• No results found

Hållbarhetsredovisning Hur ett företag redovisar sitt CSR-arbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hållbarhetsredovisning Hur ett företag redovisar sitt CSR-arbete"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Örebro universitet Handelshögskolan

Företagsekonomi C, Uppsats, FÖ3001 Handledare: Karin Seger

Examinator: Kerstin Nilsson VT15/2015-06-08

Hållbarhetsredovisning

Hur ett företag redovisar sitt CSR-arbete

Sofie Andersson 881207 Natali Bitar 920828 Anna Österberg 930808

(2)

Abstract

Background: Organizational actions have a major influence on the environment and society. Therefore, companies have an important role regarding the creation of a sustainable society. Furthermore, the sustainability report has developed and become an important part of a company’s sustainability work. There are several previous studies within the area of sustainability work that have focused on legal responsibility, legitimacy or CSR.

Purpose: The purpose of our study is to ensure the balance between the responsibilities in CSR work and see a general perspective of the legitimacy, legal responsibility and CSR, within the clothing industry.

Design and Methodology: This study is a case study the empirical data is based on

sustainability reports and we chose KappAhl as our study object, where we focused on their production during five years.

Findings: In this study we can see that the moral legitimacy is the biggest reason why

organizations report sustainability. However, the study concludes that the balance between the parts in the CSR-pyramid is needed in the sustainability reporting in order to achieve an effective CSR work.

Keywords: Sustainability report, legitimacy, legal responsibility, CSR work, CSR-pyramid, moral.

(3)

Innehållsförteckning  

 

1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund ... 4 1.2 Tidigare forskning ... 5 1.3 Problematisering... 7 1.4 Syfte ... 8 1.5 Frågeställningar... 8 2. Teoretisk referensram... 9 2.1 CSR-pyramiden... 9 2.2 Legitimitetsteori ... 12 2.2.1 Strategisk legitimitet ... 13 2.2.2 Pragmatisk legitimitet ... 13 2.2.3 Kognitiv legitimitet ... 14 2.2.4 Moralisk legitimitet ... 14 2.2.5 Institutionell legitimitet ... 14 2.3 Analysmodell ... 15 3. Metod ... 17 3.1 Undersökningsmetod... 17 3.2 Datainsamling... 19 3.3 Analysmetod... 20 3.4 Metodreflektion... 20 4. Empiri... 22 4.1 Legalt ansvar ... 22

4.1.1 Global Reporting Initiative - GRI ... 22

4.2 Moraliskt ansvar... 23

4.2.1 Uppförandekod... 23

4.2.2 Barnarbete ... 24

4.2.3 Better Cotton Initiative - BCI... 25

4.2.4 Vattenrening ... 26 4.2.5 Brandsäkerhet... 26 4.2.6 ”No Risk”-projekt ... 27 4.2.7 Ekologisk bomull ... 28 4.3 Filantropiskt ansvar ... 29 4.3.1 Träningscenter i Bangladesh ... 29 4.3.2 Newbie-filt ... 29

(4)

4.3.3 Galgar får nytt liv ... 29 5. Analys... 30 5.1 Legalt ansvar ... 30 5.2 Moraliskt ansvar... 31 5.3 Filantropiskt ansvar ... 33 6. Slutsats ... 35 7. Avslutande diskussion... 37 7.1 Vidare forskning... 37 Källförteckning... 38  

(5)

1.  Inledning  

 

___________________________________________________________________________  

Kapitlet inleds med en presentation av bakgrunden till uppsatsen följt av en genomgång gällande tidigare forskning som finns inom hållbarhetsarbete. Där sker en problematisering kring området för att slutligen presentera uppsatsens syfte.  

___________________________________________________________________________

 

1.1  Bakgrund    

 

Användningen av hållbarhetsredovisning har under de senaste decennierna ökat

explosionsartat (Frostenson, Helin & Sandström 2012). Miljömedvetenheten har genomgått en stor utveckling under en kort tid då samhället blivit alltmer medvetna om vad våra handlingar har för påverkan på miljön. I takt med följande utveckling har

hållbarhetsredovisningen vuxit fram och blivit en stor del av redovisningsområdet. Organisationernas handlingar har stor påverkan på samhället och det bidrar därför till att företagen har en viktig roll gällande att skapa ett hållbart samhälle. (Öhrlings

PricewaterhouseCoopers 2000) Hållbarhetsredovisning fyller idag en funktion i ett vidare redovisningssammanhang som omfattar ägarstyrning, intern kontroll och riskhantering (Frostenson et al. 2012). Hållbarhersredovisningen kan enligt Frostenson et al. (2012)

beskrivas via tre dimensioner, den ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekten. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som används genomgående inom hållbarhetsarbete och innefattar hur företag påverkar samhället utifrån bland annat Frostensons et al. (2012) tre ovanstående dimensioner.

 

Omgivningen ställer höga krav på organisationer och det ses idag som en självklarhet att företag arbetar aktivt med hållbar utveckling. Företag kan, för att integrera företagets verksamhet med samhället, frivilligt välja att redovisa sitt hållbarhetsarbete. (CSR-guiden) Med anledning av att hållbarhetsredovisningen är frivillig är utformningen av rapporterna inte ett reglerat område. Det finns dock en vedertagen standard för rapportering av

hållbarhetsarbete som är utformad av den icke vinstdrivande organisationen Global Reporting Initiative (GRI), standarden är idag ledande inom området och majoriteten av företagen väljer att följa den. Syftet med hållbarhetsredovisning är att mäta, presentera och ta ansvar gentemot

(6)

intressenterna angående vad organisationen har uppnått med sitt arbete inom hållbar utveckling. (Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2000)

Enligt GRI ligger svenska företag långt fram i utvecklingen gällande hållbarhetsredovisning. En bidragande faktor är att regeringen år 2010 beslutade att alla hel- och delägda statliga företag skulle hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer. Det är generellt större företag som hållbarhetsredovisar och framförallt företag inom branscher som har stor påverkan på miljön, det kan bero på att sådana företag är hårt bevakade och noga kontrollerade av samhället. (Frostenson et al. 2012)

1.2  Tidigare  forskning    

 

Forskningen kring hållbarhetsredovisning kan delas in i två kategorier, en teoretisk och en praktisk. Frostenson et al. (2012) framhäver att den teoretiska forskningen intresserar sig framför allt för olika aspekter av hur hållbarhetsredovisningar bör utformas, medan den praktiska forskningen fokuserar på användandet och effekterna av hållbarhetsredovisning. Forskningen fastställer flera olika anledningar till varför företag hållbarhetsredovisar. Amran och Haniffa (2011) anser att företagens största motivation till att hållbarhetsredovisa ligger i att vinna konkurrensfördelar. Redovisningen kan då användas som en marknadsföringsstrategi för att tillfredsställa konsumenterna. När hållbarhetsredovisningen används som

marknadsföringsstrategi föreligger ett externt fokus där företaget utåt visar hur de arbetar med hållbarhet, ett arbetssätt som även kallas window dressing. Resonemanget styrks av Patten och Zhao (2014) som menar att företag hållbarhetsredovisar framförallt på grund av sociala påtryckningar snarare än att ge meningsfulla bedömningar av företagens sociala och

miljömässiga resultat. Frostenson et al. (2012) har också forskat på anledningen till att

hållbarhetsredovisa och uppmärksammar utvecklingen inom området. Frostenson et al. (2012) menar att hållbarhetsredovisning inte endast ska ses som ett PR-arbete utan framhåller istället att företagens strävan att uppnå legitimitet är den största anledningen till att de

hållbarhetsredovisar. Övergripande kan legitimitet definieras som att skapa en fungerande relation mellan företag och samhälle där företagen följer samhällets normer och värderingar. Hooghiemstra (2000) menar att hållbarhetsredovisning har ytterligare en funktion gällande att sprida information som bidrar till organisationens legitimitet och anser att anledningen

återfinns i att påverka intressenternas och allmänhetens inställning till organisationen samt att framställa sig själva som ansvarsfulla. Efter att ha studerat anledningen till varför företag

(7)

hållbarhetsredovisar sker nu en genomgång av olika forskningsstudier inom området med legitimitet, den legala aspekten och CSR-arbete i fokus.

 

Det finns en stor mängd tidigare forskning inom hållbarhetsområdet som fokuserat på den legala aspekten, vilket utgörs av GRI:s riktlinjer, legitimitet samt CSR. Hedberg och von Malmborg (2003) har i deras artikel GRI:s riktlinjer som utgångspunkt för studien. Artikeln studerar varför svenska företag väljer att följa GRI:s ramverk och hur det påverkar arbetet med CSR. Genom intervjuer med företag som följer GRI:s riktlinjer har Hedberg och von Malmborg (2003) kommit fram till att den främsta anledningen till att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer är att företagen förväntas göra det genom påtryckningar från samhället. Artikeln tar även upp legitimitet som en central del inom hållbarhetsarbetet, då arbetet

innefattar att vinna legitimitet. Wilmshurst och Frost (2000) har, istället för den legala aspekten, legitimitetsteorin som utgångspunkt där teorin beskrivs som en viktig aspekt då företag bör utforma sin hållbarhetsredovisning med avseende på samhället. Wilmshurst och Frost (2000) fann att legitimitet inte endast var den bidragande faktorn till att

hållbarhetsredovisa utan lyfter även det ekonomiska syftet, då hållbarhetsredovisning kan generera vinst till företagets aktieägare. Fler forskare som författat artiklar inom området och fokuserat på legitimitetsteori är Hooghiemstra (2000) samt Lindblom (1993). Jamali och Mirshak (2007) har studerat hur företag som är lokaliserade i U-länder arbetar med CSR och drar slutsatsen att det är viktigt att samtliga parter på marknaden arbetar med CSR för att samhället ska utvecklas inom området. Ytterligare en artikel inom CSR-området skriven av Sandoval (2015) berör hur det ekonomiska, sociala och politiska perspektivet förhåller sig till varandra inom ett företag. I artikeln diskuterar Sandoval (2015) kritiskt hur de olika

perspektiven påverkar ett företags CSR-arbete och drar slutsatsen att arbetet är viktigt och att det bör utvecklas (Sandoval 2015). Efter att ha studerat tidigare forskning identifieras inte några studier som helt fokuserar på legitimitet eller på den legala aspekten, utan forskningen framhäver istället vikten av båda aspekterna samt att de är beroende av varandra. Det kan även urskiljas att det finns studier som endast beaktar CSR utan att lyfta en ytterligare aspekt. Det finns likaså inte någon studie som fokuserar på de tre aspekterna legitimitet, legalt ansar samt CSR tillsammans utan forskning inom områdena är, som kan urskiljas ovan, uppdelat. Det kan sammanfattningsvis erfaras att den tidigare forskningen fokuserar på ett

huvudområde för att sedan lyfta in en andra aspekt och påvisa relationen där emellan.

(8)

Det finns även tidigare uppsatser därlegitimitetsteorin är kopplad till hållbarhetsredovisning. Brattberg, Päiväniemi och Staffansson (2014) har utgått från en oljekatastrof och använt företagen som orsakade katastrofen som studieobjekt där de sedan studerade hur företagens hållbarhetsredovisningar presenterades och vad företagen vidtagit för åtgärder för att vinna tillbaka legitimiteten. Ceder (2011) har i sin uppsats studerat hur företag väljer att redovisa miljö- och hållbarhetsinformation där GRI:s riktlinjer inte nödvändigtvis behöver utgöra ramverket. Det har även genomförts olika studier angående hållbarhetsarbete inom

klädbranschen, Andersson, Svendsen och Vestman (2013) har i deras uppsats undersökt tre svenska företag gällande deras arbete med CSR.

1.3  Problematisering  

 

Efter att ha studerat forskning och tidigare uppsatser uppmärksammas en lucka i att det inte finns någon studie som lyfter legitimitet, den legala aspekten och CSR i relation till varandra i en och samma studie. Den forskning och de tidigare uppsatser som studerats har antingen en tydlig utgångspunkt eller adderar ytterligare en aspekt, exempel på studier är Suchman (1995) som endast fokuserar på legitimitetsteorin samt Wilmshurst och Frost (2000) som fokuserar på legitimitetsteori för att sedan lyfta den ekonomiska aspekten. Den begränsade forskningen inom området är intressant då en jämförelse mellan tidigare forskning samt tidigare uppsatser kan identifiera att legitimitet, den legala aspekten samt CSR har en nära relation till varandra samt att det finns ett ömsesidigt beroende mellan dem. Det kan urskiljas att forskningen är utförlig inom områdena legitimitet, legalt ansvar samt CSR-arbete. Av den anledningen ställs frågan varför ingen har forskat kring helheten gällande alla tre aspekterna. Att skåda en hållbarhetsredovisning utifrån ett helhetsperspektiv tros kunna skapa djupare förståelse för hur företag arbetar med hållbarhet. Tidigare forskning och uppsatser som studerats anses ha tappat det breda perspektivet då de endast fokuserat på delar av det totala arbetet kring hållbarhet. Av den anledningen avser vår studie att undersöka helheten mellan legitimitet, legalt ansvar samt CSR-arbete inom hållbarhetsutveckling.

 

Som lyfts i bakgrunden är miljökänsliga branscher intressanta i den bemärkelsen att de hållbarhetsredovisar samt är hårt granskade av samhället. Företag inom miljökänsliga branscher granskas ständigt och uppstår en skandal uppmärksammas den av samhället och företagen behöver agera. En miljökänslig bransch som ständigt är i ropet är klädindustrin, det beror bland annat på den stora påverkan som industrin har på miljön. Under den senaste tiden

(9)

har negativ publicitet uppmärksammats inom klädbranschen framförallt gällande undermåliga arbetsförhållanden i fabriker utomlands. (Fair Trade Center, 2013) Bangladesh är ett av flera exempel på länder där fabriksbyggnader har kollapsat, fabriksbränder härjat samt att de anställda arbetar under dåliga arbetsförhållanden. År 2012 uppmärksammades en skandal gällande levnadslön inom klädbranschen (Röhne 2012), ytterligare en skandal som upptäckts är ”Angoraskandalen” år 2013 där kaniner plågades för deras päls (Lagerstedt 2013). Trots att händelser som de ovan nämnda anses vara helt oacceptabla utifrån våra värdegrunder kan företagen fortsätta sin verksamhet genom att fortsätta vara legitima i den bemärkelsen att samhället fortsätter att konsumera deras varor. De här omständigheterna kopplat till

legitimitet är en intressant synvinkel som väcker intresse för klädbranschen. Studien kommer därav att fokusera på klädindustrin där relationen mellan legitimitet, legalt ansvar och CSR-arbete som branschen berörs av kommer att studeras.

 

1.4  Syfte    

Syftet för studien är att öka förståelsen kring helhetsperspektivet för arbetet med hållbar utveckling inom klädbranschen. Studien kommer att fokusera på balansen mellan ett företags olika CSR-ansvar, vilka är legalt, moraliskt och filantropiskt ansvar genom att studera

aktiviteter i hållbarhetsredovisningen.

 

1.5  Frågeställningar

• Hur framgår det av hållbarhetsredovisningen på vilket sätt ett företag lägger mest fokus för sitt CSR-ansvar, avseende aktiviteter inom hållbar utveckling?

• Hur framgår det av hållbarhetsredovisningen att det föreligger relationer mellan legitimitet, den legala aspekten samt CSR?

• Hur redovisar ett företag i sin hållbarhetsredovisning arbetet med förändring av aktiviteter inom hållbar utveckling, kopplat till de olika CSR-ansvaren, över tid?

(10)

2.  Teoretisk  referensram    

___________________________________________________________________________

Den teoretiska referensramen behandlar CSR-pyramiden och legitimitetsteorin. För att få ett välgrundat kapitel studerades ett flertal vetenskapliga artiklar och lämplig litteratur. Kapitlet inleds med att beskriva CSR-pyramiden och dess ansvar. Därefter presenteras

legitimitetsteorin övergripande, hur företag praktiskt kan arbeta med legitimitet samt legitimitetsteorin utifrån olika synvinklar. Till sist presenteras en analysmodell där kapitlets två teorier samt regleringar inom hållbarhetsredovisningär sammankopplade.

Analysmodellen är skapad med målsättningen att på ett tydligt sätt kunna besvara studiens syfte samt utgöra en tydlig ram för resterande arbete.

 

2.1  CSR-­‐pyramiden

 

Corporate Social Responsability (CSR) berör företagets sociala ansvar gentemot samhället samt hur verksamheten påverkar samhället i stort. Inom CSR ska företag vidta åtgärder som syftar till att förbättra välfärden för samhället som helhet samtidigt som de ska gynna sitt eget intresse. (Carroll & Buchholtz 2003) Carroll & Buchholtz (2003) presenterar CSR med hjälp av en modell som består av fyra ansvar, vilket de benämner CSR-pyramiden. Pyramiden består av ekonomiskt, legalt, moraliskt och filantropiskt ansvar. Varje ansvar vänder sig till olika intressenter samt påverkar intressenterna på olika vis. CSR-pyramidens syfte är att skapa struktur för att tydligare presentera CSR i praktiken. (Carroll & Buchholtz 2003) Carroll och Buchholtz (2003) presenterar tre punkter som företag bör ta hänsyn till vid arbete kring CSR-pyramiden. Första punkten är att företaget bör ha en grundläggande beskrivning om CSR, enligt andra punkten bör företaget ha uppfattning om aktuella problem som medföljer ett socialt ansvar och den tredje punkten tar upp att ett företag bör ha en

uppställning av lösningar till problem som kan uppstå. Med hjälp av ovanstående punkter uppmärksammas eventuella problem som företag bör beakta och därigenom kan deras sociala ansvar uppfyllas med CSR-pyramiden som utgångspunkt. (Carroll & Buchholtz 2003)

Jamali och Mirshak (2007) beaktar även de socialt ansvar genom att utgå från pyramiden, de framhåller att det ekonomiska ansvaret är den grundläggande basen i CSR-pyramiden som därefter byggs upp av legalt, moraliskt och filantropiskt ansvar.Det

(11)

Filantropiskt

ansvar

Moraliskt  ansvar

Legalt ansvar

Ekonomiskt ansvar

ekonomiska och legala ansvaret beskrivs som sociala krav, det moraliska ansvaret beskrivs som socialt förväntat och det filantropiska ansvaret som socialt önskat. Alla ansvar utgör tillsammans företagets CSR-arbete. (Jamali & Mirshak 2007) För att ett företag ska kunna uppnå det moraliska ansvaret menar Jamali och Mirshak (2007) att det ekonomiska och legala ansvaren behöver vara uppfyllt. Dock påpekar Sandoval (2015) att genom att vara samhället till lags, något som utgörs av det moraliska och filantropiska ansvaret, kan det leda till att företag uppnår ekonomiskt och legalt ansvar. Sandoval (2015) lyfter även att ett företag lägger mer fokus på moraliskt och filantropiskt ansvar med andledning av att skapa ekonomisk vinning snarare än att vara samhället till lags. Utifrån det här resonemanget kommer företag lägga mer fokus på den mänskliga faktorn men samtidigt ha det ekonomiska perspektivet i åtanke. (Sandoval 2015)

     

Fig. 1: CSR-pyramiden (Carroll & Buchholtz 2003)    

2.1.1  Ekonomiskt  ansvar  

Ett företag framstår i stort som en ekonomisk institution vars inriktning är att producera varor och tjänster efter samhällets behov och sälja dem efter marknadsvärdet. Samtidigt ska

företagen generera lönsamhet och utveckling samt tillfredsställa sina intressenter. För att göra det här möjligt, krävs det en ledning som fokuserar på finansiella aktiviteter för att maximera organisationens finansiella mål. (Carroll & Buchholtz 2003)  

 

 

 

 

(12)

2.1.2  Legalt  ansvar

Legalt ansvar syftar till att företag tar hänsyn till samhällets lagar och regler (Carroll & Buchholtz 2003). Carroll och Buchholtz (2003) lyfter problematiken med att lagar och regler inte behandlar samtliga områden som ett företag ställs inför utan att det finns många

situationer där företag agerar utefter egen vilja. Carroll och Buchholtz (2003)

uppmärksammar att lagar och regler utformas i efterhand utifrån samhällets tankar och värderingar. Det är ett företags ansvar gentemot samhället att följa riktlinjerna (Carroll & Buchholtz 2003). Lagar och regler har en benägenhet att hamna efter i relation till samhällets åsikt kring ett lämpligt beteende, det på grund av att synen på ett lämpligt beteende ständigt förändras medan lagar och regler är statiska. Carroll & Buchholtz (2003) lyfter att en fördel med fördröjningen är att samhället är med och påverkar utformningen av riktlinjerna. Samtidigt kan resonemanget vara en nackdel då nya värderingar kan hinna skapas innan de tidigare hinner utformas till texter (Carroll & Buchholtz 2003). Legalt ansvar har även en benägenhet att formas utifrån lagstiftarens politiska motiv snarare än moraliska skäl, något som kan ge en missvisande bild av samhället. (Carroll & Buchholtz 2003) Ytterligare två författare som lyft bristen på moral inom det legala ansvaret är Jamali och Mirshak (2007). Jamali och Mirshak (2007 lyfter likande resonemang som Carroll och Buchholtz (2003), då de anser att det finns olikheter mellan lagar och regler i relation till samhällets syn kring ett lämpligt beteende. Det moraliska och legala synsätten betraktas därför ha olika syn på vad som anses vara ett lämpligt beteende.

Carroll och Buchholtz (2003) lyfter att den vanligaste orsaken till att företag följer riktlinjer är på grund av samhällets och myndigheternas förväntningar, att de vill gynna samhället samt stärka deras relation. Det bidrar till att ett ökat samarbete mellan företag och samhälle, samt att båda parter gynnas. Resonemanget ovan styrks av Ratner (2001) som påpekar att företag ofta arbetar med socialt ansvar i syfte att uppfylla samhällets önskan. Ratner (2001) menar att företag kan bidra till att utveckla olika standarder för att på bästa sätt förbättra välfärden för samhället. Sammanfattningsvis är den legala aspekten en central del inom CSR. (Carroll & Buchholtz 2003)

 

2.1.3  Moraliskt  ansvar  

Moraliskt ansvar omfattar de aktiviteter som förväntas av samhällets medlemmar utan att förekomma i en lagbok. Carroll och Buchholtz (2003) menar att moraliskt ansvar innefattar

(13)

normer, regler samt förväntningar som utformats av konsumenter, leverantörer, ägare och samhället. Förändringar i samhällets moraliska regler anses vara drivkraften bakom att riktlinjer och regler skapas. Samhällets normer och värderingar är ofta inte definierade vilket bidrar till svårigheter för företag att agera efter dem. Trots svårigheter i att tolka normer och värderingar är det viktigt för företag att leva upp till vad samhället förväntar sig, annars förlorar de sin legitimitet. (Carroll & Buchholtz 2003).

2.1.4  Filantropiskt  ansvar  

Filantropiskt ansvar baseras på aktiviteter som genomförs för att engagera sig i sociala aktiviteter som inte grundar sig på ett ekonomiskt syfte. Genomförandet av aktiviteterna är inte tvingande och utgår generellt från ett etiskt perspektiv. Det filantropiska ansvaret är en del av den sociala relationen mellan företag och samhälle. Företaget gynnar sina intressenter genom sociala aktiviteter och i utbyte stärks relationen till intressenterna. De filantropiska aktiviteterna är symboliska och bidrar med resurser till samhället i syfte att framstå som en god samhällsmedborgare. (Carroll & Buchholtz 2003)

2.2  Legitimitetsteori  

Lindbloms (1993) beskriver legitimitet som ett tillstånd eller status som uppkommer när ett företags värdegrund överensstämmer med den syn och de värderingar som samhället har. En liknande definition ger Grey, Owen och Adams (1996) som menar att legitimitet är en systemorienterad syn på en organisation och ett samhälle, som fokuserar på information och upplysning i relationen mellan organisationer, staten, individer och grupper. Ett företag kan förlora sin legitimitet utan att genomföra förändringar då samhället och dess normer är dynamiska. (O´Donovan 2002) Deegan (2002) beskriver att ett företag får legitimitet genom ”sociala kontrakt” med samhället. Ett företags överlevnad är beroende av att samhället

uppfattar att det sociala kontraktet uppfylls. Om samhället anser att företaget bryter kontraktet ställs nya krav för fortsatt överlevnad. (Deegan 2002)

O´Donovan (2002) samt Ashford och Gibbs (1990) behandlar i sin forskning det praktiska arbetet med legitimitet. Det handlar om att utvidga, försvara och bevara sin legitimitet samt att olika åtgärder kan vidtas vid olika behov. Vid expandering samt vid förändringsarbete arbetar företag med att utvidga legitimiteten (Ashforth & Gibbs 1990). Den strategin kan leda till ett mer proaktivt ledarskap och vid interna expansioner är det företaget själva som förfogar

(14)

över informationen angående förändringen. Företaget kan därför själva styra över vilken information som ska kommuniceras till intressenterna och kan därmed på ett lättare sätt bevara sin legitimitet. (O´Donovan 2002) Ashford och Gibbs (1990) lyfter att företagets legitimitet ständigt kan utmanas eller hotas, det är därför viktigt att företaget arbetar med att försvara sin legitimitet för att inte förlora den. Aspekten att hantera legitimitet är en reaktion på en händelse, oftast något som inträffat plötsligt och oförutsägbart, till exempel kriser. Händelser som inträffar i företagets omgivning påverkar hur de arbetar med att försvara och vinna tillbaka sin legitimitet. (O´Donovan 2002) Ashforth och Gibbs (1990) betonar även vikten av ett företags arbete med förebyggande åtgärder för att bevara legitimiteten och inte uteslutas från marknaden. Ashforth och Gibbs (1990) menar att legitimitet kan förloras utan att företaget aktivt utför ett förändringsarbete, utmaningen ligger i att vara uppdaterad på samhällets normer och värderingar. Den här typen av arbete präglas av symboliska handlingar där företaget inte aktivt genomför aktiviteter. O´Donovan (2002) betonar att för att behålla trovärdigheten bör företagets aktiviteter stämma överens med det faktiska arbetet. Företag som lovordar kommer därmed att ha ett större behov av att underhålla sin legitimitet (O´Donovan 2002). Det finns flera olika typer och synvinklar gällande legitimitet, nedan redogörs för strategisk, pragmatisk, kognitiv, moralisk och institutionell legitimitet.

2.2.1  Strategisk  legitimitet  

Den strategiska legitimiteten ses som en operativ resurs enligt Suchman (1995), ett resonemang från hans tidigare artikel från år 1988. Företagen kan inom den strategiska legitimiteten påverka hur den process som skapar legitimitet ser ut, de kan även vinkla informationen och påverka hur de vill att samhället ska uppfatta dem. Suchman (1995) använder Pfeffers (1981) resonemang där företaget fokuserar på finansiella termer som försäljning, vinst och budget. Legitimitet enligt det här synsättet kan beskrivas som ändamålsenlig, beräknande och ofta oppositionell.

2.2.2  Pragmatisk  legitimitet    

Pragmatisk legitimitet bygger på intressenternas egenintresse samt att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan företag och intressent. En del av den pragmatiska legitimiteten kan ses som en typ av utbytesteori mellan intressenter och företag. Företag kan påverka intressenter och samhället genom politiska, ekonomiska och sociala aktiviteter och det är därför viktigt med samspel mellan aktörerna för att uppnå legitimitet. Den pragmatiska legitimiteten kan även

(15)

vara mer socialt konstruerad. Det är då intressenternas inflytande som avgör om företaget framstår som legitimt eller inte. Genom inflytande kan intressenterna styra företaget mot önskad riktning. (Suchman 1995)

2.2.3  Kognitiv  legitimitet  

Kognitiv legitimitet kan delas in i två grupper, legitimitet baserat på begriplighet och legitimitet som baseras på att något tas för givet. Legitimitet som är baserad på begriplighet upplever samhället som oförutsägbart och rörigt, varje individ måste skapa sin egen

begripliga bild av samhället. Företaget skapar legitimitet genom att vara förutsägbara i sina handlingar. Legitimitet som baseras på att ta något för givet ser samhället som mer stillsamt. Enligt det synsättet sker förändringar långsamt och företag kan då ses som den enda och bästa aktören för en uppgift och därigenom uppnå legitimitet. (Suchman 1995)

2.2.4  Moralisk  legitimitet  

Grunden till den moraliska legitimiteten återfinns i de normativa bedömningarna.

Intressenterna dömer inte organisationens aktiviteter och handlingar utifrån om de bidrar med något till intressenten utan det handlar om huruvida aktiviteterna ses som ”rätt eller fel” ur samhällets synvinkel. Det kan till exempel avse vad de producerar eller vilken struktur organisationen har. Företaget ska således inte bidra med mervärde för enskilda individer utan ska gynna samhället i stort. Genom att företaget genomför handlingar som anses vara ”det rätta” kan företaget generera legitimitet. (Suchman 1995)

2.2.5  Institutionell  legitimitet  

Suchman (1995) refererar till sin tidigare forskning från år 1988 där han beskriver det institutionella synsättet där legitimitet baseras på omgivningens tro och övertygelser. Samhällets synsätt och normer styr företagets legitimitet samt deras handlingar. Inom den institutionella legitimiteten ses organisationer agera neutralt och meningsfullt och de skapar legitimitet i smalare mening utifrån olika beståndsdelar av samhällets normer och värderingar. (Suchman 1995)

(16)

2.3  Analysmodell

 

Utifrån den teoretiska referensramen har det arbetats fram en analysmodell. Modellen representeras av tre utvalda delar ur CSR-pyramiden, de tre valda delarna är legalt, moralisk och filantropiskt ansvar. Anledningen till att de delarna valdes är att de har en tydlig koppling till hållbarhetsredovisning, en koppling som redogörs i stycket nedan. Det ekonomiska

ansvaret lyfts inte i analysmodellen då det faller utanför studiens syfte. Under varje ansvar fördelats regleringar kring hållbarhetsredovisning samt legitimitetsteorins olika synvinklar där de passar in. Genom vår analysmodell kommer balansen mellan var de olika ansvaren ligger kunna utrönas.

Nedan presenteras och motiveras kategoriseringen uppsatsens olika delar in i analysmodellen. Legalt ansvar innefattar lagar, ramverk, standarder, riktlinjer eller liknade. GRI är en

väletablerad standard, en reglering inom hållbarhetsarbete,och något som samhället förväntar sig att företag ska följa. Att inte följa GRI vid hållbarhetsredovisning kan skapa motsättningar från externa parter, exempelvis revisor. Därav placeras GRI:s riktlinjer under det legala ansvaret. Moraliskt ansvar innefattar normer, riktlinjer och förväntningar som bildats av konsumenter, leverantörer, ägare och samhälle(Carroll & Bushholtz 2003). Inom det ansvaret urskiljs strategisk, pragmatisk, kognitiv och moralisk legitimitet. Vid strategisk legitimitet påverkar företaget själva hur de vinklar informationen för att samhället ska uppfatta dem som legitima. Pragmatisk legitimitet handlar om ett ömsesidigt utbyte mellan företag och samhälle men fokuserar främst på intressenternas egenintresse. Kognitiv legitimitet kan företaget få genom att de ger samhället en struktur eller agerar så som samhället förväntar sig att de ska agera. Vid moralisk legitimitet dömer inte intressenterna organisationens aktiviteter och handlingar utifrån om de bidrar med något till intressenten utan det handlar om huruvida aktiviteterna ses som ”rätt eller fel” ur samhällets synvinkel. De här fyra olika legitimiteterna kopplas till det moraliska ansvaret då de finns ett ömsesidigt givande och tagande från både företag och samhället. Det filantropiska ansvaret baseras på arbete för att engagera sig i sociala aktiviteter som inte grundar sig på ett ekonomiskt syfte. Här kopplas den

institutionella legitimiteten som baseras på symboliska handlingar utifrån samhällets tro och övertygelser.

(17)

  Fig. 2: Analysmodell

Filantropiskt

ansvar

Moraliska

ansvar

Legalt ansvar

Ekonomiskt ansvar

Institutionell  legitimitet   Moralisk-­‐,  Kognitiv-­‐,   Pragmatisk-­‐,  Strategisk   legitimitet     K   Regleringar  kring   hållbarhetsredovisning  

(18)

3.  Metod    

___________________________________________________________________________      

I följande kapitel beskrivs val av forskningsmetod samt hur empirin till studien har samlats in. Metoden behandlar en beskrivning av undersökningsmetoden, hur datainsamlingen

genomförts, en analysmetod samt forskningskvalité och metodreflektion.  

___________________________________________________________________________

3.1  Undersökningsmetod  

Vid insamlingen av material till den teoretiska referensramen studerades vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. Databaser som användes vid sökningen av de vetenskapliga artiklarna var Summon och Google Scholar. Nyckelord vid sökningen efter artiklar var sustainability report, legitimacy, legal responsibility, CSR och CSR pyramide. Vår studie fokuserade på helheten mellan legitimitet, legalt ansvar samt CSR-arbete. För att kunna se den helheten har aspekterna från vår teori bakats in i CSR-pyramiden som utmynnade till en analysmodell, vilket ligger till grund för studien.

Uppsatsen har studerat hållbarhetsredovisningar med fokus på klädbranschen då den ständigt granskas av samhället gällande miljö och socialt ansvar. Där identifierades bristande

forskning samt att det inte var ett utforskat område i tidigare uppsatser. Därav studerades anledningen till hur företag arbetar med hållbarhetsredovisningen utifrån de tre aspekterna. För att få ett djup studien genomfördes en fallstudie som enligt Bryman och Bell (2003) kännetecknades av att gå på djupet i ett specifikt fall. Som tidigare nämnts i

problematiseringen ansågs klädindustrin vara en bransch under ständig utveckling vilket gjorde den till ett intressant område. Därav studerades ett företag inom klädbranschen.

Urvalsprocessen inleddes med att urskilja kriterier som studieobjektet var tvungna att uppfylla. I ett första steg skulle organisationen vara förhållandevis stor men ändå vara begränsad till vår närhet. Kriteriet skapades för att enklare få grepp om företaget samt att studien kunde utgå från den västerländska synen, av anledningen att det var lättare att förhålla sig till informationen. Ett krav var även att företaget skulle ha lättillgängliga

(19)

rättigheter. Ett ytterligare krav var att företaget skulle tillämpa GRI:s riktlinjer vid

upprättandet av hållbarhetsredovisningen, då GRI ansågs som en vedertagen standard som ökade trovärdigheten samt att informationen var reglerad. Till en början riktades fokus på klädföretag som var verksamma på den svenska marknaden, där uppmärksammades Lindex, KappAhl och H&M som tänkbara fallstudieobjekt. Efter att ha jämfört ovanstående företag utifrån våra kriterier valdes Lindex och H&M bort på grund av kriteriet att endast vara verksamma i vår närhet. Valet föll på KappAhl då de var en av nordens ledande modekedjor med närmare 400 butiker i Sverige, Norge, Finland och Polen. Företaget ägde inga egna fabriker utan var kunder hos fristående tillverkare. De producerade främst i fabriker i Asien men hade även en liten del av produktionen förlagd till Europa. Året 2013/2014 var KappAhls omsättning 4,7 miljarder kronor och 19 procent av sortimentet var hållbarhetsmärkt.

(Årsredovisning 2014) När KappAhls hållbarhetsredovisningar studerades, framfördes det tydligt att företaget genomfört flera olika projekt som syftade till att gynna samhället och miljön. KappAhl följde även GRI och genom att de var verksamma i de ovan nämnda länderna, uppfyllde de vårt kriterium kring närhet.

En kritik som har riktats mot fallstudier, vår valda metod, var att de ofta blir svåra att generalisera och bli applicerbara på andra fall (Bryman och Bell 2003). Det gjorde oss medvetna om att resultatet från vår studie inte rakt av kunde representera enskilda företag inom branschen. Dock lyfte Bryman och Bell (2003) att en fallstudie kan skapa viss grad av teoretisk generaliserbarhet, vilket gav vår teoretiska referensram ett värde i vidare

bemärkelse. Det ansågs att en fallstudie var lämplig för att få ett djup i vår uppsats samt att det inte behövde uteslutas relevant information. Vidare gjordes en kvalitativ fallstudie, enligt Bryman och Bell (2013) lämpade det sig bra då en djupare granskning genomfördes. Studien var kvalitativ då den fokuserade på ord och inte avsåg en mätning i siffror. Studien kopplades till det som Yin (2003/2007), genom Bryman och Bell (2013), lyfte som ”det typiska fallet”, det vill säga att studien fokuserade på en ordinär organisation. Kritik som har riktats mot kvalitativa metoder är att de ofta ansågs som subjektiva och präglas av att forskaren tolkade informationen utifrån sina egna värderingar och åsikter (Bryman & Bell 2003). Andersen (1998) framhöll att tolkning av material ställde stora krav på författaren och dess kreativitet samt speglade våra egna värderingar. För att öka trovärdigheten av vår tolkning framhävde Andersen (1998) att det är viktigt att läsa, vrida och vända på informationen för att öka sin förståelse för vad som står. De här aspekterna har beaktats vid tolkning av vårt material

(20)

genom att alla tre gruppmedlemmar i ett första steg läste och sedan diskuterade för att bredda tolkningen och se olika aspekter utan påverkan av varandra.

3.2  Datainsamling    

Valet föll på fem hållbarhetsredovisningar från KappAhl. Studien baserades på ett företag under flera år för att få ett djupare material inom samma organisation samt att kunna följa en utveckling för att på så sätt koppla hur de arbetar med legitimitet, legalt ansvar samt CSR. Valet föll på att studera över tid då det därigenom skapades en möjlighet att se en utveckling och uppmärksamma om företaget aktivt arbetade med aktiviteter kopplade till de olika ansvaren. Genom det här angreppssättet uppmärksammades legitimitetsförändringar samt att det gavs en mer välgrundad analys och underlättade därigenom vår dragning av slutsatser. De valda hållbarhetsredovisningarna blev år 2007/2008, 2009/2010, 2011/2012, 2012/2013 och 2013/2014. KappAhl hade brutet räkenskapsår som löpte från första september till sista augusti. Valet föll på de här fem åren över en sjuårsperiod då de fanns lättillgängliga på KappAhls hemsida samt det anses att fem hållbarhetsredovisningar gav ett tillräckligt brett material till vår empiri. Att dokumenten var offentliga gjorde att de var lättillgängliga och därmed lätta att kontrollera för läsaren. När hållbarhetsredovisningarna granskades

uppmärksammades dess bredd och att materialet var omfattande. Sett till tidsaspekten skulle empirin blivit för grund om fokus legat på alla delar inom redovisningen. Beslutade togs då att fokusera på en del av hållbarhetsredovisningen för att begränsa oss samt få ett djup i studien. Efter en första genomläsning av hållbarhetsredovisningarna uppmärksammades att KappAhl nämnde att deras största risker inom miljö och socialt ansvar var kopplat till tillverkning och produktion (Miljö och socialt ansvar 2008) samt att skandalerna som lyfts i problematiseringen till stor del handlade om arbetsförhållanden i produktionen. De

ovanstående faktorerna gjorde att produktionen valdes som fokusområde. Somliga

hållbarhetsredovisningar hade en tydlig uppdelning för de delar som behandlade produktion medan vissa hållbarhetsredovisningar var mer integrerade. Bryman och Bell (2003) lyfte att det vid kvalitativa metoder kan uppstå svårigheter att replikera materialet, något som stämde överens med vår empiriinsamling då produktionsdelarna var integrerade på olika ställen i redovisningarna. För att på bästa sätt ha möjlighet att replikera vår empiri där

produktionsdelarna var integrerade användes de redovisningar där produktionen var samlad under ett avsnitt so mall. Det gjordes för att få samma fokus i alla våra sammanställningar från alla år. Uppsatsen baserades, som tidigare nämnts, på publicerad information angående företagets aktiviteter från företaget i form av hållbarhetsredovisningar. Det föreligger inget

(21)

fokus kring hur företaget praktiskt arbetar med den information som presenteras. Studien utgick från att företaget genomför de aktiviteter som de redovisar i hållbarhetsredovisningen.

3.3  Analysmetod  

Ett redskap för analys vid datainsamling var enligt Bryman och Bell (2003) att koda

materialet genom att bryta ned det i relevanta beståndsdelar. Kodningen inleddes genom att ta en hållbarhetsredovisning i taget och den gicks sedan igenom tillsammans. Kodningens beståndsdelar utgjordes efter CSR-pyramidens tre valda ansvar som är legalt, moraliskt och filantropiskt. Pyramiden innehöll, som tidigare tagits upp i vår teoretiska referensram, även ett ekonomiskt ansvar som valdes bort på grund av att det låg utanför studiens fokus. För att lättare koda projekten under rätt ansvar användes tre olika färger på överstryckningspennor där varje färg utmärkte en viss del av pyramiden. Kodningen av produktionen för respektive ansvar utgick ifrån den teoretiska referensramen. Efter att tillsammans gått igenom alla redovisningarna lades resultatet från kodningen ihop och därefter granskades kodningen kritiskt för att det skulle skapas en så välgrundad empiri som möjligt. Att kritisk granska kodningen lyfte Bryman och Bell (2003) som ett viktigt steg vid kodning av data. Därav uppmärksammades att samma fraser användes för samma företeelser över alla år. För att göra det så tydligt som möjligt i vår empiri delades informationen för respektive år upp under varje ansvar samt i kronologisk ordning. Det tillvägagångssättet styrktes av Andersen (1998) som lyfte Halvorsens resonemang att det var fördelaktigt för studien att visa data i kronologisk ordning. Det var även på det här sättet som vårt empirikapitel presenterades. För att skapa en tydligare bild av kopplingen mellan teori och empiri samt underlätta vid analysen gjordes redan i teorin en analysmodell. Analysmodellen skapade mervärde till uppsatsen då läsaren fick en tydligare bild av helheten redan i ett tidigt skede.

3.4  Metodreflektion    

Inom den kvalitativa forskningen var forskarna inte överens kring användningen av begreppen reliabilitet och validitet (Bryman & Bell 2003). Bryman och Bell (2003) lyfte Lincoln och Gubas (1985) samt Guba och Lincolns (1994) resonemang kring trovärdighet och äkthet som ett mer passande alternativ till föregående begrepp. Valet föll på trovärdighet och äkthet för vår studie då de i enlighet med Lincoln och Guba (1985) samt Guba och Lincoln (1994) resonemang gällande begreppen passade vår studie bättre. Under trovärdighet föll begrepp som förklarar trovärdigheten för en studie, vidare valdes att använda tillförlitlighet, överförbarhet samt möjlighet att styrka materialet. Hållbarhetsredovisningarna låg till grund

(22)

för studiens empiri och det var ett sätt för företaget att kommunicera ut sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter. Det kunde dock ge en ensidig bild av verkligheten, då företaget själva valde vad de ville lyfta i sin redovisning (Bryman & Bell 2003). Något som stärkte studiens tillförlitlighet genom användningen utav hållbarhetsredovisningarna som empiri är att de var offentliggjorda dokument (Bryman & Bell 2003). De blev således accepterade av samhället genom att de var utformade efter GRI:s ramverk. Även äktheten stärktes genom att KappAhls hållbarhetsredovisningar följde GRI. Bryman och Bell (2003) lyfte äkthet som den faktor som gav läsaren förutsättningen att tolka texten som författaren avsett att den ska tolkas. Genom att studera hållbarhetsredovisningarna, som är reviderade av en revisor, gavs en mer

rättvisande bild av organisationens arbete. Överförbarhet handlade om att läsare av vår studie kunde ta till sig det insamlade materialet baserat på deras verklighetsuppfattning (Bryman & Bell 2003). För att skapa överförbarhet i studien försökte vi vara objektiva vid

sammanställningen av materialet från redovisningarna för att få med alla vinklar av till exempel ett projekt. Medvetenhet fanns om att det kunde vara svårt då KappAhl har kunnat välja att utesluta vissa händelser som skett. Genom att beakta ovanstående definitioner stärktes studiens trovärdighet samt äkthet. Alvesson och Sköldberg (2008) lyfte begreppet äkthet i ytterligare en bemärkelse gällande att källan är vad den säger sig vara. Vid urvalet av källor för studien skedde en noga granskning av att artiklarna var vetenskapligt bevisade samt valdes de artiklar ut som många andra författare har citerat. Det stärkte vår studies äkthet även ur den här synvinkeln.

Kritik som skulle kunna riktas mot studiens urval av empiri är att vi valt bort två av åren under vår studerade sjuårsperiod. Det berodde på, som tidigare nämnts, att de valda fem åren fanns tillgängliga på KappAhls hemsida. Det kunde antagligen ha gått att få tag på de

bortvalda åren genom att kontakta KappAhl men det bedömdas inte att materialet blev missvisande eller av sämre kvalité genom att välja de år som var lättillgängligast. Det ansågs att det viktigaste var att få med det senaste året för att göra studien så aktuell som möjligt. Ett alternativ för att stärka vårt material till empirin hade varit att intervjua en eller flera aktuella personer, till exempel en revisor eller någon från KappAhls huvudkontor som arbetar med utformandet av hållbarhetsredovisningen. Då valet föll på att endast studera aktiviteterna utifrån hur de redovisas och ej kontrollera att aktiviteterna faktiskt utfördes ansågs det ändå att det räckte med hållbarhetsredovisningarna som grund för empirin.

(23)

4.  Empiri  

___________________________________________________________________________

I följande kapitel presenteras studiens empiri i form av KappAhls hållbarhetsredovisningar gällande produktion samt GRI. Empirin presenteras utefter tre av CSR-pyramidens delar som är legalt, moraliskt och filantropiskt ansvar. Varje empirikapitel börjar med en kort inledning för att beskriva vad kategorin innebär, och sedan tas endast vad det är som är nytt upp för varje år.

___________________________________________________________________________

4.1  Legalt  ansvar  

Legalt ansvar specificeras som lagar, ramverk, riktlinjer eller liknade. Riktlinjerna eller liknade ska enligt oss vara vedertagna och användas, eller kunna användas, av andra företag för att inkluderas under det legala ansvaret.

4.1.1  Global  Reporting  Initiative  -­‐  GRI  

GRI är en väletablerad standard inom hållbarhetsredovisning och något som samhället förväntar sig att företag ska följa. Att inte följa GRI vid hållbarhetsredovisning kan skapa motsättningar från externa parter, exempelvis revisor. Därför placeras GRI:s riktlinjer under det legala ansvaret.

Vid framställande av hållbarhetsredovisningen ska organisationen beakta både interna och externa intressenter vid framställandet. De organisationer som hållbarhetsredovisar enligt GRI:s ramverk ska presentera uppnådda resultat, strategier samt arbetet kring

hållbarhetsstyrning i redovisningen. GRI:s redovisningsramverk används för att visa en organisations ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan. (Öhrlings

PricewaterhouseCoopers 2000)1 GRI har olika tillämpningsnivåer, de är C, B och A, där A motsvarar den högsta nivån. Om redovisningen har genomgått en extern bestyrkandeprocess kan ett plus tilläggas. KappAhl följer GRI:s version G3 nivå C. (Öhrlings

PricewaterhouseCoopers 2000)2

2007/2008: Inget skrivet om GRI.

2009/2010: KappAhl säger i sin hållbarhetsredovisning att de följer GRI version G3:s

riktlinjer för sin rapportering. De följer även GRI:s Apparel and Footwear Sector Supplement, som är ett branschspecifikt tillägg. Deras rapport uppfyller enligt deras bedömning

(24)

redovisningsnivå C, ingen tredjepartsgranskning har genomförts. Ett konsultbolag inom hållbar utveckling, GoodPoint, har bistått med en GRI-gapanalys vid en jämförelse mellan tidigare års hållbarhetsredovisning. GoodPoint har även hjälpt till med förgranskning av vissa delar av rapporten. KappAhl har därtillanvänt sig utav Grant Thornton vid förgranskning av arbetet.

2011/2012: Inget gällande GRI nämns i hållbarhetsredovisningen.

2012/2013: Även det här året säger de sig uppfylla GRI:s version G3, nivå C. I den här rapporten nämner KappAhl att de närmar sig GRI:s nya riktlinjer, G4. Det gör de bland annat genom en utförlig redovisning av värdekedjan samt leverantörsled. Inför nästa år har de satt som mål att bland annat genomföra en grundligare väsentlighetsanalys för att helt ta steget över till G4. Ingen tredjepartsgranskning har utförts, dock har det för det här året tagit hjälp av konsultbolaget Trossa, som arbetar med hållbar utveckling. Trossa har bistått med en GRI-gapanalys, samt med genomgång och översiktlig bedömning av rapporten. De har även tagit stöd av Solberg Kommunikation, som är rådgivare inom strategisk kommunikation kopplat till bland annat hållbarhetsfrågor. Inget angående branschspecifika tillägg nämns.

2013/2014: Hållbarhetsredovisningen är i år integrerad med årsredovisningen. De redovisar fortfarande enligt G3 nivå C och har även det här året tagit hjälp av Trossa för en översiktlig bedömning. De har skjutit upp målet att gå över helt till G4 till nästa år. I redovisningen nämns ingenting om branschspecifika tillägg eller GRI-gapanalys. Nytt för i år är att de integrerar en översikt över obligatoriska GRI-indikatorer samt relevanta aspekter och resultatindikatorer i redovisningen.

4.2  Moraliskt  ansvar  

Moraliskt ansvar innefattar normer, standarder och förväntningar som bildats av konsumenter, leverantörer, ägare och samhället.

4.2.1  Uppförandekod  

KappAhls uppförandekod innebär i sig ett övergripande moraliskt ansvar då den skapas och upprätthålls på grund av samhällets påtryckningar, av den anledningen placeras

uppförandekoden under det moraliska ansvaret.

(25)

2007/2008: Business Social Compliance Initative (BSCI) är ett samarbete mellan ett flertal företag för att skapa bättre arbetsförhållanden i klädfabriker, samarbetet har utmynnat till att bli en standard. KappAhl har aktivt deltagit i uppbyggnaden av samarbetet och varit

medlemmar sedan år 2004. Uppförandekoden baseras på bland annat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention samt ILO:s konventioner om arbetsrätt och arbetsvillkor. KappAhl är i ett tidigt stadium av arbetet gällande sin uppförandekod. Företaget minskar antalet leverantörer för att få bättre kontakt med de kvarvarande leverantörerna. En godkänd leverantör måste uppfylla KappAhls krav enligt koden, eller visa en tydlig vilja att uppfylla den.

2009/2010: Under år 2010 har företaget gått från att vara medlemmar i BSCI till att ansluta sig till Business for Social Responsibility (BSR). Det nya medlemskapet passar bättre för deras arbete med fortsatt utveckling. KappAhl anser att BSR har en bredare kompetensbas gällande förbättringsarbete och rådgivning. Under året utfördes 653 stycken inspektioner och uppföljningsmöten, resultaten redovisas i tabellform.

2011/2012: KappAhl fortsätter att ta hjälp av BSR gällande sin uppförandekod. Det utfördes 691 stycken inspektioner och uppföljningsbesök det här året. Resultaten från inspektionerna tas inte med i redovisningen, enbart en tabell över hur besöken var uppdelade mellan

länderna.

2012/2013: KappAhl fortsätter att utveckla och följa sin uppförandekod, det här året nämns inget om medlemskap i BSR. Under året genomfördes 684 stycken inspektioner och

uppföljningsbesök, resultaten finns redovisade i tabellform.

2013/2014: Under året har KappAhl genomfört 483 stycken inspektioner och uppföljningsbesök på leverantörernas fabriker.

4.2.2  Barnarbete    

Barnarbete finns reglerat i KappAhls uppförandekod och i ILO:s konvention 138. I KappAhls produktionsländer är det inte olagligt med barnarbete, något som inte stämmer överens med västvärldens syn. Då västvärlden inte ser barnarbete som acceptabelt placeras den under det moraliska ansvaret.

2007/2008: Barnarbete är enligt BSCI förbjudet och finns i uppförandekoden. KappAhl hävdar att barnarbete är sällsynt hos deras leverantörer, men om det upptäcks är inte den

(26)

självklara åtgärden att avsluta samarbete med fabriken. KappAhl menar att de inte vill ta arbetet från barnet utan istället finna en gemensam lösning för barnets bästa.

2009/2010: KappAhl säger att de arbetar målmedvetet med att förhindra barnarbete hos leverantörerna. I ILO:s konvention 138 finns definitionen ”young workers”, den reglerar arbete från 14 års ålder. Upptäcker KappAhl att barnarbete förekommer finns en tydlig handlingsplan som syftar till barnets bästa. I första stadiet kontaktas barnets vårdnadshavare och KappAhl försöker istället finna utbildningsalternativ.

2011/2012: I årets hållbarhetsredovisning nämner KappAhl kortfattat att de löpande kontrollerar att leverantörerna följer deras krav gällande barnarbete.

2012/2013: KappAhl redovisar endast kortfattat om att barnarbete finns reglerat i uppförandekoden i enlighet medILO:s konvention 138, och att det finns en tydlig handlingsplan ifall det inträffar.

2013/2014: Samma information som föregående år redovisas.

4.2.3  Better  Cotton  Initiative  -­‐  BCI  

Att följa BCI syftar till moraliskt ansvar då ett medlemskap inte är tvingande men ses som en moralisk handling från samhället.

2007/2008: Från och med år 2007 sponsrar KappAhl initiativet BCI som är en icke

vinstdrivande organisation som arbetar med att stärka den konventionella bomullsodlingen. BCI utbildar odlare i hur de kan minska användningen av vatten, kemikalier och

bekämpningsmedel i den konventionella bomullsodlingen. 2009/2010: KappAhl ingår medlemskap i BCI.

2011/2012: För att påskynda utvecklingen inom hållbar bomullsodling startade KappAhl år 2011 tillsammans med ett flertal aktörer ett snabbspår, i enlighet med BCI:s riktlinjer. KappAhl har genomfört ett BCI-projekt för organiskt odlad bomull i Indien. Den första skörden ägde rum under det här verksamhetsåret. Skördarna det här året gav i genomsnitt 37 procent mer bomull och den ekonomiska avkastningen var i snitt 86 procent högre per hektar. Ett mål skapades kring att utbilda 700 odlare per år i Gujarat, Indien, under en treårsperiod. 2012/2013: Snabbspåret har fortsatt givit god utdelning, hittills har 2400 odlare utbildats och totalt över 8 250 ton har producerats. Målet är att 30 procent av bomullsproduktionen ska bestå av BCI-bomull år 2020.

(27)

2013/2014: Under året har KappAhl bidragit till ökad produktion av hållbart odlad bomull genom de utbildningsinsatser som BCI genomfört. Snabbspåret har hittills utbildat 3 500 odlare sedan år 2011, och totalt 33 500 ton bomull har producerats. År 2014 bestod sju procent av bomullstillverkning av BCI-bomull. Målet är fortsatt att 30 procent av bomullsproduktionen ska bestå av BCI-bomull år 2020.

4.2.4  Vattenrening  

Vattenrening är en viktig del inom textilindustrin eftersom framställningen av textilier förbrukar mycket vatten, samtidigt som rent vatten är en bristvara i produktionsländerna. Vattenrening placeraras således under moraliskt ansvar.

2007/2008: Under året har KappAhl genomfört ett pilotprojekt för renare vatten hos fyra leverantörer i Bangladesh. Projektets syftar till att skapa ett renare vattenutsläpp.

2009/2010: Under året har KappAhl startat en miljökod för bland annat en bättre

vattenprocess, där fokus under det här året bestått av en lärandeprocess. Projektet startades i Bangladesh och Indien.

2011/2012: Hållbarhetsredovisningen tar under det här året inte upp något angående arbetet med vattenrening.

2012/2013: I maj 2013 startade KappAhl, tillsammans med tre andra aktörer, projektet Sustainable Water Resources (SWAR). Projektet ska pågå i två år och ambitionen är att göra en märkbar skillnad för människan och miljön i Indien. Våren år 2013 gick KappAhl med i projektet Bangladesh Water Partnership for Cleaner Textile (PACT), ett internationellt samverkansprojekt som kommer att sträcka sig fram till år 2016.

2013/2014: KappAhl har under året fortsatt med samarbetena i Bangladesh och Indien för renare vatten. Projektet PACT har hittills bidragit till att vattenförbrukningen minskat med 1,6 miljoner kubikmeter, en effekt av en effektivare produktionsprocess. KappAhl arbetar även med insatser genom deras egen miljökod, till exempel med att ge leverantörer stöd. Projektet SWAR har sedan starten visat positiva resultat, förbrukningen av vatten har minskas med 200 miljoner liter.

4.2.5  Brandsäkerhet  

En säker arbetsplats anses utifrån ett moraliskt perspektiv vara en självklarhet, därför faller brandsäkerheten under moraliskt ansvar.

(28)

2007/2008: KappAhl använder sig utav verktyget SAM (Säkerhet Arbetsmiljö Miljö) vid planering och uppföljning av medarbetarnas välmående på arbetsplatsen, där brandsäkerhet ingår. Verktyget förbättras genom analys och handlingsplan.

2009/2010: Under året uppmärksammar KappAhl att en av de vanligaste bristerna i leverantörernas fabriker är bristande rutin gällande brandsäkerhet.

2011/2012: Under året inledde KappAhl ett samarbete med 18 andra företag rörande ett projekt för att förbättra brandsäkerheten inom klädindustrin i Bangladesh. Tillsammans med arbetsgivarorganisationer utvecklades en utbildningsmodul. Vid slutet av år 2013 ska ca tre miljoner medarbetare, i ca 4 500 fabriker, tillgodogjort sig denna utbildning. Förhoppningen är att projektet ska leda till ökad brandsäkerhet i fabrikerna.

2012/2013: Målat från föregående har uppnåtts, och KappAhl fortsätter att satsa på utbildning inom området. I juli år 2013 anslöts KappAhl till Accord in Fire and Building Safety in Bangladesh, som syftar till att skapa säkrare arbetsförhållanden i Bangladesh. Åtgärden vidtogs som en direkt konsekvens av tidigare katastrofer i ett flertal fabriker, dock ingen fabrik som KappAhl producerar i.

2013/2014: Accord in Fire and Building Safety har bidragit till att säkerställa brandsäkerheten i många fabriker, i september år 2014 hade 1 100 fabriker inspekteras. 16 fabriker fick stänga för att åtgärda brister (lön utgick till arbetarna i upp till sex månader medan

förbättringsarbetet pågick), sju av dessa fabriker har hittills fått öppna igen.

4.2.6  ”No  Risk”-­‐projekt  

Projektet ”No Risk” är i första hand en moralisk åtgärd, dock innehåller projektet flera legala aspekter. De moraliska aspekterna anses vara de övervägande, därav placeras projektet under moraliskt ansvar.

2007/2008: ”No Risk” är ett projekt som KappAhl skapat för att säkerställa att deras plagg inte innehåller farliga kemikalier. Projektet innehåller förordningen Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (REACH), en förordning som skyddar människor och miljö från kemiska risker. Projektet startades år 2008, med målet att samla in stickprover från fabrikerna och genomföra tester på oberoende laboratorier.

2009/2010: Under året har ca sex procent av artiklarna i deras sortiment granskats utöver de vanliga kvalitetstesterna. Testerna utförs utan förvarning för att säkerställa tillförlitligheten.

(29)

Utgångspunkten var att projektet skulle pågå i två år, projektet har genererat goda resultat och i och med det fortlöpt.

2011/2012: Under det här året har processen för testerna utvecklats. Varje kvartal väljs två-tre ämnen från en kravlista ut, varje ämne testas på en till fyra order per kvartal. Hittills har det totalt genomförts över 2 500 tester och av dem var 93 procent godkända. För de som blev icke-godkända implementeras en åtgärdsplan och det sker sedan tre uppföljningstester. Följer inte produkten lagkraven så annulleras ordern.

2012/2013: I det här årets hållbarhetsredovisning lyfter KappAhl att barnplagg och hudnära plagg prioriteras först. Under året har 1 500 tester genomförts, av dem har 98 procent blivit godkända.

2013/2014: Under det här året har KappAhl genomfört 2 035 stickprovskontroller och 98 procent av dem var godkända.

4.2.7  Ekologisk  bomull  

Ekologisk bomull är enligt KappAhls hållbarhetsredovisning något som efterfrågas hos kunderna. Det här förväntas av kunderna och ses därför som ett moraliskt ansvar.

2007/2008: Organic Cotton (ekologisk bomull) är bomull som odlas utan användning av farliga kemikalier, kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. KappAhls ekologiska bomull är kontrollerad av de certifieringsorgan som garanterar att den bomull företaget köper är ekologiskt odlad. Det här året började KappAhl köpa in ekologisk bomull, ett behov de identifierat hos kunden.

2009/2010: Det här året berör inte KappAhl ekologisk bomull i sin hållbarhetsredovisning. 2011/2012: KappAhl nämner endast ekologisk bomull under informationen gällande miljömärkning.

2012/2013: Under året har KappAhl utökat sin Newbie-kollektion, som består av 100 procent ekologisk bomull, till att omfatta storlekar upp till 98 centilong. KappAhls bassortiment för dam innehåller också 100 procent ekobomull.

(30)

4.3  Filantropiskt  ansvar  

Det filantropiska ansvaret baseras på arbete för att engagera sig i sociala aktiviteter som inte grundar sig på ett ekonomiskt syfte.

4.3.1  Träningscenter  i  Bangladesh    

Projekt anses i första hand utföras av KappAhl utan ekonomisk vinning, därför kategoriseras projektet under filantropiskt ansvar.

2007/2008: Under året påbörjas planeringen för att införa ett träningscenter i Bangladesh för kvinnor, från 19 år, som inte har någon utbildning och kommer från fattiga

familjeförhållanden. Projektet syftar till att utbilda kvinnorna till sömmerskor samtidigt som det ska generera bättre hygien, hälsa, säkerhet, rättigheter och skyldigheter i fabriken. Tanken är att efter avslutad utbildningen, som pågår under sju månader, erbjuds kvinnorna ett arbete hos någon av KappAhls leverantörer. Planen är att påbörja projektet under år 2009.

2009/2010: Under 2010 startades träningscentret, utbildningstiden omfattar nu tre månader. Projektet har varit mycket lyckosamt och KappAhl strävar fortfarande efter att bidra till kvinnors individuella utveckling med tanke på deras utsatta position i vissa delar av världen. 2011/2012: Träningscentret har enligt KappAhl fortsatt varit mycket lyckosamt. Projektet har dock genererat problem då det inte är helt okontroversiellt att bidra till kvinnors utveckling i produktionsländerna. Det här belyser kvinnors utsatta position i vissa delar av världen. 2012/2013: Träningscentret har hittills utbildat 400 kvinnor.

2013/2014: Under det här året har inga kvinnor utbildats, men information gällande projektet finns med i hållbarhetsredovisningen.

4.3.2  Newbie-­‐filt  

2013/2014: Under året har KappAhl genomfört ett projekt av tygrester som blev över i produktionen av Newbie-plagg. Totalt räckte tygresterna till 2 000 stycken filtar.

4.3.3  Galgar  får  nytt  liv    

2013/2014: KappAhl startade ett projekt för att reparera trasiga galgar, sedan starten har det reparerats 450 000 stycken galgar vilket bidragit till att det har bevarats 14 ton plast och 3,3 ton metall. Samtidigt har projektet bidragit till att skapa en meningsfull sysselsättning för funktionshindrade personer.

(31)

5.  Analys  

___________________________________________________________________________

I det här kapitlet presenteras analysen av vår insamlade empiri kopplat till vår teoretiska referensram utifrån vår tidigare analysmodell. Analysen har delats upp under legalt, moraliskt och filantropiskt ansvar, samma struktur som för teori och empiri.

___________________________________________________________________________    

5.1  Legalt  ansvar

 

I vår empiri syns det att KappAhl följer GRI. Genom att följa GRI kan företaget stärka sin relation till samhället då samhället förväntar sig att KappAhl ska hållbarhetsredovisa, vilket gynnar båda parter (Carroll & Buchholtz 2003). Även Ratner (2001) för samma resonemang som ovanstående och därav styrks KappAhls handling. Jamali och Mirshaks (2007) för ett resonemang gällande att det legala ansvaret måste vara uppfyllt för att ett företag ska kunna uppfylla det moraliska ansvaret. Genom att KappAhl följer GRI uppfylls det legala ansvaret och KappAhl kan därmed avancera i pyramiden. I vår teori lyfter Carroll och Buchholtz (2003) att företagen förväntas följa lagar och regler samt riktlinjer och standarder som

samhället byggt upp. I vår empiri syns se att KappAhl har redovisat enligt G3, nivå C. Genom att tolka vår empiri utefter Carroll och Bushholtz (2003) resonemang urskiljs att GRI utgör en stor del av företagets legala ansvar. Genom att KappAhl följer GRI får intressenterna en trovärdig redovisning samtidigt som företaget uppfattas som ansvarsfulla. Det här styrks av Carroll och Buchholtz (2003) resonemang om att det är ett företags ansvar att följa utformade riktlinjer.I empirin urskiljs att KappAhl har för avsikt att uppgradera sig till GRI:s nya riktlinjer, G4. Det kan kopplas till Carroll och Buchholtz (2003) resonemang att lagar och regler ligger i förskjutning. Resonemanget styrks även av Jamali och Mirshak (2007) och Sandoval (2015). Genom den tänkta uppgraderingen försöker KappAhl därmed att vara uppdaterade för att minska den benägenhet att hamna efter gentemot samhällets syn som lyfts i teorin. Att samhället är med och påverkar riktlinjerna lyfter Carroll och Buchholtz (2003) som en fördel, en aspekt som KappAhl kan gynnas av i och med deras agerande.

I vår empiri utläses att KappAhl har tagit hjälp av konsultföretag för att kontrollera sin hållbarhetsredovisning. I vår teori uppmärksammas att bristen på moral inom det legala ansvaret kan skapa problem (Carroll & Buchholtz 2003; Jamali 2001), genom att agera som KappAhl kan en koppling till att moralen ökar urskiljas då samhället ser det som rätt.

(32)

5.2  Moraliskt  ansvar  

I vår teori lyftes Suchmans (1995) tankar kring att världen kan vara oförutsägbar och att ett företag kan handla förutsägbart för att få kognitiv legitimitet. Det resonemanget kopplas till att KappAhl genom att upprätta en kod och bli medlem i BSCI skapat kognitiv legitimitet (Suchman 1995). Även genom att de inför den här etiska koden finns kopplingar till

O´Donovans (2002) resonemang att vinna legitimitet, företaget expanderar sitt arbete kring uppförandekoden och kommunicerar detpå ett för företaget fördelaktigt sätt till

intressenterna. I empirin lyfts företagets handling att uppdatera uppförandekoden, det kan kopplas till O´Donovans (2002) resonemang att försvara legitimitet, företaget behåller sin legitimitet genom att agera efter samhällets förändringar (Ashford & Gibbs 1990). Något som uppmärksammats är att KappAhl säger sig vara noga med att leverantörerna måste följa koden samtidigt som de hävdar att en fabrik som inte får godkänt kan behållas om de visar en tydlig vilja att förbättra sig. Här syns brister i det förebyggande arbete i att behålla sin

legitimitet (O´Donovan 2002). För att behålla legitimiteten och sin trovärdighet måste KappAhls arbete med att uppförandekoden ska stämma överens med deras faktiska arbete (O´Donovan 2002). Att inte agera så som de uttalar sig om att de ska, kan från samhällets sida ses som ett moraliskt fel och därmed kan den moraliska legitimiteten gå förlorad (Suchman 1995). KappAhl byter från att vara medlemmar i BSCI till BSR, då de säger att den

organisationen passar bättre för deras fortsatta arbete med att utveckla uppförandekoden. Det här kan kopplas till Ashford och Gibbs (1990) resonemang om att det är viktigt att arbeta med förebyggande åtgärder för att inte förlora legitimiteten. I vår empiri utläses att KappAhl inte är konsekvent vid lämnandet av information kring resultatet från fabriksinspektionerna. Att vinkla informationen på det här sättet, genom att utesluta information, kan göra att de förlorar moralisk legitimitet då företaget kan uppfattas som lömska då ett beteende att vinkla

information inte anses vara rätt utifrån samhällets perspektiv (Suchman 1995). Genom ovanstående resonemang kan det även förlora strategisk legitimitet (Suchman 1995).

I empirin syns det att KappAhls inställning till barnarbete förändras under åren, genom att de skärper sina regler. De har dock under hela vår studerande period följt ILO:s konvention 138 som reglerar barnarbete. År 2007/2008 hävdar KappAhl att barnarbete inte förekommer i någon större utsträckning i deras fabriker, men att om det upptäcks är lösningen inte att ta arbetet från barnet. Ett sådant synsätt kan göra att företaget förlorar legitimitet då företagets handlingar inte stämmer överrens med samhällets värdegrund (Lindblom 1993). KappAhl har under åren utvecklat en detaljerad åtgärdsplan för hur företaget ska agera om barnarbete

References

Related documents

Att tänka långsiktigt anses inte vara karaktäristiskt för små företag enligt Spence (1999) men detta resultat visar dock på att flertalet små företag tenderar att

Därefter formulerades tre hypoteser; (i) avkastningskrav på företag som är mer ambitiösa när de redovisar om CSR kommer att vara lägre än avkastningskrav på företag som

Genom att studera samtliga 51 företag och inte göra något ytterligare urval stärks dock generaliserbarheten (Saunders et al., 2009), även om mer omfattande forskning krävs för

Det framgår inte i noterna om företaget anser att så är fallet och det saknas information för att vi ska kunna bedöma ifall det är betydande eller ej, dock är 75 procent

Det går enligt resultatet av denna undersökning inte att i generella termer uttala sig om, om EU och USA huvudsakligen använder sig av `hard eller soft power´ för att

Den kvalitativa egenskapen neutralitet kan inte anses vara helt uppfylld då det i rapporten inte presenteras några direkta uppgifter som skulle kunna ge en negativ bild av

Olika intressenter ställer olika krav vilket kan leda till att företag väljer att redovisa sitt sociala ansvar på olika sätt, beroende på vilka intressenter företaget anser

Undermålig kryptering kan påverka datasäkerheten vilket kan leda till att en obehörig part kan läsa av informationen och opålitlig personal hos molnleverantören som