Brebol i Lerbo : en sörmländsk yxdepå från tidigneolitikum
Gustafsson, Patrik
Fornvännen 2005(100):4, s. [241]-244 : ill.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2005_241
Ingår i: samla.raa.se
Brebol i Lerbo
En sörmländsk yxdepå från tidigneolitikum
Av Patrik Gustafsson
Gustafsson, P., 2005. Brebol i »Lerbo. En sörmländsk yxdepå från tidigneolitikum. (Brebol in Lerbo parish. An Early Neolithie axe hoard from Södermanland.) Fornvännen 100. Stockholm.
An Early Neolithie axe hoard was recently found by children near Brebol farm, Lerbo parish, Södermanland. They unearthed four axes from a cleft in a rock outcrop. A fifth axe and a stone flake were found in situ by archaeologists in 2002. All the linds consist of diabase. Three ofthe axes are thin-butted, one is poinled-bulted and one is an unfmished pre-form.
The Brebol lind joins a small group of early r,ih millennium cal BC axe hoards in Södermanland, indicative of the spread ofthe Funnel Beaker Culture (TI^B).
Elitrik Gustafsson, Sörmlands museum. Box J14, SE-611 26 Nyköping
patrik.gustaf'sson@dll.se
När två pojkar från gården Brebol var ute och lekte hittade de fyra stenyxor. Yxorna påträffa-des »stående på rad med eggen nedåt och un-gefär med en bandbredds mellanrum i en bergsskreva». U n d e r hösten år 2002 utfördes en arkeologisk efterundersökning av fyndplat-sen varvid ytterligare en yxa och ett avslag från en yxa framkom (Gustafsson 2003).
Brebol ligger i Lerbo socken i Katrine-holms kommun och är centralt beläget pä den södennanländska sjöplatån. Omrädet utgörs idag av kuperad ängs- och åkermark, med in-slag av berg i dagen. Platsen för depäfyndet lig-ger ca 41 meter över havet. Berget där fyndet gjordes utmärks främst genom att det avsönd-rar stora mängder skärvor och stenflis. Mate-rialet kan beskrivas som »skiffrigt» till sin ka-raktär. Detta utgör en skarp kontrast till övriga bergspartier i området, i huvudsak bestående av släta rundhällar.
Klippskrevan
Bergknallen med skrevan linns på den södra si-dan av ett mindre höjdparti (fig. 1). I bergets östra del finns en ca 3,5 ni lång och ca 0,30 m bred spricka i nord-sydlig riktning. Sprickan är ca 1,4 m djup. Vid undersökningen påträffades ett grönstensavslag (Fl) ca go cm ned från skrevans topp. Ca 5 cm norr om Fl framkom ena halvan av en slipad bergartsyxa (F2). Yxan påträffades liggande i motsats till de tidigare påträffade yxorna. Både Fi och F2 framkom på ungefär samma nivå som de tidigare yxfynden. Resten av bergsskrevan befanns vara fyndtom. Fynden
Den första yxan (A) som hittades är en svart helslipad tunnackig yxa av svart diabas och i det närmaste hel. Endast några mindre bruksska-dor finns på eggen. Yxa B är av grå diabas, tunn-nackigoch i det närmaste helslipad. riggen har
242 Patrik Gustafsson
Fig. 1. Brebol, Lerbo sn, Södermanland. Centralt i bilden syns det bergsparti där ett antal yxor deponerats under tidigneolitikum. Foto förf. 2002. — Brebol, Lerbo parish, Södermanland. In the centre ofthe pho-tograph is seen the rock outcrop where an axe hoard was hidden in the Early Neolithie.
skadats kraftigt genom att ett stort avslag slagits bort. Yxa C är av grå diabas och kan klassas som en spetsnackig yxa som är i det närmaste hel-slipad. Eggen har fått en kraftig skada varvid en omslipning av eggen påbörjats. Omslipningen har dock aldrig slutförts vilket gör eggen flat till utseendet. Yxa D är den enda som inte uppvisar spår av användning. Den är ett ämne, hugget helt om i grå diabas. Fl är ett diabasavslag som bland annat uppvisar bultmärken och negativa avspaltningsytor på dorsalsidan. Avslaget kom-mer från yxtillverkning, dock inte från någon av de påträffade yxorna. F2 är en grå diabasyxa, helslipad och tunnackig, som gått av på mitten. Endast nackhalvan av yxan påträffades. Dess ur-sprungliga längd kan uppskattas till 2 0 - 25 cm.
Eftersom yxorna påträffats vid olika tillfäl-len fanns det ingen möjlighet att kontrollera om artefakterna hade deponerats samtidigt el-ler om det skett vid olika tillfällen. Troligen har föremålen deponerats samtidigt eftersom alla påträffades på samma nivå i skrevan. Avslaget Fi och den sist påträffade yxan F2 verkar i alla
fäll ha nedlagtsvid ungefär samma tillfälle. Yxa F2 påträffades liggande. Kanske deponerades den i skrevan med intentionen att den skulle vara stående. Skrevan var här något bredare, vilket kanske skapade det utrymme som be-hövdes för att yxan skulle falla omkull, till skill-nad från de andra yxorna som stod upp fastki-lade i sprickan.
Stenprover
Ett bergartsprov togs i direkt anslutning till fyn-det samt ett prov från en annan häll i närheten som var representativ för området. Fyndplatsen ligger i ett område med kraftig påverkan av geo-logiska processer. Där finns en veckomböjning som utgjort en svaghetszon. Fyndplatsen verkar vara en kvarstående rygg av förskiffrad och om-vandlad sedimentgnejs. Den vittrande bergar-ten är fin-medelkornig sedimentgnejs som kly-ver sig lätt i två riktningar mot varandra så att den fäller sönder i rektangulära block och ski-vor. Med andra örd avviker bergarterna inte från sin geologiska miljö (Kjdlman & Grandin 2003).
Fig. 2. Yxdepån frän Bre-bol. Teckningar av förf. — The Early Neolithie Axe hoard from Brebol.
Diskussion
I Södermanlands län har inga säkra depåfynd från den mesolitiska tidsperioden gjorts. Vissa lösfyndskoncentrationer av stenyxor kan even-tuellt tolkas som depåer liksom bendolken från Djulö i Stora Malms sn utanför Katrineholm (Arne i g o g ) . Möjligen kan även depäfyndet från Stora Daviken i Julita härröra från senme-solitikum.
Från tidigneolitikum har vi dock ett antal depåer i länet. Vid Stora Daviken i Julita sn (Raä 96) vid Hjälmaren påträffades igfio fem bergartsyxor. Det är tre trindyxor, en lihultsyxa och en tunnbladig yxa, alla av bergart. Yxorna hittades uppradade på en hylla i en grotilik-nande skreva belägen ca 45 meter över havet
(FMR). Ytterligare ett depäfynd kan uppmärk-sammas. I ett grustag vid Prästtorp i Björkviks sn har fem helslipade tunnackiga yxor av sydväst-skandinavisk flinta påträffats (Mörner t g 3 3 , s. 48 fj. Nyligen presenterades också ett intressant fynd av en stenyxa påträffad vid ett större sten-block vid en tidigneolitisk boplats (Hallgren 2004, s. 33).
Deponerandet av yxor verkar avta något un-der mellanneolitikum. Märk dock till exempel depåfyndet vid Täckhammarsbro i Barbo sn, där bland annat två båtyxor påträffats (Cassel et al. 2004, s. g7).
Yxdepåer har tolkats som allt från varulager till spår av rituella handlingar (Karsten i g g 4 ) . Placeringen i landskapet antas också vara av
be-2 4 4 Patrik Gustafsson Fynd A. Tunnackig yxa, diabas. B. Tunnackig yxa, diabas. C. Spetsnackig yxa, diabas. D. Yxämne, diabas. F i . Avslag, diabas. F2. Tunnackig yxa, diabas, halv. Längd (mm) 197 179 2 1 0 1 5 0 47 130 Bredd (mm) 50 58 6 5 57 17 58 Tjocklek (mm) 40 55 43 35 6 32 Tjocklek (mm) 2 / 3 från eggen 35 35 4 0 *5 -58
Tabell 1. Del tidig-neolitiska yxdepä-fyndet från Brebol. Mått. — T h e Early Neolithie axe hoard from Brebol. Dimensions. lydelse o c h l a n d s k a p e t s m o r f o l o g i s k a e g e n s k a p e r h a r t i d i g a r e u p p m ä r k s a m m a t s (t.ex. Å k e r -l u n d 1 g g ö , s. 1 3 5 ) . I d e t t a s a m m a n h a n g b ö r ytt e r l i g a r e e n a s p e k ytt lyfyttas f r a m . U n g e f ä r 5 0 m e -t e r r a k -t s ö d e r o m f y n d p l a -t s e n finns e -t -t s a n k -t o m r å d e . I d a g u t g ö r s d e n n a yta av i d e t n ä r m a s -te o f r u k t b a r åker, m e n u n d e r t i d i g n e o l i t i k u n i var d e t e n m i n d r e havsvik. I d e n n a fuktiga m a r k h a r m a n tidigare plöjt u p p ett a n t a l i d a g för-k o m n a stenyxor. Möjligen för-kan dessa y x o r h a k o m m i t från e n v å t m a r k s d e p å invid d e n h ä r ak-tuella t o n a d e p å n .
Vilka f ö r e s t ä l l n i n g a r k a n d å dölja sig bak-o m v å r y x d e p å ? S p e t s - bak-o c h t u n n a c k i g a y x bak-o r k a n ses s o m s y m b o l e r för e n viss livsstil - d e n tidig-n e o l i t i s k a . Y x o r tidig-n a h a r tagits u r e tidig-n k o tidig-n t e x t o c h e t t a n v ä n d n i n g s o m r å d e o c h förts in i ett nytt s a m m a n h a n g . D ä r m e d h a r d e o c k s å tillskrivits nya i n n e b ö r d e r . D e t viktiga var k a n s k e i d e t h ä r fallet att m a r k e r a m ä n n i s k o r n a s n ä r v a r o i l a n d -s k a p e t o c h d e n i d e o l o g i -s o m m a n k n ö t a n till. E n i d e o l o g i s o m b l a n d a n n a t u t t r y c k t e s g e n o m j o r d b r u k , k e r a m i k , s p e t s - o c h t u n n a c k i g a yxor, d e t vill s ä g a d e t vi i d a g k a l l a r t r a t t b ä g a r k u l t u r . Referenser
Cassel, IC; Gustafsson, P. & Petterson, B., 2004. Depåer o t h offer. Cassel, K & Norberg, L. (red.).
Vetenskapligt program. Södermanlands län. Sörm-lands museum, Arkeologiska m e d d e l a n d e n 2004:2. Nyköping.
Gustafsson, P , 2003. En slenyxdepä ind Brebol. Brebol 1:5, Eerbos socken, Katrineholms kommun, Söder-manlands län. Arkeologisk efterundersökning. Sörmlands museum, Arkeologiska meddelan-den 2003:9. Nyköping.
Hallgren, E, 2004. Trössla. Efterundersökning av en gruslagen tratlbägarboftlals i östra Södermanland. Överräda j . ; , Raä 270, Trosa-Vagnhärad socken, Södermanland. SAU Rapport 2004:7. Soeietas Archaeologica Upsaliensis. Uppsala.
Karsten, P., 1994. Att kasta yxan i sjön. En studie över rituell tradition och förändring utifrån skånska neoli-tiska offerfynd. Acta Archaeologica Lundensia. Lunds universitet.
Kjellman, J. & Grandin, L., 2003. Granskning av berg-ar Is jtrov från fynåplals för slenyxm. Analysrapporl 2-2003. Riksantikvarieämbetet, Geoarkeologiskl Laboratorium. Uppsala.
Mörner, R., 1933. Björkvik - e n Sörmlandssocken. Upp-sala.
»Riksantikvarieämbetets Fornminnesregister (FMR), Julita sn, Södermanlands län
Åkerlund, A., 1 gg6. Human responses to shore displace-ment. Eiving Ivy lhe sea in Easlern Middk Sweden during the Stone Age. Studier från UV Stockholm. Raä arkeologiska undersökningar, skrifter 16. Stockholm.
