Hur utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn kan följas och kommuniceras

Full text

(1)Boverket. Hur utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn kan följas och kommuniceras.

(2)

(3) Hur utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn kan följas och kommuniceras. 1.

(4) Titel: Hur utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn kan följas och kommuniceras Utgivare: Boverket augusti 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 500 Tryck: Boverket internt ISBN: 978-91-85751-47-1 Sökord: samhällsbyggnadssektorn, byggnadssektorn, fastighetssektorn, anläggningssektorn, byggbranschen, kulturellt värdefull bebyggelse, effektivitet, nyckeltal, staten, informationssystem, kunskapsöverföring, kommunikation, förslag Diarienummer 10829-526/2007 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Denna rapport kan på begäran beställas i alternativa format. © Boverket 2007. 2.

(5) Innehåll INNEHÅLL ........................................................................................................................................................... 3 1. SAMMANFATTNING................................................................................................................................ 5. 2. FÖRORD...................................................................................................................................................... 7. 3. UPPDRAGSBESKRIVNING ..................................................................................................................... 8 3.1 3.2 3.3 3.4. 4. REGERINGSUPPDRAGET ............................................................................................................................. 8 TOLKNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR ......................................................................................................... 8 SYFTET MED UPPDRAGET ........................................................................................................................... 9 NYCKELTAL .............................................................................................................................................. 9. EN ÅRSRAPPORT OCH EN WEBBPLATS ......................................................................................... 10 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7. WEBBPLATS MED INFORMATION .............................................................................................................. 11 EN ÅRLIG RAPPORT SOM BESKRIVER TRENDERNA .................................................................................... 11 BOVERKET FÅR ANSVARET ...................................................................................................................... 11 OBJEKTIV OCH OPARTISK INFORMATION.................................................................................................. 12 KLARHET FRÅN FÖRSTA STUND ............................................................................................................... 12 ENKELT OCH SNABBT .............................................................................................................................. 13 DATA SOM INTE FINNS ............................................................................................................................. 13. 5. HUR SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTORN ARBETAR....................................................................... 14. 6. VAD SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTORN LEVERERAR ................................................................. 15 6.1 6.2 6.3 6.4. NYCKELTAL ............................................................................................................................................ 15 SAMHÄLLETS KRAV ................................................................................................................................. 15 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING .......................................................................................................... 16 ENERGIHUSHÅLLNING ............................................................................................................................. 16. BILAGA 1: HUR SEKTORN ARBETAR........................................................................................................ 17 BESTÅNDETS SAMMANSÄTTNING ...................................................................................................................... 17 Fastigheter................................................................................................................................................... 17 Byggnadsverk .............................................................................................................................................. 18 PLAN- OCH MARKBEREDSKAP ........................................................................................................................... 19 BYGGANDE OCH FÖRVALTNING ........................................................................................................................ 19 Byggande ..................................................................................................................................................... 19 Förvaltning.................................................................................................................................................. 23 SEKTORN........................................................................................................................................................... 24 Lönsamhet inom sektorn.............................................................................................................................. 26 Konkurrens .................................................................................................................................................. 26 Arbetsmarknaden......................................................................................................................................... 27 Byggherrerollen........................................................................................................................................... 29 Pris och kostnadsutveckling ........................................................................................................................ 29 FORSKNING OCH UTVECKLING .......................................................................................................................... 31 KOMPETENSFÖRSÖRJNING ................................................................................................................................ 32 BILAGA 2: NYCKELTAL – VAD SEKTORN LEVERERAR ..................................................................... 33 NYCKELTAL FÖR LOV OCH ANMÄLAN ............................................................................................................... 33 Krav på lov .................................................................................................................................................. 33 Krav på anmälan ......................................................................................................................................... 34 NYCKELTAL FÖR DE TEKNISKA EGENSKAPSKRAVEN ......................................................................................... 34 Bärförmåga, stadga och beständighet......................................................................................................... 34 Säkerhet i händelse av brand....................................................................................................................... 36 Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö ............................................................................................ 39 Säkerhet vid användning ............................................................................................................................. 44 Skydd mot buller .......................................................................................................................................... 45. 3.

(6) Energihushållning och värmeisolering........................................................................................................ 47 Lämplighet för avsett ändamål .................................................................................................................... 47 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.................. 48 KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE................................................................................................. 52 BILAGA 3: TIDIGARE HÄNDELSER............................................................................................................ 54 STATLIGA INITIATIV .......................................................................................................................................... 54 Svensk byggforskning .................................................................................................................................. 54 Boverket (1988-).......................................................................................................................................... 56 FORMAS (2000-)......................................................................................................................................... 57 Byggkostnadsforum (2001-2007)................................................................................................................. 58 SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTORNS INITIATIV ...................................................................................................... 58 Rådet för byggkvalitet (2001-)..................................................................................................................... 58 Förnyelse i anläggningsbranschen (2003-)................................................................................................. 59 Byggsektorns innovationscentrum (2000-) .................................................................................................. 59 GENOMLYSNING AV SEKTORN DE SENASTE 10 ÅREN ......................................................................................... 59 Byggkostnadsdelegationen (1996-2000)...................................................................................................... 59 Byggkommissionen (2002-2002) ................................................................................................................. 60 Förstudie till ett framtidsinriktat projekt (2003-2004) ................................................................................ 60 Byggkommittén (2004-2007) ....................................................................................................................... 61. 4.

(7) 1 Sammanfattning Denna rapport redovisar hur utvecklingen i samhällsbyggnadssektorn kan följas upp och kommuniceras . Med samhällsbyggnadssektorn förstås aktörer som är involverade i hela processen från planering till byggande, förvaltning och boende inom bygg-, fastighets- och anläggningssektorn. Vi föreslår att uppföljningen ska bestå av två delar som Boverket får ansvaret för, en webbplats och en årlig rapport.. Webbplats med information På webbplatsen kan dagsfärska nyheter och information om sektorn finnas. Förslagsvis byggs webbplatsen upp som en vidareutveckling av Byggkommitténs hemsida www.byggkommitten.se . Hemsidan är etablerad och har 12 000 – 15 000 unika besökare i månaden (2007) och ca 50 000 träffar på första sidan under en månad. Enligt byggkommittén är det främst beslutsfattare inom byggsektorn som idag besöker hemsidan. Opartiska data om sektorn ska vara grunden i systemet. Webbplatsen föreslås erbjuda en mängd länkar. Via länkarna ska besökaren bl.a. kunna nå rapporter och studier med tolkningar och resonemang från olika organisationer. En förebild och inspirationskälla för en webbplats skulle kunna vara digitala encyklopedier, som exempelvis Wikipedia. Dessa strukturer bygger på att fler aktörer kan bidra med material och skriva och redigera. Viktigt är då att presentera källor och referenser för att läsaren ska kunna särskilja objektiv uppföljning från partsinlagor.. Rapport som beskriver trender Den skriftliga rapporten kan komma ut en gång per år i maj eller i augusti. Årsapporten kan innehålla en blandning av artiklar, notiser, diagram, tabeller och bilder som på ett lättillgängligt sätt redovisar nyckeltal och visar på utvecklingstrender i samhällsbyggnadssektorn. Årsrapporten kan utgöra ett stöd inför arbetet med höstens budgetproposition.. Boverket bör få ansvaret Årsrapporten och webbplatsen ska vara objektiva och opartiska. Det är därför staten via Boverket bör ta ansvaret för dessa. Dessutom har Boverket lång erfarenhet av att samla, analysera och värdera indikatorer på det bostadspolitiska området. På Boverket finns idag stora databaser baserade på information kopplad till olika bidrag och uppdrag. Boverket är även den myndighet som har ansvaret för att hålla ett register kring de kommande energideklarationerna. Det finns alltså många goda samordningseffekter att vinna om Boverket får ansvaret för uppföljningen.. Regeringen får bättre beslutsunderlag Syftet med detta förslag är primärt att ge regeringen ett bättre beslutsunderlag. Regeringen behöver ha en kontinuerligt uppdaterad bild av marknadsutveckling och konkurrenssituation, byggkostnader, teknisk utveckling, resursutnyttjande och energifrågor för att fatta välgrundade beslut i samband med olika regeländringar eller i samband med förslag som väckts i riksdagen eller i propositionsarbetet. Om regeringen kontinuerligt kan följa utvecklingen i sektorn minskar behovet av att tillkalla särskilda utredare eller att återkommande ge olika myndigheter särskilda uppdrag att titta på sektorns arbete.. 5.

(8) Värdet för sektorn Även om syftet primärt är att ge regeringen ett bättre beslutsunderlag, bör inte värdet för sektorn i sig underskattas En stor del av den information som ska samlas in kommer från sektorns olika aktörer. Att organisationerna känner att de kan dra nytta av det föreslagna systemet är avgörande för deras vilja att själva bistå med information till systemet. Ett annat viktigt skäl för sektorn att medverka i processen är att lyfta fram den samhällsnytta som sektorn levererar. Det handlar självfallet om samhällsbyggandet i sig, men även om arbetsmarknadsfrågor, produktutveckling och resurseffektivisering. På så sätt kan sektorns betydelse för samhällsekonomin och samhällsutvecklingen synliggöras. Därmed ökar även sektorns möjlighet att påverka sina egna spelregler och att skapa förståelse för varför utvecklingsarbetet i sektorn kräver ett ökat statligt engagemang och en tryggad finansiering.. 6.

(9) 2 Förord I Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2007 gav regeringen Boverket i uppdrag att senast den 31 augusti 2007 föreslå innehåll och former för hur utvecklingen inom bygg- och fastighetssektorn kan följas över tiden och hur kunskap kan byggas upp och kommuniceras. Boverket ska identifiera, analysera och föreslå nyckeltal i syfte att följa upp målet för verksamhetsområdet ”Byggande och Förvaltning” samt bedöma resultatet. Denna rapport beskriver hur utvecklingen kan följas och kommuniceras på en webbsida och i en årlig rapport i syfte att skapa ett bättre beslutsunderlag till regeringen när det gäller frågor kring samhällsbyggande. Projektledare för arbetet har varit Fredrik Friblick från Prolog Bygglogistik. Övriga som har medverkat är Gustav Mörck från Prolog Bygglogistik och Sonny Modig, tidigare Boverket samt Lars Estlander, Sara Giselsson, Sofia Kvarnström, Anders Carlsson, Bengt J Eriksson och Roger Gustafsson från Boverket. Vi vill tacka alla inom och utom Boverket som på olika sätt har bidragit med material och synpunkter.. Karlskrona augusti 2007. Lise Langseth Chef för husbyggnadsdivisionen. 7.

(10) 3 Uppdragsbeskrivning. 3.1 Regeringsuppdraget Boverket ska föreslå innehåll och former för hur utvecklingen inom bygg- och fastighetssektorn kan följas över tiden och hur kunskap kan byggas upp och kommuniceras exempelvis avseende marknadsutveckling och konkurrenssituation, byggkostnader, teknisk utveckling, resursutnyttjande och energifrågor. Boverket ska identifiera, analysera och föreslå nyckeltal i syfte att följa upp målet för verksamhetsområde ”Byggande och Förvaltning” samt bedöma resultatet. 1 Verksamhetsmålet för Byggande och förvaltning som uppdragsbeskrivningen refererar till: Byggnadsverk ska byggas och förvaltas så att de bidrar till en hållbar samhällsutveckling och under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfyller samhällets krav. 2. 3.2 Tolkningar och avgränsningar För att säkerställa att tolkningen av uppdraget ligger i linje med det av regeringen efterfrågade materialet har avstämningar gjorts med tjänstemän från både Miljö- och Finansdepartementet. Det första som konstaterades är att detta uppdrag är så omfattande och kan inrymma så mycket att det inte är rimligt att tro att den nya kunskapsbasen ska kunna fånga alla aspekter på byggandet från start. Uppbyggnaden måste bli en flerstegsraket, där det här uppdraget utgör ett första steg. Det handlar nu om att etablera en grundstruktur och ett system för insamling av information. Systemet ska sedan löpande kunna vidareutvecklas allt eftersom nya erfarenheter görs. Uppdraget omfattar såväl kommersiellt och offentligt byggande som bostadsbyggande och industrins byggande, men även förvaltning av det redan byggda. Det är viktigt att understryka att uppdraget således inte i första hand ska fokusera på bostadsbyggandet utan omfatta allt byggande, således även anläggningsbyggandet. Med samhällsbyggnadssektorn förstås alla aktörer som är involverade i hela processen från planering till byggande, förvaltning och boende inom bygg-, fastighets- och anläggningssektorn.. 1 2. 8. Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Boverket, Regeringen M2006/5959/A, sidan 16-17. Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Boverket, Regeringen M2006/5959/A, sidan 8..

(11) 3.3 Syftet med uppdraget Syftet med uppdraget är primärt att ge regeringen ett bättre beslutsunderlag. Regeringen behöver ha en kontinuerligt uppdaterad bild av t.ex. marknadsutveckling och konkurrenssituation, byggkostnader, teknisk utveckling, resursutnyttjande och energifrågor, för att snabbt kunna ta ställning till behovet av eller effekten av olika regeländringar och konsekvenser av förslag som väcks i riksdagen eller i propositionsarbetet. Om regeringen kontinuerligt kan följa utvecklingen i sektorn minskar behovet av att tillkalla särskilda utredare eller att återkommande ge olika myndigheter särskilda uppdrag att titta på olika delar av sektorns arbete o.d. Det är dock mycket viktigt att se till att också sektorns aktörer själva får glädje av kunskapsbasen direkt i sin verksamhet. På så sätt blir sektorns organisationer och företag motiverade att lämna den information som behövs för att bygga upp kunskapsbasen. Ett annat viktigt skäl för sektorn att medverka i dokumentationsprocessen är för att lyfta fram den samhällsnytta som sektorn levererar. Det handlar självfallet om samhällsbyggandet i sig, men även om arbetsmarknadsfrågor, produktutveckling och resurseffektivisering. På så sätt kan sektorns betydelse för samhällsekonomin och samhällsutvecklingen synliggöras. Därmed ökar även sektorns möjlighet att påverka sina egna spelregler och att skapa förståelse för varför utvecklingsarbetet i sektorn kräver ett ökat statligt engagemang och en tryggad finansiering. För information om olika händelser som har föregått detta uppdrag – se bilaga 3.. 3.4 Nyckeltal Enligt uppdraget ska Boverket bland annat identifiera, analysera och föreslå nyckeltal i syfte att följa upp målet för verksamhetsområdet ”Byggande och Förvaltning” samt bedöma resultatet. Kravet på att kunna bedöma resultatet ska därvid läsas som att Boverket i sin avrapportering av uppdraget ska ”ange hur resultatet ska kunna bedömas”. Uppdraget handlar • dels om hur sektorn arbetar. Hur står det till med konkurrens, kostnader, kvalité och kompetens i sektorn? Här ingår även analyser av effektiviteten, resursutnyttjandet, graden av industrialisering och modularisering, marktillgång, kommunernas planberedskap, bostads- och lokalmarknad, marknadsstruktur m.m. • dels om vad sektorn levererar. Hur uppfylls samhällets krav och förväntningar på t.ex. hållbarhet, hållfasthet, brandskydd, energieffektivitet, tillgänglighet och användbarhet, fuktskydd, hygien, säkerhet .… (kund- och samhällsnyttan)?. 9.

(12) 4 En årsrapport och en webbplats. Vad som behövs är ett förslag till kunskapsbas som snabbt och effektivt ger alla som söker den information de behöver. Inte bara regeringen ska ha nytta av detta system utan även enskilda aktörer inom sektorn. Vi föreslår att en webbaserad hemsida byggs upp och att denna kompletteras med en årlig rapport där nyckeltal presenteras och aktuella trender inom utvecklingen belyses. Vi tror att den här kombinationen av informationsmaterial kan bidra till att skapa en helhetsbild av sektorn. Det är dock viktigt att påpeka att detta uppdrag är så omfattande att det inte är rimligt att tro att alla aspekter inom samhällsbyggnadssektorn kan börja följas på en gång. Uppbyggnaden av det föreslagna systemet bör bli en flerstegsraket, där det första steget handlar om att ta fram en grundstruktur och ett system för informationsinhämtning, som sedan kan byggas på med nya moduler allteftersom nya erfarenheter görs. Förslaget som presenteras och förslagets grundläggande tankar har stämts av med representanter för näringsliv och politik. 3 Gensvaret har varit mycket positivt.. 3. Workshop i Almedalen 070710: Går det att utveckla bygg- och fastighetssektorn? samt avstämning med Boverkets Byggrådet 070821.. 10.

(13) 4.1 Webbplats med information På webbplatsen bör det finnas dagsfärska nyheter och information om sektorn. Förslagsvis byggs webbplatsen upp som en vidareutveckling av Byggkommitténs hemsida (www.byggkommitten.se). Hemsidan är etablerad och har 12 000 – 15 000 unika besökare i månaden (2007) och ca 50 000 träffar på första sidan under en månad. Enligt byggkommittén är det främst beslutsfattare inom byggsektorn som idag besöker hemsidan.. 4.2 En årlig rapport som beskriver trenderna Som ett komplement till hemsidan föreslås att en skriftlig rapport publiceras årligen i maj eller i augusti där utvalda delar från webbplatsen redovisas och aktuella trender belyses. Rapporten kan förslagsvis innehålla en blandning av artiklar, notiser, diagram, tabeller och bilder som på ett lättillgängligt sätt redovisar nyckeltal och visar på utvecklingstrender i samhällsbyggnadssektorn. Rapporten kan utgöra ett stöd för regeringen inför arbetet med höstens budgetproposition.. 4.3 Boverket får ansvaret Årsrapporten och webbplatsen ska vara objektiva och opartiska, därför är det lämpligt att staten via Boverket tar ansvaret för dessa. Dessutom har Boverket lång erfarenhet av att samla, analysera och värdera indikatorer på det bostadspolitiska området. På Boverket finns idag stora databaser baserade på information kopplad till olika bidrag och uppdrag. Boverket är även den myndighet som har ansvaret för att hålla ett register kring de kommande energideklarationerna. Den insamling av information och nyckeltal som arbetet med webbplatsen och rapporten kommer att innebära kommer att ge Boverket ytterligare värdefulla verktyg för det framtida arbetet. Det finns alltså många goda samordningseffekter att vinna om Boverket får ansvaret för uppföljningen.. 11.

(14) 4.4 Objektiv och opartisk information Objektiv och opartisk data om sektorn är grunden i systemet, men webbplatsen föreslås erbjuda en mängd länkar som kan ge snabba och enkla svar på besökarnas frågor. Via länkarna når besökaren också rapporter och studier med tolkningar och resonemang från olika organisationer. Strukturen ska inbjuda till engagemang och debatt kring sektorns fortsatta utveckling. Exempel på intressant information som gör det möjligt att följa utvecklingen i samhällsbyggnadssektorn är konjunkturrapporter, sammanställningar, data och undersökningar från olika aktörer. Dessa aktörer kan vara SCB, Energimyndigheten, Förnyelse i Anläggningsbranschen, Byggherreforum, högskolor och universitet, Svensk Teknik och Design, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Arkitekter eller Byggcheferna – för att nämna några få. En förebild och inspirationskälla för en webbplats skulle kunna vara digitala encyklopedier, som exempelvis Wikipedia. Dessa strukturer bygger på att flera aktörer kan bidra med material och skriva och redigera. Viktigt är då att presentera källor och referenser för att läsaren ska kunna särskilja objektiv uppföljning från partsinlagor.. Årsrapporten ska visa på nyckeltal och trender. Här kan man följa utvecklingen i samhällsbyggnadssektorn från år till år på ett strukturerat och intressant sätt.. 4.5 Klarhet från första stund En fördel med webbplatsen och årsrapporten är att de kan påbörjas tämligen omgående. Webbplatsen kan alltså startas upp med en begränsad insats. Byggkommitténs hemsida finns redan. Ytterligare information om sektorns struktur, storlek och uppbyggnad som saknas där finns tillgänglig på annat håll och kan läggas in direkt. Webbplatsen kan omgående få ett värde för såväl regeringen som Boverket och sektorns aktörer. Men förslaget innebär även en kontinuerlig vidareutveckling och förbättring av webbplatsen, årsrapporten och deras innehåll och struktur. Webbplatsen och årsrapporten är ”levande dokument” som kan anpassas efter eventuellt ändrade behov.. 12.

(15) 4.6 Enkelt och snabbt Genom att gå in på webbplatsen kan besökaren snabbt och enkelt få fakta om samhällsbyggnadssektorn. Genom en väl genomtänkt struktur kan besökaren dels få klart för sig svaren på de frågor som besökaren har, dels ständigt se hur dessa svar förhåller sig till helheten. Webbplatsen ska alltså erbjuda besökaren den helhetsbild, som både politiker och företag upplevs sig sakna idag.. 4.7 Data som inte finns Mycket data finns redan idag. Genom en sammanställning av denna kan ytterligare informationsbehov identifieras.. 13.

(16) 5 Hur samhällsbyggnadssektorn arbetar. I denna uppdragsdel handlar det om hur sektorn är organiserad, hur byggprocessen fungerar, planoch markberedskap, konkurrens- och kostnadsfrågor, kompetensförsörjning osv. Kort sagt: ”Hur står det till med kostnaderna, kompetensen, konkurrensen och kvalitén i sektorn?”. I dag saknas ett system för inhämtning, analys, paketering och kommunikation av tillgänglig kunskap om hur sektorn arbetar. En uppföljning av sektorns utveckling bör omfatta aspekter som konkurrens, kostnader, kvalité och kompetens i samhällsbyggnadssektorn, men även analyser av effektiviteten, resursutnyttjandet, graden av industrialisering och modularisering, marktillgång, kommunernas planberedskap, bostads- och lokalmarknad, marknadsstruktur m.m. ingår. Underlag finns att hämta från källor som SCB (byggkostnader, byggprisindex, produktivitetsutveckling), OPIC (information om offentlig upphandling), Sveriges Kommuner och Landsting, Konkurrensverket, Banverket, Vägverket, Energimyndigheten, Lantmäteriet, Boverket och andra myndigheter. Information kan även hämtas från medlemsenkäter och undersökningar gjorda av olika fackförbund och intresseorganisationer som Sveriges Arkitekter, Byggnads, Byggcheferna och Svenska Väg- och Vattenbyggares Riksförbund. Årligen gör olika branschorganisationer och intresseorganisationer som Sveriges Byggindustrier, Rådet för Byggkvalitet, Byggsektorns Innovationscentrum eller Svensk Teknik och Design översikter och årsrapporter. Även byggmaterialindustrin, installatörerna osv. ger årligen ut branschrapporter. Denna information kan ackumuleras och bearbetas till en årlig sektorsöversikt där utvecklingen och trenderna i sektorn kan följas från år till år. För konkreta exempel på hur en uppföljning kan se ut - se bilaga 1.. 14.

(17) 6 Vad samhällsbyggnadssektorn levererar. Den andra delen av uppdraget handlar om att identifiera, analysera och föreslå nyckeltal i syfte att följa upp hur samhällets krav och förväntningar på. t.ex. hållbarhet, hållfasthet, brandskydd, energieffektivitet, tillgänglighet, användbarhet, fuktskydd, hygien och säkerhet uppfylls. Nyckeltalen ska redovisa i vilken utsträckning byggnader och anläggningar byggs och förvaltas så att de bidrar till en hållbar samhällsutveckling och under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfyller samhällets krav.. 6.1 Nyckeltal Regeringen efterfrågar förslag på nyckeltal för att följa upp vad samhällsbyggnadssektorn levererar. Ett nyckeltal kan ta många olika former, men gemensamt för dem alla är syftet att möjliggöra jämförelser och genom dessa driva på utvecklingen av väsentliga aktiviteter 4 . Själva termen nyckeltal indikerar att syftet med en sådan uppföljning är att genom väl valda parametrar förenkla och konkretisera komplicerade förhållanden och därigenom ”låsa upp” förståelsen för området i fråga. För att återspegla hur något utvecklas över tiden behöver nyckeltalen följas upp och jämföras med tidigare värden. Utmaningen med nyckeltal ligger till stor del i att identifiera de parametrar som på ett rättvisande sätt återspeglar den utveckling man avser att följa upp. Den datamängd som finns tillgänglig är företrädelsevis av övergripande karaktär även om detaljstudier utförts inom en rad områden. Förslagen på nyckeltal utgår från vad som är teknisk mätbart, vilka siffror som går att komma åt och vilka metoder för insamling som finns tillgängliga. 6.2 Samhällets krav Samhällets krav på byggnadsverk kretsar till stor del kring kraven på byggnaders tekniska egenskaper enligt BVL 5 . Dessa krav drivs igenom med hjälp av lagar, förordningar och Boverkets föreskrifter och kan således i viss mån kontrolleras. Antalet obligatoriska och regelbundna kontroller och besiktningar efter att en byggnad färdigställts är däremot starkt begränsat 6 . (eller bara att kontrollerna är mycket få). 4. Ekonomistyrningsverket. Byggnadsverkslagen ( SFS 1994:847) 6 Energideklarationer och energibesiktning med ventilationskontroll; köldbärare; hissar, rulltrappor; motordrivna portar; oljetankar; gasapparater; obligatorisk ventilationskontroll; tillsyn för brand; miljöbesiktning; starkströmsanläggningar; arbetsmiljö; linbanor och skidliftar; eldstäder. 5. 15.

(18) Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk 7 Nyckeltal som kan följa upp hur samhällets krav och förväntningar på byggnadsverk uppfylls utifrån de nio tekniska egenskapskraven bör utvecklas. De nio tekniska egenskapskraven är: 1.bärförmåga, stadga och beständighet 2. säkerhet i händelse av brand 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö 4. säkerhet vid användning 5. skydd mot buller 6. energihushållning och värmeisolering 7. lämplighet för avsett ändamål 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och 9. hushållning med vatten och avfall.. 6.3 Hållbar samhällsutveckling Samhällsbyggnadssektorn har länge arbetat med miljöfrågor, bland annat genom att utveckla miljöverktyg, arbeta med miljöledningssystem, ta fram goda exempel och genomföra pilotprojekt. Två viktiga aktörer inom byggsektorn som har särskilt fokus på miljöarbetet är Bygga-Bo-dialogen och Kretsloppsrådet. De har tagit fram mål som ligger i linje med de nationella miljökvalitetsmålen. Det är dock svårt att mäta och följa hur dessa initiativ har inverkat på den ordinarie byggprocessen från projektering till byggande och förvaltning. Vi föreslår att nyckeltal utvecklas för att kunna följa utvecklingen i sektorns miljöarbete.. 6.4 Energihushållning Samhällsbyggnadssektorn svarar idag för cirka 40 procent av den totala användningen av energi i samhället. Enligt delmål 6 för miljömålet God bebyggd miljö ska energianvändning i bostäder och lokaler vara lägre år 2010 än för år 1995. Enligt riksdagens beslut ska energianvändningen år 2020 vara 20 procent lägre än för 1995 och år 2050 ska den vara 50 procent lägre. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minskas och genom att andelen förnyelsebar energi ökar. För att minska energiförbrukningen i sektorn infördes den 1 oktober 2006 lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader. Lagen bygger på ett EG-direktiv för att göra byggnader mer energieffektiva, skapa ett hållbart samhälle och för att minska beroendet av importerad energi. Lagen ska vara genomförd fullt ut årsskiftet 2008/2009. Förslag till nyckeltal när det gäller energihushållning: • Energianvändning (energiprestanda) för byggnader uppdelad på typ av byggnad och årgångar enligt Boverkets databas för energideklarationerna och Boverkets projekt BETSI • Energislag uppdelade på typ av byggnad och årgångar enligt Boverkets databas för energideklarationerna och Boverkets projekt BETSI Läs mer om vilka nyckeltal som bör utvecklas och följas i bilaga 2.. 7. 2 § Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m., 1994:847.. 16.

(19) Bilaga 1: Hur sektorn arbetar. Hur arbetar sektorn? Hur är den organiserad? Hur ser bostadsbeståndet ut? Hur ser kommunernas markpolitik, markreserv och planberedskap ut? Hur fungerar byggprocessen, konkurrens- och kostnadsfrågor, kompetensförsörjning osv. Kort sagt: ”Hur står det till med kostnaderna, kompetensen, konkurrensen och kvalitén i sektorn”.. Beståndets sammansättning Bostadsbeståndet bör följas upp med avseende på upplåtelseformer, hushållsstorlek och lägenhetsstorlek. En liknande uppföljning bör göras för lokalförsörjningen och kontorsmarknaden. Fastigheter. Samhällsbyggnadssektorn kretsar kring fastigheter och de byggnadsverk som eventuellt finns uppförda på dem. För att studera förvaltningen av dessa fastigheter måste det först klargöras vem som förvaltar dem, vilket på ett övergripande plan kan åskådliggöras genom en kartläggning av de bebyggda fastigheternas ägarstruktur. Vad gäller nyproduktion måste istället tillgången på byggbara fastigheter klargöras, vilket enligt samma resonemang kan approximeras genom en kartläggning av de obebyggda fastigheternas ägarstruktur. År 2005 fanns totalt sett 3 146 298 fastigheter i Sverige 8 och dessa bör enligt ovanstående resonemang kartläggas med avseende på ägarstruktur och typ av fastighetsutnyttjande. Uppföljningen bör sedan kunna göras på olika nivåer; såsom nationell nivå, kommunal nivå eller stadsnivå beroende på vad man avser att studera. Datamängden behöver uppdateras för att inkludera gjorda fastighetsdelningar, ombildningar och nybyggnationer. Det finns utförlig information att hämta från fastighetsregistret av vilket mycket sammanställts av Statistiska Centralbyrån; givet exempel illustrerar fördelningen i en kommun i Stockholms län.. 8. Lantmäteriets fastighetsbarometer. 17.

(20) Byggnadsverk. För att mer ingående kunna följa upp hur byggnadsverken förvaltas måste beståndet av byggnadsverk följas upp närmare. En sådan uppföljning bör omfatta aspekter som vad det rör sig om för byggnadsverk, när de uppfördes, vem som är ägaren, vilken deras nuvarande status är samt i vilken utsträckning de utnyttjas. ”Senaste Folk- och bostadsräkningen genomfördes 1990 (FoB90). Ingen ny Folk- och bostadsräkning av traditionell modell är beslutad. Mellan 1960 och 1990 genomfördes en FoB vart femte år. Resultaten ingår i den officiella statistiken.” 9 Den mest övergripande aspekten vi behöver följa upp är således vad beståndet av byggnadsverk utgörs av. De två övergripande kategorierna i detta sammanhang är typ av byggnadsverk och byggnadsverkets ålder. De olika typerna av byggnadsverk kan grovt kategoriseras som bostäder, övriga byggnader och anläggningar. Bostädernas ålder år 1990 kan beskrivas som 10 Yngre än 10 år 10 procent Äldre än 10 år 88 procent Äldre än 20 år 69 procent Äldre än 30 år 47 procent Äldre än 40 år 23 procent Äldre än 70 år 11 procent Precis som i fallet med fastigheterna bör vi kartlägga och följa upp ägarstrukturen av de befintliga byggnadsverken. Denna uppföljning bör göras för både bostäder, lokaler och industribyggnader; exemplet nedan visar ägarstrukturen för bostäder år 1990 då senaste bostadsräkningen genomfördes.. 9. Bostads- och byggnadsstatisk – årsbok 2006, Statistiska Centralbyrån, sidan 16. Bostads- och byggnadsstatisk – årsbok 2006, Statistiska Centralbyrån, sidan 19.. 10. 18.

(21) Ägarstruktur av bostäder 1990 (källa SCB). 1% 10%. 1% 22%. Staten, landsting och kommuner Allämnyttiga bolag Bostadsrättsföreningar Privatpersoner Privata företag 17%. Uppgift saknas. 49%. När beståndet kartlagts med avseende på byggnadstyp behöver vi följa upp i vilken utsträckning de utnyttjas i praktiken för att kunna återge en rättvisande bild. Detta kan enklast genomföras genom att följa upp vakansgraden för de olika byggnadstyperna. När en övergripande uppföljning av byggnadsverken gjorts bör en närmare studie göras av själva beståndet. Regeringen har givit Boverket ett sådan uppdrag att i samråd med Statens energimyndighet, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån att ta fram i huvudsak sådant underlag om byggnaders tekniska utformning som medger att vissa befintliga delmål till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kan följas upp och eventuell ändras (BETSI). Uppföljningen ska redovisas senast den 1 december 2008 och kan utgöra ett bra underlag för att förstå bostadsbeståndets sammansättning.. Plan- och markberedskap Frågor om kommunernas markpolitik, markreserv och planberedskap är intressent att följa upp. Har vi den mark som behövs för de behov vi kan överblicka? Vem äger marken, hur förhåller sig markinnehavet till planberedskapen och byggbehoven osv.. Byggande och förvaltning Omfattningen av samhällets byggande och förvaltning bör följas upp. I dagsläget är uppföljningen av den offentliga byggverksamheten bristfällig, men det vore av intresse att börja följa upp en del av de många uppföljningsmöjligheterna. Hur omfattande är det offentliga byggandet? Vad kostar det att bygga skolor, vårdhem, bibliotek etcetera? Vad är kostnaderna för att bygga om och reparera det offentliga beståndet? Byggande. Nyproduktion är ett område som historiskt sätt erhållit en stor del av uppmärksamheten trots att det utgör en relativt liten del i förhållande till mängden befintliga bostäder. För att tydliggöra nyproduktionens betydelse är det viktigt att följa upp den och ställa resultatet i förhållande till beståndets helhet. Mängden nyproducerade byggnadsverk ger tillsammans med mängden rivna och ombildade en bild av hur beståndet har förändrats.. 19.

(22) Tusental. Antal producerade lägenhter (källa SCB) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1986. 1989. 1992. 1995. Lägenheter i flerbostadshus. 1998. 2001. 2004. Lägenheter i småhus. Det är däremot inte bara hur många byggnadsverk som producerats som är av intresse att följa upp; vad som producerats och var dessa byggnadsverk är belägna är av minst lika stort intresse. Detta kan röra sig om hur stor andelen insatslägenheter som byggs är i förhållande till hyreslägenheter, hur många mil nya vägar som producerats, i vilka städer nyproduktionen av kontorslokaler är störst etcetera. Vidare bör en kartläggning göras över var byggnadsverken produceras för att ge en bild av var i Sverige beståndet förändrats. Lägenhetsfördelning vid nyproduktion (källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1986. 1989 1 rum och/utan kokvrå/kök. 1992. 1995. 2 rum och/utan kokvrå/kök. 1998 3 rum och kök. 4 rum och kök. 2001. 2004. 5 eller flera rum och kök. Under en längre tid har kvaliteten i nyproduktionen ifrågasatt och enligt en nyutkommen rapport från Byggkostnadsforum beräknas – om bostadsproduktionen ligger på 2005 års nivå – den tid boende och tjänstemän lägger ner på att hantera fel och brister efter inflyttning i nyproducerade bostadsprojekt kosta ca 1,3 miljarder kronor om året. Då har ändå inte negativa samhällseffekter till följd av t.ex. högre boendekostnader och ineffektivitet i näringslivet räknats med. 11 Detta gör området kvalitet i sektorn intressant att följa upp. Det finns intresseorganisationer som Rådet för byggkvalitet som arbetar aktivt för att reducera mängden byggfel. Detta är en delmängd av kvalitetskostnaden i byggproduktionen. 11. Boverket Byggkostnadsforum (2007), Fel och brister i nya bostäder – Vad kostar det egentligen?. 20.

(23) Skadefrekvensen för byggnader eller byggnadsdelar följer normalt den så kallade ”badkarsskurvan” enligt ovanstående figur. Kurvan kan liknas vid skedena i en människas liv; först inträffar inkörningsskador och barnsjukdomar, därefter kommer en period med jämn och lägre risknivå, där incidenterna är olycksfall och sist inträffar sjukdomar och skador till följd av ålderns höst. Tidsaxelns längd kan variera kraftigt mellan olika byggnader och olika byggnadsdelar – Pantheon i Rom står fortfarande efter 2000 år medan målade träfönster normalt endast håller i 7 år. Att fel påverkar produktionskostnaden negativt är ställt utom allt tvivel, men det är inte nödvändigtvis så att en strävan efter att åstadkomma noll fel är ekonomiskt lönsamt. Anledningen till detta är att strävan i sig också kostar pengar och kan överskrida nyttan med den uppnådda felreduktionen. Ett rimligt antagande är att desto mer resurser som läggs på förebyggande åtgärder desto mer reduceras antalet fel och behovet av tillsyn. Resonemanget åskådliggörs i nedanstående figur över den totala kvalitetskostnaden i procent av produktionskostnaden.. 21.

(24) I det ovanstående illustrationen skulle den lägsta totalkostnaden infinna sig vid en kostnadsnivå för förebyggande åtgärder på 3%, en felkostnad på 2,5% och en kostnad för tillsyn på 1,5%. I en rapport från Chalmers nämns kvalitetskostnader på 30% dvs 50 miljarder kr av en produktionskostnad på 170 miljarder kronor. Då har inräknats förutom synliga fel i byggprojekt, de dolda felen, som uppkommer till exempel redan vid tillverkning och transport av produkter, slöseri med tid och material på byggarbetsplatsen, olyckor på byggarbetsplatsen som ger höga ohälsotal och strukturell fel. Det har under lång tid hävdats att samhällsbyggnadssektorn varit obenägen till förändring och inte har utvecklats på samma sätt som övriga sektorer. Fenomenet bör därför vederläggas och följas upp om det ska prioriteras och om en förändring ska försöka åstadkommas. Ett lämpligt sätt att följa upp hur väl sektorn arbetar är att mäta hur produktiviteten och effektiviteten förändrats över tiden. Begreppet effektivitet har många definitioner, men genomgående för nästan alla är förhållandet mellan den färdiga produkten och de resurser som krävts för att uppbringa den. Detta är ett värde som måste följas upp över tid för att ha någon innebörd. Det finns en lång rad faktorer som kan förbättra effektiviteten och de under de senare åren har ett stigande intresse visats för dessa; det kan röra sig om tekniska framsteg, resursutnyttjande, produktutveckling, reducerat antal arbetsolyckor och sjukskrivningar, industrialiseringsgrad med mera. Det har på senare tid tillkommit ett antal mer eller mindre utvecklade industriella byggkoncept som tillämpas i varierande grad på den svenska marknaden. 12 Hur produktiv marknaden är, eller dess produktivitet, är besläktat med effektiviteten. Desto mer effektiv sektorn är desto mer kan den producera med sin givna mängd resurser. Det behöver däremot inte vara så att bara för sektorn kan producera en viss mängd att den också gör det. Det finns även en rad icke kvantitativa faktorer som är av intresse att följa upp. En sådan faktor är sektorns intresse för fenomenet, vilket skulle kunna följas upp genom att mäta medlemmar i olika förändringsorgan eller antalet artiklar i tidskrifter om ämnet. En faktor som påverkar nyproduktionen är den kommunala planberedskapen. I granskningen framkom att de kostnader som genereras av planeringsprocessen visserligen utgör en begränsad andel av de totala produktionskostnaderna, cirka 2–5 %, men att de är tillräckligt stora för att kunna utgöra ett hinder för initiativ till nya planer och ny bebyggelse. Detta till stor del för att det upplevs finnas en osäkerhetsfaktor när ett planinitiativ leder till en godkänd plan. 13 Osäkerheten innebär ekonomiska risker vilket medför att främst ekonomiskt starka företag vågar engagera sig som exploatörer eftersom dessa företag kan driva flera projekt parallellt. Olika studier har påvisat ett samband mellan planeringsprocessens längd och grad av osäkerhet och att ett litet antal stora företag dominerar bland exploatörerna. Stora företag som bedriver byggverksamhet kontinuerligt på flera platser gynnas av en mer komplicerad planeringsprocess eftersom de kan sprida riskerna i enskilda projekt och dessutom genom erfarenhet lära sig att förutse de osäkra planprocesserna. Enligt en rapport från Boverket (med stöd av enkäter till kommuner år 2002) var handläggningstiden för en normal detaljplan oftast kortare än nio månader, men i tillväxtregionerna i många fall över tolv månader. I tillväxtregionerna överklagades även en större andel av planer för bostadsbebyggelse än i övriga delar av landet. I en annan undersökning 14 redovisas en stor spridning av den genomsnittliga tiden för planprocessen, men en övervägande majoritet av planerna uppges vara slutförda inom tre år. 15 Om det inte är fråga om mycket begränsade planprojekt tar den processen vanligtvis flera år. I de fallstudier som gjorts i granskningen konstateras att planer rörande förnyelse av bostadsområden tog 12. Se Apleberger et al. (2007) Byggandets industrialisering Planprocessen, ett hinder för nyproduktion av bostäder, Stefan Olander 2005 LTH, sidan 5. 14 Planprocessen, ett hinder för nyproduktion av bostäder, Stefan Olander 2005, Lunds Tekniska Högskola 15 Får jag lov – om planering och byggande, Boverket, sidan 226-227. 13. 22.

(25) längst tid, 5–10 år, medan projekt med enkla planförfaranden kan genomföras på ett antal månader. Mer normala planer genomfördes på mellan 1,5 och 3,5 år. 16 Detta innebär att kommunernas planberedskap är en oerhört väsentlig faktor för att inte hindra nyproduktionen. Enligt en rapport från Boverket 2005 utgör den kommunala planprocessen i sig ett hinder för nyproduktion eftersom tillgången till detaljplanerad mark kan vara kraftigt begränsad och planprocessen utdragen i tiden. Ett intressant mätetal skulle kunna vara de genomsnittliga handläggningstiderna. Exempel på ytterligare information: Skärpning gubbar – byggfel och byggfusk Förvaltning. Landets byggnadsverk måste förvaltas för att deras funktionsduglighet ska upprätthållas. Förvaltningen innebär att åtgärder utförs i enlighet med de behov som uppkommer för att säkerställa byggnadsverkets fortsatta funktionsduglighet. Beroende på ett byggnadsverks status kan dessa åtgärder ta sig olika former; enkla åtgärder som förvaltaren själv kan lösa; mer avancerade åtgärder som kräver anlitande av sektorns andra aktörer; omfattande renoveringar eller ombyggnationer som kräver kompetens från en rad av sektorns aktörer. När det inte längre är ekonomiskt lönsamt att utföra åtgärder för att upprätthålla byggnadens utnyttjande och funktion kan rivning bli aktuellt för att möjliggöra uppförandet av nya byggnadsverk på fastigheten. Rivning kan även utföras på grund av andra anledningar än att byggnadens livslängd gått ut. För att kunna följa och förstå utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn måste dynamiken mellan de ovanstående behoven och åtgärderna följas upp. Behovet av åtgärder innebär att vi måste följa byggnadsverkens utnyttjande och funktionsduglighet. Ett sätt att studera byggnadernas utnyttjande är att följa upp vakansgraden, vilket skulle ge en bild av hur många byggnader som står tomma, var dessa finns och eventuellt åskådliggöra samband mellan vakanserna och byggnaderna. ”Den första september 2005 stod ca 34 000 (2,3 %) bostadslägenheter outhyrda av det totala undersökta beståndet. Andelen lägenheter lediga för omedelbar uthyrning var ca 25 000 (1,7 %). Jämfört med 1 september 2004 är andelen outhyrda och lediga lägenheter oförändrad.” 17 Löpande underhåll Om möjligt bör omfattningen av verksamheten knuten till löpande underhåll inom sektorn följas upp och ställas i förhållande till sektorns kategorier och helhet. Renoveringar och ombyggnationer Då det befintliga beståndets omfattning vida överstiger omfattningen av nyproduktionen vore det av stort intresse att förstå renovering och ombyggnads betydelse i förhållande till sektorns kategorier och helhet. Rivning Mängden byggnadsverk som rivs och var dessa var belägna visar på en aspekt av hur beståndet förändras och är således viktig att följa upp. Vad gäller bostäder följs detta redan upp, men uppföljningen av lokaler är mer tveksam. Exempel på vidare information: SCB Bostads- och byggnadsstatistik BETSI. 16 17. Plan- och byggprocessens längd, Riksdagens revisorer, 2000/01:14, sidan 4. Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2006, Statistiska Centralbyrån, sidan 27.. 23.

(26) Sektorn Sektorn bör följas upp med avseende på företagsstruktur, konkurrens, prisutveckling, kvalitet etcetera. Företagsstrukturen bör tydliggöras med avseende på hur många företag det finns det inom samhällsbyggnadssektorns olika delar, företagens storlekar, antal anställda och vilket rekryteringsbehov som föreligger. Konkurrensen inom de olika produkt- och tjänstesegment bör följas upp och kopplas till pris och kostnadsutvecklingen. För att kunna få grepp om hur stor sektorn är måste vi först förstå den inbördes struktur som dessa aktörer och deras inbördes relationer utgör. Det första steget är att kartlägga hur stora andelar av sektorn olika aktörer har – det vill säga vilken andel av sektorn som utgörs av entreprenörer, konsulter och så vidare. Aktörsandelar av total nettoomsättning (OBS! Endast företag). 16% 31%. 9% 44%. Förvaltare (SNI 70). Arkitekt och konsult (SNI 74.2). Byggindustrin (SNI45). Byggmaterial (BMI03). Vidare bör även respektive segment följas upp vad gäller inbördes organisationsstruktur och storleksfördelning. Företagsstorlekar inom kategorin byggande av hus (SNI 45211) (Källa SCB). 8%. 0%. 9%. 16%. 66%. 1-4. 24. 5-9. 10-19. 20-199. 200-.

(27) Som bilden visar består samhällsbyggnadssektorn till stor del av många små företag. Vidare visar den ovanstående bilden att sektorn endast har ett fåtal riktigt stora företag – så en specialuppföljning av dessa är av intresse. Nedan visas de 10 största företagen redovisade i fallande omsättningsordning. De 10 största byggföretagens omsättning 2005 (Källa: Sveriges Byggindustrier). 24 535. Skanska (Sverige) 19 354. NCC (Sverige). 18 920. PEAB (Sverige) 7 818. JM (Sverige) Vägverket Produktion. 6 380. Banverket Produktion Veidekke Sverige AB Midroc Construction AB. 2 736 1 315 1 045. Svenska Entreprenad. 768. Oden Anläggningsentreprenad. 760. När den ovanstående kartläggningen är genomförd har vi även sektorns storlek. Denna aggregerade uppföljning är av intresse då den kan ställas i förhållande till den totala verksamheten i landet. I någon bemärkelse återspeglar andelen betydelsen sektorn tillför samhället, vilket är något som sektorn är i behov av att klargöra. Ett sådant åskådliggörande kan även göras genom att följa upp hur stora bygginvesteringarna varit över årens gång. En aspekt som ännu inte behandlats är vilken andel den offentliga verksamheten utgör av de ovanstående uppföljningarna. Då offentlig verksamhet till viss del lyder under andra premisser än privat måste förhållandet dem emellan kartläggas för att kunna förstå sektorns struktur. Nedan visas en närmare studie över hur de offentliga investeringarna i vägar och järnvägar förändrats över tiden.. 25.

(28) Precis som i fallet med fastighetsbeståndet bör de ovanstående uppföljningarna kunna göras i olika omfattningar. Det kan vara av intresse att följa upp såväl de nationella förhållanden som förhållanden för en specifik kommun.. Lönsamhet inom sektorn. Att följa upp hur mycket vinst de olika aktörerna gör inom sektorn är intressant av ett flertal skäl. För det första ger en sådan uppföljning en bild av hur kapitalet flödar i sektorn, vilket ge bättre insikt i konkurrenssituationen. För det andra ger uppföljningen förbättrad förståelse för vilken typ av aktör som kan behöva förbättra sin verksamhet. Vidare kan mer detaljerade studier över hur olika upplåtelseformer lönar sig över tiden ge en bättre förståelse för anledningarna bakom den valda nyproduktionen. Vidare skulle samband mellan investering i utveckling och lönsamhet kunna följas upp. Exempel på ytterligare information: SCB Bostads- och byggnadsstatistik – Fastighetsintäkter och kostnader Konkurrens. Samhällsbyggnadssektorn är både en del av en övergripande marknad som faller utanför uppdragets ramar och en ram för en intern marknad mellan sektorns aktörer. Konkurrensen är av avgörande betydelse för denna interna marknads möjlighet att bibehålla en långsiktigt ekonomiskt hållbar utveckling med tillväxt, ökad välfärd och hög sysselsättning. Ett stort antal statliga utredningar har utrett och lämnat förslag på lösningar av flera identifierade konkurrensproblem. Trots detta kännetecknas samhällsbyggnadssektorn av fortsatt svag konkurrens. 18 Till stor del tillskrivs detta tillstånd som ett resultat av en stel marknadsstruktur med ett fåtal stora och ett stort antal små företag. Vad som står klart är att en uppföljning av konkurrensen i samhällsbyggnadssektorn är viktigt för möjliggöra en förståelse för hur sektorn utvecklas. Fenomenet konkurrens är mycket komplext till sin natur och svårt att ge en rättvisande bild av, men Svenskt näringsliv har en modell de följer den Svenska marknaden med. Bland andra uppföljningsområden följs den svenska samhällsbyggnadssektorn upp med avseende på följande variabler. 18. Konkurrensverket har beslutat att prioritera sektorn i sin verksamhet. Konkurrensverkets rapport från 2006 visar att det finns potential för ökad konkurrens i byggbranschen.. 26.

(29) -. Horisontell och vertikal integration Importvolymer Mängd nyföretagande Marknadskoncentration Lagstiftning och annan offentligrättslig reglering Prisutveckling Privata marknadsandelar Produktivitetsutveckling Subventioner och differentierade skatter Svartjobb och annat skattefusk Företagsvinster. Konkurrensen är däremot inte enhetlig inom hela samhällsbyggnadssektorn utan varierar kraftigt mellan aktörer och produkter. Om möjligt bör Svenskt näringsliv kompletteras med dylika uppföljningar för dessa kategorier. Vidare bör resultatet från övriga uppföljningsområden inom uppdraget förhållas till hur området i fråga kan tänkas påverka konkurrensen. Arbetsmarknaden. Utöver konkurrensen mellan sektorns aktörer är en fungerande arbetsmarknad en avgörande faktor för sektorns utveckling. En central del av arbetsmarknadens uppföljning är var människor är sysselsatta inom sektorn och hur stor den relaterade arbetslösheten är. Andelar anställda inom sektorn (OBS! Endast företag). 16%. 14%. 15%. 55%. Förvaltare (SNI 70). Arkitekt och konsult (SNI 74.2). Byggindustrin (SNI45). Byggmaterial (BMI03). Särskilt bör det noteras om det finns arbetskategorier där det råder brist på arbetskraft. För att studera utvecklingen inom sektorn bör därför förändringen av dessa sysselsättningssiffror studeras och ställas i relation till ålderstrukturerna inom sektorn. Vidare kan lönestatistik i förhållande till andra sektorer följas upp. Nedanstående exempel visar en mer detaljerad uppföljning för byggmaterialindustrin i förhållande till övrig industri fördelat på Sveriges län 19 .. 19. Byggmaterialindustrin som motor i utvecklingen av svenskt byggande, Byggmaterialindustrierna.. 27.

(30) En närmare uppföljning bör även göras över de största företagen i sektorn. De 10 största byggföretagens anställda 2005 (Källa: Sveriges Byggindustrier). 10 706. Skanska (Sverige) 8 350. PEAB (Sverige). 8 042. NCC (Sverige) 2 890. Banverket Produktion. 2 480. Vägverket Produktion. 1 977. JM (Sverige) Veidekke Sverige AB. 601. Göteborgs Gatuaktiebolag. 485. Midroc Construction AB. 431. Oden Anläggningsentreprenad. 302. Arbetskraft och företag från östra Europa har blivit vanligare sedan maj 2004 då EU utvidgades med tio nya länder från främst östra Europa. Sveriges Byggindustriers bedömning är att byggsektorn står inför liknande utmaningar som en stor del av den svenska tillverksindustrin gjorde under 1960- och 1970talen, dvs. en ökad konkurrens, och därmed skärpta krav på effektivitet, till följd av ökad internationalisering. Förflyttning av arbetskraft över nationsgränserna bedömde Industrifakta (2005) att i. 28.

(31) storleksordningen 6 000-7 000 byggnadsarbetare och hantverkare från nya unionsmedlemsländer varit verksamma i Sverige under juni 2004-juni 2005. Mängden motsvarar omkring 10 procent av det totala antalet byggnadsarbetare och hantverkare i Sverige. Byggherrerollen. Byggherrefunktionen har en avgörande roll för hur nyproduktionen av byggnadsverk faller ut. Beställarrollen i samhällsbyggnadssektorn är speciell i det avseendet att kraven som ställs på denne är mycket höga. Det åligger byggherren att se till så att arbetena utförs enligt gällande regelverk och att den slutliga produkten kontrollera och provas. Vidare har funktionen under en längre tid anklagats för att besitta bristfällig kompetens, vilket gör det till ett särskilt intressant område att göra en mer detaljerad uppföljning inom. Dessutom leder starka och kompetenta byggherrar till att marknaden fungerar bättre då styrkerelationen mellan köpare och säljare jämnas ut. Ett problem inom området är att merparten av byggherrarna inte är kontinuerligt aktiva som byggherrar, vilket får till följd av att arbetet snarare präglas som ett projekt än en arbetsprocess. För de större flergångsbyggherrarna som bättre kan dra nytta av tidigare erfarenheter är det intressant att studera i vilken mån dessa har en specificerad byggherreprocess. För samtliga byggherrar är det intressant att följa i vilken utsträckning nyproduktionen genomförs i ett nära samarbete mellan byggherre och entreprenör, då detta kan ge dramatiskt ökad kvalitet i de producerade byggnadsverken. Pris och kostnadsutveckling. Att pris- och kostnadsutvecklingen inom sektorn inte skenar är av stor betydelse då drygt hälften av samhällets totala bruttoinvesteringar utgörs av investeringar i byggnader och anläggningar 20 . Som vi tidigare behandlat har regeringen vid ett flertal tillfällen känt sig tvungna att initiera undersökningar för att undersöka sektorn i syfte att stävja skenande priser och kostnader. Följaktligen är det väsentligt att följa upp dessa parametrar när vi studerar utveckling inom samhällsbyggnadssektorn. Vidare är det viktigt om så är möjligt inom uppföljningen att särskilja på priser och de bakomliggande kostnaderna för att förstå mekanismerna bakom utvecklingen bättre. De tre huvudkategorierna som bör följas upp är kostnaden för nyproduktion respektive ombyggnad och renovering; samt utvecklingen av byggmaterialpriserna. Det är centralt vid denna typ av uppföljning att säkerställa att det är samma värden som jämförs. Det skiljer sig nämligen från fall till fall vad företag anser vara produktionskostnaden, det vill säga om kostnaden inkluderar marken, om det är detsamma som entreprenadkostnaden, om värdet innehåller det producerande företagets vinst etcetera. Kostnadsutveckling för ombyggnad och renovering Då den stora merparten av byggnadsverken utgörs av det befintliga beståndet bör kostnadsutvecklingen för ombyggnad och renovering av detta följas upp separat från nyproduktion. (Om det visar sig att det föreligger någon skillnad) Kostnadsutveckling för nyproduktion Traditionellt har kostnaden för att producera ett byggnadsverk fått den uteslutande uppmärksamheten, vilket är missvisande då denna endast utgör en liten del av den totala livscykelkostnaden. Principiellt innebär detta att det kan vara lönsamt att investera i produkter som genererar en lägre förvaltningskostnad även om de är mer kostsamma vid investeringstillfället. Om möjligt vore det därför av intresse att följa utvecklingen av i vilken utsträckning livscykelkostnader tillämpas i praktiken. Kostnaden för att producera nya flerbostadshus exklusive mark, löneglidning och mervärdesskatt ökade 29 procent under decenniet 1995-2005 21 . Konsumentprisindex ökade endast med ca 10 procent under samma period. Då produktionskostnaderna drar iväg från inflationen är det av stor vikt att följa utvecklingen. Sett ur ett internationellt perspektiv ligger däremot Sverige inte så farligt till i förhållande till de övriga europeiska länderna. Den lägsta entreprenadkostnaden av flerbostadshus återfinns i 20 21. Från byggsekt till byggsektor, Byggkostnadsdelegationen 2000, sidan 39 Faktorprisindex för flerbostadshus, Statistiska Centralbyrån.. 29.

(32) Bulgarien på 2770 kr/m2, medan Norge ligger höst med 16560 kr/m2; Sverige placerar sig i mellansegmentet med 9000 kr/m222 . Prisutveckling för Byggmaterial Då produktionskostnaden till stor del är beroende på kostnaden av materialet som skall ingå i byggnadsverket är det av vikt att även följa prisutvecklingen för byggmaterial. Prisutvecklingen kan däremot slå relativt kraftigt mellan de olika materialslagen, så även de inbördes kategorierna bör följas upp. Under samma period ökade priserna på byggnadsmaterial 46 procent exklusive löneglidning och mervärdesskatt 23 . I praktiken kan det vara svårt att anskaffa nog byggmaterial, vilket ytterligare kan driva upp priset. Ett exempel på detta är mineralull som det var brist på under 2006-2007. Om möjligt bör således även leveranstid och tillgänglighet följas upp. Prisutveckling på bostäder Då samhällsbyggnadssektorn ska tillgodose samhällets behov av funktionsdugliga bostäder, lokaler, industribyggnader och anläggningar bör förändringarna utifrån nyttjarnas perspektiv följas upp. Prisindexet för flerbostadshus har exempelvis detta ökat med över 70 procent under åren 1995 till 2005 medan förändringen för gruppbyggda småhus är över 95 procent. Prisindexet för konsumenterna har däremot, under samma tidsperiod, endast ökat med ca 10 procent.. Figur 1 Byggnadsprisindex och KPI, 1989-2005 220 200 180 160 140 120 100 80 1989. 1991. 1993. 1995. Flerbostadshus. 1997. 1999. Gruppbyggda småhus. 2001. 2003. 2005. KPI. Bostadskostnadsutveckling Studerar vi utvecklingen av hyresnivån för längenheter är denna reglerad och följer därmed inte samma marknadskrafter. Hyresnivåernas utveckling under samma period som ovan var 18 procent i genomsnitt för de allmännyttiga och 24 procent för de privata hyreslägenheterna. Som nämndes ovan var utvecklingen av prisindexet för konsumenter endast 10 procent. Då utvecklingen av såväl inköpspriser för nyproducerade byggnader som kostnaderna för att hyra befintliga bostäder båda nämnvärt överstigit konsumentprisindexet bör även boendekostnadens andel av den disponibla inkomsten följas upp.. 22 23. International Construction Cost Survey, Gardiner and Theobald 2007 Entreprenadindex E84, Statistiska Centralbyrån.. 30.

(33) Andel bostadskostnad av disponibel inkomst 24 År Hyresrätt Bostadsrätt Ägda småhus 1982 20 16 19 1985 20 18 20 1987 21 20 23 1989 20 20 24 1991 22 19 22 1993 25 22 23 1995 26 23 24 1997 27 23 22 1999 26 23 20. Exempel på ytterligare information: SCB Bostads- och byggnadsstatistik SCB Bostads- och hyresundersökningen 1999 Exempel på ytterligare information: SCB Bostads- och byggnadsstatistik – Nybyggnadskostnadsstatistik SCB Bostads- och byggnadsstatistik – Byggnadskostnader Skärpning gubbar – Byggkostnader. Forskning och utveckling Samhällsbyggnadssektorns forskning och utveckling är något som ofta debatteras och något som således bör följas upp. Uppföljningen blir desto mer väsentlig när dess betydelse för sektorns utveckling vägs in. Uppföljningen bör beakta vem som finansierar forskningen och väga in vilken roll staten bör spela i finansieringsfrågan. Ett viktigt område att följa upp är vilken forskning och utveckling som bedrivs i samhällsbyggnadssektorn. Uppföljningen bör göras av vilken forskning som bedrivs, vem som finansierar den och för vilken del av sektorn den är avsedd. Finansieringen av forskning och utveckling är en fråga som regelbundet debatteras. En av anledningarna till detta är att intresseorganisationer menar att då den offentliga sektorn är en betydande kund, ibland en dominerande köpare av bygg- och anläggningsprojekt 25 bör staten också stå för en betydande del av forskningen. Förutom statligt bekostad forskning bedrivs en hel del utvecklingsarbete som bekostas av sektorn själv. Denna form av utvecklingsarbete ligger inom sektorn, ett tydligt exempel är utvecklingsarbete inom de materialtillverkade företagen. Företagsinvesteringar i utveckling görs främst för det egna företaget, men företagen har även gått samman och bildat Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, där företagen tillsammans bekostar utveckling inom sektorn. Resultatet av utveckling bekostad av SBUF är avsedd för att bli tillgänglig för hela sektorn. Investeringar som görs internt i företagen är däremot nästan uteslutande avsett för att stärka det egna företagets position där resultatet således inte är avsett för att bli tillgängligt för andra. 1990 genomfördes en kartläggning av det svenska forsknings- och utvecklingsarbetet där det framgick att 70 procent av den bygginriktade forskningen och utvecklingen finansierades av medel utanför samhällsbyggnadssektorn – I monetära termer var insatsen cirka 1.2 miljarder kronor 26 . Sektorn själv stod för 30 procent av den bygginriktade forskningen och utvecklingen, vilket motsvarade 490 miljoner 24. Bostads- och hyresundersökningen 1999, Statistiska centralbyrån, sidan 5. Svenska byggare innoverar, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond 2006, sidan 8. 26 Utvecklingsarbete i entreprenadföretag, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond 2006, sidan 9. 25. 31.

No results found