig vara felaktig då kvantiteten av läroboksförfattarna under denna tid var mansdominerat och endast skrivet av män (Långström, 1997, s. 28. 125). På detta sätt går Långström emot Almqvist Nielsens reso-nemang om att det skulle ha skett en förändring under 1970- talet vad gällde läroboksförfat-tarna.

2.4.3 Läroböcker över tid

Selander och Långström är två författare som har inom svensk forskning de senaste 20 åren undersökt hur svenska läroböcker förändras över tid. Båda författare studerar läroböcker över tid. Något som de både författarna drar som slutsatser utifrån deras undersökningsmaterial är att texterna i läroböckerna inte hade förändrats särskilt mycket under undersökningsperioden, varken till innehåll eller form. Detta trots att elevgrupperna hade förändrats (Långström, 1977 s. 213; Selander, 1988, s. 98).

Något som är gemensamt för forskarna Långström och Holmén är att de menar att det finns en

idé om lärobokstradition. Med detta menar författarna Långström och Holmén att det finns en

gemensam utvecklad tanke om hur en lärobok ska vara uppbyggd, dennes omfattning samt hur innehållet och formatet bör vara. Holmén menar även att läroböckerna får omoderna, förlegade attityder till saker och ting. Detta då läroboksförfattare ofta skriver om andra tidigare läroböcker eller är själva i sitt skrivande och framförande, inspirerade av sin egen skoltid (Långström, 1997, s. 91; Holmén, 2006, s. 26).

Frågan vad en lärobok ska innehålla kan därför vara ett stort problem för läroboksförfattarna. Detta då författarna innehållet påverkas av vilken författare som har skrivit innehållet. När en författare ska beskriva en viss företeelse eller person så görs detta genom författarens egen livsvärld (Holmén, 2006, s. 25; Långström, 1997, s. 96, 49). Detta kan därför också komma att påverka den bild av genus som möter eleverna beroende på hur läroboksförfattarens relation är till det.

(13)

13 Studier kring nordiska läroböcker över tid, 40 år, har visat genusforskningsperspektivet ofta är frånvarande i skolans läroböcker. Detta tar Reichenbergs upp i sin studie från 2010 då läro-böcker från 1970- talet och framåt studeras genom sammanställningar av olika forskningsöver-sikter. Reichenberg instämmer också i detta, det vill säga att studier som rör kön och läromedel är relativt låg (Reichenberg, 2010, s. 20). I Norge har både kvalitativa som kvantitativa studier gjorts på läroböcker från grund- och gymnasieskolan. I dessa studier som tog fart i läroböcker som var skrivna på 1950- talet, har man kommit fram till alla skolans läroböcker i samtliga ämnen har dominerats av beskrivningar av män samt varit beskrivna ur männens värld (Knud-sen, 2005, s. 71).

Resultaten av det svenska forskningsfältet av hur kvinnor presenteras och representeras i svenska läroböcker visar på en överrepresentation av män. Forskningen visar att det är fler män som skrivit de läroböcker som skolan använder sig av genom tiderna samt att det är fler män som syns i lärobokstexterna samt på illustrationerna i läroböckerna. Svensk forskning visar även att det framställningen av kvinnor är underordnad mannen, då mannen ofta beskrivs som geni, rebellisk med mera. Detta samtidigt som kvinnan blir tillskriven med gammalmodiga ste-reotypiska föreställningar som att hon skulle ha en vårdande roll. Forskningen visar även att även om ungdomspubliken till läroböckerna har ändrats med andra värderingar så finns det en tendens till att nya läroböckerna reproducerar tidigare läroböckers innehåll och värderingar.

2.4.4 Internationell forskning

Internationell forskning är inte helt olik den svenska forskningen när det kommer till vilket utrymme som kvinnor får i läroböcker både kvantitativt och kvalitativt. Inom den internation-ella forskningen har man kunnat urskilja att kvinnorna är osynliga i läroböckerna när man har jämfört hur många kvinnor som finns med respektive hur många män som finns med. När det gäller den kvalitativa delen har den internationella forskningen även visat på resultat när det gäller hur språket i läroböckerna har presenterats. Detta beskriver författarna Chiponda och Wassermann (2011) i sin artikel ”Women in history textbooks; what message does this send to the youth”. Författarna kommer fram till att hur man framställer kvinnan med hjälp av språket tenderade till att ofta bli sexistiskt samt att läroböckerna var patriarkalt skrivna och skrivna för en manlig publik (Chiponda & Wassermann, 2011, s. 20). Författaren Chick (2006) har gjort en liknande studie där hon refererade till en annan studie som hade studerat 18 läromedel i

(14)

14 USA. Studien som Chick då refererade till hade kommit fram till att av dessa 18 läromedlen var det 1 335 kvinnor som var representerade i läromedlen samtidigt som det fanns 12 382 manliga karaktärer i dessa läromedel. Den refererade studien som Chick hade med i sin studie (2006) visade även att det fanns 616 bilder av kvinnor samtidigt som det fanns 3 505 bilder på män (Chick, 2006a). Samma författare, Chick, fast i sin egen studie kommer fram till liknande resultat som det som hon refererade till. Chick studerade själv tre amerikanska läroböcker som visade på en överrepresentation av män. I en av läroböckerna visade det sig att det var 113 kvinnliga namn och 726 manliga namn. Likadant var det i nästa lärobok som hon studerade, där var det också en överrepresentation av manliga namn. I den läroboken var det 483 manliga namn och karaktärer som togs upp av läroboken samtidigt som det var bara 103 kvinnliga namn och karaktärer som togs upp av samma lärobok (Chicks, 2006b).

Sammanfattningsvis kan man säga att den internationella forskningen kring hur kvinnor fram-ställs och representeras i läroböcker är likt hur den svenska forskningen ser ut kring detta om-råde. Den internationella forskningen visar att i läromedel och läroböcker är det en överrepre-sentation av manliga män och karaktärer. Detta visar sig inte bara i vilka namn som tas upp i läroböckerna utan även vilka som blir representerade i de illustrationen som finns i läroböck-erna, där männen också är gestaltade fler gånger än kvinnorna. Även om det inte har tagits med i denna studie, många kvalitativa resultat inom den internationella forskningen, så visas det ändå att framställningen av kvinnor i läroböcker samt läromedel har en tendens till att bli sex-istiskt.

3. Metod, material, urval och analysverktyg

Metoderna som kommer användas för att möjliggöra undersökningen kring utvecklingen av genusbegreppet i läroböckerna är semiotik samt kvantitativ innehållsanalys. Detta då metoden, semiotik, är till hjälp när både text och bild ska analyseras (Bryman, 2018, s. 118). Det kvanti-tativa inslaget är i form av första frågan där antalet bilder på män respektive kvinnor studeras. Nedan här tas den kvantitativa innehållsanalysen först upp för att sedan reda ut vad semiotiken är för någon metod

Fokus ligger på att studera läroböckerna utifrån det kvantitativa och det kvalitativa. Genom att se till hur många bilder som det är där kvinnor visas jämfört med män så skulle man kunna tolka det som att antingen att kvinnorna får stå tillbaka och inte ska ta så mycket plats i sam-hället, om detta nu skulle vara fallet. Även att se hur kvinnor omnämns i läroböckerna blir

(15)

15 viktigt i sammanhanget för att se vilken bild av genus man förmedlar. Hur kvinnor omnämns exempelvis om de är kapabla till olika poster i samhälle i läroböckerna, är också viktigt för denna studie.

3.1 Kvantitativ innehållsanalys

Det objektiva i innehållsanalysen innebär att man bestämmer sig för hur man ska behandla sitt material. Ofta skapar man olika kategorier som kan liknas vid ett observationsschema i en tabell där man sorterar materialet utifrån då de bestämda kategorierna (Bryman, 2018, s. 358). Detta är något som kommer göras här i denna uppsats. Detta då materialet kommer att studeras utifrån ett kvantitativt synsätt. Precis som Bryman beskriv den kvantitativa delen i innehållsanalys kommer läroböckernas material att struktureras utifrån kategorier, där fokus hamnar på vissa saker. Den första frågan som lyder ” Hur fördelas antalet bilder på kvinnor i läroböckerna mel-lan åren 1988- 2016?”där kommer de kvantitativa kategorierna vara Antal bilder på kvinnor samt Antal bilder på män. Dessa är de två kategorierna som första frågan kommer delas upp i. Detta för att få en tydlig jämförelse mellan antalet bilder på män och kvinnor. Dessa frågor kommer även kopplas till lärobokens olika kapitel i en tabell. Inspirationen till detta kommer ifrån hur tidigare forskare har gjort på detta område där en uppställning utifrån kategorier som illustrationer i tabeller har varit en förutsättning för deras studier. Tabellen ser ut på detta sätt:

Tabell 1: Läroböcker

Lärobok Kategorier Kategorier

Antal bilder på kvinnor Antal bilder på män

(16)

16

3.2 Semiotik

Semiotik är en metod som handlar om att tolka saker eller tecken i olika saker som kommuni-cerar något. Semiotiken är en metod som inte bara tar hänsyn till det skrivna utan även innefattar andra saker som är av betydelse. Därför kan därför undersökningsmaterialet handla om exem-pelvis kroppsspråk, skyltar och bilder (Ekström & Moberg, 2008, s. 53). Semiotiken är på så sätt inriktad på att avslöja den bakomliggande meningen som finns i texter, bilder med mera (Bryman , 2016, s. 359). Därför valdes denna metod då bilder studeras.

Detta blir på det sättet en given metod för denna studie. Detta då bilderna i läroböckerna kom-mer att analyseras. Det som komkom-mer att analyseras är vilka roller som tillskrivs kvinnorna ge-nom exempelvis att se vilka yrken som kvinnorna har. Även kroppsspråk som Ekström och Moberg (2008) nämnde i relation till semiotiken är något som kommer att analyseras i bilderna. Exempelvis som Bronäs (2000, s. 237) kom fram genom sin studie då kvinnorna agerade utifrån en modersroll, då de ofta förekom i ett ”vårdande sammanhang” (Bronäs, 2000, s. 237). En annan sådan sak är att i en av studierna så beskrevs Karin Boye som exempelvis ”ensam och isolerad” i en av de läroböckerna som Ohlander studerade (Ohlander, 2010, s. 125). Kropps-språk som ofta kommer att analyseras är om kvinnan på bilderna är underordnad mannen. Detta görs genom att se på mannens kroppsspråk gentemot kvinnans kroppsspråk.

Det är väldigt viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt även i skolan när man undervisar utifrån läroböckerna då läroböckerna ger en viss bild av en sak beroende på hur man porträtterar saker och ting via text och bild. Detta syns till exempel ovan hur läroböckerna ur Ohlanders studie valde att skriva om Karin Boye. Precis som Tingsten sa (1969) så för skolorna genom sina läroböcker en viss propaganda vilket i sin tur kan leda till att det påverkar elevernas syn på sin omvärld (Tingsten, 1969, s. 13, 281

Semiotiken som metod är mest anpassad efter min andra fråga då den är av en mer kvalitativ karaktär. Fråga 2 kommer därför struktureras utefter kategorier som har sitt ursprung i den ti-digare forskningen och metoden som nämns här ovan. Kategorierna blir därför Kvinnor i olika yrken, Kvinnor i historien och Kvinnor i olika kulturer.

Då semiotiken är en metod som både kan användas för att analysera bakomliggande idéer i bilder så kan metoden att användas för att analysera text. Bilderna är inte det enda som kommer att analyseras utan även bildtexten som hör till bilden.

(17)

17

3.3.Urval

Läroböckerna som har valts till denna studie har behövt uppfylla några kriterier. Dessa kriterier har bestått av att de ska vara inom ramen för de tre läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11. Detta vill säga att läroböckerna skulle vara efter år 1970 till efter år 2011. Därför har läroböcker valts som är inom ramen för 1970 års läroplan, 1994 års läroplan samt 2011 års läroplan. Däremot har läroböckerna inte alltid valts i närheten till då läroplanerna skrevs. Detta då det skulle vara svårt att hitta en lärobok som skrevs exakt det år som den nya läroplanen kom ut.

Läroböckerna har varit ett givit undersökningsområde för att se hur läroplanens bild av genus framställs genom läroböckerna. Därför är mitt undersökningsmaterial där syftet är att se hur framställningen av kvinnan har förändrats i samhällskunskapsläroböcker från 1988 fram till 2016. Undersökningsmaterialet kommer att vara ett resultat av tre nedslag i historien där läro-böckerna i samhällskunskap är ifrån 1980-, 1990 -och 2010- talet. Dessa nedslag kommer ifrån att den första gymnasiala läroplanen kom 1970 och den andra kom 1994 och den sista och nuvarande kom 2011 (Lundgren, 2020, s. 148). Undersökningen kommer utgå ifrån 3 böcker som motsvarar dessa årtal och innefatta både kvantitativa och kvalitativa inslag. Detta för att se hur kvinnan har beskrivits över tid men även att se rent kvantitativ vilket utrymme i text och bild som kvinnan får. Detta då svensk forskning visar att detta är ett område som inte alltid framställs på ett jämlikt sätt.

3.4 Material

Undersökningsmaterialet består av läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Läroböckerna är stickprov från de olika nedslagen 1988, 1996 och 2016. Materialet är inte direkt från det årtalet när läroplanen kom ut, eftersom då var det inte säkert att det hade producerats någon lärobok i den nya läroplanens anda. Någon lärobok från 1970- talet var svårt att få tag på vilket kan komma att påverka resultatet i någon mening. Detta då studien inte baseras på några läro-böcker från 1970- talet, vilket skulle kunna göra att bara en sida visas i resultatet. Läroläro-böckerna från tidigt 1970- tal kanske beskriver kvinnans roll i samhället på ett mer traditionellt sätt. Då studiens första undersökningsmaterial är en lärobok från 1988 kommer kanske detta inte synas lika mycket. Däremot är läroböckerna från 1988 och 1991 skrivna i 1970 års läroplans anda. Undersökningen ger således en överblick hur beskrivningen kring kvinnan och hennes roll har ändrats över dessa 28 åren. Läroböckerna som används är;

(18)

18

År Titel Författare

1988 SAMS 2 Arne Lindquist, Jan Wester ,

Christer Öhman, Melker Wesselgård, Bo Nylund, Ulf Sellergren och Peter Öst-man.

1996 Samtid A Lennart Isaksson, Peter

Fo-welin och Rune Östlund

2016 Forum Krister Brolin och Lars

No-hagen.

3.5 Analysverktyg

Här kommer information kring det analysverktyg som har använts för att analysera de bilder som har använts i denna uppsats. Analysverktyget som har använts är ett kodschema. Kodsche-mat används för att ställa frågor till bilderna som tas upp. Kodschema som analysverktyg är en förutsättning för att studien ska kunna upprepas och återfå samma resultat som jag har fått (Bryman, 2018, s. 150).

Det som har använts i denna uppsats är frågor som berör bilderna i läroböckerna. Frågor som har använts är vilken bok förekommer bilden i? och även vad är det som syns på bilden?. Dessa frågor har hjälpt mig att strukturera upp mitt resultat genom att veta vad som är relevant in-formation att inkludera i resultatet. Däremot kommer dessa frågor inte stå utskrivet mer i upp-satsen än i detta avsnitt. Frågorna har mer varit som hjälp att studera bilderna för att sedan kunna skriva ner informationen i resultatet.

(19)

19

4. Resultat

Här nedan kommer resultatet av de tre olika läroböckerna att redovisas i en tabell när det gäller första frågan som är av kvantitativ karaktär. Frågan ” Hur fördelas antalet bilder på kvinnor i läroböckerna mellan åren 1988- 2016?” är omformulerad här till Antal bilder i läroböckerna. Detta kommer att besvaras utifrån tabellen som finns under metoden. Tabellen diskuteras och sammanfattas. Därefter kommer andra frågan ” På vilket sätt beskrivs kvinnorna i läroböckerna mellan åren 1988- 2016?” att besvaras utifrån överskriften Böckernas framställning av kvinnan. Bildtexten kommer också att inkluderas i resultatet. Sedan kommer sista frågan ”Hur förändras framställningen av kvinnan i läroböckerna från 1988- 2016?” att besvaras utifrån läroböckerna med överskriften Förändringen i läroböckerna.

4.1 Antal bilder i läroböckerna

Här kommer lärobok för lärobok redogöras för utifrån den kvantitativa aspekten, det vill säga hur många bilder på kvinnor som finns med. Detta kommer göras i en tabell som sedan kommer att kommenteras och sammanfattas. Läroböckerna kommer redogöras i kronologisk ordning utifrån när de skrevs.

Lärobok: Kategorier Kategorier

Antal bilder på kvinnor Antal bilder på män

SAMS 2 - 1988 58 72

(20)

20 FORUM-

Samhällskun-skap 1- 2016

43 46

I tabellen ovan ser man att det finns en överrepresentation av bilder på män gentemot vad som finns på kvinnor i läroböckerna. Däremot om man inte ser till läroböckernas helhet utan ser till kapitlen så har en förändring skett. Detta då vissa kapitel i de senare läroböckerna tar upp mer bilder på kvinnor än vad de gör på män. Detta syntes exempelvis i läroböckerna Forum- Sam-hällskunskap 1 från 2016 och SamSam-hällskunskapsboken från 2013. Samtidigt så i den sista läro-boken i tabellen så ser man att ju längre mot modern tid man kommer desto mindre glapp är det mellan antalet bilder som finns på kvinnor och de bilder som finns på män. Detta resultat över-ensstämmer med vad forskningsfältet också har fått fram.

4.2 Böckernas framställning av kvinnan

Denna fråga kommer inte i detta avsnittet redovisas via någon tabell. Utan denna kvalitativa del kommer att redovisas utifrån teman där lämpligt innehåll från läroböckerna kommer att tas upp i kronologisk ordning i samband med dessa teman. Resultatet kommer att därför att redovisas utifrån teman som kvinnor i olika yrken, kvinnor i olika kulturer och kvinnor i historien, då det är dessa teman som har framkommit när läroböckerna har studerats.

4.2.1 Kvinnor inom olika yrken

Ett genomgående tema i de tre läroböckerna är att läroböckerna tar upp kvinnor i yrken, kvinnor i andra kulturer, kvinnor i historisk kontext. Detta kommer även bli teman för resultatet. Här nedan presenteras hur detta görs.

När det gäller yrken kan man se vissa likheter men även skillnader i bilder som läroböckerna tar upp som är på småstadielärare och förskolelärare. I läroboken från 1988 med läroboksför-fattarna Arne Lindquist och Jan Wester visas detta genom bilder som är på småstadielärare och förskolelärare. Dessa bilder i denna lärobok kännetecknas av att den kvinnliga pedagogen är väldigt nära barnen för att hjälpa till antingen med skolarbete eller läsning av bok. På en av dessa bilder är det att den kvinnliga förskoleläraren ligger ner på golvet med barn runt sig som

(21)

21 är i 2- 4 år, då förskoleläraren pekar i en läsebok som barnen kollar i I bildtexten till bilden står det ”Daghemmen (dagis) tar emot barn från ett halvt års ålder till dess de börjar skolan medan föräldrarna arbetar eller studerar” (Lindquist & Wester, 1988, s. 460). Liknande syns i lärobo-ken från 1996 då de också tar upp bilder på kvinnliga lärare och förskolelärare. På en av bilderna i denna bok från 1996, kan man se det omsorgsfulla kroppsspråket och förhållningssättet som läraren har till eleverna. Detta syns genom att lärarna förklarar för varje enskild elev genom att använda sitt kroppsspråk. Detta för att fånga elevernas uppmärksamhet och ge en förklaring så att eleverna förstår. Bildtexten till en sådan här bild är ”Undervisning för handikappade kräver specialutbildade lärare. För att individualisera lärandet krävs ofta mer än en lärare” (Isaksson, Östlund & Fowelin, 1996, s. 80). Även när det gäller vilka aktiviteter som kommunerna står för tas simskolor upp. Läroboksförfattarna visar en bild på ett par barn i 6 års åldern som gör en aktivitet i vattnet, där simskoleläraren är ledaren för aktiviteten. Simskoleläraren är en kvinna som håller koll på sina elever i vattnet genom att forma en ring genom att hålla varandra i händerna. Bildtexten till denna bild är ”Simskola pågår i det kommunala badhuset. En nog så viktig uppgift för kommunerna” (Ibid, s. 77). I läroboken från 2016 visas yrken som förskole-lärare och förskole-lärare men på ett annat sätt. I läroboken visas en bild på barn som sitter ner på en matta och där både en manlig och kvinnlig förskolelärare berättar något för barnen. Bildtexten är ”Vilken av yrkeskategorierna i bilden skiljer sig från mönstret?” (Brolin & Nohagen, 2016, s. 79). En annan bild visar läraryrket, där en kvinnlig gymnasielärare med sina elever syns i bakgrunden. I bildtexten står det ”En landstingsreform genomfördes på 1860- talet, en viktig förbättring som man ville uppnå var att man ville förbättra folkhälsan. Sedan 1990- talet har ansvaret för skolan legat på kommunerna.” (Brolin & Nohagen, 2016, s. 265).

Något annat som är gemensamt för de olika läroböckerna är att läroboksförfattarna visar bilder på yrken som sjuksköterska, barnmorskor med mera som framställs genom kvinnor i bilderna. Läroboken från 1988 har bilder på sjuksköterskor. Det som är gemensamt för dessa bilder är att kvinnan framställs i ett omsorgsfullt sammanhang. På en av dessa bilder kan man se att patienter ger blod och sjuksköterskorna hjälper dessa patienter till att genomföra processen. Här är bild-texten ”Vi har för få blodgivare i Sverige. Vi måste importera blod. Om fler hade gett blod hade vi inte behövt det. När du är 18 år kan du börja donera blod” (Ibid, s.471). En annan av denna typ av bilder visar att äldre patienter får omvårdnad i form av bland annat att de få frukost av sjuksköterskorna (Ibid). När det gäller bilder som berör kvinnan som kassörska så finns det inte särskilt många bilder kring detta. Dessa bilder är på kvinnor som sitter i kassan i butiker som har damkläder eller damsmycken (Ibid, s. 330, 336, 380). Läroboken från 1996 med

(22)

22 läroboksförfattarna Lennart Isaksson, Rune Östlund och Peter Fowelin tar också upp kring ar-betslivet i sin lärobok. På ena bilden tas yrket barnmorska upp som porträtteras av en ung kvinna som håller en bebis nära sin kropp. På en annan bild så är det en kvinna som visar yrket som städerska. Kvinnan på bilden håller i en städhink och mopp för att symbolisera jobbet (Isaksson, Östlund & Fowelin, 1996, s. 130). Bildtexten är ”De säkra jobben? Yrkesrådgivningen gör ibland prognoser för morgondagens jobb. Visar bilderna framtidens yrken?” (Ibid, s. 134). När det gäller läroboken från 2016 tar de inte upp bilder på kvinnor som är sjuksköterskor. Däremot tar de upp bilder på kvinnor med ledande och högt uppsatta yrken i samhället. Det gör även läroboken från 1996. I läroboken från 1996 börjar läroboksförfattarna ta upp bilder på kvinnor som är poliser. Bilden en kvinna som står i en uniform. Kvinnan har kavaj och byxor och även en huvudbonad som symboliserar polisuniformen (Isaksson, Östlund & Fowelin, 1996, s. 130, 132, 134). Bildtexten är ”De säkra jobben? Yrkesrådgivningen gör ibland progno-ser för morgondagens jobb. Visar bilderna framtidens yrken?” (Ibid, s. 134).

110).

Läroboken från 2016 tar mest upp yrken som kvinnor som har höga positioner i samhället. Detta kan handla om att läroboksförfattarna Krister Brolin och Lars Nohagen tar upp kvinnliga poli-tiker, åklagare, soldater, förskolelärare med mera. När det gäller ämnet välfärd tar läroboksför-fattarna upp en bild kring förskolan. Många av de bilder som tas upp är sen kvinnliga ledare från olika länder. Exempelvis finns det en bild på finansministern Magdalena Andersson som är på väg till riksdagen med sitt budgetsförslag. På bilden ser man Magdalena som är i mitten och det är fokus på henne i bilden. Runt henne och bakom finns manliga kollegor och säker-hetsvakter. Poliser finns även som går först och sist med Magdalena i mitten. Dessa poliser är kvinnliga. Bildtexten är ”Finansminister Magdalena Andersson med sitt budgetförslag till riks-dagen, oktober 2014” (Ibid, s. 160). En annan bild av samma med samma typ av tema som föregående bild, visar en bild på ledarmöten i riksdagen. Här på bilden syns det att det är hälften av ledarmötena som är kvinnor. Bildtexten är ”Ledarmöten i riksdagens konstitutionsutskott kontrollerar regeringens arbete.” (Brolin & Nohagen, 2016, s. 255). Ett annat yrke som också tas upp är kvinnliga fotomodeller i form av källkritik. Det är en bild på en kvinna. Bilden är starkt retuscherad, då kvinnan på bilden har väldigt liten överkropp med liten midja. Detta gör att proportionerna blir fel i bilden. I Bildtexten står det ” I en annons från en amerikansk mo-detidning har bilden blivit kraftig manipulerad och modellen har fått helt orealistiska proport-ioner.” (Ibid, s. 323). Några bilder visar kvinnor som har högt uppsatta yrken i samhället. En av dessa bilder visar en presentation som Islands kvinnliga president håller. Hon står vitklädd i

(23)

23 talarstolen och talar medan hennes kollegor sitter bakom henne och har mörka kostymer och klänningar. Bildtexten till denna bild är ”Från republiken Islands 50- års jubileum. I talarstolen Islands president Vigdis Finnbogadottir” (Brolin & Nohagen, 2016, s. 250).

4.2.2 Kvinnor inom olika kulturer

Läroboken från 1988 och 1996 visar samma typ av bilder när de nämner kvinnor från andra kulturer. De bägge läroböckerna tar upp kvinnorna i ett försörjande sammanhang. Läroboken från 1988 med läroboksförfattarna Arne Lindquist och Jan Wester tar upp kultur och religion i samma kapitel. På bilderna ser man att kvinnorna från de religiösa och kulturella länderna i ett omhändertagande sammanhang då bilderna visar hur kvinnorna lagar mat samt förser de fattiga med mat. På bildtexten står det ”Handlingens väg. Genom att göra goda gärningar, som här att ge mat åt de fattiga, kan nå målet- själavandringen” (Lindquist & Wester, 1988, s. 583). Läro-boken från 1996 tar upp kvinnan ur ett försörjande perspektiv genom att visa bilder på hur energifördelningen ser ut i olika länder och kulturer. På dessa bilder, som är ritade, kan så är det kvinnan som bär på vatten och mat genom att bära det med hjälp av att sätta det på huvudet och stöda med ena handen. Bildtexten är ”1,5 miljarder delar på 1 procent av energianvänd-ningen” (Lennart Isaksson, Rune Östlund och Peter Fowelin, 1996, s. 246). En annan bild som läroböckerna tar upp visar hur två män bär en plansch som ska upp som reklam i ”fönstren” på busshållplatserna. Affischen som de bär på är en reklambild för H&M där en kvinna står i bikini. Bildtexten till denna bild är ”Är det baddräkten eller flickan som tilldrar sig uppmärksamheten i den här badreklamen?” (Ibid, s. 103).

I läroboken från 2016 med läroboksförfattarna Krister Brolin och Lars Nohagen tas kvinnor upp istället som har ledande roller för någon form av utveckling i den kulturen men även för världen i stort. Ett exempel på detta är att läroboksförfattarna visar en bild på Malala som skrev som ung tjej om kvinnors situation i Pakistan. Bilden visar bara hennes ansikte när hon står och pratar i en föreläsning. I bildtexten står det ”Malala Yousafzai skrev som 12- åring i sin blogg om flickors situation i Pakistan. Bloggen blev internationellt uppmärksammad.” (Brolin & No-hagen, 2016, s. 196). När det gäller världshandeln tar läroboksförfattarna upp om arbetsintensiv industri där produktion oftast flyttar vidare andra områden där det är mer kostnadseffektivt att tillverka produkterna. På bilden för detta ämne visas en kvinna från ett asiatiskt land som ut-vecklar en produkt. I bildtexten står det ”Viss produktion ibland från ett land till ett annat geo-grafiskt område. Så har t.ex. viss produktion i Kina flyttats till Vietnam och Bangladesh där lönerna är låga.” (Ibid, s. 175).

(24)

24

4.2.3 Kvinnor i historien

Läroböckerna från 1988 och 1966 tar upp kvinnan ur ett försörjande och utseendefixerat per-spektiv. Läroboken från 2016 tar upp kvinnor ur historien som haft ledande positioner i sam-hället och förändrat något i historien. Läroboken från 1988 tar upp en del historiska kända kvinnliga karaktärer som Marie Antoinette. På bilden är hon uppklädd enligt 1700- tals stil och på bilden håller hon sina 2 barn i handen. I bildtexten står det fakta om Marie Antoinettes liv och uppväxt. Bildtexten förmedlar att ”Marie Antoinette (1755- 1793) var dotter till den öster-rikiska kejsarinnan Maria Therese. Hon giftes bort vid 15 års ålder till franska kronprinsen som snart skulle bli kung” (Lindquist & Wester, 1988, s. 514). En annan bild som visas i läroboken är på en man som tillhör lantbrukaradeln som står upp och hans fru sitter ned på en stol. Mannen har ett mer slappt och yvigt kroppsspråk, då han har handen på stolryggen och står med benen i kors och hänger på stolsryggen. Kvinnan som sitter ned är väldigt sansad, lugn och sitter rakt med ryggen med händerna i knät. Kvinnan har ett mer ”stelt” och ”prydligt” kroppsspråk. Bild-texten till denna bild är ”Den engelska lantbrukaradeln samlade stora förmögenheter i takt med att de utökade sina ägor” (Lindquist & Wester, 1988, s. 503). Något som kännetecknar dessa bilder är att kvinnorna skulle vara lugna och vackra. En annan bild som läroboken från 1988 tar upp är en reklambild som visar hur arbetarna hade det på ett väveri i London 1836. Mannen är arbetsledaren och kvinnan står med krökt rygg och arbetar. Kvinnan uttrycker även en respekt mot mannen som står och kontrollerar kvinnans arbete. Bildtexten förmedlar ”Bilden gör re-klam för ett väveri i London 1836 och visar inte mycket av arbetarnas slit.” (Ibid, s. 507). På detta sätt framställs kvinnan underordnad mannen.

Läroboksförfattarna från 1996 tar också upp detta med det försörjande aspekten som kvinnan tillskrivs i historien. Detta framkommer genom några tecknade bilder som läroboken har tagit upp. På en av bilderna så syns två kvinnor i medelårsåldern. De båda har klänningar på sig och kollar på en dagstidning. Den ena kvinnan har mat och dryck i sina händer som ska ges till en hund som finns med på bilden. På bildtexten står det ”I slutet av 1800-talet blev tidningsläsning allt vanligare för befolkningen” (Lennart Isaksson, Rune Östlund och Peter Fowelin, 1996, s. 37).

Läroboken från 2016 tar inte upp särskilt mycket om historiska personer och inte minst om kvinnliga karaktärer i historien. Däremot de kvinnor som tas upp är inte tecknade bilder utan riktiga bilder på ledande kvinnor. Ett exempel är när det gäller de mänskliga rättigheterna som läroboken tar upp. På bilden som är för detta avsnitt, finns Eleonore Roosvelt som på är själv på bilden och kollar på ett stort papper som är den spanska versionen av rättigheterna. I

(25)

25 bildtexten står det ”Ordförande för den grupp som skrev texten om de mänskliga rättigheterna var Eleonore Roosvelt. På bilden håller hon upp den spanska versionen av deklarationen.” (Bro-lin & Nohagen, 2016, s. 31).

4.3 Den förändrade bilden av kvinnorna i läroböckerna

Här nedan kommer den förändring som har utkristalliserats sig att redovisas utifrån läroböck-erna. Lärobokstexterna kommer även att tas upp i detta avsnitt. Detta avsnitt har ett tema som heter Från omsorgsfulla kvinnor till ledande kvinnor. I detta tema kommer förändringen i lär-oböckerna med hjälp av de bilder och bildtexterna att tas upp.

4.3.1 Från omsorgsfulla till ledande kvinnor

Förändringen som har skett genom vilka bilder som läroböckerna tar upp är att läroböckerna från 1988 och 1996 visar bilder där kvinnor har en omsorgsfull roll och i läroboken från 2016 visar bilder på kvinnor som har ledande roller i samhället exempelvis politiker.

Denna förändring syns exempelvis när läroboksförfattarna från läroböckerna 1988 och 1996 tar upp bilder på olika yrken. Läroböckerna från 1988 och 1996 tar upp yrken som förskolelärare, småstadielärare, sjuksköterska och barnmorska. Det som är gemensamt är att dessa porträtteras av kvinnor. På dessa bilder framställs kvinnorna som omsorgsfulla. Det omsorgsfulla syns när det gäller ovanstående yrken men även när det gäller genom den historiska och kulturella kon-texten i de två första läroböckerna från 1988 och 1996. Dessa bägge läroböcker tar exempelvis upp lärare för yngre åldrar som har ett väldigt omsorgsfullt kroppsspråk på bilderna genom att de är nära barnen när de förklarar något (Lindquist & Wester, 1988, s. 460; Isaksson, Östlund & Fowelin, 1996, s. 80). Bildtexterna kring dessa bilder som beskriver detta som nämns i texten ovan, kommenterar inget om att det är kvinnor som kopplas till dessa yrken. Bildtexterna till dessa bilder ur böckerna ovan, lägger ingen vikt vid att det är kvinnor som kopplas till dessa yrken. Exempelvis står det ”Vi har för få blodgivare i Sverige. Vi måste importera blod. Om fler hade gett blod hade vi inte behövt det. När du är 18 år kan du börja donera blod” (Lindquist & Wester, 1988, s.471). Denna bildtext står under bilden som visar människor som donerar blod och där det är kvinnliga sjuksköterskor som hjälper till med detta (Ibid). Läroboken från 2016 tar inte upp bilder på sjuksköterskor, barnmorskor et cetera. De bilder som tas upp är på ledande roller som kvinnor har, exempelvis politiker, presidenter med mera. Bildtexterna foku-serar även på att förmedla vem det är som syns på bilden. Detta syns i bildtexten som hör till bilden som visar när Islands president håller ett tal. I bildtexten står det ”Från republiken Islands 50- års jubileum. I talarstolen Islands president Vigdis Finnbogadottir” (Brolin & Nohagen,

(26)

26 2016, s. 250). I samma lärobok från 2016 syntes en bild på en modell, där bilden var starkt manipulerad. Detta eftersom modellen hade orealistiska proportioner. I bildtexten står det ” I en annons från en amerikansk modetidning har bilden blivit kraftig manipulerad och modellen har fått helt orealistiska proportioner.” (Ibid, s. 323). Här väljer läroboksförfattarna att synlig-göra det som bilden förmedlar. Det sker även en förändring när det gäller vilka bilder läroboksförfattarna tar upp när det gäller den kulturella och historiska kontexten. När det gäller den kulturella biten syns också en för-ändring då läroböckerna från 1988 och 1996 fokuserar på att framställa kvinnan som omhän-dertagande och försörjande. I läroboken från 1988 syns kvinnor som förser andra fattiga män-niskor med mat. På bildtexten står det ”Handlingens väg. Genom att göra goda gärningar, som här att ge mat åt de fattiga, kan nå målet- själavandringen” (Lindquist & Wester, 1988, s. 583). Detta kapitlet behandlar även religion men i bildtexten synliggörs inte att det är kvinnor som tillskrivs den försörjande rollen. Samma försörjande roll som kvinnan tillskrivs genom läro-böckernas bilder syns även i läroboken från 1996. Detta då en av de ritade bilderna visar hur kvinnan bär vatten och mat på huvudet genom att stödja handen mot huvudet. Trots detta hand-lar bilden om energiförbrukning i andra kulturer men det är denna bild som läroboken visar. Bildtexten är ”1,5 miljarder delar på 1 procent av energianvändningen” (Lennart Isaksson, Rune Östlund och Peter Fowelin, 1996, s. 246). När det gäller läroboken från 2016 så tar de upp Malala från Pakistan som tog upp diskussionen om kvinnors rättigheter i Pakistan och i om-världen. I bildtexten står det ”Malala Yousafzai skrev som 12- åring i sin blogg om flickors situation i Pakistan. Bloggen blev internationellt uppmärksammad.” (Brolin & Nohagen, 2016, s. 196). Här synliggör författarna vem det är på bilden och vad hon åstadkom.

När det gäller de historiska bilderna i läroböckerna från 1988 och 1996 syns den försörjande och omsorgsfulla rollen som kvinnan tillskrivs. Boken från 1988 tar upp bilden Marie Antoi-nette som visar hur hon håller i sina barn. I bildtexten står det att ”Marie AntoiAntoi-nette (1755- 1793) var dotter till den österrikiska kejsarinnan Maria Therese. Hon giftes bort vid 15 års ålder till franska kronprinsen som snart skulle bli kung” (Lindquist & Wester, 1988, s. 514). Här behandlar bildtexten det som bilden visar. Detta syns även i läroboken från 1996 då ritade bilder visar kvinnor som har mat och dryck som ska ges till en hund som finns på bilden. På bildtexten står det ”I slutet av 1800-talet blev tidningsläsning allt vanligare för befolkningen” (Lennart Isaksson, Rune Östlund och Peter Fowelin, 1996, s. 37). Här läggs ingen tonvikt i bildtexten vem det är som syns på bilden. När det gäller läroboken från 2016 så visas kvinnor med ledande

(27)

27 roller i samhället. Detta visas genom att en bild tas upp på Eleonore Roosvelt som håller upp deklarationen om mänskliga rättigheter. I bildtexten står det ”Ordförande för den grupp som skrev texten om de mänskliga rättigheterna var Eleonore Roosvelt. På bilden håller hon upp den spanska versionen av deklarationen.” (Brolin & Nohagen, 2016, s. 31). Läroboksförfattarna skriver i bildtexten vad som syns på bilden.

På detta sätt kan man se att det har skett en förändring i läroböckerna från 1988 till 2016. Detta då kvinnor framställs med omsorgsfulla och försörjande roller i läroböckerna som skrevs 1988 och 1996. Detta utvecklas och förändras i läroboken som skrivs 2016. Detta då läroboken från 2016 fokuserar inte på att framställa kvinnorna som omsorgsfulla eller försörjande. Läroboken från 2016 fokuserar istället på att visa bilder på kvinnor som har ledande roller och som föränd-rar något i samhället genom att visa bilder på politiker och presidenter som är kvinnliga. Bild-texterna har också förändrats. I läroböckerna från 1988 och 1996 behandlar bildBild-texterna inte riktigt det som bilderna illustrerar. Det läggs heller ingen tonvikt om att det är kvinnor som tillskrivs dessa roller, försörjande och omsorgsfulla. I bildtexterna i läroboken från 2016 hand-lar bildtexterna om det bilderna illustrerar, vilket också gör att kvinnan hamnar i fokus.

5. Diskussion

Det som tidigt inleddes i denna studie var tanken om lärobokstraditionen. Lärobokstraditionen var något som togs upp i denna uppsats i tidigare forskning och betyder enligt Långström och Holmén att det sedan innan finns en tanke om hur en lärobok ska se ut (Långström, 1997, s. 91; Holmén, 2006, s. 26). Oftast har läroböckerna en tendens att inspireras av varandra så att resultatet blir att traditionella tankemönster reproduceras (Holmén, 2006, s. 26). Detta är något som min studie har motbevisat. Resultatet av min studie visar att det sker en förändring där de traditionella tankemönstren kring jämställdhet och att genus inte reproduceras i den senare lär-oboken från 2016 (Brolin & Nohagen, 2016). Däremot när det gäller läroböckerna från 1988 och 1996 så stämmer Långström och Holméns antagande till en viss del. Detta då de yrken som tas upp är barnmorskor, småstadielärare och sjuksköterskor som porträtteras av kvinnor. Bild-texterna till dessa bilder ifrågasätter heller inte att det är kvinnor som kopplas ihop med dessa yrken (Lindquist & Wester, 1988; Isaksson, Östlund & Fowelin, 1996). Däremot läroboken från 2016 tar inte upp särskilt många bilder på dessa yrken som de tidigare läroböckerna gör. När läroboken tar upp en bild på förskolelärare så är det både en man och kvinna på bilden som

(28)

28 leder förskolegruppen och där bildtexten ger läsaren en chans att tänka över det som bilden visar (Brolin & Nohagen, 2016). Annars tar den senaste läroboken från 2016 inte upp dessa yrken i bilderna utan fokuserar på att framhäva kvinnor med ledande roller i samhället.

Det resultatet också visar från min studie är att glappet mellan de bilder som tas upp på min i läroböckerna och bilder som tas upp kring kvinnor, minskar i läroboken från 2016. Fortfarande, även i läroboken från 2016, finns ett glapp då det tas upp en mer bild på män än vad det gör på kvinnorna (Brolin & Nohagen, 2016). Detta skulle man kunna se som ett försök till ett mer jämställt samhälle där både kvinnor och män diskuteras lika mycket i läroböckerna. Som sagt så var jämställdhet något som Skolverket hade formulerat i skolans styrdokument och som skulle genomsyra skolans verksamheter (Skolverket, 2011, s. 280- 283).

Introduktionen av teorin som har varit genus för denna uppsats inleddes med ett citat av Simone B. Citatet var ”Man föds inte till kvinna, man blir det.” (Eriksson, 2020, s. 10). Eriksson tar som sagt upp vikten av att könsroller i samhället skapas i sociala sammanhang och det var något som Simone B. också menade. På detta sätt finns det ingen given roll för mannen eller kvinnan då tanken om könsroller är föränderligt av olika kulturer och tid (Eriksson, 2020). Detta är något som läroböckerna har visat. Även om det kvantitativt fortfarande ser ut som de traditionella tankemönstren kring att mannen ska ta mer plats i samhället så har en kvalitativ ändring skett. Som sagt visar läroboken från 2016 att fokus inte längre läggs att framställa kvinnorna i roller som sjuksköterskor, småstadielärare med mera med ett omsorgsfullt och vårdande kroppsspråk. Detta har gjorts i de tidigare läroböckerna från 1988 och 1996 vilket Bronäs (2000, s. 237) också identifierade i sin studie. Istället läggs fokus på att beskriva kvinnorna ur ett ledande perspektiv i den senare läroboken från 2016 (Brolin & Nohagen, 2016). Med detta menat visar den senare läroboken från 2016 att det finns ingen given roll för kvinnan i samhället vilken teorin också är inne på.

Ser man till den kvantitativa aspekten så förmedlar tabellen i resultatet att det finns en överre-presentation av män i de tre läroböckerna. Detta är något som Långström (1997) och Almqvist Nielsen (2014) också såg i den studie som de gjorde. Långström och Almqvist Nielsen stude-rade inte bilder utan text. Däremot kan man se utifrån min studie att det som Långström och Almqvist Nielsen beskrev återfinns i den kvantitativa delen av min studie med.

Ohlander (2010) fick fram i sin studie att av två läroböcker från gymnasiet som studerades så var det 67 personers namn varav 56 av dessa var manliga och 11 av dessa var kvinnliga namn (Ohlander, 2010). Även om Ohlanders studie inte baserades på att undersöka bilder så säger det

(29)

29 något om vilken trend som finns i både hennes läroböcker samt i denna studies läroböcker. Då det var fler bilder på män än kvinnor i läroböckerna för denna uppsats. Detta är inte bara något som syns i svensk forskning utan något som även syns i internationell forskning. Chick (2006) refererade i sin studie till en annan studie som hade studerat 18 läromedel där det fanns 1335 kvinnor jämfört med 12 382 manliga karaktärer representerade i läromedlen (Chick, 2006a). Riktigt denna skillnad har inte framkommit i läroböckerna som har undersökts för denna studie. På detta sätt kan man se att resultatet av dessa tre läroböcker stämmer överens med vad andra forskare har kommit fram till i sina studier, både nationellt och internationellt.

Min studie bidrar med kunskaper om att man ska vara uppmärksam på det innehåll som böcker väljer att förmedla. Detta är särskilt viktigt för det kommande yrket som lärare, då läro-böcker på vissa skolor är äldre och följer en annan läroplan samt är sprungna ur annan tid. Äldre läroböcker som används i undervisningen påverkar eleverna precis som Herbert Tingsten (1969, s. 76) skrev om, då han menade att det som läroboken skriver om blir till en sanning för ele-verna.

Resultatet av den kvantitativa delen ur min studie visar att det fortfarande är ett patriarkalt sam-hälle där män får mer utrymme i bilderna i läroböckerna. Den kvalitativa (semiotiska) delen visar däremot på en förändring i samhällsstrukturerna. Förändringen i läroböckerna visar att utvecklingen går i rätt riktning eftersom kvinnor har gått från den försörjande och omsorgsfulla rollen till att anta den ledande rollen och utveckla samhället framåt. Detta visas i läroboken från 2016 då kvinnor avbildas i bilderna i rollen som politiker, poliser, presidenter et cetera (Brolin & Nohagen, 2016). Detta betyder därmed att de stereotypiska föreställningarna kring könsroller i samhället, börjar upplösas. På så sätt öppnar detta upp för kvinnors möjligheter i samhället. Elever som möter denna typ av lärobok som inte innehåller traditionella tankar om genus, får en möjlighet att utveckla sig utifrån sin förmåga och vilja.

5.1 Metoddiskussion

Metoden som användes för denna uppsats har varit kvantitativ och semiotik (kvalitativ). Den kvantitativa delen har bestått av att se hur många bilder som tas upp i de olika läroböckerna. Semiotiken har bestått av att analysera de olika bilderna som läroböckerna har innehållit. När bilderna har studerats tillsammans med hjälp av bildtexterna framkom olika teman som exempelvis yrken, kvinnor i historien et cetera. Utifrån dessa teman har tolkningar gjorts. Dessa tolkningar är baserade på vad bilderna och bildtexterna förmedlade. Detta skulle kunna vara

(30)

30 svårigheten med semiotiken. Svårigheten blir därför tillförlitligheten och trovärdigheten i de tolkningar av bilderna som har genomförts. Däremot det som är en fördel med metoden är att man synliggör det som ligger sublimt i bilderna. Med hjälp av semiotiken som metod har denna studie kunnat visa att bilderna står för mer än att bara vara bilder. Bilderna har till en början i läroböckerna från 1988 och 1996 i denna studie stått för den traditionella ordningen i samhället. Detta då kvinnorna på bilderna kopplas ihop till roller som att vara omsorgsfulla och försör-jande. Bilderna i läroboken från 2016 visar bilder som istället förmedlar att det är kvinnorna som också är en del av de som styr och för samhället. På detta sätt synliggörs denna förändring med hjälp av semiotiken.

6.Vidare forskning

Denna studie har baserats på tre gymnasieläroböcker i ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Studien har undersökt hur kvinnor framställs i bilder över tid och hur fördelningen har sett mellan andelen bilder på män och kvinnor har förändrats över tid. Det som skulle kunna ut-vecklas är att inte bara studera hur kvinnor framställs i läroböckerna utan även inkludera hur männen framställs genom läroböckerna över tid. Med facit i hand med hjälp av denna studie vet vi att kvinnornas roll har förändrats genom läroböckerna. Detta skulle kunna vara detsamma för hur männen har framställts och framställs i läroböckerna. För framtida studier hade även urvalet av läroböcker kunnat utökas till fler böcker. Detta för att få en mer täckande bild över hur förändringen har sett ut från början till slut. I denna studie fanns bara tre avstamp i tiden, genom att utöka detta skulle en mer rättvis bild ges åt hur kvinnornas framställning har föränd-rats genom tiden.

References

Related documents

Supporterrepresentanterna, som kan vara supporterklubbsordförande eller SLO, får komma till tals marginellt fler gånger än andra supportrar i de negativa sammanhang som

Så här skriver författaren: ”I början av 1900-talet talade man i Europa och USA om ”den gula faran” och såg framför sig hur mängder av asiater med erbjudande om låga

Studien har medfört för oss en ökad kunskap av hur förskollärare kan arbeta med den pedagogiska dokumentationen. Detta kan också ge insikter i hur den pedagogiska

Träff nummer sju i Preschool Kids’ Club syftar till att hjälpa barnet att hantera traumatiska symtom som uppkommit till följd av att de exponerats för våld i hemmet. Denna träff ska

In a recent study that focused on the level and determinants of diabetes knowledge in Zimbabwean adults with diabetes mellitus, we reported that patients with

I Sverige har förändringen från socialdemokratisk ideologi till en marknadsorienterad nyliberal ideologi inneburit stora förändringar med en styrning från kollektiva lösningar

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan