ra
ppor
ter om utbildning
H
ur kan högskolor mäta och värdera kunskap som förvärvats genom yrkeserfarenhet och andra erfarenheter i livet? Hur kan personers reella kompetens valideras? Vilken kompetens ska högskolan värdera och vad ska den reella kompetensen vägas emot? Vilka metoder behövs och varför?Det är inte ekonomiskt försvarbart att personer tvingas genomgå kur-ser av formella skäl när de redan har reell kompetens som motsvarar kursinnehållet. Högskolor arbetar därför med att utveckla metoder för att avgöra vilka reella kunskaper och färdigheter en person har.
Astrid Tursell, arbetar som projektledare på Regionalt utvecklings-centrum (RUC) på Lärarutbildningen, vid Malmö högskola. Som en del av projektet Fler lärare till förskolan har hon lett ett valideringsprojekt på Lärarutbildningen. Tillsammans har gruppen utvecklat metoder för vali-dering av yrkesverksamma barnskötare i förskolan, så att de kan tillgo-doräkna sig delar av en lärarutbildning. Metoderna är generella och kan användas vid validering av andra som arbetar med pedagogisk verk-samhet i förskola/skola. Dessutom kan arbetssättet utvidgas till valide-ring av kunskaper inhämtade genom annan yrkesverksamhet.
15/2004
Att validera kompetens
för tillgodoräknande av
lärarutbildning
– beskrivning av ett valideringsprojekt
Att validera kompetens
för tillgodoräknande av
lärarutbildning
– beskrivning av ett valideringsprojekt
Layout och omslag: Holmbergs i Malmö AB
Bild: Håkan Johansson
Denna rapport publiceras av Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Rapporten ingår som nummer 15/2004 i Lärarutbildningens serie Rapporter om utbildning.
© Copyright 2004 Författaren och Malmö högskola Tryck: Lärarutbilningen, Malmö 2004
Innehållsförteckning
Innehåll ... 5
Förord ... 7
Inledning ... 9
Validering ... 11
Validering för tillträde till utbildning Validering för tillgodoräknande av utbildning Andras erfarenheter av validering Utbildning för barnskötare som leder till lärarexamen... 15
Ny lärarutbildning – större valfrihet och möjlighet att tillgodoräkna tidigare utbildning Metodutveckling... 17
Validering för tillgodoräknande av kurserna i lärarutbildningens inledande termin Validering av verksamhetsförlagd tid Genomförande av projektet ... 20
Validering av barnskötares kompetens Utbildning för barnskötare med godkända sidoämnen Stort intresse för validering Resultatet av valideringen vt 03 Erbjudande om validering inför ansökan till SÄL vt 04 Inför ansökan till SÄL med start ht 04 SÄL – en fantastisk möjlighet men vad händer sedan?... 24
Utvidgad användning av valideringsmodellen... 26
Validering av utbildning i montessoripedagogik
Validering för tillgodoräknande – fortsatt utvecklingsarbete... 27
Erfarenheter av valideringsprojekt vid Uppsala universitet Utveckling av valideringsunderlag
Nu går vi vidare! Att tydliggöra kraven
Validering av barnskötare och andra
Referenser... 32 Bilaga 1 – Validering för tillgodoräknande av termin 1 ... 33
Bilaga 1a – Kursplan för att blir lärare, 10 poäng
Bilaga 1b – Kursplan för utveckling och lärande, 10 poäng
Förord
Regionalt utvecklingscentrum vid Lärarutbildningen, Malmö högskola initierade våren 2002 projektet Fler lärare till förskolan. Tidigt stod det klart att vi inom projektets ram borde fördjupa oss i frågor som rör valide-ring, ett område som under senare år blivit alltmer aktuellt för högskolan. Ingen av oss som började arbeta med projektet hade då någon erfarenhet av validering och anade ej heller vidden av det utvecklingsarbete som skulle komma att följa. Eftersom många har visat intresse för projektet och vår metodutveckling har jag valt att göra delar av dokumentationen till-gänglig genom denna rapport.
Vi har utvecklat metoder för validering av i förskolan yrkesverksamma barnskötare för tillgodoräknande av delar av en lärarutbildning. Metoder-na är generella och kan användas vid validering av andra som arbetar med pedagogisk verksamhet i förskola/skola. Intresse för vårt sätt att arbeta med validering har visats också gällande validering av kunskaper inhäm-tade genom annan yrkesverksamhet. Därför kan rapporten vara av intresse för alla som arbetar med validering för tillgodoräknande av utbildning.
De lärarutbildare som utvecklat valideringsmetoderna är Annika Månsson, Charlotte Paggetti, Fanny Jonsdottir, Jörgen Jensen, Pähr Hansson och under-tecknad. I det inledande arbetet deltog också Carin Linderoth. När det direkta valideringsarbetet tog vid fortsatte gruppen också med detta, undantaget Annika Månsson som då fick avvika för andra arbetsuppgifter. Så småningom tillkom Lars Larheden och till specifika delar av projektet även Karin Heber-lein-Holmström och Annika Cederberg-Scheike. Till vårt förfogande har vi haft två valideringsexperter från Valideringscentrum i Malmö stad, Ingela Bergman och Ronny Nilsson. Ann-Christin Isacsson har genom SÄL-projektet arbetat hårt för att få till stånd en utbildning för dem vi validerat. Carina Sild-Lönroth och Lisa Fauli har gjort genomförandet av sådan utbildning möjligt. Till alla dessa kolleger och till vår projektsekreterare Anita Svensson vill jag framföra ett innerligt tack för allt arbete och för ett gott samarbete!
Malmö i april 2004 Astrid Tursell Projektledare
Inledning
Under senare tid har man i olika sammanhang tagit upp frågan om hur vi ska få fler studenter i lärarutbildningen att välja att utbilda sig för arbete i förskolan. Från att problematiken tidigt dryftats mellan lärarutbildare med förskolan i fokus har den också aktualiserats på ledningsnivå i lärarutbildningen. Parallellt förs diskussioner i kommunerna om hur rekryteringen av lärare till förskolan ska intensifieras. I fackpressen förs debatten om såväl behovet av lärarutbildad personal i förskolan som hur den nya lärarutbildningen bör utvecklas för att få fler att välja utbildning för arbete i förskolan.
Det projekt som våren 2002 initierades av Regionalt utvecklingscent-rum kom att kallas just Fler lärare till förskolan. Projektet är tänkt att arbeta på bred front men har hittills till största delen handlat om att höja kompetensen hos i förskolan yrkesverksamma barnskötare. Vi ser här en väg att få fler lärarutbildade i förskolan vilket vi också menar kommer att utveckla förskolans verksamhet.
Reformer beslutade av riksdagen under 1990-talet har gjort behovet av lärarutbildad personal i förskolan än mer tydligt. Detta gäller framför allt genom de krav på förskolans verksamhet som ställs i Läroplan för förskolan, LpFö98. En hög kompetens hos dem som arbetar i förskolan är en förutsättning för hög kvalitet och utveckling av det pedagogiska arbetet i förskolan. Behovet av kompetenshöjande insatser för förskolans personal har i samband med tydligare krav på verksamheten blivit större. Detta gäller såväl för förskollärare som för barnskötare. Regionalt ut-vecklingscentrum (RUC) arbetar bl. a med uppdrag gällande sådan kompetensutveckling. Under perioden 1999-2001 genomfördes tre upp-drag där barnskötare erbjöds kompetenshöjande utbildning om 40 resp. 50 poäng. Mötet med dessa barnskötare visade oss på vilka kompetenser en yrkeserfaren barnskötare kan ha men också det intresse och behov av vidare utbildning som finns i denna yrkesgrupp. Under vårvintern 2002 diskuterade några av oss som arbetat med dessa uppdrag hur vi skulle kunna erbjuda barnskötare utbildning som leder till lärarexamen för arbete i förskolan. RUC tog initiativet till att en arbetsgrupp bildades och följande frågor fokuserades
• Hur möter vi behovet av fler förskollärare?
• Hur tar vi tillvara den resurs som finns i yrkesverksamma barnsköta-re med lång erfabarnsköta-renhet?
• Vilka kunskaper och erfarenheter besitter barnskötare?
• Vilken utbildningsbakgrund har barnskötare som är verksamma idag?
• Vilket intresse för vidare utbildning har barnskötare? • Vilket behov av utbildning har barnskötare?
• Kan vi för barnskötare utforma utbildning som leder till lärarexamen för arbete i förskola och förskoleklass och som inte innebär heltids-studier i sju terminer?
• Hur validerar vi barnskötares kunskaper och erfarenheter?
För att få en tydligare bild av barnskötares utbildningsbakgrund, yrkes-erfarenhet, behov och intresse för vidare utbildning utformades en enkät som via förvaltningschefer inom Barn och ungdom i Skåne, Blekinge och Halland distribuerades till verksamma barnskötare i regionen. Vi fick svar från drygt 2000 barnskötare.
Av de 2014 barnskötare som besvarat enkäten uppger 1543 att de vill utbilda sig vidare och önskar lärarexamen för arbete i förskola och för-skoleklass. Av dessa menar 1007 barnskötare att de är intresserade av sådan utbildning om den förkortas i förhållande till yrkeserfarenhet och tidigare utbildning. 816 av dem som besvarat enkäten kan också tänka sig kompetenshöjande kurser i högskolan även om dessa inte leder till lärarexamen. Endast 96 barnskötare svarar att de inte vill utbilda sig vidare. Av enkätsvaren att döma finns det bland yrkesverksamma barn-skötare både ett stort intresse för vidare utbildning och en resurs att ta tillvara. Vi ser här en möjlighet att genom utbildning höja kvaliteten i förskolan och få fler lärare till förskolan. Ett tydligt budskap från barn-skötarna som besvarat enkäten är att man önskar tillgodoräkna sig de kunskaper och erfarenheter man skaffat sig genom sitt yrke. Frågan om validering blev angelägen att ta tag i.
Validering
Som begrepp introducerades validering av Kunskapslyftskommittén som i sitt betänkande (SOU 1996:27) beskriver validering som en möjlighet
att få sin kunskap och kompetens värderad och dokumenterad oberoen-de av var kunskapen inhämtats. I Skolverkets (1999) oberoen-definition av
vali-dering heter det att valivali-dering är en värvali-dering av kunskaper och
färdig-heter som en person har skaffat sig genom studier, i samhällsliv och i arbetsliv, dvs både formellt och informellt. Valideringsutredningen
(SOU 2001:78) utgick från en definition där validering beskrivs som en
strukturerad bedömning, värdering och erkännande av kunskaper och kompetens som uppnåtts både i och utanför det formella utbildningsvä-sendet. Med Kunskapslyftskommittén och Valideringsutredningen kom
validering att få stor betydelse inom den kommunala vuxenutbildningen. För högskolans del aktualiserades validering med propositionen ”Den öppna högskolan” (2001/02:15). Där definieras validering som en
strukturerad metod för bedömning, värdering och erkännande av reell kompetens. I propositionen ger regeringen också sin syn på högskolans
roll i ett livslångt lärande och föreslår ändringar i högskoleförordningen både avseende grundläggande behörighet och särskild behörighet. Änd-ringarna innebär att kravet på grundläggande behörighet skall anses
uppfyllt också av den som genom svensk eller utländsk utbildning, prak-tisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förut-sättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning.
Lik-nande formulering gäller för särskild behörighet. Detta öppnar högsko-lan för andra än de som skaffat sig behörighet genom det formella ut-bildningssystemet. Detta ställer krav på högskolan att utveckla metoder för bedömning av reell kompetens och i detta sammanhang nämns
vali-dering. Regeringen ger också sin syn på tillgodoräknande av kunskaper
och färdigheter som en person kan ha skaffat sig utanför utbildningssy-stemet eller förvärvat i yrkesverksamhet. Dessa ska kunna tillgodoräk-nas för att få en utbildning avkortad. Regeringen påpekar att validering av reell kompetens ej ska påverka nivån på kraven som ställs för behö-righet eller tillgodoräknande av utbildning.
I departementsskrivelsen ”Validering mm – fortsatt utveckling av vuxnas lärande” (Ds2003:23) finns ännu en definition: Validering är en
process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumenta-tion och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besit-ter oberoende av hur de förvärvats. Departementsskivelsen berör
valide-ring inom gymnasieutbildningar. Den tar inte upp högskolan annat än genom påpekandet att högskolans ansvar för att göra individuella be-dömningar av reella kunskaper som sökande åberopar är förordningsre-glerat från 2003. Definitionen är ändå intressant för högskolans del då den tydliggör validering som process, ej enbart som metod.
Nyckelord när vi talar om och använder oss av validering är • bedöma
• värdera • dokumentera • erkänna
I en valideringsprocess ges den som valideras möjlighet att beskriva och synliggöra sin kompetens. Validören bedömer, värderar och erkänner denna, vanligtvis i förhållande till krav som ställs för
• tillträde till utbildning (behörighet)
• tillgodoräknande av utbildning eller delar av sådan
Utanför utbildningsväsendet handlar validering också om validering av yrkeskompetens riktad mot arbetslivet.
Validering för tillträde till utbildning
När en sökande till utbildning i högskolan åberopar reell kompetens är högskolan skyldig att bedöma huruvida den sökande kan tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Underlag för sådan bedömning kan vara den sökandes kompetensbeskrivning innehållande såväl självvärdering som intyg/betyg från tidigare utbildning och erfarenhet. Detta kan, där så behövs, kompletteras på olika sätt. Omfattningen av dylik validerings-process får bedömas från fall till fall. Bedömningen är alltid individuell och skall ej göras schablonmässigt.
Tillträdesutredningen (SOU 2004:29) påpekar att universitet och högskolor ska bedöma en sökandes reella kompetens, vilket innebär att göra en helhetsbedömning av den sökandes faktiska möjligheter att klara av den sökta utbildningen. Utredningen föreslår att det utöver de två nuvarande huvudvägarna in i högskolan, betyg och högskoleprov ska finnas en tredje väg som utredningen kallar av högskolan beslutade
urvalsgrunder. Av platserna på en utbildning föreslås att minst 10 pro-cent (upp till 40 %) fördelas utifrån denna urvalsgrund.
För att kunna göra en helhetsbedömning av en sökandes reella kom-petens och kunna använda en av högskolan beslutad urvalsgrund måste metoder för validering och alternativa urvalsinstrument utvecklas. Här står högskolan inför ett stort och viktigt utvecklingsarbete!
Validering för tillgodoräknande av utbildning
Validering som ett sätt att pröva det informella och ickeformella läran-det och sätta läran-detta i relation till läran-det formella blir särskilt tydligt när läran-det handlar om validering för tillgodoräknande av utbildning. För tillgodo-räknande av högskoleutbildning måste vi alltid utgå från högskolans krav. För lärarutbildningens del finns dessa uttryckta i examensordning, utbildningsplaner och i kursmål. Att utarbeta valideringsuppgifter där validanten ges möjlighet att beskriva och synliggöra sina kunskaper avseende kursmålen har visat sig vara en framgångsrik metod. Principen bör kunna användas i olika sammanhang där det handlar om validering för tillgodoräknande av utbildning, också när man väljer att validera mot examensmål. Uppgifterna utformas så att man har möjlighet att lösa dem utan att man har genomgått kursen/utbildningen ifråga. På vilket sätt man skaffat sig kunskaperna är i en valideringsprocess ovidkommande. Validering bygger på bedömning och värdering av de kunskaper indivi-den har utan att indivi-denne har studerat ett visst kursinnehåll kopplat till viss litteratur, deltagit i specifika kursmoment etc. Den faktiska kompetensen bedöms. Det handlar om vad individen har lärt sig genom studier, sam-hällsliv, arbetsliv mm, inte vilken utbildning denne tidigare har genom-gått. Det kan vara viktigt att påpeka att det inte i någon mening handlar om sänkta krav utan om erkännande av den kompetens man skaffat sig på annat sätt än genom formell utbildning. Resultatet av sådan valide-ring kan
• ligga till grund för tillgodoräknande
• tydliggöra behovet av (kompletterande) utbildning.
Det måste bli tydligt att validering inte är detsamma som tillgodoräk-nande. Om resultatet av en validering tydliggör behovet av komplette-rande utbildning kan detta också vara av stort värde för individen. I valideringsprocessen får validanten syn på sitt eget lärande. Kunskaper och erfarenheter fokuseras och sätts i relation till de krav som ställs. Såväl kompetens som kunskapsbehov tydliggörs. Valideringsprocessen
kan bli en del av individens kunskapsinventering. Resultatet av en vali-dering kan också ligga till grund för utfärdande av behörighetsbevis och kompetensbevis (i arbetslivet) men även tydliggöra vad som fattas för att få ett sådant.
Andras erfarenheter av validering
För att få veta om andra lärosäten har erfarenhet av validering av barn-skötare ställdes frågan till kolleger i landet och de olika lärarutbildning-arnas hemsida besöktes. Närmare kontakt togs med några projekt vid andra lärosäten vilka för detta projekt bedömdes vara intressanta (initialt med projekt vid Uppsala Universitet och Högskolan i Dalarna). Diskus-sioner fördes även med lärarutbildare i landet som står inför en liknande problematik. Mycket snart stod det klart att diskussioner om validering kan föras på en generell nivå medan vårt valideringsarbete och tillgodo-räknande av utbildning har att utgå från den utbildning vi har i Malmö. Vi konstaterade också att man vid några högskolor tillämpade ett gene-rellt tillgodoräknande som exempelvis kunde utgå från antalet år barn-skötaren varit yrkesverksam och inte utifrån validering av reell kompe-tens.
Under projektets gång har valideringsfrågorna haft en central roll på många högskolor och utvecklingen har gått framåt. Genom det valide-ringsprojekt som Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) drivit har mötesplatser erbjudits där erfarenhetsutbytet varit givande.
Sedan vårterminen 2003 finns på lärarutbildningen i Malmö en vali-deringsgrupp tillsatt av områdesprefekt Olle Holmberg. Denna grupp tar ansvar för att driva valideringsfrågorna inom lärarutbildningen. Förutom att valideringsgruppen följt arbetet med validering av barnskötare har man bl. a arbetat med valideringsfrågor som rör behörighet för tillträde till utbildning som leder till lärarexamen för arbete i gymnasieskolans yrkesförberedande program.
Utbildning för barnskötare som leder
till lärarexamen
När vi i projektgruppen för Fler lärare till förskolan diskuterade ning för yrkeserfarna barnskötare framhölls vikten av att sådan utbild-ning skall kunna leda till lärarexamen. Antingen direkt efter avslutad utbildning eller kunna tillgodoräknas i en framtida lärarutbildning. Vi ville alltså inte skapa en kompetenshöjande utbildning som inte tog sin utgångspunkt i lärarutbildningen. Ofta har kompetenshöjande utbild-ningsinsatser för barnskötare bestått av ett ”smörgåsbord” med lite utav varje. Innehållet kan visserligen till stora delar vara hämtat från lärarut-bildningen men har inte alltid haft det djup som krävs när innehållet behandlas i lärarprogrammet. Utbildningsinsatserna har för den enskilde barnskötaren varit positiva och den höjda kompetensen har varit väl-kommen i förskolan. Problemet ha uppstått när barnskötaren önskar vidare utbildning och försökt få tillgodoräkna sina kompetenshöjande kurser i lärarprogrammet. Inför skapandet av utbildningsalternativ för barnskötare är det därför angeläget att se till så att genomförd utbildning ska kunna tillgodoräknas i en utbildning som leder till lärarexamen.
Ny lärarutbildning – större valfrihet och möjlighet
att tillgodoräkna tidigare utbildning
Från hösten 2001 har vi i Sverige en förnyad lärarutbildning med en ny examen, Lärarexamen. Denna nya examen ersätter tidigare examina för lärare/pedagoger i fritidshem, förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Vid lärarutbildningen i Malmö innehåller utbildningen gemensamma kurser i en inledande termin om 20 poäng. Dessa kurser läser alla studenter oavsett vilken profil man vill ha på sin lärarexamen. I övrigt har studenten stora möjligheter att forma sin utbildning genom att välja huvudämneskurser och sidoämneskurser som ger den profil på examen som man önskar. Examen med profil mot förskolan kräver 140 poäng. Dessa fördelas på inledande termin 20 poäng, huvudämne om 80 poäng och sidoämne eller sidoämnen om 40 poäng. Om man vill bli lärare i förskolan kan man idag välja bland tio huvudämnen. Vid val av
sidoämne är friheten mycket stor. Förutom de förslag på sidoämnen som finns kan man föreslå andra kurser att studera.
När vi diskuterade vilka möjligheter en barnskötare har att tillgodo-räkna sig tidigare utbildning konstaterade vi att kurser som studerats vid högskola och som är relevanta i en lärarexamen är möjliga att få tillgo-doräknade som sidoämne. I vårt enkätmaterial och bland dem som vi mött genom tidigare utbildningsinsatser inom RUC hade vi år 2002 namn på 110 barnskötare som har mellan 40 och 220 högskolepoäng. Här fanns alltså flera barnskötare som skulle kunna få kurser tillgodo-räknade som sidoämne och därmed ha 100 poäng kvar till lärarexamen. Kunde vi genom validering tillgodoräkna mera?
Arbetsgruppen utökades under senhösten 2002 med flera lärarutbil-dare samt med två experter från Valideringscentrum, Malmö stad. Grup-pen kom också att utgöra en utvecklingsgrupp inom RUC. GrupGrup-pens första uppgift var att utveckla metoder för validering av yrkesverksam-ma barnskötares kompetens för tillgodoräknande av delar av lärarutbild-ningen.
Metodutveckling
Validering för tillgodoräknande av kurserna
i lärarutbildningens inledande termin
Avsikten var att erbjuda barnskötare med yrkeserfarenhet från försko-la/förskoleklass tillgodoräknande av delar av lärarutbilningen genom validering. Arbetet kretsade kring de områden som vi menar att man som barnskötare kan skaffa sig goda kunskaper om i anslutning till pe-dagogiskt arbete i förskolan. Vi började arbeta med kurserna i den inle-dande terminen. Dessa kurser handlar bl. a om förskolans/skolans sam-hällsuppdrag, läraruppdraget, värdegrundsfrågor, utveckling och lärande samt ställer krav på kommunikation, reflektion och dokumentation. Vi utgick från kursmålen, kategoriserade dessa och diskuterade olika typer av uppgifter genom vilka validanten kan ges möjlighet att beskriva och synliggöra sina kunskaper/sin kompetens. Vi valde att göra breda upp-gifter där många av kursmålen finns med i samma uppgift. Frågeställ-ningar som fanns med i utarbetandet av valideringsuppgifterna var • Vad synliggörs om uppgiften utformas så här?
• Vilken kompetens kommer till uttryck i dylik uppgift?
• Vilka kunskaper riskerar att bli osynliga i en uppgift med denna utformning?
• Hur kan …… beskrivas genom att uppgiften utformas på detta sätt? Diskussionerna mynnade ut i
• Vad måste vi få syn på?
• Hur formar vi då bäst uppgiften?
Vi strävade efter att få variation i uppgifterna och att använda olika arbetsformer. De ekonomiska ramarna begränsade dock variation i ar-betsformer men i en av uppgifterna använder vi oss av ett gruppsemina-rium. Där arbetar validanterna problembaserat tillsammans med handle-dare. Detta är ett värdefullt komplement till de i övrigt skriftliga inläm-ningsuppgifterna.
Valideringsuppgifterna kom att struktureras som uppgifterna A, B, C och D. Varje uppgift inleds med vilka mål som ska bli synliggjorda. Målen är hämtade från kursplanerna vilka i sin helhet, inklusive kurslit-teraturlista, också finns med som bilaga till valideringsuppgifterna. Ge-nom valideringsuppgifterna ges validanten möjlighet att beskriva och synliggöra sin kompetens. Man visar på kunskaper man har inom områ-det och reflekterar över hur dessa kommer till uttryck i områ-det egna arbetet. Genom exempel har man möjlighet att beskriva den egna erfarenheten och göra kopplingar till teorin. Härigenom får vi ett underlag för att bedöma, värdera och erkänna validantens kompetens avseende de kurs-mål vi validerar mot.
I utformandet av valideringsuppgifter är det utomordentligt viktigt att de ska vara möjliga att lösa utan att man har gått kursen man valide-ras mot. Uppgifterna utformas så att validanten ges möjlighet att synlig-göra och beskriva sina kunskaper oberoende av på vilket sätt man skaf-fat sig dessa. Validören har att få syn på kompetensen, bedöma och värdera denna. Om validanten har kunskaper motsvarande kraven för godkänt på kursen ifråga kan kursen tillgodoräknas. Resultat registreras i LADOK och kursbevis utfärdas.
Validering av verksamhetsförlagd tid
När studenter bedöms och i olika processer följs i den verksamhetsför-lagda delen av utbildningen, som vi kallar VFT, används vid lärarutbild-ningen i Malmö ett häfte På väg mot läraryrket. Lärarutbildarna Ing-Marie Svensson och Anders Olsson har utformat ytterligare ett underlag,
Utvecklingsprofil för studenten under VFT vilket vi i arbetsgruppen
beslöt titta närmare på. Utvecklingsprofilen är organiserad efter exa-mensordningens mål och rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot
lä-raryrket. Vi fann genom denna utvecklingsprofil ett möjligt redskap för
validering av VFT. Tillsammans med Ingela Bergman och Ronny Nils-son, arbetsgruppens experter från Valideringscentrum i Malmö stad, utgick vi ifrån utvecklingsprofilen och formade ett valideringsunderlag för VFT. Underlaget ger oss möjlighet att bedöma om validanten kan genomföra utbildning utan krav på att VFT ska ingå. En förutsättning är dock att validanten arbetar i verksamheten under utbildningstiden så att verksamhetsanknytning är möjlig.
I samband med att validanten påbörjar arbetet med valideringsupp-gifterna gällande kurserna i lärarutbildningens inledande termin kon-taktas dennes rektor som också får valideringsunderlaget för VFT. Vi ber rektor utse en medbedömare i verksamheten, vanligtvis validan-
tens arbetsledare. Medbedömaren och validanten arbetar tillsammans med valideringsunderlaget som innehåller ett antal frågeställningar under rubrikerna
• Allmänna och övergripande delar av lärarkompetensen • Kommunikativ förmåga samt Respons och bedömning • Värdegrundsfrågor samt Ledarskap
• Innehåll, metod och organisation • Dokumentation, reflektion och analys
Godkänd validering av VFT inom huvudämnet innebär att man får ett intyg på att man genomgått validering och kan tillgodoräknas 20 poäng VFT inom huvudämnet. Dessa registreras i samband med att kurserna inom huvudämnet rapporteras då de utgör del av huvudämneskurserna.
Genomförande av projektet
Validering av barnskötares kompetens
Efter att arbetsgruppen utvecklat metoder för validering och skapat upp-gifter såväl för validering av kurserna i termin 1 (bilaga 1) som valide-ringsunderlag för verksamhetsförlagd tid (bilaga 2) utökades uppdraget. Vi beslöt att lärarutbildarna i gruppen skulle vara bedömare i den valide-ringsprocess som planerades för barnskötare som ansökte om validering. Strategier för arbetet utarbetades och i samband med detta poängterades rättssäkerheten vid bedömningen. Följande arbetsgång beslutades: • Varje lärarutbildare får ansvar för ett antal validanter men har också
en medbedömande kollega i arbetsgruppen. Vid eventuell oklarhet konsulteras projektledaren som tredje part. Projektledaren håller kon-takt med samtliga samt tar huvudansvaret för genomgång och en för-sta bedömning av valideringsunderlaget för VFT. I anslutning till detta hålls vid behov även kontakt med validantens rektor eller den person i verksamheten som denne utser som medbedömare.
• Samtliga bedömare och projektledaren träffas vid ett eller vid behov flera avstämningsmöten under valideringsperioden. Här dryftas oklarheter och förslag ges till vidare bearbetning. Det kan handla om kontakter som tas med validanten eller samtal som bör hållas för att få ett förtydligande kring någon uppgift. Möjlighet att konsultera an-nan än sin medbedömande kollega i arbetsgruppen eller projektleda-ren ges också.
• Vid en beslutskonferens tar gruppen gemensamt beslut om godkän-nande av inlämnade valideringsuppgifter vilka ligger till grund för tillgodoräknande av kurserna i termin 1 samt underlaget för VFT. Projektledaren är examinator.
Utbildning för barnskötare med godkända
sidoämnen
Parallellt med utvecklingen av metoder för validering pågick diskussio-nen om vilken utbildning vi skulle kunna erbjuda yrkesverksamma barn-skötare. Det var naturligt att i ett första skede erbjuda de barnskötare
utbildning som har sina sidoämnen (40 poäng) klara. Efter validering och tillgodoräknande av den inledande terminen i den nya lärarutbild-ningen (20 poäng) har man 80 poäng kvar att studera för att nå de 140 poäng som krävs för lärarexamen. En väg att få fler lärare i förskolan skulle då kunna vara att erbjuda utbildning i huvudämnet Barndoms- och ungdomsvetenskap, 80 poäng.
Inför antagning ht 03 annonserades Barndoms- och ungdomsveten-skap, 80 poäng som fristående kurs med tanke på denna målgrupp. Sam-tidigt blev ännu en möjlighet, Särskild lärarutbildning (SÄL), aktuell. Som nämnts ovan krävs det 140 poäng för att få en lärarexamen för arbete i förskolan. För att kunna antas till lärarutbildning inom SÄL får det fattas högst 60 poäng för att få en lärarexamen. Med sidoämnena klara (40 p) och möjlighet att genom validering tillgodoräkna 20 + 20 poäng fanns här en möjlighet att få ihop de 80 poäng som krävs för att antas till sådan utbildning. Genom att utgå från kurserna i huvudämnet Barndoms- och ungdomsvetenskap och där skala bort 20 poäng VFT skapades en utbildning som skulle kunna genomföras inom SÄL. Vi hade nu två utbildningsalternativ för barnskötare med minst 40 poäng från tidigare studier.
Stort intresse för validering
Vi inbjöd till informationsmöte om validering och utbildning för yrkes-verksamma barnskötare. Trots den korta framförhållningen deltog ett 80-tal barnskötare vid mötet. Vi fick 77 intresseanmälningar och skicka-de valiskicka-deringsuppgifterna för påseenskicka-de. Därefter inkom ett 50-tal ansök-ningar om validering 20 + 20 poäng. Några sökande hade inte de 40 poäng från tidigare högskolestudier som krävdes. Efter att ha gallrat ut dessa hade vi 38 ansökningar om validering. En barnskötare bedömdes behöva valideras endast VFT, 20 poäng (men valde senare att avbryta valideringen). Övriga 37 inkom med de uppgifter som skulle ligga till grund för validering av lärarutbildningens inledande termin. Vårt arbete med att validera dessa tog vid. Fyra lärare i arbetsgruppen fick 9-10 validanter vardera. Dessa utgjorde också den seminariegrupp som re-spektive lärare fick att handleda i den problembaserade uppgift och den barnintervju som ligger till grund för uppgift D.
Resultatet av valideringen vt 03
Av de 37 som inkommit med valideringsunderlag fick en barnskötare avbryta av hälsoskäl. En barnskötare visade sig inte vara behörig enligt besked från Högskoleverket. Kvar fanns alltså 35 barnskötare.
När alla inlämnade uppgifter granskats stod det klart att vi här hade att göra med en grupp mycket kompetenta barnskötare. Samtliga valide-rades för tillgodoräknande av såväl den inledande terminens kurser som VFT. Flertalet kunde godkännas utan någon extra åtgärd. Tre lyftes fram för en närmare granskning och diskussion varpå vi konstaterade att de alla låg på tillräckligt hög nivå för ett godkännande. Två av barnskötarna fick i brev besked om att höra av sig för ett uppföljningssamtal. Det poängterades att det inte handlade om något annat än ett godkännande men att vi önskade ett förtydligande på några punkter. Utbildningsalter-nativet med fristående kurs behövdes aldrig då samtliga kunde antas till SÄL och hälsas välkomna till utbildning med start i september 2003.
Erbjudande om validering inför ansökan till
SÄL vt 04
Inför ansökan om utbildning för barnskötare med start vt 04 fick vi 31 ansökningar om validering. 12 stycken fullföljde valideringen varav vi kunde godkänna 9. I samtal med barnskötare som valde att ej fullfölja valideringen framkom att man inte var klar över att kraven för ett tillgo-doräknande var så höga. De som fullföljde valideringen utan godkänt resultat har alla invandrarbakgrund och en lärarutbildning från sitt tidi-gare hemland. Det blev tydligt att dessa inte har hunnit få tillräckligt med erfarenhet av arbete som barnskötare i förskolan och därmed ej haft förutsättningar för att skaffa sig de kunskaper som krävs för att klara valideringsuppgifterna.
Inför ansökan till SÄL med start ht 04
När denna rapport skrivs har ansökningstiden till Särskild lärarutbild-ning med start hösten 04 just gått ut. 37 barnskötare har ansökt om vali-dering. 25 av dessa bedöms att efter validering bli behöriga att antas till utbildningen. Hur många som fullföljer valideringen vet vi inte i dagslä-get. Som tidigare kan vi konstatera att långt fler än de som är behöriga eller kan bli det genom validering är intresserade av att utbilda sig vida-re och skaffa sig en läravida-rexamen för arbete i förskola/förskoleklass. Alla
som hör av sig önskar en utbildning på distans med möjlighet att arbeta i förskolan under utbildningstiden.
SÄL – en fantastisk möjlighet men
vad händer sedan?
Under perioden ht 03-ht 06 (sista ansökan 15 mars 2004) pågår det alltså lärarutbildning för barnskötare inom SÄL-projektet. Att denna möjlighet öppnades får ses som fantastiskt då det hittills varit vårt enda utbild-ningsalternativ riktat till barnskötare. Utbildningen genomförs på halv-fart och distans. Så länge utbildningen pågår finns information om denna på www.lut.mah.se/sal
Ett stort dilemma är att vi hittills inte har kunnat erbjuda ett utbild-ningsalternativ för alla de barnskötare som vi inte kan anta till SÄL. Flertalet barnskötare har inga högskolestudier bakom sig men många har gedigna kunskaper och erfarenheter som man har skaffat sig genom sitt arbete i förskola/förskoleklass. Också dessa barnskötare bör kunna er-bjudas validering för tillgodoräknande av kurserna i lärarutbildningens inledande termin och antas till utbildning i Barndoms- och ungdomsve-tenskap, 80 poäng. Efter sådan utbildning har man kvar att läsa sidoäm-nen om 40 p (en del har redan 10-20 p klara) för att först därefter ansöka om examensbevis. Också denna väg bör vara möjlig för en yrkeserfaren barnskötare att nå lärarexamen! Detta alternativ kan också vara intres-sant för kommuner som önskar höja kompetensen hos sina barnskötare och därmed utveckla verksamheten i förskolan. Utbildningen kan ske i flera steg där vissa delar kan ske som uppdragsutbildning medan andra delar sker genom fristående kurser som barnskötare kan söka på eget initiativ. Utifrån ovanstående resonemang framstår två framtida utbild-ningsalternativ som möjliga.
Barnskötare med erfarenhet av arbete som barnskötare i försko-la/förskoleklass erbjuds
• validering för tillgodoräknande av lärarutbildningens inledande ter-min 20 p och genomför utbildning i huvudämne 80 p. Därefter har man 40 p* kvar att studera.
Barnskötare med minst 5 års erfarenhet av arbete som barnskötare och pågående anställning i förskola/förskoleklass erbjuds
• validering för tillgodoräknande av lärarutbildningens inledande ter-min och genomför utbildning i huvudämne 80 p varav 22 p utgör re-levant tjänstgöring i förskola. Utbildningen genomförs under 6 ter-miner samtidigt som man arbetar halvtid i förskolan. Därefter har man 40 p* kvar att studera.
* Dessa kvarvarande 40 p kan läsas direkt eller senare, på heltid/deltid/distans. Några har redan läst en del av dessa 40 p. När man nått 140 p anhåller man om lärarexamen.
Lärarutbildningens mål bör vara att samtliga når lärarexamen men om någon väljer att ej läsa de återstående 40 p som krävs för lärarexamen kan vi ej göra något åt detta. Den risken får vi ta och samtidigt vara medvetna om att vederbörande har genomgått en kompetenshöjande utbildning som kommer förskolan till del. Min förhoppning är dock att alla ska nå examen då detta är den önskan som är tydlig hos de barnskö-tare som efterlyser dylik utbildningsväg.
Utvidgad användning av
valideringsmodellen
Validering av utbildning i montessoripedagogik
I samband med vårt arbete med validering av barnskötares kompetens för tillgodoräknande av kurserna i lärarutbildningens termin 1 kom frå-gan om man kunde få sin utbildning i montessoripedagogik validerad. Bland barnskötarna i vår enkät fanns 42 stycken som uppgav att de hade sådan utbildning. Vi bad att få titta närmare på några av dessa barnsköta-res utbildningsbevis i montessoripedagogik och konstaterade att de såg ut att motsvara de kurser som ges vid lärarutbildningen i Malmö upp till 20 poäng. Inte någon barnskötare i vårt enkätmaterial hade utbildning i montessoripedagogik motsvarande lärarutbildningens kurser upp till 40-poängs nivå.
Efter samma principer som för validering av lärarutbildningens för-sta termin utarbetade vi valideringsuppgifter som skickades till de 56 barnskötare som anmält intresse för att delta i denna del av vårt valide-ringsprojekt. Efter att ha haft dessa uppgifter till påseende ansökte 32 barnskötare med utbildning i montessoripedagogik om att bli validerade och vid datum för inlämnade av uppgifterna hade 26 lämnat in sina uppgifter. Samtliga 26 blev godkända och har fått intyg på att de genom validering erhållit betyget Godkänd på kurserna Montessoripedagogik, 1-10 poäng och Montessoripedagogik, 11-20 poäng. Av detta resultat kan vi dra slutsatsen att självvärdering i valideringssammanhang är av stor betydelse. Vi noterade att endast de som bedömde sin kompetens som tillräcklig lämnade in valideringsuppgifterna. Samtliga höll måttet!
Validering för tillgodoräknande av termin 1
i Lärarutbildning, 60 poäng
Efter att vi med gott resultat använt vår metod i samband med validering av yrkesverksamma barnskötare bestämde vi oss för att efter samma princip utveckla valideringsuppgifter för tillgodoräknande av termin 1 i
Lärarutbildning, 60 poäng. Dessa har ännu inte prövats men finns
Validering för tillgodoräknande
– fortsatt utvecklingsarbete
När vi arbetat med validering av barnskötare har vi initialt utgått från vissa på förhand bestämda kurser där vi anat att kursmålen till stor del svarat mot den kompetens som en yrkeserfaren barnskötare besitter. Tidigt stod det klart att vi framöver måste kunna erbjuda validering för tillgodoräknande av betydligt mer. Det optimala är att vi till vårt förfo-gande har valideringsmöjligheter gällande större delen av utbildningen. Detta förutsätter dock att vi kan erbjuda en individuell studiegång för dem som kan tillgodoräknas stor del av utbildningen. Som utbildnings-anordnare ser vi genast svårigheterna i detta, men ur såväl ett individ-perspektiv som i ett samhällsindivid-perspektiv kan detta drivas utifrån intentio-nerna i propositionen Den öppna högskolan (prop.2001/02:15). Enligt högskoleförordningen (kap 6, 12§) har en student rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än högskoleutbildning liksom kunskaper och fär-digheter som förvärvats i yrkesverksamhet. Regeringen påpekar att det inte är ekonomiskt försvarbart att personer tvingas genomgå kurser av formella skäl när de har den reella kompetensen som motsvarar kursin-nehållet. Regeringen skriver också att man är medveten om högskolor-nas svårighet att avgöra vilka reella kunskaper och färdigheter en person har och den utmaning högskolorna ställs inför när det gäller validering av reell kompetens i relation till behörighetskraven, tillgodoräknande av
kunskaper och erfarenheter samt anpassning av studiernas upplägg till individers reella kompetens.
Erfarenheter av valideringsprojekt vid
Uppsala universitet
Lärarutbildningen vid Uppsala universitet har på uppdrag av Botkyrka kommun genomfört validering av barnskötares kompetens mot lärarex-amen i förskola, förskoleklass och grundskolans första år. Projektet har varit omfattande och gällt såväl validering för behörighet för tillträde till utbildning, bedömning av reell kompetens och bedömning av kunskaper inom relevanta kunskapsområden. Valideringsinstrumentet innehåller intervju, uppsatsarbete, planeringsuppgift och litteraturuppgift.
Uppgif-terna görs såväl individuellt som i grupp. Dessutom ingår självskattning utifrån kursinnehåll. Man strävar efter en heltäckande bedömning av barnskötarens kompetens för att kunna värdera denna i förhållande till hela utbildningen. Resultatet visar att barnskötarna i projektet har kun-skaper motsvarande mellan 20 poäng och 45 poäng av de krav som ställs för lärarexamen. Rapport från detta projekt färdigställs vid Uppsala universitet under våren 2004.
Av erfarenheterna från projektet i Uppsala drar jag slutsatsen att det är få som genom yrkeserfarenhet kan skaffa sig kunskaper så att större delen av en lärarutbildning kan tillgodoräknas. Vi kan däremot inte bortse ifrån att någon kan ha en mera heltäckande kompetens och begära att få denna validerad. Personer med utbildning inom för lärarutbild-ningen näraliggande områden/ämnen eller en lärarutbildning från annat land än Sverige kan i kombination med yrkeserfarenhet från försko-la/skola ha skaffat sig de kunskaper som krävs. Vi kan ej heller på för-hand veta vilka kurser en individ har tillräcklig kompetens för att kunna bli tillgodoräknad. Vi behöver vidga vår beredskap för validering omfat-tande större del av utbildningen än den vi för närvarande har.
Utveckling av valideringsunderlag
Om vi menar att vi tar högskolans roll i det livslånga och livsvida läran-det på allvar måste utvecklingsarbetet kring validering gå vidare. Utifrån resonemanget ovan kommer vi förr eller senare att behöva utveckla mer omfattande valideringsunderlag. Kolleger vid andra lärosäten och som på olika sätt arbetar med validering har ställt frågan om varför vi inte validerar mot examensmål. Vi har hittills validerat mot kursmål men vi kan ej bortse från frågan. Vi bör diskutera om vi i det fortsatta valide-ringsarbetet ska utgå ifrån examensordningens mål. Vad innebär det då att ha de kunskaper och färdigheter som krävs för att förverkliga
försko-lans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i ut-vecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer? Om vi ser detta som examensordningens övergripande mål,
hur tänker vi då kring det som därefter uttrycks som ”Studenten skall vidare kunna
– omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområ- den så att alla elever lär och utvecklas,
– bedöma och värdera elevers lärande och utveckling samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
– orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden, – inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid
presentation av ämnesstoffet,
– självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvär-dera och utveckla
undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledning-en av dledning-enna,
– tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt rele-vanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksam-heten,
– använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna.”
Är det så att vi istället för att utgå från kursmål bör utgå från examens-ordningens mål? Vad vinner vi på det? Är det bättre för validanten? Behöver vi ha beredskap för både och? Jag ser ett antal frågor som be-höver diskuteras
• Är examensmålen tillräckligt konkreta för ett valideringsarbete? • Är våra kursmål en konkretisering av examensmålen och därmed
tydligare att validera mot?
• Finns det kursmål som inte är kopplade till examensmålen och där-med egentligen inte nödvändiga för examen?
• Finns mål i examensordningen som vi saknar i våra kursplaner? • Vad ligger i examensordningens ”Härutöver gäller de mål som
re-spektive högskola bestämmer”?
Dessa frågor aktualiseras i hög grad när vi arbetar med validering mot mål för tillgodoräknande av utbildning och ska ta ställning till vilka mål vi ska validera mot. Frågorna bör också vara viktiga att fundera över i kursplaneskrivandet och vid revidering av utbildningens kursplaner. En viktig fråga för utbildningsanordnaren men som också har betydelse för validanten är:
• Hur formas den utbildning som följer efter en validering beroende på om vi validerat mot kursmål eller examensmål? Vari ligger skillna-den och vilka möjligheter har vi?
När det gäller fortsatt arbete med validering behöver vi ta ställning till om vi ska fortsätta att utveckla valideringsunderlag där vi utgår ifrån kursmål eller om vi ska konstruera sådana utifrån examensmål.
Nu går vi vidare!
För att möjliggöra validering av de kunskaper och erfarenheter som en barnskötare har skaffat sig genom sitt arbete i förskolan eller på annan informell väg bör vi utveckla valideringsunderlag gällande för större delen av huvudämnet Barndoms- och ungdomsvetenskap och i förläng-ningen även andra huvudämnen. Mot bakgrund av resonemanget tidiga-re synes det förmätet att på förhand avgöra vad vi erbjuder att tillgodo-räkna genom validering. Det bör vara validanten som avgör vilken kom-petens man önskar får bedömd, värderad, dokumenterad och erkänd. Det bör kunna gå att göras mot samtliga mål oavsett om vi utgår från exa-mensmål eller kursmål. Kan vi komma dithän att underlag finns för validering av större delen av utbildningen och att validanten väljer vilka utbildningskrav man önskar valideras mot visar vi att vi tar validering av reell kompetens på största allvar! Detta förutsätter dock en annan hanter-ing av de resurser högskolan får, något som också SUHF’s validerhanter-ings- validerings-projekt och Tillträdesutredningen (SOU 2004:29) påpekar. Tillgodoräk-nade poäng bör utgöra grund för beräkning av helårsstudenter!
Att tydliggöra kraven
Tillgodoräknande av en stor del av en lärarutbildning kommer troligen aldrig att bli verklighet annat än för ett fåtal. Att endast genom yrkeser-farenhet skaffa sig kunskaper motsvarande större delen av utbildningen ser jag som i det närmaste omöjligt. Barnskötare åberopar ofta den kom-petens man skaffat sig genom sitt yrke. Ibland uttrycks irritation över att man ska behöva genomgå en utbildning i omfattningen 140 poäng för att få en lärarexamen. Att tydliggöra kraven är viktigt för att öka förståel-sen. Valideringsuppgifter kopplade till målen kan bidra till detta. Vårt valideringsprojekt har visat att barnskötare som får ta del av våra valide-ringsuppgifter och ser vilka krav som ställs många gånger själv kan skatta sin kompetens. En del väljer då att avstå från att utföra uppgifter-na. Andra vill se hur långt deras kompetens räcker. Validering kan tyd-liggöra både vad som kan tillgodoräknas och vad som behövs av (kom-pletterande) utbildning för att få en lärarexamen. Värdet av validering som individens kunskapsinventering är stort och en väsentlig del i en valideringsprocess. När behovet av utbildning tydliggörs kanske
valide-ringsuppgifter också kan bli ett verktyg för rekrytering till lärarutbild-ningen. Man vill helt enkelt lära sig mer!
Validering av barnskötare och andra
Att erbjuda alla barnskötare som önskar validering är av ekonomiska och personella skäl ej möjligt. För barnskötare med yrkeserfarenhet och som antas till lärarutbildning bör det dock vara möjligt liksom i anslut-ning till uppdragsutbildanslut-ning för barnskötare. För detta behöver vi skapa rutiner och vidareutveckla våra metoder. Då får vi också en större bered-skap att möta det behov av validering som andra än barnskötare kan ha behov och intresse av. Våra metoder är generella och kan anpassas till alla profiler/inriktningar på en lärarexamen och med stor sannolikhet också på andra yrkesutbildningar inom högskolan.
Referenser
Ahn Song-Ee, Anderssson Per, Sjösten Nils-Åke. Att värdera kunskap,
erfarenhet och kompetens. Perspektiv på validering. Myndigheten för
skolutveckling. Forskning i fokus nr 9 (2003) Stockholm: Fritzes Ds 2003:23. Validering mm – fortsatt utveckling av vuxnas lärande. Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet
Regeringens proposition 2001/02:15. Den öppna högskolan. Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet.
Rosenquist Ingrid (2001). På väg mot läraryrket. Den
verksamhetsför-lagda tiden i lärarutbildningen. Malmö högskola. Lärarutbildningen.
Skolverket (1999). Validering. Stockholm: Skolverket.
SOU 1996:27. En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. Stock-holm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet.
SOU 2001:78. Validering av vuxnas kunskap och kompetens. Stock-holm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet.
SOU 2004:29. Tre vägar till den öppna högskolan. Stockholm: Reger-ingskansliet, Utbildningsdepartementet.
SUHF (2003). Slutrapport – validering av reell kompetens. SUHF´s rapport.
Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning (2003). Instrument
för validering av barnskötares kompetens mot lärarexamen i förskola, förskoleklass och grundskolans första år. (Rapport avseende hela
Bilaga 1
Validering av yrkesverksamma barnskötares
kompetens för tillgodoräknande av delar av
utbildning som leder till Lärarexamen med
inriktning mot arbete i förskola/förskoleklass
Validering* av yrkesverksamma barnskötares kompetens för tillgo-doräknande av delar av utbildning som leder till Lärarexamen med
inriktning mot arbete i förskola/förskoleklass
.
För att genom validering få tillgodoräknat kurserna i lärarutbildningens första temin, vilket motsvarar 20 poäng, kan högskolan göra en indivi-duell bedömning och en värdering av dina kunskaper i relation till de mål som finns i kurserna Att bli lärare, 10 p och Utveckling och lärande,
10 p. På sidorna 4-7 presenteras de uppgifter som ligger till grund för
validering av termin 1. Som bilaga 1 medföljer kursplanerna för de båda kurserna. Som bilaga 2 finns för kännedom sådan blankett din arbetsle-dare ska fylla i för validering avseende två kursmål i de aktuella kurser-na. Högskolan skickar sådan blankett till den rektor eller arbetsledare du uppger i din valideringsansökan. Önskar du också valideras 20 poäng av det som i lärarutbildningen i Malmö kallas Verksamhetsförlagd tid
(VFT) ges även denna möjlighet. Se särskild information om detta. Vi
genomför valideringen i två delar, kurserna i termin 1 (20 p) för sig och VFT (20 p) för sig. Ansökan om validering ska vara oss tillhanda
senast den 15/3 2004 under adress
Malmö högskola Lärarutbildningen Anita Svensson 205 06 Malmö
OBS! Validering genomförs endast om ansökan inkommit i tid och du är
behörig till sökt utbildning där validering av ovanstående erbjuds.
Valideringsuppgifter
Valideringsuppgifterna är benämnda A, B, C och D. Uppgifterna skall redovisas skriftligt.
OBSERVERA att alla skriftliga arbeten skall göras på dator och skrivas
i Times 12.
Uppgifterna A, B och C häftas samman och skickas i C4-kuvert (inga plastfickor, mappar e.dyl) till lärarutbildningen under samma adress som ovan.
Senaste inlämningsdag för uppgifterna A, B och C är onsdagen den 14 april 2004.
Uppgift D skall skickas/lämnas på samma sätt och till samma adress.
Alla dokument som lämnas in ska tydligt märkas med namn, person-nummer och fullständig adress samt telefonperson-nummer där du kan nås på dagtid.
För att kunna genomföra uppgift D krävs närvaro och aktivt deltagande i seminarium en av dagarna måndag/onsdag i v 17. Tid och plats med-delas senare.
Måndagen den 22 mars kl. 17.15 informeras om valideringen i sal
V124, Lärarutbildningen, Munkhättegatan 3 i Malmö. Till detta infor-mationsmöte hälsas du hjärtligt välkommen! Mötet är inte obligatoriskt för att delta i valideringen. Frågor rörande valideringsuppgifterna kom-mer dock inte att kunna besvaras vid annat tillfälle.
Besked om resultatet av valideringen skickas ut under v. 24. Lycka till!
Astrid Tursell, Projektledare
* Validering = en strukturerad metod för bedömning, värdering och erkännande av reell kompetens.
Uppgift A
Med uppgiften nedan skall du beskriva och synliggöra dina kunskaper gällande följande kursmål:
• kunna problematisera läraruppdraget utifrån institutionernas värde-grund, verksamhetsmål och bakgrund
• kunna problematisera begreppet ”en skola för alla” (en förskola för alla”) i förhållande till verksamheten och styrdokumenten Uppgiften innebär också att kunna reflektera över sin egen professions-utveckling.
1a. Redogör för tre olika exempel på hur du i ditt arbete som barnsköta-re utifrån Läroplan för förskolan (Lpfö98) kan arbeta i förskolan och då med särskilt beaktande av värdegrundsfrågorna och en
för-skola för alla.
1b.* Redogör för tre olika exempel på hur du i ditt arbete som barnsköta-re utifrån Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklas-sen och fritidshemmet (Lpo94) kan arbeta i förskoleklasförskoleklas-sen och då
med särskilt beaktande av värdegrundsfrågorna och en skola för
alla.
* alternativ uppgift för den som arbetar i förskoleklass. Övriga besvarar 1a.
Omfånget av det skrivna arbetet i uppgift A:1a resp A:1b ska vara högst två sidor.
2. Beskriv hur du tänker dig utvecklingen av din yrkesroll från barn-skötare till lärare i förskola/förskoleklass. Hur tror du att din yrkes-roll kommer att utvecklas?
Vilka förväntningar har du på ditt eget lärande och utveckling i en utbildning som leder fram till lärarexamen för arbete i förskola och förskoleklass?
Uppgift B
Med denna uppgift skall du beskriva och synliggöra dina kunskaper gällande följande kursmål:
• ha kunskap om olika kommunikationsformers samband med lärande • vara orienterad om hur lärande och begreppsutveckling äger rum i
tal- och skriftspråkliga sammanhang.
– Utgå från en förskolegrupp, gärna den där du är verksam. Beskriv barngruppen. Ange de förutsättningar som är karakteristiska för gruppen. Grovplanera för ett tema eller arbetsområde för valfri tids-period där du ger exempel på hur olika kommunikationsformer som berättande, bild, drama, musik, rörelse, samtal och eventuellt skrift kan användas i arbetet.
Beskriv på vilket sätt kommunikationsformerna kan medverka till att barnen får kunskap om sin omvärld.
Omfånget av det skrivna arbetet i uppgift B ska vara ca 2 sidor.
Uppgift C
Med denna uppgift ska du beskriva och synliggöra dina kunskaper gäl-lande följande kursmål:
• utifrån olika perspektiv kunna beskriva processer som påverkar människors utveckling och lärande
• kunna dokumentera, beskriva och reflektera över situationer och miljöer
Perspektiv på barns vardag
Vilka möjligheter har vi att ta del av barns vardag? Kan man genom iakttagelser och frågor få syn på någon del av ett barns vardag i försko-lan eller skoförsko-lan? Du får i uppgift att försöka göra detta på följande sätt: – Samla in egen dokumentation i form av t ex några barnobservationer,
barnteckningar och målningar som ett sätt att få mer kunskap om barn i denna ålder. Vad samtalar barnen om just nu? Vad leker bar-nen? Dokumentera detta.
Gör även några dokumentationer kring barnets omgivande miljö i förskolan/skolan ur ett utvecklings- och lärandeperspektiv.
Låt din dokumentation vara utgångspunkt för ett samtal (intervju) om barnets vardag. Be barnet berätta; vad tycker hon/han är viktigt, spän-nande, roligt, tråkigt och ledsamt? Hur tänker barnet?
Sammanställ sedan dokumentationen. Har du fått nya insikter? Hur ser
vardagen ut för barnet? Vad är viktigt? Vilka slutsatser drar du av dina dokumentationer?
Jämför med dina egna tidigare erfarenheter och försök relatera till lit-teratur om barns utveckling och lärande. Du kan även använda skönlitte-ratur och facktidskrifter. Avslutningsvis ska du skriva något om vad du har lärt dig av uppgiften.
Dokumentationsarbetet ska resultera i ett skriftligt arbete.
Detta skriftliga arbete ska omfatta:
• En kort beskrivning av barnet du valt (fingerat namn, ålder, kön och i vilken verksamhet hon/han befinner sig), motiv för val av barnet. • En kort sammanfattning av den bild du fått av barnets vardag och
omgivandemiljö genom din dokumentation och i samtal med barnet. • En reflekterande del (se ovan och använd de frågor som finns i
stycket som inleds med: ”Sammanställ sedan dokumentationen ….”). Omfånget av det skrivna arbetet i uppgift C ska vara 2-3 sidor + något exempel på den egna dokumentationen bifogas.
Senaste inlämningsdag för uppgifterna A, B och C är onsdagen den 14 april 2004 kl. 12.00.
Uppgift D
Med denna uppgift skall du beskriva och synliggöra dina kunskaper gällande följande kursmål
• ha kunskap om och kunna diskutera lokala och globala framtidsfrå-gor
• kunna diskutera hur skilda sociala, kulturella och samhälleliga för-hållanden och processer påverkar egna och andras livsvillkor bl a ur aspekterna kön, klass och etnicitet
• kunna dokumentera och beskriva barns och ungas tankar om lokala och globala framtidsfrågor
1. En heldag i vecka 17 samlas deltagarna på Lärarutbildningen i Malmö för ett så kallat PBU-seminarium (Problembaserad uppgift). På seminariet skall du i en grupp med ca sju andra deltagare formul-era frågeställningar utifrån de två första av ovanstående mål. Seminariet kommer att ledas av en lärarutbildare på Lärarutbildnin-gen. De frågeställningar som din grupp formulerar kommer du att bearbeta individuellt.
Sammanställning av dina svar och dina reflektioner skall lämnas på Lärarutbildningen senast måndagen den 10 maj kl. 12.00.
Obs! Allt material till denna uppgift kommer att presenteras och lämnas
på seminariet i vecka 17. För att kunna deltaga i valideringen är närvaro vid detta seminarium obligatoriskt.
2. Barns tankar om lokala och globala framtidsfrågor (tredje målet) Syftet med uppgiften är:
• Att träna pedagogisk dokumentation genom samtal med barn • Att få kunskap om barns tankar om lokala och globala
framtidsfrå-gor
I en skriftlig redovisning tar du upp följande:
– Berätta vem du valt att samtala med och motivera varför. Fundera över om du vill samtala med ett barn eller en grupp, barnets ålder osv. Tänk på att anonymisera barn och plats.
– Beskriv planering och genomförande:
– Reflektion om vilket frågeområde som är lämpligt att samtala om med små barn och valet av frågor. Börja gärna frågor med ”Be-rätta” för att undvika att samtalet blir till ett förhör. Bilder kan också vara till hjälp under samtal med barn.
– Reflektera över intervjusituationen. Sträva efter att vara aktivt lyssnande och utveckla samtalet med hjälp av följdfrågor.
– Beskriv vad du fått veta om barns tankar om lokala och globala framtidsfrågor under samtalet. Vad tycker du är intressant, överras-kande eller skrämmande?
Sammanställning av dina svar och dina reflektioner skall lämnas på Lärarutbildningen senast måndagen den 10 maj kl. 12.00.
Obs! Mer material till denna uppgift kommer att presenteras och lämnas
på seminariet i vecka 17.
Bilaga 1a
Kursplan för
Att bli Lärare, 10 p
Becoming a teacher
Kurskod: LL1 501
Utbildningsområde: Undervisning Ämne: Utbildningsvetenskap Nivå : A (1 -20)
Fastställande: Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen, reviderad
2002-08-15 2001-06-08.
Behörighet
se utbildningsplan
Syfte
Syftet med kursen är att studenter ska utveckla kunskap om förskolan och skolan som samhällsinstitutioner och grundlägga förståelse för det kommande pedagogiska uppdraget. Kursen syftar också. till att studenter med utgångspunkt från egna erfarenheter, i tvärvetenskapliga studier ska utveckla förståelse för och kunskap om sina egna och andras livsvillkor. I kursen ingår 1,5 poäng verksamhetsförlagd tid varav 1 poäng utgörs av en sammanhängande period.
Mål
Efter genomgången kurs ska studenten
• ha kännedom om lärarutbildningen, dess krav och villkor samt om studenters rättigheter*
• kunna problematisera läraruppdraget utifrån institutionernas värde-grund, verksamhetsmål och bakgrund
• ha kunskap om det pedagogiska ledarskapets villkor och gestaltning • kunna dokumentera, beskriva och reflektera över situationer och
miljöer
• kunna diskutera hur skilda sociala, kulturella och samhälleliga för-hållanden och processer påverkar egna och andras livsvillkor bl a ur aspekterna kön, klass och etnicitet
• ha kunskap om olika kommunikationsformers samband med lärande • ha visat ett engagemang och intresse för elever och deras villkor och
behov**
• ha visat en förmåga att samarbeta med förskolans och skolans per-sonal och en öppenhet för att upprätta en dialog**
• kunna reflektera över sin egen professionsutveckling** *gäller om kursen läses som första kurs termin 1
** gäller om kursen läses som andra kurs termin 1
Innehåll*
Kursen tar sin utgångspunkt i studenternas egna bakgrunder och tidigare erfarenheter.
Frågor avseende värdegrunds- och demokratifrågor, samhällsupp-draget, förskolans och skolans framväxt och styrning, framtidsperspektiv och grundläggande värderingar behandlas i förhållande till studenternas egna värderingar och upplevelser av verksamheten. Internationella kon-ventioner och överenskommelser behandlas. I den verksamhetsförlagda delen studeras läraruppdraget och det pedagogiska ledarskapet. Metoder för observation och dokumentation studeras för att kunna tillämpas i förskole-, skol- och uppväxtmiljöer**. Studenternas egna bakgrunder och erfarenheter och dokumentationen bildar utgångspunkt för tvärve-tenskapliga studier av människors livsvillkor. Särskilt belyses betydel-sen av aspekter som kön, klass och etnicitet. I det sammanhanget ges också möjlighet till jämförelser och diskussioner kring stad och lands-bygd, olika generationer och olika uppväxtmiljöer. Dessa reflektioner och jämförelser kopplas till teorier kring skilda sociala, kulturella och samhälleliga förhållanden.
Studenterna ska under kursen pröva olika kommunikationsformer som t. ex. skrivande, muntligt berättande, arbete med bild och form, rörlig bild, Ang, musik, dramatisk gestaltning och rörelse och reflektera över deras samband med lärande.
• I kursen ingår 5p integrerade tvärvetenskapliga ämnesstudier med inriktning mot socialisationsfrågor och livsvillkor. Den inledande terminens båda kurser innehåller tillsammans 3p C.
• * Gäller om kursen läses som första kurs termin 1.
Resurser för lärande - arbetsformer
Arbetsformer utvecklas, med utgångspunkt i kursens syfte, mål, innehåll och tidigare kursvärderingar. I kursen ingår arbetsformer som föreläs-ningar, lektioner, seminarier, gestaltande framställföreläs-ningar, självstudier och arbete i grupp. Fältstudier genomförs i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och i olika uppväxtmiljöer. Studenternas arbets-uppgifter och reflektioner under kursen redovisas i en studentportfolio. Portfolion utgör ett redskap för studenterna att följa sin egen utveckling.
Prestationsbedömning
Kriterier för bedömning utgår från kursens mål. Former för bedömning av studenternas prestationer klargörs vid kursstart. Reflektioner redovi-sade i portfolion kan utgöra underlag för bedömning. God språkbehand-ling krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar.
Betygsgrader
underkänd, godkänd
Kursvärdering
Kursvärdering utgår från kursens syfte och mål. Den sker under kursens gång och i slutet av kursen. De faktiska formerna beslutas gemensamt av studenter och lärarutbildare. Studentportfolion kan utgöra en kursvärde-ring. Kursledaren är ansvarig för att en för kursen sammanfattande ut-värdering i samråd med studenterna upprättas och görs tillgänglig för kommande kurser.
Kurslitteratur
Obligatorisk litteratur.
Gunnarsson, Bernt & Persson, Kerstin (1998) Läraren och det pedago-giska ledarskapet.
Malmö; Malmö Högskola (77s)
Bengtsson, Hans & Svensson, Krister. (1999) Ansvar och sekretess i förskola och skola. Stockholm: Liber (273s)
Hultinger, Eva-Stina & Wallentin, Christer (1996) Den mångkulturella skolan.
Lund; Studentlitteratur (306s) (Läses kurs 1) alternativt Krock eller möte. Om den mångkulturella skolan. (Delbetänkande av Skolkommit-tén, SOU 1996:143). (228 s) (Läses kurs 2)
Lika för lika. Strategier för en jämställd skola (1998). Lärarförbundet (48 sid).
Lind, Ulla & Åsén, Gunnar (red) (1999), En annan skola - elevers bilder av skolan som kunskapsrum och social arena. Stockholm: HLS förlag. (158 sid)
Lärarförbundet. (2002). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkes-etiska principer.
Malmö Högskola (2000). Studentens rättigheter och skyldigheter vid Malmö Högskola. ( 10 s)
(Tillgänglig på nätet)
Norell Beach, Annie. (1996) Mångfald och medkänsla i förskolan. Räd-da Barnen. (100s)
Sandström-Madsén, Ingegärd (2000) Skriva för att lära. Kristianstad; Centrum för kompetensutveckling, Högskolan i Kristianstad. (35s) Skolverket. (1995) Överenskommet! Fyra internationella överenskom-melser som ligger till grund för de nya läroplanerna. (Tillgänglig på www.skolverket.se)
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000) Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan.
Stockholm; Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet. (121s)
Bilaga 1b
Kursplan för
Utveckling och lärande, 10 p
Development and learning
Kurskod: LL1502
Utbildningsområde: Undervisning Ämne: Utbildningsvetenskap Nivå: A (1 -20)
Fastställande: Utbildningsnämnden för Lärarutbildningen, reviderad 2002-08-15 2001-06-08.
Behörighet
Se utbildningsplan.
För fristående kurs: Grundläggande behörighet samt SvB/Sv2B + EnA + ShA
Syfte
Syftet är att studenter ska utveckla kunskap om olika perspektiv på människors utveckling och lärande samt kritiskt granska förskolans och skolans uppdrag att vara en utvecklingsmiljö för alla. Syftet är också att studenter i ett tvärvetenskapligt perspektiv ska analysera och utveckla kunskap om lokala och globala framtidsfrågor. I kursen ingår 1,5 poäng verksamhetsförlagd tid.
Mål
Efter genomgången kurs ska studenter
• ha kännedom om lärarutbildningen, dess krav och villkor samt om studenters rättigheter*
