Patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen : En litteraturstudie

akutmottagningen

En litteraturstudie

Julia Fredriksson

Linn Grundström

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Institutionen för Hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen

– En litteraturstudie

Patients experiences of being cared for at the emergency room

– Literature study

Julia Fredriksson

Linn Grundström

Kurs: O0009H, Examensarbete omvårdnad, 15 hp Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Berith Rosendahl

Patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen

– En litteraturstudie

Patients experiences of being cared for at the emergency room – Literature study

Julia Fredriksson

Linn Grundström

Institutionen för Hälsovetenskap

Avdelning för omvårdnad och medicinsk teknik Luleå tekniska universitet

Abstrakt

Att drabbas av akut sjukdom är fysiskt och psykiskt påfrestande för den enskilda individen. Akutmottagningen är ofta den första kontakten patienten har med vården. Många människor som besöker akutmottagningen är svårt sjuka eller skadade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Aktuell forskning söktes fram i två databaser. Elva artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och bedömdes hålla medel till hög kvalitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes. Detta resulterade i fyra kategorier; “Att kommunikation och tillräcklig information är värdefullt”, “Att vara tvungen att vänta länge”, “Att inte känna sig sedd och tagen på allvar” och ”Att känna sig sedd och lyssnad på. Resultatet visade hur betydelsefullt information och kommunikation var för vårdupplevelsen på akutmottagningen. Många patienter delade upplevelsen av att väntan var en stor del i att vårdas på akutmottagningen. Sjuksköterskan behöver beakta det humanistiska perspektivet och se till människan som en helhet för att kunna skapa sig förståelse ur ett patientperspektiv.

Nyckelord: Akutmottagning, upplevelse, patient, omvårdnad, litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys.

Att drabbas av akut eller kronisk sjukdom som kräver akutvård är både fysiskt och psykiskt påfrestande för den enskilda individen (Bury, 2001; Hutchinson, Barclay-Klingle, Galvin & Johnson (2018). Akut sjukdom följs av ovisshet, maktlöshet, smärta samt existentiella frågor och oro inför framtiden (Pierret, 2003). Akutmottagningar runt om i världen är ofta patientens första kontakt med vården och en central del i hälsosystemet. Många människor som besöker akutmottagningen är svårt sjuka eller skadade, det kan handla om medicinska eller kirurgiska nödsituationer, smittsamma sjukdomar, skador eller komplikationer under en graviditet (World Health Organization [WHO], 2020). Socialstyrelsen (2019) beskriver att en stor efterfrågan av svensk akutsjukvård delvis beror på långvariga och kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt och KOL. Socialstyrelsen (2018) definierar begreppet akut sjukdom som ett hastigt fortlöpande sjukdomstillstånd eller plötsligt förorsakad skada, det akuta omhändertagandet riktar sig till patienter som kräver omedelbar vård på grund av sitt tillstånd. Inspektionen för vård och omsorg (2017) beskriver att omhändertagandet i det akuta skeendet kan vara avgörande för den fortsatta behandlingen, en tidig diagnostik kan förebygga att behandlingsbara tillstånd utvecklas till mer avancerade sjukdomstillstånd. Gemensamt för patienterna som söker vård på en akutmottagning är en upplevelse av lidande och oro för sin egen hälsa samt att de känner ett behov av hjälp och vård (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2010; Bowman, 2001). Enligt Socialstyrelsen (2019) besökte cirka 1.9 miljoner människor över 18 år akutmottagningar runt om i Sverige år 2018.

Akutmottagningen är en komplicerad, intensiv och krävande miljö med hög arbetsbelastning både fysiskt och psykiskt (Durgun & Kaya, 2018). Vasli och Dehghan-Nayeri (2016)

beskriver att det är en miljö som har hög intensitet och att förändringar kan ske snabbt, vilket i sin tur ställer höga krav på hälso- och sjukvårdspersonalen. Arbetet på en akutmottagning handlar om åtskilliga komplicerade ställningstaganden, det ställs höga krav på att avgöra vilka patienter som riskfritt kan återgå till det egna hemmet (Inspektionen för vård och omsorg, 2017). Syftet med en akutmottagning är att rädda liv, värdera och bedöma patienters olika tillstånd och behov samt tillhandahålla snabb vård och behandling. På en akutmottagning samverkar hälso-och sjukvårdspersonal i team vilket innebär att flera olika professioner och instanser samarbetar för att kunna leverera en säker och avancerad vård (O’Connor, Rawson & Redley, 2020).

Sjuksköterskor har det övergripande ansvaret för patientens omvårdnad, de ansvarar även för triage vilket syftar till att bedöma patienternas hälsotillstånd (O’Connor et al., 2020). I triagen

klassificeras och sorteras patienterna för att identifiera dem som är svårast sjuka och behöver omedelbar vård; detta görs enligt skadans eller sjukdomens svårighetsgrad, lidande och risk (Machado Azeredo, Guedes, Rebelo de Almeida, Machado Chianca & Amado Martins, 2015).

Sjuksköterskor har ofta en uppfattning om vad omvårdnad innefattar, men en enkel definition av begreppet omvårdnad saknas. Den legitimerade sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad, vilket omfattar både det patientnära arbetet som grundar sig i en humanistisk människosyn samt det vetenskapliga kunskapsområdet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Omvårdnad består av känslor, tankar samt handlingar och åtgärder som förs samman för att främja det fysiska, psykiska, existentiella- och andliga välbefinnandet hos en annan individ (Basset, 2002). Sjuksköterskeyrket är ett självständigt arbete där sjuksköterskans primära uppgift är att leda organisera och utvärdera omvårdnadsarbetet utifrån fyra

grundläggande ansvarsområden, främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a; Zwakhalen et al., 2018). Svensk

sjuksköterskeförening (2014) beskriver att god omvårdnad innebär att alla människor ska garanteras en god och säker vård med hänsyn till den aktuella situationen och vårdbehovet. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30), 1, §, kap 5, ska omvårdnaden och vården vara av god kvalité samt tillgodose patientens behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet. Målet med hälso- och sjukvården är att den ska bygga på respekt för patientens självbestämmande samt en vård på lika villkor för hela Sveriges befolkning (HSL, SFS 2017:30)1, §, kap 3.

Alla människor har rätt till en god omvårdnad under sitt besök på akutmottagningen, där det förekommer en stor variation av patienter, åkommor och sjukdomar. Sjuksköterskor bär ansvaret för omvårdnadsarbetet och det är deras skyldighet att omvårdnaden ges med värdighet och respekt för den unika individen och dess närståendes behov och rättigheter (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Att se vården ur patientens perspektiv är oerhört betydelsefullt och kan ge en ökad förståelse som kan bidra till förbättringsarbete och leda till utveckling av vårdverksamheten och förbättring av befintliga rutiner och behandlingar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen.

Metod

Kvalitativ forskningsmetod handlar om att beskriva människors uppfattningar och upplevelser för att få en djupare förståelse för ett visst fenomen (Willman, Bahtsevani, Nilsson &

Sandström, 2016, s. 52; Friberg, 2017, s. 129). I denna litteraturstudie valdes därför en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats (Graneheim & Lundman, 2004). En manifest ansats syftar till att synliggöra kärnan i texten och vad den handlar om (Friberg, 2017, s. 177). Författarna saknar förförståelse för det valda området.

Litteraturöversikt

Litteraturstudien inleddes med att göra en pilotsökning i PubMed, CINAHL, PsycINFO och Scopus för att få en uppfattning och övergripande bild om befintlig forskning inom det valda ämnet (Willman et al., 2016, s. 61).

Den systematiska litteratursökningen genomfördes i PubMed vilket är en av världens största referensdatabaser inom bland annat medicin och omvårdnadsforskning, och i CINAHL som innehåller främst hälso- och vårdvetenskap (Willman et al., 2016, s. 80–81; Friberg, 2017, s. 193). Dessa två databaser frambringade flest relevanta studier som svarade an på

litteraturstudiens valda syfte. Svensk MeSH användes för att få fram rätt ämnesord vilket tillämpades för att sökningen i PubMed skulle bli korrekt. I databasen CINAHL användes headings vilket är motsvarigheten till Svensk MeSH uppslagsverk med ämnesord (Willman et al., 2016, s. 70).

Fritextsökning användes för att det kan öka sensitiviteten i sökningen samtidigt som det resulterade i en större mängd referenser (Willman et al., 2016, s. 75). Sökningen omfattades därför av både ämnesord och fritextsökning för att sedan kombineras ihop med söktermerna och booleska sökoperatorer. Samtliga söktermer söktes var för sig innan det kombinerades tillsammans. Booleska sökoperatorer “OR” och “AND” tillämpades i den systematiska litteratursökningen vilken enligt Willman et al. (2016, s. 72) är viktigt för att finna ett stort urval av relevant litteratur inom det valda ämnet. De söktermer som användes var, patient satisfaction, patient experience, experience of care, emergency room, emergency medical service samt emergency service hospital.

De systematiska litteratursökningarna resulterade i 682 träffar, artiklarna grovsållades genom att läsa titel och abstrakt, orelevanta och kvantitativa studier valdes bort. Slutligen valdes 39

artiklar ut och lästes i sin helhet, vilket resulterade i 11 artiklar som svarade an mot litteraturstudiens syfte och användes i analysen, detta presenteras i Tabell 2.

Inklusionskriterier som tillämpades var personer över 18+ år, peer review, engelska artiklar och pubiceringsår 2015–2020. Artiklar som inte tycktes svara på litteraturstudiens syfte eller inte CINAHL överensstämde med valda inklusionskriterier sorterades bort (Rosén, 2017, s. 382; Willman et al., 2016, s. 92–93). I databasen tillämpades Exclude MEDLINE records, vilket innebär att tidskrifter och artiklar som finns i databasen PubMed exkluderas. Willman et al. (2016, s. 89) beskriver att tidskrifter som är peer review redan har granskats av experter inom området innan de publicerats. Den systematiska litteratursökningen presenteras i Tabell 1.

Tabell 1. Litteratursökning

Syftet med sökning: Beskriva patienternas upplevelse av att vårdas på akutmottagningen PubMed: 2020 02 10.Begränsningar: English, publication date: 2015–2020, Adult over 18 years

Söknr *) Söktermer Antal träffar Granskade Antal valda

1 FT Patient satisfaction 97359 2 FT Patient experience 5914 3 FT Experience of care 805 4 FT Emergency room 17426 5 MSH Emergency Medical Services 135993 6 MSH Emergency Service, Hospital 75329

7 1 OR 2 OR 3 102029

8 4 OR 5 OR 6 148249

9 7 AND 8 2718

10 med 7 AND 8 351 18 8

inklusionskriterier

Tabell 1. Forts. Litteratursökning

Syftet med sökning: Beskriva patienternas upplevelse av att vårdas på akutmottagningen

CINAHL: 2020 02 10. Begränsningar: Peer review, English, publication date: 2015–2020, Adult over 18 years

Söknr *) Söktermer Antal träffar Granskade Antal valda

1 CH Patient satisfaction 51194 2 FT Patient experience 3741 3 FT Experience of care 957 4 FT Emergency room 32208 5 CH Emergency medical service 93423 6 FT Emergency service, hospital 27715

7 1 OR 2 OR 3 54557

8 4 OR 5 OR 6 97004

9 7 AND 8 2008

10 med 7 AND 8 331 21 3

inklusionskriterier

*CH – CINAHL headings i databasen Cinahl, FT – fri textsökning.

Kvalitetsgranskning av artiklar

De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall (2014, bilaga 5) för studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Granskningsmallen används som ett stöd i kvalitetsgranskningen och för att kunna bedöma studiens kvalité, relevans samt trovärdighet. Den består av ett frågeformulär som utgår ifrån syfte, urval, datainsamling, analys, resultat och avslutningsvis en total bedömning av kvaliteten på studien (SBU, 2017). Danielson (2017, s. 296) understryker att granskningen av kvaliteten är en huvudsaklig del i forskningsprocessen för att kunna värdera trovärdigheten i studien. För att kunna tolka och rangordna vetenskapliga studiers olika resultat är det av stor betydelse att gradera dess styrka (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s. 96). Kvalitetsgranskning av den totala bedömningen räknades ut i procent och detta utfördes enligt Willman et al. (2006, s. 96) tregradiga skala som delas in i hög kvalité (80–100 procent), medel (70–79 procent) och låg (60–69 procent). Det fanns totalt 21 delfrågor i SBU:s granskningsmall, om en delfråga bedömdes med ett positivt svar gav det ett poäng, medans en negativ bedömning eller oklarhet gav noll poäng. Om en delfråga ansågs vara ej tillämplig togs den bort vilket minskade det

slutgiltiga antalet frågor. Den totala poängsumman räknades sedan ut i procent på totalt 21 frågor (Willman et al., 2006, s. 96). I detta arbete kvalitetsgranskade författarna studierna var för sig, detta resulterade i att nio artiklar bedömdes som hög kvalité och två artiklar som medel kvalité. Denna kvalitetsbedömning och analys presenteras i Tabell 2.

Tabell 2. Översikt över artiklar ingående i analysen (n=11)

Författare/ Typ av Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet

År studie Datainsamling (Hög,

/Analys Medel,

Låg) Baird et al. Kvalitativ 10 deltagare Semistrukturerad Deltagarna hade blandade Hög (2018). intervju, upplevelser från

Kvalitativ akutmottagningen, många analys rapporterade kaos, brist på

information och känslomässigt stöd.

Blackburn, Kvalitativ 15 deltagare Semistrukturerad För att förbättra Hög Ousey & intervju, patienttillfredsställelsen med

Goodwin Kvalitativ, vården på akutmottagningen (2019). analys var kommunikation och

tematisk information primärt. textanalys

Forsgärde, Kvalitativ 6 deltagare Intervju Deltagarna kände sig Hög Attebring & Kvalitativ övergivna under sin

Elmqvist innehållsanalys väntetid och upplevde att (2016). de inte fick tillfredställande

stöd av vårdpersonalen. De kände sig inte respekterade och fick vag eller missvisande information.

Hermann, Kvalitativ 30 deltagare Semistrukturerad Beteenden och handlingar Hög Long & intervju, som artighet och respekt

Trotta Kvalitativ krävdes för att patienterna (2018). innehållsanalys skulle se interaktionen med

sjuksköterskor som positiv.

Jangland et al. Kvalitativ 5 deltagare Intervju, Grundläggande behov som Hög (2016). Riktad smärthantering, komfort,

innehållsanalys snabb och korrekt information var betydande för hur vården upplevdes. Viktig för vårdpersonal att skapa en relation till patienterna.

Tabell 2 forts. Översikt över artiklar ingående i analysen (n=11)

Författare/ Typ av Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet

År studie Datainsamling (Hög,

/Analys Medel,

Låg) Liu et al. Kvalitativ 18 deltagare Semistrukturerad Det centrala upplevelserna Medel (2015). intervju, för deltagarna under

Kvalitativ väntetiden på

innehållsanalys akutmottagningen var dålig kommunikation och frustation.

Male et al. Kvalitativ 27 deltagare Semistrukturerad Patienternas vårdväg är Hög (2018). djupgående komplicerad och det som

intervju, deltagarna värderade högst Tematisk var vårdkontinuitet, väntetid mallanalys och effektivitet.

Philip et al. Kvalitativ 19 deltagare Semistrukturerad Långa väntetider var Hög (2017). intervju, vanliga och förknippade

Fenomenologiskt med ångest, osäkerhet analys och obehag. Trots detta

beskrev patienter lättnad vid vård.

Swallmeh, Kvalitativ 42 deltagare Djupgående Deltagarna ansåg att Medel Byers & intervju, väntetid och kommunikation

Arisha Tematisk var avgörande faktorer hur (2018). innehållsanalys det påverkar upplevelsen

på akutmottagningen.

Skene, Kvalitativ 10 deltagare Semistrukturerad För att deltagarna skulle Hög Pott & intervju, känna sig trygga, säkra och

McKeown Kvalitativ lugna var det viktigt med att (2017). innehållsanalys bygga upp ett förtroende och

en tillit. Att ge information, visa respekt och visa medkänsla hade betydelse för upplevelsen. Valliancourt Kvalitativ 46 deltagare Semistrukturerad Deltagarna tyckte att var Hög et al. intervju viktigt att förstå orsaken till

(2017). Beskrivande uppvisade symtom, de innehållsanalys värderade även uppmuntran,

symtomlindring och en plan för vidare behandling.

Analys

Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes med stöd av (Graneheim & Lundman, 2004). Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på en akutmottagning, därför valdes den manifesta innehållsanalysen vilket syftar till att arbeta så textnära innehållet som möjligt samt beskriva det synliga i texten utan utrymme för egna tolkningar.

Analysen utfördes genom att läsa de valda artiklarna flera gånger för att få en översikt över deras innehåll. Sedan identifierades meningsenheter som svarade an mot litteraturstudiens syfte, vilket var meningar, ord eller citat relaterade till varandra som sedan extraherades och översattes till svenska. De identifierade meningsenheterna kondenserades till en textnära beskrivning för att bevara kärnan och det betydelsebärande innehållet (jfr. Graneheim & Lundman, 2004). Detta utfördes med hjälp av en tabell i tre sektioner; meningsenhet, översättning och kondensering. Varje kondenserad meningsenhet tilldelas en märkning, exempelvis (A1:709), där A innebär artikel ett, kondenserings nummer ett och 709 var artikelns sidnummer, detta för att underlätta i analysprocessen. Alla kondenserade

meningsenheter där innehållet liknande varandra tilldelades en enskild färg, vilket bildar en subkategori, från totalt 161 meningsenheter. Detta utfördes i fem kategoriseringssteg. Utifrån 51 subkategorier utformades totalt fyra slutgiltiga kategorier, vilket gjordes med stöd av Graneheim och Lundman (2004) som beskriver att flera subkategorier förs samman för att sedan bilda en slutgiltig kategori. Den slutgiltiga kategorin enligt Graneheim och Lundman (2004) utgör den grundläggande funktionen i en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat

Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier, detta presenteras i form av brödtext och några citat som svarade mot syftet vilket var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på en akutmottagning. Kategorierna presenteras i Tabell 3.

Tabell 3. Kategorier (n=4)

Att kommunikation och tillräcklig information är värdefullt Att vara tvungen att vänta länge

Att inte känna sig sedd och tagen på allvar Att känna sig sedd och lyssnad på

Att kommunikation och tillräcklig information är värdefullt

I studierna beskrev patienter att tillräckligt med information om sitt tillstånd eller skada var värdefullt för vårdupplevelsen och gav känslor som trygghet och säkerhet (Baird, Gagnon, deFiebre, Briglia, Crowder & Prine, 2018; Jangland, Kitson & Muntlin Athlin, 2016; Skene, Pott & McKeown, 2017; Swallmeh, Byers & Arisha, 2018). Att få information om vad som händer och planen för vidare vård gav en positiv bild av processen på akutmottagningen (Baird et al., 2018; Jangland et al., 2016; Skene et al., 2017). Patienter upplevde att

kommunikation och information om triageprocessen gav ett ökat förtroende, vilket gjorde att patienterna kände sig informerade om sin väg genom vården (Blackburn, Ousey & Goodwin., 2019; Swallmeh et al., 2018). Patienter uppskattade vårdens direkthet och ärlighet (Hermann, Long & Trotta, 2018). I Philip et al. (2017) och Jangland et al. (2016) studier beskrev

patienterna att kommunikationen med personalen under väntetiden gav känslor av lättnad. Patienter i Blackburn et al. (2019) beskrev att förkunskap skapade känslor av delaktighet och minskade känslor som ångest. När familjen blev kontaktad och informerad av vårdpersonalen upplevde patienterna en känsla av lugn och tröst (Skene et al., 2017).

Några patienter saknade information och kunskap, det fanns en önskan om att få tydligare information ansikte mot ansikte och regelbundna uppdateringar om vad som händer, sitt tillstånd samt behandling för att förbättra vårdupplevelsen (Baird et al., 2018; Blackburn et al., 2019; Forsgärde, Attebring & Elmqvist, 2016; Philip et al., 2017; Skene et al., 2017; Swallmeh et al., 2019). Patienter beskrev att vårdpersonalen talade till dem med ord som var svåra att förstå vilket skapade känslor som oro (Blackburn et al., 2019; Skene et al., 2017; Swallmeh et al., 2018).

“Sometimes when the doctor speaks to you, maybe he thinks that he is speaking to a nurse or another doctor, because he uses some words that I don’t understand” (Swallmeh et al., 2019,

s. 710).

Den bristande informationen och kommunikationen skapade känslor som osäkerhet, rädsla och det påverkade patienters vårdupplevelse, mentala hälsa samt välbefinnande (Baird et al., 2018; Blackburn et al., 2019; Swallmeh et al., 2018; Vaillancourt et al., 2017). Några

patienter hade en förväntan att få tydlig information om sitt tillstånd och sin behandlingsplan förklarat på ett enkelt språk (Swallmeh et al., 2018). Patienter upplevde att den bristande informationen på akutmottagningen gav en känsla av förlorad kontroll (Forsgärde et al., 2016; Philip et al. (2017). I studien beskrev Forsgärde et al. (2016) hur patienter kämpade för att förstå sin situation för att få en känsla av kontroll.

Att vara tvungen att vänta länge

Att besöka akutmottagningen kunde innebära en lång väntan (Baird et al., 2018; Blackburn et al., 2019; Forsgärde et al., 2016; Jangland et al., 2016; Liu, Milne, Yun & Walsh, 2015; Male, Noble, Snape, Dixon & Marson, 2018; Philip et al., 2017; Swallmeh et al., 2018). Väntetiden var en viktig och betydande faktor för vårdupplevelsen på akutmottagningen, en kortare väntetid upplevdes som positivt i behandlingsprocessen (Forsgärde et al., 2016).

I Blackburn et al. (2019) och Swallmeh et al. (2018) beskrev patienter att den långa väntan hade stor inverkan för deras upplevelse av att vårdas på akutmottagningen. Patienter beskrev en känsla av att bara vänta på att någon skulle informera dem om något (Forsgärde et al., 2016; Skene et al., 2017).

Patienter uttryckte en frustration över att behöva vänta på prov- och undersökningsresultat samt att väntetiden var oproportionerligt lång i förhållande till den korta tid det tog att

undersöka varje patient (Forsgärde et al., 2016; Swallmeh et al., 2018). Det fanns ett behov av att bli informerad om väntetider samt undersökningsresultat (Jangland et al., 2016).

“If bloods have been taken from you, sometimes it takes two hours to be informed about the results.” (Swallmeh et al., 2018, s. 709).

Patienter beskrev att de inte blev erbjudna smärtlindring under väntetiden (Jangland et al., 2016; Swallmeh et al., 2018). Under den långa väntetiden förvärrades smärtan och väntan på smärtstillande var oacceptabelt lång, det var integritetskränkande att sitta med smärta i

väntrummet där alla kan se en (Jangland et al., 2016; Swallmeh et al., 2018). En patient beskrev i Swallmeh et al. (2018) hur hen fick sitta i väntrummet och iaktta andra som hade smärta utan att få något mot den.

“If you are in pain sitting in the waiting room, everyone is watching you” (Swallmeh et al. 2018, s. 710).

Några av patienterna i (Swallmeh et al., 2018) beskrev hur det fick vänta i timmar utan att bli kontrollerade och att någon även övervägde att lämna akutmottagningen utan behandling på grund av den långa väntan. I Philip et al. (2017) beskrev patienterna att väntan på

akutmottagningen gav känslor som ångest och osäkerhet. Patienter beskrev att väntetiden var svår, stressande, obekväm samtidigt som den var oundviklig (Blackburn et al., 2019; Jangland et al., 2016; Liu et al., 2015). Patienter på akutmottagningen beskrev hur en ursäkt om den förlängda väntetiden samt bättre fysisk komfort skulle göra det lättare att acceptera

förseningen (Liu et al., 2015; Male et al., 2018; Swallmeh et al., 2018).

“I am waiting over four hours; do you believe that no one checked on me” (Swallmeh et al., 2018, s. 709)

“At its core it is a magnificent, unique service for people” (Skene et al., 2017, s. 4).

Att inte känna sig sedd och tagen på allvar

I ett flertal studier beskrev patienter en känsla av oro och att inte känna sig sedd eller bli osynlig då personalen passerade utan att lägga märke till dem eller deras tillstånd (Forsgärde et al., 2016; Jangland et al., 2016; Liu et al., 2015; Swallmeh et al., 2018). Patienterna i Forsgärde et al. (2016) upplevde att deras symtom inte blev tagna på allvar då de anlände till akutmottagningen, än mindre då de kom i egen bil jämfört med de som inkom med ambulans. Patienter upplevde att de var svårt att få ögonkontakt med sjuksköterskorna på

akutmottagningen vilket gav dem en känsla av att vara osynliga och tveka till att ta kontakt med vårdpersonalen (Forsgärde et al., 2016). De beskrev även att de behövde trycka på larmknappen flera gånger innan någon kom (Jangland et al. 2016).

“If you are on a trolley or chair inside, it is even worse, others will be passing by as if you didn’t exist.” (Jangland et al., 2016, s. 710).

“I pressed the alarm button four times before anybody showed up.” (Jangland et al., 2016, s. 794).

Patienterna upplevde en känsla av sårbarhet, rädsla, ångest och osäkerhet i och med

procedurerna och processerna på akutmottagningen, de kände sig rädda att förlora sin egen självständighet (Swallmeh et al., 2018; Philip et al., 2017; Vaillancourt et al., 2017). Att höra och se andra patienters frustrationer bekräftade patienterna egna känslor (Forsgärde et al., 2016).

Patienter beskrev att vårdpersonalen på akutmottagningen var överbelastade, stressade och ständigt upptagna samt att det fanns för få resurser för att hantera antalet patienter på ett effektivt sätt (Blackburn et al., 2019; Forsgärde et al., 2016; Male et al., 2018; Philip et al., 2017; Swallmeh et al., 2018). Den upptagna personalen och miljön gav patienter en känsla av bristande stöd och kommunikation vilket var utmanande vid sjukdom (Male et al., 2018; Philip et al., 2017; Swallmeh et al., 2018). Patienter beskrev att de inte ville vara till besvär för personalen som redan verkade stressade och tidspressade (Blackburn et al., 2019; Forsgärde et al., 2016; Jangland et al., 2016; Male et al., 2018). I Jangland et al. (2016) beskrev patienter att de fick be om en kudde som aldrig kom och inte ville besvära med att fråga igen. Patienter behövde be om smärtlindring flera gånger (Jangland et al., 2016; Swallmeh et al., 2018). Det fanns en känsla av skuld över att ta upp en vårdplats för någon annan som var i större behov (Male et al., 2018).

“I know the ED is very busy and the staff are over loaded,...” (Swallmeh et al., 2018, s. 711). I Jangland et al. (2016) beskrev en patient hur hemskt och generande det var att behöva stå i kö till toaletten på akutmottagningen för att kräkas. Integritet var något patienterna i

Swallmeh et al. (2018) beskrev som ett kritiskt element under deras besök på akutmottagningen, då alla kunde höra när en registrerar sig.

Patienter beskrev en känsla av ensamhet och av att vara övergivna och inte hade någon att prata med (Baird et al., 2018; Forsgärde et al., 2016; Jangland et al. 2016). Detta gjorde att patienter som befann sig i en beroendesituation inte kände sig respekterade, utestängda och som att vårdpersonalen inte brydde sig (Forsgärde et al., 2016; Jangland et al., 2016). Patienter beskrev att ingen i vårdpersonalen kom in i deras rum för att visa sitt engagemang vilket fick dem att känna sig övergivna och önska att någon skulle se till dem då och då (Forsgärde et al., 2016; Jangland et al., 2016).

“So we felt very excluded. . . just as if they did not really care about us.” (Forsgärde et al. 2016, s. 34).

Patienter beskrev att det är viktigt att det är samma person som kommer och inte försvinner iväg samt att det är viktigt att veta vilken läkare eller sjuksköterska som ansvarar för vården (Philip et al., 2017; Skene et al., 2017). Det fanns en känsla av bristande kontinuitet i vården på akutmottagningen (Jangland et al., 2016; Philip et al., 2017; Skene et al., 2017). Att få samma frågor ställda vid flera tillfällen skapade en känsla av att personalen inte hade läst dokumentationen (Liu et al., 2015; Philip et al., 2017). Samspelet mellan hälso- och

sjukvårdspersonalen upplevdes förvirrande och skapade osäkerhet hos patienterna (Blackburn et al., 2019). Några av patienterna i Baird et al. (2018) upplevde att vårdpersonalen var

oförskämda, dömande och okänsliga.

“Everybody kept asking the same questions that we’d told somebody else … Doesn’t anybody read the documentation?” (Philip et al., 2017, s. 444).

Det fanns svårigheter med att hantera sin oro för hälsan oavsett om symtomen förbättrades eller inte och patienter såg tillbaka på sin vistelse med känslor som förvirring och rädsla (Baird et al., 2018; Vaillancourt et al., 2017). Det fanns en önskan om bättre förståelse hos personalen oavsett om patienter hade fått någon diagnos eller inte på akutmottagningen (Vaillancourt et al., 2017).

Att känna sig sedd och lyssnad på

Att få ett leende, bli lyssnad på och få förståeliga och vänliga förklaringar av sjuksköterskor och annan vårdpersonal fick patienterna att känna sig sedda på akutmottagningen (Blackburn et al., 2019; Jangland et al., 2016; Hermann et al., 2018; Swallmeh et al., 2018). Att bli behandlad med värdighet och respekt av personalen var väldigt betydelsefullt för patienterna som vårdades på akutmottagningen (Hermann et al., 2018; Skene et al., 2017; Swallmeh et al., 2018). Att sjuksköterskorna var vänliga och lyssnade på patienternas berättelser var en viktig aspekt av hur de såg sin vård (Blackburn et al., 2019; Hermann et al., 2018; Jangland et al., 2016). I Blackburn et al. (2019) och Liu et al. (2015) beskrev patienter en känsla av att vara sedd och att de fick individanpassad vård genom att få frågor ställda om sin upplevelse och vad som hade hänt.

“They treat you as a person, not as a lump of flesh. They do treat you with respect” (Skene et al., 2017, s. 3).

“...they were absolutely superb, they asked me all the questions about what had happened” (Blackburn et al., 2019, s. 32).

Patienter beskrev att den rena miljön på akutmottagningen bidrog till en känsla av trygghet samt att vårdpersonalens attityd skapade en positiv atmosfär där alla var i harmoni med varandra (Skene et al., 2017). Personalen på akutmottagningen höll sig nära vilket skapade en atmosfär av trygg vård och gav patienterna en känsla av lugn och att vara väl omhändertagna (Hermann et al., 2018; Liu et al., 2015; Skene et al., 2017). Att snabbt bli omhändertagen av kunnig sjukvårdspersonal skapade en känsla av trygghet hos patienterna (Jangland et al., 2016; Liu et al., 2015; Skene et al., 2017; Vaillancourt et al., 2017). Interaktion och

kommunikation med personalen minskade känslor som osäkerhet och panik och förbättrade vårdupplevelsen för patienterna (Blackburn et al., 2019; Skene et al., 2017; Swallmeh et al., 2018). Patienter i Swallmeh et al. (2018) beskrev även att det hade förväntningar på att vårdpersonalen skulle behandla dem som individer, lyssna på dem, hantera klagomål samt besvara deras frågor utan dröjsmål. Blackburn et al. (2019) beskrev att patienters förkunskap skapade känslor av delaktighet och minskade känslor som ångest.

Patienterna beskrev i studierna Jangland et al. (2016); Liu et al. (2015); Skene et al. (2017) och Vaillancourt et al. (2017) att de kände förtroende för sjukvårdspersonalen och kände att de var i säkra händer. En patient i Jangland et al. (2016) beskrev att hen fick en god

smärtbehandling på akutmottagningen, vilken fick denne att känna sig sedd av

vårdpersonalen. Patienter upplevde en lättnad när det var färdigbehandlade och läget hade stabiliserats på akutmottagningen (Skene et al., 2017). Patienter beskrev även en tacksamhet för hälso- och sjukvårdssystemet och en uppskattning för den vård och unika tjänst de fick (Skene et al., 2017).

Diskussion

Resultatdiskussion

Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på akutmottagning. Den genomförda analysen resulterade i fyra kategorier; “Att kommunikation och tillräcklig

information är värdefullt”, “Att vara tvungen att vänta länge” Att inte känna sig sedd och tagen på allvar” och “Att känna sig sedd och lyssnad på”.

I resultatet beskrev patienter att tillräcklig och begriplig information om deras tillstånd gav känslor som trygghet och säkerhet vilket var värdefullt för vårdupplevelsen. Vidare beskrev patienter att bristande information och kommunikation skapade känslor som osäkerhet, rädsla och förlorad kontroll vilket påverkade den mentala hälsan negativt. Enligt Patientlagen (SFS 2014:821), 1 §, kap 3, har patienten rätt till information om sitt hälsotillstånd, vård- och behandlingsplan samt vid vilken tidpunkt de kan förvänta sig vård. Författarna har en

uppfattning om att bristande information skapar en negativ bild av hälso- och sjukvården samt akutmottagningen för patienter som vårdas där. I Patientlagen (SFS 2014:821), 6 §, kap 3, framkommer det att information ska anpassas efter mottagarens individuella förutsättningar och att den som ger informationen ska försäkra sig om att mottagaren har förstått betydelsen av den lämnade informationen. Detta i motsats till resultatet som visade att patienter saknade tydlig och individanpassad information om sitt tillstånd och sin behandling. Skär och

Söderberg (2012) bekräftar hur viktig kommunikation och förmedling av information är för att patienter ska få en positiv bild av vården. Att få tydlig individanpassad information om sitt tillstånd kan få sammanhanget att bli mer begripligt. Komponenten begriplighet syftar enligt Antonovsky (2005, s. 44) teori om KASAM till att få en ökad förståelse för en händelse samt möjlighet till reflektion över sammanhanget. Författarna anser att sjukvårdspersonal ska vara en resurs för patienten och stödja denne i processen att göra situationen mer begriplig. Nilsson, Skär och Söderberg (2015) belyser vikten av att se varje unik individ och anpassa insatserna efter denne vilket kräver ett stort engagemang, närvaro och förståelse hos sjuksköterskor.

Resultatet visar att väntan var svår och stressande, samtidigt som den var oundviklig. En kort väntan upplevde patienter som positiv medan en längre väntan gav känslor som ångest och osäkerhet. Enligt Socialstyrelsen (2019) är tillgänglighet och vård i tid av stor vikt för den enskilda individens tilltro till hälso- och sjukvården. Detta bekräftar resultatet som visar att väntetiden var en betydande faktor för vårdupplevelsen. Författarna anser att miljön och atmosfären på akutmottagningen kan ha stor inverkan på hur patienter upplever väntan. Detta kan relateras till Shattell, Hogan och Thomas (2005); Timmermann, Uhrenfeldt och Birkelund (2015) som beskriver att den okända sjukhusmiljön kan skapa känslor som rädsla, stress och sårbarhet. Nightingale (1989) beskrev redan under 1800-talet hur vårdmiljön kan ha en positiv inverkan för människans tillfrisknande. Därför dras slutsatsen att väntrummets utformning

kan ha stor betydelse för hur patienter upplever väntan på akutmottagningen. Människan påverkas av miljön hen vistas i och faktorer som ljud, ljus, värme och föremål att titta på har en betydelse för patienters välbefinnande (Nightingale, 1989). Väntrummets utformning på akutmottagningen kan ses över för att skapa en trivsam och lugn miljö för patienter som vistas där, vilket Timmerman et al. (2015) bekräftar och beskriver att positiva sensoriska intryck kan verka avslappnande och främja positiva känslor.

Information som intervention under väntan skulle hjälpa patienter att skapa en känsla av begriplighet och struktur under tiden de vårdas på akutmottagningen. Detta menar

Antonovsky (2005, s. 42–43) kan åstadkommas genom ärlig kommunikation och förmedlad information. Elmqvist, Fridlund och Ekebergh (2011) menar att väntan skulle underlättas för patienter om sjukvårdspersonalen redan vid första mötet gav tydlig information om förväntade väntetider samt vad de kan förvänta sig av besöket. Detta kan relateras till litteraturstudiens resultat där patienter beskrev att en ursäkt om den förlängda väntetiden skulle göra det lättare att acceptera förseningen. Resultatet kan även relateras till Erikssons teori om vårdlidande som är det lidande som uppstår på grund av vårdandet (Dahlberg, 2002). Patienter som får bristfällig information och tillsyn utsätts för ett vårdlidande, som hade kunnat undvikas. I resultatet beskrev patienter en känsla att inte känna sig sedda eller uppmärksammade. Vårdpersonalen var stressade, ständigt upptagna och överbelastade vilket fick patienter att känna sig ensamma, sårbara och rädda. Detta kan i sin tur ha orsakat ett vårdlidande för patienter på grund av ett omedvetet beteende hos hälso- och sjukvårdspersonal som i många fall hade kunnat undvikas. Enligt Dahlberg (2002) är vårdlidande en följd av ett omedvetet handlande som beror på otillräcklig kunskap och brist på reflektion. Croona (2005) beskriver att i hälso- och sjukvården är det ofta bemötandet som är grunden till hur den fortsatta relationen mellan sjuksköterska och patient utvecklar sig. Det professionella bemötandet bör vara en medveten balans mellan respekt och omsorg för att värna om alla människors lika värde och för upplevelsen av god omvårdnad (Croona, 2005). Enligt Stockdale och Warelow (2000) är det av stor vikt att sjuksköterskan besitter professionella egenskaper och färdigheter som att se varje unik individ från ett humanistiskt perspektiv. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor utvecklar en god relation med patienter för att främja en god omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening (2014) beskriver att det råder en maktskillnad i relationen mellan sjuksköterska och patient vilket innebär att patienten hamnar i en beroendeställning. Detta bekräftas i litteraturstudiens resultat där patienter beskrev att de befann sig i en

beroendesituation och hade en känsla att vårdpersonalen inte brydde sig. I en sådan relation är det viktigt att aktivt arbeta för att bevara patientens integritet, autonomi och värdighet. Resultatet visar att det var betydelsefullt för patienter att känna sig sedda och lyssnade på av vårdpersonalen. Vidare beskrev patienter att personalens attityd bidrog till en positiv atmosfär där patienter kände sig väl omhändertagna. Skär och Söderberg (2012) beskriver vikten att möta varje individ med respekt, värdighet samt vara en aktiv lyssnare som hälso- och sjukvårdspersonal. Detta bekräftas av litteraturstudiens resultat som visar att patienter som kände sig respekterade och behandlade med värdighet kände sig tillfredsställda med vården de fick. Patientlagen (SFS 2014:821), 6 §, kap 1, beskriver att all vård ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Med patienters perspektiv och erfarenheter kan vårdpersonal ta lärdom för att utveckla sitt förhållningssätt i mötet med patienter. Kitson, Conroy, Wengstrom, Profetto-McGrath och Robertson-Malt (2010) beskriver att trots den utveckling som skett inom forskning och den kliniska

omvårdnaden finns det en kunskapslucka i förståelsen för vad patienterna anser vara viktigt i den komplexa omvårdnaden. Detta bekräftar Skär och Söderberg (2012) som beskriver att patienters erfarenheter kan ses som ett komplement i sjukvårdspersonalens utbildning för att förbättra patientmöten.

Det är viktigt att den enskilda sjuksköterskan reflekterar över sin egen värdegrund då alla individer har personliga värderingar, erfarenheter och åsikter. Svensk sjuksköterskeförening (2016) menar att människors olika värderingar har betydelse för hur man interagerar med andra människor därav är en gemensam värdegrund utformad inom omvårdnad. Syftet med värdegrund för omvårdnad är vägledning i mötet med patienter och att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en etisk plattform som stöd i det dagliga arbetet.

Metoddiskussion

Enligt Graneheim och Lundman (2004) kan begreppet trovärdighet (trustworthiness) användas för att bedöma tillförlitligheten i en kvalitativ studie. Graneheim och Lundman (2004) beskriver tre begrepp som kan tillämpas för att styrka trovärdigheten i en kvalitativ studie. Begreppet Tillförlitlighet (credibility) syftar till hur övertygande och giltigt resultatet anses vara för läsaren. Pålitlighet (dependability) innebär hur väl författarna tagit hänsyn och skildrar sin förförståelse samt beslut under metod- och analysprocessen. Överförbarhet

(Graneheim & Lundman, 2004). Bekräftelsebarhet (confimability) är ett begrepp som enligt Lincoln och Guba (1985, refererad i Henricson, 2017, s. 431) syftar till att analysprocessen är tydligt beskriven under forskningsprocessen.

För att stärka trovärdigheten i denna litteraturöversikt valde författarna att söka i flera

databaser för att öka chansen att finna relevanta artiklar till det valda syftet. Enligt Henricson (2017, s. 414) stärks trovärdigheten genom att använda sig av flera databaser under

datainsamlingen. Cinahl och PubMed var databaser som författarna var bekant med sedan tidigare och användes i den slutgiltiga sökningen. Det utfördes även pilotsökningar i Scopus och PsycINFO, vilka var databaser som inte använts tidigare av författarna vilket kan ha påverkat sökningens resultat. Vidare användes både Svensk MeSH för att få fram rätt ämnesord samt fritextsökning. Enligt Henricson (2017, s. 414) stärks trovärdigheten i litteraturstudier genom att kombinera ämnesord med fritextsökning. Något som kan ha påverkat trovärdigheten i denna litteraturstudie är de översatta meningsenheterna som kondenserades på ett annat språk än originalspråket. Enligt Carlson (2017, s. 193) stärks trovärdigheten genom att presentera citatet på originalspråket i resultatet.

Författarna har använt sig av SBU:s granskningsmall för att säkerställa artiklarnas kvalitet. Samtliga artiklar granskades var för sig för att sedan gemensamt diskutera resultatet av granskningen, detta för att säkerställa trovärdigheten (jfr. Henricson, 2017, s. 414). Enligt Mårtensson och Fridlund (2017, s. 432) stärks trovärdigheten genom att andra läser arbetet, vilket skett genom att handledaren läst arbetet kontinuerligt samt opponent- och

respondentskap.

Pålitligheten enligt Mårtenson och Fridlund (2017, s. 415) beskriver författarnas förförståelse vilket nämns och redovisas i metoddelen. I och med författarnas begränsade förståelse och erfarenhet kan datainsamlingen och dataanalysen påverkats både positivt och negativt. Positivt med tanke på att författarna påbörjade arbetet neutrala utan förutfattade meningar. Den begränsande förförståelse kan även ha haft negativ inverkan på hur analysprocessen olika delar utförts och tolkats.

Bekräftelsebarhet har författarna stärkt genom att tydligt beskriva analysprocessen olika delar samt att vara så neutrala som möjligt. Författarnas handledare har granskat analys och

resultatbeskrivningar under hela arbetets gång. Detta menar Mårtenson och Fridlund (2017, s. 432) kan öka litteraturstudiens bekräftelsebarhet.

För att bedöma resultatets överförbarhet krävs det att resultatet är noggrant redovisat samt att kriterierna för trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet är uppfyllda (Lincoln & Guba, 1985, refererad i Henricson, 2017, s. 433). Enligt Graneheim och Lundman (2004) är det upp till läsaren själv att bedöma om resultatet kan överföras till ett liknande eller annat

sammanhang. Författarna diskuterar huruvida resultatet går att överföra till en annan kontext, med tanke på artiklarnas olika ursprung. Vidare diskuterar författarna att patienters upplevelse av att vårdas på akutmottagningen inte skiljer sig nämnvärt beroende på vilket land de

befinner sig i. Därför låter författarna läsaren själv bestämma huruvida studien är överförbar till ett liknande eller annat sammanhang.

Slutsatser

Slutsatsen av arbetet är att patienters upplevelse av vården på akutmottagningen beror till stor del på om de fått tydlig information om vad som händer, om väntetider och provresultat. Patienter känner sig bortglömda, utelämnade, ensamma och sårbara när de inte får information om väntetider och läget på akutmottagningen. Patienters upplevelse är att

vårdpersonalen är högt belastade, stressade och inte uppmärksamma. Samtidigt känner de att vårdpersonalen bidrar till en positiv atmosfär genom att vara närvarande, lyssna och se dem. I den kliniska vårdverksamheten är det sjuksköterskans skyldighet att värna om hela människan och tillgodose det fysiska- och psykiska välbefinnandet. Kvalitativ forskning av patienters upplevelser av vården på akutmottagningen är begränsad. Mer forskning skulle kunna vara aktuellt inom området för att dels gynna det redan befintliga förbättringsarbetet samt bidra till ökad kunskap för hälso- och sjukvårdspersonalen. I och med den komplexa situationen som råder på en akutmottagning kan denna litteraturstudie bidra till en medvetenhet om hur viktigt det är att arbeta med att tillämpa personcentrerad vård oavsett verksamhet. Sjuksköterskan bör alltid ha en strävan över att ha ett humanistiskt synsätt och ett inifrånperspektiv för att kunna leverera en god och säker vård.

Referenser

*Artiklar som ingår i analysprocessen

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2: a uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

*Baird, S., Gagnon, M. D., deFiebre, G., Briglia, E., Crowder, R., & Prine, L. (2018). Women’s experiences with early pregnancy loss in the emergency room: A qualitative study. Sexual & Reproductive Healthcare, 16, 113–117. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.srhc.2018.03.001

Bassett, C. (2002). Nurses’ perceptions of care and caring. International Journal of Nursing Practice (Wiley-Blackwell), 8(1), 8–15. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1046/j.1440-172x.2002.00325.x

*Blackburn, J., Ousey, K., & Goodwin, E. (2019). Information and communication in the emergency department. International Emergency Nursing, 42, 30–35.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2018.07.002

Bowman, G. S. (2001). Emotions and illness. Journal of Advanced Nursing, 34(2), 256-263. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2001.01752.x

Bury, M. (2001). Illness narratives: fact or fiction? Sociology of Health & Illness, 23(3), 263-285. https://doi.org/10.1111/1467-9566.00252

Carlson, E. (2017). Etnografi och deltagande observation. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2: a uppl., s 189–204). Lund:

Studentlitteratur.

Croona, G. (2005). Bemötandets etik och praktik – ur ett diskursteoretiskt perspektiv. (Doktorsavhandling, Växjö Universitet). Hämtad från

https://www.yumpu.com/sv/document/view/19880573/bemotandets-etik-och-praktik-ur-ett-vardalinstitutet

Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande - det onödiga lidandet. Vård i norden, 22(1), 4–8. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/010740830202200101

Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (s. 284-299). Lund: Studentlitteratur.

Durgun, H., & Kaya, H. (2018). The attitudes of emergency department nurses towards patient safety. International Emergency Nursing, 40, 29–32.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2017.11.001

Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2011). On a hidden game board: the patient’s first encounter with emergency care at the emergency department. Journal of Clinical Nursing, 21(17–18), 2609–2616. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2702.2011.03929.x

*Forsgärde, E. L., Attebring, M., & Elmqvist, C. (2016). Powerlessness: dissatisfied patients’ and relatives’ experiences of their emergency department visit. International Emergency Nursing, 25, 32-36. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2015.07.004

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3: e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2: uppl., s. 411–420). Lund: Studentlitteratur.

*Hermann, R. M., Long, E., & Trotta, R. L. (2018). Improving patients’ experiences communicating with nurses and providers in the emergency department. Journal of Emergency Nursing, 45(5), 523– 530. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jen.2018.12.001

Hutchinson, A., Barclay-Klingle, N., Galvin, K., & Johnson, M., J. (2018). Living with breathlessness: a systematic literature review and qualitative synthesis. European Respiratory Journal, 51(2), 1-19. doi: 10.1183/13993003.01477-2017

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Inspektionen för vård och omsorg. (2017). Högre kompetens för ökad patientsäkerhet på akutmottagning. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

*Jangland, E., Kitson, A., & Muntlin Athlin, Å. (2016). Patients with acute abdominal pain describe their experiences of fundamental care across the acute care episode: a multi-stage qualitative case study. Journal of Advanced Nursing, 4, 791-801. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jan.12880

Kitson, A., Conroy, T., Wengstrom, Y., Profetto-McGrath, J., & Robertson-Malt, S. (2010). Defining the fundamentals of care. International Journal of Nursing Practice, 16(4), 423-434. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1440-172X.2010.01861.x

*Liu, S., Milne, L., Yun, B., & Walsh, K. (2015). The boarding experience from the patient perspective: the wait. Emergency Medicine Journal, 32(11), 854-859.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1136/emermed-2014-204107

Machado Azeredo, T. R., Guedes, H. M., Rebelo de Almeida, R. A., Machado Chianca, T. C., & Amado Martins, J. C. (2015). Efficacy of the Manchester triage system: a systematic review. International Emergency Nursing, 23(2), 47–52.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2014.06.001

*Male, L. R., Noble, A., Snape, D. A., Dixon, P., & Marson, T. (2018). Perceptions of emergency care using a seizure care pathway for patients presenting to emergency departments in the North West of England following a seizure: a qualitative study. BMJ open, 8(9), 1-10. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1136/bmjopen-2017-021246

Mårtenson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbetet. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2: a uppl., s 421–438). Lund: Studentlitteratur.

Nightingale, F. (1989). Anteckningar om sjukvård, ur vårt tidsperspektiv. FOU rapport 31, SHSTF. Ny upplaga med tillägg, Skellefteå: Atemis Bokförlag.

Nilsson, A., Skär, L., & Söderberg, S. (2015). Nurses’ views of shortcomings in patent care encounters in one hospital in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 24(19–20), 2807–2814. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jocn.12886

O’Connor, D. T., Rawson, H., & Redley, B. (2020). Nurse-to-nurse communication about multidisciplinary care delivered in the emergency department: An observation study of nurse-to-nurse handover to transfer patient care to general medical wards. Australasian Emergency Care, 23, 37-46. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.auec.2019.12.004

*Philip, J., Remedios, C., Breen, S., Weiland, T., Willenberg, L., Boughey, M., … Weil, J. (2017). The experiences of patients with advanced cancer and caregivers presenting to Emergency

Departments: A qualitative study. Palliative Medicine, 32(2), 439–446. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/0269216317735724

Pierret, J. (2003). The illness experience: state of knowledge and perspectives for research. Sociology of Health Illnes, 25, 4-22. https://doi.org/10.1111/1467-9566.t01-1-00337

SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

Shattell, M., Hogan, B., & Thomas, S. P. (2005). “It’s the people that make the environment good or bad”: The patient’s experience of the acute care hospital environment. AACN Clinical Issues, 16(2), 159-169. doi: 10.1097/00044067-200504000-00006.

Skär, L., & Söderberg, S. (2012). Complaints with encounters in healthcare - men’s experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(2), 279–286.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1471-6712.2011.00930.x

*Skene, I., Pott, J., & McKeown, E. (2017). Patients’ experience of trauma care in the emergency department of a major trauma centre in the UK. International Emergency Nursing, 35, 1-6. http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2017.02.005

Socialstyrelsen. (2018). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2020- 02- 03 från https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=214&SrcLang=sv

Socialstyrelsen. (2019). Uppföljning av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet - Väntetider i akutsjukvården och fyra tematiska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2020- 02- 03 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-4-10.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2010). SBU, Triage och flödesprocesser på akutmottagningen. Hämtad 2020- 01-27 från

https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/triage-och-flodesprocesser-pa-akutmottagningen/

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelse. Hämtad 2020- 01- 27 från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Vår metod. Hämtad 2020- 02- 11 från https://www.sbu.se/sv/var-metod/

Stockdale, M., & Warelow, P. J. (2000). Is the complexity of care a paradox? Journal of Advanced Nursing, 31(5), 1258-1264. ttps://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2000.01385.x

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård. Hämtad 2020- 02- 03 från

https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/Omvardnad-och-god-vard/

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2020- 03- 16 från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/Vardegrund-for-omvardnad/

Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2020- 01- 29 från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2020- 02- 03 från

https://www.swenurse.se/Sa-tycker- vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/

*Swallmeh, E., Byers, V., & Arisha, A. (2018). Informing quality in emergency care: understanding patient experiences. International Journal of Health Care Quality Assurance, 31(7), 704–717. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1108/IJHCQA-03-2017-0052

Timmermann, C., Uhrenfeldt, L., & Birkelund, R. (2015). Room for caring: patients’ experiences of well-being, relief and hope during serious illness. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(3), 426–434. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/scs.12145

Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (s. 375-389). Lund: Studentlitteratur.

*Vaillancourt, S., Seaton, M. B., Schull, M. J., Cheng, A. H. Y., Beaton, D. E., Laupacis, A., & Dainty, K. N. (2017). Patients’ perspectives on outcomes of care after discharge from the emergency department: A qualitative study. Annals of Emergency Medicine, 70(5), 648–658.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.annemergmed.2017.05.034

Vasli, P., & Dehghan-Nayeri, N. (2016). Emergency nurses’ experience of crisis: A qualitative study. Japan Journal of Nursing Science: JJNS, 13(1), 55–64. https://doi.org/10.1111/jjns.12086

World Health Organization. (2020). Emergency care. Hämtad 2020- 01- 27 från https://www.who.int/health-topics/emergency-care#tab=tab_2

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4: e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Zwakhalen, S. M. G., Hamers, J. P. H., Metzelthin, S. F., Ettema, R., Heinen, M., de Man-Van Ginkel, J. M., … Schuurmans, M. J. (2018). Basic nursing care: The most provided, the least evidence based – A discussion paper. Journal of Clinical Nursing, 27(11-12), 2496-2505. https://doi.org/10.1111/jocn.14296