• No results found

ASL : Att skriva sig till läsning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ASL : Att skriva sig till läsning"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ASL

Att skriva sig till läsning

Sara Bjaaland

Sandra Johansson

Examensarbete I 15 hp Handledare

Inom Utbildningsvetenskap Catarina Schmidt

Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och åk 1–3 Examinator

(2)

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete I 15 hp Inom Utbildningsvetenskap Grundlärarprogrammet inrikt-ning förskoleklass och åk 1–3 Vårterminen 2014

SAMMANFATTNING

Sara Bjaaland Sandra Johansson

ASL

Att skriva sig till läsning

Antal sidor: 28

Syftet med litteraturöversikten är att ta reda på hur ASL beskrivs i litteraturen. För att få fram resultatet har vi utgått från vår frågeställning som berör vilka eventuella fördelar och nackdelar som forskning påvisar med ASL.

Genom vår analys av det empiriska materialet uppfattar vi att forskare är eniga om att det behöver tas fram ett alternativt förhållningssätt för läs- och skrivinlärning som är individanpassat. Resul-tatet av vår litteraturanalys, som består av elva böcker och elva vetenskapliga publikationer, visar att undervisningen med förhållningssättet ASL ger företrädelsevis fördelar kring inlärningen. Vi-dare saknas forskning på följderna av en längre studie.

Sökord: IKT, ASL, Att skriva sig till läsning, läs- och skrivinlärning, förhållningssätt

Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

2 Syfte och frågeställningar ... 2

3 Bakgrund ... 3

3.1 En digitaliserad värld ... 3

3.2 ASL ... 3

3.3 Läs- och skrivlärande utifrån Lgr 11 ... 5

3.4 Teorier utifrån Vygotskij ... 6

3.5 Barns skriftspråksutveckling ... 7

3.6 PIRLS undersökning... 8

4 Metod ... 10

4.1 Informationssökning och urval ... 10

4.2 Materialanalys ... 11 5 Resultat ... 12 5.1 Teknologi ... 14 5.2 Motivation ... 17 5.3 Interaktion ... 19 5.4 Sammanfattning ... 19 6 Diskussion ... 21 6.1 Metoddiskussion ... 21 6.2 Resultatdiskussion ... 21 6.3 Slutsats ... 24 7 Referenslista ... 26 8 Bilaga 1 – Översikt över analyserad litteratur

(4)

1 Inledning

Idag har Information- och kommunikationsteknik (IKT) en central roll i samhället och vi som blivande lärare måste följa med i utvecklingen så att vi kan ge eleverna de kunskaper som de behöver för att kunna leva i samhället. ASL är ett förhållningssätt där eleverna skriver sig till läsning med hjälp av exempelvis dator, surfplattor och annan teknisk utrustning. I dagens sam-hälle är språkliga färdigheter av stor vikt då samsam-hället är uppbyggt av texter i olika former. Varje dag möter barn och ungdomar texter, till exempel reklam och instruktioner med mera, det är då av stor vikt att de kan förstå den information de möter. Även för att människan ska kunna utnyttja sina rättigheter, exempelvis rösträtt, krävs läs- och skrivkunskaper.

Vi bestämde oss för att besöka en skola där de arbetar med ASL för att få lite mer kunskaper kring det praktiska arbetet utifrån ASL. Tidigare har de pedagoger vi mött som kommit i kon-takt med ASL haft en positiv inställning till förhållningssättet. Under besöket på skolan ut-tryckte sig pedagogen negativt gentemot traditionella förhållningssätt och metoder. Pedagogen menade att hon aldrig skulle vilja gå tillbaka till en av de traditionella läs- och skrivinlärnings-metoderna efter de positiva resultat hon sett under den period hon arbetat med ASL (Å. Roos, personlig kommunikation, 24 februari, 2014). I bilaga två i vår litteraturstudie kan ni ta del av en text som är producerad av två elever i årskurs ett som arbetar med ASL.

I bakgrunden kommer vi att ta upp elevers läs- och skrivinlärning med hjälp av IKT i undervis-ningen samt teorier kring barns läs- och skrivinlärning. I resultatdelen kommer vi att undersöka hur forskning kring ASL ser ut samt lyfta för- och nackdelar med förhållningssättet. Vi väljer att behandla IKT även i resultatdelen då det är en förutsättning för att ASL ska kunna användas. I bilaga ett redovisas den litteratur som sammanställts till resultatdelen. Därefter kommer resul-tatet diskuteras och analyseras i diskussionsdelen. För att hitta svar på vår frågeställning har vi sökt och använt oss av vetenskapliga publikationer. Dessa har vi i sin tur analyserat och ställt mot vårt syfte samt frågeställning som litteraturstudien avser.

(5)

2 Syfte och frågeställningar

Förmågorna att kunna läsa och skriva ligger till grund för att samhället ska kunna fungera. Resultaten i de svenska skolorna har blivit sämre, på grund av detta uppstår det nya metoder/för-hållningssätt som är motiverande och elevanpassade. Vi har därför valt att undersöka förhåll-ningssättet Att skriva sig till läsning (ASL). Mot bakgrund av att ASL verkar ge positiva följder är vårt syfte med litteraturöversikten att undersöka vad forskning lyfter kring förhållningssättet. För att nå fram till syftet kommer vi att ta hjälp av och besvara vår frågeställning som är:

• Vilka eventuella fördelar och nackdelar lyfter litteraturen kring arbetet med ASL fram?

(6)

3 Bakgrund

I bakgrunden kommer teorier att redogöras. En presentation av vad styrdokumenten lyfter kring att läsa, skriva och producera texter kommer att redovisas samt en introduktion av begrepp, de två mest betydande är ASL och IKT.

3.1 En digitaliserad värld

I dagens samhälle tar IKT allt större plats (Wedin, 2011). De flesta vuxna i Sverige och i hög grad även ungdomar och barn använder dagligen teknik på olika sätt och former. Detta gör att skolan inte längre kan ta avstånd från användandet av exempelvis datorer och surfplattor utan borde istället fråga sig på vilket sätt den ska användas i undervisningen. Enligt Wedin möter barn skriftspråk i allt yngre åldrar, det kan till exempel förekomma instruktioner på leksaker. Ett barn kan idag sitta vid datorn/surfplattor och ta sig fram på webbsidor där det krävs läsför-ståelse trots att denne inte lärt sig skriva och läsa ännu. Författaren betonar vidare att det inte är ovanligt att dessa skriftliga instruktioner är på engelska. Vidare anser Wedin att textprodukt-ionen via IKT-verktyg förutsätter helt andra kunskaper än de som skolan traditionellt lär ut. Eleverna måste lära sig hantera tangentbord och till exempel T9 funktionen1, vilket är mer komplext än att skriva för hand då samma tangent/knapp kan ha varierande symboler beroende på olika kombinationer. Hon anser vidare att skärmläsning skiljer sig mycket från böcker. Ele-verna sitter ofta två eller fler framför en skärm, medan inom den traditionella skrivinlärningen med papper och penna sker på egen hand. Wedin uppmärksammar att ett flertal lärare upplevt att det är svårare att få utökade lärarresurser, såsom speciallärare eller modersmålslärare, än det är att få resurser till IKT i skolan (Wedin, 2011).

3.2 ASL

Trageton (2014) menar att för de flesta eleverna är det lättare att börja skriva än att lära sig läsa. Fram till för några år sedan har pennan använts som skrivredskap vid läs- och skrivinlärning men författaren menar att tangentbordet är ett lättare hjälpmedel för eleverna under skrivinlär-ningen. Trageton antyder att elever som har lärt sig skriva och läsa genom arbetet med ASL får bättre resultat under sin kommande skolgång jämfört med de elever som har arbetat med de traditionella arbetssätten. Elevers användande av datorer/surfplattor i hemmet2 har ökat snabbt,

1 T9 är ett skrivverktyg som används på till exempel mobiltelefoner. Verktyget autokorrigerar ord och föreslår nya. 2 Dock spelar socioekonomiska förutsättningar in när det gäller tillgång till teknik i hemmet.

3

(7)

vilket gör att de flesta eleverna har förkunskap och en trygghet i användandet av dator och andra typer av medier (Trageton, 2014). När ASL ska introduceras för eleverna anser Trageton (2014) att eleverna ska samarbeta två och två vid en dator/surfplatta. Vinsterna med detta arbetssätt är att eleverna kan hjälpa varandra språkligt och tekniskt, de får dessutom träna på att turas om vilket kan vara en stor utmaning i dessa yngre åldrar. Genom bytet i pararbetet turas elever om att lyssna, i och med detta menar Trageton att eleverna tränar muntliga färdigheter, samtidigt som det uppmuntras för samtal och diskussioner. Författaren menar att det även är viktigt att eleverna lär sig grunderna inom teknikanvändandet, såsom hur fingrarna ska placeras på tan-gentbordet. När detta är automatiserat får eleverna ett stort försprång när det gäller skrivning på dator i kommande skolår. I årskurs två introduceras handskrivningen och många elever upp-lever detta som något nytt och spännande. Trageton menar att skriva för hand på så sätt fick en högre status bland elever och föräldrar (Trageton, 2014).

I den traditionella skolan har läraren och läroboken stått i centrum medan eleven setts som en mottagare av den kunskap som presenterats (Trageton, 2014).Enligt Trageton skiljer sig ASL från den traditionella inlärningen genom att inkodningen istället kommer före avkodningen. Trageton menar att en positiv sida med ASL är att det gör det möjligt att individualisera under-visningen efter varje elevs enskilda behov. Författaren menar att det även är möjligt för lärare att följa upp och se framstegen som eleven gör. Datorn återkopplar själv till de delar som eleven tycker är svåra, vilket gör att denne får träna på dessa. ASL gör det även möjligt för elever med motoriska svårigheter att producera texter som är på samma nivå som sina klasskamraters. Bok-stäverna ser likadana ut för alla, på så sätt blir ingen text utmärkande. När det gäller elever med svårigheter kan de få den anpassning som behövs utan att det tar tid från den övriga klassen (Trageton, 2014).

Enligt Trageton (2014) har det satsats mycket resurser på att öka användandet av IKT i klass-rummet i de nordiska länderna. I ett första steg låg fokus på själva tekniken men idag läggs vikten på det pedagogiska arbetet med IKT. Det finns inte speciellt mycket forskning på hur effektiv inlärningen är med hjälp av IKT, Trageton menar att i dagens skola ses det som ett sätt att komplettera undervisningen, alltså inte som ett eget kunskapskrav för år tre. Författaren me-nar att forskning visar på att datorn används som skrivmaskin väldigt effektivt utanför skolan. Dock finns det inte mycket forskning kring hur användandet ser ut i skolan. En av orsakerna till varför det ser ut som det gör kan vara att det skulle gå åt mycket resurser. Författaren menar 4

(8)

att dataföretagen inte är villiga att stödja den typen av forskning. Något annat som påverkar hur IKT används i skolan är lärarens syn på det, då en del verkar se datorn som något skadligt och som stjäl dyrbar tid ifrån undervisningen. Trageton anser att IKT har fått större plats som läro-medel under de senaste åren i undervisningen men många pedagoger fortfarande undviker tek-niken på grund av exempelvis avsaknad av kunskap. Trageton menar att ett bra program till exempelvis datorn, ska vara öppet och inbjuda till lek och skapande. Dessa program stämmer bra överens med det sociokulturella synsättet då det skapar en miljö där eleven får lära sig tillsammans med andra och med hjälp av IKT. I dagens samhälle finns information överallt. Detta kräver att eleverna får de verktyg de behöver för att hitta rätt information och sortera ut det som inte är relevant (Trageton, 2014).

Trageton (2014) anser att Norge har gjort en stor satsning för att eleverna ska få kunskaper inom teknikanvändandet. Skolorna har lagt mycket resurser på ett IKT-användande, vilket en-ligt Trageton har lett till att böcker och annat skriften-ligt material har kommit i kläm och på ett sätt prioriterats bort då resurserna inte räckt till. Den största satsningen har gjorts på gymnasie- och högskolenivå men de yngre eleverna har fått en mindre mängd resurser till IKT. Avdel-ningen för forskning kring IT satsar enorma resurser för att lyfta fördelarna med IT-använd-ningen i samhället och skolorna (Trageton, 2014).

3.3 Läs- och skrivlärande utifrån Lgr 11

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) läggs vikten i svenskämnet vid att eleverna utvecklar en säkerhet i användandet av det svenska språket (Skol-verket, 2011b). Undervisningen i ”ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket” (Skolverket, 2011b, s. 222) och det skrivs fram i kursplanen i svenska hur viktigt ämnet är eftersom det ligger till grund för fortsatt inlärning. Eleverna ska utveckla kunskaper om hur språket kan anpassas efter mottagare, situation och syfte. Undervisningen ska även ge förutsättningar för att eleverna ska träna sina förmågor i att kommunicera, tänka och lära (Skolverket, 2011b). I Kommentarmaterialet för kursplanen i svenska betonas att ge-nom samspel med andra utvecklas språket ständigt. Gege-nom språket lär människan känna sig själv, dessutom ger det människan förmåga att kunna samverka och leva tillsammans med andra (Skolverket, 2011a). Enligt Lgr 11 ska skolgången vara anpassad efter varje elevs behov och förutsättningar samt skapa en mening med lärandet och en fortsatt lust att söka ny kunskap. Elevers bakgrund och tidigare erfarenheter ska stå i fokus för dennes fortsatta lärande. Varje 5

(9)

elev ska få möjlighet att forma och uttrycka sig i sin utbildning. Det är dessutom viktigt att eleverna får använda sig av olika uttrycksformer i undervisningen (Skolverket, 2011b).

För blivande lärare finns det många viktiga uppgifter, en av dessa är att stötta och engagera eleverna i deras skapande och lärande. I Lgr 11 (Skolverket, 2011b) står det att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en självsäkerhet för sina egna förmågor. Skolan ska erbjuda ett klimat där eleven vill införskaffa ny kunskap och samtidigt ifrågasätta den. Dessutom ska eleverna få träna sin förmåga i att ta eget ansvar för sitt lärande samt arbeta med problemlösning på egen hand och/eller i samspel med andra. I Lgr 11 fram skrivs vikten av det sociala samspelet. Peda-gogerna ansvarar för att alla elever ska få känna sig trygga i de sociala miljöer de vistas i under skolgången. Det är i den här miljön eleverna ska motiveras att införskaffa sig ny kunskap och känna en lust att fortsätta utvecklas. I kursplanen för svenska (Skolverket, 2011b) framställs att eleverna ska få skriva både för hand och på datorn. De ska även få bearbeta sina texter tillsam-mans och på egen hand. Bearbetningen kan bestå av ändringar i texten på olika sätt. Eleverna ska få möjlighet att kombinera olika uttrycksformer såsom bild, ljud och text. Några exempel på detta kan vara att se på film, skriva en egen låt samt besöka och använda olika webbplatser anpassade för barn. Lgr 11 betonar att eleverna ska träna sig i att söka information på internet och text i andra former samt granska dem kritiskt. I kursplanen för svenska i Lgr 11 skrivs det fram att eleverna ska få visa sina kunskaper på ett varierat sätt med hjälp av skiftande uttrycks-former: sång, dans, text, film etcetera (Skolverket, 2011b).

3.4 Teorier utifrån Vygotskij

Vygotskij menar att eleverna måste gå från att vara passiva mottagare till att bli aktiva deltagare som ifrågasätter den kunskap de möter (citerad i Lindqvist, 1999). Dagens skola är influerad av det sociokulturella perspektivet där eleven står i centrum medan läraren ses som en vägledare mot ny kunskap. I klassrummet sker ett gemensamt lärande där eleverna får utforska och ifrå-gasätta. När läraren ska introducera något nytt i undervisningen är det viktigt att väcka ett in-tresse hos eleverna. Det är viktigt att eleverna har inin-tresse och är aktiva i sitt eget lärande, pedagogerna finns där för att stötta och för att leda in eleverna på rätt väg (Vygotskij citerad i Lindqvist, 1999).

Vygotskij (citerad i Lindqvist, 1999) anser att ett barns lek spelar stor roll inom den sociokul-turella teorin. Det är då barnet lär sig och utvecklar sina förmågor. Barnet tar efter de vuxnas

(10)

beteenden och härmar gester och miner. Barnet lär sig sedan grunderna i hur relationer fungerar. Leken gör så att barnet utvecklar erfarenheter inom de sociala aspekterna. Vygotskij ställer sig negativt till ett arbetssätt där belöning och bestraffning används. Han anser även att betyg inte medför någonting positivt då eleverna lär sig ny kunskap på grund av betygen och inte för sitt eget lärande (Vygotskij citerad i Lindqvist, 1999). Enligt Vygotskij (refererad i Säljö, 2010) stannar människan aldrig upp utan fortsätter ständigt att utvecklas och tillägnar sig nya kun-skaper. Under inlärningen av ny kunskap behövs stöttning av en annan människa (medforskare) som redan har den kunskap som behövs för vidare utveckling, detta kallas scaffolding. Till en början finns medforskaren med och stöttar men allteftersom minskar detta stöd så att den lä-rande eleven hela tiden utmanas och kan behärska färdigheten. Den sociokulturella teorin byg-ger på detta samspel och lägbyg-ger stor vikt på att det sker ett samspel mellan människor vid kun-skapsinlärning. Det är då viktigt att eleverna är delaktiga och inte ses som mottagare. Det är genom det sociala samspelet som lärandet sker. Kunskapsinlärning är inte något överförbart utan det är något människan är delaktig i. Den sociokulturella teorin är inte utformat för en speciell skola utan den ska genomsyra den vanliga skolans pedagogik (Vygotskij refererad i Säljö, 2010).

Talspråket är ett socialt samspel och ses som ett nödvändigt verktyg för barnen att lära sig behärska för att kunna verka och leva med andra människor (Vygotskij, 1995). Skriftspråket däremot ses inte lika naturligt då människan inte har samma självklara behov av det. Det är då viktigt att som pedagog se till barnens intressen och påvisa varför människan är i behov av skriftspråket. Författaren menar att läraren har som en viktig uppgift att tydligt förmedla syftet med att skriva till eleverna eftersom det ger en förståelse för innebörden av skrivandet. Texterna som eleven ska skapa måste ha en betydelse för den, speciellt i början av det skriftspråkliga lärandet, annars kan brist på motivation ta bort glädjen av att skapa nya texter. Det är av stor vikt att eleverna inte skriver för skrivandets skull utan att det har en mening, det måste finnas en förståelse för textens innehåll (Vygotskij, 1995).

3.5 Barns skriftspråksutveckling

En del barn lär sig prosodin3 i språket relativt snabbt, medan andra tar längre tid på sig (Wedin, 2011). Wedin anser att språksocialisering är ett sätt för barn att socialiseras till ett språk. Hon

3 Med prosodin menas: intonation, betoning och skillnader mellan långa och korta ljud (Wedin, 2011).

7

(11)

betonar vikten av social samvaro och interaktion med andra människor när det gäller barns språkutveckling (Wedin, 2011). Elbro (2004) anser att språkförståelsen ligger till grund för att läsning och skrivning ska kunna fungera. För att kunna läsa och skriva krävs det att eleven behärskar inkodning4 och avkodning5. För att kunna utveckla sin skrift- och läsförmåga krävs även motoriska och kognitiva färdigheter. Dessa använder sig alla elever utav dagligen. Den motoriska färdigheten innebär rörelse, av alla slag, några exempel kan vara: springa, skriva, hoppa med mera (Elbro, 2004). Den kognitiva färdigheten däremot handlar istället om tanken som verktyg. Det som sker i den mentala processen är grunden för kunskap och tänkandet. Här kommer även sinnesupplevelser och medvetenhet in. När eleverna skriver en text för hand krävs det att alla dessa färdigheter samverkar för att nå ett bra resultat (Evenshaug & Hallen, 2001).

3.6 PIRLS undersökning

Sedan 2001 har resultaten i den svenska skolan sjunkit när det gäller läsförståelse (Skolverket, 2012). I majoriteten av länderna som deltar i PIRLS undersökning lyckas de flesta eleverna bättre i den skönlitterära delen, än i sakprosadelen. I Sverige däremot har resultatet under åren 2001–2006 sjunkit i båda delarna. Under åren 2006–2011 är det bara sakprosatexterna som har sjunkit i PIRLS undersökning. PIRLS granskar två olika processer av förståelse. Den ena är den textbaserade och den andra är värderande och tolkande. I den textbaserade processen kan eleven finna svaret relativt enkelt i texten. I den andra delen där eleven själv måste tolka och värdera, krävs det en förmåga att kunna läsa mellan raderna och tänka utanför texten. I Sverige är nedåt-gången synlig i båda dessa processer. I de flesta länderna når flickor oftare ett bättre resultat än pojkar och det finns hittills inget land där pojkar fått högre resultat än flickor. Elever som är födda i Sverige presterar bättre än elever med föräldrar med annat modersmål än svenska. De flesta elever i Sverige når nivån för godkända läsfärdigheter enligt PIRLS undersökning, dock har de antalet elever som klarar av avancerade läsuppgifter minskat. Dessutom har antalet ele-ver som inte når den godkända nivån, alltså de lägre läsfärdighetsnivåerna, ökat. Skillnaden beror till störst del på att flickor har börjat prestera sämre. PIRLS studie visar på att den socio-ekonomiska bakgrunden spelar roll när det kommer till resultatet. Resultatet visar att en elev

4 Enligt Liberg (2008) sker inkodning då människan lär sig nya ord och kan använda och kombinera dessa till

meningar och satser. Enligt Elbro (2004) innebär inkodning även att eleven kan använda den avkodade informat-ionen, exempelvis genom att forma bokstäver.

5 Elbro (2004) förklarar avkodning som något ögat läser in. Alltså att ordet känns igen och kunskap kring dess

betydelse samt grammatiska böjning.

8

(12)

som kommer från ett hem med goda socioekonomiska resurser i allmänhet presterar högre än en elev som kommer från ett hem med mindre sådana (Skolverket, 2012).

(13)

4 Metod

Under metod presenteras tillvägagångssätt för att få fram material kring det valda undersök-ningsområdet ASL, samt en presentation av det insamlade materialet i resultatet. I följande av-snitt redovisas tillvägagångssätt för att få fram materialet som presenteras i resultatdelen. Dess-utom redovisas behandlingen av den insamlade information samt analys och urval av materialet.

4.1 Informationssökning och urval

Vid första söktillfället användes söktjänsterna Primo samt Google Schoolar då dessa gav en översikt över vad ASL innebär. Vi har använt oss av databaser och sökord för att få fram den forskning som sedan presenteras i resultatdelen.6 Valet av databaser grundade sig på dess in-riktning. Databaserna presenterar publikationer med olika inriktningar och därför valdes dem som publicerar artiklar relevanta för vår litteraturstudie ut. När vi fått fram de vetenskapliga publikationerna som kändes relevanta påbörjades bearbetningen av dem. Vi har sedan samman-fattat dessa och valt ut de som är relevanta för vår litteraturstudie i förhållande till vårt syfte och frågeställning. Vi utgick från kriterier som vi analyserade artiklarna utifrån exempelvis: om problemet beskrivs i bakgrunden, om syftet är relevant, hänger metod och syfte ihop med det som presenteras i resultatet, har studien uppnått syftet. Sedan granskades artikeln ifall den var en kvantitativ eller kvalitativ studie och de flesta var kvalitativa då dessa ger en tydligare bild. Detta på grund av att de flesta studier gjordes genom observationer och intervjuer istället för via enkäter. Det blir trovärdigare resultat då missförstånd inte uppstår på samma sätt. Vidare undersöktes ifall forskarna diskuterade trovärdigheten av resultatet i diskussionsdelen. Sedan granskades artiklarna genom att undersöka ifall forskarna förde resonemang kring det, även hur vida studien var hållbar eller inte samt ifall de ifrågasatte den. Samt ifall de framförde tankar kring tillvägagångssätt och hur vidare forskning kan se ut.

6 De databaser och söktjänster som använts är: Academic search elite, SwePub, PsycINFO, Primo, ERIC samt

Google Scholar. Sökorden är: writing to reading (Academic search elite), WTR, Writing to read (SwePub), writ* to read* (PsycINFO). Vi ville få en överblick över databasernas funktioner. När en artikel med relevant rubrik upptäcktes lästes inledning och sammanfattning för att sedan med hjälp av vårt syfte kunna göra en bedömning av artikelns relevans för vårt arbete. Sökord vid kommande tillfälle: writing to read, write to read, WTR ”writing to reading”, ”writing to reading”, WTR OR RTW, WTR write to read, RTW read to write. När vi hittat elva veten-skapliga publikationer bearbetades dessa och lästes enskilt för att sedan kunna delge varandra innehållet. Vidare i informationssökningen har kedjesökning utifrån en avhandling använts, dessutom några nya sökord: ICT, write* AND school, ICT in school*.

10

(14)

Under vår informationssökning har elva vetenskapliga publikationer valts ut, varav tio stycken är artiklar. Dessutom har en vetenskaplig krönika7 inkluderats då vi fann den relevant för vårt syfte med arbetet. Artiklarna har analyserats utifrån litteraturstudiens syfte och frågeställning. Artikeln ska besvara frågeställningen för att den ska vara relevant. Urvalet grundade sig även på publikationsår då tekniken ständigt är i förändring och därför var det av stor vikt att den är aktuell. Vi har begränsat urvalet genom att välja artiklar som beskriver arbetet med barn i de yngre åldrarna. I artikeln av Elvstrand, Hellberg och Hallström (2012) lyfter författarna flickors och pojkars förhållande till teknik. Dock ansågs artikeln relevant då vi ville ta reda på positiva och negativa sidor.

4.2 Materialanalys

Genom vår litteraturstudie har vi granskat de vetenskapliga publikationerna och funnit teman utifrån syfte och frågeställning. Utifrån dessa teman har tre rubriker skapats vilka presenteras i resultatdelen. Dessa är: Teknologi, motivation och interaktion. Dessutom har inleds resultatet av en text kring IKT. Resultatet avslutas med en sammanfattning där huvudfynd i publikation-erna presenteras. Efter sammanställning av allt material försökte vi finna likheter och skillnader i hur publikationerna framställer ASL.

7 Texten är en inledande krönika, skriven av professorn Jan Lacina och publicerad i tidskriften Childhood

Educat-ion.

11

(15)

5 Resultat

I följande avsnitt kommer frågeställningen ”vilka eventuella fördelar och nackdelar lyfter lit-teraturen kring arbetet med ASL fram?” att besvaras. Resultatet kommer att presenteras i föl-jande teman: teknologi, motivation och interaktion.

I dagens samhälle är det av stor vikt att ha goda kunskaper inom läsning och skrivning. Texter finns överallt, i den traditionella formen och digitala (Westman & Hultin, 2013). För att kunna sortera och veta vad som är viktigt behövs språkliga kunskaper (Damber, 2013). Utan dessa kunskaper kan en människa i samhället inte dra nytta av sina demokratiska rättigheter (West-man & Hultin, 2013). Skrivandet är inte neutralt, en del kommer få sina texter uppmärksam-made, en del kommer att förbli okända. Att kunna skriva är en viktig kompetens som krävs för att kunna göra sin röst hörd och påverka samhället samt sitt eget liv (Hermansson, 2011).

Elever lär sig att läsa och skriva på olika sätt, därför är det viktigt att läraren är insatt i och kan använda sig av flera olika metoder och förhållningssätt inom läs- och skrivundervisningen. På detta sätt kan undervisningen individualiseras och fånga alla elever (Takala, 2013). Genom skolans historia har det funnits många olika metoder och förhållningssätt som läraren använt sig av för att undervisa eleverna i deras läs- och skrivinlärning (Westman & Hultin, 2013). Westman och Hultin (2013) presenterar två perspektiv som de anser har varit mest framträdande i svenskundervisningen i skolan, dessa är Phonic tradition och Whole language tradition. Med Phonic-perspektivet menas att eleverna lär sig en bokstav åt gången i en speciell ordning, dessa bokstäver sätts sedan ihop till ord och meningar. Författarna menar vidare att med de här för-hållningssätten går eleverna från del till helhet inom språkinlärningen. Whole language-per-spektivet är motsatsen till Phonic-perlanguage-per-spektivet. Den utgår istället från hela texter som delas upp i mindre delar, såsom meningar och slutligen till ord. I Whole language-perspektivet utgår lä-raren från elevernas upplevelser, erfarenheter och intressen. Westman och Hultin (2013) anser att dessa förhållningssätt tidigare har ställts mot varandra men idag kombineras dessa i under-visningen av svenskämnet. De ses inte längre som åtskilda utan de flesta lärarna arbetar med båda förhållningssätten. ASL är ett förhållningssätt som arbetar utifrån en kombination av de båda perspektiven. Synen på datorns ställning i skolan har varit en pågående konflikt under lång tid, redan på 1990-talet hade många skolor i Sverige datorer i klassrummen. Men det är först idag som IKT har fått en betydande roll i skolan och är förankrad i Lgr 11 (Westman & Hultin, 2013). Takala (2013) menar att lärarens inställning och kunskaper kring IKT spelar stor roll för 12

(16)

hur undervisningen kring ASL blir i klassrummet. Eftersom att ASL bygger på att läraren be-härskar IKT på ett pedagogiskt sätt och kan använda sig av den i undervisningen (Takala, 2013). ASL är ett förhållningsätt där läraren till en början inte lägger fokus på den grammatiska delen utan ligger på lusten att lära och skriva (Takala, 2013). Detta kan vara en stor omställning för de lärare som arbetar med ASL då det skiljer sig mycket från tidigare förhållningsätt. En annan utmaning är de tekniska problem som kan uppkomma kring arbetet med till exempelvis datorer. Det kan till exempel vara brist på skrivare i skolan och eleverna kan då inte få ut sin text i pappersform. Det har hävdats att elevers användning av datorer har ökat genom ASL men lä-rarna i Takalas (2013)undersökning anser att detta inte är sant.

I dagens skola räcker det inte med att bara lära eleverna läsa på det traditionella sättet eftersom texterna på datorn/surfplattan är i en helt annan form än i en vanlig bok (Karchmer, Mallette, Kara-Soteriou & Leu refererad i Lacina, 2006). På internet utsätts eleven för en mängd texter i olika former. Det gäller för oss lärare att ge eleven verktyg för att kunna vara kritiska i sitt val av texter och den information de möter. Det räcker inte att bara lära ut hur teknik brukas utan eleverna måste även förstå varför den används. Eleverna måste lära sig att vara kritiska i sitt läsande och skrivande men även när det gäller navigering på internet (Karchmer et al. Refererad i Lacina, 2006).

Forskning visar på en trend för bristande kunskaper inom svenskämnet (Westman & Hultin, 2013; Damber, 2013). Vad trenden kan bero på är forskarna oense om, men bristen på lärare och tid eleverna spenderar i skolan kan vara några av anledningarna. På grund av denna nedåt-gående trend är skolan och samhället i behov av nya förhållningssätt och metoder för att lära sig läsa och skriva, dessa bör vara motiverande och nytänkande samt individanpassade (Agélii Genlott & Grönlund, 2013; Damber, 2013). Det traditionella inlärningssättet med penna och papper lever fortfarande kvar men nu börjar även IKT ta plats i klassrummen (Damber, 2013). Internet är en viktig tillgång i dagens samhälle och det är då viktigt att eleverna tidigt skolas in i användandet av IKT och att läsa andra texter än i tryckt form (Lacina, 2006). ASL har upp-kommit genom behovet av att hitta nya förhållningssätt kring läs- och skrivinlärningen (Agélii Genlott & Grönlund, 2013). Det traditionella sättet att lära sig skriva och läsa på i dagens skola är att arbeta med två processer samtidigt, den kognitiva och den motoriska. ASL jobbar på ett annat sätt, där fokus ligger på en process i taget. Först den kognitiva och sedan i årskurs två introduceras den motoriska (Agélii Genlott & Grönlund, 2013).

(17)

Under de senaste åren har det kommit en hel del forskning kring arbetet med ASL runt om i världen. De flesta studierna är utförda på äldre elever (Anning refererad i Fleer, 2000). Men de studier som har utförts på de yngre åldrarna kring ASL har genomförts i liten skala med endast enstaka klasser, dessutom har de flesta eleverna inte arbetat med förhållningsättet under en längre tid. Därför är det svårt att veta hur effektivt förhållningssättet är på sikt samt hur hållbar den är (Agélii Genlott & Grönlund, 2013; Takala, 2013; Fleer, 2000). Det saknas dock forsk-ning och dokumentation kring i hur eleverna använder tekniken (Fleer, 2000).

5.1 Teknologi

I undersökningen av Folkesson och Swalander (2007) presenteras hur skolorna som observerats introducerar arbetssättet ASL. Introduktionen skedde genom att eleverna fick leka sig fram till hur datorn/surfplattan fungerar med hjälp av speciella program. Sedan introduceras svårare pro-gram och desto längre eleverna kommer i sin kognitiva utveckling desto svårare utmaningar får eleverna möta. Eleverna får ”låtsas skriva” de bokstäver och ord de känner till. Till slut kommer eleverna kunna producera egna texter med hjälp av exempelvis datorn, alltså eleverna skriver sig till läsning. I årskurs två introduceras pennan och det är först då lärandet lägger mer fokus på den motoriska processen. Folkesson och Swalander beskriver att eleverna i undersökningen fick använda digitalkamera och scanner för att tillverka egna bilder då läraren ville komma bort från användandet av färdiga bilder. Tanken med detta var att eleverna skulle ha färdigställt text och bild på egen hand. Läraren fanns med som stöd och vägledare vid behov (Folkesson & Swalander, 2007).

I en undersökning av Westman och Hultin (2013) där förhållningssättet ASL används fick ele-verna skriva på tangentbord där varje bokstavsljud sades högt när eleven tryckte på tangenterna. Lärarna i Dambers (2013) undersökning upplevde att eleverna behövde få ”låtsas skriva” för att kunna förstå hur ljud och bokstav hänger ihop. Till en början fick eleverna måla bilder och ”låtsas skriva” till dem för att skapa ett sammanhang, men allt eftersom eleverna utvecklade en språkförståelse ersattes bilderna av text (Damber, 2013).

Lacina (2006) anser att läraren har ett stort ansvar när det gäller undervisningen kring IKT och internet, då IKT har som tidigare nämnts en stor roll i samhället idag. Det är av stor vikt att eleverna lär sig använda informationen de tar del av på rätt sätt, det vill säga att kritiskt kunna 14

(18)

granska texter. Författaren menar vidare att alla pedagoger inom skolan behöver lägga tid på att själva vara insatta i teknologin som finns i samhället så att de på bästa sätt kan lära ut sina kunskaper till eleverna. Det är viktigt att undervisningen blir elevnära och lustfylld menar La-cina eftersom det då underlättar inlärningen av ny kunskap. Datorn kan vara ett sådant redskap eftersom många elever använder den i hemmet (Lacina, 2006). Dock får läraren ta med i beräk-ningen att det kan vara skillnader i klassen gällande bakgrundskunskap i arbetet med teknik (Damer, 2013). Hemförhållanden kan komma att spela in då det kan vara stora skillnader vad gäller tekniktillgången i hemmet (Damber, 2013). Tekniken har kommit väldigt långt på bara några år vilket har lett till en framtagning av fler avancerade programvaror till datorer (Westman & Hultin, 2013). Det öppnar upp för helt nya möjligheter inom undervisning och anpassning för eleverna till exempel hjälpverktyg, olika pedagogiska program etcetera. Författarna menar att stavningskontrollprogram, ljudprogram och andra verktyg underlättar för elevernas inlär-ning via IKT (Westman & Hultin, 2013). Lacina (2006) tar upp några fördelar där internet kan vara en tillgång vid läsinlärning. Det finns en mängd sagor och texter publicerade på internet med olika animationer och hjälpverktyg för att underlätta den tidiga läsinlärningen (Lacina, 2006).

I en studie där tre olika skolor observerats använder lärarna datorn i olika utsträckning i under-visningen. En del lärare är negativt inställda till teknikanvändandet i undervisningen (Ljung-Djärf, Åberg-Bengtsson & Ottosson, 2005). Lärarna i undersökningen hade en ambition att hjälpa och stötta eleverna för att utveckla sin språkliga kompetens men inte med hjälp av datorn. De ville finna andra verktyg för att träna elevernas förmågor då de upplevde datorn som ett hot mot viktigare aktiviteter. Genom att lärarna försökte minska tiden framför datorn så fick ele-verna inte möjlighet att utveckla sitt intresse för tekniken. Dessa lärare ställer sig även negativt till pararbete i samband med datorer då de anser att risken finns att eleverna stör varandra i arbetet genom exempelvis ojämna arbetsfördelningar. För att motverka risken att eleverna stör varandra anser lärarna i undersökningen att eleverna istället kan arbeta enskilt vid datorerna. En annan risk med användningen av datorer i undervisningen är att datorn är en maskin som kan gå sönder, elever kan trycka på fel knappar eller förstöra datormusen (Ljung-Djärf et al., 2005).

ILjung-Djärf et al. (2005) undersökning är lärarna negativt inställda till elevers användande av datorer i skolan. Forskarna menar på att en anledning till detta kan vara att skydda sin egen 15

(19)

bristande kunskap i användandet av teknik. Om elever skulle skada datorn kan detta leda till att lärarna inte kan lösa ett sådant problem. Lärarna i undersökningen använder endast datorn när de absolut måste. Lärarna i undersökningen tycker inte att datorn ska inkluderas i undervis-ningen utan eleverna ska använda datorn på avsedd tid (Ljung-Djärf et al., 2005).

Det är viktigt att skolan och rektor erbjuder lärarna utbildning inom IKT och ASL och inte lägger över ansvaret på den enskilde läraren och låter denne införskaffa sig kunskap och erfa-renhet (Damber, 2013). Damber menar att om läraren inte får rätt utbildning kan detta leda till att han/hon lägger mycket tid på tekniken istället för att lägga fokus på eleverna, vilken inte är meningen då tekniken istället ska underlätta och öppna upp för fler möjligheter inom undervis-ningen. I undersökningen fann författaren att skolan som arbetade med datorn som skrivverktyg hade lagt fokus på ”görandet” och eleverna producerade texter för lärarens skull istället för sin egen. Dessa elever fick sedan genomföra ett läsförståelsetest som dock resulterade i att båda klasserna presterade under medelresultatet i Sverige. Författaren anser att orsaken till de nega-tiva resultaten beror på att lärarna i undersökningen inte har arbetat med meningsskapande gäl-lande texter. Eleverna fick inte tid till att läsa tyst utan fokus låg istället på textproducerandet. Detta arbetssätt ledde till att många elever fick en avsaknad av motivation då engagemang och tid istället gick åt att nå ett positivt resultat (Damber, 2013).

Westman och Hultin (2013) beskriver elevers kreativitet, hur det var förut samt hur det ser ut idag på skolan i undersökningen. Westman och Hultin menar att det tidigare kunde vara så att eleverna fick ett blankt papper där de skulle producera en text utan någon egentlig uppstart för att få igång den kreativa tankegången. Detta menar författarna ger eleverna en bild av en text-producent som bara kan sätta på och stänga av kreativiteten när som helst utan några förbere-delser. Idag arbetar lärarna i studien med att förbereda eleverna och få dem att komma in i skrivprocessen innan de börjar producera texterna. Dessa förberedelser kan till exempel vara att de läser in sig och samlar information om ämnet de ska skriva om eller diskutera/föra tan-kegångar kring området. Eleverna kan under skrivprocessen föra resonemang, diskutera och ändra i sina texter, genom detta arbetssätt blir skrivandet mer en process än bara ett ”görande” (Westman & Hultin, 2013).

(20)

5.2 Motivation

Elevernas kunskapsutveckling kommer naturligt om lärandesituationen är meningsfull för dem, ASL är ett förhållningssätt som motiverar eleverna i sitt lärande (Westman & Hultin, 2013; Agélii Genlott & Grönlund, 2013). I undersökningen som Agélii Genlott och Grönlund (2013) genomfört om ASL visas det att elever på ett positivt sätt utvecklar sina läs- och skrivkunskaper. I undersökningen de gjorde observerades två klasser som använde sig av ASL och två klasser som använde traditionella förhållningssätt och metoder. Resultatet av undersökningen visade att 56 % av eleverna var på en nivå beskriven som utmärkta läsare i de klasserna som arbetade med ASL. Medan de elever som hade arbetat med den traditionella inlärningen enbart uppnådde ett resultat på 36 % utmärkta läsare (Agélii Genlott & Grönlund, 2013). En anledning till posi-tiva resultat med ASL anser Liberg beror på att det är lättare för elever att skriva än att avkoda vilket ASL som förhållningsätt innebär (Liberg refererad i Damber, 2013).

Folkesson och Swalander (2007) menar att elever som arbetar med förhållningssättet ASL läser oftare samt texter av varierande typ, detta på grund av att datorn ses som en motivation i sig själv. Författarna menar att elever som arbetar med den traditionella läs- och skrivinlärningen kan sakna motivation och därför undvika läsningen dessutom anser författarna att texter på da-torn är tydligare (Folkesson & Swalander, 2007).Eleverna behöver inte kunna läsa för att pro-ducera texter. Till en början kanske eleverna får lyssna till ord och text de har skrivit och samtal kring texter spelar större roll. Elever och lärare pratar om texterna, ritar bilder till dem och även så småningom läser texten. De olika arbetsformerna är ofta baserade på elevernas egna erfaren-heter, detta för att kunna skapa en mening och en förförståelse (Eriksen Hagtvet refererad i Damber, 2013). Eleverna som arbetade med ASL hade skrivit långa texter medan de elever som arbetat med det traditionella arbetssättet skrev ord och få meningar eftersom fokus ligger på att forma bokstäver istället för på innehållet (Agélii Genlott & Grönlund, 2013). Lacina (2006) menar att den här tillgången gör undervisningen elevanpassad och resulterar i en lustfylld in-lärningsprocess. Westman och Hultin (2013) menar att eleverna använder sig av olika hjälpme-del, exempelvis stavningsprogram vid textproducering framför datorn. I och med detta arbets-sätt får eleverna en direkt respons och får veta om något behöver ändras/rättas till i texten, detta gör att eleverna numera tar ett större ansvar i korrigeringen av sina texter. Tidigare var det i de flesta fall läraren som rättade texterna, detta gjorde så att responsen tog längre tid och blev mastigare. Datorn ger istället en direkt respons vilket är psykiskt lättare för eleverna att ta till sig. Westman och Hultin (2013) menar att på grund av detta skriver eleverna längre texter och 17

(21)

är dessutom mer motiverade i sitt arbete. I och med det här arbetssättet kan eleverna känna att det är dem själva som bestämmer över sin arbetsgång och får själva ta initiativ när det gäller att be om hjälp och få respons från pedagogen (Westman & Hultin, 2013). Författarna betonar att det var viktigt att eleverna fick känna sig som författare, att deras verk var viktiga och sparades. Allt som eleverna gjorde skulle kännas meningsfullt. Tanken bakom detta arbetssätt är att ele-verna skulle hitta sin egen drivkraft, att skrivandet blir en lustfylld aktivitet (Folkesson & Swalander, 2007).

I en studie kring arbetet med ASL har eleverna uppnått ett högre resultat när det gäller att skriva och läsa, både som grupp och uppdelat i flickor och pojkar för sig. Pojkarna som arbetat med ASL nådde högre resultat än de som arbetat med pennan som redskap, detsamma gäller flick-orna (Folkesson & Swalander, 2007). Folkesson och Swalander beskriver att lärarna i studien lät eleverna arbeta väldigt fritt och i par som de själva fått välja. Under lektionerna var det inga typiska lärare- och elevkonversationer där det krävdes ett svar, utan samtalen utgick ifrån ele-vens arbete gällande process och resultat (Folkesson & Swalander, 2007).

Elvstrand, Hellberg och Hallström (2012) visar att de olika rollerna i ett klassrum skiljer sig åt beroende på exempelvis kön. Pojkar och flickors syn på vad teknologi är och vad det är bra för skiljer sig åt. Författarna beskriver att de flesta pojkarna i undersökningen anser att det är själva skapandet (vägen till målet) som är det meningsfulla, medan flickorna vill färdigställa och an-vända produkten. Flickorna har inte lika bred syn på vad teknologi är. De flesta barnen har en positiv inställning till teknik men pojkarna utmärker sig genom att ha lite större intresse. Studien visar att både flickor och pojkar använder teknik i förskolan på olika sätt och att båda grupperna dagligen kommer i kontakt med det (Elvstrand et al., 2012). Elvstrand et al. (2012) menar att pojkar har en större nyfikenhet och bättre självförtroende när det gäller teknik medan flickor kan behöva stöttning. Folkesson och Swalander (2007) lyfter i sin undersökning att datorn är ett verktyg som gynnar pojkars textskapande då de oftast är senare i sin motoriska utveckling än flickor (Folkesson & Swalander, 2007). Däremot när det gäller att läsa, stava och föra ett resonemang så anser Williams och Larkin (2013) att det inte skiljer sig så mycket mellan flick-ors och pojkars prestation. Flickorna i undersökningen har ett lite mer utvecklat språk än poj-karna vilket författarna anser har lett till ett bättre resultat när det gäller att producera texter. Enligt Williams och Larkin (2013) producerar flickor fler texter än pojkar i allmänhet men

(22)

texterna är oftast på samma språkliga nivå och inga utmärkande skillnader mellan dem har upp-märksammats.

5.3 Interaktion

ASL ses som ett elevcentrerat förhållningssätt då det utgår från elevens nivå och kunskaper, detta gör att det blir individanpassat eftersom eleven själv kan välja svårighetsgrad på uppgif-terna samt efter eget intresse (Takala, 2013; Damber, 2013). Damber (2013) anser att datorn erbjuder eleverna rika möjligheter att bearbeta texter och förstärka dem, exempelvis med bilder och ljud. Detta gör att de kan utforska och lära sig mer om texter (Damber, 2013). ASL gynnar elever med speciella behov, annat modersmål samt dyslexi eftersom det är ett individanpassat arbetssätt (Takala, 2013). I en undersökning av Damber (2013) där eleverna arbetade med ASL ansåg lärarna i studien att de märkt en positiv förändring då eleverna lärde sig att skriva och läsa snabbare jämfört med de traditionella inlärningsmetoderna och förhållningssätten (Dam-ber, 2013). Läraren ska hela tiden finnas med och stötta eleverna, det är viktigt att de även får ta hjälp av varandra (Folkesson & Swalander, 2007). I undervisningen ska eleven stå i fokus och vara med och påverka sitt eget lärande genom exempelvis val av arbetskamrat. Vidare ska eleverna läsa varandras texter och hjälpas åt att ändra dem, vilket utvecklar deras självmedve-tenhet och de får även ta del av andras texter. När elever skriver för hand är detta arbetssätt mycket svårare att genomföra då textstil och bokstavsform kan skilja sig mycket åt vilket kan göra att det blir svårläst, speciellt när de är i början på sin läs- och skrivinlärning (Folkesson & Swalander, 2007).

Takalas (2013) undersökning visar på många positiva följder av att arbeta tillsammans. Elever tränar sin sociala förmåga vid pararbetet vid datorn, de lär sig att turas om och samarbete (Takala, 2013). Folkesson och Swalander (2007) menar att en del elever lärde sig att använda datorn snabbt medan andra behövde mer tid. Det var inte ovanligt att eleverna tog hjälp av varandra och förde vidare kunskap.

5.4 Sammanfattning

I dagens samhälle har arbetet med datorn fått en högre status och arbetssättet har börjat ta en allt större plats i undervisningen (Damber, 2013). Litteraturen visar att lärarens inställning och kunskaper spelar stor roll i hur undervisningen med ASL som förhållningssätt blir (Takala, 2013). Ljung-Djärf, Åberg-Bengtsson och Ottosson (2005) presenterar i sin undersökning att 19

(23)

några av lärarna under deras observationer hade en negativ inställning till integreringen av IKT i ämnesundervisningen, datorn skulle istället användas på en utsatt tid. En annan negativ syn på IKT i undervisningen med elever som litteraturen lyfter fram är att det är ett känsligt verktyg där tekniska problem kan förekomma och även förstörelse (Ljung-Djärf, 2005). Damber (2013) redovisar i sin studie att eleverna skrev långa texter men att de ändå presterade under medelre-sultatet i Sverige. Författaren anser att fokus ligger på att producera långa texter och visa upp resultat istället för att motivera eleverna och arbeta med meningsskapande (Damber, 2013).

Sammantaget visar forskning på många positiva upplevelser av arbetet med ASL (Agélii Gen-lott, Grönlund, 2013; Damber, 2013; Takala, 2013; Folkesson & Swalander, 2007; Westman & Hultin, 2013). Flera forskare menar att eleverna i testgrupperna oftast når ett högre resultat i arbetet med ASL då texterna blir tydligare och det är lättare för eleverna att skriva än avkoda (Agélii Genlott & Grönlund, 2013; Liberg refererad i Damber, 2013). En av anledningarna till de positiva resultat som litteraturen lyfter fram anses vara de olika hjälpverktyg som datorn erbjuder, exempelvis stavningskontrollprogram och ljudprogram (Westman & Hultin, 2013). Sammantaget visar litteraturöversikten att pararbetet med förhållningssättet ASL leder till att eleverna utvecklar sina sociala kompetenser genom att turas om, samtala och samarbeta, de kan dessutom ta hjälp av varandra och delge kunskaper (Takala, 2013; Folkesson & Swalander, 2007).

En av tankarna med ASL som litteraturen lyfter fram är att förhållningssättet ska vara elevan-passat genom att utgå från elevens intressen och kunskaper. Dessutom ska eleverna få utveckla en självkänsla och stärka sitt självförtroende. Forskare menar att ASL gynnar elever med behov av extra stöd såsom dyslexi och elever med annat modersmål (Damber, 2013; Takala, 2013). ASL är ett arbetssätt som enligt Folkesson och Swalander (2007) gynnar elever som har moto-riska svårigheter eller är lite sena i utvecklingen.

De flesta studier som är genomförda i dagsläget är gjorda i liten skala samt under en kortare tidsperiod. Dock redovisas företrädelsevis positiva resultat i dessa studier men det är svårt att säga hur effektiv förhållningsättet är på sikt (Agélii Genlott, Grönlund, 2013; Takala, 2013; Fleer, 2000).

(24)

6 Diskussion

I diskussionsdelen kommer vi att reflektera över litteraturstudien gällande metod och resultat. Dessutom kommer diskussionen att avslutas med några korta slutsatser. Reflektionen i de båda delarna kommer att behandla det redovisade materialet i metod- och resultatdelen.

6.1 Metoddiskussion

Genom att ASL är ett relativt nytt förhållningssätt var materialet som enbart behandlade områ-det: att skriva sig till läsning med hjälp av IKT relativt smalt vilket resulterade i breddning av sökorden. Till en början låg fokus enbart på ASL men efterhand fick vi även söka efter skriv- och läsinlärning i allmänhet. Dessutom söktes det en del på IKT eftersom det är en förutsättning för att förhållningssättet ska kunna användas i undervisningen då ASL utgår från teknik. När en sökning gav resultat användes inkluderingskriterier såsom publikationsår, då tekniken är i ständig förändring krävs det att forskningen är uppdaterad. En annan kriterie var att studien skulle vara riktad till yngre åldrar då det är de eleverna vi ska undervisa, samt att artikeln be-handlar vår frågeställning. En annan viktig inkluderingskriterie var att artikelns syfte besvara-des i resultatet och att alla delarna i publikationen hänger ihop och skapar en röd tråd, samt att de är kritiska mot sitt resultat av studien. Ifall något av dessa kriterier inte uppfylls exkluderades artikeln men i två fall inkluderades artiklar på grund av att dessa ändå sågs relevanta (Hermans-son, 2011; Elvstrand, Hellberg och Hallström, 2012).

I det stora hela känner vi oss nöjda med resultatet av informationssökningen då vi fått fram en empiri som varit relevant för vår litteraturstudie. Vi anser även att det gick relativt bra under informationssökningstillfällena. Det gick relativt snabbt att förstå hur vi skulle lägga upp sök-ningen och val av databas samt sökord. Artiklarna var skrivna på engelska, vilket var svårt till en början men allt eftersom blev det enklare att förstå. Efterhand blev det lättare att upptäcka mönster i texterna och på så sätt blev det lättare att veta hur vi skulle lägga upp läsningen. Att tänka på till nästa gång är att bredda sökorden ytterligare och sedan arbeta oss inåt.

6.2 Resultatdiskussion

I samhället idag krävs det att vi som medborgare har kunskaper om IKT då vi utsätts dagligen i olika situationer. Lgr 11 betonar att elevers kunskaper om det svenska språket är av stor vikt att kunna behärska när det gäller förmågorna skriva, tala och läsa, detta för att kunna leva och

(25)

verka i samhället (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b). Tyvärr visar PIRLS-undersökning-arna på ett sjunkande resultat bland eleverna i svenskämnet och det är allt fler elever som inte uppnår kunskapskraven (Skolverket, 2012). I och med detta är skolan i ett stort behov av nya förhållningssätt för läs- och skrivinlärning. Dock har vi uppfattat att kursplanen i svenska för år 1–3 behandlar textskapande genom olika medier (dator, surfplatta etcetera) som ett mindre område i jämförelse med exempelvis textskapande på traditionella sätt. I styrdokumenten be-skrivs datorn som ett hjälpmedel istället för att vara ett eget kunskapskrav för år tre (Skolverket, 2011a). Vi anser att IKT behöver skrivas fram tydligare i både det centrala innehållet men även i kunskapskraven, då vi upplevt att många pedagoger undviker att inkludera exempelvis datorn i undervisningen i så stor utsträckning de kan på grund av okunskap eller avsaknad av motivat-ion.

Det skiljer sig mycket åt hur läraren ser på IKT idag och variationen i hur exempelvis datorn används i klassrummen är stor. Genom att ASL är ett förhållningssätt som arbetar utifrån IKT så har tekniken ändå fått ett större utrymme i skolorna. Många forskare och pedagoger ser ASL som ett förhållningssätt som främjar elevers läs- och skrivutveckling samt uppmuntrar och mo-tiverar eleverna i deras utveckling då tangentbordet är ett enklare verktyg än pennan (Damber, 2013). Westman och Hultin (2013) menar att elever som arbetar med ASL producerar längre texter. Utifrån våra egna erfarenheter som baseras på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt besöket i klassen som arbetade med ASL, uppmärksammade vi också att eleverna skrev längre texter när de skrev på datorn. Det finns dock andra forskare som menar att lärare istället ser tekniken som något tidskrävande och problematiskt i undervisningen (Ljung-Djärf, Åberg-Bengtsson & Ottosson, 2005). Vi kan hålla med om att det kan vara en tidskrävande process och att det kan förekomma tekniska problem. Utifrån vår erfarenhet har många lärare saknat intresse och kunskap för inkludering av teknik i undervisningen vilket skulle försvåra en intro-duktion av ASL i dessa klassrum. Dessutom tror vi att det finns en rädsla på grund av okunskap samt avsaknad av forskning kring effekterna av ett användande av ASL.

Resultatet visar att det sociala samspelet är av stor vikt inom ASL då eleverna kan lära sig av varandra samt träna på att turas om och andra viktiga sociala egenskaper. Under besöket, som vi beskriver i inledningen, upplevde vi att pararbetet bland eleverna fungerade samt att det låg en hög motivation bakom textskapandet så vitt vi kunde bedöma. Vi upplevde att de lärde sig av varandra och var duktiga på att stötta och hjälpa den som skrev på ett positivt sätt. På detta 22

(26)

sätt får eleverna träna sig i att ta ett eget ansvar för sitt lärande på ett helt annat sätt än i den traditionella undervisningen med penna och papper. I Lgr 11 står det tydligt att eleverna har rätt till en undervisning som erbjuder möjlighet för dem att träna sig i att ta eget ansvar för sin skolgång (Skolverket, 2011b, s.15).

Något som försvårar arbetet med ASL är alla resurser som går till att utrusta en klass för att kunna arbeta med förhållningssättet (Trageton, 2014). Vi har utifrån egna erfarenheter och lit-teratur upplevt att det oftast saknas möjlighet för utbildning genom skolan när det gäller IKT, vilket försvårar arbetet med att kunna undervisa genom ASL. Detta resulterar i att ansvaret istället ligger på den enskilda läraren att införskaffa sig kunskaper kring IKT, samt lära sig hur en undervisning med ASL kan se ut. Ett motstånd till förhållningssättet kan vara att det inte finns så mycket forskning på resultatet av arbetet med ASL under en längre period, dessutom är de flesta studier vi tagit del av utförda på några få skolor i få klasser. För att stärka trovär-digheten krävs mer forskning för att visa hur ett resultat med ASL kan se ut i längden. Dock visar de flesta källorna vi tagit del av på positiva resultat av detta arbetssätt i klasserna.

Inställningen till teknik kan se väldigt olika ut från elev till elev. Enligt Elvstrand, Hellberg och Hallström (2012) har pojkar och flickor ofta skilda inställningar till teknik. Pojkar intresserar sig för själva processen medan flickorna vill kunna använda den färdiga produkten. Folkesson och Swalander (2007) menar att textskapande på dator eller liknande gynnar pojkar eftersom de ofta är senare i sin motoriska utveckling. Genom våra erfarenheter har vi upplevt att pojkar ofta har ett större självförtroende när det gäller teknik och teknikanvändande. Vi har dock inte upplevt någon skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller intresse kring teknik utan de flesta eleverna hade motivation och intresse för IKT. Vi upplevde att under vårt besök var både flickor och pojkar positivt inställda till tekniken. Som blivande lärare har vi som uppgift att stötta och motivera flickors och pojkars inställning till användandet av teknik. Ett sätt att ut-mana både flickor och pojkar är att låta eleverna arbete i par, ibland i samkönade och en annan gång i blandade. I och med detta arbetssätt kan eleverna motivera varandra och komplettera svagheter och styrkor. Genom pararbetet får de även träna på det sociala samspelet på olika sätt.

Under vår egen skolgång sågs datorn som ett finare redskap än pennan och texter skulle ren-skrivas med tangentbord. Idag anser vi att en vacker handstil ses som något finare och en svårare

(27)

egenskap att behärska då det krävs lite mer av användaren än några knapptryck på ett tangent-bord. Vi tycker dock att en fördel med datorskrivandet är att allas bokstäver ser likadana ut och en text utmärker sig inte på samma sätt, därigenom minskar exkluderingen bland eleverna. En annan fördel med ASL är att de motoriska färdigheterna inte hämmar en elevs textskapande och motivation vilket det kan göra vid handskrift.

De nya stavningsprogrammen på datorn/surfplattan ger nya förutsättningar för att eleverna ska få hjälp direkt, detta har inte läraren haft möjlighet till tidigare. Den direkta responsen gör att eleverna får feedback direkt i små doser istället för en enda stor i form av ett dokument. Förde-larna med den här typen av respons är att läraren kan fokusera på den innehållsmässiga respon-sen och vad eleven kan utveckla. En sak som vi upplever som positivt med ASL är att förhåll-ningssättet är elevanpassat. Takala (2013) menar att detta är viktigt så att varje enskild elev får det stöd den behöver. Vi anser att ett viktigt uppdrag för oss blivande lärare är att erbjuda möj-ligheter till inlärning som passar alla elever så att de kan nå kunskapskraven i Lgr 11. Därför ser vi ASL som ett sådant förhållningssätt där elevanpassad undervisning erbjuds. Anpass-ningen sker utifrån elevens egna förutsättningar istället för att läraren förbereder detta inför varje lektion.

6.3 Slutsats

Vi har gått in med en väldigt positiv inställning i vår litteraturstudie kring ASL vilket kan ha format vår litteraturstudie åt det positiva hållet. Trots detta har vi försökt se kritiskt på materialet vi samlat ihop och se både för- och nackdelar.

Genom den här litteraturstudien har vi slagit fast att datorns- och surfplattans status i samhället har stärkts under de senaste åren och det går inte längre att undvika att IKT är här för att stanna. Tidigare har datorn setts som en resurs men på senare år har den kommit att ta en allt större plats för att slutligen ses som ett stöd för individuellt lärande. En slutsats som vi dragit utifrån att vi tagit del av den nuvarande forskningen kring ASL är att det fortfarande finns mycket att forska på, till exempel hur följderna ser ut av ett längre arbete med förhållningssättet. Vi har även reagerat på att studierna oftast är utförda i liten skala och under en kortare tid vilket gör att det fortfarande finns mycket att forska på, dock verkar de flesta studierna visa på positiva resultat med ASL som förhållningssätt.

(28)

Avslutningsvis känner vi båda att vi vill arbeta med ASL som blivande lärare, baserat på den forskning som vi har tagit del av genom litteratur samt egna erfarenheter.

(29)

7 Referenslista

Agélii Genlott, A., & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education, 67, 98–104.

Anning, A. (1994). Dilemmas and Opportunities of a New Curriculum: Design and Technology with Young Children. International Journal of Technology and Design Education, 4, 155–177.

Anning, A. (1997). Drawing Out Ideas: Graphicacy and Young Children. Journal of

Technol-ogy and Design Education, 7, 219–237.

Damber, U. (2013). Write to Read in Two Different Practices: Literacy versus Technology in Focus. Journal of Education and Learning. 2(2), 96–107.

Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.

Elvstrand, H., Hellberg, K., & Hallström, J. (2012). Technology and Gender in Early Child-hood Education: How Girls and Boys Explore and Learn Technology in Free Play in Swedish Preschools. Technology Education in the 21st Century: Proceedings from the PATT 26

Con-ference, Technology Education in the 21st Century, 26–30 June, 2012, 163–171.

Eriksen Hagtvet, B. (2004). Skriftspråksutveckling genom lek - hur skriftspråket kan stimuleras

i förskoleåldern. Stockholm: Natur & kultur.

Evenshaug, O., & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi (2. Uppl.). Lund: Student-litteratur.

Fleer, M. (2000). Working Technologically: Investigations into How Young Children Design and Make During Technology Education. International Journal Of Technology & Design

Ed-ucation, 10(1), 43–59.

Folkesson, A. M., & Swalander, L., (2007) Self-regulated learning through writing on comput-ers: Consequences for reading comprehension. Computers in Human Behavior, 23, 2488–2508.

(30)

Hermansson, C. (2011). Images of writing and the writing child. Nordisk

Barnehageforsk-ning. 4(2), 41–59.

Karchmer, R. A., Mallette, M., Kara-Soteriou, J., & Leu, D.J. Jr. (2005). New literacies for

new times: Innovative models of literacy education using the Internet. Newark, DE:

Interna-tional Reading Association.

Lacina, J. (2006). Learning to Read and Write Using the Internet: Sites You Don't Want to Miss!. Childhood Education, 83(2), 117.

Liberg, C. (1990). Learning to read and write. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Instutitionen för lingvistik och filologi).

Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I A. Engström (red.),

Att erövra världen: dokumentation av konferensen Grundläggande färdigheter i läsning, skriv-ning och matematik 26–27 november 2007 (s. 53–68). Linköping: Linköpings universitet.

Lindqvist, G. (red.). (1999). Vygotskij och skolan – texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk

psyko-logi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.

Ljung-Djärf, A., Aberg-Bengtsson, L., & Ottosson, T. (2005). Ways of Relating to Computer Use in Pre-School Activity. International Journal Of Early Years Education, 13(1), 29–41.

Skolverket. (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). PIRLS 2011 – läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett

internation-ellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

(31)

Säljö, R. (2010). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U., Säljö, R., & Lidberg, C. (RED.), Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. (s. 137–197). Stockholm: Natur & Kultur.

Takala, M. (2013).Teaching reading through writing. Support for learning, 28(1), 17–23.

Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola (2. Uppl.). Stock-holm: Liber AB.

Wedin, Å. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur.

Westman, M., & Hultin, E. (2013). Early Literacy Practices go Digital. Literacy Information

and Computer Education Journal (LICEJ). 4(2), 1005–1013.

Williams, G.J. & Larkin, R.F. (2013). Narrative writing, reading and cognitive processes in middle childhood: What are the links?, Learning and Individual Differences. 28, 142–150.

Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

(32)

8 Bilaga 1 – Översikt över analyserad litteratur

Högskolan för lärande kommunikation Examensarbete I, Grundlärare F–3 Författare Titel Tidsskrift Publikationsår Land Databas Syfte Design Urval Datainsamling Resultat Damber, U. (2013). Write to Read in Two Different Prac-tices: Literacy versus Tech-nology in Focus. Journal of

Education and Learning. 2(2), 96–107.

Sweden, SwePub

Syftet med studien var att jämföra och diskutera de två olika skriv- och läsme-toderna. Både när det gäller hur lekskrivningen och läs-ningen motiverar elevernas tidiga inlärning.

Studien är utförd i klasser där eleverna är mellan 22–24 stycken, blandat flickor och pojkar. Forskarna intervjuade tre lärare och en förs-kollärare.

Resultatet i studien visar på att datorn ses som ett bra hjälpmedel i undervis-ningen som låter eleverna utforska textskapandet med hjälp av olika me-dier. Sedan är det även viktigt att lä-rarna får den utbildning som krävs inom IKT för att kunna bedriva en bra och rättvis undervisning där eleven står i fokus.

Elvstrand, H., Hellberg, K., & Hallström, J. (2012). Technology and Gender in Early Childhood Education: How Girls and Boys Explore and Learn Technology in Free Play in Swedish Pre-schools. Technology

Educa-tion in the 21st Century: Proceedings from the PATT 26 Conference, Technology Education in the 21st Cen-tury, 26–30 June, 2012.

163–171. Sweden, SwePub

Syftet med studien är att stu-dera flickors och pojkars ut-forskande av teknik i den fria leken i svenska försko-lor.

Data samlades in ge-nom observationer och intervjuer med barn och förskollä-rare. Studien utfördes på två olika förskolor med barn från ett till fem år.

Resultatet visar att vid observationerna använde både flickor och pojkar tek-nologi dagligen i förskolan. De använ-der det både i den fria leken och i plane-rade aktiviteter.

(33)

Fleer, M. (2000). Working Technologically: Investiga-tions into How Young Chil-dren Design and Make Dur-ing Technology Education.

International Journal Of Technology & Design Edu-cation, 10(1), 43–59.

Australia, Academic search

Syftet med studien var att undersöka planering och ge-nomförande samt utvärde-ring av IKT I undervis-ningen med elever.

16 barn deltog i stu-dien och de var mel-lan tre och fem år gamla. Video, ljudin-spelningar och inter-vjuer användes under en period på två veckor. Fotografier och elevers arbeten samlades även in för att få fram ett resul-tat.

Resultatet visar att elevernas tankar kring vad de ville göra och vad de sedan producerade skiljde sig åt ganska mycket då många upplevde tekniken som svårhanterad.

Folkesson, A. M., & Swalander, L., (2007) Self-regulated learning through writing on computers: Con-sequences for reading com-prehension. Computers in

Human Behavior, 23, 2488–

2508.

Sweden, PsycINFO

Syftet med studien var att analysera konsekvenserna av en inlärningsmiljö som är datoriserad när det gäller läs-förmågan hos barn i klass två.

Experimentgruppen bestod av 42 barn i årkurs två. Fyra barn exkluderades från gruppen på grund av olika anledningar. Testgruppen fick ge-nomföra olika tester och prov för att få fram ett resultat.

Studien visar på att de elever som var med i experimentgruppen presterade bättre både när det gäller att läsa och skriva oberoende av kön.

Genlott, A. A., & Grönlund, Å. (2013). Improving liter-acy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers &

Educat-ion, 67, 98–104.

Sweden, PsycINFO

Syftet med studien är att bi-dra till utvecklandet av en bättre metod för att lära ele-ver läsa och skriva på I de ti-diga åldrarna.

Testgruppen bestod av 41 elever och kon-trollgruppen av 46 stycken. Eleverna var sju år gamla. De har valt existerande klas-ser. Testperioden på-gick under ett års tid. Lärarna genomgick inte någon speciell utbildning innan stu-dien utfördes. 20 da-torer användes i undervisningen.

Resultatet i studien visar på att ele-verna i testgruppen (de som arbetar med ASL) kunde producera mycket längre texter än de som arbetade med det traditionella metoderna. Inom läs-ningen var det också stora skillnader då testgruppen kunde läsa med mer flyt och längre texter.

References

Related documents

• Vilka möjligheter och svårigheter anser lärare i årskurs F-2 att ASL bidrar till för elever med läs- och skrivsvårigheter när de ska lära sig läsa och skriva.. •

Däremot visade resultatet tydligt hur viktigt hemmet var för barnens möjlighet att lära sig läsa och skriva (Lindö, 2002). I denna studie har barnens röst varit central. Hur den

En slutsats jag drar utifrån det här skrivprojektet är att det man behöver av tid och ensamhet för att skriva, för att kunna gå in i och vara inne i sin text är svårt att få

Wiklander (2012) skriver vidare att ASL är ett arbetssätt som används i skolan för att eleverna lättare och fortare ska lära sig läsa, genom att lära sig hela ord istället för

Detta för att han menar att skrivandet bör vara det primära i språkutvecklingen hos elever som är i stånd till att börja lära sig läsa och skriva.. Huvudsakliga kompetenser i

Detta resulterade i att kommunen satsade på datorn som verktyg och 2010/2011 fick samtliga elever och lärare i kommunen tillgång till varsin dator och lärarna fick

Precis som Robin beskriver skulle en studiehandledare i varje klass både finnas som ett kontinuerligt stöd för eleverna, men samtidigt också som stöd för läraren, som i en

Liknande beskrivningar görs i vår studie där barnen uttrycker att man behöver kunna, för att man ska läsa och skriva när man går i skolan, samt för att man behöver göra