Uppföljning av krediter : förutsägelse av finansiell kris

(1)

UPPFÖLJNING AV KREDITER

− förutsägelse av finansiell kris

Christian Blomqvist

Marcus Henriksson

(2)

(3)

Avdelning, Institution Division, Department Ekonomiska institutionen 581 83 LINKÖPING Datum Date 2003-06-05 Språk

Language Rapporttyp Report category ISBN

X Svenska/Swedish

Engelska/English Licentiatavhandling Examensarbete ISRN _{Ekonomprogrammet}

2004/2

C-uppsats X D-uppsats Serietitel och _serienummer

Title of series, numbering ISSN Övrig rapport ____ URL för elektronisk version

http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2004/ep/002/

Titel

Title UPPFÖLJNING AV KREDITER - förutsägelse av finansiell kris

FOLLOW-UP OF GRANTED CREDITS - prediction of financial distress

Författare

Author Blomqvist, Christian; Henriksson, Marcus; Särnstedt, Joakim

Sammanfattning Abstract

Bakgrund: Under år 2002 förlorade 27 000 människor sitt arbete i samband med att företag försattes i konkurs. År 2002 gick 6740 av 700 000 registrerade företag i konkurs, detta innebär mer än dubbelt så många som år 1974 då den första stora undersökningen i Sverige med avseende på företagskonkurser genomfördes. De ackumulerade obetalda konkursfordringarna för perioden 1991 till 1997 uppgick till 51 miljarder kronor. Flera svenska banker bedömer att minst en tredjedel av konkurserna i Sverige skulle kunna undvikas.

Syfte: Skapa en checklista för utfärdande - respektive uppföljning av krediter. Genomförande: Undersökningen tar enbart hänsyn till finansiella variabler.

(4)

En undersökningspopulation har tagits fram där företagen har inlett eller försatts i konkurs under år 2001. Dessa företag har jämförts med en statistiskt framtagen kontrollpopulation för samma period.

Resultat: Två variabler, hög andel långfristiga skulder och låg andel eget kapital, visade sig ha en prognosförmåga fem år innan konkurs.

Faktorer att ta hänsyn till för att följa upp eller ge krediter på två till tre års sikt visade sig enligt studien vara att andelen långfristiga skulder har ökat de senaste åren, obeskattad reserv har minskat, lönsamheten har sjunkit mer än två år i följd ifrån en redan låg nivå och att tillgångsökningarna de senaste åren har finansierats med hjälp av långfristiga skulder. Dessa variabler fungerar som indikatorer på en förestående finansiell kris.

Nyckelord Keyword

(5)

Avdelning, Institution Division, Department Ekonomiska institutionen 581 83 LINKÖPING Datum Date 2003-06-05 Språk

Language Rapporttyp Report category ISBN

X Svenska/Swedish

Engelska/English Licentiatavhandling Examensarbete ISRN Ekonomprogrammet _2004/2

C-uppsats X D-uppsats Serietitel och _serienummer

Title of series, numbering ISSN Övrig rapport ____ URL för elektronisk version

http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2004/ep/00 2/

Titel

Title UPPFÖLJNING AV KREDITER - förutsägelse av finansiell kris

FOLLOW-UP OF GRANTED CREDITS - prediction of financial distress

Författare

Author Blomqvist, Christian; Henriksson, Marcus; Särnstedt, Joakim

Sammanfattning Abstract

Background: During the year 2002 approximately 27 000 people lost their jobs because of companies filing for bankruptcy. In 2002 the numbers of companies filing for bankruptcy in Sweden were 6740. This is approximately twice as many as in the year of 1974 when the first major study concerning bankruptcies in Sweden was carried out. The accumulated amount of unpaid bankruptcy claims for the period 1991 – 1997 was 51 billion SEK. Several Swedish banks estimates that approximately one third of these bankruptcies could be avoided.

Purpose: Create a checklist for issuing- and evaluation of company loans.

Execution: Only financial information available in annual reports has been used in this study. A target population with companies filing for bankruptcy in the year

(6)

2001 has been derived. The target population has been evaluated in comparison with a control population for the same period of time.

Outcome: Two variables, high long term liabilities to total assets and a low degree of equity to total assets, showed high predictability five years prior to bankruptcy. According to our study there are four variables useful for prediction of financial distress two to three years prior to bankruptcy. (1) An increased degree of long term liabilities to total assets, (2) a decrease in untaxed reserves, (3) decreasing profitability more than two years in a row from an already low level and (4) an increase in assets financed with long term liabilities.

Nyckelord Keyword

(7)

(8)

Innehållsförteckning INNEHÅLL 1 Inledning ... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problemdiskussion ... 3 1.3 Frågeställningar... 5 1.4 Syfte ... 5 1.5 Avgränsningar... 5 1.6 Disposition ... 6 2 Metod ... 8 2.1 Våra urvalskriterier ... 8 2.2 Studiens omfattning ... 11 2.2.1 Datainsamling för undersökningspopulation... 11 2.2.2 Kontrollpopulation ... 12

2.3 Att räkna på urval... 12

2.3.1 Urvalsmetoder ... 12 2.3.2 Urvalsdimensionering ... 14 2.3.3 Sambandsanalys ... 15 2.3.4 Sammanfattning av urvalsprocessen ... 16 2.4 Bortfallshantering ... 16 2.4.1 Individbortfall ... 16

2.4.2 Internt bortfall och täckningsfel ... 17

2.4.3 Bearbetningsfel ... 17

2.5 Reliabilitet och validitet ... 18

2.6 Generaliserbarhet ... 18

3 Undersökningsresultat... 19

3.1 Urvalsresultat ... 19

3.1.1 Vår undersökningspopulation... 19

3.2 Lönsamhet... 21

3.2.1 Undersökningsresultat för rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning ... 21

3.2.2 Jämförelse med Kedner... 24

3.3 Likviditetsutveckling ... 26

3.3.1 Kassalikviditet... 26

3.3.1.1 Undersökningsresultat för kassalikviditet... 26

3.3.1.2 Jämförelse med Kedner ... 28

3.3.2 Balanslikviditet ... 29

3.3.2.1 Undersökningsresultat för balanslikviditet ... 30

(9)

Innehållsförteckning

3.4.1 Kortfristiga skulder ... 33

3.4.1.1 Undersökningsresultat för kortfristiga skulders andel av totala tillgångar ... 34

3.4.2 Långfristiga skulder... 37

3.4.2.1 Undersökningsresultat för långfristiga skulders andel av totala tillgångar... 38

3.4.3 Andel eget kapital ... 41

3.4.3.1 Undersökningsresultat för andel eget kapital... 42

4 Tillämpning av Edward Altmans Z-Modell på vår undersökning ... 46

4.1 Bakgrund och beskrivning av Z-Modellen... 46

4.1.1 Utveckling av Z-Modellen ... 48

4.2 Våra resultat ... 50

4.2.1 Tillämpning av Z-Modellen på vår undersökningspopulation ... 50

4.2.2 Tillämpning av Z-Modellen på vår kontrollpopulation... 51

5 Resonemang kring obeskattade reserver och långfristig utlåning... 53

5.1 Obeskattade reservers utveckling för konkursföretag ... 53

5.2 Resonemang kring långfristiga skulder... 54

6 Analys... 58

6.1 Analys av jämförelsen med Kedner ... 58

6.2 Analys av Z- Modellens resultat på vårt urval ... 60

6.3 Analys av variabler som kan tänkas användbara för uppföljning av krediter ... 63

7 Slutsatser... 65

8 Checklista för borgenärer ... 68

9 Källförteckning... 70

10 Appendix... 73

10.1 Räkenskapsmaterial för undersökningspopulationen år 1996-2000... 73

10.1.1 Lista på företag i undersökningspopulationen... 73

10.1.2 Förklaring av förkortningar för räkenskapsmaterial för undersökningspopulationen ... 74

10.1.3 Räkenskapsmaterial för Undersökningspopulation 1996 ... 75

10.2 Redovisning av beräkningar av övre- och undre konfidensintervallgräns presenterade i kapitel 3 Undersökningsresultat... 85

(10)

Figur- och Tabellförteckning

FIGURER (TABELLER)

1. Formel för urvalsdimensionering... 14

2. Figur som beskriver presentationen av våra undersökningsresultat ... 19

3. Vårt undersökningsresultat för Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning, undersökningspopulation och kontrollpopulation... 22

4. Vårt undersökningsresultat för Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning, undersökningspopulation och kontrollpopulation... 22

5. Signifikanstest av rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning, undersökningspopulation... 23

6. Vårt undersökningsresultat för Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning i jämförelse med Kedners resultat från 1975... 24

7. Vårt undersökningsresultat för kassalikviditet i procent för undersökningspopulation och kontrollpopulation... 26

8. Vårt undersökningsresultat för kassalikviditet för undersökningspopulation och kontrollpopulation ... 27

9. Signifikanstest av genomsnittlig kassalikviditet, undersökningspopulation ... 28

10. Vårt undersökningsresultat för kassalikviditet i jämförelse med Kedners resultat från 1975... 29

11. Undersökningsresultat för balanslikviditet i procent, undersökningspopulation och kontrollpopulation 30 12. Vårt undersökningsresultat för balanslikviditet, undersökningspopulation och kontrollpopulation ... 30

13. Signifikanstest av balanslikviditet, undersökningspopulation... 31

14. Vårt undersökningsresultat för balanslikviditet i jämförelse med Kedners resultat från 1975... 32

15. Vårt undersökningsresultat för kortfristiga skulders andel av total tillgångar i procent, undersökningspopulation och kontrollpopulation... 34

16. Vårt undersökningsresultat för kortfristiga skulders andel av totala tillgångar i procent, undersökningspopulation och kontrollpopulation... 35

17. Signifikanstest för kortfristiga skulders andel av totala tillgångar, undersökningspopulation... 36

18. Vårt undersökningsresultat för kortfristiga skulder andel av totala tillgångar i jämförelse med Kedners resultat från 1975... 37

19. Vårt undersökningsresultat för långfristiga skulders andel av total tillgångar i procent, undersökningspopulation och kontrollpopulation... 38

20. Vårt undersökningsresultat för långfristiga skulders andel av totala tillgångar, undersökningspopulation och kontrollpopulation ... 39

21. Signifikanstest för långfristiga skulders andel av totala tillgångar, undersökningspopulation ... 40

22. Vårt undersökningsresultat för kortfristiga skulder andel av totala tillgångar i jämförelse med Kedners resultat från 1975... 41

23. Vårt undersökningsresultat för andel eget kapital i procent, undersökningspopulation och kontrollpopulation... 42

24. Vårt undersökningsresultat för andel eget kapital, undersökningspopulation och kontrollpopulation .... 43

25. Signifikanstest för andel eget kapital, undersökningspopulation ... 44

(11)

Figur- och Tabellförteckning

27. Altmans Z-Modell från 1968 ... 47

28. Altmans Z-Modell för privata icke publika bolag ... 49

29. Altmans Z-Modell för icke publika tjänsteföretag... 49

30. Tillämpning av Z-Modellen på vår undersökningspopulation, Tabell ... 50

31. Tillämpning av Z-Modellen på vår undersökningspopulation, Diagram... 51

32. Tillämpning av Z-Modellen på vår kontrollpopulation, Tabell... 51

33. Tillämpning av Z-Modellen på vår kontrollpopulation, Diagram... 52

34. Jämförelse av genomsnittligt eget kapital och justerat eget kapital... 54

35. Total skuldsättning jämfört med genomsnittlig skuldsättning... 55

36. Långfristiga Skulder i jämförelse med Totala Tillgångar ... 56

37. Långfristiga skulders andel av totala tillgångar 1996 ... 57

38. Långfristiga skulders andel av totala tillgångar 2000 ... 57

39. Resultatöversikt av signifikanstest för vårt undersökningsresultat i jämförelse med Kedners resultat från 1975... 59

(12)

Inledning

1 Inledning

1.1 Bakgrund

I början på 70- talet fick en student vid namn Frederick W. Smith en idé om hur logistik borde fungera. Idén baserades på en stor lagerterminal där alla paket skulle passera oavsett adressort. Att förverkliga denna tanke krävde mycket kapital och Smith lyckades övertyga en mindre bank att investera en stor summa pengar. Om Federal Express, som företaget hette, inte hade lyckats skulle den lilla banken troligen ha försatts i konkurs som följd. Smith hade gjort ett medvetet val när han vände sig till den lilla banken då han resonerade enligt följande:

”Man ska låna så mycket pengar att borgenären blir beroende av din succé. Om det går dåligt för mig så slipper jag en grinig borgenär för jag har då istället

skaffat mig en partner”.1

Med ovanstående exempel önskar vi belysa hur ett förhållande mellan borgenär och gäldenär skulle kunna tänkas se ut. Borgenärs- och gäldenärsförhållandet i konkurs är idag väldigt aktuellt i Sverige, regeringen har nyligen lagt fram en proposition för en ny konkurslag, som bara ger bankerna rätt till 55 % av tillgångarna i ett konkursbo, jämfört med tidigare 80 %. Denna proposition har lagts fram med anledning av att 27 000 människor förlorade sitt jobb i samband med konkurs under år 2002. Regeringen vill med detta förslag till lagändring försöka få bankerna att ta ett större ansvar för sina gäldenärer och bli mer engagerade och aktiva i sin utlåning av pengar2. Huvudsyftet är att uppmuntra parterna om att enas kring företagsrekonstruktion istället för konkurs.

1_{Ketteringham, 1987}

(13)

Inledning

Antalet konkurser har ökat de senaste decennierna i Sverige. I september månad år 2002 fanns det över 700 000 registrerade företag i landet och under året gick 6740 av dessa i konkurs.3 Det innebär mer än dubbelt så många konkurser 2002 än till exempel 19744 då Gösta Kedner genomförde den första stora undersökningen i Sverige med avseende på företagskonkurser. Han använde sig inte av några särskilda urvalsvariabler för sin studie, alla associationer, branscher och storlekar fanns representerade. Syftet med denna undersökning var att bestämma konkursframkallande faktorer och dessutom sammanställa ett åtgärdsprogram för att undvika konkurser samt minska dess verkningar gentemot tredje man.

Konsekvensen av en konkurs kan förenklat sägas vara att organisationen upphör att existera. Skulder och fordringar förlorar laga kraft och efter att konkursboet fördelat tillgångarna står många fordringsägare med en realiserad förlust. Att det handlar om avsevärda summor kan sättas i relation till det faktum att de ackumulerade obetalda konkursfordringarna för perioden 1991-97 uppgick till 51 miljarder kronor. Detta motsvarade ca 1,6 % av BNP eller 10 miljarder mer än försvarsbudgeten för 1997.5 Den absoluta majoriteten av de företag som ansöker om konkurs i Sverige är små företag och som varit etablerade på marknaden under en kortare tid.6 Dessa företag drivs ofta av ägaren och/eller grundaren. Innovativa entreprenörer har ofta mer fokus på affärsidén än finansiell planering. Dessutom visar forskning att entreprenörerna med tiden lägger allt mindre vikt vid finansiell planering.7

3_{DB Sverige} 4_{Kedner, 1975} 5_{Gratzer, 2000} 6_{Kedner, 1975, SCB, 2003} 7_{Winborg, 2000}

(14)

Inledning

Flera svenska banker bedömer att en tredjedel av konkurserna i Sverige skulle kunna undvikas8. Denna tredjedel är företag med överlevnadspotential och i grunden en sund affärsidé. Om dessa konkurser kan undvikas skulle det gynna kreditgivare och övriga borgenärer. Ett sätt att försöka undvika kreditförluster är att tillämpa olika modeller för att förutsäga finansiell kris. En av de mer kända modellerna, Z-Modellen, formulerades av Edward Altman. Modellen är den klart mest använda och utbredda och har visat sig vara tillförlitlig trots ett antal försök att bevisa motsatsen9. En sammanställning av de 35 senaste årens forskning gällande förutsägelse av finansiell kris indikerar att de mest återkommande variablerna är någon form av soliditet och lönsamhetsmått10, vilka även är fundamenten i Z-Modellen.

1.2 Problemdiskussion

Företagskonkursen påverkar många. Anställda förlorar sitt arbete, borgenärer förlorar kapital och det medför även kostnader för staten genom bland annat den statliga lönegarantin. Samtidigt är konkursen den mest dramatiska konsekvensen av insolvens. Detta är sannolikt några av anledningarna till att konkursen är så flitigt behandlad i den akademiska världen. Under inledningsfasen av denna studie uppmärksammade vi frånvaron av urvalskriterier i tidigare genomförda undersökningar.

Gösta Kedner, som genomförde den hittills mest omfattande konkursstudien i Sverige, gjorde över huvud taget inga särskilda urval för sin undersökning. Majoriteten av företag, 98 % enligt Kedner, som går i konkurs är företag med mindre än 50 anställda och majoriteten av företagen har färre än fem anställda.

8_{Blecher, 2003}

9_{Barnes, 1987}

(15)

Inledning

Kedner genomförde inte någon särskild analys av företag med olika antal anställda. Vi misstänker att fundamental företagsanalys mellan ett litet och ett stort företag ger olika resultat. Vidare anser vi att olika bolagsformer kan göra skillnaden ännu större.

Medianåldern för företag i konkurs ligger på ca fem år i Kedners undersökning. Detta leder till att majoriteten av konkursföretagen således har haft ett antal år att testa sin affärsidé innan den finansiella förmågan blivit så pass dålig att konkurs är ett faktum. Detta tog Kedner inte hänsyn till i sin undersökning. Det är inte ett helt orimligt antagande att variabler från en mer homogen population11 ger ett bättre prognosvärde när det gäller att förutsäga finansiell kris. Således blir vår hypotes att vi med ett visst antal urvalsvariabler skulle kunna uppnå ett resultat som skiljer sig från Kedners undersökning.

Ämnet är, som tidigare nämnts, väl omskrivet i den akademiska världen. Därför har vi för avsikt att även testa Altmans Z-Modell för att ytterligare validera vårt resultat. Z-Modellen har även varit föremål för flera undersökningar i Sverige. En undersökning genomfördes bland svenska företag på stockholmsbörsens O-lista och visade att modellen hade mycket god förmåga att förutsäga framtida betalningsoförmåga12. För att vår undersökning skall bidra med ny kunskap till vårt undersökningsområde får inte Z-Modellens prognosförmåga vara för träffsäker på vårt urval.

Om Altmans modell visar sig ha god prognosförmåga på vårt urval får denna rapport sälla sig till raden av försök att misskreditera Z-Modellen.

11_{Med homogen population avses en population där residualerna inte avviker alltför mycket från tänkt}

medelvärde

(16)

Inledning

Om resultatet från vårt urval avviker från Kedners undersökning och Z-Modellen inte påvisar god prognosförmåga har en god grund skapats för analys och framtagande av en alternativ modell.

1.3 Frågeställningar

Vilka finansiella nyckeltal påvisar framtida ekonomisk kris hos företag?

1.4 Syfte

Skapa en checklista för uppföljning- respektive utfärdande av krediter.

1.5 Avgränsningar

Undersökningen kommer enbart att ta hänsyn till och analysera finansiella variabler trots att det är tänkbart att andra, kvalitativa variabler också kan ligga till grund för uppkomsten av ekonomisk kris. Med finansiella variabler åsyftar vi ekonomisk information återgiven i siffror. Vi anser att finansiella variabler återspeglar de kvalitativa och anser oss därför inte behöva analysera även dessa. Med detta menar vi att alla aktiviteter i en organisation indirekt återspeglas i det ekonomiska resultatet.

Vidare kommer enbart variabler som är tillgängliga genom årsredovisningar att användas av oss. Variablerna kommer dock att vara desamma för alla företag som vi undersöker. Vissa variabler kommer dessutom att undvikas då sökkostnaden kan tänkas vara betydande för en praktisk tillämpning i ett senare skede. För att en checklista ska vara praktiskt tillämpbar får inte kostnaden för att använda checklistan överstiga nyttan.

(17)

Inledning

1.6 Disposition

Resterande del av uppsatsen är upplagd på följande sätt:

Kapitel 2, Metod, beskriver hur vår undersökning har genomförts och hur vi har hanterat problem som vi har mött på vägen. Den innehåller även kritik som kan riktas mot det sätt som vi har valt att genomföra undersökning på.

Kapitel 3, Undersökningsresultat, beskriver de resultat som vi har kommit fram till i vår undersökning. Vår undersökning presenteras och jämförs med Kedners undersökningsresultat från 1975.

Kapitel 4, Tillämpning av Edward Altmans Z-Modell på vår undersökning, inleds med en beskrivning av Altman och hans Z-Modell, samt dess utveckling sedan tillkomsten 1968. Vidare presenterar vi resultaten av tillämpningen av modellen på våra två urvalspopulationer

I kapitel 5, Resonemang kring obeskattade reserver och långfristig utlåning, har vi valt att redogöra för lite resonemang kring variabler som Kedner ej behandlade i sin undersökning men som vi finner intressanta att undersöka.

Kapitel 6, Analys, är indelad i tre delar. Första delen är en analys av jämförelsen med Kedners undersökning. Del två består av analys av Altmans Z-Modell på vårt urval. I den sista delen analyseras de variabler som kan tänkas vara användbara för att uppfylla vårt syfte.

(18)

Inledning

I kapitel 7, Slutsatser, redovisar vi det komprimerade resultatet efter det att vi analyserat vårt empiriska material i kapitlet innan. Slutsatserna presenteras kortfattat i punktform.

(19)

Metod

2 Metod

I detta kapitel kommer vi att beskriva vår metod. Vårt metodkapitel behandlar främst statistiska resonemang eftersom vi använder oss av statistiska urval i denna rapport. Metodkapitlet inleds med en presentation av de urvalskriterier som vi har valt för att kunna genomföra vår undersökning. Sedan följer en beskrivning av datainsamling och ett resonemang kring behovet av en kontrollpopulation för att kunna göra statistiska jämförelser. De avslutande delarna i metodkapitlet berör metodproblem.

2.1 Våra urvalskriterier

För att förstå vårt urval måste man syna vårt syfte. Eftersom undersökningen berör kreditinstitutens relation till sina gäldenärer är det önskvärt att vår målpopulation med så stor sannolikhet som möjligt består av företag som är gäldenärer.

För undersökningen har fyra kriterier bestämts för att ett bolag skall placeras i vår målpopulation:

1. Bolaget skall vara registrerat som aktiebolag

2. Bolaget skall ha minst 20 anställda vid konkursansökan

3. Bolaget skall ha varit registrerat vid Patent och Registreringsverket13 under minst sju år innan konkursansökan

4. Konkurs skall ha inletts

(20)

Metod

Att företagen skall vara aktiebolag ligger i aktiebolagets fundament som juridisk association. Ett aktiebolag är en jurdisk person där delägarna ej svarar personligen för bolagets förpliktelser14. Juridiskt innebär detta risk för kreditförluster för borgenär utan möjlighet att åberopa personligt ansvar för delägarna. Aktiekapitalet fyller istället funktionen av borgensman. Aktiebolagets ekonomi och dess delägares ekonomi är juridiskt skilda från varandra. Att exkludera andra företagsformer underlättar undersökandet för oss eftersom vid konkurser av andra företagsformer är företagets och bolagsmännens ekonomi sammanvävda.

Att vi valt ett minimum på 20 anställda har flera orsaker. Majoriteten av den sammanställda statistiken har 20 som ett avgränsande värde, bland annat Kedner15 och SCB. Detta underlättar insamlandet av material och förenklar och ökar möjligheterna för statistiska jämförelser med övriga data. Vidare vill vi öka sannolikheten för att företag i vårt urval skall ha lån hos kreditinstitut. Sannolikheten ökar troligtvis med en stor organisation och verksamhet. Undersökningen önskar dessutom undvika företag som inte präglas av seriositet. En underökning som genomfördes år 2000 av Karl Gratzer visade att gäldenärsbrottslighet förekom i mellan 75-90 % av alla konkurser i Sverige16. En del av dessa konkurser är av mer spektakulär brottslig karaktär. Då åsyftas så kallade målvaktsbolag och bolag som ej har någon verksamhet över huvudtaget. Kravet på minst 20 anställda kommer starkt att bidra till att vi undviker denna typ av konkurs.

14_{Aktiebolagslagen 1:1}

15_{Kedner, 1975}

(21)

Metod

Att företaget skall ha varit registrerat i minst 7 år är viktigt och centralt för vårt syfte med arbetet. Samtidigt är det den urvalsprincip som kan vara mest diskutabel. Företag har alltid gått i konkurs och kommer alltid att göra så. En del kommer att försättas i konkurs under sina första levnadsår på grund av att affärsidén helt enkelt inte är hållbar. En annan kategori av konkursföretag kännetecknas av att affärsidén har blivit obsolet. Exempel på detta är isbolagen vid kylskåpets entré på marknaden. Den sista kategorin av företag är de som går i konkurs utan att det har med affärsidén att göra, till exempel inkompetens, brottsligt uppsåt eller lagar och regleringar. Utgångspunkten för vårt arbete och grunden för vårt urval ligger i det faktum att vi vill undvika företag av den första kategorin därför att vi vill finna bolag med en hållbar affärsidé som ändå har gått i konkurs. Om ett företag har överlevt mer än sju år har det normalt sett överlevt en konjunkturcykel. I Kedners undersökning hade aktiebolagen en genomsnittlig livslängd på drygt 5 år17 vid konkurstillfället. 53 % av konkursföretagen hade endast varit verksamma i fem år. Även andra undersökningar har visat att de första 5 – 6 åren är kritiska ur överlevnadssynpunkt18.

Anledningen till att företagen skall ha inlett konkurs är att det ska vara möjligt att skapa en säkerställd statistisk beräkningsbas. Detta på grund av att konkurs är den definitiva konsekvensen av en företagsekonomisk kris.

17_{Medianlivslängd på 5,5 år}

(22)

Metod

2.2 Studiens omfattning

2.2.1 Datainsamling för undersökningspopulation

Enligt svensk associationsrätt måste varje aktiebolag ha ett organisationsnummer19. För att erhålla ett organisationsnummer måste företaget registreras hos PRV. Deras register innehåller samtliga aktiebolag i Sverige. Detta register innehåller ett flertal uppgifter såsom bokslut, bolagsform och registreringsår. På grund av detta valde vi att kontakta PRV för att erhålla önskat material. Det visade sig dock vara omöjligt att genomföra den sökning med de kriterier som vi har ställt upp för att bolagen ska kvalificera sig i vår undersökningspopulation. Det var möjligt att söka på konkursår samt att bolaget var registrerat som aktiebolag, och varit det under minst 7 års tid. Det var dock inte möjligt att söka på minst 20 anställda vilket ledde till ett sökande av alternativa informationskällor.

Av en källa på PRV fick vi reda på att det finns ett företag som heter Market Manager Partner20 som säljer en tjänst där man kan erhålla bokslut samt andra uppgifter för alla aktiebolag i Sverige. Linköpings universitet har avtal med MMP gällande en onlinetjänst. Det visade sig dock även här vara omöjligt att genomföra en sökning efter våra urvalskriterier. Vi blev tipsade av Lars Carlsson På MMP att kontakta någon på Statistiska centralbyråns21 företagsregister. Vi lyckades komma i kontakt med en medarbetare vid SCB som meddelade att han kunde genomföra sökningen åt oss och få fram aktuella organisationsnummer.

19_{Aktiebolagslagen 1975:1385, 2:9 1st}

20_{Market Manager Partner kommer fortsättningsvis förkortas med MMP}

(23)

Metod

Efter att vi hade erhållit organisationsnummer för de aktuella företagen kunde vi nu söka och ta fram bokslut från MMPs onlinetjänst. Vi har valt att använda oss av MMP på grund av att kostnaden att köpa information från PRV var alldeles för hög och att informationen från PRV dessutom är densamma som hos MMP. Vår undersökningspopulation kommer att bestå av alla företag som uppfyller våra fyra urvalskriterier och där konkurs har inletts under år 2001.

2.2.2 Kontrollpopulation

För att kunna jämföra statistiska beräkningar på vår undersökningspopulation så behöver vi en kontrollpopulation. Denna kontrollpopulation består av de bolag i Sverige som uppfyller våra urvalskriterier, undantaget att konkurs ej skall ha inletts.

2.3 Att räkna på urval

Om en undersökning inte är en totalundersökning baseras den på något form av urval som skall representera den undersökta populationen. När ett urval genomförs behöver forskaren eller undersökaren ha en viss uppfattning om hur stort urvalet skall vara, hur målpopulationen ser ut och hur det påverkar undersökningen.

2.3.1 Urvalsmetoder

Det finns flera olika sätt att ta fram ett urval på. De flesta är dock någon form av sannlikhetsurval, det vill säga att alla element har en positiv beräkningsbar sannolikhet för att komma med i urvalet22. Obundet slumpmässigt urval, OSU, är den vanligaste. OSU är den enklaste formen för sannolikhetsurval och innebär

(24)

Metod

att om en population består av N element och ett urval om n element skall dras slumpmässigt så är sannolikheten lika stor för alla element att bli valda.

Trots att OSU är enkelt så används det inte så ofta vid stora undersökningar. Orsaken till detta är att OSU inte tar hänsyn till sammansättningen av målpopulationen och därför kan ge väldigt stor spridning23 i de beräknade medeltalen.

För att komma ifrån problemen med OSU kan man istället använda sig av klusterurval. En population kan bestå av flera heterogena subpopulationer24, som sinsemellan liknar varandra och därför kan representera hela populationen var och en för sig. Då subpopulationerna, eller klustren, är bestämda kan ett OSU göras för varje subpopulation för att minska spridningen av de variabler man önskar beräkna.

För vår kontrollpopulation har vi valt att dela in Sverige i länsvisa kluster. Två av dessa kluster har vi låtit representera totalpopulationen. Automatiskt görs då det statistiska antagandet att dessa två kluster är representativa för hela populationen.

Kritik kan riktas mot klustren och deras förmåga att representera populationen. Argumentationen kan då baseras på att länen, som används för klusterindelning, inte är homogena sinsemellan vilket säkert stämmer till viss del. Tillväxt, nyföretagande och andra makroekonomiska variabler varierar mellan länen vilket kan påverka homogeniteten för våra kluster. Vi har gjort bedömningen att skillnaderna är så pass små att fördelarna med att göra klusterurval, i form av felmarginal, överstiger nackdelarna om vi istället använt oss av ett allmänt OSU.

23_{Nordgaard, 2001}

(25)

Metod

2.3.2 Urvalsdimensionering

Oavsett vilken övergripande urvalsmetod som valts, här kluster, undersöks sällan hela subpopulationen utan ett andra urval sker. Detta blir ett tvåstegs klusterurval där första momentet i urvalet är att identifiera kluster. Andra steget blir att genomföra ett OSU inom klustren. För att genomföra andra steget måste undersökarna ha en uppfattning om hur stort detta urval skall vara. Ibland styrs urvalsdimensioneringen av kostnadsaspekter och urvalet dimensioneras efter vilken budget undersökaren har. Ur statistisk synvinkel skall ett precisionskrav formuleras25. Detta innebär att man formulerar en maximal bredd på vilket konfidensintervall som accepteras. Ett konfidensintervall är ett intervall som med en viss statistisk säkerhet beskriver intervallet av ett medeltal. Urvalsdimensioneringen bestäms sedan genom att beräkna dess storlek efter att bredden har formulerats:

2 2 2 2 4*( / 2) * * 4*( / 2)* ( 1)* a a Z N n Z N B σ σ ≥ + − 1. Formel för urvalsdimensionering

B = Bredden som formulerats som krav a = Signifikansnivå

N = Målpopulationens storlek Z = Normalfördelningskvantil n = Urvalets storlek σ2 = Urvalsvarians

(26)

Metod

2.3.3 Sambandsanalys

Det finns främst två olika metoder för att undersöka samband i insamlade statistiska data, deskriptiv analys och olika former av signifikanstester.

Deskriptiv analys innebär att man analyserar insamlade data med hjälp av grafisk analys. Deskriptiv analys kan ge spridnings- och lägesmått men kan inte ange några slutsatser på givna signifikansnivåer. I de fall då en totalundersökning genomförs är signifikanstester överflödiga26.

För att bedömningen skall bli mer objektiv är ett signifikanstest överlägset deskriptiv analys. Den vanligaste metoden är då att genomföra ett x2- test. Testet undersöker graden av oberoende hos de olika variablerna. Två kodade svar i en enkät kan testas för samband, till exempel om partitillhörighet har något samband med respondentens uppfattning kring skattefrågor.

Vi har valt en metod som i grunden liknar x2-testet för att undersöka signifikanta skillnader. Vi formulerar en hypotes som baserar sig på den deskriptiva analysen av våra populationer. Om medelvärdena för undersökningspopulationen avviker ifrån ett 95 % konfidensintervall, beräknat för kontrollpopulationen, accepterar vi hypotesen att det existerar en skillnad mellan populationerna. Det är samma analysmetod som Kedner använde sig av i sin undersökning27. Anledningen till att vi inte beräknar konfidensintervall för vår undersökningspopulation beror på att vi genomför en undersökning där alla företag i målpopulationen ingår.

26_{Nordgaard, 2001}

(27)

Metod

2.3.4 Sammanfattning av urvalsprocessen

Undersökningspopulationen består av samtliga företag som uppfyller våra kriterier. Undersökningen är således en totalundersökning. När totalundersökningar genomförs blir konfidensintervall och signifikanstester överflödiga. För att analysera materialet räcker det med deskriptiv analys.

Kontrollpopulationen baseras på ett urval vilket gör att konfidensintervall måste beräknas för att kunna formulera slutsatser som berör kontrollpopulationen. Kontrollpopulationen består av två kluster, Östergötland och Västernorrland. Andra steget i urvalsprocessen är att genomföra ett OSU ur de båda klustren. Detta genomfördes av SCB och resulterade i en kontrollpopulation om 40 bolag.

2.4 Bortfallshantering

2.4.1 Individbortfall

Individbortfall är här det antal bolag som helt faller bort i vår undersökning av olika orsaker. En sådan orsak kan vara att ett organisationsnummer inte har gett någon träff i MMP:s register. Denna typ av bortfall kommer helt att bortses från. Då MMP:s och SCB:s register sinsemellan är likvärdiga kan bortfallen därför ej härledas. Vi anser inte att dessa bortfall bör påverka populationernas normalfördelning men kan vara ett undertäckningsproblem. Undertäckning är att element som tillhör målpopulationen ej kommer med i urvalet. Exempel kan vara att när en telefonundersökning genomförs så missar man den del av befolkningen som saknar telefon.28

(28)

Metod

2.4.2 Internt bortfall och täckningsfel

Internt bortfall är information som helt eller delvis saknas efter en bekräftad sökning, dvs. företaget existerar och uppfyller kriterierna, men det saknas viss information som omöjliggör jämförelse. Ett exempel på internt bortfall är avsaknad av ett visst års bokslut alternativt avsaknad av uppgift om antal anställda i MMP:s register. Vid den typen av interna bortfall har vi låtit informationen hos MMP vara avgörande eftersom vi vill säkerställa att inga felaktiga element placeras i någon av våra populationer. På detta sätt undviker vi problematiken med övertäckning i vår undersökning.

Övertäckning är när element placeras in i en undersökning som inte tillhör målpopulationen som avses att undersökas.29 Exempel kan vara när en telefonundersökning genomförs och en person har dubbelt boende och av den anledningen blir uppringd två gånger.

2.4.3 Bearbetningsfel

För att sammanställa vårt statistiska underlag har vi använt oss av manuell inmatning av data. Detta kan ha medfört att den mänskliga faktorn har påverkat vissa variabler. För att undvika detta har alltid en av oss agerat kontrollant och övervakat det manuella arbetet. Dessutom har stickprov genomförts i både undersöknings- och kontrollpopulation för att kontrollera samtliga värden en andra gång. Extremvärden har dessutom undersökts extra noggrant. Detta arbetssätt har vi tillämpat för att minimera inverkan av fel på grund av den manuella bearbetningen av data.

(29)

Metod

2.5 Reliabilitet och validitet

Ett mätresultat är reliabelt om man vid upprepade mätningar erhåller samma resultat30. Reliabiliteten bestäms med utgångspunkt från mätfaktorerna precision, objektivitet och kongruens31. Precisionen i vår undersökning är hög tack vare att de redovisade värdena, som återfinns i boksluten, inte kan utläsas på mer än ett sätt, en krona är alltid en krona. Vi har inte heller avsikten att genomföra avrundningar som skulle kunna försämra precisionen. Den kritik som kan riktas mot precisionen i vår undersökning är att vi ej kan ta hänsyn till outnyttjad checkkredit vid beräkning av kassa- och balanslikviditet. Anledningen till detta är att vi inte med tillfredställande säkerhet kunnat identifiera och säkerställa korrekta värden för outnyttjad checkkredit. Bokslut måste vidare ses som objektivt ur ett externt perspektiv, det vill säga de värden som presenteras i ett bokslut kan bara tolkas på ett sätt vilket ytterligare stärker reliabiliteten i vår undersökning.

2.6 Generaliserbarhet

Att urvalet består av konkursföretag från endast ett år påverkar undersökningens grad av generaliserbarhet. Det går inte att utesluta att det finns systematiska eller osystematiska variationer över ett antal år. För att få en högre generaliserbarhet skulle det ha varit positivt om vi hade kunnat genomföra undersökningen med bolag som inlett konkurs under flera tidsperioder.

30_{Arbnor & Bjerke, 1994}

(30)

Undersökningsresultat

3 Undersökningsresultat

I det här kapitlet redovisar vi resultaten från vår undersökning. Först kommer vi att beskriva hur vårt urvalsresultat, det vill säga hur undersöknings- och kontrollpopulationen, har tagit form. Vidare kommer vi att redovisa resultaten gällande nyckeltalen vi har undersökt. Figuren nedan beskriver hur det kommer att presenteras.

2. Figur som beskriver presentationen av våra undersökningsresultat

3.1 Urvalsresultat

3.1.1 Vår undersökningspopulation

Urvalsresultatet som erhölls från SCBs företagsregister enligt våra urvalskriterier resulterade i totalt 117 bolag. Den slutliga undersökningspopulationen hamnade på 39 bolag. Detta innebar att bortfallet blev 78 bolag. Bortfallet fördelade sig enligt följande:

Beskrivning av valda nyckeltal

Presentation av vårt resultat, formulerande och test av hypotes

Våra undersökningsresultat i jämförelse med Kedners resultat från 1975

(31)

− 12 stycken bolag i MMPs register hade färre än 20 anställda. Detta ser vi som ett internt bortfall.

− Två organisationsnummer gav inget resultat vid sökning i MMPs register. Detta ser vi som ett individbortfall.

− 64 bolag kunde vi inte hitta något bokslut för år 2000, men det fanns för åren 1996-1999. Dessa företag kommer ej att ingå i vår undersökning. Vi ser det här som ett internt bortfall.

Individbortfallet och det interna bortfallet motsvarar 1,7 % respektive 65,0 % av undersökningspopulationen. Det analyserbara materialet motsvarar 33,3 % av den totala undersökningspopulationen. Bortfallet kan tyckas vara stort men i vårt fall är den totala målpopulationen och den totala undersökningspopulationen densamma. Detta bortfall kommer således inte från något urval vilket leder till att det inte är nödvändigt att genomföra någon typ av bortfallsanalys eller ett eventuellt ersättningsstrata. I och med att det är omöjligt för oss att, enligt vår metod, finna ytterligare element betraktas bortfallet som mindre problematiskt. Vi finner ingen orsak att misstänka att bortfallet skulle avvika från undersökningspopulationens normalfördelning.

(32)

3.2 Lönsamhet

Lönsamheten är avgörande för ett företags överlevnad på lång sikt. Med

lönsamhet avser ett resultatmått som sätts i relation till någon annan variabel32.

Ett vanligt sätt att beräkna lönsamhet är att sätta bruttoresultatet i relation till Omsättning även kallat bruttomarginal. Rörelseresultat innan avskrivningar i förhållande till omsättning är ett mått som är opåverkat av bokslutsdispositioner, skatter, extraordinära kostnader och intäkter, finansiella intäkter och kostnader samt avskrivningar. På grund av detta är rörelseresultatet innan avskrivningar bra ur ett jämförande perspektiv, eftersom andra former av lönsamhet kan vara utsatta för bokföringsmässiga justeringar. Sådana justeringar, såsom extraordinära intäkter och bokslutsdispositioner, kan vara subjektiva och saknar dessutom praktiskt värde i analyssammanhang. Därför har vi valt att använda rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning som lönsamhetsmått.

3.2.1 Undersökningsresultat för rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning

Sammanställning av rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning visar att lönsamheten ligger mellan 9 och 12 % för första undersökningsåret för både undersökningspopulation och kontrollpopulationen. Detta kan utläsas ur figuren nedan:

(33)

1996 1997 1998 1999 2000

Undersökningspopulation 9,51 8,12 4,97 2,16 -4

Kontrollpopulation 11,88 10,66 10,4 9,49 9,77

3. Vårt undersökningsresultat för Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning, undersökningspopulation och kontrollpopulation

Vi ser en klar trend från och med 1997 av sjunkande lönsamhet för våra undersökta konkursbolag med en stadig minskning varje år, relativt vår kontrollpopulation av friska företag som ligger relativt stabilt under hela undersökningsperioden som figuren nedan visar.

Rörelse resultat före av skriv ning i proce nt av omsättning

-6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 1996 1997 1998 1999 2000 ÅR % Undersökningspopulation Kontrollpopulation

4. Vårt undersökningsresultat för Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning, undersökningspopulation och kontrollpopulation

(34)

För att undersöka om differensen är signifikant formuleras följande hypotes efter att ha genomfört en deskriptiv analys av ovanstående diagram:

− Hypotes: konkursbolagens lönsamhet är konstant sjunkande under femårsperioden. Samtidigt ligger kontrollgruppens lönsamhet stabilt.

− Hypotesen förkastas

Signifikanstestet av lönsamhet påvisar bara signifikant skillnad för perioden 1998 till och med 2000, som kan utläsas ur diagrammet nedan. Däremot kan man utläsa en negativ trend för samtliga år trots att åtminstone ett och ett halvt år inte signifikant avviker mellan undersöknings- och kontrollpopulationen.

Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning för undersökningspopulationen i jämförelse med kontrollpopulationens

konfidensintervall (95%) -10 -5 0 5 10 15 20 1996 1997 1998 1999 2000 År % Undersökningspopulation Övre konfidensintervallgräns Undre konfidensintervallgräns

(35)

Som diagrammet ovan visar skulle en hypotes däremot ha accepterats om den bara hade formulerats för de tre sista åren i undersökningen.

3.2.2 Jämförelse med Kedner

När Kedner genomförde sin undersökning låg medelvärdena för undersökningspopulationen under hans kontrollgrupp för samtliga år. Kedner kunde dock enbart påvisa signifikant skillnad för det sista året innan konkurs. Om vi studerar diagrammet nedan kan vi utläsa att vår kontrollgrupp ligger klart över Kedners kontrollgrupp men påvisar en liknande trend i utveckling under tidsperioden. Jämförs undersökningspopulationerna med varandra påvisar vårt resultat en mycket mer dramatisk negativ utveckling än Kedners.

Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning, 1975 & 2000 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 5 4 3 2 1 ÅR % Undersökningspopulation 2000 Undersökningspopulation 1975 Kontrollpopulation 2000 Kontrollpopulation 1975

6. Vårt undersökningsresultat för Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättning i jämförelse med Kedners resultat från 1975

(36)

Kedners undersökningspopulation visar en lönsamhetsökning under periodens två första år men det verkar som om lönsamheten inte är tillräcklig för att täcka organisationens övriga kostnader.

(37)

3.3 Likviditetsutveckling

Ett företags likviditet speglar dess förmåga att på kort och/eller mellanlång sikt betala sina skulder. Att studera likviditeten i företagen borde således kunna ge indikationer på den framtida betalningsförmågan. De två likviditetsmått vi valt att studera är kassa- och balanslikviditet.

3.3.1 Kassalikviditet

Kassalikviditeten är ett mått som visar den kortsiktiga betalningsförmågan i ett företag. Detta likviditetsmått fås genom att sätta företagets kortfristiga skulder i relation till dess kortfristiga tillgångar, där kortsiktigheten betyder att de faller till betalning inom ett år. Teoretiskt infinner sig ett jämviktsläge på mått runt 100 %, förutsatt att en jämn tidfördelning mellan komponenterna, till exempel att kredittiderna för kunder och leverantörer är relativt lika.

3.3.1.1 Undersökningsresultat för kassalikviditet

Sammanställning av kassalikviditeten för undersöknings- och kontrollpopulation kan ses i tabellen nedan.

1996 1997 1998 1999 2000

Undersökningspopulation 109,6 93,5 87,3 97,5 85,2

Kontrollpopulation 113,7 108,9 108,2 105,7 111,2

7. Vårt undersökningsresultat för kassalikviditet i procent för undersökningspopulation och kontrollpopulation

(38)

Man ser att kassalikviditeten i vår undersökningspopulation generellt sett är lägre än i vår kontrollpopulation. Skillnaden mellan populationerna ligger mellan 4 och 25 %. Genomsnitlig kassalikviditet 40 50 60 70 80 90 100 110 120 1996 1997 1998 1999 2000 År % Undersökningspopulation Kontrollpopulation

8. Vårt undersökningsresultat för kassalikviditet för undersökningspopulation och kontrollpopulation

Vid deskriptiv analys kan man tydligt se att undersökningspopulationens kassalikviditet ligger under kontrollpopulationens. Någon tydlig trend är däremot svårare att urskilja genom att bara studera diagrammet ovan, men det torde vara så att kassalikviditeten utvecklas mer negativt hos företagen i undersökningspopulationen. Hypotesen blir således:

− Kassalikviditeten är lägre för konkursföretagen än för kontrollgruppen.

(39)

Signifikanstestet av kassalikviditet påvisar ingen signifikant skillnad för perioden, som kan utläsas ur diagrammet nedan. För två år kan vi utläsa en signifikant avvikelse, nämligen under 1998 och 2000. Detta är dock inte tillräckligt för att kunna acceptera hypotesen och kunna utläsa någon signifikant avvikelse för hela perioden.

Genomsnittlig kassalikviditet för undersökningspopulationen jämfört kontrollpopulationens konfidensintervall (95%) 60 70 80 90 100 110 120 130 140 1996 1997 1998 1999 2000 År % Undersökningspopulation Övre konfidensintervallgräns Undre konfidensintervallgräns

9. Signifikanstest av genomsnittlig kassalikviditet, undersökningspopulation

3.3.1.2 Jämförelse med Kedner

Kedner lyckades i sin undersökning påvisa signifikant skillnad med avseende på kassalikviditet. Hans undersökningspopulation hade en signifikant sämre kassalikviditet för samtliga år under undersökningsperioden som kan ses i diagrammet nedan. Vår kontrollgrupp uppvisar även en högre kassalikviditet under samtliga år relativt Kedners. Vidare påvisar vår undersökningspopulation

(40)

en kassalikviditet som är markant högre än kassalikviditeten för Kedners undersökningspopulation.

Kassalikviditet i procent, 1975 & 2000.

0 20 40 60 80 100 120 5 4 3 2 1 ÅR % Undersökningspopulation 2001 Undersökningspopulation 1975 Kontrollpopulation 2000 Kontrollpopulation 1975

10. Vårt undersökningsresultat för kassalikviditet i jämförelse med Kedners resultat från 1975

3.3.2 Balanslikviditet

Balanslikviditeten visar betalningsberedskap på kort till mellanlång sikt och består i att kassalikviditeten har byggts ut med möjligheten att kunna avveckla det kapital som har bundits i varulager. Liten skillnad mellan kassalikviditet och balanslikviditet indikerar på en låg kapitalbindning i lager. Balanslikviditetsmåttets validitet ensamt kan ifrågasättas på grund av att en minskad försäljning kan leda till ett större varulager som i sin tur leder till en högre balanslikviditet.

(41)

3.3.2.1 Undersökningsresultat för balanslikviditet

1996 1997 1998 1999 2000

Undersökningspopulation 145 131,8 127,3 138,5 125,2

Kontrollpopulation 155,3 151,6 148,2 142,4 150

11. Undersökningsresultat för balanslikviditet i procent, undersökningspopulation och kontrollpopulation

Även balanslikviditeten skiljer sig mellan undersökningspopulationen och vår kontrollgrupp. Skillnaderna mellan de båda populationerna är förhållandevis liten, som kan ses i diagrammet nedan, men ej helt obetydlig. Året innan konkurs var undersökningspopulationens genomsnittliga balanslikviditet 26 % lägre än kontrollpopulationen. Genomsnittlig balanslikviditet 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 1996 1997 1998 1999 2000 År % Undersökningspopulation Kontrollpopulation

(42)

Även i detta fall är det svårt att utläsa en tydlig trend mellan de båda populationerna. För att se om vi kan finna en signifikant skillnad mellan undersöknings- och kontrollpopulationen sätter vi upp följande hypotes:

− Balanslikviditeten för konkursbolagen är lägre under hela femårsperioden.

− Hypotesen förkastas.

Signifikanstestet av balanslikviditeten kan ej påvisa någon signifikant skillnad för perioden, som kan utläsas ur diagrammet nedan. Den genomsnittliga balanslikviditeten för undersökningspopulationen ligger hela tiden nära den undre konfidensgränsen, men skillnaden blir inte signifikant för något av åren.

Genomsnittlig balanslikviditet för undersökningspopulationen jämfört kontrollpopulationens konfidensintervall (95%) 80 100 120 140 160 180 200 1996 1997 1998 1999 2000 År % Undersökningspopulation Övre konfidensintervallgräns Undre konfidensintervallgräns

(43)

Kedner lyckades inte påvisa någon signifikant skillnad gällande balanslikviditeten i sin undersökning. Vad som är anmärkningsvärt i detta fall är att balanslikviditeten i vår undersökningspopulation ligger i nivå med Kedners kontrollpopulation för hela perioden. Samtidigt kan man se av diagrammet nedan att skillnaden mellan Kedners populationer var avsevärt mycket större, mellan 32 och 43 procentenheter under femårsperioden medan differenserna i vår undersökning ligger i intervallet 4- 25 procentenheter.

Under hela perioden uppvisar vår kontrollpopulation en högre balanslikviditet än Kedners. Vår undersökningspopulation påvisar en balanslikviditet som är markant bättre än undersökningspopulationen i Kedners undersökning.

Balanslikviditet, 1975 & 2000 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 5 4 3 2 1 ÅR % Undersökningspopulation 2001 Undersökningspopulation 1975 Kontrollpopulation 2000 Kontrollpopulation 1975

(44)

3.4 Finansiell struktur

Genom att studera hur ett företag finansierar sin verksamhet borde man kunna finna indikatorer på framtida betalningsförmåga. I vår undersökning har vi valt att studera den finansiella strukturen i de båda populationerna utifrån följande variabler: Kortfristiga skulder i relation till totala tillgångar, långfristiga skulder i relation till totala tillgångar och eget kapital i relation till totala tillgångar. Den sistnämnda variabeln är mest känd under namnet andel eget kapital.

3.4.1 Kortfristiga skulder

Det finns i princip tre olika sätt för ett företag att förse sig med kortfristigt kapital, nämligen genom leverantörskredit, kortfristiga banklån eller genom att ge ut kortsiktiga värdepapper33. Per definition är kortfristiga skulder de skulder som förfaller till betalning inom ett år34. Det finns flera variabler som påverkar vilket som är den lämpliga nivån för kortfristiga skulder i ett företag. En sådan variabel kan till exempel vara säsongsvariationer.

Däremot finns det ingen generell kritisk nivå som anger när ett företags andel kortfristiga skulder, relativt någon annan bokföringsmässig variabel, skapar en ohållbar situation för företaget. Däremot kan en allt för stor andel kortfristiga skulder i många fall leda till att företaget hamnar under finansiell stress.

33_{Emery, 1991}

(45)

3.4.1.1 Undersökningsresultat för kortfristiga skulders andel av totala tillgångar

Kortfristiga skulders andel beräknas genom att de skulder som faller till betalning inom ett år divideras med den totala tillgångsmassan. Det genomsnittliga resultatet av beräkningarna kan utläsas i tabellen nedan:

År 1996 1997 1998 1999 2000

Undersökningspopulation 49 51,1 55 54,5 56,4 Kontrollpopulation 45,3 49,8 48,7 48 44,6

15. Vårt undersökningsresultat för kortfristiga skulders andel av total tillgångar i procent, undersökningspopulation och kontrollpopulation

Andelen kortfristiga skulder varierar i kontrollpopulationen under undersökningsperioden men slutsiffran liknar den vid periodens början. Vår undersökningspopulation visar mer en trendmässig utveckling, där företagen drar på sig en större kortfristig skuldmassa. Detta illustreras i diagrammet nedan:

(46)

Kortfristiga skulde rs andel av Totala tillgångar

0 10 20 30 40 50 60 1996 1997 1998 1999 2000 ÅR % Undersökningspopulation Kontrollpopulation

16. Vårt undersökningsresultat för kortfristiga skulders andel av totala tillgångar i procent, undersökningspopulation och kontrollpopulation

I diagrammet ovan ser man en tydlig tendens att undersökningspopulationen verkar avvika ifrån kontrollgruppens utveckling. Konkursföretagen har en högre, om än marginell, andel kortfristiga skulder än övriga företag vid inledningen av perioden. Efter tre år verkar det som om konkursföretagen avviker ifrån kontrollpopulationens beteende då andelen ökar. Differensen mellan populationerna är som störst året innan konkurs och för att se om skillnaderna är signifikanta formulerar vi följande hypotes:

− Kortfristiga skulders andel är högre i konkursbolagen. − Hypotesen förkastas.

(47)

Kortfristiga skulders andel av totala tillgångar för undersökningspopulationen jämfört kontrollpopulationens konfidensintervall (95%) 0 10 20 30 40 50 60 70 1996 1997 1998 1999 2000 År % Undersökningspopulation Övre konfidensintervallgräns Undre konfidensintervallgräns

17. Signifikanstest för kortfristiga skulders andel av totala tillgångar, undersökningspopulation

Trots att diagrammet ovan visar på en stigande trend i kortfristiga skulders andel av totala tillgångar för undersökningspopulationen kan inte någon signifikant skillnad utläsas undantaget för år 2000. Detta leder till att hypotesen förkastas.

När Kedner genomförde sin undersökning påvisade han genom hypotestest att konkursföretagens andel kortfristiga skulder signifikant avvek ifrån den dåvarande kontrollgruppens utveckling. Hans konkursföretag påvisade en markant ökning av kortfristiga skulders andel av totala tillgångar samtidigt som konkursföretagen utgick från ett mindre gynnsamt läge, se diagram nedan:

(48)

Kortfristiga skulders andel av totala tillgångar, 1975 & 2000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 5 4 3 2 1 ÅR % Undersökningspopulation 2000 Undersökningspopulation 1975 Kontrollgrupp 2000 Kontrollgrupp 1975

18. Vårt undersökningsresultat för kortfristiga skulder andel av totala tillgångar i jämförelse med Kedners resultat från 1975

Skillnaderna mellan resultaten i vår och Kedners undersökning är väldigt stora. Kedners undersökningspopulation påvisar en kraftig ökning av andelen korta skulder. Vår undersökningspopulation och båda kontrollgrupperna ligger mer stabilt kring 50 % under hela femårsperioden.

3.4.2 Långfristiga skulder

Långfristiga skulder är per definition skulder som inte är kortfristiga skulder, det vill säga skulder som har en löptid som överskrider ett år. Exempel på långfristiga skulder är reverslån, inteckningslån, obligationer och pensionsförpliktelser35.

(49)

3.4.2.1 Undersökningsresultat för långfristiga skulders andel av totala tillgångar

Långfristiga skulders andel beräknas genom att de skulder som har en löptid som är längre än ett år divideras med den totala tillgångsmassan. Både vår kontrollpopulation och undersökningspopulation har en med tiden varierande andel långfristiga skulder. Båda grupperna noterar sina högsta värden under undersökningsperiodens sista år som kan ses i tabellen nedan.

År 1996 1997 1998 1999 2000

Undersökningspopulation 32,1 33 28 30,4 34,3 Kontrollpopulation 18,6 18,1 17,7 18 22,7

19. Vårt undersökningsresultat för långfristiga skulders andel av total tillgångar i procent, undersökningspopulation och kontrollpopulation

Den skillnad som till synes verkar mest signifikant är andelens storlek och inte dess variation över tiden. Detta illustreras i diagrammet nedan.

(50)

Långfristiga skulders andel av totala tillgångar

0 5 10 15 20 25 30 35 40 1996 1997 1998 1999 2000 ÅR % Undersökningspopulation Kontrollpopulation

20. Vårt undersökningsresultat för långfristiga skulders andel av totala tillgångar, undersökningspopulation och kontrollpopulation

För att avgöra huruvida den skillnad man kan utläsa genom deskriptiv analys faktiskt är signifikant, formulerar vi följande hypotes:

− Långa skulders andel är högre hos konkursbolagen än hos kontrollgruppen.

− Hypotesen accepteras

Som framgår av diagramet nedan är undersökningspopulationens andel långfristiga skulder signifikant högre under hela undersökningsperioden. Detta leder till att vi accepterar hypotesen.

(51)

Långfristiga skulders andel av totala tillgångar för undersökningspopulationen jämfört kontrollpopulationens konfidensintervall (95%) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 1996 1997 1998 1999 2000 År % Undersökningspopulation Övre konfidensintervallgräns Undre konfidensintervallgräns

21. Signifikanstest för långfristiga skulders andel av totala tillgångar, undersökningspopulation

Kedner kunde i sin undersökning inte finna någon sådan signifikant skillnad mellan sin kontroll- och undersökningspopulation som vi gjorde. Om man ser till diagrammet nedan är det en ganska stor skillnad mellan undersöknings- och kontrollpopulationens siffror för 2000, medan samma siffror för 1975 ligger betydligt närmare varandra.

(52)

Långfristiga skulders andel av totala tillgångar, 1975 & 2000

0 5 10 15 20 25 30 35 40 5 4 3 2 1 ÅR % Undersökningspopulation 2000 Undersökningspopulation 1975 Kontollpopulation 2000 Kontrollpopulation 1975

22. Vårt undersökningsresultat för kortfristiga skulder andel av totala tillgångar i jämförelse med Kedners resultat från 1975

3.4.3 Andel eget kapital

Andel eget kapital eller soliditet kan sägas vara ett mått som visar företagets förmåga att absorbera förluster med hjälp av befintligt eget kapital. Måttet beskriver hur stabilt ett företag är finansierat och är ett styrkemått. En alltför låg soliditet kan medföra flera nackdelar: svårt att få nya krediter, dålig förlusttålighet och oförmåga till utdelning med tanke på organisationens konsolideringsbehov36. En tumregel för industriföretag är en soliditet kring 25 %37 och idag ligger börsföretagen lite över detta. Hög soliditet innebär trygghet och stabilitet men, enligt kapitalstrukturformeln38, gör det svårare att prestera hög räntabilitet.

36_{Emmery & Finnerty, 1991}

37_{Hansson, 1996}

(53)

3.4.3.1 Undersökningsresultat för andel eget kapital

Kontrollpopulationen redovisar en markant högre andel eget kapital jämfört med undersökningspopulationen. De båda grupperna följer en liknande trend de fyra första åren men i slutet av undersökningsperioden bryts trendmönstret. Se tabell och diagram nedan:

ÅR 1996 1997 1998 1999 2000

Undersökningspopulation 12,2 9,7 10,2 10,2 6,5 Kontrollpopulation 19,7 18,2 18,9 19,2 24,3

23. Vårt undersökningsresultat för andel eget kapital i procent, undersökningspopulation och kontrollpopulation

Kontrollpopulationen visar avvikelse i slutet av perioden då andelen eget kapital ökar med mer än fem procentenheter. Till detta har vi ingen förklaring. En mer logisk förändring sker dock i undersökningspopulationen där andelen eget kapital sjunker ytterligare cirka fyra procent till en bottennotering på 6,5 % år 2000. Diagrammet nedan indikerar enbart variation i andel eget kapitals utveckling mellan undersökningspopulationen och kontrollpopulationen under det sista undersökningsåret.

(54)

Eget kapital i procent av totalt kapital

0 5 10 15 20 25 30 1996 1997 1998 1999 2000 ÅR % Undersökningspopulation Kontrollpopulation

24. Vårt undersökningsresultat för andel eget kapital, undersökningspopulation och kontrollpopulation

För att försöka att undvika en konkurs är det rimligt att anta att andelen eget kapital förbrukas till fördel för företagets överlevnad. De två olika populationerna har ett genomsnittligt spann på cirka åtta procentenheter fram till det sista undersökningsåret. För attstatistiskt undersöka om det är en signifikant differens formuleras följande hypotes:

− Andelen eget kapital är mindre hos konkursföretag än andra liknande aktiva bolag.

(55)

Andelen eget kapital för undersökningspopulationen jämfört kontrollpopulationens konfidensintervall (95%) 0 5 10 15 20 25 30 1996 1997 1998 1999 2000 År % Undersökningspopulation Övre konfidensintervallgräns Undre konfidensintervallgräns

25. Signifikanstest för andel eget kapital, undersökningspopulation

Som diagrammet ovan visar är andelen eget kapital signifikant lägre för undersökningsopulationen under hela undersökningsperioden. I slutet av perioden, året innan konkurs, sjunker konkursföretagens andel eget kapital markant samtidigt som kontrollgruppens genomsnittliga värde stiger.

Vår kontrollpopulation och Kedners liknar varandra i de flesta avseenden. De har ungefär samma värden och skiljer sig inte nämnvärt åt när det gäller utveckling under undersökningsperioden. Detta är lite förvånande då Joakim Winborg, i sin doktorsavhandling skriver, att soliditeten i Sverige för småföretag har stigit från 18 till 30 % under perioden 1979- 1996. Vi hade på grund av detta förväntat oss att vår kontrollgrupp skulle ha en högre soliditet än vad som var fallet.

(56)

Eget kapital i procent av totalt kapital, 1975 & 2000.

-25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30 5 4 3 2 1 ÅR % Undersökningspopulation 2000 Undersökningspopulation 1975 Kontrollpopulation 2000 Kontrollpopulation 1975

26. Vårt undersökningsresultat för eget kapitals andel i jämförelse med Kedners resultat från 1975

Vid en jämförelse mellan de två grupperna av konkursföretag påvisar vårt urval en mycket mindre dramatisk utveckling än vad Kedners gör. Kedner påvisade med hypotestest en markant differens mellan konkursföretag och levande bolag.

(57)

Tillämpning av Edward Altmans Z-Modell på vår undersökning

4 Tillämpning av Edward Altmans Z-Modell på vår

undersökning

I det här kapitlet redovisar vi resultaten från tillämpningen av Altmans Z-Modell på vår kontrollpopulation och vår undersökningspopulation. Vi kommer inledningsvis beskriva Z-Modellen och dess utveckling sedan dess tillkomst i slutet av 1960-talet. Vidare kommer vi att presentera de resultat som modellen har gett i vår undersökning.

4.1 Bakgrund och beskrivning av Z-Modellen

Edward I. Altman är Professor i finansiering vid Stern School of Business, New York. Altman är internationellt erkänd som expert på företagskonkurser och finansiell risk. Han är för närvarande rådgivare till ett flertal centralbanker.39

Z-Score modellen publicerades av Altman 196840. Den utvecklades initialt på ett urval av tillverkande företag. Det har emellertid vid upprepade tillfällen rapporterats att algoritmen har en 95 % exakthet att förutse konkurs upp till två år innan det sker, även för icke tillverkande företag. Det har utvecklats och publicerats många andra modeller men ingen har testats så grundligt och är så brett accepterad som Altmans Z-Modell. Koefficienterna i formeln är härledda genom Altmans undersökningspopulation från 1968. Formeln, och de olika cutoff värdena som placerar företagen i de tre olika kategorierna41, ser ut enligt följande:

39_{http://pages.stern.nyu.edu}

40_{Altman, 1968}