Kasernbyggnadsnämnden och dess arkitekter

(1)

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Mats Ahnlund

Title

Kasernbyggnadsnämnden och dess arkitekter

Issue

20 Year of Publication

1990

Pages

143–156

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

(2)

Kasernbyggnadsnämnden

och dess arkitekter

av

Mats

Ahnlund

Ochhvilken

_{dugande arkitekt, äfven}

om

han

sitter ien civil

_{byggnadskommission, vill}

_väl

förbinda sitt

namn

vid

en

gruppering

af de

olika

_{byggnaderna, där borrningskartan}

_för

grunden skulle spela första fiolen och bygg¬

nadernas inbördes

_{läge med hänsyn till det}

praktiska behofvet

och

utseendet skulle

blif-va enbisak?

Citatet är hämtat ur Illustrerad

_{Militärrevy 19071}

—

sammaår somArméns

_{kasernbyggnadsnämnd}

inrättades. Att

_{någon på}

_{det här}

_sättet

_försvarade

”militärarkitektens” roll var

_ovanligt,

_men _utta¬

landet

speglar tydligt den infekterade debatt

som

föregått beslutet

om en

särskild kasernbyggnads¬

nämnd.

Tidigare, under 1890-talet

och

framtill

1907,

var det nästan

_{undantagslöst arkitekten Erik Joseph¬}

son och hans

ritbyrå vid

Kungliga fortifikationen

someffektuerade allny

militärarkitektur

som

efter

hand kom att

_{efterfrågas. Efter det}

_att

_riksdagen

antagit

en ny

härordning

1901 hade

emellertid

si¬

tuationen

_{påtagligt förändrats. Enorma}

resurser hadenu ställts till

_{förfogande för uppförandet}

av

en

_mängd

_nya

_{kasernetablissement.}

_{Redan 1902}

hademerän20

miljoner

kr anslagits och

mer

skulle

komma. Vaddet handlaromärden isärklassstörs¬

ta

_{satsningen någonsin}

_vad

_gäller

_ett

_{samlat bygg¬}

nadsföretag i

vårt

land.

Om

_{Josephson kan}

sägas

att

han

även

fortsätt¬

ningsvis löste sina uppgifter väl med tanke på de

re¬

surser som nu ställdes till

_{ritbyråns förfogande.}

Arkitekturenblev kanske nog

så typiserad och

ut¬

slätad,

men

det

var

måhända

just därför

som

Jo¬

sephson undslapp den

kritik

som

kom

att

drabba

så

många

andra

av

de

inblandade.

Genom inrät¬

tandet av_{den nya}

_{kasernbyggnadsnämnden ansåg}

man dockattde kvarvarande

_{byggnadsföretagen,}

i första hand 15

_{fullständiga}

_{infanteriregementen,}

skulle kunna

genomföras effektivare och inte

minst

_{billigare jämfört med de tidigare projekten.2}

Till den _nya

_nämnden,

_som

_kom

_att

_verka

1907—1925, knöts många namnkunniga arkitek¬

ter,

vilka

var

erkänt

duktiga i sitt

värv.

Josephson

ficksåatt

_säga

_{konkurrens! Vilka}

var

då dessa

nya

”militärarkitekter”? Vad

_{byggdes? Blev resultatet}

en

_billigare

_{och bättre militärarkitektur jämfört}

med

_{tidigare? Jag skall försöka}

svara

på

frågor

av detta

slag,

men

först

en

kort

historisk tillbakablick.

Kasernbyggnadsnämnden blandas nämligen lätt

ihop med andra

organ

i kasernbyggnadsfrågor,

varför

_{jag vill klargöra vissa skillnader}

_avseende

kompetens

och

uppgifter. Framställningen bygger

iförstahand

_{på nämndens samtliga protokoll med}

bilagor.

Fortifikationens

kasernbyggnadsavdelning

Inom fortifikationen hade det från och med 1884 funnits en särskild

_{byggnadsavdelning.}

_{Chef för}

avdelningen

var

i

praktiken

den

som var

chef för

hela

militärbyrån

med allt vad detta kunde innebä¬

ra.Ett särskilt ritkontor medettväxande antalan¬

ställdahade inrättats

_{på 1890-talet.3}

1902 delades

_{byggnadsavdelningen,}

_som

_sedan

1893 kallats

_{Byggnadsavdelningen}

_vid

_{Fortifikatio¬}

nens

_{huvudstation, i}

en

fästningsbyggnadsavdel-ning och

en

kasernbyggnadsavdelning.

Vardera

av¬

delningen hade

en

chef

samt

två eller

tre

tjänstgö¬

rande officerare. I och med 1907 års instruktion

för

_{arméförvaltningen inträdde}

en

omläggning

av hela

_{organisationen.}

_{Militärbyrån}

_{delades i}

_en

fästnings-

och

en

kasernbyggnadsavdelning.

De

två motsvarande

_{avdelningarna vid}

_{huvudstatio¬}

nen

_flyttades

_{således in i}

_{departementet}

_{dit de}

_{ju i}

(3)

egent-lig mening blev därigenom inte längre

represente¬

rat inom fortifikationens huvudstation.4

Chef för den nya

kasernbyggnadsavdelningen

blev

_{major Carl Leonard Lundquist,}

_som

_också

_ti¬

digare under

ettpar

år

fungerat

som

tillförordnad

avdelningschef vid den kasernbyggnadsavdelning

som var knuten till fortifikationens huvudstation.

Det ärsamme

_Lundquist

som

1914,

då

överste

och

fortfarande chef för

_{kasernbyggnadsavdelningen,}

avgav

den Berättelse rörande arbeten utförda å

1901, 1902, 1904 och 1908 års

anslag

till ”nya bygg¬

nader

_{för armén”,}

_som

_{så ofta citeras}

_av

_{olika mili¬}

tärhistoriker.5 Bland

_{Lundquists tidigare meriter}

kannämnas atthan sedan 1900också varit lärare i

byggnadskonst med ritning

vid

Kungl.

artilleri

och

ingenjörhögskolan i Stockholm.

Vid sidanom

_{Lundquist fanns det till}

_en

_början

tre fast knutna

underlöjtnanter

vid kasernbygg¬

nadsavdelningen. Organisationen

växte

och 1912

hade

_Lundquist

_tre

_kaptener,

en

löjtnant och

en

fortifikationskassör, tillika förrådsförvaltare, till

sitt

_{förfogande.6}

Militärbyggnadskåren

Efter sekelskiftet utsattes fortifikationen för en

delvis hård kritiknärdet

_{gällde sättet}

_att

_sköta

de

stora

_{byggnadsarbeten}

_som

_{hade påbörjats och}

delvis redan hunnit bli avslutade. I flera fall hade

byggnadsprojekten

dragit alltför dryga kostnader.

En ny

organisation med

mer

civila inslag, särskilt

efter den 1905

_{uppmärksammade}

”Rindöskanda-len”7, föreslogs

bli lösningen. Problemet aktuali¬

serades i

_{riksdagens andra kammare. Bl}

a

med

hänvisning till

en

debattartikel i Illustrerad Militär¬

revy nr

11 1905,8

som

också citerades

i

argumenta¬

tionen, lämnade det frisinnade medicinalrådet Ri¬

chard

Wawrinsky

i Saltsjöbaden

en

motion i frå¬

gan,

där han yrkade för upprättandet

av en

sär¬

skild

_{militärbyggnadskår.9}

Wawrinsky

var,

i likhet med

statsrevisorerna,

starkt

bekymrad

över

kostnadsutvecklingen och

pekade bl

a

på fästningen i Boden. Den

hade

av 1897 års

_{befästningskommitté kostnadsberäknats}

till

_{drygt fem miljoner,}

men

redan vid 1905 års riks¬

dag

omberäknats till i det

närmaste

det dubbla.

Dessa

_{byggnadersjmålsmän kunde knappast ingiva}

förtroende. Attfortifikationen skulle kunna besit¬

ta

erforderlig kompetens

för

ett

rättvist beaktande

avökande

_{fordringar i}

sanitärt och humanitärt

_av¬

seende vid konstruktion och

uppförande

av

kaser¬

neroch

_{militärsjukhus}

ifrågasattes

också. Särskil¬

da ochhelt

_nödvändiga

_{fackkunskaper måste}

_till.10

Naturligtvis

fanns

det också de

som

ville

behålla

den

_{gamla ordningen.}

_{Överskridandet}

av

den be¬

räknadekostnaden för kasernerna

_på

_{Rindön kan¬}

skeintevarså

_{häpnadsväckande?}

Förberedelsear¬

betena kunde _nog

_{ha skötts}

_bättre,

men

överskri¬

dandenvar

_{långt ifrån}

_{ovanliga. Hur}

_var

_{det med}

riksdagshuset och hur

var

förhållandena

när

ope¬

ran

_{byggdes? Hade}

_{fortifikationen}

_skött

sig

_sämre

än civila

_{byggnadsmyndigheter? Kanske}

var

det

tvärtom? En skribent i Illustrerad

Militärrevy

ut¬

tryckte det hela

på

följande

sätt:11

För

_övrigt

_bestårju

_{fortifikationens}

kasärnbygg-nadsafdelning

af både civil och

militärpersonal,

ochdessarkitektär

på

samma

gång

arkitekt i

öf-verintendentsämbetet. Således

_{finnes intet skäl}

att tro, att

fortifikationens

kasärnbyggnadsaf-delning endast

därför,

att

den har

en

militär be¬

nämning,

skall

vara

mindre kompetent

att

lösa

sin

uppgift

än

andra byggnadsmyndigheter,

exempelvis fångvårdsstyrelsen,

medicinalstyrel¬

sen,

järnvägsstyrelsen

m

fl.

Finns

det

då någon

rimlig anledning

att tro, att

då entreprenadan¬

bud

_{infordras å arbetena, lägre sådana skola in¬}

kommaendast

_därför,

att

den

infordrande

myn¬

digheten icke har med fortifikationen

att

göra?

Namnet

_{”fortifikationen” har}

_ju

_hittills

_inom

den tekniskavärlden

_haft

_en

_{god klang och dess}

personal varit

kändför både kunskaper och dug¬

lighet.

Utskottsbehandlingen i riksdagen

kom

emellertid

att visa

_på

en stor

uppslutning kring Wawrinskys

förslag:12

,

Då i

_fråga

om

fästningsarbetena

speciell

fortifi-katorisk och militär

_kunskap

_{icke kan undvaras,}

lär däremot

_för

_{utförande af kasernbyggnadsar¬}

beten

_{dylik specialkunskap ingalunda}

vara av

nöden.

Statsrevisorernas

anmärkning innehöll också

en

hänvisning till hur motsvarande

förhållanden

var ordnade i

_{Tyskland, varför utskotten}

_inhämtade

kännedom om dettagenom en

utredande

prome¬ moria. Av denna

_framgick

_att

_alla

fästningsarbe-tenhade överlämnats åtenmilitär

byggnadsavdel-ning (Ingenieur-

und

Pionierabteilung), medan ka¬

sernbyggnaders

utförande däremot

anförtrotts åt

(4)

(Unterkunftsabtei-Göta_{Artilleriregemente i Göteborg. Den slutna och}_{medeltidsinspirerade anläggningen}_med_en_{magnifik kanslikasern i fronten uppfördes} i mittenav1890-talet._Ritningarm mi Krigsarkivet visarattErik Josephsons förslag förelåg redan 1890—91—såledesen avhansförsta

ochmer_{betydande insatser}somarkitekt vid Kgl Fortifikationens Ritbyrå. Fotoca 1930, Nauckhoffs album, Krigsarkivet.

lung för underhållsarbeten

m m

och

Bauabteilung

för

_nybyggnader

o

d). Arbetena utfördes i

regel

av

entreprenörer

med armékårens

byggnadsmyndig-hetersomkontrollerande_organ

_med

_rätt

_att

_ingri¬

pa.13

Motionen hade fått stöd i

_sak,

menatt

omedel¬

bart_upprättaen

militärbyggnadskår ansågs

av

för¬

stakammarensom

_något

_förhastat

_och

_man

_yrka¬

de

_på

en

utredning.

Andra kammaren biträdde det¬

tabeslut.14

Kasernbyggnadskommittén

En

_{parlamentarisk kommitté,}

_{kasernbyggnads¬}

kommittén, tillsattes för

attnärmare

utreda fortifi¬

kationens

_kompetens

_att

_{driva kasernbyggnadsar¬}

beten. Bland de fem

_{riksdagsledamöterna}

_{i kom¬}

mittén fanns också en erfaren

_arkitekt,

_nämligen

Johan

_{Ludvig Peterson.'5}

Kasernbyggnadskommittén

kritiserade i sin

ut¬

redning fortifikationen för

att

den inte fullt insett

betydelsen

av

grundliga markundersökningar in¬

nanett_nytt

_{projekt drogs igång. För}

_att

_{belysa det¬}

ta valdes bl a etablissementen i Sollefteå. Vid

Norrlands

_{trängkår hade}

_ett

_nipras

_medfört

_att en

byggnad hade varit

tvungen att

flyttas och strand¬

kanten måst förstärkas med

dyrbara

stensättnin-gar o

d.

För

Västernorrlands

regemente

hade

man

enligt kommittén valt helt fel plats

med dryga

grundläggningskostnader

som en

omedelbar följd.

Fortifikationenhade i allmänhet underskattatvik¬

tenav att_göra_upp

_{planer med särskild hänsyn till}

markens beskaffenhet föratt_{/ stället rikta sin upp¬} märksamhet

_på

en

imposant

gruppering

av

byggna¬

derna,16

Fortifikationen

ansågs

sakna

nödig fackkun¬

skap och hade vidare tvingats anlita

för

många

ut¬

omstående när det

_gällt

att

utarbeta

ritningar,

kostnadsförslag och planer för byggnadsarbetena.

Des k

typritningarna borde vidare

ha modifierats

i

_{varje enskilt fall}

_med

_{hänsyn till lokala}

_önskemål

av

_militära,

_hygieniska

_och

_{förvaltningsmässiga}

(5)

Johan Ludvig Peterson (1853—1931), ledamotavkasernbygg¬

nadskommittén ochsenare,1914—1917,ledamotavkasernbygg¬ nadsnämnden och tillika byggnadschef. Kungliga bibliotekets porträttsamling, Stockholm.

AronJohansson(1860—1936), ordinarie ledamotavkasernbygg¬

nadsnämnden 1907—1913.Arkitekturmuseetsbildarkiv, Stock¬

holm.

Kasernbyggnadskommissionen

Att anlita överintendentsämbetet i

kasernbygg-nadsfrågor hade föreslagits från

en

del håll.18

Ka¬

sernbyggnadskommittén ansåg emellertid inte det¬

ta vara

_{lämpligt. En}

ny

och fristående myndighet

av

_tillfällig

_art—en

kommission

bestående

av

3—5

ledamöter med

_{fackinsikter i afseende å husbyggna¬}

ders konstruktion och

_utförande

_samt

_{affärsmässig}

ledning blev i stället kommitténs förslag.

Under

en sådan

_{kasernbyggnadskommission borde}

_ett

_rit-,

byggnads-

och

kassakontor inrättas

med den

direk¬

ta

_uppgiften

_att

_{lösa kasernbyggnadsfrågan,}

_gärna

med

_hjälp

_av

_{entreprenörer}

—

helt eller

delvis.19

Särskilda

_{sakkunniga hade också bemyndigats}

att

_granska

_och

_{komma med}

_ett

_{slutligt förslag till}

en

_{omorganisation}

av

arméns centrala förvaltning.

Dessa anslöt

_{sig i allt väsentligt till vad kasernbygg¬}

nadskommitténnu

_föreslog,

_men

_{påpekade vikten}

av att den

föreslagna kommissionens ritkontor

borde anlita den välutbildade och

_{ganska talrika}

personal

som

under de

senaste

åren anställts

vid

fortifikationens

ritbyrå.20

Kasernbyggnadsnämnden

Kasernbyggnadskommissionen fick

namnet

Ar¬

méns

_{kasernbyggnadsnämnd och tillsattes den 14}

juni 1907. Nämnden skulle tekniskt och ekono¬

miskttahandom

_{planläggning och uppförande}

_av

nya

kasernetablissement för femton

av

de besluta¬

de,

men ännu

ej påbörjade infanteriregementena.

Under den

_planerade

_{verksamhetstiden kunde}

dessutom

ytterligare byggnadsuppdrag komma

att

överlämnas. 1 instruktionen betonades att

inga

byggnadsarbeten fick igångsättas förrän

ritningar,

situationsplaner och kostnadsförslag

fastställts

av

Kungl. Maj:t. Yttranden

med hänsyn

till lokala

förhållanden skulle vidare

_{regelmässigt inhämtas}

från vederbörande militära och medicinska myn¬

digheter. Arbetena

skulle normalt ske

genom ent¬

reprenad.21

Arméns

_{kasernbyggnadsnämnd kom}

att

ledas

av

en

_{byggnadschef tillika ordförande i}

_nämnden.

■v *

Somsådan

_{utsågs docenten och överstelöjtnanten}

vid

_väg-

_{och vattenbyggnadskåren}

_Per

_Axel

_Lin¬

dahl. Lindahl hade erfarenheter från större civila

(6)

LarsJohan _{Lehming (1871—1940), chef för kasernbyggnads¬} nämndens ritbyrå 1910—1914. Kungliga biblioteketsporträtt¬ samling, Stockholm.

ritningar

över ett

kasernetablissement för

ett

fältin¬

fanteriregemente

som

den

s

k Generalkommissio¬

nen_presenterat

_den

₁₅

_mars

_1907.24

Cronstedt

_gjorde

_omedelbart

_en

_{del utkast och}

skisserrörande

_{situationsplaner, kasernbyggnader}

m m.25 Fro mden 1

maj

1908 hade han också låtit

anställa arkitekten Werner Melinder. Med två arki¬ tekter

_{på ritkontoret}

_växte

_det

_snart

_{fram relativt}

kompletta

situationsplaner

både

för Uppsala,

Örebro

och Karlstad.

_{Regementschefen vid}

_det

förstnämnda regementet

hade deklarerat sin

sär¬ skilda

_uppskattning

_över

_{Cronstedts förslag}

_att

lägga etablissemanget utmed landsvägen intill

Upplands

artilleriregemente.

Flera byggnadstyper

fannsnusom

_{genomarbetade förslag.26}

Cronstedt,

som

i

många sammanhang visat sig

vara enidérikarkitekt meden

_synnerligen

_bred

_er¬

farenhet av olikartade

_{projekt,27 hamnade}

_emel¬

lertid efter kort tid

_{på kollissionskurs med den by¬}

råkratiske och exakte Lindahl. Den utlösande fak¬

tornblevatt arkitekten villeha

_{tjänstledigt för}

_att delta vid

_invigningen

_av

_Tärna

_{kyrka den}

₁₉

_juli

1908.28 Som

_{kyrkans arkitekt}

var

han

inbjuden till

OttoSigfrid (Sigge) Cronstedt (1869—1958), chef förkasern¬ byggnadsnämndens ritbyrå 1907—1908. Kungliga bibliotekets

porträttsamling,Stockholm.

byggnadsprojekt.

Han hade verkat

som

konstruk¬

töroch kontrollant vid

_bygget

_av

_Kungliga

_operan

på

1890-talet och sedan varit arbetschef vid

upp¬ förandetavsåväl

_{Rosenbadspalatset}

_som

_Dramati¬

skateatern. Lindahl hade också verkatsomlärare i

byggnadsteknik

vid KTH.22

Kasernbyggnadsnämnden

erhöll

en

bred civil

fackkompetens.

Av nämndens två

övriga ordinarie

ledamöter var till en

_{början den}

_ene

_byggmästare

(Anders Emil Andersson) och den andre arkitekt

(Aron

Johansson).

Som

extra

ordinarie ledamot

fanns dessutomen

_{byggnadsingenjör (CarlFrithiof}

Dahl).23

Arkitekterna

Kasernbyggnadsnämndens ritbyrå skulle förestås

av enarkitekt. Den

_{nyinrättade tjänsten}

_{hade loc¬}

kat hela åtta sökande. En

_enhällig

_nämnd

_ansåg

Sigge Cronstedt

som

den

mest

lämpade.

Bland

öv¬

riga

sökande kan

nämnas

Axel Rudolf Bergman

och Fredrik OlausLindström. Som denförste ira¬

denavarkitekter hadeCronstedtattomedelbartta itu med

_{principiella ändringar i}

_det

_{förslag till}

_typ¬

(7)

Magnus Dahlander (1862—1951), chef för kasernbyggnads¬

nämndensritbyrå 1914—1917. Kungliga biblioteketsporträtt¬ samling, Stockholm.

Kasernbyggnadsnämndens första storaprojekt gälldeLivrege¬

mentets_{grenadjärer i}

_Örebro

_1909—1913—kanslibyggnad_upp¬

förd i traditionell stil, dvsistortenligtJosephsons typritningar.

Foto_{från 1925 i Krigsarkivet, Stockholm.}

den lilla

_{lappmarksförsamlingen}

_för

_att

_besiktiga

byggnaden. Lindahl hade

dock ingen

större

förstå

else för

detta,

utan

ville

attCronstedt skulleupp¬

skjuta

resan

därför

att en

mängd entreprenadrit¬

ningar

rörande de

påbörjade

etablissementen först

måste

_{färdigställas}

—

arkitekten

hade inte

rätt

fat¬

tatsin

_{ställning och moraliska förpliktelse,29}

Cronstedt

_{begärde avsked.}

_Han

_{hade sedan någ¬}

ra månader

_börjat

_{tvivla på sin uppgift. Arbetet}

tycktes

meningslöst. Här fanns

vare

sig plats eller

möjlighet till

något

nyskapande!

Såsom

_jag

_{såväl uti bref till Herr Ordföranden}

som ock

_{mundtligen till Herrar Ledamöter af}

Nämnden

_{förklarat, har jag förlorat}

_tron

_{på det}

arbete,

som

ålagts Arméns Kasernbyggnads¬

nämnds

ritkontor, och

förmodar

jag

att

arbete¬

naderstädes tillstörstadelen äro

_förgäfves.

Allt

_efter

_som

_arbetet

_{och studierna fortskri¬}

dit, och

jag dervid kommit i beröring med militä¬

rersamt

_{fått djupare inblick iförhållandena och}

de

_{förestående}

_arbetena,

_framstår

_det

_för

_{mig så¬}

som

_tydligt,

_att

_{då Arméns Kasernbyggnads¬}

nämnd tillsattes

_för

_{de 15}

_{Infanteriregementenas}

nybyggnader,

var

denned all sannolikhet ej

af-sedt,

att

den skulle låta utarbeta helt

nya

eller

af-sevärt

_{förändrade byggnadstyper, och}

synes

mig

förutsättningarne

vara

ganska ringa,

att

Nämn¬

den inom

_{rimlig tid skall kunna åstadkomma}

än-damålsenligare och billigare

—

eller

ens

lika

billi¬

ga—

sådana

än

Fortifikationens ritkontor med

dess

_{mångåriga och rika erfarenhet}

_{i ämnet.}

Citatetärhämtaturden

_långa

_{förklaring30}

_som

Cronstedt anmodades avlämnamed

_anledning

av sin avskedsansökan. Hans ansökan

_{beviljades och}

Melinder

_utsågs

_{tills vidare till föreståndare för}

rit-byrån.

Aron

Johansson

tognu mer

aktiv del i arbe¬

tetoch besökte

_byrån

ettpar

gånger

i veckan för

att

särskilt tillse de arkitektoniska

_{anordningarna.}

Oti-lius

_Österberg

_engagerades

även

i

ettpar

månader

förattinkomma med fasadskisser i första hand för

Upplands infanteriregemente.31

Stadsarkitekten i

_{Helsingborg, Alfred}

Heller-ström,

hade redan i

september anmält sitt intresse

för den nu vakanta

_{arkitekttjänsten. När befatt¬}

ningen

utannonserades någon månad

senare

visade

det

_sig

vara

sju sökande

—

bl

a en

arkitekt

R

Hedströmfrån Berlin. I första

_{förslagsrummet pla¬}

cerades Victor Bodin. Den utvalde tvekade dock. Bodin

_ansåg

_{sig inte}

_på

_några

_{villkor kunna inträda}

i full

tjänst. Nämnden valde då Hellerström

som fick sitt förordnande den 7

_{januari 1.909. Redan}

en vecka senare sade han dock upp

sig

av

hälsoskäl

(nervositet)

och

nämnden började på

nytt

förhand¬

(8)

Värmlands regementei Karlstad,Kasernbyggnadsnämndens andrastörreföretag1909—1914, Fotoca1930,Nauckhoffsalbum,Krigsar¬

kivet.

halvtid.

Förmiddagarna

ville han

nämligen

helt

äg¬

naåtsitt_eget

_ritkontor.

_Både

_{Melinder och}

_Öster¬

berg

arbetade kvar

så

länge och

nu

blev det

något

lugnare

ett tag—

ja, ända fram

till hösten

1910 då

Bodinutan

_{pardon blev}

_avskedad!32

Nämnden

ansåg

att

arkitekten

Bodin inte

vistats

på sitt tjänsterum

tillräckligt

ofta och

därmed gjort

sig

skyldig

till avtalsbrott.

Bodin hade

dock

hunnit

lägga

ned

åtskilligt arbete på

etablissementen

i

Uppsala,

Örebro,

Karlstad

och

Jönköping.33

Nästearkitekti raden blev LarsJohan

Lehming,

som efterunderhandskontakter

förmåtts

inlämna

en

_{skriftlig ansökan. Aron}

Johansson

gick

i god

för

Lehming,

vilken

utlovat

en

daglig

arbetstid

om

sextimmarmotett

årligt

arvode

av

7 500 kr. Sam¬

tidigt förordnades också

Melinder

som

andrearki-tekt

_på

_heltid

_mot

₅

_{000 kr}

_per

_år.

_I

_mars

₁₉₁₁

_upp¬ rättadesen noggrann

Instruktion

för den hos Ar¬

méns

Kasernbyggnadsnämnd

anställde arkitekt.

Arbetstiden

_reglerades

_{i detalj samtidigt}

_som

_arki¬

tekteninte skulle fåutföra

_något

som

helst arbete

vidsidanom

_{tjänsten! Något}

_{litet extraarbete}

_skul¬

le dock eftersärskild

_{prövning kunna komma}

_ifrå¬

ga,

såvida det inte kunde

anses

hindrande

för den

normala

_{tjänstgöringen. Förutom}

_{de två}

_arkitek¬

ternaoch en s k förste ritare

_(E.

_Hollinder)

fanns

det nu inte mindre än

_{sju andra}

ritare

på

byrån.

Chef för rit- och

byggnadsbyrån

var

ingenjören

ochdåvarande

_{löjtnanten Ernst}

_Lindh,34

År

1912varåttaavfemton etablissement för in¬

fanteriregementen

under uppförande

genom

ka¬

sernbyggnadsnämndens

försorg.35 Under

Leh-mings tid tycks det också ha

blivit lite

extra

fart på

projekten

även

om

entreprenörer

bråkade och

kontrollantertrilskades.36

_Lehming

_{stannade fak¬}

tiskt kvar iöver

_{fyra år. Han efterträddes}

_av

_Mag¬

nusDahlander. Med

ingången

av

1914

skedde

en

omorganisation

av

hela nämnden.

Enligt instrukti¬

onen

_{utgjordes den}

_{nu av en}

_{ordförande och}

_tre

_le¬

damöter,

av

vilka

en

dessutom

var

byggnadschef.

Till ordförande

_{utsåg Kungl. Maj:t}

_{landshövdin¬}

gen

Mauritz

Sahlin och

till byggnadschef, vilket

särskilt bör

_påpekas,

_{förre ledamoten i kasern¬}

byggnadskommittén

arkitekten Ludvig Peterson.

Av

_{protokollen från den här}

_{tiden märker}

_man ocksåatt arkitekturen diskuteras merän

tidigare.

På hösten samma år ändras också nämndens in¬ struktiongenom en

nådig kungörelse

—

arkitekten

(Dahlander)

i stället för

ingenjören (Lindh) gjordes

till föreståndare för rit- och

_{byggnadsbyrån.37}

Dahlander

_{avgick den 30 september 1917 och}

_ef¬

terträddesavarkitektenEricHalvdan Malmcrona.

Ettochetthalvt årsenareslutadeockså

_Ludvig

_Pe¬

terson som

_{byggnadschef. Ernst Lindh erhöll}

_nu

detta förordnande. Under hans

_{ledning blev}

_nämn¬

den alltmertekniskt inriktad. Fleranya

ingenjörer

anställdes och efterattha läst

_{protokoll och stude¬}

(9)

ka-Älvsborgs

regementei Borås 1911—1915.Fotoca 1930, Nauckhoffs album,Krigsarkivet.

raktärisera Malmcrona som ”halvdan” när det

gäller

att

hålla arkitekturens fana högt!

Att

tvingas

skriva

_{långa PM beträffande fristående}

_pissoarer

_i

Kristianstadochatt utföraandra små och

_{föga in¬}

spirerande arbetsuppgifter

av

byråkratisk

natur

borde inte ha anståtten

_{riktig arkitekt! Malmcrona}

blev kvar

_på

sin

post

samtidigt

som

ritbyrån

växte.

Dennådde sitt maximum 1919 med 20anställda.38

Först 1920 sammanfördes arméns hela

bygg-nadsväsende under

_{fortifikationsdepartementet.}

Då inrättades

_{befästnirtgsbyrån, med uppgift}

_att

handlägga

ärenden

som

rörde befästningar

av

oli¬

ka

slag

under

lantförsvaret,

samt

kasernbyrån,

som skulle sköta underhåll och vård av arméns

byggnader, övningsfält och skjutbanor och sist

meninte minstta ansvaretför

_uppförandet

av nya

byggnader. Chef för den

senare

blev Erik Joseph¬

son.39Det helavar

_på

_sätt

_{och vis}

_en

_återgång

_till

_de

äldre förhållandena och kanses som en

_{logisk följd}

avatt

_{kasernbyggnadsnämndens uppdrag}

_nu _när¬ made

sig sitt slut.

Kasernbyggnadsnämnden

somäven

den vid

det

här

laget

rönt

skarp kritik

från

många håll och

vars

huvuduppgift ansågs

vara

avslutad avskaffades

— men först 1925. Ernst Lind var då fortfarande

byggnadschef

och

som

tjänstgörande arkitekt

ver¬ kade Eric Malmcrona.40

Byggnadsföretag

och

ritningar

Att

_säga

vem av

kasernbyggnadsnämndens arki¬

tektersomritade vadär

_{synnerligen vanskligt.}

_Den

enetog

i allmänhet vid där den andre hade klutat.

Även

omt exVictor Bodin

_signerade

_{och därmed}

tog ansvaret

för

en

del ritningar till

nya

kaserner

vid Polacksbacken i

_{Uppsala, så bygger ritningar¬}

na

_{på skisser}

_av

_{Sigge Cronstedt}

_som

_{i sin}

_tur

_har

varit starkt beroendeavErik

_Josephsons

_äldre

_typ¬

ritningar.

Om det

i stället

är

Lars

Johan

Lehming

som ståtar med sin

signatur så får

kedjan

ännu

en

länk. Dessutom

_deltog

_som

_visats

_även

_{andra arki¬}

tekteri de direktaarbetet

_på

_byrån;

_t _{o m}

_{Aron Jo¬}

hansson ochsenareäven

_{Ludvig Peterson.42}

Förhållandena var

_likartade,

_men

_{inte lika}

ac¬

centuerade, vid

fortifikationens ritbyrå.

Här

var det

_{naturligtvis också ofta frågan}

_om_ett

_lagarbete.

Men här fanns Erik

_{Josephson. Det}

_var

_han

_som

(10)

Centralbyggnaden vid Norra skånska infanteriregementet, Kristianstad. Foto från 1923 i Krigsarkivet, Stockholm.

Örebro _{Livregementets grenadjärer} 1909—1913

Karlstad Värmlandsregemente 1909—1914 Uppsala Upplandsinfanteriregemente 1909—1915 Uddevalla Bohusläns regemente 1910—1915 Skövde _Skaraborgs_regemente 1910—1915 Jönköping Jönköpingsregemente 1911—1915 Borås

_Älvsborgs

regemente 1911—1915 Vänersborg Västgötaregemente 1912—1917

Växjö Kronobergsregemente 1915—1921

Eksjö Kalmarregemente 1916—1922

Strängnäs Södermanlands regemente 1916—1923

Linköping Förstaoch Andra

livgrenadjärrege-mentena 1917—1923

Kristianstad Norraskånska_{infanteriregementet} 1917—1923

Lund Södra skånska_{infanteriregementet} 1918—1919

Tab 1. Deinfanteriregementensomkomattuppföras under led¬ ningavArméns kasernbyggnadsnämnd. Etablissementenärlista¬ deiden_ordning_som_arbetena_tog_sin_{början. Tiden}_för_uppfö¬

randetav_respektive_{regemente tog}_{normalt 5—6 år. / flera fall} börmanlägga till ytterligareettparår med hänsyn tillattbyggan¬

detav_sjukhus, _mässar_{och marketenterier ofta släpade efter.} Påpekas börattbyggnadsverksamheten vid Södra skånskain¬ fanteriregementet avbrötsavstatsmakterna redanimars1919 i

avvaktan_{på den pågående försvarsrevisionen. Genom nådigt} brevavden 25_{januari 1924 bemyndigades slutligen nämnden}_att

träffa avtal med AB Skånska Cementgjuterietomförsäljningav

upphandlat och iförråd upplagt byggnadsmaterialför det påbör¬ jademenej avslutade kasernetablissementet i Lund.*'

stod förkontinuitetenochsom

_{regelmässigt}

_signe¬

rade. Han hade en särdeles

lång

erfarenhet inom

området och han betraktadesavsin samtidsom en

stor auktoritet. Han hade säkert också

_förmågan

att fåstörre

_{gehör för sina synpunkter}

_än

_{vad arki¬}

tektersom

_{Cronstedt, Bodin och}

_{Lehming någon¬}

sin fick.

Sådana här saker ställer alltid till

_{problem för}

densomvill attribuera

_{ritningar till}

_{någon särskild}

arkitekt. Det anförda

_{exemplet visar}

_{med all}

_tydlig¬

hetatten

_{signatur i}

_{de här}

_{sammanhangen inte}

_van¬

ligen

och nödvändigtvis betyder

att

endast

en

arki¬

tekt

_ligger

_bakom

_{ritningen ifråga. Ritningen}

_mås¬

tealltidsättasin i sitt

_{sammanhang och kontrolle¬}

ras mot andra

_{handlingar där}

_så

_är

_möjligt.43

En

_principiell

_{jämförelse kan också}

_göras

_med

förhållandena vid överintendentsämbetet. Arki¬

tekterna, conducteurerna,

signerade inte alltid

sina

ritningar. Däremot påträffas

ofta intendentens

(också han arkitekt) eller

självaste

överintenden¬

tens

_namnteckning

_på

_{ritningarna.44}

Kasernbyggnadsnämnden

och

militärarkitekturen

Nämndens olika

_{projekt följde i}

_stort

_{de grund¬}

mönstersomredanvaretableradeinom svensk

(11)

mi-Situationsplan—relationsritning avseende Kalmarregemente,

Eksjö. Jämfört med de äldre

etablissementen bör

man

i första

hand lägga

märketill denskekonomibyggnaden—centralt placeradmitt på kaserngården,samtderelativt fritt grupperade bostadshusen utanför

grindarnavästerdärom. Ur Lindh II 1925,

planchbilagan

s.

2.

litärarkitektur.

_{Naturligtvis försökte}

man

ibland

skapa

variationer. Upptäckten

att en

kaserngård

inte alltid behövdevara

_{rektangulär gjorde}

attman i Skövde tillät

_{sig placera}

en

dominerande kasern

samtendelandra

_{byggnader på diagonalen! Kans¬}

lihus kunde vidare

_placeras

mer

eller mindre in¬

dragna eller något

utanför frontlinjen

som

i

Öre¬

bro —ellert o m

långt framför

_som

i Uddevalla!

Nya

stilideal, vad gäller fasadutsmyckningen,

smy¬ ger

sig också med tiden in. Det börjar med inslag

av

vasastil och

_jugend.

_{Arkitekturen utveckas}

senare mot 20-taletsstrama klassicism.45

Efter 1915 användes också en _ny

_uppsättning

typritningar

som

kasernbyggnadsnämnden ansåg

fylla högre

ställda anspråk på militär och hygienisk

ändamålsenlighet. Varje bataljon disponerade två

•kasernbyggnader

i två våningar46 istället för

en

i

fyra våningar.

Alltså på

sätt

och vis

en

återgång

till

Josephsons förslag

inför

1901

års

härordning.47

Kök,

matsal,

tvättinrättning,

varmbadhus,

gymnastiklokal, olika förråd

m m

försökte

man

sammanföra till ett centralt

_förlagt

byggnads-komplex. Tidigare hade

man

låtit sprida dessa

funktioner tillett flertal olika

byggnader.

Fortfa¬

rande

_{placerades dock}

_{kanslibyggnaden i}

huvud¬

fronten mitt emellanettpar av

kasernerna. Det

är

ocksånu somunderofficerarnas

bostadslägenheter

börjar uppföras

som

tvåfamiljhus

av

villatyp.48

Ytliga

jämförelser utifrån de mycket

detaljerade

Berättelser49som

_{upprättades avseende}

_{projekten i}

fortifikationens

_{respektive kasernbyggnadsnämn¬}

dens

_{regi tyder inte på}

_att

_de

_senare

_{skulle ha lyc¬}

kats bättre med avseende

_på

_{ekonomin. Hur det}

(12)

efter-som

_{jag inte kan}

_göra

_en

_{sådan jämförande analys}

på

ett

rättvisande

sätt.

Kasernbyggnadsnämndens

förberedelserochkontroller och därmed den admi¬ nistrativa apparaten var

dock helt överlägsen.

Nämnden avladetexalltid besök vid de tilltänkta

byggnadsplatserna och

det gjordes bl

a

mycket

noggranna

markundersökningar.

Regelbundna

återbesök hörde också till rutinerna.Dessutomha¬

de man särskilda och

högt

kvalificerade kontrol¬

lanteranställda vid

_varje

_större

_{arbetsplats. Bygg¬}

nadsarbetena komemellertidattdra

långt

över

den

avsedda tiden.50

De 14

_{infanteriregementena}

—

det 15:e

lämnade

man

_{ju bara}

_påbörjat

_—

_blev

_{väl i viss mening bätt¬}

reändesomhade

byggts

i början

av

seklet.

Kansli¬

husenblevt exbefriade från vakt-och

arrestloka-ler,

vilka

förlädes

till särskilda

byggnader. Tegel

blev med tiden det

_{byggnadsmaterial}

som

använ¬

des vid

_uppförandet

av nya

exercishus, köks- och

matsalsbyggnader

etc.

De

traditionella plåttaken

fick också oftage

vika för

eternitplattor och

tegel¬

pannor.51

De

_riktigt

stora

förändringarna kom

alltså inte

till stånd förrän vid

_uppförandet

_av

_Kronobergs

_re¬ gemente

i

Växjö,

som

i likhet med

de

efterföljande

var mer

_praktiskt

_{anordnat.52 Magnus}

_Dahlander

blev

_därigenom

_{den arkitekt}

_som_nog

_kom

_att

_bety¬

da mest! Menvad skulle inte

Cronstedt,

Bodin eller

Lehming ha

kunnat åstadkomma

med

lite friare

händer ochdärmed

arbetsglädje. Vid kasernbygg¬

nadsnämndens

_{ritbyrå bjöds}

tyvärr

inga möjlighe¬

terattfå levautsom

_{riktig fackman och}

_konstnär!

Att

_Josephson

_stod

_ut

_vid

_{fortifikationens}

bygg-nadsavdelning torde ha berott på

att

arbetsmiljön

därvar

_bättre,

_men

_också

_på

_att

_{han hade}

_förmå¬

ganatt

avskärma

sig och parallellt

gripa sig

an

and¬

raoch intressantare

_uppgifter.

Igjgyjr

Centralbyggnaden vid Norra skånska infanteriregementet,

Kristianstad. Fotofrån 1923 iKrigsarkivet,Stockholm.

Mats

Ahnlund,

f

1944, FD.

Högskolelektor

i

konstvetenskap

vid Umeå

universitet.

Noter

1. Signaturen P-l. Kasärnbyggnaderna och fortifikationen,

(IMRnr2 1907),s.51.

2. OmJosephsonmm seMats Ahnlund. Staden,militärarki¬

tekturen och denmilitära_{miljön, (i Boden: Fästningen Gar¬}

nisonen Samhället. Boden 1990). Byggnadsverksamheten

medanledningav 1901 års härordning hadeursprungligen

planerats omfatta tvåperioder. Under den första

byggnads-perioden, till vilken medel anvisades vid 1901—1904 års

riksdagar,uppfördes Karlskrona grenadjärregemente,Hal¬

lands, Västmanlands och Norrbottens regementen, Vax¬

holms grenadjärregemente, Gotlands infanteriregemente,

Livregementets husarer, Smålands husarregemente, fem

skvadroneravvartochett avSkånska husar- ochdragonre¬

gementena, fembatterierav Norrlands artilleriregemente,

Bodens ingenjörkår, fästningsingenjörkompanierna i

Karlskrona ochVaxholm,ävensomför trängkårerna,med undantag av Norrlands trängkår. Dessutom verkställdes

utvidgnings- och förändringsarbeten vid redan befintliga

kasernetablissement: Svea och Götalivgarden, Livgardet till häst, Skånska husar- och dragonregementena, Kronprin¬

sens_{husarregementen,}_{Norrlands dragonregemente, de}_sex

fältartilleriregementena, fälttelegrafkåren samtNorrlands

trängkår. Den andra byggnadsperioden skulleomfatta tju¬

goicke garnisoneradeinfanteriregementen, Postitionsartil-leriregementetsamtGotlands artillerikår. Vid 1904 årsriks¬

dag hemställde emellertid Kungl.Maj:tommedel för igång¬

sättandetavarbetenafördefem_nordligaste_av_{de planerade} infanteriremementena (Dalregementet, Hälsinge och Väs¬

terbottensregementen,Jämtlandsfältjägarregementesamt

Västernorrlandsregemente).Riksdagen biföll dennafram¬ ställning. Ernst Lindh. Berättelseöverdebyggnadsföretag,

vilka_uppförts_genom_ArménsKasernbyggnadsnämnd1de¬

len 1924 (otryckt ms i KrA, Arméns Kasernbyggnads¬ nämnd, B:1V),s. 1—2.

3. CarlWilhelm Lindblad. Ett tekniskt verk underkrigstid och nedrustning 1907—1930, (i Arméförvaltningens historia. Stockholm 1987), s. 283. Förste chef för fortifikationens byggnadsavdelninganses varaOscar Adolf Busch (1844— 1916). Se vidare nekrolog i KrVAH år 1916. Stockholm

1916,s. 147—148. Busch hartillsammans med Erik Joseph¬

son bla sattsitt namn under_{ritningar till byggnader för} Norrlandsträngkår i Sollefteå, Norrlands dragonregemente

i Umeå och Andra Götaartilleriregementei Jönköping.

Ej-nar _Berg. _{Erik Josephson och svensk} kasernarkitektur.

Stockholm 1975,s.43—54.

4. A.von_Heijne._{Fortifikationsdepartementet och dess före¬}

gångare 1635—1935, (T1F 1935),s. 133—134.

5. Berättelsenpublicerades också,menutanplancher, i TIF 1915,s.136—154 ochs. 177—234.

(13)

6. Svensk! _{Porträttgalleri}_{VII. Armén. Sjunde häftet. Stock¬} holm1908,s.40.Sverigesstatskalender för år 1906 respekti¬

ve 1907 och 1908. _{Utgifven efter}_Kungl. _{Majtts nådigaste}

förordnande aff dess _{Vetenskapsakademie.} _{Uppsala och}

Stockholm 1906, 1907 och 1908,s. 187, 178respektive53. Svenskrikskale.ider 1913.Stockholm 1912,s.66.

7. _Angående _{Rindöaffären, Vaxholmskommisionen} m m se t ex_signaturen_{A.B.& C. Efter domen i Rindömålet, (1MR}

nr3 1910),s.92—103.

8.Signaturena&a.Omorganisation af Fortifikationen, (1MR

nr11 1905), s.353—372.

9. Orsaker och_{förlopp beskrivs}_av_Stefan

_Östergren.

_{Det för¬}

valtande ämbetsverket, (i Arméförvaltningens historia.

Stockholm1987),s.249ff. Jämför också Bihang till Riksda¬

gensprotokollvid lagtima Riksdageni Stockholm år 1906. Stockholm _{1906, 1:2:2 (A),}_{motion inom andra kammaren}

nr 28 samt _Bihang _till _{Riksdagens protokoll vid lagtima}

Riksdagen i Stockholm år 1907. Stockholm 1907, 1:1:5, propositionnr 106,s.3—4.

10. Motionärensnärmare_{motivering i Bihang till Riksdagens}

protokoll vid lagtima Riksdagen i Stockholm år 1906.

Stockholm _{1906, 8:2:1, första kammarens tillfälliga} ut¬

skotts(nr1)utlåtandenr9,s. 1—5.Jämför också utskotts-utlåtandet iandra kammaren._{Bihang till Riksdagens}proto¬

koll vidlagtima Riksdagen i Stockholm år 1906. Stockholm 1906,8:2:2, andra kammarens tillfälliga utskotts (nr 4) utlå¬

tandenr10,s.1—4.JohanLarssoni Presstorpmfllämna¬

de ocksåsenare enmotion,varshuvudsyftevarattförsöka

fåendelavdeplanerade kasernetablissememenförlagda vid

gamla övningsplatser. I motionen berörs emellertid även

kritikenmotfortifikationens_{byggnadsverksamhet och Bo¬}

den draspånyttframsomnågontingavdet värsta: ”Färska exempel tex från kasernbyggena på Rindön, på hvilket

statsrevisorernaoch statsutskottetgjortanmärkning,mana

till varsamhet_{just i dylika fall,}_attnuej talaomden varning

motblint tillit tillobestämda, ungefärliga militära kostnads-förslag,somordet Boden innebär”. Bihang till Riksdagens protokoll 1906,1:2:2 (B), motion inom andra kammaren,nr 157 s. 3. _{Kasernbyggnadskommittén,} som avlämnade sitt

betänkande den 7 februari1907,varemellertid benägenatt

fritafortifikationenfrån kostnadsansvaretför_fördyringen

avdfästningsbygget i Boden. En särskild kommitté hade ju upprättat förslagen och ävengjort beräkningarna.

Öster¬

gren 1987,s.257.

11._{Signaturen P-l. 1907,}s. 49.

12. _{Bihang till Riksdagens protokoll 1906, 8:2:1,}_s._5._Jämför också 8:2:2.

13. Bihang till Riksdagens protokoll 1906, 8:2:1, s. 6—8 och 8:2:2,s.6—7.

14.Bihang till Riksdagens protokoll 1906, 8:2:1,s. 8—10 och

8:2:2 andra kammarenstillfälliga utskotts (nr 4) utlåtande nr18. Se också_{Bihang till Riksdagens protokoll}_{vid lagtima}

riksdagen i Stockholm år 1906, 10:1:1 (B), riksdagens skri¬ velsernr 187.

15. Kommitténs_{uppdrag enligt}nådigtbrev den 4augusti1906.

16._{Bihang till}Riksdagens protokoll 1907, 1:1:5,s. 11 —12. Det förargliga nipraset i Sollefteå beskrivsavGustaf Humbla.

Norrlands _Trängkårs_{etablissement i Sollefteå,} _{(T1MH 2} häftet 1902),s. 118—119.

17. _{Bihang till}_{Riksdagens protokoll 1907, 1:1:5,}s. 14.

18. Set ex_signaturen_{Seb. ”Fortifikationens omorganisation”,}

(1MRnr3 1906),s. 114.

19.Kommitténhade medledningavvad fortifikationens ritbyrå

kostadeatt driva beräknat _utgiften _förett nytt kontor till

33 000:-. Bihang till Riksdagens protokoll 1907, 1:1:5, s.

16—17.

20.Bihang tillRiksdagens protokoll1907, 1:1:5,s.19—24. De sakkunniga hade avgivit sitt särskilda yttrandeöverkasern¬ byggnadskommitténs förslag den 21 februari 1906. Deras huvuduppgiftvaremellertidattarbeta vidare på den 1905 tillsatta kommittén föravgivandeavförslagangåendeorga¬

nisationenavarméns centralaförvaltningsmyndighet. Den¬

nakommitté hade isitt betänkandeavden28maj 1906 ej

ifrågasatt några förändringar avseende fortifikationens handhavandeavarméns_{nybyggnader och underhåll}avdet äldrebyggnadsbeståndet, vilket medtanke påomständighe¬

ternanogfår betecknassomförvånande. Se ocksåBihang

till Riksdagens protokoll1907, 10:1:1 (B), riksdagensskri¬

velsernr123.

21. Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för arméns kasernbygg¬

nadsnämnd; gifven Stockholms slott den 14 juni 1907. Stockholm 1907, (Bihang till svensk författnings-samling förår 1907),bihangnr28,paragraf 1—8.

22. Fr. Ploman. Matrikel öfver officerare i_{Kungl. Väg-och}vat¬ tenbyggnadskåren 1851—1918. Stockholm1919, s.53.Jfr

också dödsruna iNDAden 16nov 1934.

23.Svensk rikskalender 1908. Stockholm 1907,s.241.

24.Cronstedt antogssomarkitektden 17 oktobermot ettårligt

arvodeav 9 000 kr”underförbehåll,attgrefve Cronstedt

under denärmasteårenskulle uteslutandeägnasig åt arbete för Nämndensräkning,dock medför honom delsattafsluta

andra för handen varande arbeten delsockatt,likväl iun¬

dantagsfall, åtaga sig smärreuppdrag efterattbyggnadsche¬

fen härtill i_{hvarje särskildt fall lämnadt}tillstånd;”. KBN, protokoll den 15okt1907.Seäven5sept,21sept,17okt och

14 nov.KrA, (Ala; 1). IfrågaomCronstedts verksamhet i

övrigtse

Åke

Stavenow. OttoSigfrid (Sigge) Cronstedt, (i

SvensktBiografiskt Lexikon.Niondebandet.Cornell-Dal.

Stockholm_1931),s. 324-328. Om Bergmansomarkitektse

Lasse Brunnström.Kraftverken. En skissartad_bakgrund_till kraftverksarkitekturen, (i Mats Ahnlund, Lasse Brunn¬ ström,Karin Eriksson och Eva Vikström.Äldreindustrier

ochindustriminnen vid Umeälvens nedre del. Norrländska

städer och _{kulturmiljöer 6. Umeå 1980),}_s. _{200—202. Om}

Lindström,sombla varUmeås första stadsarkitekt,seKa¬

rin Eriksson.Studier iUmeåstadsbyggnadshistoria. Från

1621 till _{omkring 1895. (Acta Universitatis Umensis 3).}

Umeå1975,s. 134—137.

25.KBN,protokoll den 31 okt, 14nov,21nov,28nov,5dec och

30dec 1907samt6 feb 1908._{KrA, (AIa:l).}

26.KBN, protokoll den 16 april, 23 april, 30 april, 12 maj, 14 maj, 1 juni och 25 juni 1908. (KrA (Ala: 1).

27. Allt från_{restaureringsarbeten och utställningsarkitektur till}

kyrkor och andra offentliga byggnader, bostadsbebyggelse, järnvägsbyggnader och industribyggnader. Bl aritade han

ettflertal massafabriker. SetexEva Vikström. Massain¬

dustrin, (i Ahnlundm fl 1980),s.210—238.

(14)

tjänstledighetavden 29 juni, bilaga C). KrA, (Ala:l).

29.KBN,protokoll den 20 juli 1908 (ordförandens PM i bilaga). KrA, (Ala:l).

30.KUN,protokoll den 6aug1908, (förklaringen i bilaga). KrA, (Ala:1). ”Nämnden,som tagitnoga del af ifrågavarande förklaring med däriangifnamotiv, ansåg sig böra tillproto¬

kolletanteckna,attden enhälligt funnit skrifvelsenolämplig

i formoch otillfredsställande till innehåll, hvarför Nämnden till sin delansåg lämpligast, det arkitektens anhållanome¬

delbart _{beviljades, hvarom han skulle} _genom _protokollet underrättas.” Protokoll den lOaug 1908.

31.KBN,protokoll den 10aug, 13aug,20aug,24aug,27aug, 1 okt och 10 dec 1908._{KrA, (AIa:l).}

32.KBN, protokoll den 17sept,10 dec, 17 dec, och 21 dec 1908

samt7_{jan, 8 jan, 14 jan, och 21 jan 1909. KrA, (Ala: 1).}

33.KBN,protokoll den 13 jan, 12 juli, 9aug,27 okt och 24nov

(Bodins skrivelse ibilaga)1910. KrA, (Ala: 1).

34.KBN,protokoll den 27 okt och 24 okt 1910samt19okt 1911. Instruktionen som _{bilaga A till protokollet den 30} mars

1911._{KrA, (Ala: 1).}

35.13, 16, 18,19, 112, 115, 117 och 122. Byggandetavettnionde hade beslutatsden 6_juni_samma_år.

_{Årsberättelse}

_{af före¬}

draganden i krigskonst (överstelöjtnanten mm C.G.V Hammarskjöld).(Upplästpåhögtidsdagen den12nov1912

och vid sammankomsten den 21_{jan 1913), (KrVAH 1913),}

s. 60—61.

36. SetexKBN,protokoll den 7aug1913. KrA, (Ala:l).

37. Se vidare Lindh 11924, s.422—424och Lindh II 1925,s.

522—523.

38. Lindh 11 1925, s. 522—523. Ang nyanställningarse tex

KBN, protokoll den 3april 1919. Hänvisad PM återfinns

som_{bilaga till protokollet} _av_{den 12}_oktober _{1922. KrA,}

(Ala: 1).

39. Endasti vadsomkunderöradriftenavartilleriets fabriker

odsamtvidgranskningavsjukhusbyggnader, stallarm m hade _{artilleridepartementet} respektive sjukvårdsstyrelsen

möjlighetattlägga synpunkter,vonHeijne 1935,s. 137.

40.von_Heijne_1935,_s. ₁₃₄_och_{Sveriges statskalender för året}

1925.Uppsala 1925,s.324.

41._{Uppgifterna har sammanställts med}_ledningavLindhIoch

II, 1924respektive 1925. Motslutet åtog sig också KBNen del_uppdrag_{via Arméförvaltningens}

fortifikationsdeparte-ment,blarörande någramilitärsjukhus,

ammunitionsfab-riken i_Mariebergm m.Kungl. Maj:t uppdrog även åt KBN

attför_{medicinalstyrelsens}_{räkning uppföra två paviljonger}

föroroligt sjukavid hospitalet i Västervik.Lind III 1925.

42. Projektet i Uppsala redovisasöversiktligt avC-GAndrae

och K. Dahlberg.Byggnadsförteckning, (i Polacksbacken.

Engammallägerplats. Uppsala 1982).

43._{Ritningsförslag i}originalmåsteockså skiljasfrånsk

relati-onsritningar. En sådan uppgjordesi allmänhetav

byggnads-kontrollanten eller direkt_på_ritbyrån,meni efterhand. Den

ger engoduppfattningomhur det egentligen blev,menef¬

tersomvederbörandeoftast också_{signerade ”sin” ritning}

kan detsomEjnar Berg påpekatgeupphov tillmissuppfatt¬

ningar angåendeenbyggnadsegentligaursprung.JfrBerg 1975,s. 103.

44.Jfr BoGrandien. Drömmenomrenässansen.Fredrik Wil¬

helmScholandersomarkitekt ochmångfrestare. (Nordiska

museets_{Handlingar 93. Stockholm 1979),}_s._229—230_samt

KristerMalmström. Att tolka_{byggnadsritningar,}_(BHTnr7 1984),särskilts. 80—81.

45.Jfrtex_{planchbilagorna i Lind I—II 1924—1925.}

46.Två_{våningar med}_logement_samt_{väl tilltagna förråd,}_puts¬ rumoch andrabiutrymmen—belägnasomi Eksjö i dens k jordvåningen i markplanet och i de dubblavindsvåningar¬

na.Se Lindh II 1925, planchbilagans.9—13.

47._{Kungliga fortifikationens ritbyrå den 6}nov1901,signerade

Erik _{Josephson. KrA,} _{(Fortifikationsförvaltningen,}

rit-ningsleverans1968).

48. _{Kasernbyggnadsnämnden visade}uppsinanyaprojekt vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Nämndens arki¬

tekt(Eric.Malmcrona) övervakade anordnandet.KBN,pro¬

tokoll den 5_{april och 19 juli 1923. Se också katalogen: Inter¬}

nationella _{stadsbyggnadsutställningen.} _{Nordiska avdel¬} ningen: Danmark, Finland, Norge, Sverige. Göteborg 1923, s. 398 och 400.

49.Lundquist 1914 och Lindh I—III 1924—1925.

50.1ettfall ocksåenarkitekt—ErnstKriiger i Göteborg,_som bemyndigades att slutbesiktiga Uddevalla-etablissementet. KBN, protokoll 23septoch 27nov 1913. KrA, (Ala: 1)

51. JfrÅrsberättelseav _{föredraganden (majoren}_{m m}_E. Fru-merie) i ingenjörsvetenskap, (KrVAH) 1925),s. 156—161).

52.Kasernbyggnadsnämnden hadetexhela tiden kämpatmot defyravåniga kasernerna. Se KBN, protokoll 25 juni och 10