• No results found

Anders Dybelius tar över ansvaret för hembygdsbok

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Anders Dybelius tar över ansvaret för hembygdsbok"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

7 388151 803002

www.smalandsdagblad.se

|

Nr 328

|

Vecka 48

23 november 2020

MÅNDAG

|

Grundad 1922

|

Pris

30 kr

4

|

Forserum

7

|

Eksjö

9

|

Sävsjö

Grannar

upprörs

av stora

rishögar

Odlarna

som absolut

inte satt sin

sista potatis

Tobias

går en tuff

kamp för

att få jobba

”En

ut-maning

jag inte

kunde

motstå”

Tar över

ansvaret för

välkänd

hembygdsbok

SIDORNA 6–7

FO TO : CHRIS TER UNDF ORS

Budget Safe: ”Dessutom så accepterar vi ett

lägre resultat än majoriteten. Det betyder att

vi kan göra ett antal satsningar”.

Sidan 5

(2)

6

|

Nyheter

Måndag 23 november 2020

NÄSSJÖ Då och Nu i Näs-sjöbygden 2020 har just kommit ut. Det är en välfylld bok på 229 sid-or, med tretton rikt illus-trerade artiklar om lo-kalhistoriska ämnen från olika delar av Näs-sjö kommun.

Vackra sommarbilder från Malmbäcks hembygdsgård pryder omslaget. Fotogra-fen heter Anders Dybelius. Han bor i Malmbäck och ar-betar som

universitetslek-tor i hisuniversitetslek-toria vid högskolan i Jönköping (Jönköping Uni-versity). I ett välformulerat förord avslöjar han att han nu går in som redaktör för Då och Nu – ett glädjande besked för mig som för 44 år sen tog initiativet till serien och redigerade de första femton utgåvorna. Magnus Wahlström har skött uppgif-ten sen 2002 och gjort det bra, men avsagt sig fortsätt-ning.

Dessbättre kan skriftse-rien nu se ljust på framtiden

ännu en lång (!) period. An-ders Dybelius medverkar för övrigt med en egen arti-kel i boken. Den handlar om vad Malmbäcksborna dog av för sjukdomar under 1800-talet. En ny dödsorsak blir tyvärr aktuell nästa gång, då förhoppningsvis den pågående pandemin har blivit historia.

För övrigt bjuder innehåll-et som vanligt på en omväx-lande och smaklig meny. Per Richardsson, som med-arbetat i Då och Nu sedan

1979, tar med oss till sin vin-gård i Italien, får en geta-bock i Dalarna men återvän-der alltid till sitt hem Syreda i Flisby. Han är den borne berättaren som har en av-undsvärd förmåga att ge liv åt sina minnen av människor.

Den som gillar kriminal-historier kan ta del av både ett dubbelmord på 1800-ta-let och en dödsdom för en kvinna på 1700-talet som födde ett oäkta barn. Den Malmbäcksfödde Oskar

Fransson (1886–1981) har lämnat anteckningar efter sig som vittnar om ett bro-kigt liv på både land och hav.

Förre tandläkaren Ulrich Fischer ger oss en kort själv-biografi och några vackra prov på den fotokonst han skapat under äldre dar.

Mats Olsson visar oss i au-tentiska bilder hur ångloken fungerade, Samuel Palm-blad beskriver ett hönseri i Esperyd och Rolf-Krister Bergström berättar utförligt

om hur Bodafors fick sitt torg och om byggnader, människor och händelser på och runt torget.

Människor i Nässjömiljö-er från 1888 till 1950 får liv i Gunilla Frammes intressan-ta berättelse. Under sin släktforskning har hon följt tre generationer av sina för-fäder och förmödrar. De flyttade runt i det växande samhället som blev stad 1914 och där deras första bo-stad i Runneryds husartorp sedan länge raderats ut.

Josef Rydén: ”Rikt illustrerad lokal historik om Nässjöbygden”

NÄSSJÖ När Anders

Dy-belius inte visste vad han skulle skriva om satte han sig vid datorn och gick igenom kyrk-böcker digitalt i fyra veckor. Han kollade upp hur det gick för varenda Malmbäcksbo, som lev-de unlev-der 1800-talet.

– Jag har inte den koppling-en till bygdkoppling-en, som gör att jag kan fiska upp någon his-toria att skriva om, men då kom min vetenskapliga pro-fession till nytta, säger An-ders Dybelius.

Han är ny redaktör för boken ”Då och Nu i Nässjö-bygden” som kommit ut i sin 26:e utgåva.

Anders fick redan före ju-len 2019 frågan om han kun-de tänka sig ta över uppdra-get som redaktör för boken. – Jag kände till boken och hade kunskap om vad det var för något. Och jag gjorde bedömningen att jag skulle kunna bidra med mitt arbe-te även om jag kanske egentligen inte har tiden, säger han.

Men samtidigt var det en utmaning, som han inte kunde motstå. Han är inte helt ovan vid att författa – Anders har skrivit en bok om Karl XII, som han brukar föreläsa om.

Dybelius jobbar till vardags på HLK, Högskolan för lä-rande och kommunikation, i Jönköping.

– Som lärare utbildar jag andra till att bli lärare, fram-för allt blivande

gymna-sielärare men även lärare, som riktar in sig på årskur-ser från trean till nian. Anders Dybelius är upp-vuxen i Södertälje, men flyttade till Jönköping för jobbet på HLK.

– Sedan drygt tio år tillba-ka bor jag i Malmbäck, där jag har syskon och släkt.

Rötterna finns ändå i byg-den.

– Mina föräldrar var båda födda i Nässjö, därigenom har jag många minnen häri-från. Jag var ofta här som barn och kunde höra många äldre berätta om Nässjö och bygden, som intresserade mig. Jag har hört mycket om Nässjö idrott i allmänhet och bandyn i synnerhet ef-tersom min pappa var mycket idrottsintresserad. Men även om många andra sammanhang kopplade till orten, Eldon och företagen som var framträdande i Nässjö förr i tiden. I släkten finns tre genera-tioner, som jobbade på ”Pinnen”, pinnstolsfabri-ken i Nässjö.

– Men pappa ville bli lära-re och valde att utbilda sig till slöjdlärare. När han var färdigutbildad fanns det inga jobb i Nässjö eller i när-heten. Däremot fanns det stort behov av lärare i stor-städerna, så han fick jobb i Stockholmsområdet och fa-miljen flyttade dit.

Efter grundaren Josef Rydén och Magnus Wahl-ström blir han den tredje re-daktören till att leda arbetet

med ”Då och Nu i Nässjö-bygden”.

– Allt arbete med boken är ideellt, från skribenter till redigeringen och färdigstäl-landet av boken.

Nu finns 900 exemplar tryckta och lämnade till för-säljning, dels genom hem-bygdsföreningar men även via olika försäljningsställen i kommunen.

– Det är blandade ämnen i boken, inget tema, men det har det inte varit i tidigare upplagor heller. Anders Dybelius ser gärna att även yngre kommunin-vånare vill vara med och skriva.

– Det finns ett åldersglapp kan man säga, det vore sti-mulerande att få in artiklar från yngre personer. Det kanske är många som drar sig för att skriva och tänker att ”jag kan inte skriva”, men det handlar nog bara om att komma över trös-keln. Lämna gärna ett bi-drag, så kan vi titta på materialet, föreslår han.

Själv kollade han alltså upp hur människorna klara-de sig på 1800-talet i Malm-bäck och det blev tolv sidor om sjukdomar och död.

– Det är en klar parallell med covid-19. På 1800-talet dog många på grund av vi-rus och pandemier, säger han.

Text

Christer Undfors

0380-57 51 41

christer.undfors@smt.se ”När jag fick förfrågan om att ta över ansvaret för den välkända hembygdsboken kunde jag inte motstå den utmaningen” säger Anders Dybelius. FOTO: JANNE WRANGBERTH

Den 26:e utgåvan av ”Då och Nu i Nässjöbygden” har precis landat på bokdiskar och i butiker.

Anders Dybelius

tar över ansvaret

för hembygdsbok

(3)

Nyheter

|

7

Måndag 23 november 2020

EKSJÖ Hela tiden finns det saker att göra på Björnstorps gård, där Linnéa och August Hen-rysson odlar och säljer potatis. I nio år har de haft företaget och målet framåt är att driva hela gården vidare med fler ben att stå på, som kött-produktion, entrepre-nad och skogsbruk.

Linnéa och August Henrys-son lär aldrig sätta sin sista potatis. I nio år har de drivit företaget Björnstorps pota-tis i Hult. De började odla på ett halvt tunnland, som se-dan blev ett tunnland och nu har de 2,5 hektar unge-fär.

Hur började denna fram-gångssaga då?

August var grossist och tog hem potatis och lök, från en odlare i Ödeshög, som han sålde till lanthan-deln i Hult.

– En dag sa August om vi inte skulle börja odla själva. Jag svarade att det kunde vi väl göra. Jag frågade farsan om han kunde låna ut lite mark till oss och det var han inte sen med. Då var det ba-ra att köba-ra på och på den vä-gen är det. Det är även kul att använda farfars gamla Dettman när vi tar upp färskpotatisen, säger Lin-néa.

De bor i Björnstorp som är Linnéas föräldrahem. Både hon och August, som är från Gränna, är uppvuxna med lantbruk. De träffades på lantbruksskolan på Stora Segersta.

Potatis började de odla för tio år sedan och året efter, år 2011, startade de företaget.

I potatisutbudet finns King Edward och Belana

som ger 40–50 ton per hek-tar. De har även den tidiga sorten Solist och delikates-spotatisen Amadine. Potati-sen säljer de till flera butiker i kommunen, restauranger samt till några av kommu-nens kök. Privatpersoner kan även köpa och hämta direkt på gården samt ge-nom en lite försäljning på rekoringar.

Att det pågår en corona-pandemi just nu har inte på-verkat deras verksamhet så mycket. Det är främst för-säljningen till restauranger som har uteblivit, i övrigt kör paret på som vanligt.

– Det tycker vi är tråkigt i och med att vi samarbetar med lokala restauranger som vi vill ska utvecklas, sä-ger Linnéa.

I oktober fick Linnéa Hen-rysson utmärkelsen Årets unga företagare.

– Jag vill vara en förebild för andra och starta upp fö-retag på landsbygden. Det är bara att köra. Tänk inte att du måste göra allting som den förra generationen har gjort. Kör på ditt vis, det handlar om utveckling så man inte låser sig, säger hon.

På gården tycker August och Linnéa att de komplet-terar varandra väldigt bra.

– Jag kanske har lite idéer om hur vi ska göra, men August tänker mer realis-tiskt. Han ställer frågor som gör att jag får tänka två vän-dor till, säger Linnéa.

– Linnéa jobbar mycket med försäljning, men inte det tekniska. Jag gör mer den praktiska biten och odlingsplanering, säger August.

Linnéa arbetar även en del utanför gården, på en revi-sions- och redovisningsby-rå.

Ni har inte ångrat att ni startade företaget? – Nej, det har vi inte. Det bästa med grödan är att den är lite unik på sitt vis. Du sätter en potatis och ett bra år kan du ha 25 potatisar un-der en planta. Det är myck-et arbmyck-ete med att få upp de här 25, det är inte bara att stoppa ner en potatis. Varje del i kedjan har sin charm, säger August.

Framtiden för Linnéa och August Henrysson innebär att driva hela Björnstorp med potatisen, köttdjurs-produktion, entreprenad och skogsbruk. De vill få med hela gården i kretslop-pet.

– Vi vill spinna vidare på biologisk mångfald och kunna göra ännu mer mat-främjande åtgärder än vad som är gjort tidigare, säger Linnéa.

Deras ledord är närhet, hållbarhet och miljötänk. Gårdens potatis är certifie-rade med svenskt sigill och klimatcertifierad. Text Alexandra Sundberg 0381-63 85 72 alexandra.sundberg@smt.se

Potatisodlarna

som värnar om

landsbygden

Josef Rydén: ”Rikt illustrerad lokal historik om Nässjöbygden”

”När jag fick förfrågan om att ta över ansvaret för den välkända hembygdsboken kunde jag inte motstå den utmaningen” säger Anders Dybelius. FOTO: JANNE WRANGBERTH

Josef Rydén har läst den 26:e boken i serien ”Då och Nu i Näs-sjöbygden”. Som helhet är utgåvan ”värd mycket beröm”

an-ser han. FOTO: JOHAN FINGAL

Favoritpotatisarna hos Linnéa och August är Belana respektive King Edward.

FOTO: ALEXANDRA SUNDBERG

Potatisen från Björnstorp finns att köpa i flera butiker inom Eksjö kommun.

Sex hembygdsföreningar har lämnat sina verksam-hetsberättelser över de gångna två åren: jag saknar Almesåkra och Norra Sol-berga samt Lantbruksmuse-et som också brukat redovi-sa vad som hänt. Jag skulle dessutom gärna sett att en sida hade ägnats åt korta presentationer av bokens författare. Som helhet är ut-gåva nummer 26 av ”Då och Nu i Nässjöbygden” värd mycket beröm.

References

Related documents

kompetens • principer som styr kostnadsansvar för de olika typerna av hjälpmedel; personliga, pedagogiska hjälpmedel, läromedel, grundutrustning • rutiner eller former för

Likt Försvarsmaktens definition av medarbetarskap tolkas begreppet i denna uppsats vara hur medarbetarna hanterar relationen till arbetsgivaren, till andra medarbetare och

Kommunerna ser till att ta fram detaljplaner och byggklar mark medan staten beslutar om övergripande regler för byggande Men de påpekar också att det krävs statliga

Inledningsvis sades det i denna studie att intressenterna har fått ett ökat inflytande över redovisningen av det sociala ansvaret. Anledningen till

Att skapa möjligheter för delaktighet handlar alltså inte om att se barngruppen endast som en helhet där alla har samma intressen utan att istället ta till vara på

Att bedöma hur mycket inflytande ett barn klarar av att hantera är viktigt enligt alla förskollärare, eftersom det handlar om ett ansvar över barnen vilket innebär att barn inte

Alla intresserade vet ju att i hela den industrialiserade världen sker en koncentrationsprocess inom nä- ringslivet- det må vara allmänägt eller privat- som leder till

Vi kommer även med hjälp av dessa kunna kombinera dem med andra teorier om beslutsfattande, för att på så sätt kunna göra en mer ingående analys om vilka intressen som