INGA ELGQVIST-SALTZMAN
Att vända på bilden
Kvinnors slingriga vägar mellan studier, arbete och omsorg
om familjen skapar svackor i karriärmönstret. Men när diagram met vänds
upp och ned förvandlas dalarna till tydliga kullar som saknas i männens livslinjer.
Sådana strategiska omkastningar är kännetecknande för många
feministiska forskarmödor.
Quinnokönet åter; .. har härstädes ingen öfning i det sistnämnde (skrifnings- och räkningskonsten) förmodligen och enligt föregifvande av det goda skälet, att det i anseende till dess göromål och yrken icke behöfVer sådant och vid förspillan af tid i såda-na öfningar icke finner någon nytta och nöje der-vid, då nödvändigt blef åsidosatt.1
I b ö r j a n av 1800-talet. trettio år f ö r e d e n obli-gatoriska folkskolans i n f ö r a n d e , f o r m u l e r a d e k y r k o h e r d e Hem Joh Gummerus i Högbv på Ö l a n d dessa r a d e r n ä r h a n som alla a n d r a landsortspräster besvarade en e n k ä t f r å n 1812 års u p p f o s t r i n g s k o m m i t t é . Frågan gällde bar-n a u bar-n d e r v i s bar-n i bar-n g e bar-n s tillståbar-nd i f ö r s a m l i bar-n g e bar-n m e n också skillnader mellan flickors o c h poj-kars villkor. K y r k o h e r d e n låter förstå att ö l a n d s f l i c k o r n a själva valde b o r t att lära sig skriva och r ä k n a för att h i n n a m e d a n d r a vik-tiga "göromål och yrken":
De kunna förrätta med färdighet allanhanda utar-beten, baka bröd, spinna, väfva sy m m och då de ej äro sinnade att i en stad stå i någon bod, eller under väntan deraf och i sysslolöshet fördrifva tiden, lämna de förnuftigtvis alla sådana göromål och yrken åt Städernas mera belefvade och upplystare innevånare, hvilkas klenare kropps constilution, och andra omständigheter icke tillåta dem ett tungt arbete
D å t i d e n s utbildningsansvarige finner flickor-nas val o c h bortval f ö r n u f t i g a . H u r skulle det a n n a r s gå m e d d e klena s t a d s i n n e v å n a r n a - d e skulle "i brist och n ö d förgås" o m inte kvin-n o r kvin-n a pä lakvin-ndsbygdekvin-n s t a kvin-n kvin-n a d e vid sikvin-na syss-lor! En s e n t i d a uttolkare kan k o n s t a t e r a att samhällsansvar och o m s o r g o m a n d r a är m e d
i bilden n ä r kvinnors b e h o v av u t b i l d n i n g b e d ö m s !
Sedan detta skrevs h a r mycket hänt på utbild-ningsområdet. I d a g står alla d ö r r a r i ut-bildningssystemet ö p p n a för kvinnor och m ä n f r å n alla samhällsgrupper och regioner. Kvinn-liga s t u d e r a n d e är i m a j o r i t e t i högskolan. D a g e n s d e b a t t h a n d l a r o m att skapa jäm-ställdhet också i f o r s k a r u t b i l d n i n g o c h i hög-skolans l e d n i n g s f u n k t i o n e r . Vad h a r vi f ö r k u n s k a p o m k v i n n o r n a s ut-bildningsvägar o c h utbildningsval u n d e r d e b å d a sekel som snart passerat s e d a n G u m m e -rus skrev n e d sina s y n p u n k t e r på kvinnors o c h m ä n s u t b i l d n i n g o c h samhällsuppgift? Vilka e f f e k t e r h a r u t b i l d n i n g s r e f o r m e r n a - såväl d e n s o m d å f ö r b e r e d d e s som alla s e n a r e - fått f ö r kvinnors livsmönster? Vad vet vi o m h u r k v i n n o r n a själva upplevt d e f ö r ä n d r i n g a r som skett?
Ger utbildning jämställdhet'?
I ett internationell h a n d b o k o m flickors o c h kvinnors u t b i l d n i n g i skilda d e l a r av världen reser d e n a m e r i k a n s k a u t b i l d n i n g s f o r s k a r e n
Gail I' Ketty f r å g a n varför d e n stadigt ö k a n d e
k v i n n o a n d e l e n i u t b i l d n i n g inte får g e n o m -slag i kvinnors liv o c h position i samhället.- I slutet av 1980-talet f a n n Kelly att utvecklingen verkade h a stagnerat såväl vad gäller a n d e l e n kvinnor i betalt a r b e t e som d e r a s ställning i politiken. I n o m u t b i l d n i n g e n föreföll könsse-g r e könsse-g a t i o n e n på h ö könsse-g r e nivå inte ha minskat u t a n s n a r a r e ökat i takt m e d att a n d e l e n kvin-n o r på lägre kvin-nivåer ökat. Detta f r a m g i c k av ekvin-n j ä m f ö r a n d e i n t e r n a t i o n e l l analys som gjorts av
Kelly och Sheila Slaughter? I m å n g a länder var det fler kvinnor än m ä n som b ö r j a d e högsko-leutbildning m e n överallt i världen var majo-riteten av kvinnliga högskolestuderande kon-c e n t r e r a d e till vård, undervisning okon-ch huma-niora. Kvinnor valde företrädesvis kortare, m i n d r e statusgivande och m i n d r e lönsamma utbildningar. På forskarutbildningsnivå var kvinnoandelen låg - genomsnittligt omkring e n tredjedel och bland universitetslärarna m i n d r e än 20 procent.
Kelly och Slaughter f a n n flera förklaringar till den f o r t g å e n d e könssegregeringen. Insti-tutionella merit- och kompetenskriterier står inte sällan i strid m e d officiella jämställdhets-mål. Neutrala, ej könsriktade policyåtgärder har visat sig gynna m ä n m e r än kvinnor. Kvin-nor missgynnas också av kvalifikations- och karriärbegrepp som bortser ifrån familj- och omsorgsuppgifter. Den akademiska forskar-miljön är hierarkiskt uppbyggd m e d starka täv-lingsmoment som appellerar m e r till manliga värderingar. Det behövs en internationell forskningsagenda, där såväl teori- som metod-utveckling fokuserar kvinnors kunskap, erfa-r e n h e t e erfa-r och väerfa-rdeerfa-ringaerfa-r.
Suzanne Stiver Lie och Lynda Malik har i en
studie av "könsklyftan" i h ö g r e utbildning fun-nit att starka kvinnorörelser och statliga jäm-ställdhetsåtgärder inte nämnvärt reducerat gapet mellan kvinnor och m ä n .4 De
konstate-rar att den könsolika f ö r d e l n i n g e n av makt och privilegier illustreras mycket väl av förhål-landen i den akademiska världen i de sjutton länder de studerat.
Grus i maskineriet ?
H u r ser det då ut i N o r d e n som länge haft ett stadgat internationellt rykte som jämställdhe-tens hemvist på j o r d e n ? U n d e r 1980-talet del-tog jag i det s k Hekla-projektet som studera-d e h u r h ö g r e utbilstudera-dning och utbilstudera-dningsre- utbildningsre-f o r m e r påverkat kvinnors liv och arbete. Där väcktes en rad frågor o m h u r kvinnors
kom-petens tillvaratas.5 En u p p f ö l j n i n g av
universi-tetsutbildade i Danmark, Norge, Finland och Sverige visade att bilden av kvinnornas kom-petensutveckling var betydligt m e r komplex än m ä n n e n s . Kvinnornas karriärer var m i n d r e
förutsägbara. M e d a n m ä n n e n s karriärmöns-ter generellt d o m i n e r a d e s av heltidsstudier och heltidsyrkesarbete uppvisade kvinnorna olika f o r m e r av kombinationer av stildier, arbete och omsorgsarbete. Kvinnors karriär-mönster gav generellt betydligt m i n d r e utdel-ning i lön och status och sammanfattutdel-ningsvis föreföll karriärsystemet i dagens samhälle betydligt m e r gynnsamt för m ä n än för kvin-nor.
U n d e r d e senaste d e c e n n i e r n a har åtskilli-ga jämställdhetsåtgärder satts in för att påver-ka en sned könsfördelning i utbildning och arbetsmarknad. Många försök h a r gjorts att påverka flickors och kvinnors utbildningsval. Den sneda könsfördelningen har inte sällan förklarats m e d att flickor valt fel och irratio-nellt. Kvinnornas val har betraktats som grus i maskineriet i ett rationellt utbildningssystem.
Utbildning i livslinjeperspektiv
I en u p p f ö l j n i n g av svenska kvinnor som gått i skola u n d e r 1950- och 1960-talets utbildnings-expansion var frågeställningen h u r det utbild-ningsutbud som r e f o r m e r n a skapat utnyttja-des av en generation kvinnor, för vilka alla vägar tycktes stå ö p p n a .6 P-pillret h a d e givit
kvinnorna bättre möjligheter än någonsin tidi-gare att b e s t ä m m a över sin fertilitet och och staten h a d e tagit ett ö k a n d e ansvar för barn-omsorgen. Kvinnorna förväntades vara jäm-ställda i världens mest jämjäm-ställda land!
U p p f ö l j n i n g e n visade att m å n g a av kvin-n o r kvin-n a h a d e valt typiska kvikvin-nkvin-noyrkekvin-n, flertalet arbetade deltid, ytterst få i n n e h a d e l e d a n d e poster eller var politiskt aktiva. Flertalet kvin-nor gick ut och in, fram och tillbaka mellan utbildning, yrkesverksamhet och h e m a r b e t e . I stället för d e raka spår som utbildningsrefor-m a t ö r e r n a dragit u p p h a d e utbildningsrefor-m å n g a kvinnor valt slingriga stigar. Gängse
förklaringsmodel-ler gav inte utrymme för m å n g a av de val och beslut som var centrala i kvinnors liv.
Ett första steg i utvecklingen av vår arbets-modell blev att i enkäter och intervjuer inklu-dera frågor inte bara o m utbildnings- och yrkeskarriär utan också o m utbildningstradi-tion i familjen, o m familjemönster och o m vik-tiga aktiviteter och händelser i livet. En s k
livs-I hr livs-I a Hansson. Ur Mina ungar. Dagbok från en byskola, LTs förlag.
linjefråga blev ett bra verktyg. D e n bestod helt enkelt av en tidslinje f r å n 18 till 60 år p å vilken k v i n n o r n a u p p m a n a d e s att m ä r k a u t n ä r d e studerat (hel- eller halvtid), n ä r d e yrkesarbe-tat (hel- eller halvtid) samt n ä r d e varit h e m m a för vård- o c h o m s o r g s u p p g i f t e r . På s a m m a linje skulle d e pricka in t i d p u n k t e r för byte av civilstånd, för b a r n a f ö d s l a r samt a n d r a viktiga h ä n d e l s e r i privatlivet. Också f r a m t i d a p l a n e r k u n d e u t m ä r k a s på livslinjen.
De tillfrågade k v i n n o r n a v e r k a d e u p p s k a t t a att få b e r ä t t a o m sina utbildnings- och yrkes-beslut i ett helhetsperspektiv o c h inte b a r a o m o u p p n å d d a mål eller ä n d r a d e p l a n e r . Flera gav uttryck f ö r tillfredsställelse över möjlighe-ten att "sitta n e r o c h tänka över sina liv".
Livslinjen följdes u p p m e d intervjuer, i vissa fall gavs tillfälle att skriftligt berätta m e r o m sina liv. D a t o r t e k n i k e n g j o r d e d e t också möj-ligt att g ö r a grafiska beskrivningar av olika k v i n n o g r u p p e r s livslinjer exempelvis i f o r m av kurvor över h u r heltidsarbete, deltidsarbete och h e m a r b e t e f ö r d e l a d e sig över å r e n f ö r olika g r u p p e r . S å d a n a kurvor k u n d e a n v ä n d a s i j ä m f ö r a n d e studier i vårt n o r d i s k a projekt.
I sina svar och k o m m e n t a r e r till livslinjefrå-gan d i s k u t e r a d e kvinnor o f t a r e p r o b l e m som h ä n g d e s a m m a n m e d k o m b i n a t i o n e n av yrkes-a r b e t e och h e m än u t b i l d n i n g s p r o b l e m .
En kvinna, som vi kan kalla Karin, verbali-s e r a d e d e d o l d a konflikter verbali-som m å n g a i d e n n a g e n e r a t i o n , för vilken alla d ö r r a r ö p p n a t s , ä n d å tycks h a upplevt:
Jag tycker att jag sedan jag fick barn för en ständig kryssning mellan kvinnofrigörelsens och arbetsli-vets krav på mig som yrkeskvinna samt ansvar för hem och familj.
/ . . . / Jag har aldrig riktigt fått ihop de båda hal-vor jag rämnade i när mitt barn föddes! Det är två liv. Det anser jag beror mycket på hur samhället ser ut i dag. Det händer inget i hemmavärlden, allt det intressanta sker på jobben.
Karin h a d e frivilligt valt att a r b e t a deltid, en lösning som v a n n t e r r ä n g u n d e r 60- o c h 70-talen. Deltid var som m å n g a kvinnor a n g e r "bra f ö r familjen m e n dåligt f ö r kvinnors kar-riärer". Enligt Karin var d e t e n plågsam upp-levelse "... att spela m e d i ett system som vid-m a k t h å l l e r ojävid-mlikhet. B a r n e n i n d o k t r i n e r a s
När diagrammet för kvinnors livslinjer färgläggs och vänds upp och ned förvandlas svackorna i deras karriärer till gröna kullar. En strategisk omkast-ning av männens diagram avslöjar platta och oin-tressanta livsmönster.
Kvinnor
Män
P r o c e n t P r o c e n t H e l t i d s a r b e t e Deltidsarbete A r b e t e och studier Heltidsstudier Deltidsstudier H e m a r b e t e till synen p å m a m m o r som halvgod arbetskrafto c h samhället n e d v ä r d e r a r d e n som j o b b a r deltid..."
Karin såg en lösning i att b å d a f ö r ä l d r a r n a m i n s k a r p å sin arbetstid i p r o d u k t i o n e n f ö r att dela på ansvaret f ö r sina b a r n o c h h o n överta-lade också sin m a k e att a r b e t a deltid. Detta var en ovanlig lösning i b ö r j a n av 1980-talet m e n helt i linje m e d svenska j ä m l i k h e t s s t r ä v a n d e n som sedan slutet av 60-talet h a d e a r b e t a t f ö r att stärka såväl k v i n n o r n a s ställning p å arbets-m a r k n a d e n soarbets-m arbets-m ä n n e n s i h e arbets-m arbets-m e t .8 Karins
och a n d r a kvinnors livshistorier fick oss att u n d r a o m r e f o r m p o l i t i k e r n a i sin strävan att anpassa h ö g r e u t b i l d n i n g till a r b e t s m a r k n a -d e n ö v e r b e t o n a t -d e t avlöna-de p r o -d u k t i v a a r b e t e t och förbisett oavlönat r e p r o d u k t i v t arbete.
Jämställdhetsmålet i teori och verklighet
Det svenska jämställdhetsmålet i n n e b ä r att kvinnor o c h m ä n h a r lika rättigheter, skyldig-h e t e r ocskyldig-h m ö j l i g skyldig-h e t e r att
- ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende - vårda hem och barn
- delta i politiska, fackliga och andra aktiviteteter i samhället.'1
H u r förverkligas d e t t a m å l i u n g a e k o n o m e r s o c h t e k n o l o g e r s liv? D e n n a f r å g a ställdes i en a n n a n studie som ingick i civildepartementets jämställdetsprojekt.1 0 Ett h u n d r a u n g a
kvin-n o r o c h t v å h u kvin-n d r a u kvin-n g a m ä kvin-n som kvin-nyss b ö r j a t sina studier vid teknisk högskola o m b a d s 1987 att besvara "livslinjefrågan" o c h b e r ä t t a o m sina f r a m t i d s p l a n e r vad gäller såväl a r b e t e som familjeliv.1 1
K o p p l i n g e n m e l l a n yrkesliv och familjeliv var mycket tydlig i d i a g r a m m e n för k v i n n o r n a s livslinje o c h mycket svag i m ä n n e n s . De m a n -liga t e k n o l o g e r n a p l a n e r a d e väl så m å n g a b a r n som k v i n n o r n a m e n f r i k o p p l a d e d e m f r å n yrkeskarriären. M ä n n e n d i s k u t e r a d e i sina k o m m e n t e r a r h u r d e skulle g ö r a livet så rikt som möjligt g e n o m en k o m b i n a t i o n av olika typer av a r b e t e m e d resor o c h hobbies, m e d a n k v i n n o r n a oftast d i s k u t e r a d e h u r d e skulle få k o m b i n a t i o n e n yrke o c h familj att gå i h o p . I livslinjekurvorna f r a m t r ä d d e d e t t a som
plane-rade svackor i linjen för heltids yrkesarbete. Att m ä n som regel frikopplar yrkeskarriär från familj framgick m e d ä n n u större tydlighet i en studie o m f a t t a n d e m ä n och kvinnor exa-m i n e r a d e från e k o n o exa-m l i n j e n vid U exa-m e å uni-versitet 1964-1984.12 I karriärhänseende
åter-fanns m ä n n e n som regel på ledningsnivå m e d a n kvinnorna ofta stannade på assistent-nivå, trots att d e h a d e samma förkunskaper och genomgått samma utbildning. Familje-bilden visade att m ä n n e n ofta h a d e fler barn än kvinnorna. Löneskillnaderna mellan man-liga och kvinnman-liga e k o n o m e r var stora och de ökade m e d varje barn kvinnorna fick.
Livslinjegraferna visade ett tydligt könsmön-ster. Kvinnobilderna var g e n o m g å e n d e m e r a komplicerade m e d olika kombinationer av utbildning, yrke och familjeomsorger. Män-nens betydligt m e r a okomplicerade diagram passade de forskningsmodeller som då var gängse i utbildningsforskningen. Eftersom m ä n varit normgivande såväl som subjekt som objekt i utbildningsforskningen är det kanske inte så egendomligt att forskningen huvud-sakligen ägnat sig åt utbildning i relation till heltidssysselsättning m e d a n a n d r a aspekter i jämställdhetsmålet lämnats d ä r h ä n .
Att vända på bilden
Svackorna i kvinnornas yrkesarbeteslinjer blev föremål för m å n g a mätningar och jämförelser i våra nordiska livslinjestudier tills vi en dag blev varse att vi var fast i samma forskningsmo-dell som vi kritiserade, nämligen att det pro-duktiva arbetet stod i fokus och a n d r a aktivi-teter b e h a n d l a d e s som avvikelser. 1 ett försök att uppvärdera kvinnors livsmönster b ö r j a d e vi vända u p p och n e d på våra diagram. När vi färglade d e m f r a m t r ä d d e på kvinnornas bilder en tydlig grön kulle som knappast var skönjbar i m ä n n e n s bilder. Den inspirerade forskarna till nya frågor. I f u r samverkar perioder av pro-duktivt och repropro-duktivt arbete till kompe-tensutvecklingen och vad har d e n pedagogis-ka teoribildningen för b e g r e p p som beskriver den processen? H u r tillgodoräknas i dag den kunskap som inhämtas på den "gröna kullen"? Innefattar k o m p e t e n s b e g r e p p e t , som i dag bli-vit ett slagord i utbildningsplaneringen, också
kunskaper som behövs för vård av h e m och barn och för politiska och sociala aktiviteteter i samhället?
När livslinjebilderna fokuserat det produk-tiva arbetet var vi u p p t a g n a av att mäta svack-o r n a i kvinnsvack-ornas livslinjebilder. Nu blev vi i stället varse de e n a h a n d a mansbilderna. Med kvinnornas liv som n o r m k u n d e vi betrakta m ä n n e n och problematisera deras livsmönster och gängse karriärmodeller.
Vilken k o m p e t e n s k o m m e r att efterfrågas i det postindustriella samhället m e d ö k a n d e krav på flexibilitet och anpassningsförmåga? H u r k o m m e r kunskaper från olika livsfaser och olika livserfarenheter att värderas i ett samhälle som uppvisar a n d r a arbetsmarknads-och utbildningsstrukturer? K o m m e r ett mas-kulint tävlingskarriärsystem i f r a m t i d e n att ersättas m e d en f o r m d ä r social f ö r m å g a och estetisk kreativitet värderas mer? K o m m e r om-sorgsarbete och omsorgsrationalitet att upp-graderas?
Våra strävanden att frigöra oss från model-ler som utgår ifrån d e n manliga n o r m e n , att försöka vända på bilden och låta kvinnors livs-mönster vara n o r m e n är k ä n n e t e c k n a n d e för m å n g a feministiska forskarmödor. Den femi-nistiska diskursen innehåller m å n g a debatter o m värdet och logiken i omkastade bilder. Den australiensiska forskaren Joan Eveline b e t o n a r det pedagogiska värdet av att feminister gör "strategiska omkastningar", eftersom nya och omkastade bilder kan stimulera nytänkande och frigöra energi.1 3
/ /istoriska "titt-hål"
I min utbildningsforskning har jag arbetat m e d att försöka vända på bilden av kvinnor som "grus i maskineriet" till att bli betraktade som "navet i hjulet" i viktiga samhällsproces-ser. Ett utbildningshistoriskt perspektiv har hjälpt mig att frigöra mig från modeller som betraktar kvinnor som p r o b l e m som stör maskineriet i ett väloljat utbildningssystem.
O m det är så att utbildningsreformer u n d e r ett expansionsskede överdimensionerat an-passningen till a r b e t s m a r k n a d e n , h u r ser d å utbildningspolitiken ut i ett längre perspektiv? O c h u r kvinnornas perspektiv, h u r har
kvin-n o r k u kvin-n kvin-n a t akvin-nväkvin-nda sikvin-n utbildkvin-nikvin-ng i yrkes-verksamhet och k o m b i n e r a d e n n a m e d familj och m e d samhällsengagemang u n d e r olika tidsperioder?
Folkskolläraryrket, det första yrke eller pro-fession i Sverige till vilken kvinnor fick statlig utbildning och samma l ö n e f ö r m å n e r och ställ-ning som m ä n , har varit studieobjekt i det sk Rostad projektet.1 4 En tvärvetenskaplig
for-skargrupp har följt några lärarinnegeneratio-ner utbildade pä Rostadseminariet i Kalmar, som var ett av de första folkskollärarinnesemi-narierna. Rostad har blivit ett historiskt titthål i våra livslinjestudier.
Livslinjemodellen hjälpte oss att frilägga och jämföra yrkesmönster och familjemönster över tid. Livslinjerna för lärarinnor utbildade på 1920-talet visade att liera l ä m n a d e sitt hel-tidsarbete när de gift sig. Det ansågs på den tiden opassande att lärarinnorna fortsatte att arbeta som gifta kvinnor. "De tog b r ö d e t u r m u n n e n på d e m som bättre behövde det. En gift kvinna skulle försörjas av sin man".
Lärare utbildade på 1940-talet k u n d e kom-binera arbete och familj, vilket illustrerades i en o b r u t e n linje för heltidsarbete. Växande barnkullar m e d f ö r d e lärarbrist och de kvinn-liga lärarna h a d e ingen svårighet att få hjälp m e d barnpassning och hushållsarbete från a n d r a kvinnor i samhället.
Mönstret i 1960-talskullen skilde sig från tidigare kullar. Som Karins livshistoria tidiga-re visat slingrar sig 60-talslärarinnorna f r a m mellan utbildning, yrkesarbete och hemarbe-te. De trappar n e d sin heltidstjänstgöring i sko-lan, delvis b e r o e n d e på den lagstadgade för-äldraledigheten, delvis på g r u n d av möjlighe-ter att arbeta deltid.
U n d e r d e n tidsperiod som våra kurvor över livsmönster omfattar, har yrkesarbetande kvin-n o r haft olika förutsättkvin-nikvin-ngar att behålla sikvin-n tjänst, ta ledigt, o r d n a barnomsorg. Det har varit en period m e d stora f ö r ä n d r i n g a r i lag-stiftade möjligheter för kvinnor att kombine-ra yrkesarbete m e d familj m e n också i inställ-ning till sex och samlevnadsfrågor. Rostadpro-jektets enkäter och livshistorier h a r givit insikt inte bara i h u r kvinnornas ramar förändrats utan också o m skiftande ideologiska föreställ-ningar bl a o m barns plats i samhället.
Etno-logiska intervjuer och livshistorier gav infor-mation om vilka strategier l ä r a r i n n o r n a an-vänt för att påverka och f ö r ä n d r a .1 5
Nav et i hjulet
En av rostadlärarinnorna e x a m i n e r a d 1929 visade sig vara en god e x p o n e n t för de yrkes-kvinnor som runt tiden för första världskriget tog aktiv del i politiken för att lösa konflikten mellan "kvinnornas två roller i samhället" och som i likhet m e d Alva Myrdal t r o d d e på ett rationellt sätt att lösa ekvationen.1 6 Rut Holms
berättelse om h u r h o n k o m b i n e r a d e yrke, familj och ett o m f a t t a n d e socialt och politiskt e n g a g e m a n g har i den s a m m a n f a t t a n d e redo-visningen av Rostadprojektet fått bli det led-motiv mot vilket ideologiska föreställningar och f ö r d o m a r speglats.1' Rut som u n d e r hela
sin skoltid aldrig m ö t t en gift lärarinna blev Rostadseminariets första fästmö och k ä m p a d e hårt och strategiskt för att k u n n a behålla sitt yrke som gift kvinna. Den m ö d e r n e unge ingen-jör som h o n h a d e vid sin sida stödde h e n n e aktivt inte minst g e n o m att ta sin del av föräld-raansvaret för makarnas fyra barn.
Ruts livshistoria visar h u r r e f o r m e r på ut-bildningens, a r b e t s m a r k n a d e n s och familjens o m r å d e f ö r ä n d r a r lärarinnornas r a m a r radi-kalt i ett 50-årsperspektiv. Den visar också att lärarinnorna ingalunda var passiva åskådare till d e n n a förändringsprocess. Rut och h e n n e s kamrater tog aktiv del i samhällsutvecklingen som lärare och politiskt medvetna medborga-re, m e n också som kvinnor.
Rostadstudien f a n n att tjugo- och trettio-talslärarinnorna visade en yrkesprofil som "var fascinerande i sin kombination av den profes-sionella och kvinnliga rollen".1 8 L ä r a r i n n o r n a
var kulturbärare och förändringsagenter i kraft av sina kvinnliga e r f a r e n h e t e r i kombi-nation m e d en gedigen professionell utbild-ning. U n d e r arbetets g å n g blev det allt m e r u p p e n b a r t att det inte gick att isolerat b e d ö m a olika roller. Det var integrationen av deras arbete som lärarinna, kvinna och m e d b o r g a r e som visade sig intressant. I samspelet mellan produktivt och reproduktivt arbete blev lärar-i n n o r n a kulturbärare och navet lärar-i hjulet lärar-i vlärar-iktlärar-i- vikti-ga samhällsförändrinvikti-gar.
En historisk studie av en kvinnlig yrkespro-fession ledde f r a m till en bred socialhistorisk analys där kvinnors skiftande livsmönster visa-d e sig interagera m e visa-d f ö r ä n visa-d r a visa-d e samhälls-strukturer.
Offer för forskning
U n d e r våra rostadstudier k u n d e m i n a forskar-kollegor och jag m e d förvåning konstatera att det fanns mycket litet forskning o m kvinnliga lärare trots att undervisning vid sidan av vård är det yrkesområde, som drar till sig merpar-ten av kvinnor världen över. Den amerikanska lärarforskaren Sari Knopp Biklen, som sedan 1980 arbetat m e d deltagande observationer av kvinnliga lågstadielärare i USA, har reflekterat över detta faktum.1-' Utbildningssociologer
och feminister visade ringa intresse för kvinn-liga lärare när forskning om kvinnoarbete kom igång på 1970-talet. Det var kvinnor som var klart exploaterade som fick uppmärksam-het. Begreppsmässigt tillhörde lärarna ett oin-tressant mellanskikt, de var inte arbetare och tillhörde inte det l e d a n d e skiktet. Därtill kom att politiskt progressiva pedagoger såg lärare som företrädare för konservativa krafter som r e p r o d u c e r a d e kulturella och sociala värde-ringar. I litteraturen beskrevs kvinnliga lärare som m e r e n g a g e r a d e av bjärteangelägenheter än av intellektuella aktiviteter. Det ansågs m e r a adekvat att j ä m f ö r a d e m m e d medlem-mar i ett h a r e m än arbetare i ett företag. I en forskningsmodell som kontrasterade arbete och familj blev de kvinnliga lärarna som h a d e familj klassade som o e n g a g e r a d e av sitt yrke. Biklen säger att h o n beslöt sig för att "rädda" lärarinnorna u r samhällsforskarnas grepp. I sin forskning sökte hon kunskap om h u r lära-r i n n o lära-r n a själva betlära-raktade sitt ylära-rke, vad alära-rbe- arbe-tet bestod i och betydde för d e m och vilken plats det fyllde i deras liv. När Biklen i post-strukturalistisk a n d a analyserar sin egen forsk-ning kan hon konstatera att h o n sett lärarin-n o r som "offer" b å d e för forskare och allmälärarin-n- allmän-het och atl h e n n e s forskningsmodell innebar att lärarna studerats i relation till d e m som haft makt över d e m . Nästa lika viktiga e t a p p för h e n n e blir att studera lärarnas relationer till d e m d e h a r makt över — b a r n e n - och se h u r
barn upplever läraryrket. En seglivad före-ställning o m läraryrket som ett husligt yrke återspeglar enligt Biklen k ö n s o r d n i n g e n m e n också barns sociala position i vår kultur.
Biklen reflekterar över de emotionella såväl som intellektuella d i l e m m a n som möter lära-rinneforskaren som både vill stötta de kvinnor, vars karriär h o n u n d e r s ö k e r och förhålla sig kritisk till d e m .
Stereotypa bilder
I e n översikt över lärarforskning i Australien, Kanada, England och USA konstaterar Alison
Prentice och Marjorie Theobold att kvinnliga
lära-re lyst m e d sin frånvaro i huvudfåran av histo-risk utbildningsforskning.-0 I d e n m å n de
f ö r e k o m m e r skildras de ofta i f o r m av stereo-typa bilder. När Prentice och T h e o b o l d efter-lyser en helhetsbild av kvinnliga lärares situa-tion n ä m n e r d e kunskap om innehållet i lärar-arbetet men också o m lärarinnors emancipa-tionsprocesser och motståndsstrategier. De anser också att vi behöver analyser av könsar-betsfördelningen före u p p k o m s t e n av statliga skolsystem. Frånvaron av historisk kunskap kan leda till felaktiga u p p f a t t n i n g a r o m hän-delseförloppet u n d e r senare år, framhåller Prentice och T h e o b o l d i sin översikt över lärar-forskning i anglosachsiska länder.
T h e o b o l d har studerat kvinnor som tog i besittning det sociala och ekonomiska utrym-me som bildades när den australienska staten b ö r j a d e inrätta folkskolor.-' De första lärarin-nornas utsatthet när de tog sig in på m ä n n e n s o m r å d e i d e n koloniala kulturen h a r beskrivits i g r i p a n d e livshistorier. Arkivstudier har hjälpt historikern T h e o b a l d att rekonstruktera lärar-innerollen och d e identitetskriser som upp-stod i kollisionen mellan uppgiften som hus-tru, dotter och statens tjänare. Dessa tidiga lärarinnor k u n d e inte sätta något n a m n på det som T h e o b a l d beskriver som en "existentiell m a r d r ö m " . H o n drar slutsatsen att n ä r d e n australiensiska staten använde sig av lärarpar i sitt undervisningsarbete övertogs också köns-relationerna i familjen. Faderns patriarkala auktoritet överfördes till skolan och d ä r m e d också mäns auktoritet över kvinnor.
Svenska läromästarinnor
I jämförelse m e d Theobalds australiensiska lärarinnor framstod tidiga svenska folkskollä-rarinnor, som jag träffat på d e m i Rostadpro-jektet, som betydligt m e r a självständiga och m e d en starkare ställning i samhället. Vilken betydelse h a d e härvidlag vårt äktenskapsmön-ster med m å n g a ogifta kvinnor i befolkningen och relativt sen äktenskapsålder?-- Man kan också fråga sig vad det betydde att de svenska kvinnorna h a d e en stark ställning som bärare av lästraditioner i det undervisningsprogram som föregick d e n obligatoriska folkskolan.
När jag arbetat m e d svaren på 1812 års enkät o m barnaundervisningen har jag träffat på m å n g a "läromästarinnor" och "pigor och inhy-ses hustrur m e d toligt sinnelag och gudfruk-tigt leverne" som var viktiga m e d a r b e t a r e i det kyrkliga undervisningsprogrammet som lärde m ä n och kvinnor att läsa före d e n obligatoris-ka folkskolans i n f ö r a n d e .2 3
Det är mycket som tyder på att kvinnor haft en avsevärt större betydelse för utvecklingen än dagens utbildningshistoria visar. För att för-stå läs- och skrivkunnighetens historia i vårt land behöver vi k ä n n a till kvinnornas utbildningsinsatser säger professorn i b a r n a u n d e r -visningens historia, EgilJohansson. 24
I projektet Kvinnliga aktörer i pedagogisk
prak-tik har vi 1111 möjlighet att rekonstruera
lärar-innelivet för några av de kvinnliga pionjärer som b ö r j a d e studera för att bli lärare i d e n svenska folkskolan, när Kalmarseminariet, som ett av d e första i landet, ö p p n a d e sina por-tar för kvinnor 1860.2;' I ett internationellt
per-spektiv finns a n l e d n i n g att reflektera över det faktum att svenska staten så tidigt erbjöd kvin-nor en m e d m ä n likvärdig yrkesutbildning som — åtminstone till en b ö r j a n — ledde till yrkesutövning på lika villkor som m ä n .2 6 En
rekonstruktion av några av pionjärernas livs-mönster b ö r k u n n a öka kunskapen om lärar-inneprofession och kvinnoliv i ett historiskt perspektiv.
Hur förändras femininiteten ?
Tillträde till utbildning och möjligheter att f ritt få välja i ett allt rikare kunskapsutbud h a r
varit viktiga och omskrivna temata. D ä r e m o t har mycket litet skrivits o m vad som h ä n d e r kvinnorna när de inträder g e n o m tidigare stängda dörrar och grindar. H u r påverkas femininiteten, frågar d e n australiensiska fattaren Alison MackinnonI studier av de för-sta kvinnorna som fick sin utbildning vid Ade-laideuniversitetet i Australien försöker h o n rekonstruera kvinnornas "subjektivitet" och studera h u r den feminina identiteten uppstod i relation till olika "diskurser".2 8 De första
kvin-n o r kvin-n a på ukvin-niversitetet levde i korsdraget mel-lan diskurserna att vara kvinna och att vara rationell, t ä n k a n d e varelse. När Mackinnon analyserar h u r kvinnorna löste de konflikter som uppstod, förklaras kvinnornas beslut att inte gifta sig och bilda familj utan att leva i olika f o r m e r av b e r o e n d e f ö r h å l l a n d e till andra kvinnor. Lockelsen att få betraktas som en rationell, t ä n k a n d e varelse var mycket stor för de kvinnor som vid 1800-talets slut b ö r j a d e på universiteten, även om dagens kritiska dis-kurs betraktar den kunskap dessa kvinnor fick tillgång till som mycket begränsad. G e n o m att kvinnorna fick tillgång till analysredskap så-som a r g u m e n t a t i o n och kritiskt ifrågasättande k u n d e så s m å n i n g o m traditionella bilder av kvinnans roll dekonstrueras. Mackinnon fram-håller att det finns en dold diskurs som pion-järkvinnorna i utbildningsmhället varit starkt involverade i, nämligen att transformera de sociala relationerna mellan k ö n e n . Pion-j ä r e r n a s sätt att lösa komplexa konflikter mel-lan personligt liv och professionellt liv har hjälpt deras syster- och brorsdöttrar att flytta ut i världen ("move out into the world"). Liksom Virginia Woolf och Jane Roland Martin sätter h o n in kvinnornas utbildningsval i ett generationsperspektiv och diskuterar långsik-tiga effekter.2 9
Problemet att leva i manligt definierade strukturer och samtidigt kritisera d e m u r ett feministiskt perspektiv gäller också högskole-världen. Kan ett historiskt perspektiv hjälpa dagens kvinnor vid universiteten att analysera aktuella identitetskriser - kanske finns fort-farande en viss motsättning mellan diskursen alt vara kvinna och diskursen att vara rationell, t ä n k a n d e varelse? Det kan vara lättare att se maktkonstellationer och k ä n n a igen
nella konflikter i en a n n a n tid och ett a n n a t samhälle.
Flera av d e forskare j a g citerat i d e n n a arti-kel h a r visat h u r frågor o m konstruktionen av femininitet och maskulinitet historiskt och kulturellt blivit alltmer centrala i deras utbild-ningsforskning. Också svensk utbildnings-forskning e r b j u d e r möjligheter till sådana stu-dier. Rostadanalysen av lärarinnor utbildade på 1920-talet visade till exempel h u r dessa aktivt tog del i det " m o d e r n a " projektet som också i n n e f a t t a n d e föreställningar o m en ny maskulinitet.
När feministiska utbildningsforskare pläde-rar för studier av subjektivitet exempelvis i f o r m av kvinnors livshistorier måste vi också vara b e r e d d a att kritiskt d e k o n s t r u e r a våra egna livserfarenheter och deras påverkan på d e n forskning vi utför och saluför. Den engel-ska utbildnings- och kvinnoforengel-skaren Gal/y
Weiner m e n a r att självbiografiska berättelser
kan hjälpa oss att se f ö r ä n d r i n g a r i ett histo-riskt perspektiv och på samma gång ge oss en ram där personliga val och tillfälligheter kan placeras.'50
För egen del har jag h a f t a n l e d n i n g att pro-blematisera vilken betydelse min egen träning som socialarbetare i kombination m e d admi-nistrativt arbete u n d e r d e n stora "reformkaru-sellen" haft för mitt sätt att definiera forsk-ningsfrågor. Var det d e n sociala träningen som fick utbildningsadministratören att rea-gera e m o t rationella och företagsekonomiska modeller som b e h a n d l a d e människor som genomsnitt och utvärderade utbildning i ter-m e r av i n p u t och output? Mitt intresse för sater-m- sam-spelet mellan familjemönster och karriär h a r förmodligen också påverkats av mitt eget livs-f ö r l o p p m e d sen livs-familjebildning elivs-fter en dit-tills oproblematisk utbildnings- och yrkeskar-riär.
Kan ett självkritiskt förhållningssätt hjälpa for-skaren att få en större ö p p e n h e t för olika infalls-vinklar och forskaransatser och att erkänna komplexiteten i mänskliga erfarenheter?
Att dekonstruera. och rekonstruera
Kvinnors utbildningshistoria sedd i ett ideolo-giskt och filosofiskt perspektiv kan hjälpa oss
att förstå h u r könsidentitet och könsdifferen-ser skapas och vidmakthålles säger d e n ameri-kanska utbildningsfilosofen J a n e Roland Mar-tin. I sitt eget författarskap har h o n knutit s a m m a n dagsaktuella utbildningsfrågor m e d den debatt som förts sedan antiken om kvin-nors och mäns utbildning, o m dess innehåll, f u n k t i o n e r och plats i samhället. Med dagens terminologi kan m a n säga att h o n dekonstru-erar vårt m o d e r n a utbildningssystem g e n o m att lägga d e n begreppsapparat vi använder oss av u n d e r luppen. Vad är egentligen en bildad person? H u r definierar vi undervisning och inlärning? Vilka kunskaper och värderingar prioriteras i våra läroplaner? Varför är kun-skaper k n u t n a till vård, o m s o r g och relationer hänvisade till utbildningar som leder till semi-professioner, inte till topprofessionerna i sam-hället?
Dekonstruktionen blir en u t m a n i n g att ifrå-gasätta och rekonstruera. Med ö k a n d e vålds-tendenser i samhället f r a m f ö r ö g o n e n föreslår Martin ä n d r i n g a r i den amerikanska skolans läroplan så att även pojkar och m ä n ska lära sig att axla sin clel av samhällets emotionella arbe-te och ta sin del av ansvaret för h e m m e t . 1 b o k e n Changing the Educational Landscape är budskapet att utbildningslandskapet måste ändras så att flickor och kvinnor ska k u n n a andas fritt och må bra. 5'
Martins tilltro till en feministisk diskurs i utbildningen delas av Weiner som talar om d e n u t m a n i n g som ett feministiskt perspektiv m e d f ö r för alla som arbetar på utbildningsfäl-tet. Weiner b e t o n a r vikten att bygga vidare på befintlig feministisk kunskap och epistemolo-gi m e n också att utnyttja lärdomar ifrån prak-tiken och ifrån politiskt arbete och nätverks-byggande.
Kvinnorna i utbildningsprocessionen
I b ö r j a n på förra seklet hävdade högbyprästen i sitt svar på dåtidens statliga utredningsenkät att kvinnorna inte h a d e något att h ä m t a f r å n nya utbildningsprojekt. Vid d e n n a tidpunkt var rollfördelningen given mellan m a n och kvinna, stad och land och dåtidens utbild-ningsansvarige såg inte n å g o n a n l e d n i n g att g e n o m ett utbildningsprojekt ä n d r a på d e n
givna rollfördelningen. När h a n fortsättnings-vis skriver " O m något barn röjer åstundan, håg och böjelse till större framsteg på Studiernas bana, skickas det i Skolan eller Gymnasium i Calmar..." är barn liktydigt m e d pojke, flickor h a d e inte tillträde till d e n lärda skolan. Studiernas bana skulle ä n n u länge vara stängd för kvinnor.
Ä n n u n ä r Rut h u n d r a år senare började sko-lan var valmöjligheterna för flickor små och vägarna svårforcerade. Yrkesutbildning var f ö r e n a d m e d stora ekonomiska u p p o f f r i n g a r och i hög grad b e r o e n d e på familjens ekono-mi och värdeprioriteringar. Flickornas h ö g r e utbildning betraktades länge som en privat angelägenhet. När kvinnor fick tillträde till statlig lärarutbildning i Sverige var universite-tens portar ä n n u stängda. Det innebar, enligt
Gunhild Kyle, ett radikalt brott i ett traditionellt
g e n u s m ö n s t e r n ä r en g e m e n s a m kunskaps-karriär för auktoritetspositioner i samhället tillskapades i och m e d att kvinnor fick tillträ-de till universitet 1873. Att tillträ-det var ett äventyr-ligt och långt ifrån lyckosamt företag att ge sig in i d e n akademiska världen h a r Ann-Sojie
()hlander\isat när h o n lyft f r a m de första
sven-ska kvinnliga forsven-skarpionjärernas
livshistori-e r . 3 2
I dag är flickor och kvinnor i majoritet bland d e m som examineras från d e n svenska hög-skolan, som 1111 inkluderar lärarutbildning på alla nivåer i utbildningshierarkin. De ekono-miska villkoren är formellt sett lika för alla, lik-som konkurrensmöjligheter via betyg eller högskoleprov. Det talas i dag mycket o m vik-ten att tillvarata d e n kvinnliga forskarreserven. De uppföljningar av kvinnor och m ä n inom högskolan som redovisats här, visar emellertid att det ä n n u är långt kvar innan jämställdhets-målet uppnåtts i realiteten.
Ett historiskt perspektiv avslöjar att repro-duktiva uppgifter alltid spelat en central roll vad gäller kvinnors relationer till utbildning. Kvinnors f ö r m å g a att f ö d a barn användes u n d e r en tid som a r g u m e n t e m o t kvinnors för-måga att utföra intellektuellt arbete. De kvin-n o r som så s m å kvin-n i kvin-n g o m k ä m p a d e sig till pro-fessionell utbildning måste till en början avhäl-la sig från att bilda familj. När de kombinera-de yrke och familj fick d e lösa ekvationen
arbe-te och familj privat och diskret och vara bered-da att ständigt m ö t a misstrogna a r g u m e n t om att "något måste bli lidande".
De strategier som kvinnor tillgripit för atl accepteras i tidigare manliga utbildningar och professioner h a r därför of ta karaktäriserats av t e n d e n s e r att m i n i m e r a skillnaderna. J o a n Eveline h a r nyligen avslutat en komparativ stu-die av svensk och australiensisk jämställdhets-politik. H o n hävdar att alltför litet uppmärk-samhet ägnats åt de fördelar m a n n e n har i vårt samhälle.3 3 Fokuseringen på bilden av
kvin-nors nackdelar m e d f ö r inte sällan att nackde-larna betraktas som egenskaper hos kvinnor. H e n n e s r e s o n e m a n g verkar ha relevans för utbildningsområdet.
NOTER
' 1812 års uppfostringskommitté. Uppgifter från konsis-torierna. EIIb:6. Kommittéarkiv före 1900. Riksarkivet. - Kelly, Gail P (red) International Handbook of Women \
Education, Greenwood press, New York 1989.
' Kelly, Gail P and Slaughter, Sheila (red) Women 's Higher
Education in Comparative Perspective, Klnwer Academic
Publ, Dordrecht, 1991.
4 l ie, Suzanne and Malik. I .ynda (red),'The Gender Gap
in Higher Education". World Yearbook of Education, Kogan Page 1994.
111KI A, Högre utbildningsreformers effekter på kvin-nors liv och arbete, var namnet på ett projekt som under 1980-talet stöddes av Nordisk samarbetsnämnd för sam-hällsvetenskaplig forskning. Några av studierna har publicerats i boken Bjerén, Gunilla och Elgqvist-Saltz-man, Inga (red), Gender and Education in a t .ife
Perspec-tive, Avebury, Aldershot 1994.
fl lOR-projektet (Idé och realitet bakom
utbildningsreformer på högskolenivå) finansierades av HSKR 1979 -1983. Jfr bl a artiklar i Tvärsnitt 1980:1, i Nordisk
Pedagogiknr 1 1987, Higher Education 1988:17, Gender and Education 1992 1-2 samt arbetsrapporter utgivna vid
pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. ' Andersson, Yvonne & Elgqvist-Saltzman, Inga,
"Hög-skoleutbildning, yrkeskarriär och familjemönster".
Ar-betsrapport, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
1984.
8 Dahlström, Edmund (red), The Changing Role of Men
and Women, Boston 1981.
9 Lathund om jämställdhet, SCB, Stockholm. 1990.
10 Projektet hette Kvinnors utbildnings- och yrkeskarriär i ett
livsperspektiv och finansierades av Arbetsmarknads- och
Civildepartementet 1987-1991. Det var förlagt till peda-gogiska institutionen vid Umeå universitet.
11 Jfr Leander, Gunilla, arbetsrapport "Varifrån, Varför,
framtidsdröm-mar" samt Elgqvist-Saltzman, Inga, "Svackor och gröna kullar", Arbetsrapport Pedagogiska lust., Umeå univer-sitet 1991. Jfr också Elgqvist-Saltzman, I, "Declines and green liills. Competence development in a life per-spective" i Bjerén 8c Elgqvist-Saltzman, op cit p 133-156. ' - Jfr Blomkvist, Ulla, "Umeåekonomerna. En studie med ton
vikt på jämförelser mellan manliga och kvinnliga ekonomers Yrkeskairiärer"Arbetsrapport, Umeå universitet 1990. Jlr
också hänvisningar i not I I.
'•'Eveline, Joan, "ReflecUng on reversals: an Australian view" i Bjerén 8c Elgqvist-Saltzman, op cit p 157 -170.
1-1 Rostadprojektet finansierades med medel från
Riks-bankens Jubileumsfond 1982 -1985. Projektet som var ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Kalmar och Umeå Universitet har avrapporterats i en serie arbets-rapporter. Projektet sammanfattas i boken Elgqvist-Saltzman, Inga, Kvinna, Lärarinna, Människa, Carlsson
1993.
15 Dahllöf, Tordis, "Rostadlärarinnan som kulturbärare
-en etnologisk arbetsrapport", Rostadprojektets rapportserie
5, Högskolan i Kalmar och Umeå universitet, 1987.
!(> Myrdal, Alva och Gunnar, Kris i befolkningsfrågan. Stock-holm, Bonniers 1934.
''Elgqvist-Saltzman, I, Lärarinna, Kvinna, Människa, Carlssons förlag 1993.
, 8J f r Dahllöf, op cit.
19 Biklen, Sari Knopp, "Feminism, Methodology and
Point ofView in the Study of Women who Teach" i Lyn Yates, Feminism and Education, Melbourne Studies in Education 1993.
20 Prentice, Alison and Theobold, Marjorie (red), Women
who taught. Perspectives on the History of Women and Teaching, University of Toronto Press 1991.
- ' Theobold, Marjorie, "Writing the lives of women tea-chers: problems and possibilities" i Yates, Lyn, Feminism
and Education, op cit, s 39-50.
2 2J f r Rosenbeck, Bente, "Det bor också kvinnor i det
euro-peiska huset", Kvinnovetenskaplig Tidskrift nr 21994 sid46
-57.
- '' Enligt prästernas svar på 1812 år uppfostringsenkäts f rå-gor om barnundervisningens tillstånd i landet i Kalmar och Växjö stift jfr not 1.
2 1 Johansson, Egil, "Women and the Reading Tradition
around 1700. Examples from Sweden and Germany" i Odora, W (ed), Women and literär), Svenska Unesco-rådets skriftserie 1992:1, Stockholm.
25 Projektet finansieras av IISFR och är förlagt till peda-gogiska instutionen i Umeå. I projektet ingår några his-toriska nedslag i Kalmarseminariets historia. Livs-historier rekonstrueras med hjälp av kyrkboksmaterial som framtages i samarbete med Rut och Egil Johans-son, Umeå.
26 j fr Florin, Christina, Kampen om katedern.
Feminiserings-och professionaliseringsprocessen inom den svenska folksko-lans lärarkår 1860 - 1906. Almqvist 8c Wiksell, Umeå
1987.
2 7 Mackinnon, Alison, "Nowhere to plant the sole of the
foot" i L. Yates , op cit, s 22-38, 1994.
2 8 Mackinnon, Alison, The New Women, Adelaide's Early
Women Graduates, Wakefield Press 1986.
2 9 J f r Jane R. Martins artikel i detta n u m m e r av
Kvinno-vetenskaplig Tidskrift.
•Kl Weiner, Gaby, Feminisms in Education, O p e n University Press 1994.
'' Martin, Jane Roland, Changingtheeducationallandscape. Rothledge 1994.
Ohlander, Ann-Sofie, "Kvinnnliga äventyrare? De första kvinnorna vid universiteten".Tvärsnitt ni 3-4, 1994. 33 p
'veline, Joan, The Politics of Advantage, Diss, Murdoch University 1995. S L M M A R V H o w h a v e r e f o r m s of e d u c a t i o n a f f e c t e d t h e lives a n d living c o n d i t i o n s of w o m e n ? W h y a r e w o m e n ' s e d u c a t i o n a l r o u t e s o f t e n w i n d i n g a n d t h e i r c a r e e r p a t t e r n s f r a g m e n t e d ? T h e s e a r e s o m e q u e s t i o n s dis-c u s s e d in a n o r d i dis-c e d u dis-c a t i o n a l r e s e a r dis-c h p r o j e dis-c t . A life-line m e t h o d o l o g y h a s b e e n u s e d in o r d e r to c o m e to g r i p s with t h e fact t h a t w o m e n o f t e n a r e r e g a r d e d as p r o b l e m s , a s g r a v e l in t h e m a c h i n e r y o f a r a t i o n a l e d u c a t i o n a l p l a n n i n g . By t u r n i n g t h e life-l i n e curves of w o m e n u p s i d e - d o w n a n d c o life-l o u r i n g t h e d e c l i n e s t h e y a p p e a r e d as g r e e n hills. M e n s life line curves a p p e a r e d in r e v e r s e d f o r m as flat a n d u n i n t e r e s t i n g .
S t u d i e s o n d i f f e r e n t g e n e r a t i o n s of w o m e n teac h e r s have b e e n h e l p f u l , i n v e s t i g a t i n g h o w e d u teac a -tional policies in a historical p e r s p e c t i v e have view e d r e p r o d u c t i v e d u t i e s in society a n d h o view e d u c a t e d a n d p r o f e s s i o n a l w o m e n h a v e b e e n a b l e to c o m b i n e w o r k a n d family t h r o u g h o u t t i m e . A c o n c l u sion is t h a t it is in t h e i n t e r a c t i o n b e t w e e n p r o d u c -tive a n d r e p r o d u c t i v e d u t i e s t h a t w o m e n t e a c h e r s h a v e b e e n c u l t u r a l c a r r i e r s a n d "the h u b of t h e w h e e l " in i m p o r t a n t societal c h a n g e s . I n t e r n a t i o n a l r e s e a r c h shows that historical s t u d i e s o n w o m e n in h i g h e r e d u c a t i o n gives v a l u a b l e k n o w l e d g e o n t h e c o n s t r u c t i o n of f e m i n i n i t y a n d masculinity. T h e m o d e r n f e m i n i s t d i s c o u r s e is of g r e a t vallie f o r c h a n g i n g e d u c a t i o n a l policy a n d w i d e n i n g e d u c a -tional r e s e a r c h . Inga Elgqvist-Saltzman Sandby 1132 S-380 74 Löttorp
