Känner du det du hör?: Att kommunicera känslor genom musik

Känner du det du hör?

Att kommunicera känslor genom musik

Författare: Axel Asp Handledare: Patrik Ahlm

Examinator: Hans-Erik Holgersson Termin: VT21

Ämne: Musik

Abstrakt

I detta arbete utforskades kommunikationen av fyra primära känslor glädje, sorg, rädsla och intresse/upphetsning genom musik till bild. Syftet med arbetet var att utveckla min förmåga att kommunicera känslor och bli mer effektiv, kreativ och strukturerad när jag synkroniserar musik till bild. Fyra musikstycken skapades till en scen från den animerade filmen Lejonkungen. Dessa musikstycken spelades in, mixades och programmerades i Pro Tools. Resultatet av arbetet visade att val av handling, instrument, tempo, harmonik, spelsätt och tonstyrka hade stor betydelse för att uppnå de önskade känslorna som skulle förmedlas i filmsekvensen. Arbetet har lärt mig att vara mer objektiv och medveten i val av instrument, harmonik och spelsätt i skapandet av musik.

Nyckelord

Filmmusik, Musik till rörlig bild, känslor, handling, harmonik, spelsätt, tempo, tonstyrka.

Tack

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Syfte och frågeställning 2

3 Begreppslista 3 4 Bakgrund 4 5 Metod 6 5.1 Förberedelser 6 5.2 Avgränsning 7 6 Resultat 8 6.1 Glädje 8

6.1.1 Handling utifrån glädjeperspektivet 8

6.1.2 Instrument 9 6.1.3 Tempo 9 6.1.4 Harmonik 10 6.1.5 Spelsätt 10 6.1.6 Tonstyrka/dynamik 11 6.1.7 Mix 11 6.2 Sorg 11

6.2.1 Handling utifrån sorgperspektivet 12

6.2.2 Instrument 12 6.2.3 Tempo 13 6.2.4 Harmonik 14 6.2.5 Spelsätt 14 6.2.6 Tonstyrka/dynamik 14 6.2.7 Mix 15 6.3 Rädsla 15 6.3.2 Instrument 16 6.3.3 Tempo 16 6.3.4 Harmonik 17 6.3.5 Tonstyrka/dynamik 17 6.3.6 Spelsätt 17 6.3.7 Mix 18 6.4 Intresse/upphetsning 18

6.4.1 Handling utifrån intresse- och upphetsningsperspektivet 18

6.4.2 Instrument 19

6.4.3 Tempo 19

6.4.4 Harmonik 20

6.4.6 Spelsätt 20 6.4.7 Mix 21 7 Diskussion 22 8 Slutsats 24 Referenser 25 Referensvideor 26 Bilagor 27

1 Inledning

Under processen av att skriva låtar har jag tidigare aldrig aktivt tänkt på vilken känsla jag vill förmedla, och inte heller hur jag kan kommunicera den till lyssnaren. Detta har därför resulterat i att mina låtar saknat känsla eller att musiken hamnat i konflikt med texten och förmedlat olika känslor. Jag har heller inte reflekterat och haft kunskap om hur val av instrument, tempo, harmonik och melodik kan kunna förmedla avsiktliga känslor mer effektivt och bättre.

Efter att jag har studerat musikproduktion i snart tre år har jag fått mer kunskaper och erfarenhet i att skriva och komponera musik till bild. Genom en kurs fick jag vidare kunskaper om hur musiken samspelar med bild, och hur jag som låtskrivare kan kommunicera specifika känslor. Kursen gav mig ett större intresse för hur mycket musiken påverkar våra känslor och uppfattning om bilden. Att vara aktivt medveten om valen jag gör under processen av att skriva musik är något jag skulle vilja utforska vidare för att förbättra min konstnärliga gestaltning

2 Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete var att utveckla min förmåga att kommunicera en specifik känsla till bild genom instrumental musik. Jag ville undersöka hur jag kunde förändra hur betraktare och lyssnare uppfattar en och samma filmsekvens, genom att komponera fyra olika musikstycken som vart och ett uttryckte en bestämd grundkänsla. Tanken var att använda tidigare beprövade metoder för att hjälpa mig fatta medvetna beslut i val av instrumentering, harmonik, melodik och spelsätt under processens gång. Min frågeställning var följande:

3 Begreppslista

● DAW - En förkortning av Digital Audio Workstation och är ett program på datorn för bearbetning och inspelning av musik och ljud. Populära DAW är t.ex Pro Tools och Logic Pro.

● Foley (tramp) - Ljud som läggs på efter filminspelningen eller animering som spelas in synkroniserat med filmen. Dessa ljud kan vara t.ex fotsteg eller klädprassel.

● Plug-ins - En mjukvara till ett DAW som kan manipulera, modulera och spela upp ljud. Exempel på plug-ins är kompressor, EQ eller ett virtuellt piano.

4 Bakgrund

Artikeln “Nine affects, present at birth, combine with life experience to form emotion and personality” (Tomkins institute, 2021) tar upp Silvan Tomkins affektteori. Affekter som är detsamma som känslor, beskrivs som specifika medfödda fysiologiska reaktioner och har funktionen att motivera människans beslut, tankemönster och handlingar. Tomkins påstås ha forskat fram nio primära affekter vilka nämns som intresse- upphetsning, välbehag-glädje, förvåning- överraskning, sorg- förtvivlan, vrede-raseri, rädsla-skräck, skam-förödmjukelse, avsmak-avsky och bedrövelse-ångest. Dessa affekter påverkar människors ansiktsuttryck och stimulerar kroppen på olika sätt.

De känslor som kommer att användas i detta arbete är valda utifrån Tomkins affektteori. Känslorna som kommer att eftersträvas att kommuniceras är följande:

- Glädje - Sorg - Rädsla

- Intresse-/upphetsning

I artikeln “Emotional Connotations of Musical Instrument Timbre in Comparison With

Emotional Speech Prosody: Evidence From Acoustics and Event-Related Potentials” (Frontiers in Psychology, 2021) görs kopplingar och jämförelser mellan instrumentens klangfärger och människorösten, för att bättre förstå deras känslomässiga påverkan på oss. Instrument och djur som har en stor resonanslåda/kropp förmedlar ett större ljud med lägre tonhöjd och högre volym. Detta påverkar lyssnarens beteende och reaktioner och kan få lyssnaren att vilja fly och får en känsla av hot och aggressivitet. Instrument som har en liten resonanslåda/kropp ger en känsla av vänlighet och glädje och utgör inte ett större hot.

Artikeln beskriver även att klangfärgen kan påverka ljudets upplevda storlek. Ett lejon som vrålar har oftast en väldigt hård klangfärg med många övertoner som får lyssnaren att bli rädd och hotad. Rösten av någon som är glad och ofarlig (likt ett barn) är oftast renare i sin klang och även högre i sin tonhöjd. Artikeln särskiljer även på hur känslorna deprimerad sorg och sörjande sorg förmedlar olika kroppsstorlekar. Sörjande sorg kräver mer energi än vad deprimerad sorg gör, och därför förmedlar sörjande sorg en större kroppsstorlek.

I boken How Music REALLY Works!, 2nd Edition, (Chase, 2006) beskrivs hur olika

musikintervaller kan uppfattas och påverka känslor (se bilaga 1). Dessa intervaller används under arbetsgången som stöd i skapandet av melodier och harmonik i musiken.

I artikeln “Music and emotion—a composer's perspective” (Frontiers in systems neuroscience, 2021) ger kompositören Joel Douek tips och råd utifrån sitt egna perspektiv hur kompositörer kan förmedla olika känslor genom musik. Denna artikel har gett stöd till skapandet av musiken i arbetet.

I artikeln “Sounding Emotional: How Timbre Choices Affect Emotion in Music” (The Sound of AI, 2021) skriver Christian Tronhjem om hur olika klangfärger på instrument och objekt kan förmedla specifika känslor. Denna artikel har gett stöd till valet av instrument och spelsätt i musiken under arbetet.

5 Metod

Arbetet utfördes genom att skriva fyra musikstycken med fyra olika känslor till en kort

filmsekvens. Filmsekvensen var densamma till alla känslorna för att göra resultatet så tydligt och jämförbart som möjligt. Musiken skrevs som underscoremusik vilket innebär att det inte fanns någon sång eller text, utan hade funktionen att fastställa och förstärka känslan och stämningen i sekvensen. Mitt arbetssätt bestod av följande steg:

1. Väljer en utav de fyra valda känslorna att arbeta med.

2. Söker information kring hur vald känsla kommuniceras genom musik.

3. Skapar kort handling till filmklippet utifrån vald känsla. Detta görs för att underlätta musikstruktur och samspel med bilden.

4. Väljer instrument, tempo, tonart och intervaller/skalor till vald känsla utifrån tidigare forskning.

5. Planerar och strukturerar filmsekvensen där det finns dynamiska skillnader i musiken och/eller där känslan kan förstärkas.

6. Skapar ett grundläggande arrangemang (genom att lägga till instrument och harmonik). 7. Utvecklar arrangemanget med ytterligare musikaliska detaljer.

8. Mixar och färdigställer musiken (tillsammans med filmsekvensen).

Under tiden musiken skrevs antecknades konstnärliga motiv och val i en loggbok. Detta gjorde det enklare att återblicka de beslut som togs i ögonblicket.

5.1 Förberedelser

För att de olika känslorna skulle kunna jämföras på tydligaste sätt valdes endast en filmsekvens att skriva fyra musikstycken till. Endast en filmsekvens möjliggör att lättare reflektera över hur de olika känslorna genom musik påverkar samma sekvens. Filmsekvensen som valdes är en ca tre minuter lång klippt scen från Lejonkungen (1994) där originalmusiken togs bort och endast ljudeffekter och foley/tramp var kvar. En del av originalsekvensen klipptes bort då jag ansåg att bildspråket förmedlade en alltför stor grad av glädje vilket skulle försvåra potentialen att förändra filmsekvens upplevda känsla med musik.

Sekvensen valdes utifrån följande:

1. Scenen saknade dialog vilket underlättade att förmedla olika känslor. 2. Scenen var komplett med en tydlig början och slut.

3. Scenen var animerad och därav kunde musiken överdrivas och förtydligas ytterligare.

4. Scenens upplevda känsla kunde förändras genom musik på ett övertygande sätt.

5.2 Avgränsning

För att arbetet skulle göras möjligt inom tidsbegränsningen fanns det störst fokus på det kreativa skapandet av musiken. Valet av instrument, harmonik, melodik, spelsätt och hur musiken skulle arrangeras var viktigare för arbetet än ljudkvaliteten på inspelningen, valet av stråkbibliotek eller kvaliteten på ljudmixen. Därför lades det mindre arbete på dessa områden och mer tid kunde spenderas på att utveckla musikens arrangemang.

För att ytterligare avgränsa arbetet gjordes ett urval av verktyg och instrument som fanns

tillgängligt i min hemmastudio. DAW (Digital Audio Workstation) användes som verktyg för att spela in, programmera MIDI instrument, mixa och mastra. Stråkbiblioteket Spitfire BBC

Symphony orchestra användes för att skapa en orkester, och Arcade för att både skapa egna samples och modifiera existerande samples. Elgitarr och cello spelades även in.

6 Resultat

I detta kapitel beskrivs processen att skriva musiken till den valda filmsekvensen med

förklaringar och motiveringar till de val som gjordes under arbetsgången. Resultatet av musiken till filmsekvensen är uppdelad utifrån de fyra valda känslorna:

- Glädje - Sorg - Rädsla

- Intresse/upphetsning.

6.1 Glädje

Som referens inför arbetet med känslan glädje valdes en scen från filmen Paddington (2014). Scenen förmedlar enligt min åsikt känslan glädje väldigt väl. Scenen utspelar sig i en vacker miljö med starka färger och tät växtlighet som förmedlar en känsla av trygghet och harmoni. Det verkar inte finnas mycket ondska eller besvär i området utan upplevs som en idyllisk plats att bosätta sig på. Scenen är animerad med talande djur och har därför ett starkt uttryck i sina rörelser. Musiken innehåller stråkinstrument som ofta spelar staccato och pizzicato, och

piccolaflöjt spelas även i melodierna. Val av instrument, spelsätt och handling till känslan glädje var inspirerat av scenen från Paddington (2014).

6.1.1 Handling utifrån glädjeperspektivet

Eftersom glädje är en bred term med en stor mängd av nyanserade variationer av känslan

behövdes den specificeras ytterligare. För att musiken skulle följa en tydlig röd tråd behövdes en handling skapas till filmsekvensen som skulle passa till känslan glädje.

Filmsekvensen öppnar med en soluppgång och följs sedan av en långsam vandring av djur på väg till den nyfödda lejonungen Simba, som visas upp för första gången. Under denna scen valdes en känsla av harmoni och trygghet som en nyans till glädjen. När solen stiger över horisonten i början av sekvensen, skulle det kännas som att det skulle bli en positiv och

förhoppningsfull dag och att djuren lever i en utopi utan bekymmer och ondska. Djuren är under större delen av sekvensen påväg någonstans och musiken skulle spegla den motivation de kände på vägen dit. De är nyfikna på vad de ska få uppleva vid bergsklippan när Simba visas upp. Däremot fick inte filmsekvensen upplevas som spännande och intressant då dessa skulle

särskiljas i ett annat musikstycke. Känslan av nyfikenhet valdes för att bibehålla motivation genom vandringen.

När Simba lyfts upp i slutet av sekvensen förändras känslan av trygghet, nyfikenhet och harmoni till en lyckosam glädje. Djuren kan inte längre hålla sig utan brister ut i glädjeskrik.

Det blir nästintill en religiös sammankomst där Simba likt en gud/messias blir hedrad och får ett stort välkomnande. Filmsekvensen avslutas sedan med att återgå till känslan av trygghet och harmoni igen när kameran zoomar ut på Simba.

6.1.2 Instrument

En artikel från Frontiers in Psychology (2021) förklarar att egenskaperna i en röst förmedlar en kroppsstorlek som vi människor kan uppleva som farlig (stor kropp) eller ofarlig (liten kropp). Detta kan kopplas till instrument som har renare klangfärg eller/och har mindre resonanslåda eller storlek som upplevs gladare och snällare. Instrumenten som använts för att förmedla glädje är därav baserat på informationen om klangfärg.

Piccolaflöjt och fiol är de instrument som är valda till att spela melodierna i musiken eftersom både piccola och fiol är små instrument med rena klangfärger och hög tonhöjd. Piccola är också vald på grund av att den har en karaktär som är lik fågelsång. Denna sång kan jag relatera till frid, trygghet och glädje när fåglarna först börjar sjunga under våren. Filmsekvensen öppnas med en soluppgång som med hänsyn till handlingen ska förmedla en känsla av harmoni och trygghet. Det självklara instrumentet var harpa med sin lena och stabila färgklang som jag personligen förknippar med änglar och himmelriket.

Alla instrument valdes inte utifrån principerna att ha en liten resonanslåda eller ren klangfärg. Några av de valda instrumenten motiverades av hur klangfärgen och tonhöjden passade och representerade de olika djuren som syntes i filmsekvensen. Kontrabas valdes för att representera de tunga och långsamma elefanterna, flöjter och piccola representerade fåglarna och klarinett representerade apan.

6.1.3 Tempo

Tempo valdes utifrån min tolkning av att glädje har ett högre tempo då vi människor oftast blir mer aktiva, energiska och mer responsiva i både vårt tänkande och fysiska handlingar. Därför valdes ett högre tempo för att representera detta beteende. Tempo valdes dock inte utifrån någon

specifik siffra utan valdes efter vad som både passade till filmsekvensen och melodierna. Tempot hölls även kontinuerligt genom hela filmsekvensen för att vidare förstärka stabilitet och trygghet. Det möjliggör även en bättre och enklare synkronisering mellan musik och bild när man behåller samma tempo.

6.1.4 Harmonik

Tonarten till känslan av glädje valdes utifrån Steblins (1983) bok där tonarten D-dur beskrivs som glad, pittoresk, hoppfull och optimistisk inför framtiden. Senare i arbetet framkom det att boken var baserad på vältempererad stämning där klaverinstrument hade olika karaktärer i varje tonart. Numera används liksvävande temperatur på klaverinstrument där tonarter inte har några karaktärsskillnader. Men eftersom denna beskrivning passade väl in på den valda handlingen återstod valet av tonarten. Musiken höll sig kvar i samma tonart genom hela filmsekvensen, på detta sätt blev det enklare att behålla och faställa känslan av trygghet och harmoni.

Detta intervall var valt utifrån Chases (2006) bok som beskriver en stor ters som glad, upprymd och positiv. Däremot kan denna beskrivning av intervallen vara mer eller mindre relevant beroende på vilka ackord som används i sammanhanget. De flesta melodier och ackord i musiken förhöll sig snarare till D-durskalan även då musiken baserades från början på en stor ters. Fokuset låg på att skapa variationer i melodier för att hela tiden skapa rörelse.

6.1.5 Spelsätt

Under delar av filmsekvensen spelades pizzicato av fioler och celli. Glädje kan uppfattas som hoppig, sprallig och skiftande och detta passade utmärkt till t.ex. rådjuren och kalkonerna som skuttade. Elefanternas långa tunga steg kunde även förmedlas med pizzicato och även zebrorna som hoppade och plaskade i vattnet.

Huvudmelodierna spelades med staccato under delar av filmsekvensen för att ytterligare förstärka djurens sprallighet. Detta spelades på piccola. I början av sekvensen spelades långa toner (legato) för att förstärka fridfullhet och trygghet. Enligt min åsikt förmedlar långa toner en långsam förändring och är oftast mer trygg, behaglig och förutsägbar till skillnad mot korta snabba förändringar som förmedlar spänning och oförutsägbarhet.

När Simba lyfts upp spelar fioler långa legatotoner för att fylla ut. Några fioler spelar spiccato för att skapa rörelse och resterande fiolerna tillsammans med cello och kontrabas, spelar pizzicato för att skapa ytterligare rörelse och variation.

6.1.6 Tonstyrka/dynamik

Musikens dynamik valdes till känslan glädje utifrån händelser i filmsekvensen. Det börjar med en ganska stark tonstyrka i musiken i början vid soluppgången som sedan övergick till en lägre tonstyrka när fåglarna började flyga. När djuren började samla sig och vandra tillsammans ökade musikens tonstyrka igen med tillägg av fioler. När elefanten klev in i bilden gick dynamiken ner igen och musiken tystades helt när fågeln landade på bergsklippan. Detta för att skapa andrum och för att bygga upp dynamiken igen inför sekvensens storslagna scen där Simba lyfts upp vid musikens klimax.

Utifrån egen erfarenhet får känslan av glädje oss människor att bli exalterade och ger ett behov av att röra på sig. Tankarna vandrar snabbare och vi får mer ork och motivation att genomföra aktiviteter. De olika dynamiska skillnaderna var tänkta att stödja djurens beteenden i

filmsekvensen.

6.1.7 Mix

Mixningen av känslan glädje bestod mestadels av volymjusteringar. Eftersom musiken skulle behålla sin rena klangfärg och ljudbild bearbetades instrumenten inte något märkbart. Små justeringar med EQ gjordes på instrumenten för att kontrollera och minska oönskade frekvenser. Volymen på instrumenten justerades dynamiskt för att förbättra och göra stråkbiblioteket mer realistisk, då de utan volymjusteringar kan låta för statiska och omänskliga.

6.2 Sorg

Som referens inför arbetet med känslan sorg valdes en scen från datorspelet Ori and the blind forest (2015). Scenen handlar om en mamma och barn som kämpar för överlevnad efter att skogen de bor i blivit förstörd och kan inte längre erbjuda dem tillräckligt med mat. Barnet hittar tillslut lite mat och återfår hopp, men hittar sedan sin mamma död av hunger. Scenen är

sångröst, oboe som spelar melodier, piano som spelar försiktigt och svagt samt stråkorkester med legatotoner. Jag ansåg musiken i denna scen var utmärkt på att förmedla sorg till tittaren. Därför blev denna scen inspiration till val av instrument, tonstyrka, spelsätt och tempo för känslan sorg.

6.2.1 Handling utifrån sorgperspektivet

Det finns många nyanserade variationer av känslan sorg. För att följa en röd tråd behöver en handling skapas till filmsekvensen som skulle passa till känslan sorg. Handlingen som skapades för känslan sorg var att Simba föddes i en tidsperiod som präglades av förlust och misär. Djuren får vetskap om att den oskyldige och utsatte Simba fötts i en tid fylld av ovisshet och nöd. De påbörjar en dyster och orolig vandring för att beskåda honom. Resan är tung och fylld med sorg, men samtidigt bryr de sig mycket om Simba och vill honom väl. Det är inte på grund av att Simba föddes i sig som gör att de är ledsna, utan omständigheterna runt om som har gjort det olyckligt. I början av djurens vandring är de deprimerade utan någon hopp inför Simbas framtid. När de nästan är framme vid klippan och de kan se Simbas pappa ge ett leende, påminns de om att det finns gott i världen. När Simba lyfts upp fylls de av både hopp och sorg om framtiden och blir berörda av den vackra synen. När kameran zoomar ut på Simba lämnas de med en känsla av att Simba kan göra världen till en bättre plats. Det finns mycket ont kvar i världen men det finns hopp om förändring.

6.2.2 Instrument

Frontiers in Psychology (2021) beskriver skillnader mellan depressionssorg och sörjande sorg. Sörjande sorg är kopplat till en grövre klangfärg och större kroppsstorlek, medan

depressionssorg har färre höga frekvenser. Musikstycket till filmsekvensen har båda dessa förklaringar i åtanke när det kommer till val av instrument. Cello är vald för sin stora resonanslåda och förmåga att låta grov och hård. En människa nära till gråt kan uppleva att rösten spricker, svajar och blir instabil. Cello kan efterlikna detta väldigt bra. Med hjälp av stråken kan cellon manipuleras och bilda missljud och tonhöjdsvängningar skapas med vibrato. Enligt Joel Douek (2021) kan cello och oboe låta som en sorgsen gråtande människa. Oboe tillsammans med cello användes för melodier i musikstycket, där oboen representerar djurens inslag av depression och celli representerar djurens oro och nedstämdhet.

Sekvensens musik öppnar med en elgitarr som spelar en långsam sekvens av toner för att förmedla dysterhet och nedstämdhet. Elgitarren var i detta fall inte vald enbart utifrån klangfärg

utan mer för dess enkla möjlighet att plocka en långsam rytm. En annan anledning till val av elgitarr var för att variera instrumentation och möjligheten att kunna modulera och manipulera ljudet med plug-ins.

Studien från Empirical Musicology Review (2021) visar på att cello och fiol är rankade bland de mest sorgsna instrumenten tillsammans med sång. Fiol och cello tillsammans med kontrabas spelar genom sekvensen och i slutet spelar fiolerna melodierna. Fiolerna ökar dynamiken drastiskt med sitt höga frekvensregister och kontrabasen ger låga frekvenser vilket bidrar till ökning i dynamiken och framhäver Simbas betydelse. Från början var det tänkt att engelskt horn skulle spelas när Simba lyfts upp, men det blev istället ett valthorn på grund av en

missuppfattning. Det fick dock vara kvar i musiken då jag ansåg att valthornet bidrog positivt till musiken.

Eftersom sång är rankad högt upp som en av de mest sorgsna instrument, spelades egen sång in. Referensscenen från spelet Ori and The Blind Forest (2016) använder sång och piano

omfattande för att förmedla känslan sorg. I filmsekvensen kan sången höras när apan klättrar uppför bergsklippan för att lyfta upp Simba. Flera olika inspelningar gjordes med olika stämmor av sången för att skapa en liten kör. Piano spelas också genom hela sekvensen. Cymbaler och trianglar användes för att vidareutveckla arrangemanget och skapa musikaliska detaljer.

6.2.3 Tempo

Utifrån egen erfarenhet kan sorgens påverkan på människor göra att vi blir mer långsamma och kraftlösa. Av egen erfarenhet kan deprimerade människor sova betydligt mer än glada människor och motivationen att vara fysiskt aktiv är inte lika hög. Ett lägre tempo valdes för att minska energin i musiken och stämma överens med bilden av en deprimerad och sorgsen grupp av djur som vandrar. Exempelvis trampar elefanterna väldigt långsamt och tungt. Med ett lågt tempo förstärks deras hopplöshet och brist på energi. Filmsekvensens animationer och rörelser saktas ned och förmedlar en dysterhet. Tempo valdes utifrån vad som passade filmsekvensens flöde och där synkroniseringen mellan musik och bild passade bäst.

6.2.4 Harmonik

Tonarten som valdes för känslan sorg var ciss-moll utifrån att moll oftast är förknippat med sorg och dur förknippat med glädje.

Melodierna spelades i en mollskala genom hela sekvensen eftersom den passade bra in till moll tonarten. Skalan skapade heller inte några dissonanser i kombination med ackorden vilket kunde ha påverkat uppfattningen om den förmedlade känslan. Melodierna hade små intervaller mellan tonerna då korta intervaller kunde upplevas mer monotont och dystert. Små intervaller beskrivs av Chase (2006) som svaghet, och en liten ters som sorglig och tragisk (se bilaga 1). Dessa beskrivningar och intervaller har därför tagits hänsyn till i skapandet av melodierna till känslan sorg.

6.2.5 Spelsätt

Alla instrument som valdes till känslan sorg var mestadels spelade med legato för att vidare uttrycka depression och sorg genom en långsam rörelse. Instrumenten spelas också med låg tonstyrka för att minska dynamiken. Pianot spelas stundvis väldigt mjukt och försiktigt för att framhäva känslan av hjälplöshet och energilöshet.

Cello spelar melodislingor i delar av sekvensen med en oren och slarvig spelstil för att skapa bristningar och missljud i tonerna. Detta för att efterlikna en röst som är upprörd och inte kan upprätthålla en stabil och ren klang. Elgitarr spelar en plockande sekvens med endast två toner. Detta skapar en väldigt repetitiv och monoton klang som tillför ytterligare en känsla av långsam rörelse och förändring.

6.2.6 Tonstyrka/dynamik

Musikens dynamik följer en gradvis ökning genom filmsekvensen där slutet har högst dynamik. Öppningsscenen börjar lågt i dynamik för att snabbt fastställa en låg energi med få händelser. Under djurens vandring ökar dynamiken långsamt fram tills mötet mellan fågeln och Simbas pappa där musiken nästintill försvinner. En långsam och gradvis uppbyggnad av dynamik förmedlade även en känsla av hopp mot sekvensens slut. När instrumenten spelas starkare ökar energin i musiken.

6.2.7 Mix

Musikstycket till känslan sorg mixades med rätt så mycket reverb (efterklang) på de flesta instrumenten. Cello använde ett stort och långt reverb för att skapa en stor och tom plats. Detta hjälper till att förmedla känslan att djuren i filmsekvensen känner sig tomma, hjälplösa och ensamma. På vissa ställen i sekvensen justerades musikens huvudvolym till lägre eller högre volym beroende på hur framträngande musiken skulle vara. I början är musiken mindre framträdande och har därför sänkt volym, medan i slutscenen är musikens volym betydligt högre.

6.3 Rädsla

Som referens inför arbetet med känslan rädsla valdes en scen från Apocalypto (2006). Jag hade svårt att hitta någon animerad scen som förmedlade känslan rädsla men denna scen var mest tilltalande. Scenen utspelar sig i en skog där ett stamfolk blir bemötta av en annan stam. Interaktionen blir väldigt hotfull när ena stammen uppmanar den andra att lämna deras skog. Enligt mig förmedlar musiken rädslan, spänningen och osäkerhet stammen upplever väl. Det finns ingen tydlig melodi eller harmonik i musiken utan den upplevs dissonant och obehaglig. Denna enkla musik användes som inspiration till val av instrument.

6.3.1 Handling utifrån rädslaperspektivet

Till skillnad mot de andra känslorna skulle känslan rädsla riktas mot tittarna. Denna gång är det tänkt att enbart tittarna som ska vara rädda och inte djuren eftersom djuren inte visade någon tydlig rädsla i ansiktsuttryck och kroppsspråk. Detta kan jämföras med scener i Sagan om Ringen (2001-2003) när orcher marscherar mot strid och obehaglig musik spelas. Orcher är inte alls rädda för strid utan musiken förmedlar istället deras ondska och illdåd till tittaren som känner sig rädd. Precis på samma sätt var tanken med handlingen för denna filmsekvens.

Rädslan kan också upplevas ur Simbas perspektiv då han är ung och inte förstår djurens ondska. Djuren i detta fall är med i någon form av sekt. De är på väg till ett ritual liknande möte där Simba blir offer till ett övernaturligt dåd. När djuren börjar vandringen ska tittarna få en känsla av obehag och att något inte står rätt till. Ondskan gömmer sig bakom soluppgångens skönhet. Inget ont i sig händer i filmsekvensen men musiken ska förmedla att dessa djur inte alls är snälla och oskyldiga som de kanske ser ut. Något hemskt har hänt och kommer att hända i framtiden.

6.3.2 Instrument

Tankeprocessen om instrumentering var en aning annorlunda för känslan rädsla än de andra känslorna. Utifrån referensscenen Apocalypto (2000) kunde ljud i form av borduntoner höras i bakgrunden. Dessa borduntoner uppnås oftast genom ett flertal olika syntar eller ljudsamples som spelar långa statiska toner för att skapa en atmosfär och känsla. Referensscenen med sin musik förmedlar känslan rädsla och passade väl in på handlingen av filmsekvensen.

I stora delar av filmsekvensen spelas borduntoner med syntar som pulserar, susar och knastrar. Syntarna skulle bidra med en kontinuerlig kuslig känsla genom hela sekvensen. Tillsammans med dessa borduner spelades cello för att lägga till missljud och hård klangfärg. När cello spelades i ett högt tonregister kunde den med hjälp av stråken skapa oönskade gnisslande skrikande toner. Artikeln från The Sound av AI (2021) ger exempel på hur känslan av kuslighet och rädsla kan uppnås med distortion genom t.ex att spela med rakblad på pianosträngar. Artikeln beskriver också att det hårda ljudet av metall mot metall (rakblad) tillsammans med distortion skapar en upplevelse av att instrumentet arbetar över sin förmåga. När cello spelas i ett register som gränsar till dess kapacitet uppstår känslan av överarbetning och tittarna känner sig illa till mods.

Ytterligare instrument som spelades mot slutet av sekvenser var tuba, trombon, horn och trumpet. Instrumenten har en hård klangfärg och kan spelas i låga frekvensregister. Dessa instrument är också valda utifrån Sagan om Ringen (2001-2003) där bleckblås oftast spelar när orcherna visas i bild, och kan tolkas som att bleckblåsen representerar orcherna. Klarinett spelades också mot slutet av sekvensen på grund av sin hårda klangfärg. Slagverk började att spelas en bit in i sekvensen och fortsatte ända till slutet. Timpani spelades när Simba lyfts upp eftersom det förstärkte dynamiken och känslan av ondska.

6.3.3 Tempo

Tempot valdes inte utifrån någon beprövad teori eller information utan bestämdes genom en process av experimenterande. Tempot behövde synkroniseras med sekvensen och tempot fick inte upplevas för snabbt. Ett lägre tempo valdes då det upplevdes mer kusligt och obehagligt när perkussion och syntar spelades. Om tempot var snabbare skulle känslan kunna uppfattas som

mer stressad och spänd. Den förmedlade känslan skulle potentiellt kunna uppfattas mer som intressant och upphetsande vilket inte var målet för känslan rädsla.

6.3.4 Harmonik

Tonarten g moll valdes utifrån en huvudmelodi som skapades till filmsekvensen. Denna melodi spelas i slutet av sekvensen när Simba lyfts upp. Delar av melodierna innehåller dissonanta intervaller eftersom Chase (2006) beskriver dem som emotionellt negativa, starka och

energifyllda (se bilaga 1). Dissonanta toner spelas exempelvis i början av sekvensen med elgitarr likaså i slutet av fioler för att skapa en spänd och obehaglig känsla. Syntarna (borduntoner) spelas också med dissonanta toner där en utav syntarna spelas med låga basfrekvenser som svajar/fladdrar i intensitet och med små skiftningar i tonläge. Detta bidrar till en kontinuerlig känsla av rädsla och obehag genom hela sekvensen.

Enligt Tomkins institute (2021) triggas känslan (affekten) rädsla av en reaktion när vi tar emot information obehagligt snabbt. Uttrycket och spelsättet var därför mestadels i fokus snarare än vilka ackord eller intervaller som kunde förmedla rädsla. Detta ansågs jag vara viktigare för musikens känsla i helhet.

6.3.5 Tonstyrka/dynamik

Musikens tonstyrka börjar väldigt låg och fortsätter i en statisk oförändrad tonstyrka fram till scenen när myrorna och zebrorna dyker upp i bilden. Djuren börjar mötas upp och vandra tillsammans mot bergsklippan. Tonstyrkan minskas vid mötet av fågeln och Simbas pappa och sedan ökas drastiskt när Simba lyfts upp. Då spelades instrumenten väldigt starkt för att skrämma och chockera tittaren.

6.3.6 Spelsätt

Under arbetet med känslan rädsla spelades cello (även elgitarr) in live och därför kunde

spelsättet kontrolleras ytterligare. Spelsättet var vårdslöst och slarvigt för att framhäva vanligtvis oönskade övertoner som många gånger liknade en röst som skriker. Överdriven vibrato användes för att skapa ostabila toner och stråken spelades mot strängarna med mer styrka. Cello spelades även medvetet i otakt med resterande instrument för att förmedla obehag, och eftersom en riktig cello spelades in lämnades misstag och missljud kvar i musiken. Cello spelades också långt upp på cellohalsen där toner kan brista och gnissla då de vanligtvis är på gränsen eller utöver cellons kapabla räckvidd.

Blåsinstrumenten spelades med både staccato och legato under sekvensen. När djuren vandrar mot bergsklippan spelades staccato eftersom det kan förmedlas att djuren marscherar. På så sätt kunde djuren uppfattas som onda och oövervinnerliga. Blåsinstrumenten spelades med staccato för att återigen ge en ond känsla. Slagverken spelades också väldigt hårt för att höja dynamiken och dramatiken i scenen. Fiolerna spelar legato i slutet av sekvensen eftersom resterande

instrument spelar staccato eller relativt korta toner vilket lämnade oönskade tystnader eller “hål” i ljudbilden.

6.3.7 Mix

Mixen för känslan rädsla behandlades med mycket distortion på många av instrumenten. När Cellon spelar melodislingor användes extra mycket distortion för att framhäva en hård och obehaglig klangfärg. Effekter som delay och reverb användes även i stora mängder på flera instrument för att ytterligare bidra till en högljudd och stökig ljudbild. Volymjusteringar

behövdes på de ställen där musiken skulle vara mer eller mindre framträdande för att säkerställa att musiken och ljudeffekterna till filmsekvensen samspelade med varandra.

6.4 Intresse/upphetsning

Inför arbetet med känslan intresse/upphetsning kunde inte jag hitta någon passande referensscen. Musikstycket inspirerades därför mer av de källor som använts under arbetet samt mina egna åsikter.

6.4.1 Handling utifrån intresse- och upphetsningsperspektivet

Handlingen till känslan intresse/upphetsning skulle vara präglad av en positiv ton eftersom enligt Tomkins affektteori (2021) är intresse/upphetsning en positiv affekt. Djuren i filmsekvensen skulle vara motiverade och intresserade av att få se Simba. Istället för att djuren känner en nyfikenhet likt handlingen i känslan glädje, var de snarare mer spända och exalterade inför Simbas uppvisning. Det skulle vara tydligt att händelsen i slutet av sekvensen var något mäktigt, stort och viktigt för djuren och det behövdes därför mycket energi från musiken för att stödja detta.

Djuren visste inte vad som skulle ske vid bergsklippan utan de vandrade med ovisshet. Tittaren skulle känna ett intresse av att vilja veta vad som skulle hända. Sekvensen skulle inte upplevas

som att något dåligt eller oväntat kunde hända, utan den skulle upplevas som en gradvis uppbyggnad till en stor händelse. Därav behövde musiken förmedla en positiv anda och att världen de lever i är en spännande och bra plats för en lejonunge att födas in i.

I slutscenen behövdes känslan intresse/upphetsning förtydligas ordentligt för att göra

uppbyggnaden i resten av sekvensen rättfärdigad. Det blev en dramatisk reaktion från djuren som vandrat spända och upphetsade tidigare i sekvensen. De får äntligen träffa och beskåda Simba som de väntat länge på att få göra. I slutet kan djuren äntligen känna sig lugna och återgå till det vanliga livet.

6.4.2 Instrument

Valet av instrument började först med ett behov av slagverk som kunde driva musiken framåt och på så sätt öka spänningen och intresset i sekvensen. Olika trumpukor programmerades in som MIDI och fylldes ut av rytmiska samples och cymbaler. Halvvägs in i sekvensen spelas även congas med rytmiska mönster. Congas valdes för att variera de rytmiska instrumenten men också på grund av att de passar väl till filmsekvensens plats och miljö. Eftersom filmsekvensen utspelar sig i Afrika ger congas enligt mig en känsla av afrikansk kultur.

Fiol, cello och kontrabas valdes eftersom de har förmågan att spela med tremolo. Tremolo skapar en konstant rörelse som får oss på vår vakt och förväntar oss att något kommer att ske eller förändras. Fiol, cello och kontrabas kan även spela staccato och ostinatofigurer som också skapar rörelse och spänning.

Tuba, trombon, trumpet och horn användes för att ge lågfrekvensenergi. Dessa instrument valdes även på grund av att jag anser de passar bra ihop till stråkinstrumenten. Flöjt, klarinett och fagott användes också på vissa delar av sekvensen. Målet var att förmedla en positiv spänning hellre än en negativ spänning och flöjt, klarinett och fagott förmedlar mindre kroppar vilket uppfattas snällare och mindre farligare.

6.4.3 Tempo

Ett högre tempo medför mer rörelse och snabba förändringar vilket i sin tur kan stimulera och upprätthålla ett intresse till tittaren. Tempo valdes efter experimentering av vad som

synkroniserade bäst till bilden. Först var det tänkt att olika tempi skulle används i delar av filmsekvensen men efter flera misslyckade försök beslutades det att bara ett konstant tempo

skulle användas genom hela sekvensen. Tempovariation kan ytterligare skapa oförutsägbara förändringar i musiken och skapa stress. Musiken använder sig istället variationer och kombinationer av notvärden för att behålla intresse och rörelse. Filmsekvensen är dessutom relativt kort och kommer därför undan med ett fast tempo.

6.4.4 Harmonik

Tonarten som valdes för känslan intresse/upphetsning var B-dur. Baserat på den skapta handlingen där en positiv ton var strävan, passade en tonart i dur bäst.

Tanken bakom harmonik för känslan intresse/upphetsning experimenterades fram. Eftersom strävan var att försöka stimulera och intressera tittaren kunde därför fokus på uttrycket av melodier och ackord vara mest framträdande. Enligt Chase (2006) förmedlar stora intervaller kraft eller styrka. Därför skapades större intervaller mellan tonerna för att förmedla en hoppig melodi med mer energi.

6.4.5 Tonstyrka/dynamik

Variationer i tonstyrkan ger mer stimuli och ett ökat intresse vilket i sin tur bidrar mer till känslan intresse/upphetsning. De dynamiska skillnader i musikstycket skulle även vara stora för att förstärka Simbas uppvisning i slutet av sekvensen så mycket som möjligt. Tonstyrkan behövde därför vara låg stunderna innan scenen som leder upp till den dramatiska finalen. Filmsekvensen börjar med endast slagverk och bygger upp med fler rytmiska delar och sedan följer ett relativt repetitivt musikstycke. När myrorna och zebrorna visas i bilden ökar musikens tonstyrka märkbart, då det skulle vara en tydlig markering att djuren började vandra tillsammans. Tonstyrkan minskar drastiskt när fågeln och Simbas pappa möts på bergsklippan. Tanken var att vägleda tittarens fokus till fågeln och Simbas pappas interaktion istället för att distrahera med musik.

6.4.6 Spelsätt

Stråkinstrumenten spelar ostinato i slutet av sekvensen för att skapa framåtrörelse som bidrar till ökad spänning och intresse. De spelar även med hög intensitet för att ytterligare förstärka känslan av spänning och intresse/upphetsning. Musiken innehåller spänning och avspänning vilket innebär en uppbyggnad av musikalisk intensitet som så småningom löses upp och

slappnas av. Uppbyggnaden spelas av fioler med tremolo som skapar spänning och en förväntan av upplösning.

Slagverk spelar med hög intensitet och snabb rytm som bibehålls nästintill genom hela sekvensen. Drivet som uppstår av slagverket är ett viktigt avgörande för att skapa intresse och även separation mellan känslan glädje. Känslan intresse/upphetsning och glädje båda beskrivs av The tomki6ns institute (2021) som en positiv affekt. Skillnaden är att intresse/upphetsning behöver mer stimuli än glädje och hjälper oss att upprätthålla en handling.

Blåsinstrumenten spelar staccato i slutet för att skapa rörelse och variation när de spelar tillsammans med stråkinstrumenten. Halvvägs in i filmsekvensen spelas klarinett och fagott växlande mellan långa toner (legato) och korta toner (staccato).

6.4.7 Mix

Under mixning av känslan intresse/upphetsning låg fokus mestadels på att stödja musikens dynamik med volym justeringar på de ställen som skulle vara mer eller mindre framträdande av musiken. Dynamiken behövde vara i ett större omfång för att skapa intresse och konstant rörelse. Instrumentens intensitet och volym var därför en viktig del i att förmedla intresse och

7 Diskussion

Efter att ha genomfört det konstnärliga arbetet har jag fått ett fullständigt nytt perspektiv om musikens roll och betydelse till bild. Från de studier, artiklar och utdrag i böcker som jag läst, inser jag hur väl genomtänkt varje element i musiken kan vara skapad för att framhäva

människors olika känslor och responser. När jag applicerade olika tankesätt och tekniker på mitt arbete kunde jag se hur effektiv och specifik jag kunde vara för att förmedla känslor. Musik är ett språk i sig och kan berätta en helt annan handling och förmedla en helt annan känsla än vad bilden visar.

Syftet var om jag med fyra musikstycken kunde förändra en och samma filmsekvens. Jag tycker att jag har lyckats bra med att förändra känslorna och uppfattningen i filmsekvensen från

Lejonkungen. De olika känslorna förändrar djurens uttryck och intentioner på ett effektivt och övertygande sätt i vissa delar av sekvensen. Detta visas extra tydligt i sekvensens klimax när Simba lyfts upp och elefanterna svarar med ett läte. Från musiken till känslan glädje kunde elefanternas läte upplevas som ett rop av upprymdhet. Från känslan sorg kunde deras läte upplevas som gråt. Från känslan rädsla kunde deras läte upplevas som vrål. Från känslan intresse/upphetsning kunde deras läte upplevas som ett uppjagat skrik. Däremot tycker jag musiken till känslorna glädje, sorg och intresse/upphetsning är mer övertygande än vad musiken till känslan rädsla är. Kanske eftersom filmsekvensen utan musik inte förmedlar någon rädsla och blir därav mer en kontrast mellan bild och musik.

Även då filmsekvensen från Lejonkungen fungerade bra att förändra känslan och uppfattning genom musik, så fanns en viss etablerad känsla av glädje i sekvensens bildspråk och design. Sekvensen är menad att förmedla en positiv ton eftersom en ny lejonkung (Simba) har fötts. Hade en sekvens valts från en mindre känd film skulle resultatet potentiellt bli annorlunda, då mindre kännedom hade lett till färre förutfattade meningar och mindre partiskhet.

Hade filmen inte varit animerad hade resultatet troligtvis varit annorlunda eftersom animerade figurer och platser har en mer tydlig gestaltning i färg och form. Därför behöver musiken stödja detta genom att vara mer uttrycksfull. I vanliga spelfilmer är karaktärernas ansiktsuttryck och kroppsspråk mer subtila och berättande. På så sätt hade musiken inte behövt att vara lika framträdande och uttrycksfull. Detta är en av anledningarna varför jag valde en animerad sekvens, eftersom jag ville att musiken skulle ha en mer betydande roll för resultatet.

Att skriva musik till bild med ändamålet av att framhäva, förändra och stödja bilden har givit mig en förmåga att skapa handlingar och betydelse till musiken. Genom att utgå från en handling att förhålla sig till under skapandet av musik, kan jag planera, strukturera och precisera musiken mycket effektivare. En handling kan ytterligare förstärka musikens emotionella påverkan på oss och på så sätt ge den en djupare mening. Att musiken ska fungera till bilden tvingar mig att arbeta mer objektivt än vad jag skulle arbeta utan bild. Att vara mer objektiv ser jag som en god lärdom eftersom det ger mer öppenhet till kritik och förändring av sin musik.

Hade jag frågat utomstående personer om deras uppfattning om de olika känslorna till

filmsekvensen hade arbetet blivit mer objektivt och skulle kunna stödja mina slutsatser. Eftersom arbetet utfördes under en relativt kort tid tvingades denna del att utelämnas, med fullt fokus på mina egna åsikter och resonemang.

I efterhand kan jag konstatera att i slutändan fanns det mer fokus på att uttrycka känslor genom val av instrument och dess spelsätt, snarare än ett större fokus på att välja harmonik och melodik. Hur instrumentet spelas och vilken klangfärg det har anser jag har en större betydelse för

8 Slutsats

Syftet med detta arbete var att jag skulle utveckla förmågan att kommunicera känslor genom musik till bild. Jag anser att jag har uppnått det syftet och min förmåga att kommunicera känslor genom musik har utvecklats. Jag tycker även de olika musikstycken lyckades förändra

filmsekvensen på ett övertygande sätt.

Detta arbete har varit väldigt lärorikt och intressant. Den har givit mig kunskaper och inspiration för att vidare arbeta i branscher där musik ska skapas till film, reklam eller spel. Jag kan även applicera kunskaperna i min låtskrivning till kommersiell musik och alla övriga former av musik.

8.1 Framtida forskning

Arbetet har genererat ett intresse att vidare utforska hur andra känslor kan kommuniceras via musik till andra typer av filmsekvenser. I detta arbetet har jag enbart utforskat fyra primära känslor, men det skulle vara en intressant utmaning att utveckla förmågan att skapa musik till mer subtila känslor som t.ex likgiltighet eller bitterljuv.

Referenser

Chase, Wayne. 2006. How Music REALLY Works!: The Essential Handbook for Songwriters, Performers, and Music Students (2nd Edition). Roedy Black Music.

David Huron, Neesha Anderson, Daniel Shanahan,Empirical Musicology Review, You Can't Play a Sad Song on the Banjo:" Acoustic Factors in the Judgment of Instrument Capacity to Convey Sadness <https://emusicology.org/article/view/4085/3620> (11 Februari 2021). Joel Douek, Frontiers in systems neuroscience, Music and emotion—a composer's perspective

<https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3832887/pdf/fnsys-07-00082.pdf> (9 Februari

2021)

Liu X, Xu Y, Alter K, Tuomainen J, Frontiers in Psychology, Emotional Connotations of Musical Instrument Timbre in Comparison With Emotional Speech Prosody: Evidence From Acoustics and Event-Related Potentials

<https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2018.00737/full> (9 Februari 2021).

Steblin, Rita. 1983. A History of Key Characteristics in the 18th and Early 19th Centuries. UMI Research Press.

The tomkins institute, Nine affects, present at birth, combine with life experience to form emotion and personality

<

http://www.tomkins.org/what-tomkins-said/introduction/nine-affects-present-at-birth-combine-to-form-emotion-mood-and-personality/> (5 Februari 2021).

Christian Tronhjem, The Sound of AI, Sounding Emotional: How Timbre Choices Affect Emotion in Music

<https://medium.com/the-sound-of-ai/sounding-emotional-how-timbre-choices-affect-emotion-i

Referensvideor

Jackson, Peter, Sagan om Ringen (2001-2003), New Line Cinema. Youtube, Apocalypto Scene - Fear

<https://www.youtube.com/watch?v=w3H_xsdr-Vs> (25 januari 2021)

Youtube, Ori And The Blind Forest - Sad Scene [Menu Music]

<https://www.youtube.com/watch?v=MM2kok5hHDs> (25 januari 2021)

Youtube, Paddington - Marmalade Scene

Bilagor

Bilaga 2

Asp, Axel, 2021, Examensarbete - Glädje, mp4 Bilaga 3

Asp, Axel, 2021, Examensarbete - Sorg, mp4 Bilaga 4

Asp, Axel, 2021, Examensarbete - Rädsla, mp4 Bilaga 5