Muskuloskeletala besvär hos tandhygienister : En enkätstudie inom privat sektor

Muskuloskeletala besvär

hos tandhygienister

HUVUDOMRÅDE: Oral hälsovetenskap, termin 6 FÖRFATTARE: Farahnaz Hossaini & Emelie Joling JÖNKÖPING 2021 juni

Sammanfattning

Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomst av självrapporterade muskuloskeletala besvär (MSDs) hos tandhygienister. Metod: Metoden var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med en webbaserad enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av alla legitimerade tandhygienister inom den privata sektorn i Region Skåne som var sökbara via klinikernas hemsidor. Det var 92 tandvårdskliniker som kontaktades där det fanns totalt 159 möjliga deltagare. Resultat: Antalet tandhygienister som besvarade enkäten var 30 och av dessa hade 23 (77%) av deltagarna MSDs eller hade haft tidigare. Resultatet visade ingen statistisk signifikant korrelation mellan variablerna ålder, yrkesaktiva år som arbetande tandhygienist samt träningsmängd avseende förekomst av MSDs. Resultatet visade dock att ju äldre individen var desto högre var förekomsten av MSDs då besvären ökade från 43 års ålder. Det framkom även att de flesta deltagare utvecklade MSDs efter åtta år som yrkesverksamma tandhygienister. Slutsats: Det var vanligt förekommande med MSDs hos deltagarna i studien. Ytterligare forskning med en större population krävs för att kunna säkerställa om det finns ett samband mellan variablerna ålder, yrkesaktiva år som arbetande tandhygienist samt träningsmängd avseende förekomst av MSDs.

Summary

Musculoskeletal disorders among dental hygienists - A survey study in the private sector

Aim: The purpose of the study was to investigate the occurrence of musculoskeletal disorders (MSDs) among dental hygienists. Method: It was a cross-sectional study with a quantitative approach with a web-based survey as a measuring instrument. The sample consisted of licensed dental hygienists in the private sector in Skåne County that could be identified via the clinic’s websites. There were 92 dental clinics that were contacted and a total of 159 possible participants. Results: The number of dental hygienists who answered the survey was 30 and of these, 23 (77%) of the participants had MSDs or had it before. The results showed no statistically significant correlation between the variables age, working years as a dental hygienist and the amount of exercise regarding the prevalence of MSDs. It showed that MSDs increased when the individual got older, more specific from the age of 43. Most participants developed MSDs after eight years as working dental hygienists. Conclusion: MSDs was common among the participants in the study. Further research with a larger population is required to be able to ensure if there is a relationship between the variable age, occupational year as a working dental hygienist, amount of exercise and the prevalence of MSDs.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Muskuloskeletala systemet... 1

Muskuloskeletala besvär ... 2

Faktorer som är associerade med muskuloskeletala besvär ... 2

Ergonomi ... 4

Tandvårdssystem i Sverige ... 4

Tandhygienistprofessionen ... 4

Tandhygienistens arbetsmiljö ... 5

Muskuloskeletala besvär hos tandhygienister ... 5

Problemformulering ... 6

Syfte ... 7

Frågeställningar ...7

Material och metod ... 8

Design ... 8 Urval ... 8 Datainsamling ... 8 Enkät ... 8 Pilotstudie ... 9 Tillvägagångssätt ... 9 Dataanalys ... 10 Etiska överväganden ... 10

Resultat ... 11

Deltagarnas svar på bakgrundsfrågor ... 11

Yrkesaktiva år ... 11

Antal år på den nuvarande arbetsplatsen ... 12

Anställningsform och klinikstorlek ... 12

Arbetsuppgift ... 12

Förekomst av MSDs ... 12

Samband mellan förekomst av MSDs och ålder ... 13

Samband mellan förekomst av MSDs och yrkesaktiva år som tandhygienist ... 13

Samband mellan förekomst av MSDs och träningsmängd ... 14

Övriga enkätfrågor ... 14

Diskussion ... 15

Metoddiskussion ... 15

Urval ... 15 Enkät ... 16 Pilotstudie ... 16 Tillvägagångssätt ... 17 Dataanalys... 17 Etiska övervägande ... 17 Validitet ... 17 Reliabilitet ... 18 Resultatdiskussion ... 19 Bortfallsanalys ... 19 Förekomst av MSDs ... 19

Samband mellan förekomst av MSDs och ålder ...20

Samband mellan förekomst av MSDs och yrkesaktiva år som tandhygienist ... 21

Samband mellan förekomst av MSDs och träningsmängd ... 21

Anställningsform och klinikstorlek ... 21

Övriga enkätfrågor ... 22 Kliniska implikationer ... 23 Vidare forskning ... 23

Slutsats ... 25

Tackord ... 26

Referenser ... 27

Bilagor

1

Inledning

I dagens samhälle spenderar människor en stor del av sitt liv på sin arbetsplats. I vissa yrken, till exempel inom tandvården kan olika arbetsmoment till exempel att ständigt sträva efter att ha en direkt insyn i patientens munhåla (1), bidra till fysiska besvär såsom musculoskeletal disorders (MSDs), muskuloskeletala besvär, som är synonymt med belastningsbesvär. Genom att sträva efter att arbeta ergonomiskt kan dessa besvär förebyggas (2). Dessa besvär kan innebära smärta i muskler, ligament, senor eller leder (3). En indisk studie från 2020 (4) visade att tandvårdspersonal löper stor risk för MSDs på grund av arbetsrelaterade faktorer, såsom hur en behandlare sitter under arbetspassen. En annan studie från Korea från 2020 (5) visade att det var 89% av tandhygienisterna som hade upplevt arbetsrelaterad smärta i nacken. I dagsläget finns det dock få svenska studier som har undersökt förekomst av MSDs hos tandhygienister. En studie av Staneva från 2014 (6) visade att MSDs förekom hos 95% av deltagarna. Dessa besvär är dessutom en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige (7). Under 2019 orsakades 33% av arbetsrelaterade besvär av kroppslig felbelastning (8). På grund av detta anser författarna att detta är ett viktigt ämne att belysa och studien har därför en ambition att kartlägga detta, med en inriktning på tandhygienister i Region Skåne. Studien kan förhoppningsvis ge en bild över självrapporterade MSDs hos tandhygienister i Sverige. Detta kan i sin tur leda till en medvetenhet om yrkesrelaterade kroppsbesvär för att kunna utveckla en hållbar ergonomisk arbetsmiljö för tandhygienister.

Bakgrund

Muskuloskeletala systemet

Människan består av ett skelett- och muskelsystem som även benämns som rörelseapparaten. Det är systemet som finns i människans kropp som utgörs av stödjevävnader, ben, brosk, ligament, leder och muskler som tillsammans utför kroppens rörelser. Skelettsystemet består av cirka 200 ben och utgör grunden av den mänskliga kroppens uppbyggnad. Skelettet är den del som håller ihop kroppen, stödjer de mjuka vävnaderna, bidrar till värmeproduktion samt skyddar de inre organen. Det muskuloskeletala systemet består även av 600 olika skelettmuskulaturer. Skelettmuskulaturen är den del av kroppen som bland annat utgör stabilitet och håller kroppen upprätt. Det finns bindväv runt musklerna som går över till senor och det är dessa som fäster på skelettet och bidrar till att kroppen kan röra sig. För att musklerna tillsammans med lederna ska kunna utföra rörelser krävs det att muskelfibrerna i musklerna får en nervsignal från nervsystemet (3).

Kroppens delar kan delas upp i transversalplan såsom den övre- och den nedre extremiteten (3). Det är vanligt förekommande att det kan uppstå smärta i dessa delar (9). Delar som bland annat ingår i den övre extremiteten är över- och underarm, rygg och hand. Ryggraden är som ryggens skelettstomme och består av 33 kotor. Mellan kotorna finns det diskar som hjälper kroppen att röra sig samt fungerar som stötdämpare. Handen består av flera anatomiska strukturer såsom ben, nerver, muskler, senor och

2

blodkärl. Denna del styrs av skelettmuskulatur som är viljestyrd, vilket innebär att skelettmusklernas rörelser sker medvetet. Handen består även av handloven, fem mellanhandsben samt fingrar som består av tre ben vardera. Handloven är uppbyggd av åtta ben som är indelad i två olika kedjor där varje kedja består av fyra ben vardera. Mellan ben och ledband i handloven finns en kanal som kallas karpaltunneln. Musklerna i tummen innerveras av nervus (n.) Medianus som går genomkarpaltunnelnoch det är också denna nerv som innerverar den främsta delen av handflatan och fingrarna. Handen försörjs av tre olika nervgrenar som är n. Medianus, n. Ulnaris samt n. Radialis som har sitt ursprung i armflätan Plexus Brachialis (3).

Delar som ingår i den nedre extremiteten är bland annat låret, höften samt foten. Kroppens största ben är lårbenet och skapar höftleden tillsammans med höftbenet. Höftbenets rörelse styrs av höftbenets ledkapsel och ledband. Totalt är det fem nervgrenar som försörjer benet och det är n. Ichiadicus, n.

Tibialis, n. Peroneus, n. Obturtorius och n. Femoralis. Benets viktigaste uppgift är att förflytta och

stödja kroppshållning (3). Smärta i alla de ovanstående delarna kan uppkomma och har fått samlingsnamnet muskuloskeletala besvär (9).

Muskuloskeletala besvär

Begreppet muskuloskeletala besvär (MSDs) är synonymt med belastningsbesvär och Arbetsmiljöverket (9) definierar besvären som ”alla former av ohälsa i rörelseorganen som kan ha samband med förhållanden i arbetet” (9). MSDs kan förekomma i alla delar av kroppen i form av rygg-, hand- och handledsbesvär (4, 5 ,10). Det som sker är att senor, muskler eller muskelfästen i kroppen får utstå en del belastning och det är vanligt att dessa blir utslitna och överbelastade vilket kan leda till smärta och svullnad. Vid överbelastning kan muskeln eller muskelns sena brista och senan kan dessutom lossna från det fäste som den sitter fast vid i skelettet (3). Slemsäcken som vanligtvis finns mellan senor och skelett kan också bli klämd, vilket kan resultera i att slemsäcken blir överbelastad (3, 7).

Smärta i den nedre delen av ryggen är vanligt och det beskrevs i en studie av Mishra et al. (10) med 768 deltagare att smärta förekom i den nedre delen av ryggen hos cirka 40% av deltagarna (10). Karpaltunnelsyndrom är ett exempel på ett vanligt förekommande hand- och handledsbesvär som är relaterat till arbete. Det är ett smärtsamt tillstånd som orsakas genom att nerven n. Medianus utsätts för tryck (11). Symtom av MSDs i hand och handleder är domningar, överkänslighet och kramp i både fingrar och händer (5, 10). MSDs kan därmed förekomma i många delar av kroppen och anses dessutom vara multifaktoriellt, vilket innebär att besvären kan orsakas av olika anledningar och faktorer (4, 5, 10).

Faktorer som är associerade med muskuloskeletala besvär

Det finns ett flertal faktorer som kan leda till MSDs, såsom fysiska- och psykosociala faktorer. Andra bidragande faktorer kan vara organisatoriska och individuella faktorer såsom arbetsteknik, ålder och yrkeserfarenhet (2, 5, 7, 12, 13). Besvär i kroppen orsakade av arbetsmiljön kan uppkomma av exempelvis obekväma arbetsställningar, repetitiva rörelser eller tunga lyft under längre tid (12).

3

Besvären kan också uppkomma vid exempelvis statiskt muskelarbete eller genom en ensidig belastning på både muskler och leder (8). MSDs kan förekomma i form av hand- och handledsbesvär, vilket kan ske som följd av en kraftig vinklad och spänd handled men också genom användning av ett vibrerande verktyg under en längre tid (11). En studie av Prasad et al. (14) visade att arbete i samma position under längre tid där hand, handled och nedre del av rygg var involverad kunde orsaka karpaltunnelsyndrom (14).

Enligt Arbetsmiljöverket (13)finns det olika hinder i arbetsmiljön som kan påverka arbetsbelastningen, till exempel oönskat ljud, dålig ventilation samt korta och få pauser. Detta kan i sin tur orsaka ohälsa hos personalen, i form av en mild till en skadlig stressnivå (13). Enligt Arbetsmiljöverket (9) kan MSDs bero på just stress, tidspress och att det inte finns tillräckligt med tid för återhämtning (9). Muskelspänningen i kroppen ökar när hjärnan intar för mycket information vid ett och samma tillfälle och inte hinner med belastningen. Muskelspänningar utan pauser och yttre rörelse under lång tid leder till försämrat blodflöde i musklerna, vilket ökar belastningsbesvären (2). Enformiga rörelser kan dessutom påverka den mentala hälsan. Detta visar att psykiska och fysiska faktorer samspelar med varandra och påverkar därmed individens hälsa (9).

Belastningsbesvär kan även bero på en individs ålder och yrkeserfarenhet då en studie av Heiden at al. (15) visade att MSDs ökade desto äldre en individ var. Vidare i studien framkom det ingen direkt skillnad på ökade besvär upp till 35 års ålder, men skillnader kunde ses från den yngre till den äldre åldersgruppen. En annan studie av Ramírez-Sepúlveda et al. (16) visade också att äldre arbetstagare hade större risk att drabbas av MSDs i jämförelse med de yngre arbetstagarna. Det handlade främst om att det fanns större krav och fler förväntningar på de som har arbetat under en längre tid och inte specifikt åldern i sig. Detta ledde till att dessa individer var mer utsatta för skada (15, 16). Yrkeserfarenhet kan också påverka uppkomst av MSDs, i en indisk studie (14) förklaras det att 86% av deltagarna som hade mer än fem års yrkeserfarenhet hade haft karpaltunnelsyndrom (14). Även arbetstider kan påverka huruvida en individ riskerar att få MSDs då två studier (10, 17) visade att individer som hade kortare arbetsdagar hade mer besvär i övre extremiteten och individer som hade längre arbetsdagar hade mer besvär i den nedre extremiteten (10, 17).

Fysisk aktivitet är också en faktor som spelar roll när det kommer till MSDs. Världshälsoorganisation (WHO) rekommenderar att begränsa ett långvarigt sittande och hänvisar till att fysisk aktivitet förebygger ohälsa. Fysisk inaktivitet kan bidra till olika sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa samt sjukdomar i rörelseapparaten. WHO rekommenderar också att utöva någon form av fysisk aktivitet minst 150 minuter i veckan där intensiteten i aktiviteten ökar puls och andning. Någon form av muskelstärkande aktivitet minst två gånger per vecka rekommenderas också (18). Det sittande arbetet och en statisk kroppshållning kan dessutom belasta ryggen för att det sker en för liten fysisk aktivitet samt en överbelastning på ryggen och därmed kan kroppshållning påverkas av individens ergonomi (9).

4

Ergonomi

Det var först på 1960-talet som begreppet ergonomi och ergonomiska arbetsplatser uppmärksammades (12). Enligt Arbetsmiljöverket (2) handlar ergonomi om att arbetet ska vara planerat, organiserat samt individanpassat för att kunna förebygga risker såsom ohälsa och olycksfall som kan förekomma i arbetsmiljön (2). Med åren har betydelsen av en god ergonomi blivit viktigare och detta beror på att fler människor har börjat arbeta mer i kontorsmiljöer. Denna typ av arbete leder ofta till mer stillasittande i samma position under en längre tid. Begreppet ergonomi innebär därmed att det är ett samspel mellan individ och arbetsmiljö. En god ergonomi är dessutom viktigt för att kunna bibehålla en god hälsa och minska risken för MSDs (12). Arbetsgivaren har en skyldighet att undersöka om arbetsmiljön är en säker plats för sina anställda. Om det framkommer några risker ska dessa åtgärdas. För att arbetstagaren också ska ta ansvar för sin ergonomi finns det säkerhetsföreskrifter som arbetstagaren är skyldig att följa (19). Målet med en hållbar ergonomi är att arbetet ska kunna genomföras under en längre tid utan att det leder till besvär. Ett exempel på en yrkeskategori som behöver tänka på sin ergonomi på sin arbetsplats är de individer som arbetar i tandvården (4).

Tandvårdssystem i Sverige

Sveriges tandvård utgörs både av offentlig- och privat sektor. Den offentliga verksamheten kallas för Folktandvården och bedrivs i samtliga av Sveriges 21 regioner med ungefär 880 mottagningar runt om i landet. De privata tandvårdsmottagningarna är cirka 3550 till antalet och innefattar både små företag och större tandvårdskedjor (20). Några exempel på dessa är Smile AB, Praktikertjänst eller Privattandläkarna. Tandvården styrs av lagar såsom Tandvårdslagen, SFS 1985:125 (21), som innefattar om att det finns mål om att tandvård bör ske på lika villkor. Det finns också krav på hur en god tandvård ska bedrivas, genom att exempelvis förebyggande åtgärder ska utgöra en stor del av vården (21). En annan lag är Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 (22), som bland annat innebär att tandvården ska respektera patientens självbestämmande (22). I tandvården arbetar det olika professioner och dessa är bland annat tandtekniker, tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister (20).

Tandhygienistprofessionen

Den första organiserade tandhygienistutbildningen grundades 1913 i Connecticut i USA där yrkestiteln för tandhygienister var Dental nurses. De tilldelade uppgifterna som Dental nurses fick utföra bestod av att ge ut information om kost och munhygien för att bibehålla eller förbättra en god oral hälsa. Efter WHO:s rekommendationer år 1959, startades tandhygienistutbildningar 1968 i Malmö och Örebro. Då var utbildningen endast till för redan utbildade tandsköterskor. Utbildningen omfattade ett läsår som en påbyggnadsutbildning för utbildade tandsköterskor med minst två års yrkeserfarenhet. Efter avlagd tandhygienistexamen krävdes en ansökan hos Socialstyrelsen för att få ett giltigt arbetsintyg. Det skapades diskussioner gällande en sammanslagning av tandhygienister och tandsköterskor till ett gemensamt yrke. Förslaget avslogs och universitet- och högskoleämbetet föreslog att utbildningen skulle omfatta 80-120 poäng och pågå i två år. En förlängning av tandhygienistutbildningen från två till

5

numera tre år beslutades från 2018. Det är därmed inte längre möjligt att endast studera en tvåårig tandhygienistutbildning (23). Tandhygienistyrket har sedan 1991 varit en skyddad yrkestitel och för att arbeta som tandhygienist krävs det en legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen (24).

Enligt Socialstyrelsen (24) är tandhygienistens främsta arbetsområde den förebyggande och munhälsofrämjande tandvården för barn, vuxna och äldre. Tandhygienistens dagliga arbetsuppgifter kan innefatta undersökning, diagnostik och behandling av de orala sjukdomarna karies och parodontit. Arbetet innefattar också att informera om åtgärder som kan förebygga dessa sjukdomar. Legitimerade tandhygienister bör dessutom ständigt uppdatera sina kunskaper gällande nya evidensbaserade metoder och arbetssätt (24). Det gäller dessutom att tandhygienister har kunskap och är medvetna om kroppshållning och ergonomi på arbetet för att undvika besvär. Detta på grund av att det finns studier (4, 5) som har visat att tandhygienister är en yrkesgrupp som löper stor risk för MSDs på grund av olika riskfaktorer i arbetsmiljön (4, 5).

Tandhygienistens arbetsmiljö

Under en patientbehandling är det vanligt att patienten behandlas i en liggande position. Tandhygienistens arbetsområde blir då ofta begränsat och svåråtkomligt eftersom målet är att ha direkt insyn i patientens munhåla. Detta kan leda till olika hinder för tandhygienisten när det kommer till att kunna arbeta efter ergonomiska principer. Det är därmed viktigt att ha en god ergonomisk arbetsställning vid patientbehandlingar där exempelvis behandlarens axlar ska sträva efter att hållas i en avslappnad position. Det är också viktigt att hålla armbågarna nära kroppen och att hålla underarmar i samma vinkel som handleden och patientens munhåla. Temperaturen i ett behandlingsrum kan påverka om en behandlare får besvär eller inte. Om temperaturen är kall i rummet kan det leda till en minskad flexibilitet i behandlarens fingrar, händer och ryggmuskler. En tandhygienist använder sig av flera olika instrument i patientens mun och vid dessa tillfällen är det viktigt att hålla instrumentet med ett stadigt och säkert grepp. Detta krävs för att kunna bibehålla kontroll över instrumentet samt att undvika onödig belastning i behandlarens händer. Tandhygienisten utför dagligen precisionsarbete såsom att använda handinstrument och ultraljud för scaling och periodontal debridering, vilket innebär ett mekaniskt avlägsnande av bland annat tandsten och biofilm. De högfrekventa vibrationer som inträffar vid användning av ultraljud påverkar och belastar hand, arm samt skuldror. Att utföra dessa repetitiva moment är en stor riskfaktor för yrkesrelaterade kroppsbesvär, vilket innebär att arbetsmiljön kan orsaka MSDs hos tandhygienister (1).

Muskuloskeletala besvär hos tandhygienister

Det är vanligt förekommande att tandhygienister får belastningsskador som exempelvis involverar senor, muskler och nerver i händer, handleder, armar, armbågar, axlar, nacke samt rygg. En studie från Korea (5) med 105 deltagare visade att 89% av tandhygienisterna upplevde MSDs i nacken. Vidare i studien framkom det att 12% upplevde daglig smärta i nedre delen av ryggen, 8% av deltagarna upplevde daglig smärta i övre delen av ryggen samt 28% av deltagarna upplevde daglig smärta i höger axel. Det

6

visade sig att detta hade orsakats av att behandlaren försökte få direkt insyn i munhålan. I en annan studie från Sverige (6) med 40 deltagare framkom det att 95% av både tandläkare och tandhygienister hade haft MSDs. Vidare i studien förklaras det att de flesta tandhygienisterna upplevde smärta i både axlar och nacke (6). En studie från Kanada (25) med 647 deltagare visade att 83% av tandhygienisterna hade drabbats av MSDs som var relaterat till arbetet. De vanligaste områdena för smärta var nacke, övre rygg samt höger axel och höger handled. Det framkom även att det fanns en ökad risk att utveckla karpaltunnelsyndrom hos de tandhygienister som hade långa arbetsdagar och behandlade flera patienter under samma dag. För att undvika och förebygga MSDs utförde 69% av tandhygienisterna någon form av stretching dagligen och utförde aktiviteter såsom yoga. Studien visade också att det var hälften av tandhygienisterna som kände att de hade tillräckligt med utbildning för att förhindra MSD (25). Det har också visats att storleken på tandvårdskliniken kan ha betydelse för en individs hälsa. Det visades att små kliniker är mer hälsosamma på grund av olika faktorer såsom att kunna bestämma över sin arbetstid och sina arbetsuppgifter (26).

Problemformulering

Flera studier (5, 6, 15) visade att det förekommer MSDs hos tandhygienister som är relaterat till exempelvis ergonomi, psykosociala faktorer, ålder, fysisk aktivitet och antal yrkesaktiva år (5, 6, 15). Dessa studier visade att MSDs förekommer inom tandvården, dock är studier inom den privata sektorn i Sverige begränsat. Det var därmed betydelsefullt att kartlägga smärtor i skelettmuskelsystemet hos tandhygienister inom privat sektor.Att undersöka hur situationen med förekomst av självrapporterade MSDs förhåller sig ur verksamma tandhygienisters perspektiv kan förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse kring MSDs utbredning i dagsläget men också hur det tidigare har sett ut. Det kan i sin tur leda till förbättrade förebyggande metoder såsom individanpassad utrustning för att sträva efter en mer hållbar ergonomisk arbetsplats för tandhygienister i framtiden.

7

Syfte

Studiens syfte var att undersöka självrapporterad förekomst av muskuloskeletala besvär (MSDs) hos tandhygienister som arbetar inom den privata sektorn i Region Skåne.

Frågeställningar

1. Hur ser sambandet ut mellan förekomst av MSDs och ålder?

2. Hur ser sambandet ut mellan förekomsten av MSDs och yrkesaktiva år som tandhygienist? 3. Hur ser sambandet ut mellan förekomsten av MSDs och träningsmängd?

8

Material och metod

Design

Studien utformades som en empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats (27). Det mätinstrument som användes var en webbaserad enkät (Bilaga 1).

Urval

Studiens urval var ett klusterurval i ett steg (28). Inklusionskriterierna för att kunna delta i studien var att den tillfrågade kliniken inom den privata sektorn i Region Skåne hade en eller flera legitimerade tandhygienister i åldrarna 22-65 år. Enbart de kliniker där det fanns tillgängliga kontaktuppgifter via klinikernas hemsidor eller via de valda söktjänsterna hitta.se, google.se och praktikertjänst.se, blev kontaktade. Exklusionskriterierna för studien var legitimerade tandhygienister som var under en pågående föräldraledighet eller sjukskrivning. Detta på grund av att det inte fanns någon möjlighet att kunna kontakta dessa individer via klinikens e-postadress eller klinikens telefonnummer.

Med ovanstående kriterier identifierades 92 kliniker som var belägna i 31 olika kommuner i Region Skåne som fick varsitt e-postmeddelande med enkäten som bifogad länk (Bilaga 1) och tillhörande informationsbrev (Bilaga 2). I e-postmeddelandet efterfrågades det att enkäten skulle distribueras ut till alla tandhygienister som arbetade på kliniken. På dessa 92 kliniker fanns det totalt 159 möjliga deltagare. Det fanns dock ingen möjlighet att verifiera att alla 159 tandhygienister hade fått information om enkäten. Det fanns heller inte någon möjlighet att få uppgifter om hur många deltagare som hade besvarat enkäten från respektive klinik.

Datainsamling

Enkät

Den datainsamlingsmetod som användes var en webbaserad enkät (Bilaga 1). Enkäten skapades genom verktyget Google drive med hjälp av studiens e-postadress. Verktyget valdes för att enkäten skulle kunna skickas ut via e-postmeddelande och för att den skulle kunna besvaras digitalt men också för att ett informationsbrev (Bilaga 2) skulle kunna bifogas. I början av enkäten fanns en kort inledning som presenterade syftet med enkäten, därefter kom 19 bakgrundsfrågor om bland annat deltagarnas ålder. Dessa kategoriserades i fyra åldersgrupper, 22-32 år, 33-43 år, 44-55 år, 56-65 år. Det frågades också om deltagarnas antal yrkesaktiva år samt information om deltagarnas förekomst av MSDs. En fråga handlade om hur stor klinik som deltagarna arbetade på där en egen definition av klinikstorlek bestämdes (Bilaga 1). Efter bakgrundsfrågorna kom två beteendefrågor som handlade om deltagarnas fysiska aktivitet. Därefter kom det tre frågor gällande deltagarnas attityder, om de upplevde att de behövde mer kunskap om ergonomi samt om det nuvarande arbetet bestod av varierande uppgifter. Frågorna var framtagna av författarna själva och delvis inspirerade av en studie av Bergius Signal &

9

Jensen (29) som i sin tur använde sig av validerade frågor från studien av Aasa et al. (30). Enkätens kärnfrågor var baserade på en verbal beskrivande skala där det framkom vilka besvär som existerade och vilken grad av smärta dessa besvär orsakade. Skalan var uppbyggd av sju olika alternativ och dessa var ingen smärta, lätt smärta, måttlig smärta, medelsvår smärta, svår smärta, outhärdlig smärta samt värsta tänkbara smärta (31).

Pilotstudie

Innan studien påbörjades genomfördes en pilotstudie för att upptäcka eventuella brister i frågor och upplägg. Pilotstudien utfördes under perioden 2021-01-27 till 2021-02-10. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara i åldrarna 22-65 år och arbeta inom tandvården. Detta skiljde från den föreliggande studien då den endast riktar sig till tandhygienister. Anledningen till att alla professioner i tandvården kunde delta i pilotstudien berodde på att det förhoppningsvis kunde leda till en större svarsfrekvens samt att den skulle genomföras inom en kort tidsperiod och behövdes besvaras snabbt. Urvalet valdes först ut genom ett bekvämlighetsurval (28) där fem bekanta personer fick förfrågan om att delta i studien. På grund av låg svarsfrekvens utfördes även ett slumpmässigt urval från 43 tandvårdskliniker inom tio regioner i Sverige där varje klinik fick varsitt e-postmeddelande. Deltagarna fick två veckor på sig att besvara enkäten och inga påminnelser skickades ut. Det var totalt åtta deltagare som besvarade enkäten. Vid utvärdering av pilotstudien noterades det att deltagarna bör få längre tid på sig att besvara enkäten för att studien skulle kunna uppnå en högre svarsfrekvens. Som resultat av pilotstudien adderades en öppen fråga om när deltagarens besvär började och en egenkonstruerad fråga och definition på klinikstorlek (Bilaga 1). Data från pilotstudien analyserades inte.

Tillvägagångssätt

För att hitta privata tandvårdskliniker och studieurval för studien, utfördes sökningar på de valda söktjänsterna hitta.se, google.se och praktikertjänst.se. Sökorden som användes var ”tandvård” + ”kommun” för alla Skånes 33 kommuner. Därefter sammanställdes en tabell och alla kommuner fick sina egna kolumner med klinikernas hemsidor, e-postadresser, telefonnummer samt antal arbetande tandhygienister. Därefter kontaktades totalt 92 kliniker via den e-postadress eller telefonnummer som fanns på klinikens hemsida. Om inte en e-postadress kunde hittas efterfrågades en e-postadress via telefonkontakt för att kunna informera om studien. I varje e-postmeddelande bifogades det en länk till enkäten (Bilaga 1), ett informationsbrev (Bilaga 2) samt ett meddelande om en vädjan om att e-postmeddelandet skulle distribueras ut till alla tandhygienister på kliniken. Informationsbrevet innehöll information om studiens syfte, genomförande, vad data skulle användas till samt information om samtycke och hantering av personuppgifter. I informationsbrevet framkom det även att det var frivilligt att delta. Enkäten skickades ut till klinikerna under perioden 2021-02-10 till 2021-03-03. Under dessa tre veckor skickades det ut två påminnelser till samtliga e-postadresser.

10

Dataanalys

Enkäterna sammanställdes och bearbetades kvantitativt med hjälp av deskriptiv statistik. Spearman’s Rho korrelationsanalys användes för att hitta samband mellan variablerna med hjälp av en korrelationskoefficient. Det är den korrelation som finns mellan värdena -1 och +1 som benämns som korrelationskoefficienten. Om korrelationskoefficienten är 0 finns det inget samband och ju närmare korrelationen är 0 desto svagare samband finns det. Om korrelationen är nära-1 eller + 1 blir sambandet starkare (32).Testet genomfördes i statistikprogrammet International Business Machines Corporation Statistical Package for the Social Sciences [IBM SPSS] Statistics version 27.0 (33). Data bearbetades därefter till korstabeller, absoluta frekvenser (n) samt relativa (%) frekvenser som avrundades och redovisades. Detta utfördes i både SPSS version 27.0 och Microsoft Excel version 2104 (1392.20296). På grund av låg maximalt antal deltagare i de äldsta ålderskategorierna var dessa tvungna att sammanfogas för att kunna inkluderas i testerna. Data redovisades på gruppnivå i löpande text, tabeller samt diagram.

Etiska överväganden

En etisk egengranskning var genomförd tillsammans med ansvarig handledare vid Jönköping University (34) innan insamling av data påbörjades. Vetenskapsrådet har sammanställt krav på hur forskning bör bedrivas och vikten av att forskning bör hålla en hög kvalitet. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (35).

Informationskravet innebär att deltagarna har rätt till att få information om forskningens syfte (35). Detta krav uppfylldes genom att det i samband med enkäten (Bilaga 1) skickades ut ett skriftligt informationsbrev (Bilaga 2) gällande studiens syfte samt deltagarnas betydelse för studien. Samtyckeskravet är det krav som innebär att deltagarna i studien har rätt till självbestämmande över sin medverkan (35). Detta säkerställdes genom att deltagarna själva fick fatta beslut om ett deltagande i studien genom att besvara eller inte besvara enkäten. Konfidentialitetskravet handlar om att personuppgifter ska förvaras där obehöriga inte har möjlighet att ta del av informationen (35). Detta krav uppfylldes genom att de tillfrågade deltagarnas kontaktuppgifter samt de besvarade enkäterna förvarades lösenordsskyddat, vilket innebar att ingen obehörig kunde ta del av materialet. Varken arbetsgivaren eller författarna kunde veta vem som deltog eller avstod ett deltagande. Nyttjandekravet säger att de uppgifter som har samlats in enbart får användas där ändamålet är forskning (35). Detta uppfylldes genom att det insamlade materialet användes till en kandidatuppsats och efter godkännande av studien raderas insamlat material. Den färdigställda studiens resultat skall publiceras genom det Digitala Vetenskapliga Arkivet [DiVA].

11

Resultat

Bortfallsanalys

Externt bortfall

Det fanns initialt en maximal möjlig maximalt antal deltagare på 159 tandhygienister. En klinik med en tandhygienist valde att inte delta i studien och det var totalt fem tandhygienister på två olika kliniker som föll bort på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet. Detta gav slutligen 153 möjliga deltagare. Det var 30 enkäter som blev besvarade, det blev då ett externt bortfall på 123 möjliga deltagare, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 20%.

Internt bortfall

Enkäten bestod av 24 frågor och på tio av dessa frågor blev det 44 interna bortfall då deltagarna inte valde att svara på dessa frågor. Det blev bortfall på frågorna 7, 9 och 10-14 samt 16-18 (Bilaga 1). En av frågorna som hade flest bortfall med totalt åtta deltagare var den öppna frågan ”Hur länge hade du arbetat som tandhygienist innan du fick besvär?”. På de fyra enkätfrågorna 10, 11, 14 och 16 var det en deltagare vardera som valde att inte besvara frågan.

Deltagarnas svar på bakgrundsfrågor

Det framkom att det var fler individer som hade besvarat enkäten som befann sig i de yngre ålderskategorierna. Det var 40% i de äldre ålderskategorierna och 60% i de yngre ålderskategorierna som hade besvarat enkäten. Deltagarna i de äldre ålderskategorierna var i åldrarna 44-65 år och deltagarna i de yngre ålderskategorierna var i åldrarna 22-43 år.

Yrkesaktiva år

Mer än hälften av deltagarna hade arbetat mer än fem år som tandhygienist (Figur 1).

12

Antal år på den nuvarande arbetsplatsen

Det var vanligare att deltagarna var relativt nya på sin arbetsplats i jämförelse med de som hade arbetat länge på samma arbetsplats. Det var 17% som hade arbetat mindre än ett år och 33% som hade arbetat mer än ett år. Det var 43% som hade arbetat mer än fem år men mindre än 10 år. Det var endast 7% som hade arbetat mer än 20 år.

Anställningsform och klinikstorlek

Mer än hälften av deltagarna (54%) arbetade heltid och det var endast 3% som arbetade mindre än 50%. Det var 43% av deltagarna som var deltidsanställda och arbetade mer än 50%. Det var inte heller någon av deltagarna som var timanställd. Det var en majoritet (74%) av deltagarna som arbetade på en medelstor klinik och 23% av deltagarna som arbetade på en liten klinik. Det var endast 3%, som arbetade på en stor klinik.

Arbetsuppgift

Scaling var den arbetsuppgift som deltagarna utförde mest och det var även en stor andel som hade undersökning som övervägande arbetsuppgift (Figur 2).

Figur 2. Övervägande arbetsuppgift

Förekomst av MSDs

Resultatet visade att självrapporterad MSDs förekom hos de deltagande tandhygienisterna som arbetade inom den privata sektorn i Region Skåne. Det var 23 av 30 deltagare (77%) som hade eller hade haft MSDs tidigare. Det förekom smärta i både den övre- och nedre extremiteten, det var 70% som hade

13

smärta i nacke, axlar, rygg och skuldror. Det var dessutom 48% som hade smärta i händer och fingrar och det var 29% som hade smärta i knän, ben och fötter. Det framkom att det var vanligt förekommande att lätt, måttlig eller medelsvår smärta i nacke, axlar, rygg, skuldror. I händer och fingrar var det vanligt förekommande med lätt smärta. I den nedre extremiteten var lätt och måttlig smärta det vanligaste svaret. Det var ingen av deltagarna som uppgav outhärdlig smärta eller värsta tänkbara smärta för att gradera sin smärta.

Samband mellan förekomst av MSDs och ålder

Efter 43 års ålder ökade MSDs hos deltagarna från 23% till 30%, vilket motsvarade en ökning på 7% (Figur 3). Korrelationskoefficienten blev 0,097, vilket betydde att det inte fanns någon statistisk signifikant korrelation mellan variablerna.

Figur 3. Förekomst av MSDs i de olika ålderskategorierna

Samband mellan förekomst av MSDs och yrkesaktiva år som

tandhygienist

Korrelationskoefficienten blev 0,111, vilket innebar att det inte fanns någon statistisk signifikant korrelation mellan variablerna. Den genomsnittliga uppkomsten för hur länge deltagarna hade arbetat som tandhygienister innan några besvär uppkom var åtta år.

14

Samband mellan förekomst av MSDs och träningsmängd

Det blev ett internt bortfall på en tandhygienist då denne inte besvarade frågan om hur ofta styrketräning utfördes. Det var därmed 29 av 30 deltagare som hade besvarat frågan angående styrketräning. Det var 30 av 30 deltagare som hade besvarade frågan om hur ofta fysisk aktivitet utfördes. Resultatet visade att det var 47% som tränade någon form av fysisk aktivitet mer än tre gånger i veckan och det var 17% som tränade styrketräning mer än tre gånger i veckan. Korrelationskoefficienten blev 0,151, vilket innebar att det dock inte fanns någon statistisk signifikant korrelation mellan variablerna.

Övriga enkätfrågor

Det var 13 av 30 deltagare som hade känt av smärta under de senaste sju dygnen. Det var 15 av 30 deltagare som hade genomgått en kurs eller utbildning om ergonomi och åtgärder för att förebygga arbetsrelaterade besvär. Det var 20 av 30 deltagare som dessutom uppgav att de behövde mer kunskap gällande ergonomi och hur de ska hantera arbetsrelaterade besvär. På frågan om deltagarna hade fått tillgång till individanpassad utrustning var det sju deltagare som svarade ja och det är därmed endast dessa deltagare som kunde besvara frågan om de hade använt sin individanpassade utrustning (Tabell 1).

Tabell 1. Tandhygienisternas svar på övriga enkätfrågor

Svars-alternativ Känt av smärta under de senaste sju dygnen (n) Sökt vård för sina besvär (n) Blivit sjukskriv en på grund av MSDs (n) Tillgång till individan passad utrustning (n) Använt individan passad utrustning om det fanns tillgång (n) Tillräckligt med kunskap för att förebygga MSDs (n) Genomgått kurs eller utbildning om ergonomi (n) Behövs mer kunskap om ergonomi (n) Ja 13 14 4 7 7 17 15 20 Nej 17 14 25 21 0 13 15 10 Internt bortfall 0 2 1 2 0 0 0 0 Totala antal svar 30 28 29 28 7 30 30 30 n= antal deltagare

15

Diskussion

Resultatet visade att det förekom självrapporterade MSDs hos de deltagande tandhygienisterna som arbetar inom den privata sektorn i Region Skåne. Det var 23 (77%) av 30 deltagare som hade eller hade haft MSDs tidigare. Att detta resultat framkom visade att det idag förekommer MSDs hos tandhygienister, vilket också indikerar på att det är ett arbetsområde som bör arbetas med. Det var 13 (43%) av 30 deltagare som dessutom hade känt av smärta i kroppen under de senaste sju dygnen, vilket dessutom indikerar att besvär är ett nuvarande problem. Det fanns ingen statistisk signifikant korrelation mellan variablerna ålder, antal yrkesaktiva år som tandhygienist samt deltagarnas träningsmängd avseende förekomst av MSDs. Det visades dock att det fanns en skillnad gällande ålderskategorier avseende MSDs då besvären ökade från 43 års ålder, från 23% till 30%. Detta kan innebära att det kan vara påfrestande att arbeta som tandhygienist och ju äldre en person blir desto mer kan riskerna för besvär öka.

Metoddiskussion

Design

Då studien skulle samla in data som endast skulle mätas vid ett tillfälle hos varje individ användes en empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats (27). Den kvantitativa ansatsen medförde att enkätsvaren lättare kunde jämföras med varandra utan risk för missförstånd. Detta gjorde det också lättare att använda statistiska metoder för att undersöka om det fanns samband mellan deltagarnas svar.

Urval

Ett klusterurval i ett steg användes genom att studien inriktades på privata tandvårdskliniker i Region Skåne, vilket innebar att det utgjorde ett klusterurval av alla regioner i Sverige (28). Regionen valdes ut på grund av ett stort utbud av kommuner och privata tandvårdskliniker. Det skickades ut totalt 92 e-postmeddelanden, ett till respektive klinik. Tandhygienisternas egna e-postadresser eftersöktes för att säkerställa att alla möjliga 159 deltagare skulle ha fått ta del av informationen gällande deltagande i studien. En acceptabel svarsfrekvens ligger mellan ≥70-75% (27) och den låga svarsfrekvensen på 20% skulle kunna vara ett resultat av att det inte fanns någon direktkontakt med tandhygienisterna. Klinikerna kontaktades via telefon för att ta reda på om tandhygienisterna hade egna e-postadresser dit enkäten kunde skickas. Det rekommenderades då att enkäten inte skulle skickas till dessa utan till klinikens egen e-postadress. En annan anledning till en låg svarsfrekvens kan möjligtvis bero på att det i informationsbrevet inte har tydliggjorts att det inte kommer ske en jämförelse mellan privat- och offentlig sektor. Att det inte var tydligt beskrivet kan ha medfört att deltagarna avstod från att delta i studien.

Ett annat sätt för att kunna få en högre svarsfrekvens hade kunnat vara att välja ut ett exakt antal som frågas ut, exempelvis att endast kontakta 50 individer. Om då hälften av dessa hade svarat, hade

16

svarsfrekvensen varit 50%. En nackdel med detta hade varit att det hade varit svårare att få ett representativt urval i hela Region Skåne.

Att välja ett annat utskicksystem hade också kunnat vara fördelaktigt. Det hade bidragit med möjligheten att se vem som hade besvarat enkäten och påminnelser hade enbart kunnat skickas ut till personer som inte hade svarat. Det var ett positivt beslut att skicka ut påminnelser eftersom svarsfrekvensen ökade. Efter genomförd studie framkom det att det bästa möjliga hade varit om ålderskategorierna för deltagarna hade sett annorlunda ut. Det upptäcktes att den yngre ålderskategorin var felberäknad och borde omfatta åldrarna 21-32 år då en nyexaminerad legitimerad tandhygienist kan också vara 21 år gammal. Detta är något som också kan ha bidragit till en mindre urvalsgrupp då inte 21-åringar kunde delta. Deltagarna i studien fick vara max 65 år eftersom det är då de flesta går i pension.

Enkät

En enkät skickades ut för att kunna samla in svar från deltagarna under en kort tidsperiod (36) och det var nödvändigt då studien skulle utföras under en begränsad tid. Intervjumetoden valdes bort på grund av att studiens syfte och frågeställningar krävde svar från så många tandhygienister som möjligt för att få ett representativt resultat och därmed var det ett lättare beslut att skicka ut en enkät. Det fanns olika saker som hade kunnat göras annorlunda i enkätfrågorna. En öppen fråga fanns med i enkäten och då den blev för omfattande, insågs det att denna skulle ha varit en stängd fråga med utvalda alternativ för att få mer specifika svar för att underlätta jämförelse vid analys av data. Det hade också varit en fördel att ha med en fråga om vilken typ av ergonomisk utrustning som deltagarna använde eftersom utrustning kan skilja mellan olika individer.

Det hade även varit fördelaktigt att modifiera fler frågor som var mer inriktade på studiens frågeställningar då enkätfrågorna nummer 3-5, 13-14, 17-24 inte kunde användas i analys av frågeställningarna och hade ingen egentlig betydelse för resultatet. Mer inriktade frågor hade också möjliggjort att fördjupa sig i vissa frågeställningar såsom frågan angående träningsmängd. En följdfråga hade kunnat innefatta vilken form av träning deltagarna utförde för att kunna jämföra besvär utifrån träningsform. Mer inriktade frågor hade medfört färre frågor för deltagarna att besvara, vilket också hade varit en fördel då i studien av Bergius Signal & Jensen (29) framkom det att syfte och frågeställningar besvaras med hälften av de frågor som den föreliggande studien har (29). Att använda sig av fler frågor i enkäten kan enligt författarna ha bidragit till att färre individer valde att delta i studien då möjligtvis besvarandet av enkäten ansågs vara ett för stort projekt att ta sig an.

Pilotstudie

En pilotstudie genomfördes för att upptäcka brister i enkätfrågorna samt för att verifiera att enkätfrågorna var effektiva och tydliga för att underlätta sammanställning av resultat (27). På grund av en låg svarsfrekvens beslutades det att utföra flera urvalsprocesser som ökade svarsfrekvensen (28). Inga påminnelser för pilotstudien skickades ut på grund av att piloten utfördes under en begränsad tid.

17

Efter genomförd pilotstudie utfördes flera justeringar exempelvis att deltagarna fick längre tid på sig att besvara enkäten för att studien skulle kunna uppnå en större svarsfrekvens. Detta beslutades för att de var fler deltagare som besvarade enkäten ju längre tid de fick på sig. Enkätfrågor förtydligades och nya skapades för att täcka upptäckta luckor. Pilotstudien hjälpte oerhört mycket med att hitta brister och misstag innan studien påbörjades. Ett misstag med pilotstudien var att resultatet från denna inte analyserades tillräckligt. Om data från pilotstudien hade bearbetats mer, hade det blivit lättare att upptäcka hur frågorna borde omformulerats för att på ett enklare sätt kunna analysera svaren i SPSS.

Tillvägagångssätt

Att leta upp liknande studier, exempelvis studien av Bergius Signal & Jensen (29) och få inspiration från dessa gav värdefull kunskap. Efter genomförd studie framkom det att vissa delar kunde ha genomförts annorlunda. Ett exempel är att säkerställa att alla tandhygienister fick information om ett deltagande i studien genom att exempelvis kontakta alla tandhygienister via telefon först.

Dataanalys

Att både utföra och analysera tester i statistikprogrammet SPSS var utmanande och det egna ansvaret sattes på prov. Vid tveksamhet kontaktades dock erfaren lärare samt ansvarig handledare. Flertalet tester utfördes på det insamlade materialet, bland annat Pearson’s Chi-Square test, många valdes dock bort då maximalt antal deltagare i flera fall var för låg. Det test som till slut användes var Spearman’s Rho korrelationsanalys då det används för att hitta samband och förhållande mellan två variabler (32). Att använda detta test hjälpte att få svar på syfte och frågeställningar.

Etiska övervägande

Innan studien genomfördes hade en etisk egengranskning tillsammans med ansvarig handledare på Jönköping University genomförts. Detta utfördes för att säkerställa att studien inte skulle erfara problem av etiska skäl eller för att utsätta deltagarna för risker (34). Efter genomförd etisk egengranskning framkom det inga frågor som behövdes tas upp med den forskningsetiska kommittén på Hälsohögskolan, Jönköping University. Det kan dock ha uppstått oro kring enkätfrågorna då det kan ha skapat en medvetenhet kring individens självrapporterade besvär och att dessa individer behöver hjälp med att ta hand om sina besvär eller uppkomsten av nya besvär. En nackdel med informationsbrevet var att det inte framkom hur eller vem deltagarna skulle kontakta för att få hjälp med sina besvär.

Validitet

En god validitet uppnåddes genom att resultatet påvisade det som studien var avsedd att undersöka (36), vissa moment hade dock kunnat göras annorlunda. Redan validerade enkätfrågor hade kunnat vara till en fördel för att kunna jämföra studiens resultat med liknande studier (27). Det valdes inte för studien baserades på specifika frågor som inte hade använts tillsammans tidigare. Vissa av frågorna var

18

dock modifierade efter en liknande studie av Bergius Signal & Jensen (29). För att resultatet skulle presenteras på ett tydligare sätt hade det varit fördelaktigt att kunna presentera åldern som ett aritmetiskt medelvärde eftersom detta centralmått är vanligt förekommande för att redovisa ett enkelt genomsnitt (28). Ett misstag var att ålderskategorier valdes i stället för exakta åldrar, vilket medförde att det aritmetiska medelvärdet inte kunde räknas ut. En låg deltagarmängd begränsade även möjligheten till att påverka studiens validitet genom att inte kunna välja andra tester i SPSS.

Reliabilitet

Riktlinjer för hur forskningen skulle bedrivas var uppbyggda av riktlinjer från Jönköpings University (34) och relevant kurslitteratur (27, 28). Uteblivandet av deltagare i studien resulterade i ett lågt urval och svarsfrekvens då en acceptabel svarsfrekvens ligger mellan ≥70-75% (27), vilket påverkade studiens reliabilitet. Det har visats att antal deltagare i enkätundersökningar har minskat med tiden runt om i hela världen och idag kan det vara svårt att kunna få en svarsfrekvens på mer än 50% (27).

19

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka förekomst av MSDs hos tandhygienister som arbetade inom den privata sektorn i Region Skåne och detta uppfylldes då enkäten blev besvarad av de tillfrågade tandhygienisterna. Att detta resultat framkom visar att det idag förekommer MSDs hos tandhygienister inom det valda geografiska området.

Bortfallsanalys

Efter att enkäten skickades ut blev det ett externt bortfall på sex deltagare på grund av studiens inklusions- och exklusionskriterier samt att en av dessa deltagare valde att inte delta i studien. Det fanns ingen möjlighet att veta om alla inbjudna tandhygienister hade fått ta del av enkäten, det skulle kunna vara en anledning till det stora bortfallet. På grund av svårigheter att få information om alla tandhygienister fick ta del av enkäten, är det också svårt att veta om dessa medvetet avstod eller deltog i studien. Det blev dessutom totalt 44 interna bortfall på olika enkätfrågor, eftersom deltagarna valde att inte svara på dessa frågor. Ett av bortfallen angående fråga sju kan bero på att fråga nummer sex endast kunde besvaras med svarsalternativet ”Nej” och dessa deltagare kunde därmed inte gå vidare till fråga sju. Vid fråga sju var det dessutom en av dessa sju deltagare som inte besvarade frågan alls. För att möjligtvis undvika detta skulle enkäten kunna vara utformad så att det krävdes att alla tidigare enkätfrågor skulle besvaras för att kunna gå vidare till nästa fråga. Om det exempelvis var lika många deltagare i varje ålderskategori som besvarade enkäten hade resultatet blivit mer representativt för respektive ålderskategori. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat utfallet är att exklusionskriterierna för studien var bland annat att deltagarna inte skulle vara sjukskrivna. Att inte ta med dessa individer kan ha påverkat studiens resultat genom att det är svårt att veta om dessa individer var sjukskrivna på grund av MSDs eller inte. Om sjukskrivningen berodde på MSDs skulle det ha kunnat ökat svarsfrekvensen och besvarat syftet som var att undersöka förekomsten av MSDs.

Förekomst av MSDs

Det går inte att fastställa om besvären var relaterade till tandhygienisternas arbete då det inte konstruerades en fråga i enkäten gällande detta. Studien av Kumar et al. (4) visade dock att det är vanligt förekommande med MSDs hos tandhygienister som är orsakade av arbetsmiljön (4). Något som hade stärkt studien skulle vara att ha med en kontrollgrupp för att jämföra med eller lagt till en fråga som innefattar deltagarnas MSDs i relation till arbetet som tandhygienist. I resultatet av denna studie framkom det att självrapporterad smärta förekom både i den övre och nedre extremiteten. Det var en större andel som hade besvär i den övre extremiteten i jämförelse med besvär i den nedre extremiteten. Det visades sig också i studien av Netanely et al. (37) där det var 60% av de 205 deltagarna som hade MSDs i nacken, 52% i övre ryggen och 61% i nedre delen av ryggen. Detta kan bero på tandhygienisternas krävande arbetsuppgifter då exempelvis patienten behandlas i en liggande position och det leder till att arbetsområdet blir begränsat. Om en tandhygienist tillåter sig att ha en böjd kroppshållning under en behandling för att kunna få en bättre insyn i patientens munhåla kan det leda till besvär. Det är dessutom viktigt att ha kontroll över instrumenten för att undvika belastning i händer och fingrar (1).

20

Det var 48% i denna studie som hade smärta i händer och fingrar vad gäller den övre extremiteten, att det inte var fler som hade besvär i dessa delar var ett förvånande resultat, det överensstämmer dock med studien av Netanely et al. (37) där det var 46% som hade MSDs i handleden. Det visades också i en studie från Kanada (25) att det var 83% av de 647 deltagarna som uppgav arbetsrelaterade besvär och det var vanligt förekommande med karpaltunnelsyndrom (25). När det kommer till tandhygienister som tidigare har upplevt MSDs, visade en studie av Staneva (6) att 95% av tandhygienister hade haft dessa besvär tidigare (6). Det visades också i den föreliggande studien då det var 17% som hade haft besvär tidigare men det är däremot fler deltagare som hade nuvarande besvär. Studien av Netanely et al. (37) visade att det var mindre vanligt med smärta i den nedre extremiteten där det var 15% som hade MSDs i knän och endast 9% som hade MSDs i höften (37). Detta överensstämmer med den föreliggande studien då det inte heller var lika vanligt med MSDs i den nedre extremiteten som i den övre.

I den föreliggande studien fick deltagarna i enkäten redovisa vilken grad av smärta som deras besvär gav och dessa uppgifter var därmed självrapporterade och inte bekräftade av någon specialiserad profession såsom läkare. Den subjektiva upplevelsen kan variera från person till person och detta kan därmed ha påverkat resultatet genom att deltagarna kan ha tolkat svarsalternativen olika. Vad som anses vara en måttlig smärta enligt någon kanske klassas som svår smärta hos någon annan. I resultatet framkom det att det var 23 deltagare som hade eller hade haft MSDs tidigare, det var dock endast 5 deltagare som hade blivit sjukskrivna av sina besvär. Detta kan bero på att vården också kan identifiera deras smärta olika då alla med besvär inte blev sjukskrivna.

Samband mellan förekomst av MSDs och ålder

Det fanns ingen statistisk signifikant korrelation mellan variablerna MSDs och individens ålder i denna studie. Variabeln ålder hade dock den lägsta korrelationskoefficienten av alla de undersökta variablerna vilket kan bero på att det inte fanns en jämn fördelning av antal deltagare i respektive ålderskategori. Det fanns dock skillnader i de olika ålderskategorierna då MSDs ökade från 43 års ålder hos deltagarna, från 23% till 30%, vilket motsvarade en ökning på 7%. Detta visade att det förekommer MSDs i alla de undersökta ålderskategorierna och att besvären kan öka om personen befinner sig i en äldre ålderskategori. Två andra studier (15, 16) visade dessutom att MSDs kunde skilja sig från den yngre åldersgruppen till den äldre, där den sistnämnda hade större risk att drabbas av MSDs på grund av högre arbetskrav och förväntningar på arbetsprestation på grund av att de hade arbetat längre. Det framkom även i denna studie att den yngre ålderskategorin hade MSDs, vilket också framkom i en studie från Tyskland (15). Detta innebär i sin tur att det fortfarande förekommer MSDs i alla ålderskategorier men orsaken till att MSDs uppkommer kan skilja. En anledning till att yngre arbetstagare kan få MSDs kan bero på att de är nya i arbetslivet och vill exempelvis arbeta långa timmar för att personen är ny i yrket och vill visa mer engagemang. Det kan också handla om att yngre arbetstagare eventuellt inte har lika mycket erfarenhet och exempelvis anstränger sig mer i vissa situationer. Ett exempel kan vara vid scaling då en nyexaminerad tandhygienist inte är lika van vid att utföra arbetsmomentet som en erfaren tandhygienist. Det har dessutom visats att arbetstekniken kan påverka en individs risk att få MSDs (8, 11, 14).

21

Samband mellan förekomst av MSDs och yrkesaktiva år som tandhygienist

Det fanns ingen statistisk signifikant korrelation mellan variablerna MSDs och yrkesaktiva år som tandhygienist i den föreliggande studien. Det skiljer sig från en studie av Harris et al. (25) där dessa variabler visade på en positiv korrelation. (25). I denna studies resultat framkom det att det var mer än hälften av deltagarna som hade arbetat mer än fem år, vilket innebär att dessa individer har en viss erfarenhet av arbetet. I en indisk studie (10) framkom det att om deltagarna hade arbetat mer än fem år i sitt yrke ökade det risken för att utveckla MSDs (10). Studien av Harris et al. (25)visade dessutom att individerna hade en större förekomst av MSDs ju längre de arbetat, vilket styrker den föreliggande studien. Detta visade denna studies resultat genom att den genomsnittliga uppkomsten för hur länge deltagarna hade arbetat innan några besvär uppkom var åtta år. Detta är en lång tidsperiod innan besvär uppkommer och därmed bör fokus ligga på förebyggande åtgärder innan dessa besvär uppkommer. Om tandhygienister exempelvis använder sig av förebyggande åtgärder i början av karriären kan det förhoppningsvis förebygga besvär längre fram. Det är bra att ta pauser vid ett långvarigt sittande för att förbättra blodflödet i musklerna (2), det kan därmed vara fördelaktigt att använda sig av ett åtgärdsprogram såsom Pausit. Det är ett avgiftsbelagt datorprogram som erbjuder ergonomisk gymnastik som kan användas på arbetet som bland annat förebygger ohälsa och arbetsskador samt förbättrar blodcirkulationen. Programmet innehåller över 100 stretch-, andnings, avslappnings- och rörlighetsövningar för hela kroppen som är framtagna av bland ergonomer, ortopedläkare och sjukgymnaster (38).

Samband mellan förekomst av MSDs och träningsmängd

Resultatet av den föreliggande studien visade att det fanns ingen statistisk signifikant korrelation mellan variablerna MSDs och individens träningsmängd. Variabeln träningsmängd hade den största korrelationskoefficienten av alla de undersökta variablerna och det visades att det var 47% som tränade någon form av fysisk aktivitet mer än tre gånger i veckan och det var 17% som tränade styrketräning mer än tre gånger i veckan. Ett stillasittande arbete kan leda till överbelastning och sjukdomar i rörelseapparaten och genom att utöva fysisk aktivitet kan det förebygga detta. Det har även visats att muskelstärkande aktivitet såsom styrketräning kan bidra till att förebygga sjukdomar i rörelseapparaten (9, 18). En studie av Ramírez-Sepúlveda et al. (16) visade dessutom att övervikt och fetma var en riskfaktor för MSDs (16). Ytterligare en studie av Mishra et al. (10) visade också att ett högt Body Mass Index kunde öka risken för utveckling av MSDs (10). Det är därmed essentiellt att utöva styrka men också andra fysiska aktiviteter för att bibehålla en god hälsa. Nästan hälften av deltagarna i denna studie tränade någon form av fysisk aktivitet mer än tre gånger i veckan vilket ses som ett positivt resultat för hälsan.

Anställningsform och klinikstorlek

Det var 23 % som arbetade på en liten klinik i denna studie och det har tidigare visats att individer som arbetar på en mindre klinik är mer hälsosamma på grund av friheten att kunna bestämma över sin arbetstid och sina arbetsuppgifter. Tandvårdskliniker där det arbetar färre än tio anställda upplevde

22

dessutom att arbetsplatsen hade en mer positiv atmosfär (26). Att bestämma över sin arbetstid och sina arbetsuppgifter är en fördel då behov kan individanpassas och det skulle vara optimalt om all personal oavsett klinikstorlek skulle ha den möjligheten.

Övriga enkätfrågor

De övervägdes om de övriga enkätfrågorna skulle ingå i resultatet i denna studie eller inte och efter en diskussion beslöts det att de övriga frågorna skulle ingå. Det berodde på att trots att dessa frågor inte tillhörde syftet eller frågeställningar var det intressanta frågor för att få en helhet i arbetet. I denna studie presenteras de övriga enkätfrågorna i en tabell (Tabell 1), där redovisas antal deltagare och inte procenthalt. Detta valdes för att det blev enligt författarna lättare att tolka resultatet.

Tandhygienisternas arbetsuppgifter

En tandhygienist kan utföra många olika moment men svarsalternativen i enkäten var inriktade på scaling, undersökning och assistans samt administration. Det var 63% av tandhygienisterna som hade scaling som en övervägande arbetsuppgift och att tandhygienisterna hade mer smärta i den övre extremiteten kan bero på att scaling var den arbetsuppgift som utfördes mest. Det har visat sig att använda instrument med högfrekventa vibrationer som används vid scaling kan leda till att behandlarens händer, armar och skuldror belastas och påverkas. Att dessutom använda dessa instrument flera gånger dagligen är en riskfaktor för uppkomsten av kroppsliga arbetsbesvär. Det som sker är att det blir en konstant nackflexion och att armen höjs i en vinkel som kan leda till en överdriven spänd aktivering i nacke och skuldror (1, 39). Det är därmed viktigt att behandlarens arbetsdag består av varierande uppgifter för att kunna undvika uppkomsten av MSDs.

Individanpassad utrustning

Det var 75% av deltagarna som inte hade tillgång till individanpassad utrustning, vilket kan exempelvis bero på klinikens kostnad till att införskaffa hjälpmedel. Det kan också bero på att deltagarna inte vet om att till exempel en behandlingsstol kan anpassas efter behandlaren och inte behöver vara samma för alla. Detta är något som behandlarna själva kan vara med att påverka genom att själva identifiera sina problemområden och därefter be kliniken ta hjälp av en arbetsterapeut eller ergonom. Det har dessutom visats att individanpassning i arbetsmiljön behövs för att kunna förebygga risker som exempelvis ohälsa och olycksfall (2). Det är inte endast individanpassad utrustning som kan förebygga MSDs, utan det krävs även en god ergonomi (12).

Ergonomi

Det framkom att det var hälften av deltagarna i denna studie som hade genomgått en utbildning om ergonomi och det var 67% av deltagarna som tyckte att de behövde mer kunskap om ergonomi. Detta visade att deltagare som har genomgått en utbildning om ergonomi också vill ha ännu mer kunskap om ergonomi. Det överensstämmer med studien av Harris et al. (25) där det framkom att hälften av deltagarna i studien upplevde att de hade tillräckligt med kunskap och utbildning för att kunna förebygga arbetsrelaterade besvär (25). Det är ett positivt resultat då det är viktigt att en individ besitter

23

en god kunskap om ergonomi för att kunna bibehålla en god hälsa samt för att minska risken för uppkomsten av MSDs. Att det dessutom finns ett ökat intresse för ergonomi kan också bidra till att klinikerna bör erbjuda kurser och utbildningar inom ergonomi. Det kan resultera i långsiktiga positiva effekter för både arbetstagaren och arbetsgivaren. Det kan bland annat handla om att spara in på kostnader för kliniken och samhället. Om en behandlare har en bra hälsa kan denne också ha möjlighet till ett långt arbetsliv utan sjukskrivningar och besvär och det har visats att belastningsbesvär är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning (7). Det kan också leda till positiva effekter utanför arbetstid då personen är frisk och kry i sitt vardagliga liv och fri från besvär. En annan aspekt är att genom utbildningar få mer kunskap kring det dagliga arbetet som tandhygienisterna utför och genom detta utföra sina arbetsuppgifter på ett ergonomiskt sätt. Det framkommer dessutom i studien av Jeong et al. (5) att kunskap och utbildningar om ergonomi bör inkluderas mer i tandhygienistprogrammet för att undvika utveckling av framtida MSDs (5). Detta visade att mer kunskap om ergonomi är nödvändigt då det är viktigt att tandhygienister har rätt utbildning i ergonomi och tillgång till individanpassad utrustning för att kunna förebygga utveckling och uppkomst av MSDs.

Kliniska implikationer

Det framkom i studiens resultat att det förekommer MSDs hos tandhygienister, vilket också framkom i studierna (5, 6, 25). Det framkom dock inte i denna studie att dessa besvär var relaterade till arbetet eller inte. Då ohållbar ergonomi genom långvarigt sittande och obekväma arbetsställningar under en längre tid kan orsaka besvär (18), är det enligt författarna viktigt att de som arbetar som tandhygienister bör vara uppmärksamma på sin ergonomi på arbetet. En ökad kunskap om förekomst av MSDs kan i sin tur leda till att problem uppmärksammas och att åtgärder sätts in. Då WHO menar att fysisk aktivitet är en viktig faktor för att minska risken för uppkomsten av ohälsa (18), kan det vara en fördel att inkludera fysisk aktivitet på arbetsplatsen.

Hälsoekonomi är den del av nationalekonomin som kontrollerar hur resurser kan användas till hälsofrämjande insatser (40) och enligt författarna till denna studie kan förbättring av hälsan möjligtvis leda till hälsoekonomiska vinster. I analyser som utförs i samband med hälsoekonomi är det hälsan som är det centrala fokusområdet genom att det finns ett värde i att ha en god hälsa (40). Att arbeta mer med hälsa kan hjälpa personalen att må bättre och kan minska risken för framtida skador och sjukskrivningar som annars kan påverka samhället och den enskilda kliniken. Om det dessutom inte finns MSDs kan det också leda till hälsoekonomiska vinster då personalen möjligtvis kommer att hålla längre och kunna arbeta längre utan besvär.

Vidare forskning

Framtida forskning bör inkludera en större population med en större svarsfrekvens samt fokusera mer på vilka kroppsdelar som är drabbade, att exempelvis fördjupa sig och undersöka fler kroppsdelar än vad denna studie omfattar. Att undersöka fler kroppsdelar kan också bidra till en större urvalsgrupp då denna studie inte tar med alla kroppsdelar, vilket kan ha bidragit till att individer som hade besvär i

24

andra delar än de som nämns i enkätfrågorna inte kunde delta. Ett förslag kan vara att inkludera armbågen då flertal studier (5, 3, 10, 15, 16, 17, 25) visade att detta är vanlig kroppsdel som kan drabbas av MSDs. Vidare forskning hade dessutom kunnat inrikta sig mer på förebyggande åtgärder för att förhoppningsvis kunna förhindra besvär innan de uppkommer. Även här kan det förslagsvis vara intressant att beakta vikten av fysisk aktivitet på arbetsplatsen och dess betydelse för individens hälsa. Ett annat förslag är att också inrikta förekomsten av MSDs och vad det finns för hälsoekonomiska vinster med att arbeta ergonomiskt på arbetsplatsen.

25

Slutsats

MSDs förekom eller hade tidigare förekommit hos mer än tre fjärdedelar av deltagarna i denna studie. Ingen statistisk signifikant korrelation gällande variablerna ålder, yrkesaktiva år som arbetande tandhygienist, träningsmängd avseende förekomst av MSDs framkom. Vanligast var det att MSDs utvecklades efter åtta år i yrket och besvären ökade från 43 års ålder, vilket betyder att tandhygienistprofessionen är ett krävande arbete och vid ökad ålder kan det leda till en högre förekomst av MSDs. Det framkom dock att nästan hälften av deltagarna tränade någon form av fysisk aktivitet mer än tre gånger i veckan vilket anses vara positivt för att bibehålla en god hälsa då det kan leda till hälsoekonomiska vinster. Ytterligare forskning med en större population krävs för att kunna säkerställa om det finns ett samband mellan variablerna ålder, yrkesaktiva år som arbetande tandhygienist, träningsmängd avseende förekomst av MSDs. Då symtom av MSDs kan identifieras tidigt i yrkeskarriären är det av extra stor vikt att arbeta förebyggande genom att tillföra individanpassad utrustning för att kunna sträva efter en mer hållbar ergonomisk arbetsplats.