• No results found

Var byggdes det?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Var byggdes det?"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Var byggdes det?

- en kartläggning av kommunernas

(2)
(3)

Var byggdes det?

- en kartläggning av kommunernas

bostadsbyggande 2005–2015

(4)

Titel: Var byggdes det?

Rapportnummer: 2016:25

Utgivare: Boverket, september, 2016

Upplaga: 1

Tryck: Boverket internt

ISBN tryck: 978-91-7563-407-4

ISBN pdf: 978-91-7563-408-1

Sökord: Kommuner, bostadsbyggande, byggande, bostäder, byggbehov,

bostadsbehov, bostadsbrist, bostadsöverskott, boendetäthet,

befolknings-ökning, befolkningstillväxt, kartläggning, analys

Diarienummer: 3.4.1 1942/2016

Rapporten kan beställas från Boverket.

Webbplats: www.boverket.se/publikationer

E-post: publikationsservice@boverket.se

Telefon: 0455-35 30 00

Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona

Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats.

(5)

Förord

En växande befolkning bidrar starkt till att bostadsbehoven ökar. Trots ett

ökat behov av bostäder har inte utbudet ökat tillräckligt mycket för att

möta befolkningstillväxten. Denna rapport är den första i en serie där vi

kartlägger och analyserar kommunernas bostadsbyggande, byggbehov

och bostadsbrist. Syftet med denna rapport är att kartlägga hur mycket

kommunerna har byggt i relation till den kraftiga befolkningsökningen

efter år 2005 och hur många bostäder som skulle ha behövt byggas för att

matcha denna. Rapporten är författad av Jonas Hammarlund och Bengt

Hansson vid Boverkets Analysavdelning.

Stockholm juni 2016

Bo Söderberg

Avdelningschef

(6)

Innehåll

Förord ... 3

Sammanfattning ... 5

Inledning ... 7

Metod och avgränsningar ...7

Befolkningstillväxten tilltar efter 2005 ... 10

Bostadsbyggande och tillgång på bostäder ... 13

Boendetäthetens utveckling ... 18

Hur mycket hade behövt byggas? ... 20

Kommuner har olika förutsättningar och utmaningar ... 23

Avslutningsvis ... 25

Referenser ... 27

Appendix ... 28

Bilaga 1 Läget i kommunerna, bostäder, befolkning, boendetäthet, 2005/2015 ... 28

(7)

Sammanfattning

Befolkningen har ökat kraftigt det senaste decenniet särskilt i

storstads-regionerna samtidigt som byggtakten har varit lägre än

befolkningstill-växten. I denna rapport har vi kartlagt hur mycket olika kommuner har

byggt i förhållande till den starka befolkningsökningen perioden 2005–

2015 och hur många bostäder som hade behövt byggas om

bostadsutbudet skulle ha matchat denna befolkningsökning. Det fanns ett

underskott av bostäder i 129 kommuner och det saknades cirka 140 000

bostäder i dessa kommuner år 2015. Över 70 procent av befolkningen bor

i en bristkommun. I 161 kommuner har antalet bostäder ökat mer än

be-folkningen.

Det saknas främst bostäder i storstadsregionerna. I Storstockholm saknas

det cirka 70 000 bostäder, cirka 16 000 i Stormalmö och cirka 11 000 i

Storgöteborg. Situationen inom storstadsregionerna varierar. Några

kommuner i storstadsregionerna har byggt fler bostäder än, eller relativt

jämnt med, befolkningstillväxten.

Det finns en stor variation i förutsättningarna på de lokala och regionala

bostadsmarknaderna i landet. Det finns kommuner med bostadsöverskott

och det finns kommuner med bostadsbrist. Även kommuner som har

byggt mycket, till exempel Sundbyberg, Solna och Nacka, har ett

under-skott av bostäder på grund av en kraftig befolkningstillväxt. De

kommu-ner som har störst underskott i Storstockholm är Stockholm, Sundbyberg,

Huddinge, Södertälje, Solna, Botkyrka och Nacka. I större städer samt

universitetsorter som Umeå, Uppsala, Örebro, Västerås, Linköping, Lund

och Växjö är bristen inte lika påtaglig. Dessa kommuner har byggt

rela-tivt mycket bostäder.

Att bostadsbyggandet varierar mellan kommuner är uppenbart, men inte

särskilt överraskande. Däremot var det inte lika självklart att bilden skulle

bli så olika beroende på hur man väljer att kvantifiera byggandet.

Bo-stadsbyggandet i storstadsregionerna har varit stort i förhållande till

bo-stadsstocken, samtidigt som det har varit lågt i förhållande till

befolk-ningsförändringen. Det ger oss en anledning att iaktta en större

försiktig-het när vi plockar fram de ”goda” och ”dåliga” exemplen.

(8)

utsättningar för byggmarknadens aktörer. Och inte minst måste det

fin-nas en fungerande infrastruktur där det finns förutsättningar för att bygga

bostäder. Läget i storstadsregionerna understryker behovet av regional

samverkan kring bostadsförsörjningsfrågor.

(9)

Inledning

Bostadsbristen har en alltmer central plats i samhällsdebatten. En

tilltagande urbanisering och en stark befolkningstillväxt det senaste

decenniet leder till ett ökat behov av bostäder. Trots ett ökat behov av

bostäder har inte utbudet ökat tillräckligt mycket för att möta behoven.

Utvecklingen har resulterat i allt högre priser på bostads- och

äganderätter och allt längre köer för att få en hyresrätt, framför allt i våra

storstadsregioner.

Många kommuner säger att de har bostadsbrist i dag men tillgången på

bostäder skiljer sig åt mellan kommuner. Boverket presenterar varje år

Bostadsmarknadsenkäten, en undersökning av bostadsmarknaden i

Sverige som baseras på ett underlag från landets 290 kommuner. Av

landets 290 kommuner bedömde 240 att det råder ett underskott på

bostäder, främst billiga och små bostäder (Boverket, 2016).

Sedan några år tillbaka bidrar en växande befolkning starkt till att

behovet av bostäder ökar. En stark befolkningstillväxt, en ökad

inflyttning till storstadsområden samt etablering av nyanlända och

ungdomar på arbets- och bostadsmarknaderna bidrar till att efterfrågan på

bostäder kommer att vara stor framöver.

Denna rapport är den första i en serie där vi kartlägger och analyserar

kommuneras bostadsbyggande, byggbehov och bostadsbrist. Syftet med

denna (första) rapport är att kartlägga hur mycket kommunerna har byggt

i förhållande till den kraftiga befolkningsökningen perioden 2005–2015

och hur många bostäder som skulle ha behövts för att matcha

befolkningstillväxten.

Metod och avgränsningar

Det finns ingen allmänt vedertagen definition av begreppet bostadsbrist.

Begreppen bostadsbehov och bostadsefterfrågan har också olika

inne-börd. Begreppet bostadsbehov utgår från att människor saknar bostäder

eller bor i bostäder med en lägre standard än vad som anses acceptabelt.

Med bostadsefterfrågan avses om det finns bostäder som svarar mot

indi-viders preferenser och ekonomiska möjligheter. En ekonomisk definition

av bostadsbrist är när det finns ett efterfrågeöverskott. Det innebär att

ut-budet inte svarar mot det som människor är beredda att betala. Ur ett

(10)

Bostadsbrist beror också på hur utbudet av bostäder ser ut, hur bostäderna

utnyttjas och hur rörligheten i beståndet fungerar. Bostadsutbudet

be-stäms främst av antalet befintliga bostäder. Det finns många faktorer som

kan bidra till trögheter på bostadsmarknaden som helhet. Det har påtalats

att hyressättningssystemet skapar inlåsningseffekter i hyresbeståndet, och

kombinationen av stigande priser och beskattning av realisationsvinster

har motsvarande effekt på det ägda boendet. Sådana effekter bidrar till att

utnyttjandet av det befintliga beståndet blir mindre lyhört för prissignaler.

Det innebär i sin tur att om efterfrågan ökar så måste en större del av

an-passningen ske i en mindre del av beståndet vilket gör att prisökningarna

blir större än de annars skulle ha varit. Det innebär också att det ställs

höga krav på att nybyggnation ska svara på ökande behov.

Begreppet bostadsbrist är således komplext och kommer att diskuteras

mer ingående i en kommande rapport. I denna rapport fokuserar vi på hur

bostadsutbudet har anpassats till befolkningsutvecklingen. Vi använder

boendetätheten, antal invånare per bostad, som ett mått på hur

bostadsbe-hoven i olika kommuner har anpassats till befolkningsutvecklingen. Det

kan sägas vara en enkel indikator för bostadsbristen i landet.

För att bedöma hur kommunerna har byggt i förhållande till

befolknings-utvecklingen behöver vi ett referens- eller jämviktsvärde att stämma av

antalet bostäder mot. Boendetätheten för riket som helhet har inte

föränd-rats dramatiskt de senaste decennierna. Boendetätheten är endast

margi-nellt högre i dag än i början på 1990-talet. År 2005 var boendetätheten

som lägst. Tillgången på bostäder har under det senaste decenniet

succe-sivt minskat. Bakom det aggregerade måttet på boendetäthet döljs en stor

variation mellan kommuner.

Vi bedömer att bostadsmarknaden i riket karaktäriserades av överskott

från 1990-talets början och fram till 2005 för att sedan karaktäriseras av

bostadsbrist. Vi antar att bostadsstocken befann sig i jämvikt år 2005. Vi

jämför boendetätheten år 2005 med år 2015 för att se hur mycket

kom-munerna har byggt och skulle behöva ha byggt för att boendetätheten

skulle ha varit oförändrad år 2015 jämfört med år 2005 då tillgången på

bostäder var som störst. Om det har byggts bostäder i en långsammare

takt än befolkningsutvecklingen finns det ett bostadsunderskott och om

det har byggts bostäder i en högre takt än befolkningstillväxten finns det

ett överskott.

Boendetäthetens utveckling tar ingen hänsyn till att

bostadskonsumenter-nas preferenser kan förändras över tiden. En tilltagande urbanisering kan

till exempel innebära att människor föredrar att bo flera i samma bostad

(11)

någon hänsyn till att bostadsutbudets sammansättning kan förändras över

tiden. Antal bostäder per invånare innebär att en person i en stor villa får

samma vikt i det aggregerade måttet på boendetäthet som en person i en

liten lägenhet i ett flerbostadshus. Det är en person per bostad i bägge

fal-len. Flerbostadshus minskar boendetätheten mer än om det byggs

små-hus. Om det till exempel relativt sett byggs många småhus ökar den

ge-nomsnittliga boendetätheten eftersom det normalt bor fler personer i

vil-lorna än i lägenheter i flerbostadshus. På en aggregerad nivå, för riket

som helhet, talar dock boendetäthetens utveckling om hur bostadstocken

har anpassats till befolkningsutvecklingen.

När är det lönsamt att bygga? Svaret på det är enkelt. När värdet på

byggnationen överstiger kostnaden för att uppföra densamma. Detta

ut-trycks ofta i termer av Tobins q som utgörs av kvoten mellan

marknads-värdet och byggkostnaden. Om Tobins q är större än ett så är det lönsamt

att bygga. När efterfrågan stiger så ökar priset på fastigheter och Tobins q

ökar.

Som underlag för vår bedömning av när det rådde långsiktig jämvikt på

bostadsmarknaden har vi också jämfört priset på bostäder med kostnaden

för att bygga nytt. Tanken är att det är bostadsbrist när priset är högre än

byggkostnaden och överskott när priset är lägre än kostnaden för att

bygga. Beroende på mått på byggkostnader var det år 2004 och 2005

jämvikt på bostadsmarknaden. Till grund för valet av jämviktsår ligger

Tobins q mätt dels som kvoten mellan fastighetsprisindex på egna hem

och faktorprisindex dels som kvoten mellan prisindex och

investeringsde-flatorn för bostäder enligt nationalräkenskaperna. Vi har använt data för

åren 1975 till 2015. Läget är inte lika i landets kommuner även om vi

ut-går ifrån att landet som helhet var i jämvikt år 2005.

Statistik över tillgången på bostäder i Sveriges kommuner är hämtad från

SCB. För perioden 2013 till 2015 grundar sig data, över antalet bostäder,

på uppgifter från lägenhetsregistret. Vi summerar antalet småhus,

flerbo-stadshus och specialbostäder (främst studentbostäder och äldreboenden).

För åren 2000 till 2012 beräknar vi antalet lägenheter genom att från

lä-genhetsstockarna år 2013 subtrahera nyproduktionen och antalet

om-byggda (netto) lägenheter och addera antalet rivningar.

(12)

Befolkningstillväxten tilltar efter 2005

Sveriges befolkning växer i snabb takt och närmar sig de höga tillväxttal

som vi hade vid mitten av 1940-talet. De höga tillväxttalen i befolkningen

är av relativt sent datum. Befolkningen var närmast oförändrad mellan

1995 och 2005 eller växte måttligt för att börja öka kraftigt år 2006.

Figur 1 Befolkningsutveckling, riket, 1990–2015

Källa: Statistiska centralbyrån

Sveriges befolkning uppgick till 9 851 017 personer år 2015 och ökade

med 803 265 personer (cirka 9 procent) under perioden 2005–2015. De

senaste två åren har befolkningen vuxit med mer än en procent årligen

och tillväxttakten förväntas vara fortsatt hög de närmaste åren.

Befolkningstillväxten har varit positiv i 180 kommuner som tillsammans

ökade sin befolkning med 845 757 personer perioden 2005–2015. I 110

kommuner var befolkningstillväxten negativ och där minskade

befolk-ningen med 42 492 personer.

Befolkningstillväxten har de senaste decennierna varit särskilt hög i

stor-stadsregionerna, speciellt i Storstockholm. I tabell 1 redovisas

befolk-ningsutvecklingen under perioden 2005–2015 fördelat på regioner och

större städer.

7 800 000 8 000 000 8 200 000 8 400 000 8 600 000 8 800 000 9 000 000 9 200 000 9 400 000 9 600 000 9 800 000 10 000 000

(13)

Tabell 1 Befolkningsutveckling i regioner och större städer (2005–2015) Region 2005 2015 Ökning 2005–15 (antal) Ökning 2005–15 (%) Riket 9 047 752 9 851 017 803 265 8,9 Storstockholm 1 889 945 2 231 439 341 494 18,1 Storgöteborg 879 298 982 360 103 062 11,7 Stormalmö 604 382 695 430 91 048 15,1 Övriga riket 5 674 127 5 941 788 267 661 4,7 Övriga riket fördelat på kommuner 2005 2015 Ökning % Uppsala 183 308 210 126 26 818 14,6 Linköping 137 636 152 966 15 330 11,1 Norrköping 124 642 137 035 12 393 9,9 Örebro 127 733 144 200 16 467 12,9 Västerås 131 934 145 218 13 284 10,1 Helsingborg 122 062 137 909 15 847 13,0 Jönköping 120 965 133 310 12 345 10,2 Summa 948 280 1 060 764 112 484 11,9 Övriga kom-muner 4 725 847 4 881 024 155 177 3,2 Källa: Statistiska centralbyrån

Befolkningsutvecklingen i de tre storstadsregionerna samt Uppsala,

Lin-köping, NorrLin-köping, Örebro, Västerås, Helsingborg och Jönköping var

648 088 personer. Cirka 80 procent av befolkningsökningen skedde i

dessa regioner. I övriga riket ökade befolkningen med 155 177 personer.

Enskilda kommuner uppvisar stora variationer i befolkningsutveckling. I

Sundbyberg ökade befolkningen mest, cirka 36 procent. I 54 av landets

kommuner var befolkningsökningen över 10 procent. I 9 kommuner var

befolkningsminskningen mer än 10 procent. I Åsele minskade

befolk-ningen mest, med cirka 15 procent. I bilaga 1 i appendix finns en

full-ständig redovisning av läget i landets kommuner. I tabell 2 redovisas de

20 kommuner med störst relativ befolkningsökning.

(14)

Tabell 2 Kommuner med störst relativ befolkningstillväxt (2005–2015)

Kommun Invånare 2015 Ökning 2005–15 (antal) Ökning 2005–15 (%) Sundbyberg 46 110 12 094 35,6 Knivsta 16 869 3545 26,6 Solna 76 158 15 583 25,7 Lomma 23 324 4470 23,7 Nacka 97 986 17 739 22,1 Nykvarn 10 192 1838 22,0 Sigtuna 44 786 8075 22,0 Upplands-Bro 25 789 4462 20,9 Stockholm 923 516 152 478 19,8 Malmö 322 574 51 303 18,9 Huddinge 105 311 16 561 18,7 Sollentuna 70 251 10 896 18,4 Vallentuna 32 380 4983 18,2 Värmdö 41 107 6174 17,7 Järfälla 72 429 10 686 17,3 Botkyrka 89 425 12 833 16,8 Haninge 83 866 12 029 16,7 Södertälje 93 202 12 649 15,7 Habo 11 314 1472 15,0 Uppsala 210 126 26 818 14,6

Källa: Statistiska centralbyrån

Den demografiska utvecklingen kan förväntas påverka

bostadsbyggan-dets utveckling och inriktning. Den pågående urbaniseringen innebär att

efterfrågan på bostäder främst är koncentrerad till landets

storstadsreg-ioner och centralorter. Särskilt inflyttningen till Stockholmsregionen har

bidragit till en kraftigt ökad bostadsefterfrågan. Vid sidan av

tillväxtreg-ioner finns det också regtillväxtreg-ioner med en minskad eller åldrande befolkning

där den regionala marknaden präglas av minskade investeringsbehov som

helhet, men också av förändrade behov till följd av demografiska

föränd-ringar.

(15)

Bostadsbyggande och tillgång på

bostäder

Läget på bostadsmarknaden bestäms av tillgång och efterfrågan på

bostä-der. Bostadsutbudet bestäms av de befintliga bostäderna och av det

till-skott som nybyggnation ger. För storleken på bostadsutbudet är det

be-fintliga beståndet viktigast. Bostadsinvesteringarna är avgörande för

till-gången på bostäder på lång sikt men betyder mindre på kort sikt. Vi har

de bostäder vi har. Bostadsutbudet är relativt oelastiskt och svängningar i

efterfrågan kan på kort sikt påverka både bostadspriser och

bostadsinve-steringar mycket. Ökade eller minskade bostadsinvebostadsinve-steringar är den

regu-lator som gör att vi når långsiktig jämvikt på bostadsmarknaden. Det

till-skott som nya bostäder ger är därför särskilt avgörande för att möta

beho-vet av fler bostäder genom befolkningsökningar på kort sikt.

Nettotill-skottet av nya bostäder påverkas också av hur stora investeringarna är i

ombyggnation samt av de rivningar som sker i den befintliga

bostads-stocken.

Antalet byggda bostäder har varierat över tid beroende på konjunkturläge,

statliga subventioner och utbudet av krediter. I genomsnitt byggdes det

över 60 000 lägenheter per år under perioden 1950–1990. Vi hade en topp

i bostadsbyggandet runt år 1991, då cirka 67 000 lägenheter

färdigställ-des. Efter år 1991 uppgick antalet nya bostäder, i genomsnitt under en

ti-oårsperiod, till cirka 20 000 per år. Bostadsbyggandet minskade kraftigt

under finanskrisen perioden 1991–1994 och har ännu inte nått upp till

den historiskt höga nivå som rådde omkring år 1991. Det finns en

sti-gande trend under 2000-talets inledande högkonjunktur. Sedan år 2007

verkade den försämrade konjunkturen dämpande på byggtakten. Efter år

2011 ökar bostadsbyggandet och antalet färdigställda bostäder igen och är

nu högre än nivån år 2007. År 2015 färdigställdes det cirka 38 000

bostä-der, inklusive ombyggnader.

I figur 2 redovisas antalet bostäder i riket som helhet. I enlighet med vad

vi beskrev ovan sker en minskning i ökningstakten i bostadsstocken efter

det rekordhöga byggandet i inledningen av 1990-talet. Därefter sker en

ökning i bostadsstockens tillväxttakt i början av 2000-talet som mattas av

runt år 2007 för att sedan öka igen efter år 2011.

(16)

Figur 2 Bostäder, riket, 1990–2015

Källa: Statistiska centralbyrån

I det följande kommer vi att betrakta ökningstakten i bostadsstocken som

synonymt med bostadsbyggandet. I verkligheten spelar också rivningar

och ombyggnationer av till exempel kontor eller vindar till bostäder roll.

Antalet rivningar har varit begränsat under perioden 2005–2015, men

ombyggnationer har lämnat ett inte oväsentligt bidrag. Det fanns

4 637 636 bostäder i hela riket år 2015. Under perioden 2005–2015

ökade bostadsstocken med 279 551 bostäder. Bostadsstocken växte i 212

kommuner men minskade samtidigt i 78 kommuner. I de 212 kommuner

som ökade sin bostadsstock skedde ett tillskott om 290 213 bostäder och i

de 71 där antalet bostäder minskade var minskningen 10 662 bostäder.

Över 90 procent av landets befolkning bor i kommuner där antalet

bostä-der ökade. I tabell 3 redovisas förändringen av bostadsstocken för riket

som helhet perioden 2005–2015, fördelat på storstadsregioner och större

städer.

Tabell 3 Förändring av antal bostäder i riket (2005–2015)

Region Bostäder 2015 Ökning 2005–15 (antal) Ökning 2005–15 (%) Riket 4 637 636 279 551 6,4 Storstockholm 1 006 094 96 699 10,6 Storgöteborg 451 162 38 320 9,3 Stormalmö 319 235 28 724 9,9 Övriga riket 2 861 145 115 807 4,2 3700000 3800000 3900000 4000000 4100000 4200000 4300000 4400000 4500000 4600000 4700000 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15

(17)

Övriga riket för-delat på kom-muner Bostäder 2015 Ökning 2005–15 (antal) Ökning 2005–15 (%) Uppsala 101 802 12 575 14,1 Linköping 74 969 6 551 9,6 Norrköping 65 641 3 470 5,6 Örebro 69 808 6 351 10,0 Västerås 68 987 5 153 8,1 Helsingborg 65 432 5 185 8,6 Jönköping 62 661 4 463 7,7 Summa 509 300 43 748 9,4 Övriga kommuner 2 351 845 72 123 3,2 Källa: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar

I Storstockholm ökade antalet bostäder mest. Bostadsstocken ökade med

207 428 bostäder i de tre storstadsregionerna samt Uppsala, Linköping,

Norrköping, Örebro, Västerås, Helsingborg och Jönköping. Cirka 74

pro-cent av bostadsbyggandet skedde i dessa regioner. I övriga riket skedde

ett tillskott av 72 123 bostäder. I tabell 4 redovisas de tjugo kommuner

med störst ökning av antalet bostäder under perioden 2005–2015.

Tabell 4 Kommuner med störst ökning av antalet bostäder (2005–2015)

Kommun Bostäder 2015 Ökning 2005–15 (antal) Ökning 2005–15 (%) Stockholm 458 423 44 100 10,6 Göteborg 270 927 21 205 8,5 Uppsala 101 802 12 575 14,1 Malmö 153 534 12 016 8,5 Umeå 61 306 7 429 13,8 Lund 58 617 7 375 14,4 Linköping 74 969 6 551 9,6 Örebro 69 808 6 351 10,0 Helsingborg 65 432 5 185 8,6 Solna 39 808 5 156 14,9 Västerås 68 987 5 153 8,1 Jönköping 62 661 4 698 8,1 Nacka 40 141 4 533 12,7

(18)

Norrköping 65 641 3 470 5,6

Sollentuna 28 661 3 381 13,4

Huddinge 42 077 3 257 8,4

Karlstad 46 038 3 105 7,2

Källa: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar

Enskilda kommuner uppvisar stora variationer i bostadsbyggande. I tabell

5 redovisas bostadsstockens utveckling i de tjugo kommuner med den

största relativa förändringen.

Tabell 5 Kommuner med störst relativ ökning av antal bostäder (2005–2015)

Kommun Bostäder 2015 Ökning 2005–15 (antal) Ökning 2005–15 (%) Knivsta 6 350 1 295 25,6 Nykvarn 3 901 678 21,0 Lomma 9 303 1 497 19,2 Sundbyberg 21 698 2 982 15,9 Bollebygd 3 670 483 15,2 Kungsbacka 31 864 4 150 15,0 Solna 39 808 5 156 14,9 Sigtuna 17 821 2 298 14,8 Värmdö 16 453 2 104 14,7 Vallentuna 12 464 1 583 14,5 Habo 4 378 553 14,5 Lund 58 617 7 375 14,4 Uppsala 101 802 12 575 14,1 Umeå 61 306 7 429 13,8 Upplands-Bro 10 320 1 249 13,8 Trosa 5 159 621 13,7 Österåker 16 860 2 028 13,7 Sollentuna 28 661 3 381 13,4 Nacka 40 141 4 533 12,7 Kävlinge 12 372 1 382 12,6

Källa: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar

I Knivsta växte antalet bostäder med cirka 26 procent, under perioden

2005–2015. I 37 av landets kommuner var bostadsökningen större än

10 procent. I 17 kommuner minskade antalet bostäder mer än 5 procent. I

Åsele minskade antal bostäder mest, cirka 14 procent. I bilaga 1 i

appen-dix finns en fullständig redovisning av läget i landets kommuner.

(19)

Nedan åskådliggörs hur mycket bostäder landets kommuner har byggt

pe-rioden 2005–2015, beskrivet som den procentuella förändringen av antal

bostäder år 2005 jämfört med år 2015.

(20)

Boendetäthetens utveckling

Om vi går tillbaka till år 1960 före miljonprogrammet var boendetätheten

mycket hög, cirka 2,8 invånare per bostad. Boendetätheten minskade

se-dan kontinuerligt de följande årtiondena för att vara som lägst år 2005,

cirka 2,1 invånare per bostad. Antalet bostäder ökade snabbare än

befolk-ningen den första hälften av 2000-talet trots ett med historiska mått

mycket lågt byggande. Det senaste decenniet har utvecklingen vänt och

befolkningen växer snabbare än antalet bostäder. Observera dock att

anta-let bostäder per invånare fortfarande är lika stort som under slutet av

1980-talet. I figur 4 visas boendetäthetens utveckling perioden 1985–

2015.

Figur 4 Utveckling av boendetäthet, riket 1990–2015

På en aggregerad och nationell nivå har vi inte särskilt mycket mindre

bostäder per innevånare i dag än vad vi hade år 2005, det år vi hade mest

bostäder per capita under perioden 1990–2015. Boendetätheten var 2,08

år 2005 och hade ökat till 2,12 år 2015. Situationen varierar dock kraftigt

mellan olika kommuner.

I 129 kommuner ökar boendetätheten under perioden 2005–2015. I dessa

kommuner bor 7 086 084 invånare. I storstadskommunerna har

boende-tätheten ökat mest under perioden 2005–2015. Det finns även mindre

kommuner i olika delar av landet där boendetätheten har förändrats

mycket under perioden. I Storstockholm var boendetätheten 2,22, en

ök-2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,1 2,11 2,12 2,13 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15

(21)

ning med 6,6 procent mellan åren 2005 och 2015. I tabell 5 visas

föränd-ringen i boendetäthet på en övergripande nivå.

Tabell 6 Boendetäthet 2015 och förändring 2005–2015

Region Stock 2015 Befolkning 2015 Boendetäthet 2015 Förändring i boendetäthet 2005–15 (%) Riket 4 637 636 9 851 017 2,12 2,32 Storstockholm 1 006 094 2 231 439 2,22 6,56 Storgöteborg 451 162 982 360 2,18 2,55 Stormalmö 319 235 695 430 2,18 4,77 Övriga riket 2 861 145 5 941 788 2,08 0,48

I bilaga 1 i appendix finns en fullständig redovisning av boendetäthetens

utveckling i rikets samtliga kommuner.

(22)

Hur mycket hade behövt byggas?

Av landets 290 kommuner har 129 kommuner inte byggt bostäder i takt

med befolkningsutvecklingen perioden 2005–2015. Utifrån kriteriet att

boendetätheten borde ha hållits oförändrad fanns det ett underskott av

bo-städer i 129 kommuner år 2015. Det saknas cirka 140 000 bobo-städer i

dessa kommuner och över 70 procent av befolkningen bor i en

bristkom-mun. Det saknas bostäder främst i storstadsregionerna. Det saknas cirka

70 000 bostäder i Storstockholm, 16 000 i Stormalmö och 11 000 i

Storgöteborg.

I 161 kommuner har antalet bostäder ökat mer än befolkningen. Det har

tillkommit cirka 30 000 fler bostäder än vad som skulle ha behövts för att

boendetätheten skulle ha varit oförändrad år 2015. I tabell 7 redovisas de

tjugo kommuner med det största underskottet av bostäder år 2015 i

relat-ion till befolkningsutvecklingen perioden 2005–2015.

Tabell 7 Kommuner med störst bostadsbehov 2015

Kommun Behov 2015 Stock 2015 Behov – antal Behov – % av stock Stockholm 496 258 458 423 37 835 8,3 Malmö 168 282 153 534 14 748 9,6 Göteborg 282 292 270 927 11 365 4,2 Huddinge 46 064 42 077 3 987 9,5 Solna 43 567 39 808 3 759 9,4 Sundbyberg 25 370 21 698 3 672 16,9 Södertälje 43 122 39 564 3 558 9,0 Nacka 43 480 40 141 3 339 8,3 Botkyrka 36 982 33 745 3 237 9,6 Eskilstuna 50 636 47 741 2 895 6,1 Norrköping 68 352 65 641 2 711 4,1 Helsingborg 68 069 65 432 2 637 4,0 Haninge 36 814 34 267 2 547 7,4 Gävle 51 169 49 026 2 143 4,4 Landskrona 21 981 19 953 2 028 10,2 Örebro 71 637 69 808 1 829 2,6 Järfälla 32 465 30 687 1 778 5,8 Borlänge 25 234 23 593 1 641 7,0 Borås 52 640 51 162 1 478 2,9 Kristianstad 39 665 38 327 1 338 3,5

(23)

De kommuner med störst brist i Storstockholm är Stockholm,

Sundby-berg, Huddinge, Södertälje, Solna, Botkyrka och Nacka. Trots att

bo-stadsbyggandet har varit på en hög nivå i både Sundbyberg, Solna och

Nacka. Situationen i Storstockholms kommuner varierar. Några

kommu-ner har byggt fler bostäder än, eller relativt jämnt med,

befolkningstill-växten. I tabell 8 redovisas situationen i Storstockholms kommuner.

Tabell 8 Storstockholms kommuners bostadsbehov 2015

Kommun Behov 2015 Stock 2015 Behov – antal Behov – % av stock Upplands-Väsby 19 125 18 640 485 2,6 Vallentuna 12 860 12 464 396 3,2 Österåker 16 737 16 860 -123 -0,7 Värmdö 16 885 16 453 432 2,6 Järfälla 32 465 30 687 1 778 5,8 Ekerö 9 649 9 504 145 1,5 Huddinge 46 064 42 077 3 987 9,5 Botkyrka 36 982 33 745 3 237 9,6 Salem 6 675 6 347 328 5,2 Haninge 36 814 34 267 2 547 7,4 Tyresö 19 275 18 609 666 3,6 Upplands-Bro 10 969 10 320 649 6,3 Nykvarn 3 932 3 901 31 0,8 Täby 28 050 27 766 284 1,0 Danderyd 13 422 12 843 579 4,5 Sollentuna 29 920 28 661 1 259 4,4 Stockholm 496 258 458 423 37 835 8,3 Södertälje 43 122 39 564 3 558 9,0 Nacka 43 480 40 141 3 339 8,3 Sundbyberg 25 370 21 698 3 672 16,9 Solna 43 567 39 808 3 759 9,4 Lidingö 21 224 20 787 437 2,1 Vaxholm 4 583 4 579 4 0,1 Norrtälje 27 184 27 953 -769 -2,8 Sigtuna 18 937 17 821 1 116 6,3

(24)

I Storgöteborg varierar behoven mellan kommunerna. Det är främst i

Gö-teborg, samt Härryda och Partille, som det saknas bostäder.

Tabell 9 Storgöteborgs kommuners bostadsbehov 2015

Kommun Behov 2015 Stock 2015 Behov – antal Behov – % av stock Ale 11 917 12 099 -182 -1,5 Alingsås 17 850 17 772 78 0,4 Göteborg 282 292 270 927 11 365 4,4 Härryda 14 260 14 019 241 1,8 Kungsbacka 31 416 31 864 -448 -1,4 Kungälv 18 034 18 320 -286 -1,5 Lerum 15 698 15 671 27 0,2 Lilla Edet 5 789 5 891 -102 -1,7 Mölndal 28 012 27 879 133 0,5 Partille 15 217 14 973 244 1,7 Stenungsund 10 439 10 550 -111 -1,0 Tjörn 6 197 6 280 -83 -1,3 Öckerö 4 682 4 917 -235 -4,6 Totalt 461 804 451 162 10 642 2,4

I Stormalmö hade Malmö och Burlöv den största bristen. I andra

muner är bristen inte påtaglig. I Lund till exempel som även är en

kom-mun som byggt mycket är underskottet litet.

Tabell 10 Stormalmös kommuners bostadsbehov 2015

Kommun Behov 2015 Stock 2015 Behov – antal Behov – % av stock Burlöv 7 795 7 171 624 8,7 Eslöv 14 398 14 203 195 1,4 Höör 6 886 6 944 -58 -0,8 Kävlinge 12 390 12 372 18 0,1 Lomma 9 657 9 303 354 3,8 Lund 58 546 58 617 -71 -0,1 Malmö 168 282 153 534 14 748 9,6 Skurup 6 500 6 701 -201 -3,0 Staffanstorp 9 326 9 159 167 1,8 Svedala 8 231 7 846 385 4,9 Trelleborg 19 619 19 682 -63 -0,3 Vellinge 13 557 13 703 -146 -1,1 Totalt 335 187 319 235 15 952 5,0

(25)

I de sju största kommunerna efter de tre storstadsregionerna är

underskot-tet inte särskilt uttalat. Dessa kommuner har även byggt mycket under

pe-rioden (se tabell 4).

Tabell 11 Stora kommuners bostadsbehov 2015

Kommun Behov 2015 Stock 2015 Behov – antal Behov – % av stock Uppsala 102 281 101 802 479 0,5 Linköping 76 039 74 969 1 070 1,4 Norrköping 68 352 65 641 2 711 4,1 Örebro 71 637 69 808 1 829 2,6 Västerås 70 261 68 987 1 274 1,8 Helsingborg 68 069 65 432 2 637 4,0 Jönköping 63 879 62 661 1 218 1,9 Totalt 520 518 509 300 11 218 2,2

Kommuner har olika förutsättningar och utmaningar

Större städer och storstadsregioner hade de största underskotten, men sett

till den befintliga bostadsstocken och befolkningsmängden så finns det

även mindre kommuner som har ett relativt stort behov. I tabell 12

redo-visas de tjugo kommuner i riket som har störst behov i förhållande till det

befintliga utbudet av bostäder.

Tabell 12 Kommuner med störst bostadsbehov som andel av befintlig stock 2015

Kommun Behov Stock Behov – stock (antal) Behov – stock (%) Sundbyberg 25 370 21 698 3 672 16,9 Landskrona 21 981 19 953 2 028 10,2 Malmö 168 282 153 534 14 748 9,6 Botkyrka 36 982 33 745 3 237 9,6 Huddinge 46 064 42 077 3 987 9,5 Solna 43 567 39 808 3 759 9,4 Södertälje 43 122 39 564 3 558 9,0 Burlöv 7 795 7 171 624 8,7 Åstorp 6 901 6 371 530 8,3

(26)

Haninge 36 814 34 267 2 547 7,4 Fagersta 7 428 6 917 511 7,4 Borlänge 25 234 23 593 1 641 7,0 Upplands-Bro 10 969 10 320 649 6,3 Sigtuna 18 937 17 821 1 116 6,3 Eskilstuna 50 636 47 741 2 895 6,1 Järfälla 32 465 30 687 1 778 5,8 Nynäshamn 12 871 12 176 695 5,7 Hallstahammar 7 872 7 471 401 5,4

Sundbyberg är den kommun med det största underskottet av bostäder i

re-lation till det befintliga utbudet. Trots att Sundbyberg är en av

kommu-nerna som har byggt mest har man även haft den största

befolkningsök-ningen. Även Huddinge, Botkyrka, Nacka och andra

Stockholmskommu-ner har en liknande situation. Även i Malmöområdet återfinns flera

kom-muner där en hög befolkningstillväxt inte har kunnat mötas av ett

tillräck-ligt stort byggande.

Vi återfinner också mindre kommuner som till exempel Landskrona,

Hallstahammar och Fagersta där bostadsbristen i termer av ökad

boende-täthet har ökat. Detta kan bero på att det i utgångsläget år 2005 kan ha

funnits bostäder och att byggandet har varit lågt. En hög

befolkningstill-växt har kunnat mötas av lediga bostäder i utgångsläget.

I bilaga 2 i appendix finns en fullständig redovisning av situationen i

kets kommuner. Kartan nedan ger en sammanfattning av tillståndet i

ri-ket.

(27)

Figur 5 Över- och underskott i kommunerna 2015

Avslutningsvis

Befolkningstillväxten har de senaste decennierna varit hög i

storstadsreg-ionerna, särskilt i Storstockholm. Samtidigt har byggtakten varit lägre än

befolkningstillväxten. I större städer samt universitetsorter som Umeå,

Uppsala, Örebro, Västerås, Linköping, Lund och Växjö är bostadsbristen

inte lika påtaglig. Dessa kommuner har också byggt mycket.

(28)

självklart att bilden skulle bli så olika beroende på hur man väljer att

kvantifiera byggandet. Bostadsbyggandet i storstadsregionerna har varit

stort i förhållande till bostadsstocken, samtidigt som det har varit lågt i

förhållande till befolkningsförändringen. Det ger oss anledning att iaktta

större försiktighet när vi plockar fram de ”goda” och ”dåliga” exemplen.

Det finns ett ökande behov av bostadsbyggande i hela landet.

Förutsätt-ningarna på de lokala och regionala bostadsmarknaderna i landet varierar.

Det existerar kommuner med bostadsöverskott, samtidigt som det finns

kommuner med bostadsbrist. Behoven varierar och bostadsbristen har

olika innebörd i olika kommuner. Som vi diskuterade inledningsvis kan

bostadsbrist definieras på flera sätt. Bostadsbehov och bostadsefterfrågan

kan även ha olika innebörder. Vi kommer i en kommande rapport

när-mare analysera hur olika ekonomiska faktorer påverkar uppkomsten av

bostadsbrist i olika kommuner. Ytterligare en aspekt av bostadsbrist är

hur kommuner prioriterar och arbetar för att främja bostadsförsörjningen.

Till exempel de kommuner som tycks ha lyckats bygga relativt mycket i

förhållande till en hög befolkningstillväxt. Denna aspekt kommer också

att beröras närmare i en kommande rapport.

Frågan är hur det kan ges förutsättningar för att möta de ökande behoven

av bostäder till följd av en fortsatt befolkningstillväxt, särskilt i

storstads-områdena. Vilka incitament har kommunerna? Hur kan utbudet av

bygg-bar mark tillgodoses genom planer som ger goda marknadsförutsättningar

för byggmarknadens aktörer? Och inte minst hur tillgodoses en

funge-rande infrastruktur där det finns förutsättningar att bygga bostäder?

(29)

Referenser

Bergendahl, P-A, M Hjeds Löfmark och H Lind (2015),

Bostadsmark-naden och den ekonomiska utvecklingen, bilaga 3 till

Långtidsutredning-en, Stockholm.

Bokriskommittén (2014), En fungerande bostadsmarknad – en

reforma-genda.

Boverket (2016), Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till

2025. Rapport 2016:18

Boverket (2016), Who benefits from more housing? Rapport 2016:12

Boverket (2016), Housing internal migration and economic growth in

Sweden. Rapport 2016:13

Boverket (2016), Bostadsmarknadsenkäten (BME) 2016

Boverket (2015), Behov av bostadsbyggande. Rapport 2015:18

Boverket (2013), Bostäder, rörlighet och ekonomisk tillväxt,

Marknads-rapport, juni 2013

Lind, H (2016), Varför byggs det inte mer? En översikt av tänkbara

inci-tamentsproblem, Ekonomisk debatt nr 4 2016 årgång 44.

Nybyggnadskommissionen (2014), En bostadspolitisk agenda för Sverige

– 63 förslag för ökat byggande.

Cars G, T Kalbro och H Lind (2013), Nya regler för ökat

bostadsbyg-gande och bättre infrastruktur, SNS, Stockholm.

Statistiska centralbyrån, statistik över Befolkning samt Boende, byggande

och bebyggelse

(30)

Appendix

Bilaga 1 Läget i kommunerna, bostäder, befolkning,

boendetäthet, 2005/2015

Bostäder 15/05 Befolkning 15/05 Boende-täthet 15/05 Kod Kommun 2005 2015 % 2005 2015 % % 114 Upplands Väsby 16867 18640 10,5 37624 42661 13,4 2,6 115 Vallentuna 10881 12464 14,5 27397 32380 18,2 3,2 117 Österåker 14832 16860 13,7 37336 42130 12,8 -0,7 120 Värmdö 14349 16453 14,7 34933 41107 17,7 2,6 123 Järfälla 27676 30687 10,9 61743 72429 17,3 5,8 125 Ekerö 8585 9504 10,7 24010 26984 12,4 1,5 126 Huddinge 38820 42077 8,4 88750 105311 18,7 9,5 127 Botkyrka 31675 33745 6,5 76592 89425 16,8 9,6 128 Salem 5825 6347 9,0 14334 16426 14,6 5,2 136 Haninge 31534 34267 8,7 71837 83866 16,7 7,4 138 Tyresö 17170 18609 8,4 41134 46177 12,3 3,6 139 Upplands-Bro 9071 10320 13,8 21327 25789 20,9 6,3 140 Nykvarn 3223 3901 21,0 8354 10192 22,0 0,8 160 Täby 24892 27766 11,5 60594 68281 12,7 1,0 162 Danderyd 12514 12843 2,6 30226 32421 7,3 4,5 163 Sollentuna 25280 28661 13,4 59355 70251 18,4 4,4 180 Stockholm 414323 458423 10,6 771038 923516 19,8 8,3 181 Södertälje 37269 39564 6,2 80553 93202 15,7 9,0 182 Nacka 35608 40141 12,7 80247 97986 22,1 8,3 183 Sundbyberg 18716 21698 15,9 34016 46110 35,6 16,9 184 Solna 34652 39808 14,9 60575 76158 25,7 9,4 186 Lidingö 19202 20787 8,3 41892 46302 10,5 2,1 187 Vaxholm 4076 4579 12,3 10123 11380 12,4 0,1 188 Norrtälje 25296 27953 10,5 54596 58669 7,5 -2,8 191 Sigtuna 15523 17821 14,8 36711 44786 22,0 6,3 192 Nynäshamn 11536 12176 5,5 37624 42661 13,4 5,7 305 Håbo 7302 7942 8,8 18569 20279 9,2 0,4 319 Älvkarleby 4441 4415 -0,6 9080 9293 2,3 3,0 330 Knivsta 5055 6350 25,6 13324 16869 26,6 0,8 331 Heby 6039 6203 2,7 13634 13594 -0,3 -2,9 360 Tierp 9709 9676 -0,3 20056 20547 2,4 2,8

(31)

380 Uppsala 89227 101802 14,1 183308 210126 14,6 0,5 381 Enköping 17480 18726 7,1 38422 41893 9,0 1,8 382 Östhammar 10076 10560 4,8 21608 21563 -0,2 -4,8 428 Vingåker 4089 4141 1,3 9269 8953 -3,4 -4,6 461 Gnesta 4305 4679 8,7 9958 10649 6,9 -1,6 480 Nyköping 24010 25747 7,2 49816 54262 8,9 1,6 481 Oxelösund 5798 6021 3,8 11134 11701 5,1 1,2 482 Flen 7866 7913 0,6 16412 16440 0,2 -0,4 483 Katrineholm 15838 15946 0,7 32185 33462 4,0 3,3 484 Eskilstuna 45462 47741 5,0 91635 102065 11,4 6,1 486 Strängnäs 14038 15086 7,5 30655 34102 11,2 3,5 488 Trosa 4538 5159 13,7 10831 12078 11,5 -1,9 509 Ödeshög 2501 2437 -2,6 5516 5236 -5,1 -2,6 512 Ydre 1781 1742 -2,2 3866 3658 -5,4 -3,3 513 Kinda 4631 4525 -2,3 9946 9795 -1,5 0,8 560 Boxholm 2557 2587 1,2 5242 5328 1,6 0,4 561 Åtvidaberg 5445 5595 2,8 11723 11545 -1,5 -4,2 562 Finspång 10561 10709 1,4 20888 21199 1,5 0,1 563 Valdemarsvik 4041 4039 -0,1 8122 7747 -4,6 -4,6 580 Linköping 68418 74969 9,6 137636 152966 11,1 1,4 581 Norrköping 62171 65641 5,6 124642 137035 9,9 4,1 582 Söderköping 6045 6387 5,7 14025 14240 1,5 -3,9 583 Motala 20076 20509 2,2 41912 42903 2,4 0,2 584 Vadstena 3748 3756 0,2 7527 7407 -1,6 -1,8 586 Mjölby 12245 12631 3,2 25258 26602 5,3 2,1 604 Aneby 2899 2919 0,7 6576 6537 -0,6 -1,3 617 Gnosjö 4039 3978 -1,5 9753 9514 -2,5 -0,9 642 Mullsjö 3102 3179 2,5 7087 7157 1,0 -1,5 643 Habo 3825 4378 14,5 9842 11314 15,0 0,4 662 Gislaved 12799 13043 1,9 29489 29272 -0,7 -2,6 665 Vaggeryd 5471 5734 4,8 12665 13372 5,6 0,7 680 Jönköping 57963 62661 8,1 120965 133310 10,2 1,9 682 Nässjö 13919 14088 1,2 29314 30451 3,9 2,6 683 Värnamo 14615 15346 5,0 32700 33473 2,4 -2,5 684 Sävsjö 4928 5078 3,0 10989 11228 2,2 -0,8 685 Vetlanda 12305 12392 0,7 26459 26873 1,6 0,8 686 Eksjö 7999 8230 2,9 16575 16790 1,3 -1,6

(32)

763 Tingsryd 6214 6171 -0,7 12793 12260 -4,2 -3,5 764 Alvesta 8474 8607 1,6 18684 19581 4,8 3,2 765 Älmhult 7142 7484 4,8 15346 16168 5,4 0,5 767 Markaryd 4786 4775 -0,2 9571 9779 2,2 2,4 780 Växjö 37711 41649 10,4 77363 88108 13,9 3,1 781 Ljungby 12931 13340 3,2 27093 27638 2,0 -1,1 821 Högsby 2966 2902 -2,2 6066 5857 -3,4 -1,3 834 Torsås 3358 3387 0,9 7240 6943 -4,1 -4,9 840 Mörbylånga 5895 6481 9,9 13405 14669 9,4 -0,5 860 Hultsfred 7437 7219 -2,9 14456 13919 -3,7 -0,8 861 Mönsterås 6221 6360 2,2 13103 13144 0,3 -1,9 862 Emmaboda 4558 4488 -1,5 9543 9090 -4,7 -3,3 880 Kalmar 30114 32456 7,8 60924 65704 7,8 0,1 881 Nybro 9617 9823 2,1 19775 19754 -0,1 -2,2 882 Oskarshamn 13045 13157 0,9 26247 26450 0,8 -0,1 883 Västervik 18409 18699 1,6 36505 36049 -1,2 -2,8 884 Vimmerby 7302 7385 1,1 15613 15419 -1,2 -2,4 885 Borgholm 5615 5565 -0,9 11067 10681 -3,5 -2,6 980 Gotland 25947 27407 5,6 57488 57391 -0,2 -5,5 1060 Olofström 6581 6544 -0,6 13391 13170 -1,7 -1,1 1080 Karlskrona 29749 31233 5,0 61383 65380 6,5 1,5 1081 Ronneby 13842 14125 2,0 28358 28697 1,2 -0,8 1082 Karlshamn 15481 15848 2,4 31006 31846 2,7 0,3 1083 Sölvesborg 7636 7952 4,1 16558 17160 3,6 -0,5 1214 Svalöv 5603 5794 3,4 13012 13655 4,9 1,5 1230 Staffanstorp 8311 9159 10,2 20602 23119 12,2 1,8 1231 Burlöv 6852 7171 4,7 15320 17430 13,8 8,7 1233 Vellinge 12406 13703 10,5 31722 34667 9,3 -1,1 1256 Östra Göinge 6387 6412 0,4 13991 14102 0,8 0,4 1257 Örkelljunga 4397 4641 5,6 9553 9831 2,9 -2,5 1260 Bjuv 6102 6317 3,5 14007 14962 6,8 3,2 1261 Kävlinge 10990 12372 12,6 26704 30104 12,7 0,1 1262 Lomma 7806 9303 19,2 18854 23324 23,7 3,8 1263 Svedala 7529 7846 4,2 18716 20462 9,3 4,9 1264 Skurup 6185 6701 8,3 14415 15149 5,1 -3,0 1265 Sjöbo 7824 8441 7,9 17501 18514 5,8 -1,9 1266 Hörby 6484 6972 7,5 14274 15020 5,2 -2,1 1267 Höör 6297 6944 10,3 14604 15970 9,4 -0,8 1270 Tomelilla 6019 6102 1,4 12682 13132 3,5 2,1 1272 Bromölla 5517 5677 2,9 12098 12513 3,4 0,5

(33)

1273 Osby 5995 6095 1,7 12600 12954 2,8 1,1 1275 Perstorp 3429 3488 1,7 6886 7211 4,7 3,0 1276 Klippan 7565 7908 4,5 16048 16917 5,4 0,8 1277 Åstorp 6151 6371 3,6 13541 15193 12,2 8,3 1278 Båstad 6569 7053 7,4 14044 14373 2,3 -4,7 1280 Malmö 141518 153534 8,5 271271 322574 18,9 9,6 1281 Lund 51242 58617 14,4 102257 116834 14,3 -0,1 1282 Landskrona 19674 19953 1,4 39346 43961 11,7 10,2 1283 Helsingborg 60247 65432 8,6 122062 137909 13,0 4,0 1284 Höganäs 10369 11372 9,7 23482 25610 9,1 -0,6 1285 Eslöv 13355 14203 6,4 30087 32438 7,8 1,4 1286 Ystad 13074 14211 8,7 27120 28985 6,9 -1,7 1287 Trelleborg 18022 19682 9,2 39830 43359 8,9 -0,3 1290 Kristianstad 36495 38327 5,0 75915 82510 8,7 3,5 1291 Simrishamn 9629 9897 2,8 19425 19065 -1,9 -4,5 1292 Ängelholm 18038 19093 5,8 38347 40732 6,2 0,4 1293 Hässleholm 23164 24022 3,7 49148 51048 3,9 0,2 1315 Hylte 4750 4754 0,1 10368 10514 1,4 1,3 1380 Halmstad 41775 45251 8,3 88224 96952 9,9 1,5 1381 Laholm 10193 10873 6,7 23037 24195 5,0 -1,5 1382 Falkenberg 17651 19124 8,3 39605 42949 8,4 0,1 1383 Varberg 24640 27705 12,4 54817 61030 11,3 -1,0 1384 Kungsbacka 27714 31864 15,0 69817 79144 13,4 -1,4 1401 Härryda 12470 14019 12,4 32049 36651 14,4 1,7 1402 Partille 13804 14973 8,5 33543 36977 10,2 1,6 1407 Öckerö 4516 4917 8,9 12231 12682 3,7 -4,8 1415 Stenungsund 9391 10550 12,3 22947 25508 11,2 -1,1 1419 Tjörn 6078 6280 3,3 15022 15315 2,0 -1,3 1421 Orust 6493 6795 4,7 15188 15010 -1,2 -5,6 1427 Sotenäs 4453 4434 -0,4 9311 9006 -3,3 -2,9 1430 Munkedal 4845 4878 0,7 10284 10205 -0,8 -1,4 1435 Tanum 5626 6016 6,9 12252 12455 1,7 -4,9 1438 Dals-Ed 2341 2459 5,0 4891 4799 -1,9 -6,6 1439 Färgelanda 3192 3157 -1,1 6824 6495 -4,8 -3,8 1440 Ale 10903 12099 11,0 26405 28862 9,3 -1,5 1441 Lerum 14262 15671 9,9 36506 40181 10,1 0,2 1442 Vårgårda 4495 4729 5,2 10756 11165 3,8 -1,3

(34)

1446 Karlsborg 3486 3599 3,2 6898 6764 -1,9 -5,0 1447 Gullspång 2891 2728 -5,7 5595 5229 -6,5 -0,9 1452 Tranemo 5185 5259 1,4 11804 11619 -1,6 -3,0 1460 Bengtsfors 5176 5054 -2,4 10225 9626 -5,9 -3,6 1461 Mellerud 4689 4584 -2,2 9638 9169 -4,9 -2,7 1462 Lilla Edet 5662 5891 4,0 12889 13178 2,2 -1,7 1463 Mark 14402 15023 4,3 33494 33906 1,2 -3,0 1465 Svenljunga 4701 4798 2,1 10430 10506 0,7 -1,3 1466 Herrljunga 4211 4312 2,4 9305 9349 0,5 -1,9 1470 Vara 7326 7415 1,2 16008 15662 -2,2 -3,3 1471 Götene 5750 5884 2,3 12879 13160 2,2 -0,2 1472 Tibro 4925 5113 3,8 10581 10980 3,8 -0,1 1473 Töreboda 4552 4585 0,7 9470 9293 -1,9 -2,6 1480 Göteborg 249722 270927 8,5 484942 548190 13,0 4,2 1481 Mölndal 25754 27879 8,3 58234 63340 8,8 0,5 1482 Kungälv 16335 18320 12,2 38703 42730 10,4 -1,6 1484 Lysekil 7320 7495 2,4 14657 14464 -1,3 -3,6 1485 Uddevalla 24370 25967 6,6 50314 54180 7,7 1,1 1486 Strömstad 5842 6244 6,9 11507 12854 11,7 4,5 1487 Vänersborg 17267 17749 2,8 36951 38381 3,9 1,0 1488 Trollhättan 25940 27332 5,4 53302 57092 7,1 1,7 1489 Alingsås 16231 17772 9,5 36010 39602 10,0 0,4 1490 Borås 48194 51162 6,2 99325 108488 9,2 2,9 1491 Ulricehamn 9944 10199 2,6 22381 23494 5,0 2,3 1492 Åmål 6268 6232 -0,6 12737 12601 -1,1 -0,5 1493 Mariestad 11634 12019 3,3 23895 24043 0,6 -2,6 1494 Lidköping 17619 18237 3,5 37380 39009 4,4 0,8 1495 Skara 8897 8941 0,5 18578 18711 0,7 0,2 1496 Skövde 24321 26190 7,7 49980 53555 7,2 -0,5 1497 Hjo 4124 4250 3,1 8849 8983 1,5 -1,5 1498 Tidaholm 6055 6117 1,0 12535 12669 1,1 0,1 1499 Falköping 14160 15243 7,7 31185 32511 4,3 -3,2 1715 Kil 5195 5307 2,2 11813 11802 -0,1 -2,2 1730 Eda 4177 4219 1,0 8601 8505 -1,1 -2,1 1737 Torsby 6747 6527 -3,3 12960 11910 -8,1 -5,0 1760 Storfors 2115 2025 -4,3 4542 4032 -11,2 -7,3 1761 Hammarö 6145 6429 4,6 14374 15420 7,3 2,5 1762 Munkfors 2140 2121 -0,9 3995 3663 -8,3 -7,5 1763 Forshaga 5008 5181 3,5 11515 11379 -1,2 -4,5 1764 Grums 4615 4537 -1,7 9408 8945 -4,9 -3,3

(35)

1765 Årjäng 4705 4786 1,7 9800 9869 0,7 -1,0 1766 Sunne 6367 6414 0,7 13586 13208 -2,8 -3,5 1780 Karlstad 42933 46038 7,2 82096 89245 8,7 1,4 1781 Kristinehamn 12095 12212 1,0 23899 24270 1,6 0,6 1782 Filipstad 5794 5679 -2,0 11017 10625 -3,6 -1,6 1783 Hagfors 6889 6385 -7,3 13337 11824 -11,3 -4,3 1784 Arvika 12984 13109 1,0 26265 25841 -1,6 -2,5 1785 Säffle 8043 7925 -1,5 16080 15366 -4,4 -3,0 1814 Lekeberg 3054 3227 5,7 7081 7492 5,8 0,1 1860 Laxå 2986 2789 -6,6 6136 5656 -7,8 -1,3 1861 Hallsberg 7236 7254 0,3 15315 15509 1,3 1,0 1862 Degerfors 5021 4895 -2,5 10093 9543 -5,4 -3,0 1863 Hällefors 4049 3875 -4,3 7627 7032 -7,8 -3,7 1864 Ljusnarsberg 2822 2632 -6,7 5317 4928 -7,3 -0,6 1880 Örebro 63457 69808 10,0 127733 144200 12,9 2,6 1881 Kumla 8967 9506 6,0 19473 21154 8,6 2,5 1882 Askersund 5465 5575 2,0 11461 11151 -2,7 -4,6 1883 Karlskoga 15492 15233 -1,7 30185 30283 0,3 2,0 1884 Nora 4840 4908 1,4 10472 10502 0,3 -1,1 1885 Lindesberg 11263 11255 -0,1 23228 23562 1,4 1,5 1904 Skinnskatteberg 2412 2325 -3,6 4761 4472 -6,1 -2,5 1907 Surahammar 4851 4803 -1,0 10196 9985 -2,1 -1,1 1960 Kungsör 3794 3814 0,5 8303 8343 0,5 0,0 1961 Hallstahammar 7525 7471 -0,7 14955 15645 4,6 5,4 1962 Norberg 3045 3027 -0,6 5866 5803 -1,1 -0,5 1980 Västerås 63834 68987 8,1 131934 145218 10,1 1,8 1981 Sala 10306 10605 2,9 21446 22109 3,1 0,2 1982 Fagersta 6860 6917 0,8 12270 13286 8,3 7,4 1983 Köping 12643 12733 0,7 24646 25557 3,7 3,0 1984 Arboga 7136 7166 0,4 13380 13858 3,6 3,1 2021 Vansbro 3536 3413 -3,5 7061 6715 -4,9 -1,5 2023 Malung-Sälen 5828 5682 -2,5 10513 10036 -4,5 -2,1 2026 Gagnef 4273 4359 2,0 10131 10079 -0,5 -2,5 2029 Leksand 7340 7496 2,1 15440 15326 -0,7 -2,8 2031 Rättvik 5364 5459 1,8 10886 10759 -1,2 -2,9 2034 Orsa 3587 3593 0,2 7020 6750 -3,8 -4,0 2039 Älvdalen 3586 3385 -5,6 7445 7035 -5,5 0,1

(36)

2081 Borlänge 23254 23593 1,5 46987 50988 8,5 7,0 2082 Säter 5102 5145 0,9 10989 11009 0,2 -0,7 2083 Hedemora 7946 7919 -0,3 15494 15235 -1,7 -1,3 2084 Avesta 11912 12003 0,8 21954 22781 3,8 3,0 2085 Ludvika 13875 13724 -1,1 25537 26362 3,2 4,4 2101 Ockelbo 2910 2917 0,2 6051 5849 -3,3 -3,6 2104 Hofors 5327 4981 -6,5 10197 9435 -7,5 -1,0 2121 Ovanåker 5801 5724 -1,3 11873 11469 -3,4 -2,1 2132 Nordanstig 4680 4547 -2,8 9847 9490 -3,6 -0,8 2161 Ljusdal 9647 9379 -2,8 19384 19027 -1,8 1,0 2180 Gävle 47716 49026 2,7 92205 98877 7,2 4,4 2181 Sandviken 18476 18853 2,0 36690 38314 4,4 2,3 2182 Söderhamn 14073 13268 -5,7 26506 25785 -2,7 3,2 2183 Bollnäs 13572 13650 0,6 26237 26594 1,4 0,8 2184 Hudiksvall 18285 18417 0,7 37004 36975 -0,1 -0,8 2260 Ånge 5473 5058 -7,6 10692 9493 -11,2 -3,9 2262 Timrå 8379 8237 -1,7 17747 17987 1,4 3,1 2280 Härnösand 12918 12770 -1,1 25227 25066 -0,6 0,5 2281 Sundsvall 47530 48102 1,2 94044 97633 3,8 2,6 2282 Kramfors 10388 9863 -5,1 20107 18359 -8,7 -3,8 2283 Sollefteå 10750 10254 -4,6 20976 19783 -5,7 -1,1 2284 Örnsköldsvik 26412 26604 0,7 54943 55576 1,2 0,4 2303 Ragunda 2940 2824 -3,9 5796 5387 -7,1 -3,3 2305 Bräcke 3521 3337 -5,2 7192 6455 -10,2 -5,3 2309 Krokom 6238 6390 2,4 14130 14785 4,6 2,1 2313 Strömsund 6556 6208 -5,3 12931 11712 -9,4 -4,3 2321 Åre 5571 5770 3,6 9966 10677 7,1 3,4 2326 Berg 3630 3433 -5,4 7696 7032 -8,6 -3,4 2361 Härjedalen 5841 5788 -0,9 10889 10262 -5,8 -4,9 2380 Östersund 31309 32438 3,6 58428 61066 4,5 0,9 2401 Nordmaling 3380 3241 -4,1 7470 7060 -5,5 -1,4 2403 Bjurholm 1135 1056 -7,0 2553 2453 -3,9 3,3 2404 Vindeln 2616 2492 -4,8 5752 5371 -6,6 -2,0 2409 Robertsfors 3093 3025 -2,2 7066 6771 -4,2 -2,0 2417 Norsjö 2083 1998 -4,1 4466 4176 -6,5 -2,5 2418 Malå 1671 1608 -3,8 3421 3109 -9,1 -5,5 2421 Storuman 3260 3113 -4,5 6507 5943 -8,7 -4,4 2422 Sorsele 1447 1348 -6,8 2905 2516 -13,4 -7,0 2425 Dorotea 1607 1495 -7,0 3082 2740 -11,1 -4,4 2460 Vännäs 4035 4082 1,2 8412 8593 2,2 1,0

(37)

2462 Vilhelmina 3802 3560 -6,4 7327 6829 -6,8 -0,5 2463 Åsele 1817 1559 -14,2 3322 2832 -14,8 -0,6 2480 Umeå 53877 61306 13,8 110758 120777 9,0 -4,2 2481 Lycksele 6443 6372 -1,1 12701 12177 -4,1 -3,1 2482 Skellefteå 35031 35116 0,2 71910 72031 0,2 -0,1 2505 Arvidsjaur 3440 3511 2,1 6814 6471 -5,0 -7,0 2506 Arjeplog 1579 1513 -4,2 3159 2887 -8,6 -4,6 2510 Jokkmokk 2606 2496 -4,2 5534 5072 -8,3 -4,3 2513 Överkalix 1955 1861 -4,8 3872 3395 -12,3 -7,9 2514 Kalix 8445 8312 -1,6 17483 16248 -7,1 -5,6 2518 Övertorneå 2532 2490 -1,6 5229 4603 -12,0 -10,5 2521 Pajala 3334 3224 -3,3 6798 6193 -8,9 -5,8 2523 Gällivare 9301 9317 0,2 19077 18123 -5,0 -5,2 2560 Älvsbyn 4161 4125 -0,9 8655 8183 -5,5 -4,6 2580 Luleå 36671 38583 5,2 72751 76088 4,6 -0,6 2581 Piteå 19330 20126 4,1 40873 41548 1,7 -2,4 2582 Boden 14296 14393 0,7 28176 27913 -0,9 -1,6 2583 Haparanda 4791 5045 5,3 10184 9831 -3,5 -8,3 2584 Kiruna 11340 11345 0,0 23135 23178 0,2 0,1 Riket 4358085 4637636 6,4 9047752 9851017 8,9 2,32

Bilaga 2 Över-/underskott i kommunerna 2015

Bostäder Behov Över-/underskott

Över-/underskott Kod Kommun 2015 2015 % antal

114 Upplands Väsby 18640 19125 2,6 485 115 Vallentuna 12464 12860 3,2 396 117 Österåker 16860 16737 -0,7 -123 120 Värmdö 16453 16885 2,6 432 123 Järfälla 30687 32465 5,8 1778 125 Ekerö 9504 9649 1,5 145 126 Huddinge 42077 46064 9,5 3987 127 Botkyrka 33745 36982 9,6 3237 128 Salem 6347 6675 5,2 328 136 Haninge 34267 36814 7,4 2547

(38)

140 Nykvarn 3901 3932 0,8 31 160 Täby 27766 28050 1,0 284 162 Danderyd 12843 13422 4,5 579 163 Sollentuna 28661 29920 4,4 1259 180 Stockholm 458423 496258 8,3 37835 181 Södertälje 39564 43122 9,0 3558 182 Nacka 40141 43480 8,3 3339 183 Sundbyberg 21698 25370 16,9 3672 184 Solna 39808 43567 9,4 3759 186 Lidingö 20787 21224 2,1 437 187 Vaxholm 4579 4583 0,1 4 188 Norrtälje 27953 27184 -2,8 -769 191 Sigtuna 17821 18937 6,3 1116 192 Nynäshamn 12176 12871 5,7 695 305 Håbo 7942 7974 0,4 32 319 Älvkarleby 4415 4545 3,0 130 330 Knivsta 6350 6400 0,8 50 331 Heby 6203 6021 -2,9 -182 360 Tierp 9676 9947 2,8 271 380 Uppsala 101802 102281 0,5 479 381 Enköping 18726 19059 1,8 333 382 Östhammar 10560 10055 -4,8 -505 428 Vingåker 4141 3949 -4,6 -192 461 Gnesta 4679 4604 -1,6 -75 480 Nyköping 25747 26153 1,6 406 481 Oxelösund 6021 6093 1,2 72 482 Flen 7913 7879 -0,4 -34 483 Katrineholm 15946 16466 3,3 520 484 Eskilstuna 47741 50636 6,1 2895 486 Strängnäs 15086 15617 3,5 531 488 Trosa 5159 5061 -1,9 -98 509 Ödeshög 2437 2374 -2,6 -63 512 Ydre 1742 1685 -3,3 -57 513 Kinda 4525 4561 0,8 36 560 Boxholm 2587 2598 0,4 11 561 Åtvidaberg 5595 5362 -4,2 -233 562 Finspång 10709 10718 0,1 9 563 Valdemarsvik 4039 3855 -4,6 -184 580 Linköping 74969 76039 1,4 1070 581 Norrköping 65641 68352 4,1 2711

(39)

582 Söderköping 6387 6138 -3,9 -249 583 Motala 20509 20551 0,2 42 584 Vadstena 3756 3689 -1,8 -67 586 Mjölby 12631 12896 2,1 265 604 Aneby 2919 2882 -1,3 -37 617 Gnosjö 3978 3940 -0,9 -38 642 Mullsjö 3179 3132 -1,5 -47 643 Habo 4378 4397 0,4 19 662 Gislaved 13043 12705 -2,6 -338 665 Vaggeryd 5734 5777 0,7 43 680 Jönköping 62661 63879 1,9 1218 682 Nässjö 14088 14459 2,6 371 683 Värnamo 15346 14961 -2,5 -385 684 Sävsjö 5078 5035 -0,8 -43 685 Vetlanda 12392 12497 0,8 105 686 Eksjö 8230 8102 -1,6 -128 687 Tranås 8817 9129 3,5 312 760 Uppvidinge 4506 4501 -0,1 -5 761 Lessebo 3784 3973 5,0 189 763 Tingsryd 6171 5955 -3,5 -216 764 Alvesta 8607 8880 3,2 273 765 Älmhult 7484 7525 0,5 41 767 Markaryd 4775 4890 2,4 115 780 Växjö 41649 42949 3,1 1300 781 Ljungby 13340 13191 -1,1 -149 821 Högsby 2902 2864 -1,3 -38 834 Torsås 3387 3220 -4,9 -167 840 Mörbylånga 6481 6451 -0,5 -30 860 Hultsfred 7219 7160 -0,8 -59 861 Mönsterås 6360 6240 -1,9 -120 862 Emmaboda 4488 4341 -3,3 -147 880 Kalmar 32456 32476 0,1 20 881 Nybro 9823 9607 -2,2 -216 882 Oskarshamn 13157 13146 -0,1 -11 883 Västervik 18699 18179 -2,8 -520 884 Vimmerby 7385 7211 -2,4 -174 885 Borgholm 5565 5419 -2,6 -146

(40)

1081 Ronneby 14125 14007 -0,8 -118 1082 Karlshamn 15848 15900 0,3 52 1083 Sölvesborg 7952 7914 -0,5 -38 1214 Svalöv 5794 5879 1,5 85 1230 Staffanstorp 9159 9326 1,8 167 1231 Burlöv 7171 7795 8,7 624 1233 Vellinge 13703 13557 -1,1 -146 1256 Östra Göinge 6412 6437 0,4 25 1257 Örkelljunga 4641 4525 -2,5 -116 1260 Bjuv 6317 6518 3,2 201 1261 Kävlinge 12372 12390 0,1 18 1262 Lomma 9303 9657 3,8 354 1263 Svedala 7846 8231 4,9 385 1264 Skurup 6701 6500 -3,0 -201 1265 Sjöbo 8441 8277 -1,9 -164 1266 Hörby 6972 6823 -2,1 -149 1267 Höör 6944 6886 -0,8 -58 1270 Tomelilla 6102 6233 2,1 131 1272 Bromölla 5677 5706 0,5 29 1273 Osby 6095 6163 1,1 68 1275 Perstorp 3488 3591 3,0 103 1276 Klippan 7908 7975 0,8 67 1277 Åstorp 6371 6901 8,3 530 1278 Båstad 7053 6723 -4,7 -330 1280 Malmö 153534 168282 9,6 14748 1281 Lund 58617 58546 -0,1 -71 1282 Landskrona 19953 21981 10,2 2028 1283 Helsingborg 65432 68069 4,0 2637 1284 Höganäs 11372 11309 -0,6 -63 1285 Eslöv 14203 14398 1,4 195 1286 Ystad 14211 13974 -1,7 -237 1287 Trelleborg 19682 19619 -0,3 -63 1290 Kristianstad 38327 39665 3,5 1338 1291 Simrishamn 9897 9451 -4,5 -446 1292 Ängelholm 19093 19160 0,4 67 1293 Hässleholm 24022 24059 0,2 37 1315 Hylte 4754 4817 1,3 63 1380 Halmstad 45251 45908 1,5 657 1381 Laholm 10873 10705 -1,5 -168 1382 Falkenberg 19124 19141 0,1 17

(41)

1383 Varberg 27705 27433 -1,0 -272 1384 Kungsbacka 31864 31416 -1,4 -448 1401 Härryda 14019 14260 1,7 241 1402 Partille 14973 15217 1,6 244 1407 Öckerö 4917 4682 -4,8 -235 1415 Stenungsund 10550 10439 -1,1 -111 1419 Tjörn 6280 6197 -1,3 -83 1421 Orust 6795 6416 -5,6 -379 1427 Sotenäs 4434 4307 -2,9 -127 1430 Munkedal 4878 4808 -1,4 -70 1435 Tanum 6016 5719 -4,9 -297 1438 Dals-Ed 2459 2297 -6,6 -162 1439 Färgelanda 3157 3039 -3,8 -118 1440 Ale 12099 11917 -1,5 -182 1441 Lerum 15671 15698 0,2 27 1442 Vårgårda 4729 4666 -1,3 -63 1443 Bollebygd 3670 3468 -5,5 -202 1444 Grästorp 2659 2556 -3,9 -103 1445 Essunga 2556 2458 -3,8 -98 1446 Karlsborg 3599 3419 -5,0 -180 1447 Gullspång 2728 2702 -0,9 -26 1452 Tranemo 5259 5104 -3,0 -155 1460 Bengtsfors 5054 4873 -3,6 -181 1461 Mellerud 4584 4461 -2,7 -123 1462 Lilla Edet 5891 5789 -1,7 -102 1463 Mark 15023 14579 -3,0 -444 1465 Svenljunga 4798 4735 -1,3 -63 1466 Herrljunga 4312 4231 -1,9 -81 1470 Vara 7415 7168 -3,3 -247 1471 Götene 5884 5875 -0,2 -9 1472 Tibro 5113 5110 -0,1 -3 1473 Töreboda 4585 4467 -2,6 -118 1480 Göteborg 270927 282292 4,2 11365 1481 Mölndal 27879 28012 0,5 133 1482 Kungälv 18320 18034 -1,6 -286 1484 Lysekil 7495 7224 -3,6 -271 1485 Uddevalla 25967 26242 1,1 275

(42)

1489 Alingsås 17772 17850 0,4 78 1490 Borås 51162 52640 2,9 1478 1491 Ulricehamn 10199 10438 2,3 239 1492 Åmål 6232 6201 -0,5 -31 1493 Mariestad 12019 11706 -2,6 -313 1494 Lidköping 18237 18386 0,8 149 1495 Skara 8941 8961 0,2 20 1496 Skövde 26190 26060 -0,5 -130 1497 Hjo 4250 4186 -1,5 -64 1498 Tidaholm 6117 6120 0,1 3 1499 Falköping 15243 14762 -3,2 -481 1715 Kil 5307 5190 -2,2 -117 1730 Eda 4219 4130 -2,1 -89 1737 Torsby 6527 6200 -5,0 -327 1760 Storfors 2025 1877 -7,3 -148 1761 Hammarö 6429 6592 2,5 163 1762 Munkfors 2121 1962 -7,5 -159 1763 Forshaga 5181 4949 -4,5 -232 1764 Grums 4537 4387 -3,3 -150 1765 Årjäng 4786 4738 -1,0 -48 1766 Sunne 6414 6190 -3,5 -224 1780 Karlstad 46038 46672 1,4 634 1781 Kristinehamn 12212 12283 0,6 71 1782 Filipstad 5679 5588 -1,6 -91 1783 Hagfors 6385 6107 -4,3 -278 1784 Arvika 13109 12775 -2,5 -334 1785 Säffle 7925 7686 -3,0 -239 1814 Lekeberg 3227 3232 0,1 5 1860 Laxå 2789 2753 -1,3 -36 1861 Hallsberg 7254 7327 1,0 73 1862 Degerfors 4895 4747 -3,0 -148 1863 Hällefors 3875 3734 -3,7 -141 1864 Ljusnarsberg 2632 2615 -0,6 -17 1880 Örebro 69808 71637 2,6 1829 1881 Kumla 9506 9741 2,5 235 1882 Askersund 5575 5317 -4,6 -258 1883 Karlskoga 15233 15542 2,0 309 1884 Nora 4908 4854 -1,1 -54 1885 Lindesberg 11255 11425 1,5 170 1904 Skinnskatteberg 2325 2266 -2,5 -59

(43)

1907 Surahammar 4803 4750 -1,1 -53 1960 Kungsör 3814 3812 0,0 -2 1961 Hallstahammar 7471 7872 5,4 401 1962 Norberg 3027 3013 -0,5 -14 1980 Västerås 68987 70261 1,8 1274 1981 Sala 10605 10625 0,2 20 1982 Fagersta 6917 7428 7,4 511 1983 Köping 12733 13110 3,0 377 1984 Arboga 7166 7391 3,1 225 2021 Vansbro 3413 3362 -1,5 -51 2023 Malung-Sälen 5682 5564 -2,1 -118 2026 Gagnef 4359 4251 -2,5 -108 2029 Leksand 7496 7286 -2,8 -210 2031 Rättvik 5459 5301 -2,9 -158 2034 Orsa 3593 3449 -4,0 -144 2039 Älvdalen 3385 3389 0,1 4 2061 Smedjebacken 5295 5182 -2,1 -113 2062 Mora 10009 9734 -2,8 -275 2080 Falun 27628 27343 -1,0 -285 2081 Borlänge 23593 25234 7,0 1641 2082 Säter 5145 5111 -0,7 -34 2083 Hedemora 7919 7813 -1,3 -106 2084 Avesta 12003 12360 3,0 357 2085 Ludvika 13724 14324 4,4 600 2101 Ockelbo 2917 2813 -3,6 -104 2104 Hofors 4981 4929 -1,0 -52 2121 Ovanåker 5724 5604 -2,1 -120 2132 Nordanstig 4547 4510 -0,8 -37 2161 Ljusdal 9379 9469 1,0 90 2180 Gävle 49026 51169 4,4 2143 2181 Sandviken 18853 19294 2,3 441 2182 Söderhamn 13268 13690 3,2 422 2183 Bollnäs 13650 13757 0,8 107 2184 Hudiksvall 18417 18270 -0,8 -147 2260 Ånge 5058 4859 -3,9 -199 2262 Timrå 8237 8492 3,1 255 2280 Härnösand 12770 12835 0,5 65

(44)

2284 Örnsköldsvik 26604 26716 0,4 112 2303 Ragunda 2824 2732 -3,3 -92 2305 Bräcke 3337 3160 -5,3 -177 2309 Krokom 6390 6527 2,1 137 2313 Strömsund 6208 5938 -4,3 -270 2321 Åre 5770 5968 3,4 198 2326 Berg 3433 3316 -3,4 -117 2361 Härjedalen 5788 5505 -4,9 -283 2380 Östersund 32438 32723 0,9 285 2401 Nordmaling 3241 3195 -1,4 -46 2403 Bjurholm 1056 1091 3,3 35 2404 Vindeln 2492 2443 -2,0 -49 2409 Robertsfors 3025 2964 -2,0 -61 2417 Norsjö 1998 1947 -2,5 -51 2418 Malå 1608 1519 -5,5 -89 2421 Storuman 3113 2977 -4,4 -136 2422 Sorsele 1348 1253 -7,0 -95 2425 Dorotea 1495 1429 -4,4 -66 2460 Vännäs 4082 4122 1,0 40 2462 Vilhelmina 3560 3543 -0,5 -17 2463 Åsele 1559 1549 -0,6 -10 2480 Umeå 61306 58750 -4,2 -2556 2481 Lycksele 6372 6178 -3,1 -194 2482 Skellefteå 35116 35090 -0,1 -26 2505 Arvidsjaur 3511 3267 -7,0 -244 2506 Arjeplog 1513 1443 -4,6 -70 2510 Jokkmokk 2496 2389 -4,3 -107 2513 Överkalix 1861 1714 -7,9 -147 2514 Kalix 8312 7848 -5,6 -464 2518 Övertorneå 2490 2228 -10,5 -262 2521 Pajala 3224 3038 -5,8 -186 2523 Gällivare 9317 8836 -5,2 -481 2560 Älvsbyn 4125 3934 -4,6 -191 2580 Luleå 38583 38353 -0,6 -230 2581 Piteå 20126 19649 -2,4 -477 2582 Boden 14393 14162 -1,6 -231 2583 Haparanda 5045 4625 -8,3 -420 2584 Kiruna 11345 11361 0,1 16 Riket 4637636 4747606 2,4 109970

(45)
(46)

Figure

Figur 1 Befolkningsutveckling, riket, 1990–2015
Tabell 1 Befolkningsutveckling i regioner och större städer (2005–2015)  Region  2005  2015  Ökning  2005–15   (antal)  Ökning  2005–15 (%)  Riket  9 047 752  9 851 017  803 265  8,9  Storstockholm  1 889 945  2 231 439  341 494  18,1  Storgöteborg  879 29
Tabell 2 Kommuner med störst relativ befolkningstillväxt (2005–2015)
Figur 2 Bostäder, riket, 1990–2015
+7

References

Related documents

Man fick soda (natriumkarbonat) från sodasjöar och bränd kalk (kalciumoxid) tillverkades genom bränning av kalksten (kalciumkarbonat). Natriumhydroxiden användes till

Ambitionen har varit att genom ett pilotfall undersöka möjligheten för en kommun att införa ett ledningssystem för trafiksäkerhet ­ inte att konkret implementera ISO 39001 på

(Tänkbara mål: All personal ska genomgå Säkerhet på väg utbildningen var 5:e år. Alla maskinförare ska ha rätt körkort för sina fordon).. Upphandling

Därefter gjordes inbromsning med ett väjningsmoment.  För att få ett överraskningsmoment så fick förarna åt vilket håll de skulle väja först när de hade

Two existing national databases formed the basis of this study, the Swedish TRaffic Crash Data Acquisition (STRADA) and the Swedish Fracture Register (SFR). STRADA

En undersökning i Adelaide visar att 31 % av fotgängarna kände sig osäkra när de delar gångväg med elsparkcyklister (större andel ju äldre fotgängare), och 29 % av

1A) Oskyddade trafikanter lokaliseras av infrastruktur och övriga tra- fikanter genom en app i smartphone, som både mottar och sänder po- sitioneringsdata till andra trafikanter.

Eftersom kläder och märken är speciellt viktiga i tonåren, men även för många vuxna, skulle man kunna locka fler att fortsätta använda hjälm om det fanns hjälmar som var lite