bedömningsinstrumentet NEWS
– en integrerad litteraturöversikt
Jenny Fjällborg
Susanne Johansson
Sjuksköterska 2020Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
– en integrerad litteraturöversikt
Jenny FjällborgSusanne Johansson Avdelning för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Abstrakt
National Early Warning Score (NEWS) är ett bedömningsinstrument som används inom vården för att upptäcka och varna när en patient blir kraftigt försämrad. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att använda bedömningsinstrumentet NEWS. En integrerad litteraturöversikt genomfördes där 12 vetenskapliga artiklar togs ut efter en systematisk litteratursökning i PubMed och CINAHL. Av dessa var det sex med kvalitativ metod, fyra kvantitativ metod och två mixad metod, som granskades och analyserades. Analysen resulterade i fyra kategorier. Dessa var ”NEWS användes
av sjuksköterskan för att observera, bedöma och planera vård”, ”NEWS kunde både vara ett stöd och skapa merarbete”, ”NEWS förbättrade kommunikationen med andra kollegor” och ”NEWS kunde främja sjuksköterskan i sin profession”.
Slutsatserna som drogs var att sjuksköterskorna ansåg NEWS som användbart vid att uppfatta en patients försämring, instrumentet användes även som ett sätt att stödja en egen klinisk bedömning. Sjuksköterskorna ansåg att NEWS behövde anpassas för olika sjukdomstillstånd eftersom falska höga värden ledde till onödiga kontroller och larmutmattning. Kommunikationen mellan kollegor blev bättre och sjuksköterskorna fick stöd och bättre respons när vitalparametrar kommunicerades. Sjuksköterskorna ansåg att NEWS ökade fokuset på vitalparametrar vilket ledde till ökad kunskap om avvikelser samt stimulerade till egna bedömningar. Författarna anser att det finns behov av att arbeta särskilt med kommunikationsmetoder som införlivas med NEWS, där alla parter i vårdkedjan förstår instrumentets relevans. Detta kan förslagsvis göras i samband vid implementering av NEWS med tydliga riktlinjer kring bedömnings-instrumentet, hur det ska användas och varför.
Nyckelord: national early warning score, NEWS, sjuksköterska, erfarenhet,
1 Vitalparametrar är fysiologiska mätningar och observationer som utförs för att bedöma en patients kliniska status och för att kunna upptäcka eventuella försämringar (Smith & Roberts, 2014). Nordlund och Joelsson-Alm, 2009, tar upp att flera studier visar att man kan upptäcka en patients försämring upp till 24 timmar innan en allvarlig händelse sker på grund av
fysiologiska förändringar. Författarna tar även upp en studie från 1990 där det framkom att redan åtta timmar innan ett hjärtstopp så hade 70% av patienterna uppvisat vitala sviktande funktioner. Det var tecken som vårdpersonalen inte hade uppmärksammat i tillräckligt hög grad. Sedan 1990 har flera sjukhus runt i världen arbetat med att hitta ett system som gör möjligt att i tid upptäcka svikt i vitala funktioner för att kunna behandla i tid och det finns flera olika instrument för att bedöma ett akut sjukdomstillstånd (Nordlund & Joelsson-Alm, 2009).
EWS (Early Warning System) från 1997 har under 2012 vidareutvecklats av Royal College of Physician till bedömningsinstrumentet NEWS (National Early Warning Score). Genom att utföra mätningar så varnar bedömningsinstrumentet i tid när patienter riskerar att bli kritiskt dåliga, att få hjärtstillestånd eller att dö (Alam et al., 2015). Bedömningsinstrumentet baseras på att man på ett standardiserat sätt regelbundet mäter patientens vitalparametrar.
Parametrarna som mäts är andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt blodtryck, puls,
kroppstemperatur och medvetandegrad. Året 2017 reviderades instrumentet till NEWS2 med anpassningar vid syrgastillförsel och konfusion. I och med revideringen så kom också en tydligare uppmaning till att NEWS kan användas för att screena för sepsis (Djärv et al., 2018). 2018 gav Löf, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, ut ett material på svenska som framställts av en arbetsgrupp från 23 olika organisationer. Syftet och förhoppningen med Löf´s projekt är att NEWS2 ska användas i hela den svenska vårdkedjan, från akutmottagning till vårdavdelning, tills utskrivning sker (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag [LÖF], 2018).
Att mäta vitalparametrar är en viktig åtgärd när man screenar patienter för sepsis. Sepsis är blodförgiftning som leder till att organen sviktar, septisk chock, och är ett livshotande tillstånd där liv kan räddas om behandling sätts in tidigt (Oscarson et, al. 2017). I en studie gjord 2020 så fick 5–15% av de inneliggande patienterna sepsis under den första månaden. De vårdrelaterade infektionerna berodde i många fall på respiratorvård, venkatetrar och urinkatetrar (Kallel et, al. 2020). Hur personalen ska agera utifrån de olika mätvärdena
2 bestäms genom en åtgärdstrappa. En sjuksköterska gör bedömningar vid NEWS-värden som är mellan 1 till 4 och när NEWS ligger mellan 5–6 ska en läkare alltid kontaktas för en bedömning som benämns skyndsam. När en parameter ensamt får värdet 3 innebär också det kontakt med läkare. Vid NEWS 7 eller mer ska läkare omedelbart tillkallas.
Rekommendationen är att NEWS ska användas på alla patienter över 16 år samt anpassas för vissa sjukdomstillstånd som till exempel KOL, epiduralbedövning, graviditet och vid livets slutskede. NEWS ska inte ersätta en klinisk bedömning utan istället ses som ett hjälpmedel för att göra riskbedömningar (Royal College of Physicians, u.å.)
Enligt Grant (2018) finns det många begränsningar med bedömningsinstrument som riktar in sig på enskilda värden. Författaren tar upp problem som att vissa värden kan vara normalt för patienten men ge höga värden på NEWS och att ett högt systoliskt blodtryck över 180 mmHg bör hanteras skyndsamt men enligt NEWS bara ger 0 poäng när det systoliska blodtrycket ligger mellan 111–219 mmHg. Författaren menar att det är viktigt att sjuksköterskorna blir medvetna om instrumentets begränsningar och lyfter också fram vikten av att
sjuksköterskorna bör använda bedömningsinstrumentet som ett sätt att förstärka sin kliniska bedömning för att se om en patient blir försämrad i sin sjukdom.
Almerud Österberg (2017, s. 689–691) menar att sjuksköterskan behöver förstå betydelsen av att en person som blir akut sjuk befinner sig i en utsatt situation och är mer sårbar. Om en människas hälsa bara förstås utifrån teknik och mätvärden finns det en risk att patienten upplever sig bli sedd som ett objekt och i förlängningen något som är trasigt och behöver lagas. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor står det att den legitimerade
sjuksköterskan ska kunna ” Bedöma patientens hälsotillstånd genom såväl patientens subjektiva upplevelser som objektiva data”. Det står även att sjuksköterskan ska se till den största nyttan för patienten när metoder används (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Betydelsen med denna litteraturstudie är viktig därför att den lyfter fram erfarenheter med att använda bedömningsinstrumentet samt om och hur detta påverkar sjuksköterskans profession. Smith och Roberts (2014) menar att det ingår i sjuksköterskans arbete att reflektera. Att reflektera är ett medvetet tankesätt som leder till ett lärande och nya insikter. Att analysera och reflektera kommer att inverka på omvårdnaden kring patienten och patientsäkerheten. I Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 1§ kap. 6 beskrivs att Hälso- och sjukvårdspersonalen
3 själv har ansvar för hur arbetsuppgifterna blir utförda samt att detta ska överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det egna ansvaret tas även upp i
kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor, där det står att sjuksköterskan ska ha ett kritiskt förhållningssätt och kontinuerligt utvärdera sin egen kompetens vad det gäller styrkor och brister (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Syftet med litteraturöversikten är att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att använda bedömningsinstrumentet NEWS.
Metod
Då syftet var att sammanställa befintlig kunskap valdes metoden integrerad litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar tas med. Denna metod ses som mest lämplig till denna litteraturstudie. Författarna till denna litteraturöversikt utgick från Whittmore och Knafl (2005) metod.
Litteratursökning
En första pilotsökning gjordes. Enligt Willman et al. (2016, s. 61) görs en pilotsökning av ämnet för att undersöka hur kunskapsläget ser ut och om det finns tillräckligt med
vetenskaplig litteratur. Databaserna som användes för pilotsökningen var PubMed och CINAHL. Enligt Whittmore och Knafl (2005) ska sökningen innehålla valda söktermer, kriterier för inklusion och exklusion samt var litteratursökningen har bedrivits.
Litteratursökningen har gjorts med databaserna PubMed och CINAHL. Söktermerna för denna litteraturöversikt var national early warning score, news2, ”news2”, nurs*, nurses och
health care personnel. I en litteraturöversikt räcker det inte med att använda olika söktermer
för att finna vetenskapliga artiklar. Det bör även användas booleska sökoperatorer för att antingen separera olika söktermer genom att använda OR där sökningen breddas eller
avgränsas genom att använda AND. Genom att använda booleska sökoperatorer rätt kan man finna litteratur som är relevant för syftet, detta efter att ha sökt på varje sökterm var för sig först och sedan tillsammans med sökoperatorerna (Willman et al., 2016, s.72–73). När det gäller integrerade studier med syftet att se på den samlade kunskapen är det viktigt att använda minst två databaser för att få en omfattande sökning som möjligt (Whittemore & Knafl, 2005). Sökningen genomfördes i PubMed och CINAHL genom att söka på ord som är relaterat till syftet, där även synonymer valdes. Medical Subject Headings (MeSH) är statiska
4 ämnesord som finns i databasen PubMed och där knyts med artiklarna (Willman et al, 2016, s.70), motsvarande i CINAHL är CINAHL-Headings. För att få en större sökningsradie valdes det även att söka på orden som fritext (FT). Fritext inkluderar allt som innehåller orden, det kan vara i rubriken, abstrakten eller någonstans i studien (Willman et al, 2016, s.74). Det gör att sökningen får en större bredd och flera träffar och enligt Willman et al. (2016, s.77) har det visat sig ge bäst resultat genom att kombinera de två olika sätten i sökningen. Begränsningar var att artiklarna var skrivna på engelska mellan åren 2010–2020. Enligt Willman et al. (2016, s.79) bör sökningen kompletteras med att göra en manuell sökning som sker i artiklarnas referenslistor, detta för att inte gå miste om information som kan vara värdefull. Litteratursökningen samt urvalsprocessen redovisas i tabell 1 och figur 1.
Tabell 1. Systematisk litteratursökning
Syftet med sökning: Sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att använda bedömningsinstrumentet NEWS.
PubMed 2020 09 21 *Begränsningar: English, År 2010–2020.
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
1 MSH national early warning score 45 2 FT “national early warning score” 302
3 FT news2 48
4 FT ”news 2” 41
5 1 OR 2 OR 3 OR 4 361
6 FT nurs* 975135
7 MSH nurse 88525
8 FT health care personnel 645387
9 6 OR 7 OR 8 1394667
10 5 AND 9** 78 11
**MSH – Mesh termer i databasen PubMed, FT –fritextsökning. *** Exclude MEDLINE records
Syftet med sökning: Sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att använda bedömningsinstrumentet NEWS.
CINAHL 2020 09 21 *Begränsningar: English. År 2010–2020. Exclude MEDLINE records
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
1 FT “national early warning score” 206
2 FT “news2” 21
3 1 OR 2 212
4 FT nurs* 883024
5 CH+ nurses 225188
6 FT health care personnel 2978
7 4 OR 5 OR 6 889216
8 3 AND 7*** 25 0
**MSH – Mesh termer i databasen CH – CINAHL headings i databasen CINAHL, FT –fritextsökning. *** Exclude MEDLINE records
5 Efter att ha läst titlar och abstrakt på 103 artiklar valdes 67 artiklar bort som inte svarade mot syftet. De 36 artiklarna som var kvar lästes igenom i sin helhet, 21 artiklar av dessa svarade inte mot syftet och fyra var inte tillgängliga. Detta resulterade i 11 artiklar som svarade mot syftet. Utifrån referenslistorna på dessa artiklar hittades ytterligare en artikel, se figur 1. Figur 1 visar även hur artiklarna inkluderades i litteraturöversikten.
Figur 1. Översikt av urvalsprocessen.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningarna av de vetenskapliga artiklarna skedde genom att använda
6 användes för kvantitativ metod och Bilaga 5 för kvalitativ (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2017). Mallarna användes även för artiklarna med mixad metod där de kvantitativa och kvalitativa metoderna granskades i respektive studie, och resultatet av båda granskningarna angav artiklarnas kvalité. Enligt Willman et al. (2016, s.105) kan mallen behöva anpassas genom att kompletteras eller utvecklas för varje granskning som behöver utföras. Mallarna anpassades genom att ta bort frågor som inte var aktuella för den aktuella artikeln, såsom blindning och bortfall. Efter granskningen var utförd gjordes en uträkning på den sammanfattade bedömningen och delades in i tre olika kategorier, hög, medel eller låg. Uträkningen gjordes genom att sammanställa svaren från kvalitetsgranskningen i procent, där alla frågor som svarades med ja fick en poäng. Alla svar som gav ja summerades för att sedan divideras med antalet frågor. Resultat med 60–69% visade på låg kvalité, resultat mellan 70– 79% medel kvalité och 80–100% hög kvalité (Willman et al. 2006. s95-96).
Båda författarna genomförde varsin kvalitetsgranskning på samtliga artiklar för att sedan gå igenom artiklarna tillsammans och diskutera resultatet. Resultatet presenteras i tabell 2.
Tabell 2 Översikt över kvalitetsgranskning (n=12)
Författare
(År) Land Typ av studie Deltagare Datainsamling/ analys Huvudfynd Kvalitet
Bedoya, A.D. et. al. (2019) USA
Kvantitativ 85322 Retrospektivdata / Chi-två-test Wilcoxons rangsummetest
NEWS-larmen skapade många fler larm från samma patient och ledde till larmtrötthet.
Hög Brangan, E. et. al. (2018) England Kvalitativ 25 Semistrukturerade intervjuer / Tematisk analys
NEWS ökade kommunikationen mellan avdelningar samt var ett stöd i beslutet kring vården av patienten. Hög Conway-Habes, E.E. et. al. (2017) USA Kvantitativ 56 Enkäter /
Deskriptiv analys Det var svårt att komma ihåg att ta NEWS utan rutiner. Det var viktigt med någon som tog ansvar för implementeringen. Hög Fox, A. & Elliot, N. (2015) Irland Mixad
metod 74 Frågeformulär / Statistisk analys Öppna frågor / Tematisk analys
Det behövdes utvärdering och utbildning av NEWS för att kunna se problem och att påtala dem.
7
Tabell 2 Fortsättning Översikt över kvalitetsgranskning (n=12)
Författare
(År) Land Typ av studie Deltagare Datainsamling/ analys Huvudfynd Kvalitet
Hope, J. et. al (2018) England Kvalitativ 44 Semistrukturerade intervjuer / Konstant jämförande metod
Studien visade att NEWS inte användes på samma sätt under nätterna. Medel Hope, J. et. al. (2019) England Kvalitativ 17 Semistrukturerade intervjuer / Konstant jämförande metod
Studien visade att det var viktigt att förstå orsakerna till passivt motstånd bland de som använde NEWS för att undvika dolda strategier. Hög Jarvis, S. et al. (2015) Irland Kvantitativ 45378 Retrospektivdata /
Statistisk analys NEWS gav liten förbättring med att upptäcka försämrat tillstånd hos patienter. Personal fick larmutmattning. Hög Jensen, JK. et al. (2019) Norge Kvalitativ 14 Semistrukturerade intervjuer / Tematisk analys
NEWS var ett bra instrument för sjuksköterskans yrkesutövning men som enskilt instrument kunde inte patientsäkerheten garanteras. Hög Jensen, JK. et al. (2019) Norge Kvalitativ 296 Deltagande observationer / Tematisk analys
Studien visade att det fanns svårigheter gällande NEWS och en egen klinisk bedömning.
Hög
Neary, P.M. et al. (2015) Irland
Kvantitativ 40 Enkäter /
Deskriptiv analys NEWS stämde inte överens med den egna kliniska bedömningen och många ville ha ett team som snabbt svarade på höga NEWS-värden. Medel Smith, D.J. & Aitken. L.M. (2016) England Mixad
metod 31 Retrospektivdata / Deskriptiv analys Frågeformulär öppna frågor / Tematisk analys
Studien visade att det fanns flera olika hinder för att använda NEWS, det var arbetsbelastning, teknik, samarbete mellan personal och samspel med patient. Medel Spångfors, M. et al. (2020) Sverige Kvantitativ 3165 Enkäter / Statistisk analys, Chi-två test
Sjuksköterskor med liten erfarenhet var positivare till instrumentet.
Hög
Analys
Analysprocessen är gjord i enlighet med Whittemore och Knafl (2005) beskrivning av de olika stegen - datareduktion, dataöversikt, datajämförelse samt slutsats och verifiering. Enligt
8 Whittemore och Knafl (2005) så är det viktigt att systematiskt och tydligt visa hur analysen har gått till för att förhindra bias och för att få trovärdiga slutsatser.
Datareduktion innebär att man börjar sin dataanalys med att strukturera ett logiskt system över primärkällorna, där man samlar ihop data, förenklar och organiserar den så att den blir hanterbar (Whittemore & Knafl, 2005). Samtliga av artiklarna lästes igenom flera gånger för att ge en översiktlig bild över den insamlade datan och varje artikel kodades genom att få ett nummer. Textenheterna som svarade mot syftet togs ut och kodades med numret som överensstämde med primärkällan, till exempel artikel 1 fick textenheter som kodades med 1.1, 1.2 och så vidare. Därefter översattes textenheterna från engelska till svenska och textenheternas kodning följde med för att lättare kunna hitta tillbaka till primärkällan.
Textenheterna placerades i en tabell med fyra kolumner där den första bestod av den primära textenheten, den andra kolumnen översättningen, en för kondenseringen och en kolumn för textenhetens betydelse.
Dataöversikt är olika sätt där textenheterna samlas ihop i grupper under en gemensam
nämnare (Whittemore & Knafl, 2005). Textenheterna som hörde ihop placerades tillsammans i små grupper och fick en gemensam rubrik. Enligt Whittmore och Knafl (2005) identifieras kategorier genom att insamlad data jämförs med varandra. Textgrupperna som hörde ihop markerades med samma färg för att indikera att de hörde ihop och de små gruppernas rubriker kombinerades i en gemensam kategori.
Slutsats och verifiering av data är det sista steget enligt Whittemore och Knafl (2005). Här sker beskrivningen av vilka mönster som visat sig samt vilka likheter och skillnader som setts. För att säkerställa att mönster stämmer så går man tillbaka till primärkällorna för bekräftelse. Det insamlade resultatet leder till nya slutsatser som formar ny kunskap.
Analysen resulterade i fyra kategorier. Det valdes även att göra en tabell, där samtliga artiklar ingick och där markeringar placerades efter artikel som ingår i varje kategori. Detta för att få en lättare överblick, se tabell 3. Resultatet presenteras även i brödtext.
Resultat
Av de 12 studierna som togs fram var sex kvalitativa, fyra kvantitativa och två mixad metod. Där samtliga visade ha hög och medel kvalitet, alla är publicerade efter år 2015. Två studier
9 är utförda i USA och 10 i Europa varav tre av dem i Skandinavien. Genom analysen har fyra kategorier tagits fram.
Tabell 3 Översikt över vilka artiklar som ingår i varje kategori (n=12)
Artiklar NEWS användes av sjuksköterskan för att observera, bedöma och planera vård NEWS kunde både vara ett
stöd och skapa merarbete NEWS förbättrade kommunikationen med andra kollegor NEWS kunde främja sjuksköterskan i sin profession Bedoya, A.D et al (2019) x x Brangan, E. et al (2018) x x x Conway-Habes,E.E. et al (2017) x x
Fox, A. & Elliot, N.
(2015) x x x Hope, J. et al (2018) x x x Hope, J. et al (2019) x x x Jarvis, S. et al (2015) x Jensen, JK. et al (2019a) x x x x Jensen, JK. et al (2019b) x x x x Neary, P. M. et al (2015) x x x x
Smith, D. J. & Aitken,
L.M. (2016) x
Spångfors. M. et al
10
NEWS användes av sjuksköterskan för att observera, bedöma och planera vård
Sjuksköterskorna ansåg att NEWS var användbart när det gällde att uppfatta, tolka resultatet och reagera på en patient försämring. Försämringar uppfattades tidigare och NEWS ansågs viktigt för att identifiera försämringar (Bedoya et al., 2019; Hope et al., 2019; Jensen et al., 2019a; Jensen et al., 2019b). Andra åsikter var att NEWS var lätt att använda när
bedömningar skulle göras och för att få en övergripande insikt i hur patienten mår (Fox & Elliott, 2015; Jensen et al., 2019a; Jensen et al., 2019b; Neary et al., 2015). Eftersom NEWS innehåller instruktioner för hur personalen ska agera vid olika värden så användes även instrumentet som ett stöd för beslut när sjuksköterskorna skulle planera för vidare behandling eller ytterligare utlåtanden (Brangan et al., 2018; Fox & Elliott, 2015; Spångfors et al., 2020). Det fanns även sjuksköterskor som ansåg att de kunde se försämringar utan att använda sig av NEWS och att bedömningsinstrumentet inte var värdefullt eller tillförde något mer vid den kliniska bedömningen (Conway-Habes et al., 2017; Jensen et al., 2019a; Jensen et al., 2019b; Neary et al., 2015).
Det fanns även en oro där NEWS uppfattades som olämpligt för vissa patientgrupper.
Eftersom vitalparametrarna avviker på grund av vissa sjukdomstillstånd, så fick patienter med sjukdomar som KOL, falska positiva värden med NEWS. Ibland behövde sjuksköterskorna se över vilka värden som kunde accepteras, beroende på vilken sjukdom patienten hade, för att kunna se en patients försämring. Sjuksköterskorna var oroliga för att inte få instruktioner som gällde specifika situationer och då inte skulle kunna följa de rekommendationerna för hur man ska agera vid olika värden (Fox & Elliott, 2015; Hope et al., 2018; Jensen et al., 2019a; Jensen et al., 2019b). Sjuksköterskor lyfte också fram att NEWS inte är helt förenligt med postoperativa patienter eftersom patienterna ofta får lågt blodtryck av epiduralbedövningen och många får extra syre enligt rutin. Vid dessa tillfällen så ansåg sjuksköterskorna att läkare oftare bör granska och dokumentera vilka värden som ska anses höga (Neary et al. 2015). Patientens tillstånd och grundsjukdom var också anledningar till vid vilket tillfälle NEWS togs samt vilken frekvens det blev på kontrollerna. Ibland hoppades kontroller över eller att kontrollerna var ofullständiga. Det kunde också hända att tiden mellan kontrollerna
förlängdes. Om patientens tillstånd var oförändrat så hände det att andra arbetsuppgifter fick gå före (Hope et al., 2019; Jensen et al., 2019a). För patienter som närmade sig livets slut
11 men inte fått något formellt beslut om avbrytande av NEWS gjordes istället observationer av vitala tecken, eftersom det kliniska syftet inte var att stoppa en försämring (Hope et al., 2019). Att ta NEWS på natten upplevdes också som extra svårt. Förutom patientens tillstånd behövde sjuksköterskorna ta hänsyn till flera andra faktorer. Det handlade om att stödja sömn framför kontroller och att kontrollerna kunde riskera väcka andra patienter. Det handlade också om att vissa patienter, till exempel de med demens, behövde mer stöd under natten. Istället gjordes bedömningar genom att se på patientens utseende och genom befintlig kunskap om patientgrupp och sjukdomstillstånd (Hope et al., 2018; Hope et al., 2019). Patienter med höga NEWS-värden skapade stress och många frågor för sjuksköterskan när läkare inte fanns på plats och kunde ge respons direkt eller när den egna bedömningen inte överensstämde med NEWS-värdena (Jensen et al., 2019b; Neary et al., 2015).
Vid vissa sjukdomar som till exempel högt blodtryck och vid hjärtinfarkt så förlitade sig sjuksköterskorna inte ensamt på NEWS, istället används bedömningsinstrumentet som ett tillägg i den kliniska bedömningen (Fox & Elliott, 2015). Även andra studier tog upp att NEWS behövde användas tillsammans med den personliga kompetensen och att NEWS användes som ett stöd och ett sätt att bekräfta den kliniska bedömningen (Brangan et al., 2018; Hope et al., 2019; Jensen et al., 2019a).
Sammanfattning
Resultatet visar att sjuksköterskorna ansåg att NEWS var användbart för att uppfatta och hinna reagera på en patients försämring. Eftersom NEWS innehåller instruktioner för hur personalen ska agera vid försämringar så var bedömningsinstrumentet lätt att använda och användes som stöd för att söka läkarkontakt. Vid vissa sjukdomstillstånd som till exempel KOL, så gav NEWS falska höga värden vilket gjorde att sjuksköterskorna behövde se över vilka värden som kunde accepteras. Patientens sjukdom och tillstånd var anledningar till när och hur NEWS togs där sjuksköterskorna anpassade strategierna efter patienterna. Att ta NEWS på natten upplevdes som extra svårt och istället gjordes bedömningar genom att se på patienten. Höga NEWS-värden skapade stress när värdena inte överensstämde med den egna kliniska bedömningen eller när läkare inte fanns på plats. Några sjuksköterskor använde NEWS som ett sätt att bekräfta den kliniska bedömningen.
12
NEWS kunde både vara ett stöd och skapa merarbete
NEWS sågs som ett stöd i att få en översikt över patienterna och då veta vilka som behövde extra övervakning (Jensen et al., 2019b) men sjuksköterskor svarade också att det lett till ökad arbetsbelastning och stress (Hope et al., 2019; Jarvis et al., 2015; Neary et al., 2015). Många av sjuksköterskorna med längre arbetslivserfarenhet svarade att NEWS bara ledde till extra arbete för dem (Spångfors et al., 2020). Sjuksköterskorna ansåg att NEWS hade lett till ökad arbetsbelastning eftersom NEWS inte korrelerade bra med patientens sjukdomstillstånd. Många upprepade höga värden kring enskilda patienter ledde till felaktiga mätfrekvenser och onödiga kontroller (Bedoya et al., 2019; Hope et al., 2018; Jensen et al., 2019b; Neary et al., 2015). Höga värden som inte krävde någon åtgärd riskerade att leda till larmtrötthet (Bedoya et al., 2019; Jarvis et al., 2015).
Sjuksköterskorna kände att NEWS konkurrerade med andra tidsbestämda uppgifter och att andra arbetsuppgifter som till exempel journalföring och patientinskrivningar kom i vägen för NEWS-kontrollerna. Att ta kontroller prioriterades också av vilken tid det var på dygnet, på natten så tog de inte kontrollerna om de uppfattades som onödiga och riskerade att störa sömnen för patienterna men på dagen så uppfattades samma kontroller som viktiga (Hope et al., 2019; Hope et al., 2018; Jensen et al., 2019a; Smith & Aitken, 2016). Andra anledningar till att inte NEWS togs var brist på respons från läkare (Spångfors et al., 2020) och problem med utrustning (Smith & Aitken, 2016).
Sjuksköterskor lyfte fram att det var viktigt att det fanns någon med kontroll och ett
mentorskap när bedömningsinstrumentet implementerades och fanns det inte någon inarbetad rutin var det svårt att komma ihåg (Conway-Habes et al., 2017). En del sjuksköterskor kände att implementeringen av NEWS hade gett dem en ny arbetsuppgift som de var tvungna att utföra samt dokumentera (Jensen et al., 2019a). Det var även vissa sjuksköterskor som upplevde NEWS som obligatoriskt och andra valfritt beroende på situation (Jensen et al., 2019b).
Sammanfattning
En del sjuksköterskorna ansåg att NEWS var ett stöd i att få en översikt över vilka patienter som behövde extra övervakning. Det ansågs även att bedömningsinstrumentet lede till ökad
13 arbetsbelastning eftersom instrumentet inte korrelerade bra med patientens sjukdomstillstånd. NEWS konkurrerade även med andra tidsbestämda uppgifter som fick gå före, där NEWS prioriterades beroende på vilken tid på dygnet och på natten tog inte kontroller i fall att det ansågs vara onödigt. Sjuksköterskorna lyfte även upp att samband med implementering av NEWS behövdes det ett mentorskap och fanns det ingen rutin var det svårt att komma ihåg att ta kontrollerna. Medan en del sjuksköterskor upplevde NEWS som obligatorisk och andra valfritt beroende på situation.
NEWS förbättrade kommunikationen med andra kollegor
Många av sjuksköterskorna upplevde att NEWS gjorde kommunikationen med andra kollegor bättre och några lyfte fram att kommunikationen med NEWS hjälpte dem att undvika
konflikter. Sjuksköterskorna kände att bedömningsinstrumentet gav tydlighet när patientens värden skulle kommuniceras. Sjuksköterskorna lyfte även fram att de fick bättre
självförtroende och bättre respons när de kommunicerade patientens vitalparametrar
(Brangan et al., 2018; Fox & Elliott, 2015; Jensen et al., 2019a; Jensen et al., 2019b; Neary et al., 2015). Sjuksköterskorna tog upp att de fick ytterligare stöd i beslutet att ta kontakt med läkare för bedömning av patientens tillstånd och att NEWS gav bättre respons (Jensen 2019a; Jensen 2019b; Spångfors 2020).
Det fanns även en oro över att kommunikationen skulle reduceras till att bara handla om sammanfattade poäng och en del av sjuksköterskorna kände att de inte fick gehör från läkare när vissa poäng var förväntade (Jensen 2019a; Jensen 2019b). Några tog också upp att det var viktigt att alla förstod hur instrumentet fungerade och ansåg det relevant att använda
(Brangan et al., 2018). Lång svarstid från läkare uppfattades bero på hög arbetsbelastning och låg medvetenhet (Fox & Elliott, 2015). Sjuksköterskorna använde ofta instrumentet ISBAR (identifiera, situation, bakgrund, bedömning och rekommendation) vid kommunikation med läkare och oftast handlade då dialogen gällande NEWS om enskilda parametrar snarare än den samlade poängen (Jensen 2019a).
Sammanfattning
Resultatet visar att många sjuksköterskor ansåg att kommunikationen mellan kollegor blev bättre och att NEWS bidrog till att konflikter undveks, bedömningsinstrumentet gav även
14 tydlighet när patientens värden skulle kommuniceras. Sjuksköterskorna ansåg även att NEWS gav stöd i kontakt med läkare och att de fick bättre respons när de kommunicerade
vitalparametrar. Sjuksköterskorna tog upp att det var viktigt att alla förstod hur NEWS fungerade och ansåg det relevant.
NEWS kunde främja sjuksköterskan i sin profession
Flera av studierna lyfte fram att användandet av NEWS hade bidragit till att medvetandegöra vitalparametrar där en sjuksköterska särskilt lyfte upp andningsfrekvensen, hon menade att hon i och med NEWS hade blivit mer uppmärksam på vitalparametrar. Detta har ökat
medvetenheten om vilka vitala värden som ska mätas och hur de ska verifieras om en patient blir sämre. Det ökade fokuset på vitalaprameter har lett till ökad kunskap om avvikelser i parametrar och stimulerat till att göra egna kliniska bedömningar (Brangan et al., 2018; Jensen et al., 2019a; Jensen et al., 2019b). Sjuksköterskor ansåg att NEWS hjälpte dem att känna sig mer självsäkra, att de kände sig mindre ensamma och att det blev lättare att ta beslut (Brangan et al., 2018; Jensen et al., 2019b). Andra sjuksköterskor menade att de fick ångest när inte NEWS visade den bakomliggande orsaken till värdena. Sjuksköterskor lyfte också fram farhågor över att NEWS skulle användas på fel sätt och var oroliga över felaktiga värden (Brangan et al., 2018).
NEWS sågs som ett särskilt lämpligt bedömningsinstrument för nyutbildade sjuksköterskor och studenter, där det också visade sig att nyutbildade uppskattade NEWS och såg det som ett bra hjälpmedel. Även bland dem med kortare arbetslivserfarenhet visade det sig att
instrumentet upplevdes som positivt (Fox & Elliott, 2015; Jensen et al., 2019a; Jensen et al., 2019b; Spångfors et al., 2020). Det fanns också en koppling mellan NEWS och erfarenhet där användningen förändrades i takt med att sjuksköterskorna blev mer erfarna (Jensen et al., 2019a). I många av studierna så visade det sig en oro över att användandet av instrumentet skulle påverka sjuksköterskornas känsla av autonomi (Hope et al., 2018; Hope et al., 2019). Det visade sig också att några av sjuksköterskorna ansåg att NEWS friskrev dem som sjuksköterskor från ansvar (Jensen et al., 2019a). Andra sjuksköterskor var oroliga för att NEWS skulle undergräva deras kompetens och vara ett hinder i en klinisk bedömning, det fanns även en oro över att NEWS skulle orsaka problem med yrkesutövningen (Jensen et al.,
15 2019a; Jensen et al., 2019b). Några sjuksköterskor tog upp att de tog kontroller som stred mot den egna kliniska bedömningen (Hope et al., 2019). Det fanns även sjuksköterskor som inte ansåg att det blev några större förändringar i och med NEWS, att utföra mätningar och reagera på vitalparametrar var även deras arbete innan NEWS (Jensen et al., 2019a).
Sammanfattning
Resultatet visar att NEWS bidragit till att göra sjuksköterskorna mer uppmärksamma på en patients vitalparametrar, vilka värden som ska mätas och hur de visar vid en patients försämring. Det ökade fokuset har lett till ökad kunskap om avvikelser och stimulerat till egna bedömningar. Nyutbildade sjuksköterskor och studenter var mest positiva till NEWS och användandet av bedömningsinstrumentet förändrades i takt med att sjuksköterskorna blev mer erfarna. En del sjuksköterskor var oroliga för att instrumentet skulle påverka deras
autonomi, undergräva kompetensen och hindra dem i en klinisk bedömning.
Diskussion
Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att använda bedömningsinstrumentet NEWS. Resultatet från analysen resulterade i fyra kategorier. Dessa var ”NEWS användes av sjuksköterskan för att observera, bedöma och
planera vård”, ”NEWS kunde både vara ett stöd och skapa merarbete”, ”NEWS förbättrade kommunikationen med andra kollegor” och ”NEWS kunde främja sjuksköterskan i sin profession”.
Resultatet visade att sjuksköterskorna tyckte att NEWS var användbart när det gällde att uppfatta och reagera på en patients försämring men resultatet visade också att
bedömningsinstrumentet behövdes ses över vid vissa sjukdomstillstånd som till exempel vid KOL och postoperativa patienter. I en studie av Blackwell et al. (2020) så ansåg författarna att det är svårt att få ett bedömningsinstrument att passa in på alla patienter och menar att det behövs metoder som är individuellt anpassade för varje sjukdomstillstånd. Året 2017 så modifierades NEWS till NEWS2 med förändringar för att bättre passa in på specifika
patientgrupper med andningssvikt, där målet för syresättning ligger mellan 88–92%, men det förs fortfarande diskussioner om vilka sätt som är bäst när det handlar om att anpassa
16 också att sjuksköterskorna använde NEWS som ett sätt att stödja en egen klinisk bedömning vilket är centrala delar i sjuksköterskans profession. Benner et al. (2011) menar att det är viktigt att genom observationer lära sig känna igen hur förändringar kan se ut och på så sätt utveckla den kunskap som behövs. Det är också viktigt att ha sett patienten innan för att ha möjlighet att kunna se en förbättring eller försämring. Faktorer som bidrar till den kliniska bedömningen är till exempel andningsmönster, hudfärg, medvetandesänkning eller hur patienten själv beskriver en sjukdomskänsla som till exempel matthet (Oscarson et al., 2017; Petersen et al., 2017). Att lyssna på patientens egen berättelse och få en förståelse för
patienten är personcentrerad omvårdnad. Personcentrerad omvårdnad handlar om att se hela patienten och är en av sjuksköterskans kärnkompetens vilken ligger till grund för flera omvårdnadsteorier och modeller (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Enligt Manley, Hills och Marriot (2011) ska fokuset vid personcentrerad vård ligga på personens erfarenheter, värderingar, förhoppningar och behov. Det är också viktigt med information för att kunna ta beslut, öka självständighet och autonomi. Författarna av litteraturöversikten ser vikten av att ha ett bedömningsvärde att utgå ifrån och det kan göras med NEWS eller med en klinisk bedömning eller båda två tillsammans. Studier från resultatet har visat att det är svårt att hitta ett instrument som passar alla patienter och sjukdomstillstånd, vilket visar vikten av att arbeta personcentrerat där alla delar är viktiga.
Det framkom även i litteraturöversiktens resultat att onödiga kontroller och höga mätvärden utan åtgärd ledde till högre arbetsbelastning och larmutmattning bland sjuksköterskor. Olika sjukdomstillstånd som till exempel KOL och postoperativa patienter, ledde till höga NEWS-värden. Resultatet visade att detta resulterade i ökat merarbete och sjuksköterskorna ställdes inför att behöva ta beslut över hur värdena skulle hanteras och i många fall lämnades larmen utan åtgärd. Andra studier beskriver att larmutmattning uppstår när personalen exponeras av många larm och där en stor del av dessa är falskt positiva, personalen reagerar då inte lika kraftigt på larm vilket kan leda till att larm ignoreras och att patientsäkerheten riskeras (Cho et al., 2016; Hravnak et al., 2018; Poole & Shah, 2018). Bergqvist Månsson (2019) menar att tidsbrist gör att förhållningssätt och vårdrutiner prioriteras till förmån för en vård som
fokuserar mer på sjukdom och genom att hålla fast vid en vård som avpersonifierar och som är mekaniskt uppgiftsorienterad så minskar de värderingar som handlar om att göra gott. I den här litteraturöversikten så är det bara två studier som visar på risker med larmutmattning,
17 det kan vara ett tecken på att det finns för lite forskning om sambandet mellan NEWS och larmutmattning.
Resultatet i litteraturöversikten visade också att många sjuksköterskor ansåg att kommunikationen blev bättre och att NEWS bidrog till att konflikter undveks.
Sjuksköterskorna ansåg även att NEWS gav stöd i kontakten med läkare och att de fick bättre respons när de kommunicerade vitalparametrar men de lyfte också fram att det var viktigt att alla förstod hur NEWS fungerade och ansåg det relevant. Svensk sjuksköterskeförening (2013) tar upp att det är svårt för nyutexaminerade sjuksköterskor och läkare att effektivt kommunicera med varandra. Anledningen som beskrivs är att de inte har någon direkt utbildning i kommunikation och att de kommunicerar på olika sätt. Att ha ett strukturerat arbetssätt som förstås av båda parter kan förklara varför sjuksköterskorna ansåg att
kommunikationen blev bättre. Om kommunikationen inte fungerar som den ska, mellan olika yrkesgrupper eller avdelningar, kan patientens trygghet och säkerhet påverkas negativt. Enligt lag så har hälso- och sjukvårdspersonal en skyldighet att se till att patientsäkerheten upprätthålls (SFS 2010:659, 6 kap. 4§). Viktig information kan gå förlorad eller riskera att inte bli överförd korrekt. För att minimera risken för missförstånd, används en standardiserad metod SBAR (Situation – Bakgrund – Aktuellt – Rekommendation) för att säkerställa
informationsöverföring om patientens hälsotillstånd (Svensk sjuksköterskeförening, 2013). Enligt Randmaa et al. (2014) så har kommunikationen i arbetsgruppen förbättrats med hjälp av SBAR, det har även lett till säkrare rapportering och ökat patientsäkerheten. De Meester (2013) lyfter fram att deras studie visade att sjuksköterskor ibland drog sig för att ringa till läkarna av rädsla för att framstå som inkompetenta. Detta förändrades i och med att
sjuksköterskorna kände sig bättre förberedda för samtalet med hjälp av SBAR. Författarna till denna litteraturöversikt såg paralleller mellan NEWS och SBAR i form av att
kommunikationen förbättrades och sjuksköterskorna kände att de fick bättre respons av läkare. Författarna ansåg även att det finns behov av att arbeta särskilt med
kommunikationsmetoder där NEWS införlivas och där alla parter i vårdkedjan förstår instrumentets relevans. Detta kunde förslagsvis göras i samband vid implementering av
NEWS med tydliga riktlinjer kring bedömningsinstrumentet, hur det ska användas och varför. Det framkom i litteraturöversiktens resultat att NEWS bidragit till ökat fokus på
18 bedömningar. Resultatet visade också att det var nyutbildade sjuksköterskor och studenter som var mest positiva till NEWS. Att ökat fokus på vitalparametrar såg som mest positivt för nyutbildade sjuksköterskor och studenter kan förklaras med Benners teori Från novis till expert, där vitalparametrar är uppgifter som kan förstås utan större erfarenhet. Benner (1982) menar att noviser, det vill säga nyutbildade sjuksköterskor, lär sig om nya situationer genom att göra uppgifter som inte behöver kännas igen genom erfarenhet. Detta förändras i takt med att sjuksköterskan blir mer erfaren i praktiska situationer och får en djupare förståelse. Det kan förklara resultatet att mer vana sjuksköterskor inte såg lika positivt på NEWS och de sjuksköterskor som förändrade sitt användande av NEWS i takt med att de blev mer erfarna. Alseby (2003) menar att det är viktigt att sjuksköterskor lär sig göra kliniska bedömningar med hjälp av patientens vitalparametrar men också med hjälp av att göra systematiska undersökningar som att inspektera, lyssna och känna. Även Prignitz Sluyz (2017) tar upp vikten av att uppmuntra blivande sjuksköterskor att öka sin kliniska kompetens. Författaren menar att omvårdnadsprocessens alla delar behöver användas och att instrumenten används på ett personcentrerat sätt. Hur omvårdnadsprocessen tillämpas beror på sjuksköterskans kliniska skicklighet och tidigare möjligheter att träna upp sin förmåga. Författarna till denna litteraturöversikt ser sambandet mellan nyutbildade sjuksköterskor och användandet av NEWS som positivt, det är kanske lättare att få erfarenhet och lära sig utifrån vitalparametrar än av komplicerade sjukdomar.
Metoddiskussion
För att diskutera denna litteraturöversikts trovärdighet utgår författarna från Henricson och Wallengrens (2012, s. 487–488) begrepp om pålitlighet, trovärdighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Holloway och Wheeler (2010, s. 297) tar upp att man kan använda samma begrepp när man bedömer kvalitativ och kvantitativ forskning samtidigt. Då
litteraturöversikten inkluderar kvalitativa, kvantitativa och mixad metod valdes det att använda samma begrepp även i metoddiskussionen.
Pålitlighet kan beskrivas genom att författarna tar upp deras egen förförståelse sen tidigare och om det påverkat litteratursökningen eller dataanalysen på något sätt (Henricson & Wallengren, 2012, s. 488). Båda författarna till denna litteraturöversikt har förkunskaper om NEWS. Vilket kan ha påverkat dataanalysen, därför har författarna tagit ett steg tillbaka och
19 försökt undvika att ta med egna åsikter under arbetet. Artiklarna har lästs igenom var för sig för att sedan diskutera dessa tillsammans, detta har även gjorts med kvalitetsgranskningen. I samband med kvalitetsgranskning av artikel med mixad metod valdes det att genomföra kvalitetsgranskning av båda delarna i studiens kvantitativa och kvalitativa metod eftersom textenheter togs från hela studien. Den samlade bedömningen av båda granskningarna i den mixade studien visade studiens kvalité.
Henricson och Wallengren (2012, s. 487–488) tar upp att det är författarna som ska övertyga läsaren om resultatet och att kunskapen som tagit fram är trovärdigt. Det kan göras genom att man som författare låter kollegor och studiekamrater ta del av arbetets anteckningar under arbetets gång samt diskuterat den preliminära tolkningen av insamlade data med dessa. När man delar data med andra kan resultatet bli tydligare. Under arbetsprocessen med denna litteraturöversikt har författarna låtit handledare och studiekamrater tagit del av arbetet genom att kritiskt granska och ifrågasätta arbetet. Anledningen är att författarna till denna litteraturöversikt inte ska missa viktiga fakta men även reflektera över relevans och
trovärdighet i arbetet. Enligt Willman et al. (2016, s108) kan trovärdigheten öka genom att man har flera studier i resultatet som visar samma sak även om studierna kommer från olika länder och olika forskningsgrupper. I denna litteraturöversikt valdes 12 artiklar ut med olika studiemetoder från olika länder. Genom att ta med fler resultat så breddas översikten och trovärdigheten ökar.
Enligt Henricson och Wallengren (2012, s. 488) har trovärdighet och pålitlighet gemensamma nämnare med bekräftelsebarhet genom att författarna har tagit upp sin förförståelse och beskrivit hur dataanalysen tagits fram. Analysprocessen är utförd enligt Whittmore och Knafls (2005) metodartikel. Whittmore och Knafl (2005) tar upp att målet med en integrerad litteraturöversikt är att ta med all relevant litteratur. Författarna i denna litteraturöversikt ser att detta kan vara svårt att genomföra i praktiken och att detta kan ses som en brist. Även om relevanta sökord har använts kan det finnas en möjlighet att andra sökord också hade behövts, det gör att relevant litteratur kan ha missats. Då artiklarna i den första sökningen lästes utifrån deras titel och abstrakt kan relevanta artiklar ha exkluderats redan där eftersom dessa inte lyfte fram fakta som ansåg vara relevant för denna
litteraturöversikt. Även artiklar som inte var tillgängliga kunde ha svarat till syftet. Whittmore och Knafl (2005) beskriver i sin metod att dataanalysen görs genom stegen
20 datareduktion, dataöversikt, datajämförelse, slutsats och verifiering av data. Denna
litteraturöversikts dataanalys har delats in i flera steg för att visa hur resultatet tagits fram. Stegen i analysprocessen presenteras var för sig, det gör att analysen ska kunna genomföras på samma sätt av andra och få liknande resultat men även för att det skulle vara lätt att kunna följa arbetet under processens gång.
Genom överförbarhet så diskuteras resultatet om det går att överföra till en annan kontext. För att det ska kunna genomföras ska trovärdigheten, pålitligheten och bekräftelsebarheten vara tillförlitlig (Henricson & Wallengren, 2012, s. 488). Genom att tydligt redovisa hur litteratursökningen, kvalitetsgranskning och analysprocessen har gått till, kan resultatet vara överförbart till liknande kontext med överensstämmande sjukvård.
Slutsats
Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om
sjuksköterskors erfarenheter av att använda bedömningsinstrumentet NEWS. Vi ville se på sjuksköterskornas erfarenheter helt förutsättningslöst och vi har sett att det finns både fördelar och nackdelar. Fördelarna som vi kunde se var att i tid uppfatta och reagera på en patients försämring där sjuksköterskorna lyfte upp att de fått ökat fokus på vitalparametrar. Det visade sig också att kommunikationen mellan kollegor blev bättre och sjuksköterskor lyfte att de fick bättre respons av läkare när NEWS kommunicerades. Detta kan kanske visa behovet av att arbeta med tydliga kommunikationsmetoder i arbetsgruppen. Nackdelarna var att NEWS gav falska höga värden vilket ledde till onödiga kontroller, högre arbetsbelastning och larmutmattning bland sjuksköterskor. Det var bara två studier som tog upp begreppet larmutmattning och det kan vara ett tecken på att det behövs mer forskning.
21
Referenser
Artiklar som ingår i resultatet är markerade med*.
Alam, N., Vegting, I. L., Houben, E., van Berkel, B., Vaughan, L., Kramer, M. H., &
Nanayakkara, P. W. (2015). Exploring the performance of the National Early Warning Score (NEWS) in a European emergency department. Resuscitation, 90, 111–115.
https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2015.02.011
Almerud Österberg, S. (2017). Akut omhändertagande ur ett omvårdnadsperspektiv. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (2:4:e uppl., s. 687– 702). Lund: Studentlitteratur AB
Alseby, L. (2003). Våga undersöka patienterna. Vårdfokus, 3, 2003-3. Från: https://www.vardfokus.se/tidningen/2003/nr-3-2003-3/vaga-undersoka-patienterna/
* Bedoya, A. D., Clement, M. E., Phelan, M., Steorts, R. C., O'Brien, C., & Goldstein, B. A. (2019). Minimal impact of implemented Early Warning Score and best practice alert for patient deterioration. Critical Care Medicine, 47(1), 49–55.
doi:10.1097/CCM.0000000000003439
Benner, P. (1982). From novice to expert. The American Journal of Nursing, 82(3), 402-407. Benner, P.E., Hooper-Kyriakidis, P.L. & Stannard, D. (2011). Clinical wisdom and
interventions in acute and critical care: a thinking-in-action approach. (2. ed.) New York:
Springer.
Bergqvist Månsson, S. (2019). Personcentrerad vård – en kärnkompetens för god och säker
vård. (Svensk sjuksköterskeförening, Svenska läkaresällskapet, Dietisternas riksförbund).
Från https://www.sls.se/globalassets/sls/dokument/personcentrerad-vard-2019_digital.pdf Blackwell, J. N., Keim-Malpass, J., Clark, M. T., Kowalski, R. L., Najjar, S. N., Bourque, J. M., Lake, D. E., & Moorman, J. R. (2020). Early detection of in-patient deterioration: one prediction model does not fit all. Critical Care Explorations, 2(5), e0116. doi:
10.1097/CCE.0000000000000116
* Brangan, E., Banks, J., Brant, H., Pullyblank, A., Le Roux, H., & Redwood, S. (2018). Using the National Early Warning Score (NEWS) outside acute hospital settings: a qualitative study of staff experiences in the West of England. BMJ open, 8(10), e022528. doi: 10.1136/bmjopen-2018-022528
22 Cho, O. M., Kim, H., Lee, Y. W., & Cho, I. (2016). Clinical alarms in intensive care units: perceived obstacles of alarm management and alarm fatigue in nurses. Healthcare
Informatics Research, 22(1), 46–53. https://doi.org/10.4258/hir.2016.22.1.46
* Conway-Habes, E. E., Herbst, B. F., Jr, Herbst, L. A., Kinnear, B., Timmons, K., Horewitz, D., Falgout, R., O'Toole, J. K., & Vossmeyer, M. (2017). Using quality improvement to
introduce and standardize the National Early Warning Score (NEWS) for adult inpatients at a children's hospital. Hospital Pediatrics, 7(3), 156–163. doi: 10.1542/hpeds.2016-0117
De Meester, K., Verspuy, M., Monsieurs, K. G., & Van Bogaert, P. (2013). SBAR improves nurse-physician communication and reduces unexpected death: a pre and post intervention study. Resuscitation, 84(9), 1192–1196. doi: 10.1016/j.resuscitation.2013.03.016
Djärv, T., Joelsson-Alm, E., Rutberg, H., & Spångfors, M. (2018). Nu kommer NEWS2 – bör införas brett nationellt. Läkartidningen, 115(41), 1620-1. Från
http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2018/10/Nu-kommer-NEWS2--bor-inforas brett-nationellt/
* Fox, A., & Elliott, N. (2015). Early warning scores: a sign of deterioration in patients and systems. Nursing Management (Harrow, London, England: 1994), 22(1), 26–31.
doi: 10.7748/nm.22.1.26.e1337
Grant, S. (2018). Limitations of track and trigger systems and the National Early Warning Score. Part 1: areas of contention. British Journal of Nursing, 27(11), 624–631.
https://doi.org/10.12968/bjon.2018.27.11.624
Henricson, M., & Wallengren, C. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till
examination inom omvårdnad. (1:6:e uppl., s. 481–498). Lund: Studentlitteratur
Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (4:e uppl., s. 43–55). Lund:
23 Hodgson, L. E., Congleton, J., Venn, R., Forni, L. G., & Roderick, P. J. (2018). NEWS 2 - too little evidence to implement?. Clinical Medicine (London, England), 18(5), 371–373. https://doi.org/10.7861/clinmedicine.18-5-371
Holloway, I. & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. (3., [updated] ed.) Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
* Hope, J., Griffiths, P., Schmidt, P. E., Recio-Saucedo, A., & Smith, G. B. (2019). Impact of using data from electronic protocols in nursing performance management: A qualitative interview study. Journal of Nursing Management, 27(8), 1682–1690.
doi: 10.1111/jonm.12858
* Hope, J., Recio-Saucedo, A., Fogg, C., Griffiths, P., Smith, G. B., Westwood, G., &
Schmidt, P. E. (2018). A fundamental conflict of care: Nurses’ accounts of balancing patients' sleep with taking vital sign observations at night. Journal of Clinical Nursing, 27(9–10), 1860–1871. doi: 10.1111/jocn.14234
Hravnak, M., Pellathy, T., Chen, L., Dubrawski, A., Wertz, A., Clermont, G., & Pinsky, M. R. (2018). A call to alarms: Current state and future directions in the battle against alarm fatigue. Journal of Electrocardiology, 51(6S), S44–S48.
https://doi.org/10.1016/j.jelectrocard.2018.07.024
* Jarvis, S., Kovacs, C., Briggs, J., Meredith, P., Schmidt, P. E., Featherstone, P. I.,
Prytherch, D. R., & Smith, G. B. (2015). Aggregate National Early Warning Score (NEWS) values are more important than high scores for a single vital signs parameter for
discriminating the risk of adverse outcomes. Resuscitation, 87, 75–80. https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2014.11.014
* Jensen JK, Skår R, Tveit B. (2019a) Hospital nurses' professional accountability while using the National Early Warning Score: A qualitative study with a hermeneutic design.
Journal of Clinical Nursing. 2019;28(23-24):4389-4399. doi:10.1111/jocn.15021
* Jensen, J. K., Skår, R., & Tveit, B. (2019b). Introducing the National Early Warning Score - A qualitative study of hospital nurses' perceptions and reactions. Nursing Open, 6(3), 1067– 1075. doi: 10.1001/nop2.291
24 Kallel, H., Houcke, S., Resiere, D., Roy, M., Mayence, C., Mathien, C., Mootien, J., Demar, M., Hommel, D., & Djossou, F. (2020). Epidemiology and prognosis of intensive care unit-acquired bloodstream infection. The American Journal of Tropical Medicine and Hygiene,
103(1), 508–514. https://doi.org/10.4269/ajtmh.19-0877
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (2018). National Early Warning Score 2,
NEWS2, Övervakning och bedömning av vitalparametrar. [Broschyr]. Från
https://lof.se/wp-content/uploads/NEWS2-broschyr.pdf
Manley, K., Hills, V., & Marriot, S. (2011). Person-centred care: Principle of nursing practice D. Nursing standard, 25(31), 35–37. doi:10.7748/ns2011.04.25.31.35.c8431
* Neary, P. M., Regan, M., Joyce, M. J., McAnena, O. J., & Callanan, I. (2015). National early warning score (NEWS) - evaluation in surgery. International Journal of Health Care
Quality Assurance, 28(3), 245–252. doi: 10.1108/IJHCQA-01-2014-0012
Nordlund, K., & Joelsson-Alm, E. (2009). Mobil intensivvårdsgrupp ger bättre patientövervakning och trygg personal [Mobile intensive care group for better patient monitoring and secure personnel]. Läkartidningen, 106(42), 2690–2693. Från
https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldWebArticlePdf/1/12938/LKT0942s2690_2693.pdf
Oscarson, A., Bjurman, C., Edman Wallér, J., & Werner, M. (2017). ABC om - Sepsis hos vuxna – tidig upptäckt och initial behandling [Sepsis in adults - early detection and initial treatment]. Läkartidningen, 114, ED3Z. Från https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/medicinens-abc/2017/03/sepsis-hos-vuxna-tidig-upptackt-och-initial-behandling/
Petersen, J. A., Rasmussen, L. S., & Rydahl-Hansen, S. (2017). Barriers and facilitating factors related to use of early warning score among acute care nurses: a qualitative study.
BMC Emergency Medicine, 17(1), 36. https://doi.org/10.1186/s12873-017-0147-0
Poole, S., & Shah, N. (2018). Addressing vital sign alarm fatigue using personalized alarm thresholds. Pacific Symposium on Biocomputing. Pacific Symposium on Biocomputing, 23, 472–483. Från
25 Prignitz Sluys, K. (2017). Omvårdnadsprocessen i praktiken. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (2:4:e uppl., s. 152–173). Lund: Studentlitteratur AB
Randmaa, M., Mårtensson, G., Leo Swenne, C., & Engström, M. (2014). SBAR improves communication and safety climate and decreases incident reports due to communication errors in an anaesthetic clinic: a prospective intervention study. BMJ Open, 4(1), e004268. doi:10.1136/bmjopen-2013-004268
Royal College of Physicians, R. (u.å.). National Early Warning Score (NEWS) 2 Standardising the assessment of acute-illness severity in the NHS
https://www.rcplondon.ac.uk/file/8636/download
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Sveriges Riksdag
* Smith, D. J., & Aitken, L. M. (2016). Use of a single parameter track and trigger chart and the perceived barriers and facilitators to escalation of a deteriorating ward patient: a mixed methods study. Journal of Clinical Nursing, 25(1–2), 175–185. doi: 10.1111/jocn.13104
Smith, G. B., Redfern, O. C., Pimentel, M. A., Gerry, S., Collins, G. S., Malycha, J.,
Prytherch, D., Schmidt, P. E., & Watkinson, P. J. (2019). The National Early Warning Score 2 (NEWS2). Clinical Medicine (London, England), 19(3), 260.
https://doi.org/10.7861/clinmedicine.19-3-260
Smith, J. & Roberts, R. (2014). Vitalparametrar i sjuksköterskans perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
* Spångfors, M., Molt, M., & Samuelson, K. (2020). National Early Warning Score: A survey of registered nurses' perceptions, experiences and barriers. Journal of
Clinical Nursing, 29(7–8), 1187–1194. doi: 10.1111/jocn.15167
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017). Utvärdering av metoder i
hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: En handbok. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
Svensk sjuksköterskeförening. (2013). Kommunikation mellan vårdpersonal. [Broschyr]. Från Svensk sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-26
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.kommunikation_webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för
utbildningsfrågor. [Broschyr]. Från Svensk sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/utbildning-publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. [Broschyr]. Från Svensk sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/personcentrerad-vard#:~:text=Personcentrerad%20v%C3%A5rd%20inneb%C3%A4r%20att%20respektera,f %C3%B6r%20just%20denna%20enskilda%20person.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [Broschyr]. Från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Whittmore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: Updated methodology. Journal of
Advanced Nursing, 52(5), 546–553. doi: 10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Willman, A., Stoltz, P. Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4:de uppl). Lund:
