Hur patientsäkerhet påverkas av brist på skyddsutrustning : En integrerad litteraturöversikt

skyddsutrustning

En integrerad litteraturöversikt

Emma Forss

Anders Palmblom

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Hur patientsäkerhet påverkas av brist på skyddsutrustning - en

integrerad litteraturöversikt

How patient safety is affected by shortage of personal

protective equipment - an integrative review

Emma Forss

Anders Palmblom

Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Fanny Larsson

Hur patientsäkerhet påverkas av brist på skyddsutrustning - en

integrerad litteraturöversikt

How patient safety is affected by shortage of personal

protective equipment - an integrative review

Emma Forss

Anders Palmblom

Avdelningen för omvårdnad

Institutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet

Abstrakt

Brist på skyddsutrustning har i historien uppkommit under perioder då stora sjukdomsutbrott har drabbat delar av världen och vården inte har haft resurser nog för att möta de krav som uppstått. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur brist på skyddsutrustning inom vården kan påverka patientsäkerheten. Metod: En integrerad litteraturöversikt genomfördes, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 13 studier som granskades och analyserades. Av dessa var sju studier kvalitativa, fyra studier kvantitativa och två studier av mixad metod. Resultat: Fyra faktorer om hur brist på skyddsutrustningen påverkar patientsäkerheten kunde identifieras: konsekvenser av brist på skyddsutrustning, vikten av resurser och kompetens, ledarskapets betydelse samt lösningar och hinder. Slutsats: Brist på skyddsutrustning utgör ett hot mot patientsäkerheten på flera nivåer, mer forskning samt högre kvalitet på forskning behövs för att möta detta problem i framtiden.

Nyckelord: Patientsäkerhet, brist på skyddsutrustning, ledarskap, resurser, kompetens, integrerad litteraturöversikt, omvårdnad.

Patientsäkerhet har i litteraturen definierats som utebliven vårdskada för patienten. Att förebygga skador innebär att vården bygger på system som är utformade med säkerhet som grund, och vården ska bygga på processer som lyfter säkerheten som den viktigaste

komponenten (Kohn et al., 2000). Säkerhet är ett begrepp som inte bara är bundet till miljön kring patienten, utan även den vård och omvårdnad patienten mottar samt säkerhetsklimatet som finns på avdelningen. Säkerhet påverkas av en mängd olika faktorer, och det är viktigt att förstå betydelsen av alla dessa faktorer för att uppnå en patientsäker vård (Mollon, 2014). Säkerhet är viktigt för att förhindra ohälsa och främja hälsa, och en förbättrad säkerhet bidrar även till förbättrad ekonomi. Patienter som drabbas av vårdskador utgör en stor kostnad för sjukvården (Kohn et al., 2000). Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) definieras patientsäkerhet på samma sätt, som skydd mot vårdskada, där vårdskada definieras som fysiskt eller psykiskt lidande, skada eller smitta samt dödsfall som hade kunnat undvikas. Socialstyrelsen (2020a) beskriver att en god och säker vård är nödvändig för att kunna uppnå patientsäkerhet, och att detta bygger på tillgänglighet samt respekt för patientens autonomi och behov, men även en god hygienisk standard. Vidare krävs också en engagerad ledning, ett gott samarbete, adekvat och kompetent vårdpersonal samt en god säkerhetskultur med ett risktänk och förebyggande förhållningssätt.

Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser (Svensk sjuksköterskeförening, 2017, s. 8–9). För att kunna uppnå en säker vård av hög kvalité krävs det att sjuksköterskan har rätt kunskaper och rätt utrustning. En sjuksköterska ska besitta kunskaper som gör vårdarbetet patientsäkert och genom dessa kunskaper ska hon kunna identifiera och förebygga situationer eller handlingar som riskerar att utsätta den enskilda individen för ohälsa. I detta ingår ett förhållningssätt som skapar möjlighet för sjuksköterskan att upptäcka risker och identifiera förbättringsåtgärder, samt arbeta med dessa genom uppföljning och utvärdering (Svensk sjuksköterskeförening, 2017, s. 8–9). Enligt ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2014, s. 4–12) har sjuksköterskan en central roll i att bidra till patientsäkerheten.

Sjuksköterskan bär ansvar för att miljön runt patienten inte ska äventyra hälsan, men hon har även ett ansvar att utarbeta ett arbetssätt som ska vara säkert för patienter och familjer samt ingripa ifall den enskilda individen hotas av ohälsa. Detta innebär även att sjuksköterskan har ett ansvar över sig själv om att hålla sig uppdaterad om aktuell evidens inom sitt yrke, och därmed kunna leda och bedriva omvårdnad på ett patientsäkert sätt och främja hälsa hos patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2014, s. 4–12). Hälsa är den subjektiva upplevelsen av den unika personens mående, och kan upplevas trots sjukdom (Owczarek, 2010), medan

hälsofrämjande är ett mer långsiktigt begrepp som innebär att motarbeta ohälsa och sjukdom (Youlim et al., 2020).

Cochrane och Jersby (2019) menar att en av de viktigaste hörnstenarna när det gäller att förhindra smittspridning, och därmed även öka patientsäkerheten, är att använda korrekt skyddsutrustning. Utrustningen är utformad för att skydda vårdpersonal från att komma i kontakt med smittförande kroppsvätskor eller material, och ska kasseras efter användning. Skyddsutrustning ska användas i syfte att skydda vårdpersonal från smitta, samt för att inte föra smittan vidare till andra patienter. Handskar och förkläden är den vanligast använda skyddsutrustningen och ska användas vid patientnära arbete där man riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor. Utöver handskar och förkläde ska visir eller ögonskydd användas ifall det finns risk för stänk av kroppsvätska mot ansiktet, och andningsskydd ska användas vid misstanke om luftburen smitta. Sjuksköterskor måste utvärdera risken som arbetet innebär och använda den skyddsutrustning som krävs vid det momentet. Att använda rätt

skyddsutrustning vid rätt tillfälle är avgörande för patientens säkerhet. Vidare är det även viktigt att både klä på sig och klä av sig skyddsutrustning på ett korrekt sätt, för att inte riskera att kontaminera kläder eller den omkringliggande miljön (Cochrane & Jersby, 2019). Även John et al. (2016) lyfter vikten av att hantera skyddsutrustningen på ett korrekt sätt för att förhindra smittspridning bland personal och patienter. Att ha rätt teknik vid hantering av skyddsutrustning är avgörande för att förhindra kontamination, och att använda

skyddsutrustning i vårdnära arbete är av yttersta vikt för att kunna utföra arbetet på ett patientsäkert sätt. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) tar upp de arbetsvillkor som vårdpersonal i Sverige ska ha och arbeta efter, vilka säger att korrekt skyddsutrustning ska användas vid vård- och omsorgsarbete.

Under Ebolautbrottet i Västafrika 2014 uppstod brist på skyddsutrustning då trycket på vården ökade drastiskt eftersom att sjukdomen spred sig fort och drabbade många. Resurser som fanns på plats räckte inte för att möta vårdbehovet. Utbrottet klassades som en epidemi, men var mestadels begränsat till Västafrika och drabbade inte andra delar av världen vilket ledde till att bristen på skyddsutrustning möttes med hjälp från andra länder och

organisationer (Sparrow, 2014). Under rådande covid-19 pandemi ser situationen annorlunda ut, eftersom att sjukdomen har drabbat hela världen väldigt hårt. Det råder en global brist på skyddsutrustning, och därmed är hjälpen som kan fås från annat håll väldigt begränsad då sjukvården över hela världen kämpar för att ha de resurser som krävs för ett patientsäkert

arbete (WHO, 2020). Derraik et al. (2020) beskriver i augusti 2020 en situation i världen där tillgången på skyddsutrustning inom vården blivit så ansträngd att vissa hälsoarbetare har tvingats att desinfektera engångsartiklar för personligt bruk, för att inte behöva arbeta helt oskyddade vid frontlinjen. I Sverige påtalar Socialstyrelsen (2020b) att brist på

skyddsutrustning innebar en stor oro i början av covid-19 pandemin. I planering för framtiden står inköp av skyddsutrustning som en de viktigare punkterna.

Med den rådande covid-19 pandemis aktualisering av risken för brist på skyddsutrustning var

syftet med denna litteraturöversikt att sammanställa kunskap om hur brist på

skyddsutrustning inom vården kan påverka patientsäkerheten. Skyddsutrustning i denna

rapport definieras som den utrustning som används inom hälso- och sjukvårdsarbete för att förhindra smittspridning. Till hjälp att besvara syftet har följande frågeställningar använts:

- Vilka konsekvenser för patientsäkerheten får brist på skyddsutrustning?

- Vilken betydelse har personalen för patientsäkerheten vid brist på skyddsutrustning? - På vilket sätt har ledningen betydelse för patientsäkerheten vid brist på

skyddsutrustning?

- Vilka lösningar och hinder finns vid brist på skyddsutrustning och hur kan dessa påverka patientsäkerheten?

Metod

För att besvara ovanstående syfte användes Whittemore och Knafls (2005) modell för att skapa en integrerad litteraturöversikt. Denna typ av litteraturstudie är avsedd att ge en grund för det aktuella forskningsläget, och utgör en slags karta över det underlag som en

evidensbaserad vård ska bedrivas utifrån. Det stora antalet artiklar som publiceras varje dag gör det svårt att hålla sig uppdaterad inom forskningen, där kan litteraturöversikter hjälpa den enskilda individen genom att utgöra en lättillgänglig sammanställning (Rosén, 2012, s. 429– 431).

Litteratursökning

Litteratursökningen gjordes i två databaser - CINAHL och PubMed. PubMed har dels fokus på omvårdnad men även andra ämnen som medicin, odontologi samt sjukvårds- och

referenser än vad PubMed gör (Willman et al., 2011, s. 80–81). Dessa databaser valdes eftersom deras innehåll gjorde dem till bra val för litteratursökning i förhållande till syftet.

Frågeställningarna utgör grunden för databassökningarna och det är utifrån dessa som sökord ska tas fram (Willman et al., 2011, s. 62). När sökord hade formulerats utifrån

frågeställningarna genomfördes ett antal pilotsökningar. En pilotsökning görs för att

kontrollera att det finns grund för det man önskar forska om (Willman et al., 2011, s. 61). Om det saknas vetenskaplig litteratur inom ämnet kan det vara nödvändigt att byta metod eller ändra valet av sökord. Olika databaser är uppbyggda på olika sätt vilket gör att sökorden kan variera mellan databaserna, även om sökningarna baseras på samma frågeställning. För att använda korrekta sökord i databaserna bör dessa kontrolleras mot databasens Thesaurus, en ämnesordlista som finns för varje databas (Willman et al., 2011, s. 69). Detta görs för att sökningarna ska generera relevanta träffar. I sökningarna användes även booleska

sökoperatorer, vilka finns för att utvidga eller begränsa sökningar efter behov (Willman et al., 2011, s. 72). När sökningen genomfördes användes de booleska sökoperatorerna AND och OR, där OR används för att göra sökningen bredare medan AND avgränsar sökningen. I PubMed gjordes fler sökningar med fritext än med MeSH-termer, då dessa gav ett bredare resultat. Sökningarna presenteras i Tabell 1.

Inklusions- och exklusionskriterier ska fastställas så att sökningarna resulterar i en hanterbar mängd relevanta artiklar (Willman et al., 2011, s. 79). Utifrån detta valdes inklusionskriterier att litteraturen skulle handla om resursbrister avseende skyddsutrustning inom sjukvården. Exklusionskriterier var litteratur som handlade om andra typer av resursbrist, såsom tid, pengar och personal. Litteratur som inte var på svenska eller engelska exkluderades, på grund av bristande språkkunskap hos studenterna. Sökningarna begränsades genom att enbart leta litteratur som var publicerad de fem senaste åren för att ha aktuell forskning, samt till litteratur som var i full text. I CINAHL används även begränsningen Peer-Review. När litteratursökningen genomfördes efter dessa kriterier så resulterade det i 89 artiklar i de två databaserna. En del av sökträffarna var litteraturöversikter, och ifall litteraturöversikten svarade mot syftet granskades primärkällor. Om litteraturöversikterna innehöll primärkällor som mötte syfte, inklusions- och exklusionskriterier samt begränsningar så inkluderades dessa i resultatet.

Tabell 1 Litteratursökningar

CINAHL, 2020-09-10.

* Peer-Review, full text, publicerad senaste 5 åren.

Söknr. Term Sökterm Antal träffar Antal valda

S1 CH Protective devices (exploded) 22,327 S2 CH Patient safety (exploded) 123,943

S3 S1 AND S2 954

S4 FT Infection control 90,813

S5 S3 AND S4 156

S6 S5* 43 4

PubMed, 2020-09-10.

* Full text, publicerad senaste 5 åren.

Söknr. Term Sökord Antal träffar Antal valda

S1 MSH Protective devices 41,918

S2 FT Personal protective equipment 33,696

S3 S1 OR S2 44,776 S4 FT Patient safety 160,079 S5 S3 AND S4 1,099 S6 FT Lack 545,663 S7 FT Shortage 34,420 S8 S6 OR S7 576,863 S9 S5 AND S8 82 S10 S9* 46 9

Term: CH - CINAHL Medical Headings i databasen CINAHL, MSH - MeSH-termer i databasen PubMed, FT - fritextsökning.

Efter litteratursökningen lästes introduktioner och abstrakt vilket ledde till att 47 artiklar uteslöts då dessa ej mötte studiens inklusionskriterier. De återstående 42 artiklarna lästes i sin helhet och av dessa sorterades ytterligare 30 bort då de inte svarade mot syftet. Tre

primärkällor extraherades från två litteraturöversikter. De 13 utvalda artiklarna kvalitetsgranskades. En översikt av urvalsprocessen ges i Figur 1.

Figur 1 Översikt av urvalsprocessen

Kvalitetsgranskning av artiklar

En kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av en granskningsmall anpassad efter den valda studiens metod, för att hjälpa forskaren att bedöma den vetenskapliga kvaliteten och skapa möjlighet att väga studierna mot varandra (Willman et al., 2011, s. 108). Mallar för

kvalitetsgranskning hämtades från Statens Beredning för medicinsk och social Utvärderings hemsida (SBU, u.å.). Mallarna består av bestämda frågor som besvaras med ja, nej, oklart och ej tillämpligt. Sedan räknas kvalitetsgradering ut genom att varje ja-svar ger ett poäng medan nej-svar eller oklart-svar ger noll poäng. Summan vägs sedan mot antalet frågor för att få fram en procentsats som ger artikeln hög, medelhög eller låg kvalitet. 100–80% ger en hög

kvalitetsgradering, 79–70% ger medelhög kvalitet och 69–60% ger låg kvalitet (Willman et. al., 2006, s. 95–96). I enlighet med Willman et al. (2011, s. 108) modifierades

granskningsmallarna efter varje vald studie. Detta gjordes genom att om en fråga inte var relevant till studien som granskades så valdes svaret ej tillämpligt, och denna fråga räknades då bort och påverkade inte summan eller procentsatsen.

För de kvalitativa artiklarna användes granskningsmallen ”Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser” (SBU, 2014), där ställning togs till olika kriterier som ska uppfyllas rörande deltagare, datainsamling, forskaren, relevansen samt studiens helhet. Vid granskningen av de kvantitativa artiklarna användes ”Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier” (SBU, 2012), eftersom de kvantitativa artiklarna som valts ut efter litteratursökningen bestod av just observationsstudier. Denna granskning baseras på eventuella bias samt intressekonflikter. Några av de valda artiklarna var av mixad metod, där både kvantitativa och kvalitativa metoder för datainsamling, analys och tolkning utförts (Borglin, 2012, s. 270). För att granska artiklarna med mixad metod användes både ”Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier” (SBU, 2012) samt ”Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –

patientupplevelser” (SBU, 2014). Poängen från båda granskningsmallarna vägdes in när procenten på kvaliteten räknades ut. I Tabell 2 presenteras valda studier, samt deras vetenskapliga kvalitet.

Efter att kvalitetsgranskningen var gjord exkluderades inga ytterligare artiklar trots att fyra av dessa var av låg kvalitet. Dessa bedömdes ändå vara av relevans för att besvara syftet (jmf Henricson, 2012, s. 439),samt att praxisen för att publicera artiklar under covid-19 pandemin varit något annorlunda eftersom situationen krävt snabb vetenskaplig kommunikation vilket medfört att artiklar har prioriterats att publiceras så fort som möjligt, och detta har i sin tur gett lägre kvalitet på det vetenskapliga materialet (Nilsson, 2020).

Tabell 2 Översikt av vetenskapliga artiklar (n=13) Författare / År / Land Typ av studie Antal / Deltagare Datainsaml ing / analys Huvudfynd Kvalitet Armijo et al. / 2020 / USA

Kvantitativ 112 visir som använder under 72 timmar Observation sstudie / Analytisk statistik Med brist på skyddsutrustning möjliggjorde det framtagna protokollet snabb produktion av visir samt möjlighet till återanvändning.

Hög

Fang et al. / 2020 / USA

Kvalitativ Oklart antal patienter, hälsoarbetare och närstående Experiment ell studie / Kvalitativ innehållsan alys Telehälsosystem på sjukhus kan vara ett sätt att kommunicera med isolerade patienter och minimera användningen av skyddsutrustning. Hög Fix et al. / 2019 / USA Kvalitativ 66 sjukskötersk or och undersköters kor/vårdbiträ den Fokusgrupp sintervjuer / Tematisk analys Personalens upplevelser av andningsskydd och hur säkerhetsklimat påverkar attityderna till användande av skyddsutrustning. Hög Flynn et al. / 2020 / USA Kvantitativ 901 patienter som testades för covid-19 Observation sstudie / Deskriptiv statistik Snabb provtagning, mindre köer, sparad personlig skyddsutrustning och bibehållen patientupplevelse. Låg Haines et al. / 2020 / USA Kvalitativ 1 covid-19 patient Observation sstudie / Kvalitativ innehållsan alys Förändringarna i rutiner kan leda till minskad exponering mellan personal-patient utan att påverka

resultat/kvalitet av EEG undersökning.

Medel hög

Tabell 2 Översikt av vetenskapliga artiklar (n=13) forts. Författare / År / Land Typ av studie Deltagare Datainsamli ng / analys Huvudfynd Kvalitet Hsu et al. / 2020 / USA

Kvantitativ Oklart Observation sstudie / Analytisk statistik En aerosolbehållare som täcker patientens huvud och nacke kan spara

skyddsutrustning.

Låg

Islam / 2020 / Malaysia

Kvalitativ 6 experter Internetbase rad diskussions grupp / Kvalitativ innehållsan alys

Det är viktigt att skyddsutrustning finns tillgängligt och används korrekt och ledningen har ett ansvar i detta. Medel hög Lindberg et al. / 2017 / Sverige Mixad metod 27 vårdpersonal Observation sstudie / Deskriptiv statistik, fenomenogr afisk analys

Att skapa djupare förståelse för metoder som förhindrar smittspridning och ger en känsla av säkerhet i vården. Hög Livingston et al. / 2020 / USA

Kvalitativ Oklart Tvärsnittsst udie / Analytisk statistik Kreativa förslag på hur brist på skyddsutrustning kan motverkas har inkommit, men måste placeras i sitt sammanhang och utforskas vidare innan man kan implementera dessa.

Tabell 2 Översikt av vetenskapliga artiklar (n=13) forts. Författare / År / Land Typ av studie Deltagare Datainsamli ng / analys Huvudfynd Kvalitet Malhotra et al. / 2019 / USA Mixad metod 146 vårdpersonal samt 75 isolerade patienter Observation sstudie, semistruktur erade intervjuer samt enkäter / Kvalitativ innehållsana lys, deskriptiv statistik Användning av en säkerhetszon ledde till flera fördelar: användning av skyddsutrustning minskade, kommunikationen förbättrades och patienter upplevde bättre vård. Medel hög Seibert et al. / 2018 / USA Kvalitativ 31 besökare till patienter med clostridium difficile Semistruktu rerade intervjuer / Fenomenogr afisk analys 42% av deltagarna följde samtliga rekommendationer rörande skyddsutrustning vid besök. Vårdpersonalens attityder speglades på besökarna. Medel hög Shanafelt et al. / 2020 / USA Kvalitativ 69 vårdpersonal Fokusgrupp sintervjuer / Fenomenolo gisk analys Vårdpersonal kände stor oro över att bli smittade och smitta andra, samt att inte få tillräcklig information och organisatoriskt stöd. Låg Sharma et al. / 2020 / USA Kvantitativ 567 neurologer Tvärsnittsst udie med enkäter / Deskriptiv statistik Variationer i beredskap för pandemier i USA gör att nya riktlinjer för detta bör skapas för att höja

säkerheten.

Analys

Efter att artiklar hade valts ut och kvalitetsgranskats påbörjades analysen, som enligt Whittemore och Knafl (2005) består av fyra steg. Dessa steg är datareduktion, datadisplay, datajämförelse samt slutsats och verifiering. Det första steget, datareduktion, genomfördes genom att de 13 primära källorna lästes och utifrån varje primärkällas övergripliga innehåll delades de upp i tre kategorier (se Tabell 3). Detta skapade en logisk indelning som var tänkt att underlätta analysen, och som även utgjorde grunden för att skapa en artikelmatris.

Tabell 3 Översikt av kategorisering av primärkällor i artikelmatris

Kategori Primärkälla

Tekniska lösningar Armijo et al., 2020

Fang et al., 2020 Hsu et al., 2020 Malhotra et al., 2019

Ökad förståelse Fix et al., 2019

Lindberg et al., 2017 Seibert et al., 2018 Shanafelt et al., 2020

System och rutiner Flynn et al., 2020

Haines et al., 2020 Islam, 2020

Livingston et al., 2020 Sharma et al., 2020

När detta hade gjorts extraherades data i form av textenheter från varje primärkälla och utifrån dessa skapades artikelmatrisen. Varje textenhet numrerades för att kunna spåra den tillbaka till primärkällan. När textenheter var extraherade ur alla artiklar tilldelades varje textenhet en kod som passade textens innehåll. Allt detta skedde i artikelmatrisen, för att underlätta möjligheten att jämföra data genom att skapa en organisering av de extraherade textenheter (jmf Whittemore & Knafl, 2005). Textenheterna analyserades på originalspråket, då alla primärkällor var på engelska vilket är ett språk som studenterna behärskar väl.

Extraktionen av textenheter fortsatte tills datamättnad hade uppnåtts, det vill säga när fortsatt extraktion inte hade tillfört mer data som var relevant till syftet.

När artikelmatrisen skapats och granskats var det andra steget att göra en datadisplay. I detta steg konverterades textenheterna från flera olika primärkällor till nya undergrupper, baserat på kodningen, i en ny matris för att skapa bättre möjligheter att se mönster och relationer. Detta görs för att underlätta tolkningen av data (Whittemore & Knafl, 2005). Textenheterna sorterades efter kodningen de hade fått och genom detta skapades 14 undergrupper.

Efter att en andra matris hade skapats så var nästa steg i analysprocessen datajämförelse. Syftet med denna process var att identifiera mönster, relationer och teman. Enligt Whittemore & Knafl (2005) bör stor vikt läggas vid ett kritisk och kreativt synsätt i detta stadie. När ett mönster började framträda kunde data sammankopplas efter olika teman som sedan kom att utgöra olika delar i resultatet. Materialet lästes noggrant igenom av studenterna och

diskuterades i flera omgångar. Under denna granskning av materialet framträdde mönster och relationer som slutligen resulterade i fyra faktorer som utgör grunden för resultatet.

Det fjärde och sista steget i dataanalysen är slutsats och verifiering, där de mönster och relationer som framkommit tolkades till ett resultat. Slutsatser drogs från de olika teman och mönster som extraherad data hade samlats i, och verifieringen skedde mot primära källor för att kunna få bekräftelse och noggrannhet. Whittemore och Knafl (2005) menar att om motstridiga bevis finns ska även dessa tas med i verifiering och slutsatser. Hela analysprocessen skedde i diskussion mellan studenterna, och om oenigheter uppstod diskuterades dessa tills enighet nåddes. Analysen fortgick tills inga nya mönster och relationer kunde identifieras och inga fler slutsatser kunde dras. Studenterna ansåg att analysmättnad var uppnådd. Denna process skapade ett resultat som presenteras nedan.

Resultat

Analysen av de 13 inkluderade artiklarna sammanställdes i ett resultat med fyra faktorer som baserades på de fyra frågeställningarna som skulle hjälpa till att besvara syftet (se Tabell 4). Fyra artiklar var av kvantitativ metod, sju artiklar av kvalitativ metod, och i två artiklar användes mixad metod. Av de inkluderade artiklarna var fem av hög kvalitet, fyra av medelhög kvalitet och fyra av låg kvalitet. Alla artiklar var publicerade mellan 2017 och 2020. Av de 13 utvalda artiklarna var 11 från USA, medan de resterande två var från Sverige och Malaysia.

Tabell 4 Översikt av frågeställningar och faktorer

Frågeställning Faktorer

Vilka konsekvenser för patientsäkerheten får brist på skyddsutrustning?

Konsekvenser av brist på skyddsutrustning - Mindre vårdkontakt

- Ökad stress Vilken betydelse har personalen för

patientsäkerheten vid brist på skyddsutrustning?

Vikten av resurser och kompetens - Arbetslaget

- Resurser På vilket sätt har ledningen betydelse för

patientsäkerheten vid brist på skyddsutrustning?

Ledarskapets betydelse - Kommunikation - Stöd

Vilka lösningar och hinder finns vid brist på skyddsutrustning och hur kan dessa påverka patientsäkerheten?

Lösningar och hinder - Distansering

- Fysisk barriär - Mindre kontakt - Ökad tillgång

Konsekvenser av brist på skyddsutrustning

Mindre vårdkontakt

Att arbeta patientsäkert försvårades av bristen på skyddsutrustning (Armijo et al., 2020; Fang et al., 2020; Haines et al., 2020; Hsu et al., 2020; Livingston et al., 2020; Sharma et al., 2020). Genom att minska besöken på patientens rum kunde skyddsutrustning sparas (Livingston et al., 2020; Fang et al., 2020), men detta medförde problematik i form av minskad möjlighet till kommunikation med patienten (Fang et al., 2020). Det medförde även att besöken på patientrummet blev färre och kortare (Fang et al., 2020; Haines et al., 2020; Malhotra et al., 2019). Vid smitta kunde besöksförbud införas på vårdavdelningar vilket påverkade alla patienter under vård. Att inte få besök av sina nära och kära kunde ha en stor påverkan på patientens mentala hälsa och återhämtning och därmed även patientsäkerheten (Fang et al., 2020). Att sedan få minskade och kortare besök av vårdpersonal under sin sjukhusvistelse förstärkte de negativa känslorna som isolationen gav. Patienter som fick mindre kontakt upplevde mer missnöje med sin vård (Malhotra et al., 2019).

Ökad stress

Shanafelt et al. (2020) beskrev att brist på skyddsutrustning kunde leda till ökad stress för vårdpersonal samt till förlängda och mer krävande arbetspass. Denna pressade arbetssituation kunde göra att patientsäkerheten hotades. Att som personal känna att man inte kunde ge nog god vård åt patienterna var också det en orsak till stress. Personal som arbetade i en situation där det fanns brist på skyddsutrustning kunde tvingas triagera patienter i vetskapen om att det kanske inte fanns resurser för att ta hand om alla (Haines et al., 2020; Shanafelt et al., 2020). När brist på skyddsutrustning drabbade arbetsplatser uppgav en del personal att de blivit ombedda att återanvända skyddsutrustning som var tänkt för engångsbruk medan andra har blivit ombedda att tillverka sin egen skyddsutrustning (Sharma et al., 2020), trots att det var viktigt att använda skyddsutrustning av korrekt kvalitet (Haines et al., 2020). Vetskapen om att skyddsutrustningen var på väg att ta slut upplevdes som stressande, och personal som befann sig i denna situation kände sig inte säkra när de skulle ta hand om sina patienter (Sharma et al., 2020).

Vikten av resurser och kompetens

Arbetslaget

För att kunna erbjuda en patientsäker vård var det viktigt att rätt resurser fanns till hands, både vad gäller personal samt olika typer av utrustning (Flynn et al., 2020; Sharma et al., 2020). Ifall personal med rätt kompetens inte fanns tillgänglig ledde detta till att

undersökningar eller åtgärder sköts upp (Haines et al., 2020). I och med detta lades stor vikt på att ha ett kompetent arbetslag som var flexibla och hade en öppen attityd mot varandra (Flynn et al., 2020). Personalen skulle stötta varandra, men även ta upp eventuella risker som kunde leda till vårdskador för att kunna bevara ett patientsäkert arbetssätt (Fix et al., 2019).

Resurser

Det framkom i studie av Sharma et al. (2020) att variationer i möjlighet till implementering existerade på grund av skillnader i tillgängliga resurser. Shanafelt et al (2020) menade att en stor utmaning i pressade situationer var att kunna tillhandahålla nog med personal, men även att tillhandahålla nog med utrustning för att kunna ge en säker vård åt många patienter. Vid brist kunde personal tas in från olika håll, och kompetensen som krävdes för olika

vårdarbeten blev lösare, men problemet med brist på skyddsutrustning kvarstod och personalen fick jobba under extrema förhållanden i en miljö som de kanske saknade kompetens för (Shanafelt et al., 2020). Vikt lades vid att personalen använde

skyddsutrustning på ett korrekt sätt, inte bara för att spara på den utan även för att arbeta patientsäkert samt skydda alla personer som kunde finnas i omgivningen (Islam, 2020; Lindberg et al, 2017; Malhotra et al., 2019; Seibert et al., 2018).

Ledarskapets betydelse

Kommunikation

Enligt studien gjord av Flynn et al. (2020) var kontinuitet i ledarskapet avgörande under svåra situationer. Ledningen inom sjukvården hade ett ansvar gällande tillgång på resurser, men också att personalen hade tillgång till riktlinjer och rutiner för användning av

skyddsutrustning samt att de följde dessa (Islam, 2020). Att ha tydliga riktlinjer om när och hur skyddsutrustning skulle användas ökade följsamheten hos personalen (Fix et al., 2019). De riktlinjer och rutiner som ledningen förmedlade skulle utgöra ett minimum av det säkerhetsåtgärder som användes vid vårdsituationer (Haines et al., 2020). Sättet som ledningen valde att kommunicera på påverkar möjligheten att förmedla en vilja till att följa riktlinjer och rutiner, samt gynna en hälsosam miljö bland sjukvårdspersonalen. De attityder ledningen förmedlade till sin personal var en bidragande orsak till patientsäkerheten, och det lades stor vikt vid att ledningen gjorde sig synlig, visade att de lyssnade och inte förminskade det som återkopplades till dem (Shanafelt et al., 2020).

Stöd

Fix et al. (2019) menade att tydliga riktlinjer och rutiner från ledningen bidrog till att skapa en god säkerhetskultur. När säkerhetskulturen blev synlig i praktiken innebar det att personal tillsammans arbetade mot en säkrare miljö, både för sig själva och för patienterna.

Genomförande av detta kunde dock stöta på hinder, bland annat i form av otillgängliga resurser (Fix et al., 2019). En del sjukvårdspersonal uppgav att de inte blev erbjuda skyddsutrustning på sin arbetsplats (Sharma et al., 2020), trots att det måste vara arbetsgivarens skyldighet att tillgodose personalen med detta vid risk för smitta (Islam, 2020). Det var även viktigt att ledningen hjälpte personal som var misstänkta smittkällor att stanna hemma, exempelvis genom att underlätta för sjukskrivningar (Sharma et al., 2020). Stöd och erkännande från ledningen var viktigt och när detta uteblev skapades stress hos personalen, speciellt under pressade arbetsförhållanden (Shanafelt et al., 2020). Hur ledning och personal förhöll sig till eventuella oförutsedda faror gav inte bara en direkt effekt på sjukvården, utan påverkade även samhället genom att utomstående såg och tog efter beteenden snarare än lyssnade på förmanande ord (Seibert et al., 2018).

Lösningar och hinder

Distansering

Att ta fram fungerande lösningar för att motverka bristen på skyddsutrustning försvårades då implementeringen till stor del hindrades av bristen på övriga resurser avsedda för ändamålet (Armijo et al., 2020; Fang et al., 2020; Sharma et al., 2020). Lösningar som social

distansering och redbox visade sig vara kostnadseffektiva och tidssparande. En redbox innebar en “säkerhetszon” i anslutning till patientens rum där det inte krävdes att personalen bar skyddsutrustning men ändå gav möjlighet till dialog med patienten (Malhotra et al., 2019). Personal som arbetade med en implementerad redbox eller annan form av distansering sparade tid på att inte behöva ta på och av skyddsutrustning i lika hög grad (Fang et al., 2020; Flynn et al., 2020; Hsu et al., 2020; Malhotra et al., 2019). Dessutom hade både patienter och personal upplevt att kommunikationen förbättrats trots distansering (Malhotra et al., 2019). Ett annat förslag på distansering skapades genom att upprätta en mottagning för provtagning på en parkeringsplats, för att skapa distans mellan misstänkt smittade och sjukhus. Resultatet upplevdes som både resurssparande och tidseffektivt med positiva patientupplevelser (Flynn et al., 2020).

Fysisk barriär

I studien av Hsu et al. (2020) beskrevs att en annan variant på att distansera vårdpersonal från patient var att bygga en fysisk barriär mellan dessa. Detta försöktes i form av en

genomskinlig box som skulle placeras över patientens huvud i sjukhussängen så att personalen inte behövde använda sig av ytterligare skydd vid tillsynen av dessa patienter. Trots att boxen över huvudet utgjorde en effektiv barriär mot partiklar som spreds i luften och därmed kunde minska användningen av skyddsutrustningen, utgjorde den även ett hot mot patienten. Ifall något skulle hända, såsom ofria luftvägar, skulle ett snabbt ingripande av vårdpersonal krävas, vilket försvårades vid användning av boxen (Hsu et al., 2020). Samtidigt beskrevs användning av skyddsutrustning generellt som obekvämt och varmt, och vid

andningsskydd ibland som kvävande (Seibert et al., 2018; Fix et al., 2019), och i det avseendet hade boxen kunnat underlätta för vårdpersonal samtidigt som det hade sparat på skyddsutrustning (Hsu et al., 2020).

Minskad kontakt

Implementering av telekommunikativa lösningar gav också en form av lösning via minskad kontakt mellan patient och personal (Fang et al., 2020; Sharma et al., 2020), men även det

hade sina hinder. Att bevara patientens integritet och anonymitet kunde vara svårt via sociala medier och telefoner. Det var även en kostnadsfråga, då teknik kunde vara dyrt att inhandla (Fang et al., 2020). Ytterligare ett förslag som minskad kontakt mellan patient och personal för att spara skyddsutrustning innebar att ändra rutinerna så att mindre personal krävdes vid undersökning eller åtgärd i patientnära arbete (Haines et al., 2020; Livingston et al., 2020). Förändrade rutiner och riktlinjer upplevdes som positiva och resurssparande (Flynn et al., 2020; Sharma et al., 2020; Malhotra et al., 2019).

Ökad tillgång

Enligt Livingston et al. (2020) gjorde skillnaden mellan efterfrågan och tillgången på skyddsutrustning att personalen var tvungen att vara sparsamma i sin användning, och genom riskbedömning försöka använda så lite skyddsutrustning som möjligt. En strategi var att desinfektera skyddsutrustningen (Haines et al., 2020; Livingston et al., 2020; Sharma et al., 2020), en annan strategi var att försöka använda sig av liknande utrustning från andra yrkeskategorier (Livingston et al., 2020). Då produktionen inte kunde mäta efterfrågan hade förslag om hur sjukhus kunde tillverka egen utrustning kommit, men implementering

hindrades av kostnadsfrågan då alla vårdinstanser inte hade tillgång till eller råd med material (Armijo et al., 2020).

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om hur brist på skyddsutrustning inom vården kan påverka patientsäkerheten. De fyra faktorerna som presenteras i resultatet visar att patientsäkerheten påverkas av brist på skyddsutrustning. Personalens kompetens, tillgängliga resurser och ledarskapet är tre viktiga delar för att kunna erbjuda patientsäker vård. Resultatet visar även på kreativa lösningar för att motverka bristen på skyddsutrustning, men

implementeringen av dessa inte är problemfri och ofta hindras av brist på övriga resurser avsedda för ändamålet. Ledningar och vårdpersonalen får arbeta i en krävande situation, samtidigt ställs även krav på patienterna och deras anhöriga.

Enligt resultatet var brist på skyddsutrustning ett hot mot patientsäkerheten. Isolering och vårdpersonal som bar mycket skyddsutrustning, men också minskad kontakt med

mellan att vara säker och att uppleva säkerhet, och större vikt måste läggas vid

relationsskapande och miljö för att patienten ska känna sig sedd, hörd och omhändertagen, och genom detta skapa en inre trygghet. Insatser som görs för att bevara patientsäkerheten kan uppfattas negativt av patienter, och vårdpersonal bör vara uppmärksamma på och ge utrymme för de subjektiva dimensionerna i patientens upplevelser för att kunna skapa en patientsäker vård.

Enligt resultatet kan kompetensen som krävs under pressade situationer sänkas, och personal som annars är obehörig kanske tas in för att arbeta på en avdelning där högre kompetens normalt krävs. Vidare kan brist på skyddsutrustning innebära att sjuksköterskor tvingas agera utanför de evidensbaserade ramarna de normalt förhåller sig till, då nya rutiner och nya lösningar framkommer i en hög takt och inte hinner testas ordentligt för att vila på en stadig grund av evidens. Enligt Henderson (1982, s. 16-19) fyller sjuksköterskan en viktig och självständig roll i patientens välbefinnande. Genom att basera sitt arbete på evidens kan sjuksköterskor hjälpa patienten att uppfylla de behov som kan finnas, och därmed även arbeta tillsammans med patienten mot hälsa (Henderson, 1982, s. 16-19). Om sjuksköterskor arbetar utan evidens riskerar detta patientsäkerheten, då patienten behöver sjuksköterskans

evidensbaserade kompetens för att få sina behov tillgodosedda.

Resultatet demonstrerar att ledarskapet påverkar patientsäkerheten, bland annat genom den effekt ledarskapet har på personalen. Kommunikation och arbetsmiljö beskrivs som viktiga faktorer, men även tydliga rutiner och riktlinjer spelar stor roll för att personalen ska känna sig trygga i sitt arbete, och därmed veta vad de kan göra och hur de ska förhålla sig för att uppnå patientsäkerhet. Weng et al. (2016) menar att ledningen har ett stort ansvar över förbättringsarbetet, och detta sker genom att skapa bättre arbetsmiljö, starkare teamsamarbete och ett stabilt och tryggt säkerhetsklimat, som inte bara ger säkerhet till personalen utan även till patienterna. Med grund i resultatet samt Weng et al. (2016) kan man reflektera över om arbetet med att skapa trygghet skulle behöva belysas starkare, för att få en större plats i ledningens agenda?

I resultatet presenteras olika lösningar via distansering som är tänkta att fungera för en större mängd patienter. Ventres (2017) lyfter personcentrerad vård som innebär att arbeta

tillsammans med patienten i ett partnerskap som bygger på öppenhet och tillit i en

anpassas runt denne, och det är detta som utgör grunden för en personcentrerad vård

(Ventres, 2017). Om patienten är drabbad av kognitiv svikt så kan detta försvåra lösningar via distansering, då symtom kan vara minnesstörningar samt inlärningssvårigheter (Cordier et al., 2019). Det går inte att förvänta sig att alla lösningar som presenterats i resultatet går att implementera i alla patientfall, vilket bör uppmärksammas för att inte riskera

patientsäkerheten.

Utifrån resultatet beskrivs en föränderlig situation som ständigt ställer nya krav på de personer som befinner sig i den. Roy och Roberts (1981, s. 43–47) beskriver en

adaptionsmodell som säger att integritet och utvecklingsmöjligheter endast bevaras och skapas ifall personen kan anpassa sig. Aktiva val görs för att bemästra situationen och söka jämvikt i tillvaron. Trots detta kanske processen till anpassning inte alltid lyckas, och i de fallen krävs stöd från en sjuksköterska för att återfinna balansen i livet. Roy et al. (2009) beskriver hur adaptionsmodellen har kunnat implementeras på en global nivå, samt i andra sociala sammanhang än bara sjuksköterska-patient relationen. Utifrån detta kan man se vikten i att personal har stöd från ledningen, men också hur anhöriga och patienter inte bara söker stöd från vårdpersonal utan även från varandra. Brist på skyddsutrustning utgör en stressad situation för samhället i stort, och stöd behövs inte bara på individuell nivå, utan även organisatoriskt och globalt, för att kunna bevara patientsäkerheten.

Metoddiskussion

Forskningen utgick från ett tydligt formulerat syfte, vilket även inkluderade tydliga

forskningsfrågor och en tydlig problemformulering inom ett avgränsat problemområde, vilket stärker validitet och trovärdighet. Då både pilotsökningar samt faktiska litteratursökningar genomfördes ökar validiteten och bekräftelsebarheten, men det kan även sänka validitet och trovärdighet då förförståelse kan skapas hos forskarna om de är pålästa inom ämnet (jmf. Wallengren & Henricson, 2012, s. 488–490). Båda studenterna har även innan arbetet påbörjades jobbat inom vården och var påverkade av diskussioner på arbetsplatsen om brist på skyddsutrustning samt information kring samma ämne som fanns på sociala medier och i nyhetsrapporteringar. För att undvika att förförståelsen skulle påverka arbetet diskuterade studenterna aktivt och gemensamt deras eventuella förförståelse genom hela processen.

Urvalskriterier presenterades för att stärka validitet och bekräftelsebarhet (jmf. Wallengren & Henricson, 2012, s. 489). När kvalitetsgranskningen genomfördes gjordes den gemensamt av

båda studenterna och presenterades i en tabell. Detta stärkte validitet, reliabilitet,

bekräftelsebarhet samt trovärdighet. Ökad kvalitet på arbetet fås även genom att inkludera artiklar som har etiska överväganden (Wallengren & Henricson, 2012, s. 489–493). Studien bygger på forskning av varierande kvalitet, samt inkluderar artiklar som saknar tydligt

redovisade etiska resonemang, med hänsyn till syfte och aktuell forskning. Forskning av lägre kvalitet har tagits med då en stor del av den publicerade evidensen som varit relevant till syftet är forskning som varit viktigt att snabbt kommunicera på grund av rådande covid-19 pandemi, och därför har kvaliteten på forskningen varit av en lägre grad (Nilsson, 2020).

Med tanke på syftets aktualitet och studenternas önskan om att bidra med forskning som kan användas i omvårdnadsarbete valdes en analysmetod som sammanställde existerande

kunskap inom det specifika område och skapade en mer övergripande bild av det aktuella forskningsläget, både eventuella fördelar och nackdelar, vilket enligt Whittemore och Kanfl (2005) är tanken att en integrerad litteraturöversikt ska göra. Analysen av insamlad data skedde gemensamt för att öka trovärdighet och reliabilitet, och en noggrann beskrivning av analysprocessen skapar enligt Wallengren och Henricson (2012, s. 492) möjlighet till överförbarhet och generalisering. Dock har en stor del av artiklarna som inkluderats

publicerats i USA vilket kan påverka överförbarhet och generaliserbarhet, då olika delar av världen existerar i olika förhållanden med varierande standard vad gäller resurser, teknologi och tillgänglighet (Henricson, 2012, s. 475). Överförbarhet kan endast bedömas ifall

trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet är säkrade (Wallengren & Henricson, 2012, s. 488), och trots detta kan det diskuteras huruvida resultatet är överförbart till andra kontext. Denna studie inkluderade endast 13 primärkällor vilket är ett relativt litet urval för en litteraturöversikt, och detta gör det svårt att konstatera stor överförbarhet i resultatet.

Det har riktats kritik mot denna form av litteraturstudier därför att begränsad mängd relevant forskning utgör resultatet och att modellens metod riskerar att artiklar väljs för att styrka forskarnas ståndpunkter (Friberg, 2017, s. 143), men med tanke på ämnets aktualitet och studiens syfte valdes ändå denna metod med motiveringen att all relevant forskning som hittades skulle presenteras. Noggrannhet har under analysen lagts vid att inte bara ta med positiva resultat utan även negativa delar som framkommit, för att undvika publikationsbias. Under arbetes gång har externa granskare i form av studenter, lektorer, doktorander och professorer vid Luleå tekniska universitet granskat, följt och hjälpt till i arbetet genom

opponeringsdiskussioner och detta har enligt Wallengren och Henricson (2012, s. 492) minskat risken för ett selektivt urval samt ökat pålitligheten i resultatet.

Slutsats

Brist på skyddsutrustning utgör ett hot mot patientsäkerheten. Trots kreativa lösningar saknas fortfarande evidens för att kunna garantera att dessa är patientsäkra. Vidare forskning och forskning av högre kvalitet behövs, både vad gäller de lösningar som har framkommit samt gällande patientsäkerheten och de dimensioner som denna innefattar. Att vara säker och att känna sig säker är två skilda saker, men det ena bör kunna följa med det andra, vilket vårdpersonal bör ha i åtanke och aktivt arbeta för att uppnå. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att se till att arbeten inom vården utförs på ett patientsäkert sätt, och denna studie kan hjälpa till att belysa problematiken som brist på skyddsutrustning innebär för

patientsäkerheten och därmed även användas som ett verktyg i förbättringsarbetet. Det är av vikt att involvera alla personer som vården innefattar, inte bara personalen utan även

ledningar, patienter och närstående. Arbetet ska inte bara ske på individuell nivå, utan även organisatoriskt och globalt. Utgångspunkten bör vara personcentrerad vård för att uppnå en anpassningsbar vård som välkomnar alla på lika villkor. Att lära sig av tidigare erfarenheter och utifrån dessa förbereda sig för framtida situationer som kan medföra brist på

skyddsutrustning är ett viktigt steg i att kunna garantera patientsäkerheten för kommande generationer.

Referenslista

* Referenser som ingår i dataanalys.

* Armijo, P. R., Markin, N. W., Nguyen, S., Ho, D. H., Horseman, T. S., Lisco, S. J. & Schiller, A. M. (2020). 3D printing of face shields to meet the immediate need for PPE in an anesthesiology department during the COVID-19 pandemic. American Journal of Infection

Control, Förhandspublicering online. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2020.07.037

Borglin, G. (2012). Mixad metod - en introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (1 uppl., s. 269–288). Studentlitteratur.

Cochrane, J. & Jersby, M. (2019). When to wear personal protective equipment to prevent infection. British Journal of Nursing, 28(15), s. 982-984.

https://doi.org/10.12968/bjon.2019.28.15.982

Cordier, R., Chen, Y-W., Clemson, L., Byles, J. & Mahoney, N. (2019). Subjective memory complaints and difficulty performing activities of daily living among older women in

Australia. Australian Occupational Therapy Journal, 66(2), s. 227-238. https://doi.org/10.1111/1440-1630.12548

Derraik, J., Anderson, W. A., Connelly, E. A. & Anderson, Y. C. (2020). Rapid review of SARS-CoV-1 and SARS-CoV-2 viability, susceptibility to treatment, and the disinfection and reuse of PPE, particularly filtering facepiece respirators. International Journal of

Environmental Research and Public Health, 17(17), Artikel 6117. https://doi.org/10.3390/ijerph17176117

* Fang, J., Liu, Y. T., Lee, E. Y. & Yadav, K. (2020). Telehealth solutions for in-hospital communication with patients under isolation during COVID-19. The Western Journal of

Emergency Medicine, 21(4), s. 801–806. https://doi.org/10.5811/westjem.2020.5.48165

* Fix, G. M., Schatsch Reisinger, H., Etchin, A., McDannold, S., Eagan, A., Findley, K., Gifford, A. L., Gupta, K. & McInnes, D. K. (2019). Health care workers’ perception and

reported use of respiratory protective equipment: a qualitative analysis. American Journal of

Infection Control, 47(10), s. 1162-1166. http://doi.org/10.1016/j.ajic.2019.04.174

* Flynn, E., Kuhn, E., Shaik, M., Tarr, E., Scattolini, N. & Ballantine, A. (2020). Drive-through COVID-19 testing during the 2020 pandemic: a safe, efficient, and scalable model for pediatric patients and health care workers. Academic Pediatric, 20(6), s. 753-755. https://doi.org/10.1016/j.acap.2020.05.018

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 141–151). Studentlitteratur.

* Haines, S., Caccamo, A., Chan, F., Galaso, G., Catinchi, A. & Gupta, P. K. (2020). Practical considerations when performing neurodiagnostic studies on patients with COVID-19 and other highly virulent diseases. The Neurodiagnostic Journal, 60(2), s. 78–95.

https://doi.org/10.1080/21646821.2020.1756132

Henderson, V. (1982). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet (3 uppl.). Liber.

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från

idé till examination inom omvårdnad (1 uppl., s. 471–480). Studentlitteratur.

* Hsu, S. H., Lai, H. Y., Zabaneh, F., & Masud, F. N. (2020). Aerosol containment box to the rescue: extra protection for the front line. Emergency Medicine Journal, 37(7), s. 400–401.

https://doi.org/10.1136/emermed-2020-209829

* Islam, A. (2020). Use of PPE in response of coronavirus (COVID-19): a smart solution to global economic challenges? Förhandspublicering online.

http://doi.org/10.13140/RG.2.2.30872.34568

John, A., Tomas, M., Cadnum, J., Mana, T., Jencson, A., Shaikh, A., Zabarsky, T., Wilson, B. & Donskey, C. (2016). Are health care personnel trained in correct use of personal protective equipment? American Journal of Infection Control, 44(7), s. 840-842.

Kohn, L., Corrigan, J. & Donaldson, M. (2000). To err is human: building a safer health

system. National Academies Press. https://doi.org/10.17226/9728

* Lindberg, M., Lindberg, M. & Skytt, B. (2017). Risk behaviours for organism transmission in health care delivery - a two month unstructured observational study. International Journal

of Nursing Studies, 70(1), s. 38-45. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.02.016

* Livingston, E., Desai, A. & Berkwitz, M. (2020). Souring personal protective equipment during the COVID-19 pandemic. JAMA, 323(19), s. 1912-1914.

http://doi.org/10.1001/jama.2020.5317

* Malhotra, P., Khameraj, A., Salim, T., Armellino, D., Wirostek, S., Epstein, M. & Farber, B. (2019). Reengineering the patient’s environment: establishment of a “red box” to improve communications with patients on isolation precautions. American Journal of Infection

Control, 47(3), s. 264-267. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2018.09.007

Mollon, D. (2014). Feeling safe during an inpatient hospitalization: a concept analysis.

Journal of Advanced Nursing, 70(8), s. 1727-1737. http://doi.org/10.1111/jan.12348

Nilsson, S. (28 April 2020). Jakten på snabba resultat.

https://www.tidningencurie.se/nyheter/2020/04/28/jakten-pa-snabba-resultat/

Owczarek, K. (2010). The concept of quality of life. ACTA Neuropsychologica, 8(3), s. 207-213. https://www.researchgate.net/publication/289641702_The_concept_of_quality_of_life

Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (1 uppl., s. 429-446). Studentlitteratur.

Roy, C. & Roberts S. L. (1981). Theory construction in nursing: an adaption model. Prentice-Hall.

Roy, C., Whetsell, M. V. & Frederickson, K. (2009). The Roy adaption model and research: global perspective. Nursing Science Quarterly, 22(3), s. 209-211.

http://doi.org/10.1177/0894318409338692

* Seibert, G., Ewers, T., Barker, A. K., Slavick, A., Wright, M. O., Stevens, L. & Safdar, N. (2018). What do visitors know and how do they feel about contact precautions? American

Journal of Infection Control, 46(1), s. 115–117. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2017.05.011

* Shanafelt, T., Ripp, J. & Trockel, M. (2020). Understanding and addressing sources of anxiety among health care professionals during the COVID-19 pandemic. JAMA, 323(21), s. 2133-2134. http://doi.org/10.1001/jama.2020.5893

* Sharma, A., Maxwell, C. R., Farmer, J., Greene-Chandos, D., LaFaver, K. & Benameur, K. (2020). Initial experiences of US neurologists in practice during the COVID-19 pandemic via survey. Neurology, 95(5), s. 215–220. https://doi.org/10.1212/WNL.0000000000009844

Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. (SOSFS 2015:10). Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2015-5-10.pdf

Socialstyrelsen. (24 mars 2020a). Vad är patientsäkerhet?

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/vad-ar-patientsakerhet/#:~:text=Vad%20%C3%A4r%20patients%C3%A4kerhet%3F%201%20%C3

%A4r%20av%20god%20kvalitet,och%20h%C3%A4lso-%20och%20sjukv%C3%A5rdspersonalen%205%20%C3%A4r%20l%C3%A4tt%20tillg%C3 %A4nglig

Socialstyrelsen. (1 september 2020b). Bra förutsättningar att hantera nya utbrott av

covid-19.

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/socialstyrelsen-bra-forutsattningar-att-hantera-nya-utbrott-av-covid-19/

Sparrow, N. (7 oktober 2014). Shortage in protective gear as Ebola spreads. https://www.plasticstoday.com/shortage-protective-gear-ebola-spreads

Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering. (u.å). Statens Beredning för

medicinsk och social Utvärdering. https://www.sbu.se/

Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning

av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.

https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/

50817116-71d9-4d47-9aea-6817c48e299f/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf?a=false&guest=true

Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering. (2012). Mall för kvalitetsgranskning

av observationsstudier.

https://www.sbu.se/contentassets/ed45ea66fb3d4053bde57f5ba9d36d57/kvalitetsgranskning-observationsstudier.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (30 mars 2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Ventres, W. B. (2017). Looking within: intentions of practice for person-centered care. The

Annals of Family Medicine, 15(2), s. 171-174. http://doi.org/10.1370/afm.2037

Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till

examination inom omvårdnad (1 uppl., s. 481-498). Studentlitteratur.

Weng, S-J., Kim, S-H. & Wu, C-L. (2017). Underlying influence of perception of

analysis approach. International Journal of Quality in Health Care, 29(1), s. 111-116. http://doi.org/10.1093/intqhc/mzw145

Whittemore, R. & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of

Advanced Nursing, 52(5), s. 546-553. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. (2 uppl.). Studentlitteratur.

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. (3 uppl.). Studentlitteratur.

World Health Organization. (3 mars 2020). Shortage of personal protective equipment

endangering health workers worldwide.

https://www.who.int/news-room/detail/03-03-2020-shortage-of-personal-protective-equipment-endangering-health-workers-worldwide

Youlim, K., Hyeonkyeong, L. & Gi Wook, R. (2020). Theoretical evaluation of Cox’s interaction model of client health behavior for health promotion in adult women. Korean

Journal of Women Health Nursing, 26(2), s. 121–130. https://doi.org/10.4069/kjwhn.2020.06.13

Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik Frågeställning Vilka konsekvenser för patientsäkerheten får brist på

skyddsutrustning?

Vilken betydelse har personalen för patientsäkerheten vid brist på skyddsutrustning?

På vilket sätt har ledningen betydelse för patientsäkerhet i brist på skyddsutrustning?

Vilka lösningar och hinder finns vid brist på skyddsutrustning och hur kan dessa påverka patientsäkerheten? Kodning Författare Patient säkerhet Personal säkerhet Patient upplevel se Brist på utrustnin g Personal upplevel se Använda utrustning Resurser Infektio nskontr oll

Ledning Rutiner och

riktlinjer

Lösningar Framtid Social

distanse ring Hinder Armijo et al. x x x x x x x Fang et al. x x x x x x x x x Fix et al. x x x x x Flynn et al. x x x x x x Haines et al. x x x x x x x x Hsu et al. x x x x x Islam x x x x x Lindberg et al. x x x x x x x Livingston et al. x x x x Malhotra et al. x x x x x x x x x x Seibert et al. x x x x x Shanafelt et al. x x x x x Sharma et al. x x x x x x x x x x