Delbetänkande av Utredningen om sammanhållen
information inom vård och omsorg
Stockholm 2021
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).
Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021 ISBN 978-91-525-0009-5
Socialdepartementet Lena Hallengren
Genom beslut den 27 juni 2019 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (dir. 2019:37).
Till särskild utredare förordnades från och med den 1 oktober 2019 ordföranden i Arbetsdomstolen Sören Öman.
Som sakkunniga i utredningen förordnades från och med den 15 december 2019 ämnesrådet Jimmy Järvenpää, kanslirådet Henrik Moberg och departementssekreteraren Jenny Wada, samtliga vid Socialdepartementet, samt departementssekreteraren Ingela Alverfors, Infrastrukturdepartementet.
Som experter förordnades från och med den 15 december 2019 avdelningsdirektören Suzanne Isberg, Integritetsskyddsmyndighe-ten (f.d. Datainspektionen), jurisIntegritetsskyddsmyndighe-ten Maria Jacobsson, E-hälso-myndigheten, juristen Manólis Nymark, Inera AB, juristen Pål Resare, Sveriges Kommuner och Regioner, och juristen Cecilia Östergren, Socialstyrelsen. Ingela Alverfors entledigades från upp-draget från och med den 15 maj 2020 och ersattes från och med den 18 maj 2020 av kanslirådet Nils Fjelkegård, Infrastrukturdeparte-mentet.
Som sekreterare i utredningen har arbetat kammarrättsassessorn Ingrid Floderus från och med den 1 oktober 2019, hovrättsassessorn Magdalena Pettersson från och med den 30 november 2019 och hovrättsassessorn Karin Hagaeus från och med den 1 januari 2020. Magdalena Pettersson avslutade sitt arbete som sekreterare den 31 juli 2020. Hovrättsassessorn Sara Fröding Linebäck har arbetat som sekreterare i utredningen från och med den 28 september 2020.
Härmed får utredningen överlämna delbetänkandet
Informa-tionsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4).
Pål Resare, Manólis Nymark och Maria Jacobsson har lämnat ett särskilt yttrande.
Utredningsarbetet fortsätter enligt direktiven (dir. 2019:37 och dir. 2020:112) med återstående utredningsfrågor.
Stockholm i januari 2021 Sören Öman
/Ingrid Floderus Karin Hagaeus
Sammanfattning ... 25 1 Författningsförslag ... 41
1.1 Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och
kvalitetsuppföljning ... 43 1.1.1 Förslag till lag (0000:000) om sammanhållen
vård- och omsorgsdokumentation och
kvalitetsuppföljning ... 43 1.1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454)
om behandling av personuppgifter inom
socialtjänsten ... 63 1.1.3 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen
(2008:355) ... 64 1.1.4 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) ... 73 1.2 Begränsad sekretessbrytande bestämmelse inom
socialtjänsten ... 78 1.2.1 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) ... 78 1.3 Generell sekretessbrytande bestämmelse inom
socialtjänsten ... 79 1.3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454)
om behandling av personuppgifter inom
socialtjänsten ... 79 1.3.2 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
1.4 Sekretessbrytande bestämmelse för utlämnanden från
offentlig till privat hälso- och sjukvård ... 85
1.4.1 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ... 85
2 Utredningsarbetet och delbetänkandet ... 87
2.1 Utredningsarbetet ... 87
2.2 Delbetänkandets disposition ... 88
BAKGRUND ... 91
3 Reglering av skyddet för personuppgifter på internationell nivå ... 93
3.1 Kort bakgrund ... 93
3.2 Regeringsformen ... 94
3.3 Internationell nivå ... 97
3.3.1 FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna .... 97
3.3.2 Europakonventionen ... 97
3.3.3 Dataskyddskonventionen ... 98
3.4 Europarådets rekommendationer ... 100
3.4.1 Inledning ... 100
3.4.2 Europarådets rekommendation om skyddet för hälsouppgifter ... 100
3.4.3 Rekommendation om skyddet för uppgifter i medicinska databanker ... 102 3.5 EU-stadgan ... 102 4 Dataskyddsförordningen ... 105 4.1 Inledning ... 105 4.2 Dataskyddsförordningens syfte... 106 4.3 Dataskyddsförordningens tillämpningsområde ... 107
4.4 Definitioner ... 108 4.4.1 Personuppgifter ... 108 4.4.2 Behandling av personuppgifter ... 109 4.4.3 Register ... 110 4.4.4 Den personuppgiftsansvarige ... 110 4.4.5 Samtycke ... 114
4.4.6 Andra definitioner av intresse i dataskyddsförordningen ... 116
4.5 Grundläggande principer vid behandling av personuppgifter ... 117
4.5.1 Principen om ändamålsbegränsning (finalitetsprincipen) ... 118
4.5.2 Principen om uppgiftsminimering ... 118
4.5.3 Principen om integritet och konfidentialitet ... 119
4.6 Rättsliga grunder för behandling av personuppgifter ... 119
4.6.1 Inledning ... 119
4.6.2 Arbetsuppgift av allmänt intresse ... 120
4.6.3 Nödvändighetskravet ... 122
4.6.4 Grunden måste vara fastställd i nationell rätt ... 123
4.7 Utlämnande av personuppgifter och förhållandet till offentlighetsprincipen... 124
4.8 Känsliga personuppgifter ... 125
4.8.1 Förbudet att behandla känsliga personuppgifter och möjligheten till undantag ... 125
4.8.2 Uppgifter om hälsa ... 126
4.8.3 Undantag för att få behandla känsliga personuppgifter inom vård och omsorg ... 128
4.9 Bestämmelser som ger rättigheter till den registrerade ... 133
5 Sekretess och tystnadsplikt ... 135
5.1 Kort bakgrund ... 135
5.2 Allmänt om sekretess och tystnadsplikt ... 136
5.3 Sekretess gäller mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar ... 137
5.4 Sekretess och tystnadsplikt inom hälso- och sjukvården ... 138
5.5 Sekretess och tystnadsplikt inom socialtjänsten ... 139
5.6 Sekretessbrytande regler inom hälso- och sjukvård och socialtjänst ... 140 6 Patientdatalagen ... 143 6.1 Allmänt om patientdatalagen ... 143 6.2 Patientdatalagens tillämpningsområde ... 144 6.3 Patientdatalagens förhållande till dataskyddsförordningen ... 145
6.4 Tillåtna ändamål för behandling enligt 2 kap. 4 § patientdatalagen ... 146
6.4.1 Inledning ... 146
6.4.2 Vårddokumentation (2 kap. 4 § 1 och 2 PDL) .... 147
6.4.3 Annan dokumentation (2 kap. 4 § 3 PDL) ... 147
6.4.4 Kvalitetssäkring (2 kap. 4 § 4 PDL) ... 148
6.4.5 Administration m.m. (2 kap. 4 § 5 PDL) ... 149
6.4.6 Statistik (2 kap. 4 § 6 PDL) ... 149
6.4.7 Principen om ändamålsbegränsning (finalitetsprincipen, 2 kap. 5 § PDL) ... 149
6.4.8 Den enskildes inställning till behandling av personuppgifter ... 150
6.5 Vårdgivares personuppgiftsansvar enligt patientdatalagen ... 152
6.6 Elektroniska former för att lämna ut personuppgifter ... 153
6.6.1 Inledning ... 153
6.6.2 Direktåtkomst ... 155
6.6.3 Elektronisk åtkomst ... 156
6.6.4 Utlämnande på medium för automatiserad behandling ... 156
6.7 Sammanhållen journalföring ... 158
6.8 Villkor för att göra uppgifter tillgängliga genom sammanhållen journalföring ... 159
6.9 Förutsättningar för att mottagande vårdgivare ska få behandla uppgifter som gjorts tillgängliga genom
sammanhållen journalföring ... 161
6.9.1 Grundläggande förutsättningar ... 161
6.9.2 Aktuell patientrelation ... 162
6.9.3 Kan antas ha betydelse för patientens vård eller behandling ... 163
6.9.4 Patienten samtycker till det ... 164
6.10 Sekretess för uppgifter som ingår i system med sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvården ... 165
6.11 Bestämmelser om kvalitetsregister ... 168
7 Dokumentation av personuppgifter inom socialtjänsten ... 171
7.1 Allmänt om socialtjänsternas verksamhet och deras behandling av personuppgifter ... 171
7.2 Krav på att dokumentera uppgifter inom socialtjänsten .... 172
7.3 Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, SoLPUL ... 174
7.3.1 Inledning ... 174
7.3.2 När behandling av personuppgifter är tillåten inom socialtjänsten ... 175
7.3.3 Vilken typ av personuppgifter som får behandlas inom socialtjänsten... 176
7.4 Personuppgiftsansvar inom socialtjänsten ... 177
7.5 Utlämnande av uppgifter mellan personuppgiftsansvariga inom socialtjänsten ... 178
8 Reglering av ansvar för vård och omsorg och samverkan mellan vård och omsorg ... 181
8.1 Inledning... 181
8.2 Centrala reformer på vård- och omsorgsområdet... 182
8.3.1 Inledning ... 184
8.3.2 Regionernas ansvar för hälso- och sjukvård ... 185
8.3.3 Kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård .... 186
8.3.4 Krav på god kvalitet och kvalitetsuppföljning ... 187
8.4 Allmänt om socialtjänstens verksamhet ... 188
8.4.1 Inledning ... 188
8.4.2 Socialtjänstens tre huvudfunktioner ... 189
8.4.3 Utredning och beslut om behovsprövade insatser ... 190
8.4.4 Bistånd eller service ... 191
8.4.5 Krav på god kvalitet och kvalitetsuppföljning ... 191
8.5 Socialtjänstens insatser för äldre och personer med funktionsnedsättningar ... 192
8.5.1 Inledning ... 192
8.5.2 Socialtjänstens insatser för äldre enligt socialtjänstlagen ... 192
8.5.3 Socialtjänstens insatser till äldre enligt annan lagstiftning ... 194
8.5.4 Socialtjänstens insatser för funktionshindrade enligt socialtjänstlagen ... 195
8.5.5 Hemtjänst och dagverksamhet ... 196
8.5.6 Socialtjänstens insatser enligt LSS... 197
8.5.7 Informationshantering inom socialtjänstens verksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättningar ... 199
8.5.8 Omfattningen av socialtjänstens insatser för äldre och personer med funktionsnedsättningar ... 200
8.6 Ansvaret när privata utförare utför vård och omsorg ... 201
8.7 Regelverk om samverkan i hälso- och sjukvård och socialtjänst ... 203
8.7.1 Allmän samverkan ... 203
9 Tidigare utredningsförslag ... 209
9.1 Äldre utredningar ... 209
9.2 Anpassningen till dataskyddsförordningen ... 210
9.3 Digitaliseringsrättsutredningen ... 211
9.4 Integritetskommittén ... 211
9.5 Styrning för en mer jämlik vård ... 212
9.6 Rätt information i vård och omsorg ... 213
9.7 Framtidens socialtjänst ... 214
10 Pågående utredningsarbete ... 217
10.1 Utredningen samordnad utveckling för god och nära vård... 217
ÖVERVÄGANDEN och FÖRSLAG ... 219
11 Strukturförändringar som påverkar förutsättningarna att bedriva hälso- och sjukvård och socialtjänst ... 221
11.1 Inledning... 221
11.2 Fler olika utförare av verksamheterna än tidigare ... 221
11.3 Demografin förändras med en ökande andel äldre personer ... 223
11.4 Den digitala utvecklingen leder till både nya möjligheter och nya utmaningar ... 224
11.5 Regelverket behöver anpassas ... 225
12 Sammanhållen omsorgsdokumentation inom socialtjänsten för äldre och personer med funktionsnedsättningar ... 229
12.1 Inledning... 229
12.2 Behovet av informationsutbyte ... 231
12.2.2 Den beslutande nämnden behöver ta del av
utförares och andra nämnders dokumentation ... 232
12.2.3 Olika utförare behöver utbyta uppgifter ... 235
12.2.4 Dagens informationsöverföring ... 235
12.2.5 Sammanfattande synpunkter ... 236
12.3 En avvägning mellan behov och integritetsrisker ... 238
12.3.1 Bakgrund... 238
12.3.2 Olika former av elektroniskt utlämnande ... 240
12.3.3 Risker med direktåtkomst ur ett sekretessperspektiv ... 242
12.3.4 Risker med direktåtkomst ur ett dataskyddsperspektiv ... 243
12.3.5 Övriga risker med direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande ... 246
12.3.6 Vilken form av elektroniskt utlämnande bör väljas? ... 246
12.3.7 Förutsättningarna för elektroniskt utlämnande behöver författningsregleras ... 250
12.3.8 Regleringen bör utformas med sammanhållen journalföring som förebild ... 252
12.3.9 Föreslagna integritetsstärkande åtgärder ... 253
12.3.10 Utredningens samlade avvägning mellan behov och risk för integritetsintrång ... 256
12.3.11 Reglering i lag ... 258
12.3.12 Konsekvensbedömning avseende dataskydd ... 259
13 Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst ... 263
13.1 Inledning ... 263
13.2 Behovet av informationsutbyte ... 265
13.2.1 Bakgrund... 265
13.2.2 Behovet vid samverkan och samordnade vårdplaner ... 266
13.2.3 Hälso- och sjukvårdens behov av elektronisk åtkomst till socialtjänstens dokumentation ... 267
13.2.4 Socialtjänstens behov av elektronisk åtkomst till hälso- och sjukvårdens dokumentation ... 270
13.2.5 Dagens informationsöverföring ... 272
13.2.6 Sammanfattande synpunkter ... 273
13.3 En avvägning mellan behov och integritetsrisker ... 274
13.3.1 Integritetsrisker ... 275
13.3.2 Föreslagna integritetsstärkande åtgärder ... 279
13.3.3 Utredningens samlade avvägning mellan behov och risk för integritetsintrång ... 283
13.3.4 Reglering i lag ... 287
13.3.5 Konsekvensbedömning avseende dataskydd ... 288
14 Kvalitetsuppföljning med personuppgifter från flera vårdinstanser och omsorgsgivare ... 291
14.1 Inledning... 291
14.2 Direktiven samt avgränsning av uppdraget ... 293
14.3 Utredningen använder begreppet kvalitetsuppföljning ... 295
14.4 De legala förutsättningarna för att behandla personuppgifter för kvalitetsuppföljning inom vård och omsorg ... 297
14.4.1 Innebörden av kvalitet och god kvalitet ... 298
14.4.2 Kvalitetsuppföljning inom en region eller kommun ... 300
14.4.3 Kvalitetsuppföljning som innebär att personuppgifter samlas in från andra regioner och kommuner ... 302
14.5 Behov av personuppgifter från andra vårdinstanser och omsorgsgivare för kvalitetsuppföljning ... 309
14.5.1 Bakgrund ... 310
14.5.2 En vårdinstans behöver samla in personuppgifter från andra vårdinstanser ... 311
14.5.3 En omsorgsgivare behöver samla in personuppgifter från andra omsorgsgivare ... 313
14.5.4 Vårdinstanser och omsorgsgivare behöver samla in personuppgifter från varandra om äldre och personer med funktionsnedsättningar ... 314
14.5.5 Privata vårdinstansers och omsorgsgivares behov av att samla in personuppgifter från
andra vårdinstanser och omsorgsgivare ... 317
14.5.6 Är det nödvändigt att samla in personuppgifter för kvalitetsuppföljning? ... 318
14.5.7 Sammanfattande synpunkter ... 319
14.6 En avvägning mellan behov och integritetsrisker ... 321
14.6.1 Generella integritetsrisker ... 322
14.6.2 Specifika integritetsrisker när man behandlar personuppgifter från olika vårdinstanser och omsorgsgivare ... 322
14.6.3 Föreslagna integritetsstärkande åtgärder ... 323
14.6.4 Utredningens samlade avvägning mellan behov och risk för integritetsintrång ... 327
14.6.5 Reglering i lag ... 328
14.6.6 Krav på en konsekvensbedömning avseende dataskydd ... 329
15 En ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning ... 331
15.1 En ny gemensam lag ... 331
15.1.1 Sammanhållen journalföring och sammanhållen omsorgsdokumentation bör regleras i en ny lag ... 332
15.1.2 Kvalitetsuppföljning bör regleras i en ny lag ... 334
15.1.3 Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning regleras i en ny gemensam lag ... 335
15.2 Bestämmelserna om kvalitetsregister i 7 kap. patientdatalagen flyttas till den nya gemensamma lagen.... 336
15.2.1 Inte heller samordningsnummer får behandlas när det är tillräckligt att använda kodade eller indirekta personuppgifter. ... 338
15.3 Rättslig grund enligt dataskyddsförordningen ... 339
15.3.1 Allmänt om rättslig grund enligt dataskyddsförordningen ... 339
15.3.2 Sammanhållen vård- och
omsorgsdokumentation är förenlig med
dataskyddsförordningen ... 342
15.3.3 Kvalitetsuppföljning ... 345
15.4 Definitioner ... 348
15.5 Förhållandet till annan dataskyddsreglering ... 349
15.5.1 Dataskyddsförordningen ... 349
15.5.2 Dataskyddslagen ... 350
15.5.3 Patientdatalagen ... 352
15.5.4 Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, SoLPUL ... 353
15.5.5 Utlämnande av personuppgifter för behandling för kvalitetsuppföljning ... 353
15.5.6 Sökbegrepp och sammanställningar av personuppgifter i socialtjänstens verksamhet ... 355
16 Bestämmelser om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 359
16.1 Tillämpningsområdet för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 359
16.1.1 Vårdgivares behandling av personuppgifter ... 360
16.1.2 Socialtjänstens behandling av personuppgifter .... 360
16.1.3 Definition av insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar ... 373
16.1.4 Socialtjänst som inte omfattas av sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 374
16.1.5 Dokumentationen ska föras för varje omsorgsmottagare för sig ... 375
16.1.6 Omsorgsmottagare och patient ... 376
16.1.7 Det är frivilligt att använda lagens bestämmelser om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 378
16.2 Innebörden av begreppet omsorgsgivare ... 380 16.2.1 Inledning ... 380 16.2.2 Den som ansvarar för insatser inom
socialtjänsten ... 381 16.2.3 Den som utför insatser inom socialtjänsten ... 383 16.2.4 Omsorgsgivare – en gemensam benämning ... 385 16.3 Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ska
omfatta även annat elektroniskt utlämnande än
direktåtkomst ... 387 16.3.1 Möjlighet till direktåtkomst ... 387 16.3.2 Annat elektroniskt utlämnande än
direktåtkomst ... 388 16.3.3 Allmänt om innebörden av sammanhållen
vård- och omsorgsdokumentation ... 391 16.3.4 Ingen inskränkning i dagens möjligheter till
överföring av information ... 392 16.3.5 Ansvar för dokumentation och handlingar ... 393 16.4 Vilka personuppgifter omfattas av sammanhållen vård-
och omsorgsdokumentation ... 394 16.4.1 Personuppgifter som behandlas för
vårddokumentation ... 394 16.4.2 Personuppgifter som behandlas för insatser
för äldre eller personer med
funktionsnedsättningar ... 395 16.4.3 Personuppgifter som behandlas
i försäkringsmedicinska utredningar ... 396 16.5 Patientens och omsorgsmottarens inflytande vid
sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 397 16.5.1 Patientens och omsorgsmottagarens rätt att
motsätta sig behandlingen ... 398 16.5.2 Spärrade uppgifter ... 403 16.5.3 Uppgift om spärrade uppgifter ... 407 16.5.4 Patientens och omsorgsmottagarens
rätt till information ... 410 16.5.5 Barn och deras vårdnadshavare... 414 16.5.6 Patienter eller omsorgsmottagare som inte
16.5.7 Uppgift om ospärrade uppgifter ... 427
16.6 Vårdgivares tillgång till andras uppgifter genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 436
16.6.1 Ytterligare villkor för behandling av personuppgifter vid sammanhållen journalföring ... 436
16.6.2 Villkor för vårdgivares tillgång till andra vård- och omsorgsgivares uppgifter ... 437
16.6.3 Barn och deras vårdnadshavare ... 438
16.7 Omsorgsgivares tillgång till andras uppgifter genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 439
16.7.1 Villkor för omsorgsgivares tillgång till andra vård- och omsorgsgivares uppgifter ... 439
16.7.2 Omsorgsmottagaren får omsorgsgivarens insatser eller är föremål för utredning om insats ... 441
16.7.3 Uppgifterna ska antas ha betydelse för omsorgsgivarens insatser ... 444
16.7.4 Samtycke ... 444
16.7.5 Barn och deras vårdnadshavare ... 450
16.8 När patienten inte kan samtycka ... 451
16.8.1 Regleringen i patientdatalagen ... 452
16.8.2 Regleringen i den föreslagna lagen ... 455
16.9 När omsorgsmottagaren inte kan samtycka ... 456
16.10 Fara för patientens liv eller hälsa ... 460
16.11 En uttömmande reglering ... 462
16.12 Personuppgiftsansvar vid sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 464
16.12.1 Allmänt om personuppgiftsansvar ... 464
16.12.2 Regleringen av personuppgiftsansvaret vid sammanhållen journalföring ... 465
16.12.3 Personuppgiftsansvaret vid sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 467
16.12.5 Personuppgiftsansvaret om
vård- eller omsorgsverksamhet upphör ... 471
16.13 Patientens och omsorgsmottagarens elektroniska tillgång till sina personuppgifter ... 473
16.13.1 Regleringen i patientdatalagen ... 473
16.13.2 Regleringen i den föreslagna lagen ... 475
16.14 Tilldelning av behörighet för intern elektronisk åtkomst ... 480
16.14.1 Regleringen i patientdatalagen ... 480
16.14.2 Regleringen i den föreslagna lagen ... 481
16.14.3 Alternativ reglering ... 484
16.15 Kontroll av elektronisk åtkomst ... 485
16.15.1 Regleringen i patientdatalagen ... 485
16.15.2 Regleringen i den föreslagna lagen ... 486
16.15.3 Alternativ reglering ... 487
16.16 Säkerheten i övrigt vid behandling av personuppgifter ... 488
16.17 Information om elektronisk åtkomst som förekommit .... 491
16.17.1 Regleringen i patientdatalagen ... 491
16.17.2 Regleringen i den föreslagna lagen ... 492
16.17.3 Alternativ reglering ... 494
16.18 Bevarande och gallring ... 494
16.18.1 Inledning ... 495
16.18.2 Gällande rätt på socialtjänstens område ... 495
16.18.3 Regleringen i patientdatalagen ... 496
16.18.4 Föreslagen reglering ... 499
17 Bestämmelser om kvalitetsuppföljning ... 503
17.1 Tillämpningsområde ... 503
17.1.1 Innebörden av begreppet kvalitetsuppföljning ... 503
17.1.2 Innebörden av begreppet vårdinstans ... 505
17.1.3 Lagen gäller bara vid kvalitetsuppföljning med personuppgifter från flera vårdinstanser eller omsorgsgivare ... 507
17.1.4 Kvalitetsuppföljningen får avse hälso- och sjukvård och socialtjänstens insatser för äldre
och personer med funktionsnedsättningar ... 509
17.1.5 Kvalitetsuppföljning av verksamhet inom regionens eller kommunens ansvarsområde ... 511
17.1.6 Personuppgifter och uppgifter om avlidna får användas för kvalitetsuppföljning ... 521
17.2 Den föreslagna kvalitetsuppföljningen och andra regler om behandling av personuppgifter för kvalitetsändamål inom vård och omsorg ... 523
17.2.1 Skillnaden mellan kvalitetsuppföljning och kvalitetsregister ... 523
17.2.2 Skillnad mellan kvalitetsuppföljning och statistik ... 525
17.2.3 Skillnad mellan kvalitetsuppföljning och forskning ... 526
17.3 Beslut om kvalitetsuppföljning ... 527
17.3.1 Region- eller kommunfullmäktige ska besluta om kvalitetsuppföljning ... 527
17.3.2 Beslutet får inte delegeras ... 530
17.3.3 Beslutets innehåll ... 531
17.3.4 Fullmäktige kan ändra beslutet ... 537
17.3.5 Beslutet kan överklagas enligt formerna för laglighetsprövning i kommunallagen ... 538
17.4 Ändamål ... 539
17.4.1 Primärt ändamål ... 539
17.4.2 Sekundära ändamål ... 540
17.4.3 Personuppgifter som behandlas för kvalitetsuppföljning får inte behandlas för några andra ändamål ... 542
17.4.4 Sättet för att lämna ut eller samla in personuppgifter ... 542
17.5 Patient- och brukarinflytande ... 543
17.5.1 Personuppgifter får inte behandlas för kvalitetsuppföljning om patienten eller omsorgsmottagaren motsätter sig det ... 543
17.5.2 Personer som inte endast tillfälligt saknar
förmåga att ta ställning ... 549
17.5.3 Barn och deras vårdnadshavare... 555
17.6 Information ... 557
17.7 Kryptering ... 560
17.8 Behörighetstilldelning, loggning och kontroll av åtkomst ... 565
17.8.1 Alternativ reglering ... 568
17.9 Känsliga personuppgifter ... 569
17.10 Uppgifter om lagöverträdelser ... 572
17.11 Vårdinstansers och omsorgsgivares åtkomst till tidigare lämnade uppgifter ... 574
17.12 Bevarande och gallring ... 575
17.12.1 Principen om lagringsminimering och nationella bestämmelser om lagringstider ... 575
17.12.2 Nationella bestämmelser om bevarande och gallring ... 577
17.12.3 Fullmäktige ska besluta om lagringsperioden ... 579
17.12.4 Personuppgifterna ska gallras när den lagringsperiod som fullmäktige angett i beslutet har löpt ut ... 579
18 Följdändringar i patientdatalagen ... 583
18.1 Inledning ... 583
18.2 Även annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst ska omfattas ... 583
18.2.1 Upplysningsbestämmelsen i 3 kap. 1 § ... 584
18.2.2 Vårdgivare får ge en patient tillgång genom annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst ... 584
18.2.3 Information till registrerade enligt 8 kap. 6 § ... 585
18.3 Sammanhållen journalföring tas bort ur patientdatalagen ... 586
18.4 Bestämmelserna om nationella och regionala
kvalitetsregister flyttas från patientdatalagen ... 588
18.5 Bestämmelser om kvalitetsuppföljning införs... 589
19 Sekretess och tystnadsplikt vid sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning .... 591
19.1 Bestämmelser som bryter sekretessen mellan vård- och omsorgsgivare vid sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 591
19.1.1 Behovet av sekretessbrytande bestämmelser ... 592
19.1.2 Sekretessbrytande bestämmelse vid sammanhållen journalföring ... 594
19.1.3 Finns det någon tillämplig sekretessbrytande bestämmelse? ... 595
19.1.4 Är det lämpligt med sekretessgenombrott? ... 598
19.1.5 Utformningen av en sekretessbrytande bestämmelse ... 600
19.1.6 Utlämnande från privata vård- och omsorgsgivare ... 603
19.2 Sekretess för uppgift om personliga förhållanden inom socialtjänst vid sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 604
19.2.1 Behovet av en sekretessbestämmelse... 605
19.2.2 Finns det en tillämplig sekretessgrund? ... 609
19.2.3 Behövs det en ny sekretessbestämmelse? ... 609
19.2.4 Intresseavvägning ... 611
19.2.5 Utformningen av en sekretessbestämmelse ... 612
19.2.6 Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter ... 615
19.3 Sekretess för uppgift om personliga förhållanden inom hälso- och sjukvård vid sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ... 617
19.3.1 Behovet av sekretessbestämmelser ... 617
19.3.2 Finns det en tillämplig sekretessgrund? ... 620
19.3.3 Behövs en ny sekretessbestämmelse? ... 620
19.3.4 Intresseavvägning ... 621
19.3.6 Rätten att meddela och offentliggöra
uppgifter ... 623 19.4 Bestämmelser som bryter sekretessen mellan vård- och
omsorgsgivare vid kvalitetsuppföljning över vård- och
omsorgsgivargränser ... 624 19.4.1 Inledning ... 624 19.4.2 Behovet av sekretessbrytande bestämmelser ... 625 19.4.3 Finns det någon tillämplig sekretessbrytande
bestämmelse? ... 626 19.4.4 Är det lämpligt med sekretessgenombrott? ... 630 19.4.5 Utformningen av sekretessbrytande
bestämmelser ... 635 19.4.6 Utlämnande från privata vård- och
omsorgsgivare ... 636
20 Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser inom
hälso- och sjukvård och socialtjänst ... 641
20.1 Inledning ... 641 20.2 Sekretessbrytande bestämmelser för socialtjänsten ... 642 20.2.1 Bakgrund... 642 20.2.2 Sekretess mellan kommunala nämnder ... 644 20.2.3 Sekretess mellan självständiga
verksamhetsgrenar inom en myndighet ... 645 20.2.4 Motiven till den nuvarande sekretessbrytande
bestämmelsen för hälso- och
sjukvårdsmyndigheter inom samma region
eller kommun ... 650 20.2.5 Betänkandet Rätt information på rätt plats i
rätt tid ... 655 20.2.6 Behov av sekretessbrytande bestämmelser ... 662 20.2.7 Finns det någon tillämplig sekretessbrytande
bestämmelse? ... 666 20.2.8 Är det lämpligt med sekretessgenombrott? ... 669 20.2.9 Utformningen av en begränsad
sekretessbrytande bestämmelse ... 682 20.2.10 Utformningen av en generell
20.2.11 Ändringar i SoLPUL till följd av en generell
sekretessbrytande bestämmelse ... 690 20.3 Uppgiftslämnande mellan hälso- och
sjukvårdsmyndigheter och privata hälso-
och sjukvårdsföretag ... 704 20.3.1 Bakgrund ... 705 20.3.2 Sekretess och tystnadsplikt hos hälso-
och sjukvårdsverksamheter ... 706 20.3.3 Finns det någon tillämplig sekretessbrytande
bestämmelse? ... 708 20.3.4 Behov av uppgiftslämnande mellan
hälso- och sjukvårdsmyndigheter och privata
hälso- och sjukvårdsföretag... 711 20.3.5 Är det lämpligt med sekretessgenombrott? ... 714 20.3.6 Utformningen av den sekretessbrytande
bestämmelsen ... 721 20.3.7 Den sekretessbrytande bestämmelsens
påverkan på utlämnanden från privata hälso-
och sjukvårdsföretag ... 724
21 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ... 727
21.1 Ikraftträdande ... 727 21.2 Övergångsbestämmelser ... 728
22 Konsekvenser ... 731
22.1 Inledning... 731 22.2 Konsekvensredovisning enligt kommittéförordningen ... 732 22.3 Konsekvenser för den personliga integriteten ... 734
23 Författningskommentar ... 737
23.1 Sammanhållen vård och omsorgsdokumentation och
kvalitetsuppföljning ... 737 23.1.1 Förslaget till lag om sammanhållen vård- och
omsorgsdokumentation och
23.1.2 Förslaget till lag om ändring i lagen
(2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ... 808 23.1.3 Förslaget till lag om ändring i patientdatalagen
(2008:355) ... 809 23.1.4 Förslaget till lag om ändring i offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400) ... 817 23.2 En begränsad sekretessbrytande bestämmelse inom
socialtjänsten ... 829 23.2.1 Förslaget till lag om ändring i offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400) ... 829 23.3 En generell sekretessbrytande bestämmelse inom
socialtjänsten ... 830 23.3.1 Förslaget till lag om ändring i lagen
(2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ... 830 23.3.2 Förslaget till lag om ändring i offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400) ... 841 23.4 Sekretessbrytande bestämmelse för utlämnanden från
offentlig till privat hälso- och sjukvård ... 842 23.4.1 Förslaget till lag om ändring i offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400) ... 842 Särskilt yttrande ... 847
Bilaga
Kort sammanfattning
Utredningen föreslår en ny lag om sammanhållen vård- och om-sorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. Till lagen överförs bestämmelserna i patientdatalagen om sammanhållen journalföring och kvalitetsregister. Det är frivilligt för vårdgivare (statliga myn-digheter, regioner, kommuner och privata företag som ansvarar för eller bedriver hälso- och sjukvård) och omsorgsgivare (myndigheter och privata företag som ansvarar för eller utför insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar) att använda de utökade möjligheter att elektroniskt dela dokumentation som lagen ger. Men väljer de att göra det, måste de följa de integritetsstärkande bestäm-melser som finns i lagen.
Inom socialtjänsten gäller förslagen bara dokumentation om in-satser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar. Den som fått eller får sådana insatser eller som fått eller får behovet av sådana insatser bedömda kallas i lagen omsorgsmottagare.
Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation innebär att vård- och omsorgsgivare får göra dokumentation om patienter och om-sorgsmottagare elektroniskt tillgänglig mellan sig, om personen inte motsätter sig det. Olika utförare och den ansvariga nämnden inom socialtjänsten kan därmed ta del av varandras dokumentation, liksom vårdgivare kan ta del av socialtjänstens dokumentation och vice versa. En förutsättning för att någon inom vården eller omsorgen ska få ta del av dokumentation hos någon annan är dock enligt huvudregeln att patienten eller omsorgsmottagaren samtycker till det. Särskilda regler gäller för de som inte kan samtycka. Patienten eller omsorgsmot-tagaren får ges elektronisk tillgång till sin dokumentation och ska på begäran få information om den elektroniska åtkomst som före-kommit till dokumentationen om honom eller henne.
Kvalitetsuppföljning innebär i lagen uppföljning av kvaliteten på hälso- och sjukvård, som en region eller kommun ansvarar för, och insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar, som en region eller kommun ansvarar för, med hjälp av personuppgifter från flera vårdinstanser (myndigheter och privata företag som ansvarar för eller bedriver hälso- och sjukvård) eller omsorgsgivare. Det är bara fullmäktige i den ansvariga regionen eller kommunen som får besluta om kvalitetsuppföljning. I beslutet ska ett preciserat ändamål med behandlingen av personuppgifter anges, liksom vem som är personuppgiftsansvarig och från vilka personuppgifter kommer att samlas in. Även lagringsperioden för personuppgifterna ska anges, och när perioden löpt ut ska personuppgifterna gallras. Patienter och omsorgsmottagare har rätt att motsätta sig att deras personuppgifter används vid kvalitetsuppföljningen och ska få information om den rätten. Identitetsuppgifter ska så långt det är möjligt vara krypte-rade, och bara så få personer som möjligt får ha tillgång till eventuella krypteringsnycklar. Brottsuppgifter och andra s.k. känsliga person-uppgifter än person-uppgifter om hälsa får bara behandlas med tillstånd av regeringen eller Integritetsskyddsmyndigheten. Personuppgifterna får bara behandlas för kvalitetsuppföljningen, dock att den ansvariga regionen eller kommunen får använda dem för statistik och före-skriven uppgiftsskyldighet får fullgöras.
Vid både sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning gäller vissa integritetsstärkande bestämmelser om tilldelning av behörighet att ta del av personuppgifter, loggning och kontroll av loggar.
Utredningen lämnar vidare två alternativa förslag till en ny sekre-tessbrytande bestämmelse för socialtjänsten. Enligt det ena förslaget får en verksamhet hos en myndighet (nämnd) inom socialtjänsten som avser insatser för äldre eller personer med funktionsnedsätt-ningar lämna uppgifter till andra sådana verksamheter inom samma kommun. Detta förslag förutsätter att de integritetsstärkande be-stämmelserna i förslaget om en ny lag genomförs. Enligt det andra förslaget får alla myndigheter med verksamhet inom socialtjänsten inom samma kommun lämna uppgifter till varandra, om den enskilde inte motsätter sig utlämnandet. Detta förslag förutsätter att ytter-ligare generella integritetsstärkande bestämmelser införs i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, som i huvudsak motsvarar de som finns i patientdatalagen.
Utredningen föreslår slutligen en sekretessbrytande bestämmelse som innebär att en myndighet med hälso- och sjukvårdsverksamhet får lämna uppgifter till en enskild med sådan verksamhet som myn-digheten anlitat, om uppgifterna behövs i den individinriktade hälso- och sjukvården.
Bestämmelserna ska enligt förslaget börja gälla den 1 juli 2022. Eftersom det är frivilligt att använda de möjligheter den nya lagen ger, bedöms lagen i sig inte föra med sig några ekonomiska konse-kvenser.
Representanterna i utredningen från Sveriges Kommuner och Regioner, Inera AB och E-hälsomyndigheten, som generellt är posi-tiva till utredningens förslag, lämnar ett särskilt yttrande på ett par punkter om kvalitetsuppföljning.
Längre sammanfattning
Bakgrund
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har under de senaste decen-nierna genomgått stora strukturförändring. Dessa förändringar har påverkat förutsättningarna för att bedriva hälso- och sjukvård och socialtjänst. Hit hör ökningen av antalet utförare som är verksamma inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, och den demografiska för-ändringen med en ökande andel äldre i befolkningen. Därtill har det skett en snabb teknisk utveckling. Den tekniska utvecklingen, och de effektivitetsvinster som den kan medföra, har lett till en allt högre grad av digitalisering i hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Det har kommit signaler från flera håll om att sättet att bedriva vård och omsorg kommer att behöva förändras för att regioner och kommuner ska kunna klara sitt uppdrag att leverera god och säker vård och omsorg även i framtiden. Som ett led i detta blir det allt vik-tigare att utforma de juridiska förutsättningarna för att effektivt och säkert överföra information mellan verksamheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det finns i dag tekniska möjligheter att enkelt överföra digital information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt innebär den ökade digitalisering och möjligheten till elektroniska utlämnanden av känsliga personuppgifter att det upp-står nya sorters risker för intrång i den personliga integriteten.
Gemensamt för utredningens uppdrag, som redovisas i detta del-betänkande, är att de rör frågor om behandling av personuppgifter som innebär att personuppgifter görs tillgängliga mellan olika enhe-ter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det rör sig i prin-cip uteslutande om uppgifter om människors hälsa och livssituation, dvs. information av integritetskänslig karaktär.
Möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård
Överföring inom socialtjänsten av dokumentation om insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar
Inom hälso- och sjukvården finns möjlighet att på ett enkelt och säkert sätt utbyta information om patienter mellan olika vårdgivare genom bestämmelserna om sammanhållen journalföring i patient-datalagen. Utredningen gör bedömningen att det inom socialtjäns-ten finns motsvarande behov av att få elektronisk åtkomst till doku-mentation om insatser för äldre eller personer med funktionsned-sättningar.
Det finns exempel på verksamheter som i stället för direktåt-komst använder sig av elektroniskt utlämnande som för användaren är identiskt med, eller i vart fall snarlikt direktåtkomst, men är uppbyggt som en s.k. fråga-svar-funktion. Utredningens förslag gäl-ler därför både direktåtkomst annat elektroniskt utlämnande, vilket medför vissa följdjusteringar i patientdatalagen. Direktåtkomsten kombineras med en bestämmelse om absolut sekretess för sådan överskottsinformation som görs tillgänglig, på motsvarande sätt som inom sammanhållen journalföring.
Utredningen har vid en samlad avvägning mellan behoven inom socialtjänsten och risken för integritetsintrång kommit fram till att det är möjligt att tillåta direktåtkomst mellan verksamheter inom socialtjänsten till dokumentation om insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar om det samtidigt införs vissa integritets-stärkande bestämmelser. Förutsättningarna för elektroniskt utläm-nande bör författningsregleras i lag och regleringen bör utformas med sammanhållen journalföring som förebild.
Informationsöverföring mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården
Utredningen gör också bedömningen att det hos verksamheter inom socialtjänsten för äldre eller personer med funktionsnedsättningar och hälso- och sjukvården finns ett tydligt behov av att ta del av var-andras dokumentation på ett enkelt och säkert sätt. Även vid över-föring av personuppgifter genom direktåtkomst eller annat elektro-niskt utlämnande mellan hälso- och sjukvården och socialtjänstens verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättningar finns det stora integritetsrisker. Utredningen har dock vid en samlad avvägning mellan behov och integritetsrisker kommit fram till att det är möjligt att tillåta tillgång genom direktåtkomst eller annat elektronisk utlämnande till personuppgifter mellan verksamheter inom socialtjänsten som avser äldre eller personer med funktions-nedsättningar och hälso- och sjukvården om det samtidigt införs vissa integritetsstärkande bestämmelser. Förutsättningarna för det elektroniska utlämnandet bör författningsregleras i lag. Det framstår som ändamålsenligt att ha regleringen om sammanhållen journal-föring i patientdatalagen som utgångspunkt vid utformningen av en sådan reglering.
Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
Utredningen föreslår därför att det ska bli möjligt att frivilligt inrätta ett system, kallat sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation, som ger verksamheter inom socialtjänsten som avser äldre eller per-soner med funktionsnedsättningar och hälso- och sjukvården möj-lighet att få tillgång till varandras vård- och omsorgsdokumentation genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Det ska även införas ett antal integritetsstärkande bestämmelser som ska tillämpas av de verksamheter som väljer att använda sig av sådan elektronisk tillgång. Förutsättningarna för sådan elektronisk tillgång ska regleras i lag.
Utredningen bedömer att i de allra flesta fall behöver inte en sär-skild konsekvensbedömning avseende dataskydd enligt artikel 35 i dataskyddsförordningen göras av de verksamheter som inför sam-manhållen vård- och omsorgsdokumentation.
Innebörden av sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
Vård- och omsorgsgivare föreslås genom ett eller flera elektroniska system – under vissa förutsättningar – kunna ge eller få tillgång genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande till per-sonuppgifter om insatser för äldre eller personer med funktions-nedsättningar och personuppgifter i vårddokumentation hos andra vård- och omsorgsgivare. Som omsorgsgivare anses myndighet som har ansvar för eller utför insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar (offentlig omsorgsgivare) och juridisk per-son eller enskild näringsidkare som utför sådana insatser (privat om-sorgsgivare). Vårdgivare har samma innebörd som i patientdata-lagen. Detta elektroniska system ska benämnas sammanhållen vård-
och omsorgsdokumentation.
Nödvändiga sekretessbrytande bestämmelser införs för att upp-gifter ska kunna göras tillgängliga inom systemet med sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Absolut sekretess ska gälla för s.k. överskottsinformation vid direktåtkomst.
Tillämpningsområdet för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
Bestämmelserna om sammanhållen vård- och omsorgsdokumen-tation ska få tillämpas på vårdgivares behandling av personuppgifter enligt patientdatalagen. Bestämmelserna om får även tillämpas på socialtjänstens dokumentation enligt 11 kap. 5 § socialtjänstlagen avseende insatser för äldre eller personer med funktionsnedsätt-ningar. Bestämmelserna får också tillämpas på dokumentation enligt 21 a § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Med insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar avses insatser som ges enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen som dels beskrivs i 3 kap. 6 § första stycket socialtjänstlagen (hemtjänst, dag-verksamheter eller annan liknande social tjänst för att underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra) och läm-nas till äldre och personer med funktionsnedsättningar, dels beskrivs i 5 kap. 5 och 7 §§ socialtjänstlagen. Detta inbegriper därmed insatser till livsföring i övrigt som innebär stöd i daglig livsföring i form av hemtjänst, dagverksamhet, korttidsvistelse, boendestöd, kontaktperson och särskild boendeform. Även dokumentation av
insats i form av hemtjänst till äldre enligt 4 kap. 2 a § socialtjänst-lagen, som lämnas utan föregående behovsprövning ingår. Slutligen räknas även samtliga insatser enligt LSS som insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar.
Bestämmelserna om sammanhållen vård- och omsorgsdokumen-tation får bara tillämpas på socialtjänstens dokumenomsorgsdokumen-tation om doku-mentationen förs för varje enskild person för sig.
Förutsättningar för tillgång till personuppgifter genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
Utredningen föreslår att de förutsättningar som ska gälla för vård- och omsorgsgivares tillgång till personuppgifter genom samman-hållen vård- och omsorgsdokumentation, ska motsvara de som gäller för vårdgivares tillgång till personuppgifter genom sammanhållen journalföring enligt patientdatalagen. Regleringen ska därför inne-hålla ett antal integritetshöjande bestämmelser.
• Tillgång till personuppgifter genom sammanhållen vård- och om-sorgsdokumentation får bara avse personuppgifter som behandlas för vårddokumentation eller för att ansvara för eller utföra insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar eller admi-nistration eller dokumentation av sådana insatser.
• Uppgifter om en enskild får inte göras tillgängliga för andra vård- eller omsorgsgivare om den enskilde motsätter sig det. Innan upp-gifter görs tillgängliga, ska den enskilde informeras om vad den sammanhållna vård- och omsorgsdokumentation innebär och om att den enskilde kan motsätta sig att uppgifter görs tillgängliga på detta sätt.
• Den enskilde måste aktivt ha lämnat sitt samtycke till att en vård- eller omsorgsgivare tar del av personuppgifter som en annan vård- eller omsorgsgivare gjort tillgängliga innan detta kan ske.
• En omsorgsgivare får bara behandla uppgifter som en annan vård- eller omsorgsgivare gjort tillgängliga om uppgifterna rör en en-skild som får omsorgsgivarens insatser eller är föremål för en utredning om att få sådana insatser, uppgifterna kan antas ha betydelse för omsorgsgivarens insatser för den enskilde eller utredning om insatser och den enskilde samtycker till det.
• För att en vårdgivare ska få behandla uppgifter som andra vård- och omsorgsgivare gjort tillgängliga gäller samma förutsättningar som tidigare gällt för sammanhållen journalföring. Det får alltså bara ske om uppgifterna rör en patient som det finns en aktuell patientrelation med, uppgifterna kan antas ha betydelse för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos patienten inom hälso- och sjukvården, eller för att bedöma be-hovet av eller utföra insatser enligt lagen om koordinerings-insatser för sjukskrivna patienter och patienten samtycker till det. • Särskilda bestämmelser ska gälla om den enskilde inte kan
sam-tycka.
• Den enskilde får medges åtkomst till sina personuppgifter och annan dokumentation genom direktåtkomst eller annat elektro-niskt utlämnande.
• Det anges uttryckligen i lagen att vård- eller omsorgsgivaren är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som vård- eller omsorgsgivaren utför vid sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. I en region och en kommun är varje myndighet som bedriver hälso- och sjukvård personuppgifts-ansvarig för den behandling av personuppgifter som myndig-heten utför. Det framgår också tydligt att personuppgiftsansvaret omfattar även sådan behandling av personuppgifter som utförs när vård- eller omsorgsgivaren genom direktåtkomst eller annat elektronisk utlämnande i ett enskilt fall bereder sig tillgång till personuppgifter hos andra vård- och omsorgsgivare.
• Vård- och omsorgsgivare ska ha ansvar för tilldelning av behörig-het och kontroll av elektronisk åtkomst till personuppgifter. • En enskild ska ha rätt att på begäran få information om vilken
elektronisk åtkomst som förekommit till uppgifter om honom eller henne (logglistor). Den enskilde får ges tillgång, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, till denna information.
Samma principer som gäller inom sammanhållen journalföring i pati-entdatalagen för bevarande och gallring ska gälla inom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.
Utvidgade möjligheter till informationsöverföring för kvalitetsuppföljning inom vård- och omsorg
Informationsöverföring för kvalitetsuppföljning inom vård och omsorg
Utredningen bedömer att det finns ett klart behov av att kunna genomföra kvalitetsuppföljning med personuppgifter från flera vård-instanser (myndigheter och privata företag som ansvarar för eller bedriver hälso- och sjukvård) eller omsorgsgivare. Kvalitetsuppfölj-ningen ger regioner och kommuner möjlighet att följa upp all den offentligt finansierade vård eller omsorg som de ansvarar för. Privata vårdinstanser och omsorgsgivare har däremot inte ett lika uttalat behov av att inhämta personuppgifter från andra vårdinstanser eller omsorgsgivare för kvalitetsuppföljning.
Behoven och vinsterna med kvalitetsuppföljning med person-uppgifter från flera vårdinstanser eller omsorgsgivare överväger inte-gritetsriskerna. Detta förutsätter dock att vissa integritetsstärkande bestämmelser införs.
Utredningen föreslår därför att det införs bestämmelser som ger möjlighet till kvalitetsuppföljning för regioner och kommuner när det gäller hälso- och sjukvård och insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar inom socialtjänsten med personupp-gifter från flera vårdinstanser eller omsorgsgivare. Förutsättningarna för sådan kvalitetsuppföljning bör regleras i lag.
En särskild konsekvensbedömning avseende dataskydd enligt artikel 35 i dataskyddsförordningen behöver göras inför i princip varje kvalitetsuppföljning.
Innebörden av kvalitetsuppföljning
Kvalitetsuppföljning definieras som uppföljning av kvaliteten på hälso- och sjukvård som en huvudman (region eller kommun) an-svarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen och insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar som en region eller kommun ansvarar för enligt socialtjänstlagen och LSS. Kvalitetsuppföljning omfattar sådana åtgärder som på olika sätt syftar till och är ägnade att förbättra eller utveckla vården och omsorgen. Tanken är inte att kvalitetsuppföljning ska användas för att följa upp hur vården eller omsorgen fallit ut på individnivå, utan kvalitetsuppföljning är något
som ska ske på verksamhetsnivå och ta sikte på större skeden och processer.
Personuppgifter ska utan hinder av patientdatalagen och lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och ankny-tande föreskrifter samt hälso- och sjukvårds- och socialtjänstsekre-tess få lämnas ut för att behandlas för sådan kvalitetsuppföljning som är tillåten enligt den föreslagna lagen.
Tillämpningsområdet för kvalitetsuppföljning
Bestämmelserna om kvalitetsuppföljning tillämpas just när person-uppgifter från flera vårdinstanser och omsorgsgivare behöver behand-las. Möjligheterna för vård- eller omsorgsgivare till kvalitetsuppfölj-ning med uppgifter från bara den egna organisationen påverkas inte.
Kvalitetsuppföljningen får omfatta sådan hälso- och sjukvård respektive sådana socialtjänstinsatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar som en region eller kommun ansvarar för. En region eller kommun får besluta att följa upp sådan verksamhet som den ansvarar för oberoende av vem som utför verksamheten. Kvalitetsuppföljning av rent privat hälso- och sjukvård eller social-tjänst, som inte någon region eller kommun ansvarar för, faller där-med utanför lagens tillämpningsområde.
Den kunskap som genererats inom ramen för kvalitetsuppfölj-ningen får användas på det sätt som regionen eller kommunen finner lämpligt, om uppgifterna helt avidentifierats.
Lagen gäller i tillämpliga delar även uppgifter om avlidna personer.
Kvalitetsuppföljning förutsätter ett beslut av fullmäktige
Behandling av personuppgifter för kvalitetsuppföljning får genom-föras bara om fullmäktige i den ansvariga regionen eller kommunen har beslutat om det. Av fullmäktiges beslut ska framgå
• för vilka särskilda och berättigade ändamål som personuppgif-terna ska behandlas,
• vilken vårdinstans eller omsorgsgivare som är personuppgifts-ansvarig för behandlingen,
• de kategorier av personuppgifter som behandlingen gäller, • från vilka vårdinstanser och omsorgsgivare som personuppgifter
kommer att samlas in, och
• den period under vilken personuppgifterna kommer att lagras eller, om detta inte är möjligt, de kriterier som används för att fastställa denna period. Personuppgifterna ska gallras när denna period löpt ut.
Beslutet kan överklagas enligt formerna för laglighetsprövning i kom-munallagen.
Förutsättningar för kvalitetsuppföljning
Kvalitetsuppföljning innebär att stora mängder känsliga personupp-gifter kommer att behandlas. Regleringen innehåller därför ett antal integritetsstärkande bestämmelser.
• Personuppgifter får inte behandlas för kvalitetsuppföljning om den enskilde, efter att ha informerats om behandlingen, motsätter sig det (s.k. opt out). Särskilda bestämmelser ska gälla om den enskilde inte kan ta ställning.
• Personuppgifter får som huvudregel bara behandlas för sådan kvalitetsuppföljning som beslutats. Personuppgifterna får dock också behandlas för den ansvariga regionens eller kommunens framställning av statistik och för att fullgöra viss uppgiftsskyl-dighet.
• Fullmäktige ska i sitt beslut om kvalitetsuppföljning ange vilken vårdinstans eller omsorgsgivare som ska vara personuppgifts-ansvarig.
• Innan personuppgifter behandlas för kvalitetsuppföljning ska den som är personuppgiftsansvarig se till att patienten eller omsorgs-mottagaren bl.a. får information om rätten att när som helst mot-sätta sig behandlingen. Om det inte är möjligt att lämna informa-tionen innan behandlingen av personuppgifterna påbörjas, ska den lämnas så snart som möjligt därefter.
• Vid utlämnande av personuppgifter för kvalitetsuppföljning ska uppgifter om patientens eller omsorgsmottagarens identitet vara krypterade på ett sådant sätt att dennes identitet skyddas. Vid den senare behandlingen av personuppgifterna för kvalitetsuppfölj-ning ska uppgifter om patientens eller omsorgsmottagarens iden-titet också, så långt det är möjligt, vara krypterade på ett sådant sätt att dennes identitet skyddas.
• Om det finns kompletterande uppgifter som gör identifiering möjlig, får bara så få personer som möjligt hos den personupp-giftsansvarige tilldelas behörighet att ta del av dem. Den person-uppgiftsansvarige ska se till att åtkomst till de kompletterande upp-gifterna och de personuppgifter som inte är föremål för kryptering dokumenteras och kan kontrolleras. Den personuppgiftsansvarige ska också göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt uppgifterna.
En ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning
En gemensam lag
Utredningen föreslår att möjligheten för vård- och omsorgsgivare att ta del av respektive ge tillgång till personuppgifter genom direkt-åtkomst eller annat elektroniskt utlämnande genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation regleras i en ny gemensam lag, tillsammans med bestämmelser om kvalitetsuppföljning och de bestämmelser om kvalitetsregister som i dag finns i patientdatalagen, med den mindre justeringen att samordningsnummer jämställs med personnummer. Det är frivilligt för vårdgivare och omsorgsgivare att använda de utökade möjligheterna till elektronisk överföring av information genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumenta-tion och kvalitetsuppföljning som lagen ger.
De nuvarande bestämmelserna om sammanhållen journalföring i 6 kap. patientdatalagen ersätts av bestämmelserna om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation nästan utan ändring i sak. Utläm-nandet av uppgifter ska dock kunna ske både genom direktåtkomst och annat elektroniskt utlämnande. En ändring föreslås också beträf-fande möjligheten att ta del av barns personuppgifter, så att det bara
är när ett barn inte självt kan samtycka som behandling av person-uppgifter får ske utan barnets samtycke.
Den nya lagens förhållande till annan reglering
Den gemensamma lagen kompletterar dataskyddsförordningen, patientdatalagen och lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslut-ning till den lagen gäller, om inte annat följer av den gemensamma lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den.
Sekretessbrytande bestämmelser för socialtjänsten inom en kommun
Utredningen anser att det finns ett tydligt behov av att utbyta infor-mation mellan myndigheter inom socialtjänsten i en och samma kommun, men detta är förknippat med vissa integritetsrisker. Utred-ningen ser två möjliga sätt att begränsa riskerna med en sekretess-brytande bestämmelse och lämnar i denna del två alternativa förslag: Alternativ A om en begränsad sekretessbrytande bestämmelse och alternativ B om en generell sekretessbrytande bestämmelse. Utred-ningen förordar inte något av alternativen framför det andra utan har valt att lämna just alternativa förslag.
Det ena förslaget (alternativ A) innebär att det i offentlighets- och sekretesslagen införs en bestämmelse med innebörden att social-tjänstsekretessen enligt 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen inte hindrar att uppgift lämnas från en myndighets verksamhet som avser insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar till en annan sådan verksamhet i samma kommun. De insatser som avses här är samma som inom sammanhållen vård- och omsorgs-dokumentation. Alternativ A innebär alltså att enbart viss myndig-hetsverksamhet inom socialtjänsten i en kommun omfattas av den sekretessbrytande bestämmelsen. Om alternativ A ska kunna in-föras, behöver även vissa integritetsstärkande bestämmelser enligt förslaget om en lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumen-tation och kvalitetsuppföljning genomföras.
Utredningens alternativ B innebär att det i offentlighets- och sekretesslagen införs en generellt sekretessbrytande bestämmelse med innebörden att socialtjänstsekretessen inte hindrar att uppgift lämnas från en myndighet som bedriver socialtjänstverksamhet i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun. Detta gäller dock inte om den enskilde motsätter sig ett sådant utlämnande. Utred-ningens alternativ B innebär en sekretessbrytande bestämmelse som gäller för all myndighetsverksamhet inom socialtjänsten i en kom-mun. För att denna sekretessbrytande bestämmelse ska kunna införas är det dock nödvändigt att införa ytterligare integritetsstärkande regler som kan motverka riskerna med bestämmelsen. Därför ska ett antal bestämmelser införas i SoLPUL som syftar till att stärka enskil-das integritet generellt inom socialtjänsten.
Uppgiftslämnande mellan hälso- och sjukvårdsmyndigheter och privata hälso- och sjukvårdsföretag
Det kan finnas olika skäl till att uppgifter om patienter behöver lämnas ut från en hälso- och sjukvårdsmyndighet till ett privat hälso- och sjukvårdsföretag. Typiskt sett rör det sig om att patienter som har fått hälso- och sjukvård hos en hälso- och sjukvårdsmyndighet ska få hälso- och sjukvård hos ett privat hälso- och sjukvårdsföretag som myndigheten har anlitat.
Utredningen anser att övervägande skäl talar för att det bör in-föras en bestämmelse som bryter hälso- och sjukvårdssekretessen mellan en hälso- och sjukvårdsmyndighet och ett privat hälso- och sjukvårdsföretag som myndigheten har anlitat.
Utredningen föreslår att det i offentlighets- och sekretesslagen införs en bestämmelse med innebörden att hälso- och sjukvårds-sekretessen enligt 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen inte hindrar att uppgift lämnas från en myndighet som bedriver verksam-het som avses i det nämnda lagrummet till en enskild som bedriver sådan verksamhet och som myndigheten har anlitat. En förutsätt-ning är att uppgifterna behövs i den individinriktade verksamhet som avses i nämnda lagrum.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Utredningen föreslår att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 juli 2022. Det behövs bara ett par övergångsbestämmelser.
Konsekvenser
De möjligheter som utredningens förslag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning ger är frivilliga att tillämpa. Enligt utredningens bedömning förväntas inte förslagen i sig medföra några samhällsekonomiska kostnader. Förslagen kom-bineras med ett flertal integritetsstärkande åtgärder, som de som väljer att använda möjligheterna måste följa, och bedöms därför inte medföra några oacceptabla konsekvenser för den personliga integ-riteten.
1
Författningsförslag
Utredningens uppdrag avser flera olika frågor, vilket återspeglas i de förslag utredningen lämnar. För att framhäva att utredningens lagför-slag beträffande de olika utredningsfrågorna inte är beroende av att samtliga lagförslag genomförs har utredningen valt att dela upp redo-visningen av lagförslagen på de olika utredningsfrågorna i skilda av-snitt. Tanken är alltså att lagförslagen i vart och ett av avsnitten 1.1– 1.4 ska kunna genomföras oberoende av om lagförslagen i övriga avsnitt genomförs.
Ett undantag från det sagda utgör lagförslaget om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning (av-snitt 1.1). Den del av lagförslaget som avser kvalitetsuppföljning (3 kap. i den föreslagna lagen) är inte beroende av den del av lag-förslaget som avser sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (2 kap. i den föreslagna lagen) och vice versa, men de har ändå redovisats genom ett förslag till en gemensam lag med anknytande förslag till lagändringar. Att skilja de olika delarna från varandra lagtekniskt har bedömts vara så pass enkelt att utredningen inte ansett att framställningen behöver tyngas av en uttrycklig redovisning av dessa alternativ.
Ett annat undantag är lagförslaget om en begränsad sekretess-brytande bestämmelse inom socialtjänsten (avsnitt 1.3). Det lagför-slaget förutsätter att förlagför-slaget till en lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning (avsnitt 1.1.1) genomförs eller att motsvarande bestämmelser som avses i av-snitt 16.14 och 16.15 införs såvitt avser behandling av personuppgifter för insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar.
Ett ytterligare undantag är lagförslagen i avsnitt 1.2 och 1.3 om sekretessbrytande bestämmelser inom socialtjänsten som är alter-nativa. Om en generell sekretessbrytande bestämmelse inom social-tjänsten (avsnitt 1.3) införs, behöver förstås inte dessutom en mer
begränsad sekretessbrytande bestämmelse inom socialtjänsten (av-snitt 1.2) införas.
1.1
Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation
och kvalitetsuppföljning
1.1.1 Förslag till lag (0000:000) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Gemensamma bestämmelser Definitioner
1 § I denna lag används följande uttryck med nedan angiven
betydelse.
Uttryck Betydelse
EU:s dataskyddsförordning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personupp-gifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upp-hävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Hälso- och sjukvård Verksamhet som avses i hälso-
och sjukvårdslagen (2017:30), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, smitt-skyddslagen (2004:168), lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, lagen (2006:351) om genetisk integri-tet m.m., lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska
utred-ningar, lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjuk-skrivna patienter samt den upp-hävda lagen (1944:133) om kastrering.
Insatser för äldre eller personer
med funktionsnedsättningar Insatser 1. enligt 4 kap. 1 § social-tjänstlagen (2001:453) som be-skrivs i 3 kap. 6 § första stycket socialtjänstlagen och som lämnas till äldre och personer med funktionsnedsättningar,
2. enligt 4 kap. 1 § social-tjänstlagen som beskrivs i 5 kap. 5 och 7 §§ socialtjänstlagen,
3. enligt 4 kap. 2 a § social-tjänstlagen, och
4. enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk-tionshindrade.
Kvalitetsuppföljning Uppföljning av kvaliteten på hälso- och sjukvård som en huvudman ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och insatser för äldre eller personer med funktions-nedsättningar som en region eller kommun ansvarar för enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funk-tionshindrade.
Omsorgsgivare Myndighet som har ansvar för eller utför insatser för äldre eller personer med funktionsnedsätt-ningar (offentlig omsorgsgivare) och juridisk person eller enskild
näringsidkare som utför sådana insatser (privat omsorgsgivare). Omsorgsmottagare Person som fått eller får insatser
för äldre eller personer med funk-tionsnedsättningar eller som fått eller får behovet av sådana in-satser bedömda.
Patient Person som fått, får eller är regi-strerad för att få hälso- och sjukvård.
Sammanhållen vård- och
omsorgsdokumentation Ett elektroniskt system, som gör det möjligt för en vård- eller omsorgsgivare att ge eller få till-gång, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, till personuppgifter hos andra vård- eller omsorgsgivare. Vårdgivare Statlig myndighet, region och
kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, regionen eller kommunen har an-svar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedri-ver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare).
Vårdinstans Myndighet som har ansvar för eller bedriver hälso- och sjukvård (offentlig vårdinstans) och juri-disk person eller enskild närings-idkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdinstans).
