Sida 1 av 45
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program
Gustav Bondesson OP SA 17-20
Handledare Antal ord: 11921
Fredrik Thisner Beteckning Kurskod
1OP415
Militärt organisatoriskt lärande i Försvarsmakten – finns förutsättningarna?
ABSTRACT:
Research show that organizational learning has an enormous impact on military success. Previous studies in the area mainly focus on learning under fire and shows that military organizations can learn through both adaptation and innovation. Studies of organizational learning capability in mili-tary organizations in peacetime is limited.
Previous research regarding organizational learning in the Swedish armed forces has been concen-trated on learning during conflicts or learning in international missions which shows gaps in the learning-process. The Swedish Armed Forces applies a principle which says that methods and struc-ture should be the same in war, crisis and peace. Therefore, this paper examines whether the pre-conditions exists in the doctrines of the army- and naval forces, for an effective implementation of organizational learning in peacetime through a theory consuming study with Vissers theory of or-ganizational learning capability containing four dimensions for measuring.
The results show that the army is not coherent with Vissers theory in the dimension Degree of
knowledge conversion regarding formal learning systems which could lead to lower capability
re-garding innovation. The naval forces is coherent in each of the four dimensions. Furthermore, neither force express a desire to challenge personnel or promote experimentation during exercises. This is highlighted by Visser, as well as other previous research, to be of importance for an effective organ-izational learning, regarding both adaptation and innovation.
Nyckelord: Militärt organisatoriskt lärande, markstridskrafterna, marinstridskrafterna, lärande
Sida 2 av 45
Innehållsförteckning
1 Inledning... 3
1.1 Forskningsöversikt ... 3
1.2 Problemformulering ... 8
1.3 Syfte och frågeställning ... 10
1.4 Avgränsningar... 10
1.5 Centrala begrepp ... 11
1.6 Disposition ... 12
2 Teori ... 13
2.1 Val av teori... 13
2.2 Max Vissers fyrdimensionella modell ... 14
3 Metod ... 17
3.1 Forskningsdesign ... 17 3.2 Metod för datainsamling ... 17 3.3 Metod för bearbetning... 18 3.4 Empiri ... 20 3.5 Empiridiskussion ... 20 3.6 Forskningsetiska överväganden ... 21 3.7 Operationalisering ... 214 Analys ... 25
4.1 Decentralisering ... 25 4.2 Öppenhet ... 30 4.3 Kunskapsöverföring ... 33 4.4 Personalhantering ... 35 4.4 Resultatsammanställning ... 395 Avslutning ... 40
5.1 Återkoppling syfte och problem ... 40
5.2 Slutsatser ... 41
5.3 Relevans för yrkesutövningen ... 42
5.4 Vidare forskning ... 42
Litteratur och referensförteckning ... 44
Tryckt litteratur ... 44
Artiklar ... 44
Försvarsmaktspublikationer ... 45
Sida 3 av 45
1 Inledning
Att lära sig från sina misstag för att lyckas nästa gång är ett vedertaget uttryck. Särskilt viktigt är det för individer och organisationer som ställs inför utmanande situationer som innehåller konkurrens. Förmågan att lära sig sina av tidigare erfarenheter för att bättre klara av dessa situ-ationer kan därför sägas vara centralt i en organisation.1 För en militär organisation blir detta ännu viktigare då den kan ställas inför den tuffaste och ytterst konkurrerande situationen, krig.2 Denna typ av lärande benämns organisatoriskt lärande och förklaras av Argyris & Schön som förmågan inom en organisation att detektera och åtgärda fel i verksamheten och är ett väl ut-forskat ämne.3 Länge har forskning om militärt organisatoriskt lärande hamnat i skymundan för forskning kring generellt organisatoriskt lärande.4 Denna trend har dock skiftat under de senaste åren, så också i Försvarsmakten som har börjat intressera sig för organisatoriskt lärande och erfarenhetshantering.5 Denna uppsats avser undersöka Försvarsmaktens förutsättningar för en effektiv tillämpning av organisatoriskt lärande genom dess styrdokument med hjälp av Max Vissers teori kring kapacitet inom organisatoriskt lärande.6
1.1 Forskningsöversikt
Inledningsvis i forskningsöversikten beskrivs organisatoriskt lärande och begreppets innebörd. Vidare ges en överblick över olika nivåer av organisatoriskt lärande som kan ske samt studier som belyser framgångsfaktorer för en effektiv tillämpning av detta lärande i militära organisat-ioner framhävs. Vidare beskrivs den forskning som gjorts på organisatoriskt lärande i Försvars-makten där även studiens forskningslucka identifieras.
Organisatoriskt lärande började ta sin form redan i början av nittonhundratalet. Två av de senare och mer framstående teoretikerna är Argyris & Schön som i sin bok On Organizational
Le-arning II: theory, method and practice beskriver organisatoriskt lärande som ”detection and and correction of errors” inom verksamheten.7 Vidare beskrivs en teori kring vilka led en or-ganisation lär sig i, kallad single- och double-loop learning. Single-loop learning innebär att
1 Day, George, “Continuous learning about markets”, California management review, Vol.3, No.6, s.44 2 Visser, Max, “Organizational learning capability and battlefield performance The British Army in World War II”, International Journal of Organizational Analysis, Vol.24, No.4, 2016 s.574
3 Argyris, Chris, Schön, Donald A., Organizational learning II: theory, method and practice, Addison-Wesley, Mass., 1995, s.2
4 Visser, “Organizational learning capability and battlefield performance”, s.575
5 Frelin, Jan, Ödlund, Ann, ”Ett lärande försvar?: förutsättningar för Försvarsmaktens erfarenhetshantering”, Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Stockholm, 2012, s.3
6 Visser, “Organizational learning capability and battlefield performance” s,573-577 7 Argyris, Schön, On Organizational Learning II, s.2
Sida 4 av 45 man enbart korrigerar fel för att sedan kunna använda samma metod eller teknik fast aningen förbättrad. Double-loop learning förklaras som att inte enbart metoder och tekniker förbättras, utan att organisationens grundläggande normer och sammantagna procedurer istället ifrågasätts och senare byts ut eller förbättras. Till skillnad från single-loop learning beskrivs double-loop
learning som strategisk inlärning. De två olika nivåerna av inlärning ska inte ses som dåligt och
bra, utan båda är nödvändiga för en organisation i olika skeden.8
Senge utvecklar Argyris & Schöns tankesätt genom att ta fram ett teoretiskt ramverk för orga-nisatoriskt lärande och identifierar, likt Argyris & Schön, inte enbart i vilka led en organisation kan lära sig utan också de viktigaste komponenterna för att effektivt kunna genomföra det.9 Han diskuterar i sin bok inledningsvis learning disabilities, vilket innefattar problematiken att se helheten i organisationen och därmed fastna i kortsiktiga lösningar. Utifrån denna grundtanke utvecklar han sin teori bestående av fem discipliner för att kunna förbigå denna problematik. De fyra första disciplinerna förmedlar budskapet att organisationen skall uppmuntra individer att utveckla sig själva genom att ta initiativ, att det finns en gemensam vision, att individer har en förståelse för hur omvärlden påverkar deras beslutsfattning och att det finns ett stödjande klimat. Senge knyter med den sista disciplinen samman de övriga och belyser betydelsen av ett gemensamt och större perspektiv avseende tankar inom organisationen.10 Senges bidrag till forskningen är ett tydligt teoretiskt ramverk applicerbart i alla organisationer, oavsett facktill-hörighet.
Inom forskningen kring militärt organisatoriskt lärande görs en skillnad mellan military
inno-vation (militär innoinno-vation) och military adaptation (militär anpassning). Denna skillnad kan
kortfattat liknas vid Argyris & Schöns teori kring och double-loop learning där
single-loop learning kan liknas vid militär anpassning och double-single-loop learning vid militär
innovat-ion.11 Theodore Farrell definierar i sin artikel militär anpassning som mindre förändringar i reglementen och taktik och militär innovation som större förändringar i metoder och taktiker som institutionaliseras i form av en ny doktrin eller organisationsstruktur.12 Vidare utvecklar
8 Argyris, Schön, On Organizational Learning II, s.68-70
9 Ibid, 4; Senge, Peter M., Den femte disciplinen: den lärande organisationens konst, Nerenius & Santérus, Stockholm, 1995
10 Senge, Den femte disciplinen
11 Dyson, Tom, Organisational learning and the modern army: a new model for lessons-learned processes, Routledge, Abingdon, Oxon, 2020, s.3
12 Farrell. Theo, “Improving in War: Military Adaption and the British in Helmand Province, Afghanistan, 2006–2009”, The Journal of Strategic Studies, Vol.33, No.4, 2010, s.569
Sida 5 av 45 Farrell en teori kring effektiv militär anpassning i ett rådande krig som innehåller fyra faktorer. Den grundläggande faktorn är att en organisation endast kommer förändra sig om det finns ett stort överhängande hot som påtvingar förändring. Den andra faktorn är att dåligt organisatoriskt minne leder till att nya metoder och tekniker testas. Den tredje faktorn, personalrotation, påver-kar en organisations kunnande då mycket kunskap försvinner vid hög personalomsättning. Den fjärde och sista faktorn som framhävs är att en organisation med decentraliserad ledningsfilo-sofi skapar förutsättningar för nya metoder att utvecklas. Teorin appliceras sedan på den brit-tiska insatsen i Afghanistan 2006–2009 genom en dokumentanalys och intervjustudie och slut-satserna som dras är att Storbritannien institutionaliserade en ny metod för Counterinsurgency i sin doktrin. Samtidigt konstaterar Farrell att många av de lärdomar som drogs på taktisk nivå inte institutionaliserades i hela operationen, utan var militär anpassning gjord av en specifik enhet. Farrell gör observationen att vidare studier behövs inom bottom-up konceptet, att lärdo-mar sprids längst ut i organisationen och sprids uppåt.13
I ett försök att utveckla Farrells teoretiska ramverk genomför Harkness & Hunzeker i artikeln
Military Maladaptation: Counterinsurgency and the Politic of Failure en teoriprövande
en-fallsstudie.14 I sin undersökning identifierar de brister i Farrells resonemang och argumenterar för att han inte tar hänsyn till de utomstående faktorerna som har en inverkan på förutsättning-arna för tillämpningen av militärt organisatoriskt lärande, så som politiska styrningar. Vidare påtalar de ytterligare brister i omfattningen av Farrells teoretiska ramverk och adderar två fak-torer som leder till lyckad militär anpassning, feedback-processer, samt stödjande och flexibelt ledarskap. Harkness & Hunzeker menar att Farrells teori inte omhändertar dessa inomorgani-satoriska aspekter av militär anpassning. Feedback-processer är enligt författarna essentiellt för militära ledare för att utvärdera organisationens prestation inom olika områden och därmed även upptäcka förbättringspotential. Med stödjande och flexibelt ledarskap vill författarna på-tala betydelsen för militära ledare att stödja risktagning, skapa en gemensam målbild, samt att vara öppen för förändring.15
I artikeln The future of military innovation genomför Grissom en litteraturstudie inom militärt organisatoriskt lärande och specifikt militär innovation. Grissom definierar, likt Farrell och
13 Farrell, “Improving in War”, s.572-573, 588-590
14 Harkness, Kristen A., Hunzeker, Micheal., “Military Maladaptation: Counterinsurgency and the Politic of Failure”, The Journal of Strategic Studies, Vol. 38, No. 6, 2015, s.777
Sida 6 av 45 Harkness & Hunzeker, militär innovation som större förändringar i organisationens styrdoku-ment vilket leder till en ökad militär förmåga.16 Grissom analyserar olika discipliner inom mi-litärt organisatoriskt lärande och identifierar att dessa discipliner enbart härleder militär inno-vation till top-down-processer, där förändringar initieras uppifrån och sprids ut i organisat-ionen. Dessa discipliner utgår från att militär innovation antingen initieras av politiska påtryck-ningar utifrån alternativt av högsta ledningen i organisationen vilket överensstämmer med de brister Harkness & Hunzeker identifierar i Farrells teori. Grissom argumenterar med hjälp av empiriskt underlag att bottom-up-konceptet är minst lika centralt i militärt organisatoriskt lä-rande, vilket överensstämmer med vad Farrell framhåller. Slutligen efterfrågas mer studier inom militärt organisatoriskt lärande avseende bottom-up-konceptet.17
I ett försök att vidareutveckla framgångsfaktorer för militära organisationer i tillämpningen av organisatoriskt lärande konstruerar Dyson i artikeln The military as a learning organization:
establishing the fundamentals of best practice in lessons learned ett idealfall.18 Dyson tar fram sitt idealfall av en lärande organisation genom en litteraturgranskning av tidigare forskning inom området, bland annat Farrells verk. Genom sin litteraturgranskning identifierar Dyson utöver Farrells definitioner av militär anpassning och militär innovation ett tredje begrepp,
ad-vanced adaption. Dyson menar att större förändringar inom taktiker och metoder kan göras utan
att de institutionaliseras i doktriner och reglementen. Det tydliggörs genom detta tredje begrepp. Dyson argumenterar med hjälp av den granskade litteraturen att en organisations kapacitet för organisatoriskt lärande till stor del vilar på förmågan att fånga upp, analysera och omvandla erfarenheter till kunskap. Vidare beskrivs vikten av att ha ett experimentellt och kreativt klimat för att kunna omvandla erfarenheter till kunskap som sedan sprids i organisationen. Till skillnad mot Senge, som fokuserar mycket på organisationskultur, framhäver Dyson huvudsakligen tek-nik inom ramen för att sprida och lagra erfarenheter i organisationen som centralt för effektivt militärt organisatoriskt lärande. Till sist belyser Dyson att avsaknaden av akademiskt engage-mang i organisatoriskt lärande inom militära organisationer ligger till grund för tillkortakom-manden inom området hos bland annat NATO.19
16 Grissom, Adam, “The future of military innovation studies”, The Journal of Strategic Studies, Vol 26, No 5, 2006, s.907
17 Grissom, “The future of military innovation studies”, s.908–921
18 Dyson, Tom., “The military as a learning organization: establishing the fundamentals of best practice in les-sons learned”, Defence Studies, Vol. 19, No. 2, 2019, s.107
Sida 7 av 45 Ytterligare försök att utforska vad som leder till effektiv militär anpassning genom bottom-up-konceptet, som Farrell och Grissom identifierar som viktigt, har gjorts av Raphael D. Marcus i artikeln Learning ´Under Fire´: Israels improvised military adaption to Hamas tunnel
war-fare.20 Marcus genomför en fallstudie av militär anpassning i de israeliska försvarsmakten (IDF) under Libanonkriget, där de nödvändigt och framgångsrikt lyckades förändra sina takti-ker under ett rådande krig. Marcus gör inledningsvis, likt Farrell och Dyson, en skillnad mellan militär anpassning och militär innovation. I sin artikel använder Marcus samma definition av militär anpassning som Farrell. Marcus påtalar dock att militär anpassning inte ska ses som något mindre värdefullt än militär innovation. Vidare analyserar Marcus IDF:s framgångar un-der konflikten och drar slutsatsen att flera framgångsfaktorer gjorde det möjligt för IDF att förändra sin initialt undermåliga taktik så snabbt och effektivt. Dessa framgångsfaktorer iden-tifieras av Marcus vara: en dynamisk och handlingskraftig organisationskultur, uppdragstaktik, decentraliserat ledarskap och ett formellt system för erfarenhetshantering och spridning av dessa.21 Dessa framgångsfaktorer ledde till ett experimentellt och utforskande klimat inom IDF vilket enligt Marcus var centralt för att uppnå militär anpassning. Detta stämmer väl överens med de slutsatser som Dyson drar inom ramen för hans idealfall.
Forskning gjord på Försvarsmaktens förhållande till organisatoriskt lärande har främst gjorts av Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).22 Dessa rapporter reder främst ut begrepp så som erfarenhetshantering och kunskapsöverföring. En av dessa rapporter, Ett lärande försvar? av Jan Frelin och Ann Ödlund ligger till grund för Handbok Erfarenhetshantering 2017 som åter-finns i empirin.23 Avseende forskning gjord utanför Försvarsmakten hanterar de publicerade och granskade artiklarna enbart system för erfarenhetshantering, de tekniska lösningarna för detta samt militärt organisatoriskt lärande i en konflikt. De studentuppsatser som publicerats fokuserar främst på hur militärt organisatoriskt lärande fungerar i Försvarsmakten under krig med ett marint fokus.24 Avseende det mer sakkunniggranskade materialet bör Pettersson fram-hållas som i artikeln Success and Failure Factors for KM: The Utilization of Knowledge in the
20 Marcus, Raphael.D., “Learning ’Under Fire’: Israels improvised military adaption to Hamas tunnel warfare”,
The Journal of Strategic Studies, Vol .42, NOS. 3-4, s.344
21 Marcus, “Learning ’Under Fire’”, s.348,358-364
22 Sökning på Totalförsvarets forskningsinstituts databas för rapporter, Sökningsord: erfarenhetshantering, orga-nisatoriskt lärande, lärande organisation, erfarenhet, lessons learned, (Hämtad 2020-03-24)
23 Frelin, Ödlund, ”Ett lärande försvar?”, s.3; Försvarsmakten, Handbok Erfarenhetshantering: H ERF 2017, Stockholm, 2017
24 Sökning på Anna-Lindh bibliotekets sökmotor & diva-portal med följande sökord i olika kombinationer: mili-tär anpassning, milimili-tär innovation, organisatoriskt lärande, utveckling, erfarenhetshantering, lärande organisat-ioner, Försvarsmakten, Lesson-Learned (Hämtad 2020-03-16)
Sida 8 av 45
Swedish Armed Forces gör en flerfallstudie på fyra implementeringsförsök av ett
erfarenhets-hanteringssystem i Försvarsmakten.25 Studien avhandlar främst de svenska internationella in-satserna och fokuserar inte på den verksamhet som bedrivs dagligen nationellt. Pettersson an-vänder en teori kring misslyckad implementering som operationaliseras och appliceras på re-spektive försök genom främst intervjuer men även genom dokumentanalys. Slutsatserna som dras av Pettersson är att tre av fyra implementeringsförsök misslyckades och huvudanledning-arna till detta är att systemen inte mötte användarens behov samt att organisationskulturen inte tillät misstag och därmed ville personalen inte erkänna sina misstag.26
Forskningsöversikten visar en allmän uppfattning om en skillnad mellan militär anpassning och militär innovation. De flesta studierna fokuserar dock på framgångsfaktorer för militär anpass-ning i ett rådande krig där den enhetliga bilden är att dessa innefattar decentraliserade ledanpass-nings- lednings-förhållande, utvecklande och tillåtande klimat, samt formella system för spridning. Forskning på Försvarsmaktens förhållande till militärt organisatoriskt lärande fokuserar huvudsakligen på en del av det militära organisatoriska lärandet, erfarenhetshantering, och avhandlar främst ma-rinen och internationella insatser. Studierna publicerade av FOI är gjorda för flertalet år sedan vilket minskar dess relevans.27 Det finns därmed ett intresse att undersöka Försvarsmaktens förmåga till att tillämpa ett effektivt militärt organisatoriskt lärande, både avseende militär in-novation och militär anpassning, i fredstid i fler försvarsgrenar.
1.2 Problemformulering
I forskningsöversikten påtalas vikten av att utvecklas för att möta nya hot som centralt inom militära organisationer.28 För att utvecklas krävs det att organisationen lär sig av den verksam-heten som har genomförts.29 Sedan Sverige deltog i de internationella insatserna i Bosnien un-der 1990-talet har omhänun-dertagandet av erfarenheter för att utveckla organisationen varit ett omdiskuterat ämne i Försvarsmakten.30 Följande citat från 2011 av dåvarande chefen för
Mark-25 Pettersson, Ulrica, “Success and Failure Factors for KM: The Utilization of Knowledge in the Swedish Armed Forces”, Journal of Universal Science, Vol. 15, No. 8, 2009, s.1735
26 Pettersson, “Success and Failure Factors for KM”, s.1735,1741-1743
27 Sökning på Totalförsvarets forskningsinstituts databas för rapporter, Sökord: erfarenhetshantering, organisato-riskt lärande, lärande organisation, erfarenhet, lessons learned, (Hämtad 2020-03-24)
28 Gen Dempsey, Martin, “A Dialogue about our Army: A Campaign of Learning to Achieve Institutional Adap-tation”, Army Magazine, 60/11, Nov. 2010, s.35
29 Harkness, Hunzeker, “Military Maladaptation”, s.777 30 Frelin, Ödlund, ”Ett lärande försvar?”, s.3
Sida 9 av 45 stridsskolan belyser problematiken kring hur erfarenheter har hanterats i armén: ”Vi måste
ge-mensamt inom armén lämna känslan av att behöva `lämna information in i ett svart hål’.”31 Framförallt markstridskrafterna, men även Försvarsmakten som helhet, har tidigare påvisat brister inom militärt organisatoriskt lärande.32 På senare år har Försvarsmakten intensifierat arbetet med att utveckla det militära organisatoriskt lärandet. I Militärstrategisk doktrin 2016 (MSD16) utformades en målbild för hur organisationen ska se ut:
”Försvarsmakten ska vara en lärande organisation med en kultur där vår personal delar
erfa-renheter och diskuterar framgångar och misstag som en naturlig del av vardagen syftande till att stärka individen och vår verksamhet att genomföra väpnad strid.”33
Som forskningsöversikten visar behandlar tidigare genomförda undersökningar av Försvars-makten enbart militär anpassning alternativt en del av det organisatoriska lärandet, nämligen tekniska system för erfarenhetshantering under rådande konflikter och Sveriges internationella insatser. Samtidigt har Sverige övergått från ett insatsförsvar med fokus på internationella in-satser till ett större nationellt fokus. Då sker huvuddelen av det militära organisatoriska lärandet i fred- och övningsverksamhet. I Sverige tillämpas dessutom likhetsprincipen vilket innebär att Försvarsmaktens organisation och metodik i så lång utsträckning som möjligt ska vara den-samma i fred, kris och krig.34 Detta innebär således att Försvarsmaktens metodik och struktur för hur det militära organisatoriska lärandet tillämpas ska vara densamma i fred som i krig. Här identifieras en forskningslucka och också studiens inomvetenskapliga problem då inga studier har genomförts på Försvarsmaktens militära organisatoriska lärande i fredstid, under övningar och daglig verksamhet, vilket blir relevant med hänsyn till likhetsprincipen. Detta är även vik-tigt att studera då forskningsöversikten visar att ett överhängande hot är en väldigt drivande faktor för att en organisation ska genomföra viktiga förändringar, vilket Sverige inte har haft under en lång tid. Försvarsmakten skall alltså tillämpa ett effektivt militärt organisatoriskt lä-rande utan denna drivande faktor i form av ett överhängande hot. Det som undersökningen avser studera är huruvida Försvarsmakten, efter det intensifierade arbetet med militärt
organi-31 Försvarsmakten, Armébloggen,
https://armebloggen.wordpress.com/2011/07/25/utvecklad-erfarenhetshante-ring-lessons-learned-vid-markstridsskolan/, Michael Claesson, 2011-07-25 (Hämtad 2020-03-30) 32 Frelin, Ödlund, ”Ett lärande försvar?”, s.3
33 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin: MSD 16, Stockholm 2016, s.74 34 Försvarsmakten, Handbok Civil-militär samverkan, Stockholm, 2016, s.24
Sida 10 av 45 satoriskt lärande, har förutsättningarna för att tillämpa ett effektivt militärt organisatoriskt lä-rande genom sina styrdokument även i fredstid, trots att det inte finns ett direkt överhängande hot.
Inomvetenskapligt motiveras studien med att den ökar förståelsen för militärt organisatoriskt lärande i fredstid då det är centralt i alla militära organisationer för att kunna utvecklas och klara av framtida hot, konflikter och krig. Ur ett utomvetenskapligt perspektiv ökar studien specifikt Försvarsmaktens förståelse för deras organisatoriska lärande. Studiens resultat kan alltså skapa ett underlag för hur en eventuell förändring i Försvarsmaktens tillämpning av det militära organisatoriska lärandet i de normativa styrdokumenten.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida Försvarsmakten, avgränsat till mark- och marinstridskrafterna, har förutsättningar på en normativ nivå för att kunna tillämpa ett effektivt militärt organisatoriskt lärande i fredstid. Den teori som kommer nyttjas för att pröva detta är Max Vissers teori kring militära organisationers kapacitet inom organisatoriskt lärande.35 Forskningsfrågan som studien ämnar besvara är:
- Till vilken grad överensstämmer Försvarsmakten, genom sina styrdokument, med Vis-sers teori om militärt organisatoriskt lärande?
1.4 Avgränsningar
Den första avgränsningen som görs är att enbart undersöka nu gällande normativa styrdokument och inte hur det militära organisatoriska lärandet tillämpas i den praktiska verksamheten. Detta innebär att det är den normativa verkligheten som undersöks och inte personalens genomfö-rande av dessa dokument. Avgränsningen görs för att det finns ett behov att undersöka huruvida styrdokumenten medger en effektiv tillämpning av militärt organisatoriskt lärande innan en studie görs av hur styrdokumenten efterföljs. Utöver detta medger avgränsningen en bredare empiri vilket ökar studiens överförbarhet till två försvarsgrenar Försvarsmakten och inte enbart en försvarsgren.
Sida 11 av 45 Den andra avgränsningen som görs är att fokusera undersökningen mot Försvarsmaktens för-måga till militärt organisatoriskt lärande i fredstid. Denna avgränsning motiveras genom den identifierade forskningsluckan, där tidigare studier enbart studerat militär anpassning under en rådande konflikt. Inom begreppet fredstid omfattas övningsverksamhet men även den dagliga verksamheten, vilket ligger till grund för val av empiri.
Den sista avgränsningen görs till att endast undersöka mark- och marinstridskrafterna i För-svarsmakten. Det görs för att kunna uppnå ett djup i analysen.
1.5 Centrala begrepp
Kapacitet inom militärt organisatoriskt lärande: Organisatoriskt lärande definieras av Argyris & Schön som ”the detection and correction of error”.36 Max Visser, som tagit fram den teori denna uppsats baseras på använder samma definition. Visser menar vidare att kapacitet inom militärt organisatoriskt lärande sammanfattas som förmågan att upptäcka och åtgärda fel.37 Detta resonemang stöds i forskningsöversikten, främst genom Dyson.38
I uppsatsen kommer utgångspunkten vara att militärt organisatoriskt lärande kan ske på olika nivåer i en organisation där militär innovation representerar lärandet på högre nivå och militär anpassning representerar lärandet på lägre nivå i organisationen. Detta tydliggörs i den fortsatta begreppsdefinitionen nedan.
Militär innovation: I forskningsöversikten definierar samstämmigt forskare militär innovation som större förändringar i metod och taktik, som i de flesta fall institutionaliseras i doktriner och handböcker vilket ofta tar lång tid. Denna uppfattning delas av Visser, som resonerar kring militär innovation genom begrepp som deep learning.39 Därmed kommer denna uppsats utgå ifrån samma definition som framkommer i forskningsöversikten tillsammans med den Visser har.
Militär anpassning: Visser diskuterar militär anpassning inom ramen för Argyris & Schöns
single-loop learning. Detta resonemang kan likställas med den samstämmiga definitionen i
forskningsöversikten av militär anpassning. Då Visser och forskningsöversiktens definitioner 36Argyris, Schön, On Organizational Learning II, s.2
37 Visser, “Organizational learning capability and battlefield performance”, s.575 38 Dyson, “The military as a learning organization”, s.113
Sida 12 av 45 är snarlika definieras militär anpassning i uppsatsen som mindre, icke revolutionerande föränd-ringar av styrdokument under kortare tid.
1.6 Disposition
Kapitel ett inleds med en bakgrund till forskningsproblemet samt en forskningsöversikt. Utöver detta redovisas syftet med undersökningen för att skapa en förståelse för forskningsfrågan som också återfinns här. Avslutningsvis redogörs undersökningens centrala begrepp och avgräns-ningar. I kapitel två återfinns den teori som valts samt en motivering till valet med syfte att skapa förutsättningar och förståelse för den operationalisering som genomförs i nästkommande kapitel. I det tredje kapitlet genomförs en presentation av metoden, en metoddiskussion samt en redogörelse för uppsatsens empiri med tillhörande diskussion. Vidare genomförs en operat-ionalisering av Vissers teori som presenterades i kapitel två. I kapitel fyra genomförs en analys av empirin genom redovisad metod och analytiskt instrument. I det sista kapitlet genomförs en återkoppling till syftet med undersökningen och ett besvarande av forskningsfrågan där resul-tatet sedan diskuteras. Vidare sker ett resonemang kring undersökningens bidrag till yrkesprak-tiken samt förslag på vidare forskning för att nästkommande forskning ska kunna utveckla pro-fessionen än mer.
Sida 13 av 45
2 Teori
I detta kapitel motiveras först valet av det teoretiska ramverk som undersökningen baseras på och teorins relevans för undersökningens syfte redovisas. Detta följs av en presentation av den-samma. Det teoretiska ramverk som kommer nyttjas är Vissers teori kring kapacitet i militärt organisatoriskt lärande.40
2.1 Val av teori
Valet att använda Vissers teoretiska ramverk i undersökningen gjordes på grund av tre faktorer. Först och främst syftar studien till att undersöka en militär organisation och dess förmåga till militärt organisatoriskt lärande. Därmed valdes teorier kring organisatoriskt lärande för gene-rella företag bort, exempelvis Senges fem discipliner och en teori kring militärt organisatoriskt lärande valdes. Det bidrar till bättre begreppsvaliditet, huruvida de teoretiska begreppen över-ensstämmer med de operationella indikatorerna genom att teorin som används är framtagen för att undersöka just militära organisationer.41 För det andra tillämpar Sverige likhetsprincipen, vilket innebär att metodik och organisationsstruktur ska vara densamma i så lång utsträckning som möjligt i krig och fred.42 Därför gjordes valet att studera mark- och marinstridskrafternas ordinarie struktur och metodik för tillämpningen av militärt organisatoriskt lärande. Enligt detta resonemang valdes teorier kring tillämpningen av militär anpassning och organisatoriskt lä-rande för militära organisationer i en pågående konflikt bort, exempelvis Farrells teoretiska ramverk. Vissers teori avhandlar organisatoriskt lärande specifikt i militära verksamhet oavsett om det finns en pågående konflikt eller inte vilket gör den väl lämpad att använda för denna undersökning. Det sista skälet till valet av Visser teori är att den är framtagen efter en littera-turstudie av andra teoretiker. Det innebär att teorin kan sägas representera den breda uppfatt-ningen inom forskningsområdet militärt organisatoriskt lärande, vilket stärker dess trovärdighet och giltighet. Kritiken som framhålls mot Vissers teori är att den inte är prövad tillräckligt för att stärka dess förklaringsvärde. Det omhändertas dock av att den är utvecklad utifrån analys och värdering av tidigare forskning inom militärt organisatoriskt lärande, alltså är teorin utar-betad kumulativt. Därmed anses dess förklaringsvärde ändå välgrundat.43
40 Visser, “Organizational learning capability and battlefield performance”, s.573–574
41 Esaiasson, Peter, Giljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E, Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, s.59
42 Försvarsmakten, Handbok Civil-militär samverkan, s.24 43 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, s.61
Sida 14 av 45
2.2 Max Vissers fyrdimensionella modell
Visser genomför en teoriprövande studie av sin teori kring militärt organisatoriskt lärande på den brittiska armén under andra världskriget. Syftet med studien är att stärka trovärdigheten på det teoretiska ramverk som mäter en militär organisations kapacitet inom organisatoriskt lä-rande. Det teoretiska ramverket bygger på en litteraturstudie av andra teoretiker där Visser uti-från en analys av dessa tagit fram fyra dimensioner över de viktigaste förmågorna inom orga-nisatoriskt lärande. Dimensionerna är sedan nedbrutna i underdimensioner, eller indikatorer vilket fungerar som ett analysverktyg för att mäta kapaciteten inom respektive dimension. Te-orin som sådan är framtagen för att mäta kapacitet inom organisatoriskt lärande i myndigheter och icke-vinstgenererande företag, men speciellt i militär verksamhet. Detta görs genom att de fyra dimensionerna appliceras på organisationen. Vissers fyra dimensioner är:
- Decentralisering (Degree of empowerment). - Öppenhet (Degree of error openness).
- Kunskapsöverföring (Degree of knowledge conversion).
- Personalhantering (Degree of adequate human resource management and development).44
Enligt Visser ska dimensionerna inte ses som enskilda förmågor utan som en sammanlagd ka-pacitet, där implementeringen av dessa visar huruvida organisationen tillämpar en produktiv eller defensiv inlärningscykel. En produktiv inlärningscykel innebär att organisationen tilläm-par ett effektivt militärt organisatoriskt lärande och en defensiv inlärningscykel motsatsen.45
2.2.1 Decentralisering
Visser mäter genom denna dimension hur decentraliserad organisationen är. Han menar att ju mer decentraliserad ledningsfilosofi, desto fler lärotillfällen kommer att uppstå då chefer kom-mer att ta olika beslut. Dimensionen är nedbruten i tre underdimensioner, vilka är: hur decent-raliserad och självständig beslutsfattningen är, att organisationen präglas av ett klimat som till-låter initiativ, problemlösning och öppenhet för nya förslag samt att ledare har ett motiverande och inkluderande ledarskap.46
44 Visser, “Organizational Learning capability and battlefield performance”, s.575-577 45 Ibid, s.577
Sida 15 av 45
2.2.2 Öppenhet
Denna dimension mäter hur öppen organisationen är för misstag. Visser menar att ett klimat som tillåter lärande och felbeslut krävs för att verksamheten skall kunna utvecklas. Ett sådant klimat medger att personalen erkänner och lyfter sina fel så att de sedan kan diskuteras och utredas för att möjliggöra utveckling av organisationens metoder. De tre underdimensioner Vis-ser tagit fram för att mäta detta är: ifrågasättande samt utredning av befintliga metoder, ett utforskande klimat som uppmuntrar experimentella försök främst under övning och utbildning vilket präglas av tillit, samt att misstag tillåts och synliggörs. Sammanfattningsvis menar Visser att ju mer tolerant organisationen är för felbeslut desto större sannolikhet är det att dessa fel och lärdomar synliggörs för utvärdering som senare leder till utveckling.47
2.2.3 Kunskapsöverföring
Denna dimension mäter hur väl erfarenheter samlas in, lagras och sprids i organisationen. Enligt Visser ökar sannolikheten att en organisation lär sig från sina tidigare misstag om de samlar in, lagrar och sprider de erfarenheter som återfås i verksamheten. Ju mer detta görs, desto större sannolikhet till att organisationen utvecklas. Detta mäts i två underdimensioner där den första undersöker huruvida det finns ett formellt system för erfarenhetshantering för att kunna samla in, lagra och sprida erfarenheter. Den andra underdimensionen mäter om det finns informella lärosystem som stödjer det formella erfarenhetshanteringssystemet samt om det hålls intern ut-bildningar inom erfarenhetshantering.48
2.2.4 Personalhantering
Den fjärde dimensionen mäter enligt Visser hur väl organisationen tar hand om sin personal inom ramen för personlig utveckling och gruppdynamik. En viktig del i militärt organisatoriskt lärande är huruvida organisationen lägger fokus och tid på att utbilda personalen. Den dimens-ion mäts i tre underdimensdimens-ioner där den första mäter till vilken grad organisatdimens-ionen fokuserar på vidareutbildning och träning av sin personal. Den andra dimensionen mäter om personalen ställs inför utmanande arbetsuppgifter under övning samt utbildning samt ifall de även stöds i dessa utmaningar. Den sista underdimensionen mäter vilken tid och fokus som läggs på perso-nalen som grupp för att utveckla ett bra samarbete som resulterar i att gruppen blir problemlös-ningsorienterad. Slutligen menar Visser med denna dimension att ju bättre tränad, utbildad och
47 Visser, “Organizational Learning capability and battlefield performance”, s.576–577 48 Ibid, s.577
Sida 16 av 45 motiverad personalen är desto mer ansvar kan delegeras i organisationen. Detta visar den efter-strävansvärda produktiva inlärningscykeln genom återkoppling till dimensionen
decentralisat-ion.49
I detta kapitel har det teoretiska ramverket presenterats och diskuterats. I nästkommande kapitel utformas studiens metod för att öka transparensen i undersökningen.
Sida 17 av 45
3 Metod
I detta kapitel sker en redogörelse för vald forskningsdesign. Vidare sker en beskrivning av metod för datainsamling och bearbetning. Det följs av en redogörelse över vald empiri, källkri-tik samt ett resonemang kring forskningsetiska överväganden. Slutligen sker en operational-isering av Vissers teori och ett analysinstrument presenteras vilket kommer ligga till grund för analysen i nästa kapitel.
3.1 Forskningsdesign
Denna undersökning är huvudsakligen en teorikonsumerande studie som genomförs med en kvalitativ ansats. Detta då syftet med uppsatsen är att undersöka om förutsättningarna för att tillämpa militärt organisatoriskt lärande finns i Försvarsmakten, avgränsat till mark- och ma-rinstridskrafterna. En teorikonsumerande studie innebär att det är empirin som är det huvud-sakliga undersökningsobjektet. I denna studie används Vissers teori för att till huvuddel besk-riva och klassificera analysobjekten, men även förklara deras förhållande till militärt organisa-toriskt lärande.50Att tillämpa en fallstudie ger undersökningen möjlighet att omfatta en stor mängd empiri inom ett välavgränsat område, vilket lämpar sig väl i denna undersökning. Det avgränsade området utgörs av två analysenheter, mark- och marinstridskrafterna. Valet av att göra en fallstudie stärks av detta då dessa oftast innehåller få analysenheter.51
I teorikonsumerande undersökningar, så även denna, är den externa validiteten inte det centrala för undersökningen. Det finns ingen större ambition att generalisera resultatet till andra fall till skillnad från om undersökningen haft en teoriprövande karaktär.52 Viktigt är dock att ha en god intern validitet, alltså att kunna dra välgrundade slutsatser om empirin. Detta säkerhetsställs genom en god begreppsvaliditet, vilket tydliggörs i kapitlet där operationaliseringen sker.53 För att skapa transparens i undersökningen redovisas i de nästkommande kapitlen vilken metod för datainsamling samt bearbetningen som har använts.
3.2 Metod för datainsamling
Vid val av metod för datainsamling finns det ett antal parametrar som måste tas i beaktning. Den mest gränssättande parametern är givetvis studiens omfattning. Detta styr hur mycket material som kan granskas då en analys, framförallt i den här studien, kräver noggrann läsning
50 Esaiasson, m.fl., Metodpraktikan, s.37-38, 89-90 51 Ibid, s.51
52 Ibid, s.89–90 53 Ibid, s.59-60
Sida 18 av 45 av empirin. Avvägningen som måste göras är vilket material som tas med i undersökningen och vilket som lämnas utanför, det kräver ofta ett strategiskt urval utifrån frågeställning, represen-tation för populationen och tidsomfång på undersökningen. I detta fall har empirin valts utifrån utgångspunkterna att den ska representera både marin- och markstridskrafterna i så hög ut-sträckning som möjligt. Det medger att resultatet i undersökningen får en större överförbarhet för mark- och marinstridskrafterna. Kritik mot den här metoden är att valet av material kan påverka undersökningens resultat då viktigt material kan missas vilken i sin tur påverkar resul-tatvaliditeten. Valet att göra ett strategiskt urval efter en bred översikt av materialet ökar dock sannolikheten att inget av det relevanta materialet missas.54
3.3 Metod för bearbetning
För att kunna genomföra en analys och bearbetning av materialet har valet gjorts att genomföra en kvalitativ textanalys, vilket innebär att en mer djupgående tolkning av det insamlade materi-alet sker.55 Detta lämpar sig väl när helheten antas vara något annat än delarna. Metoden är därmed passande för undersökningen då det ger författaren möjlighet att inte enbart analysera texternas bokstavliga budskap utan även dess implicita, underliggande budskap.56 Vidare är denna textanalys av systematiserande karaktär då den avser att systematisera och klargöra de västenliga delarna av innehållet i empirin som är centralt för analysen och besvarandet av forsk-ningsfrågan.57
I alla undersökningar, så även kvalitativa undersökningar, är det av betydelse att det finns en god resultatvaliditet. Resultatvaliditet består av två delar: begreppsvaliditet samt reliabilitet. Resultatvaliditet sammanfattas som ”svarar alltså på frågan om vi mäter det vi påstår att vi
mäter”.58 Nedan kommer studiens reliabilitet att diskuteras medan begreppsvaliditeten för undersökningen kommer att tillgodoses i kapitel 3.7 Operationalisering.
Inom reliabilitet ryms begreppet intersubjektivitet, vilket innebär att författaren ska vara så pass transparent i undersökningen att läsaren ska förstår hur och varför författaren har kommit fram
54 Esaiasson, m.fl., Metodpraktikan s.225–226
55 Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, s.72
56 Esaiasson, m.fl., Metodpraktikan, s.226-227 57 Ibid, s.213
Sida 19 av 45 till sitt resultat.59 Vid ett tolkningsarbete av materialet är det lätt att intersubjektiviteten fallerar, i form av att tolkningarna inte har en spårbarhet.60 I Metodpraktikan återges tre delar i vilka ett tolkningsarbete bör ha sin grund i för att kunna genomföras på ett korrekt sätt, så även analysen i denna uppsats. Dessa delar är: frågans karaktär, valet av tolkningsperspektiv samt avståndet mellan texten och uttolkande forskare.61 Frågans karaktär syftar till vad analysinstrumentets frågor intresserar sig för, i denna uppsats är det både det explicita och det implicita i texterna. Tolkningsperspektiv syftar på vilket perspektiv forskaren tolkar texten genom, i detta fall är det en objektiv ställning som tillgodoses genom analysinstrumentet. För att genomföra det på ett transparent sätt ställs höga krav på analysinstrumentet, vilket tillgodoses genom att Vissers re-dan framtagna analysinstrument används.62 Avståndet mellan text och uttolkande forskare är det mest omdiskuterade och den största nackdelen avseende kvalitativa textanalyser då forska-rens tidigare erfarenheter och förförståelse alltid kommer att påverka tolkningsarbetet i någon utsträckning.63 I denna uppsats har detta omhändertagits genom att ett analysinstrument fram-taget av Visser används, vilket gör att betydelsen av forskarens egna tidigare erfarenheter mins-kas.64 I Metodpraktikan understryks även att en viss förförståelse för materialet är fördelaktigt för att forskaren ska kunna förstå det implicita i texten, vilket här tillgodoses av att forskaren har en bakgrund i Försvarsmakten.65 Utöver att dessa tre delar behandlas är det av vikt att arbeta systematiskt utifrån sitt analysinstrument, stödja sin analys genom referat och citat samt ha en transparens i resonemangen för att bibehålla en god intersubjektivitet.66
I den kvalitativa textanalysen kommer dokumenten först att läsas i sin helhet för att identifiera de nyckelpassager som är relevanta för undersökningen. Sedan kommer dessa nyckelpassager att läsas mer intensivt för att utläsa om de faktiskt är användbara för analysen. När detta är gjort tas analysinstrumentet i beaktning och de identifierade nyckelpassagerna av materialet studeras systematiskt genom analysinstrumentets operationella indikatorer.67
59 Ekengren, Ann-Marie, Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats, 2., (rev) uppla., Stu-dentlitteratur, Lund, 2012, s.73
60 Bergström, Boréus, Textens mening och makt, s.42–43 61 Esaiasson, m.fl., Metodpraktikan, s.228–229
62 Ibid, s.211-213 63 Ibid, s.228 64 Ibid, s.61 65 Ibid, s.227
66 Ekengren, Hinnfors, Uppsatshandbok, s.73 67 Esaiasson, m.fl., Metodpraktikan, s.228–229
Sida 20 av 45
3.4 Empiri
I detta kapitel sker en kortfattad framställning med tillhörande motivering av den empiri som kommer att användas i analysen. Analysenheterna i uppsatsen, mark- och marinstridskrafterna, har försvarsgrensspecifika styrdokument som reglerar verksamheten, vilka kommer att innefat-tas i undersökningen. Dock finns övergripande försvarsmaktsgemensamma styrdokument som reglerar inriktningen för verksamheten på en övergripande nivå. Då dessa anses viktiga för det organisatoriska lärandet i Försvarsmakten och skall fungera i kombination med de försvars-grensspecifika styrdokumenten har dessa medförts i undersökningen. Dessa försvarsmaktsge-mensamma styrdokument kommer ingå som empiri i båda analysenheterna.
Tablå 1: Sammanställning av empirin.
3.5 Empiridiskussion
Vid valet av empiri användes de fyra reglerna för källkritik (äkthet, oberoende, tendens och samtidighet) för att kritiskt granska om materialet var trovärdigt. Nedan sker ett resonemang kring respektive källkritisk regel.68
Äkthetskriteriet hanterar huruvida källmaterialet är äkta och inte förfalskat.69 Källmaterialet som används är publicerat av en myndighet, Försvarsmakten. Således anses källmaterialet upp-fylla äkthetskriteriet.
68 Thurén, Torsten, Källkritik, 3., [rev. och omarb] uppl., Liber, Stockholm, 2013, s.7–8 69 Thurén, Källkritik, s.17
Sida 21 av 45 Genom oberoendekriteriet bedöms hur tillförlitligt innehållet i materialet är utifrån om förfat-taren omedvetet har vinklat materialet.70 Författarna av undersökningens material är olika ar-betslag där materialet sedan granskats av ytterligare individer vilket gör att det uppfyller obe-roendekriteriet. Då det är normativt material kan det finnas en vinkling eller diskrepans mellan normativa dokument och verklighet vilket kan ses som en del av oberoendekriteriet. Det om-händertas i studiens avgränsningar. Tendenskriteriet är snarlikt oberoendekriteriet men avhand-lar enligt Metodpraktikan medvetna ändringar av berättelser.71 Resonemanget är liknande, do-kumenten är normativa dokument som ska styra hur verksamheten ska genomföras och är inte återgivningar av händelser vilket gör tendenskriteriet icke applicerbart på empirin.
Samtidighetskriteriet bedömer hur trovärdigt innehållet i dokumenten är utifrån när det skrevs. Texter som återger händelser men är skrivna flera år efter de skedde anses mindre trovärdiga än de texter som skrevs i närhet till händelsens inträffande.72 Utifrån detta anses samtidighets-kriteriet inte applicerbart på empirins källor, dock har det en relevans avseende om källorna är gällande eller inte då det handlar om styrdokument. Det medför att endast nu gällande doku-ment har använts som empiri, vilket gör att kriteriet anses omhändertaget.
3.6 Forskningsetiska överväganden
Då denna undersökning inte involverar människor direkt anses undersökningen inte omfattas av några forskningsetiska överväganden.73 Det är dock viktigt att genom uppsatsen tillämpa en god forskaretik vilket innebär att använda en god referenshantering för att skapa tydlighet i vad som är författarens egna tankar och vad som är hämtat från andra källor. Vidare är referenshan-tering viktigt för att skapa en transparens över hur slutsatser dragits samt för att läsaren ska kunna kontrollera källor.74
3.7 Operationalisering
Operationalisering ligger till grund för undersökningens begreppsvaliditet.75 För att tillgodose en hög begreppsvaliditet kommer Vissers egna tidigare operationalisering av teorin i form av underdimensioner/indikatorer att användas. Det sker alltså ingen ytterligare operationalisering
70 Esaiasson, m.fl., Metodpraktikan, s.292–293 71 Ibid, s.295
72 Ibid, s.294
73 Johannessen, Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s.60 74 Ekengren & Hinnfors, Uppsatshandbok, s.108–112
Sida 22 av 45 av Vissers underdimensioner som redovisades i kapitel två teori. Därmed kan undersökningens anses vara kumulativ genom att utgå från tidigare forskarens operationalisering, vilket enligt
Metodpraktikan bedöms som ett effektivt sätt att uppnå en god begreppsvaliditet. Genom att
arbeta kumulativt har operationaliseringen blivit granskad tidigare av forskare och kan därmed sägas vara giltig. Vidare görs resultatet mer jämförbart med andra studier genom denna metod.76
Analysinstrumentets operationella indikatorer/underdimensioner kommer ställas mot materi-alet för att se om det överensstämmer till följande grader:
Tablå 2: Operationalisering av överensstämmelsegrader.
För att en analysenhet skall överensstämma helt med en indikator krävs alltså att det de för-svarsmaktsgemensamma styrdokumenten, vilka ingår i båda analysenheterna, tillsammans med dess försvarsgrensspecifika styrdokument förmedlar ett enhetligt normativt budskap. Detta kri-terium har satts då de försvarsmaktsgemensamma styrdokumenten fungerar som en inriktande kompass och inte skall förstås som fast och verkställande. De försvarsmaktsgemensamma styr-dokumenten skall kompletteras av mer handfasta och konkreta styrdokument som återfinns i respektive stridskraft (analysenhet). Där skall de budskap som återfinns i de försvarsmaktsge-mensamma styrdokumenten utvecklas och konkretiseras.77 Därför har bedömningen i denna uppsats gjorts att det ska finnas ett entydigt budskap hos de försvarsmaktsgemensamma, till-sammans med respektive analysenhets styrdokument för att uppnå ”Överensstämmer helt”. Det
76 Esaiasson, m.fl., Metodpraktikan, s.61
77 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin 2016, förord, s.10; Försvarsmakten; Operativ doktrin 2014: OPD, Stockholm, 2014, s.5, 11–12
Sida 23 av 45 medför även att skillnader mellan analysenheterna kan identifieras då de försvarsmaktsgemen-samma styrdokumenten återfinns i båda.
Vissers teori skall inte förstås utifrån dess olika delar utan som en sammanhängande kapacitet. För att en analysenhet skall överensstämma med en dimension och inte enbart dess underdi-mensioner, vilket likställs med analysinstrumentets indikatorer, skall majoriteten av dessa ha överensstämmelsegraden ”Överensstämde helt”.
Sida 24 av 45
3.8 Analysinstrument
Tablå 3: Analysinstrument för Vissers teori.
I detta kapitel har studiens metod, empiri och analytiska instrument tagits fram. I nästkom-mande kapitel skiftas fokus mot att genomföra analysen av empirin med hjälp av ovanstående analysinstrument.
Sida 25 av 45
4 Analys
I detta kapitel genomförs en analys med det framtagna analysinstrumentet för att besvara forsk-ningsfrågan:
- Till vilken grad överensstämmer Försvarsmakten, genom sina styrdokument, med Vis-sers teori om militärt organisatoriskt lärande?
Syftet är att undersöka om förutsättningarna finns i Försvarsmakten för ett effektivt militärt organisatoriskt lärande. I analysen behandlas respektive operationell indikator separat. Ana-lysen av de två anaAna-lysenheterna genomförs först på de försvarsmaktsgemensamma styrdoku-ment och därefter på respektive mark- och marinstridskrafternas styrdokustyrdoku-ment. Avslutningsvis i kapitlet redovisas det sammanställda resultatet.
4.1 Decentralisering
D1.1 Organisationen förespråkar en decentraliserad och självständig beslutsfattning
I MSD16 beskrivs vilken ledningsfilosofi Försvarsmakten skall ha:
”Men hela poängen med uppdragstaktik är att låta välutbildade chefer få långtgående mandat
i genomförande...”78
Det visar på en decentraliserad och självständig beslutsfattning i Försvarsmakten, vilket Visser menar är centralt för at skapa lärotillfällen. Detta stärks i OPD14 där uppdragstaktik sägs ge-nomsyra all verksamhet genom decentraliserade genomföranden där ansvar och befogenheter delegeras långt.79
Markstridshandböckerna återspeglar en organisation som tillämpar uppdragstaktik, främjar för-troende mellan chefer, aktivitet, initiativförmåga samt självständighet. Dock påtalas att alterna-tivet till uppdragstaktik, kommandostyrning, finns att tillgå men ska används i så låg utsträck-ning som möjligt vilket skulle kunna tyda på en centraliserad beslutsfattutsträck-ning. Med hänsyn till att detta inte är utgångspunkten för ledningsfilosofin utan snarare ett förfarande som nyttjas
78 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin 2016, s.68 79 Försvarsmakten, Operativ doktrin 2014, s.71
Sida 26 av 45 väldigt sällan bedöms det inte tillräckligt för att påvisa en motsättning mot den annars domine-rade decentralisedomine-rade beslutsfattningen.80
Analys av marinstridskrafternas styrdokument visar på en tydlig uppmaning till implementering av uppdragstaktik i ledningsfilosofin.81 Dock identifieras en motsättning i dokumenten, trots en uppmaning att endast begränsa handlingsfriheten när det krävs, där en decentraliserad besluts-fattning inte är utgångspunkten i verksamheten. Styrdokumenten visar på en centraliserad be-slutsfattning i grundorganisationen och att chefen sedan kan välja att delegera mandat vilket tyder på att en centraliserad beslutsfattning är utgångsförfarandet.82
”OTC kan utifrån sin erfarenhet och förmåga välja att använda en centraliserad ledning.
Om-ständigheter och ledningsförutsättningar kan däremot göra delegering av ledning nödvän-dig.”83
Detta tyder på att marinstridskrafterna har en decentraliserad och självständig beslutsfattning i viss bemärkelse, men inte i den utsträckningen som Vissers teori och den operationella indika-torn förespråkar. Utifrån detta anses marinstridskrafterna delvis överensstämma och mark-stridskrafterna helt överensstämma med denna indikator.
D1.2 Organisationen förespråkar initiativ och problemlösning
Överbefälhavare Michael Bydén beskriver i förorden till MSD16 att uppdragstaktik är Försvars-maktens ledningsfilosofi och vad det innebär:
”Uppdragstaktik möjliggör för chefer på̊ alla nivåer att genom initiativkraft lösa sina uppgifter även under de svåraste förhållanden.”84
Vidare i MSD16 framhävs betydelsen av initiativförmåga på alla nivåer vilket synliggörs under kapitlet ”Ledning”.85 Detta genomsyrar också markstridskrafternas styrdokument, exempelvis skrivs det i föroden till alla markstridskrafternas handböcker följande:
80 Försvarsmakten, Handbok Markstrid – Kompani, Stockholm, 2016, s.22; Försvarsmakten, Handbok
Armé-Ledning, Stockholm, 2016, s. 10,12–13,19–20
81 Försvarsmakten, Taktikreglemente för marinstridskrafterna TRM 1(A), Stockholm, 2010, s.02-1 82 Ibid, s.02-23 – 02-24
83 Ibid, s.02-23
84 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin 2016, förord 85 Ibid, s.70
Sida 27 av 45
”… Därför bygger ledningen på uppdragstaktik som medger att vi kan ta initiativ på alla ni-våer, …”86
Förutom att förespråka initiativkraft påtalas betydelsen av att lösa friktioner genom hög kom-petens.87
I TRM 1(A) beskrivs hur marinens ledningsfilosofi är uppdragstaktik, vilket främjar initiativ.88 Detta tyder på att marinstridskrafternas styrdokument överensstämmer med denna operationella indikator. Det styrks också senare i TRM 1(A) då det beskrivs hur en chef och ledare i marinen förväntas agera: ”Ta initiativet, vidta de åtgärder som erfordras och ta de risker detta
krä-ver.”.89 Det senare tydliggör det som budskap som genomsyrar marinens dokument, att perso-nalen ska lösa de problem som uppkommer, vilket tolkas som en uppmuntran till problemlös-ning.
Sammanfattningsvis anses både mark- och marinstridskrafternas normativa verklighet överens-stämma helt med Vissers indikator.
D1.3 Öppenhet för förslag inom organisationen förespråkas.
Analysen av denna underdimension inleds i MSD16 där det står att all underställd personal ska ha tillräcklig förståelse för uppdraget så att de kan agera i chefens anda.90 Vidare beskrivs hur underställd personal ska ta egna initiativ och kunna genomföra egna bedömningar.91 Det är även genomgående i OPD14 och H ERF, där initiativ på alla nivåer och ett konstruktivt klimat förespråkas vilket stärker bilden av att initiativ och förslag från underställda är en naturlig del i verksamheten.92
86 Försvarsmakten, Handbok Markstrid – Kompani, s.6; Försvarsmakten; Handbok Markstrid – Pluton, Stock-holm, 2016, s.6
87 Försvarsmakten, Handbok Armé – Ledning, s.10, 12–13
88 Försvarsmakten, Taktikreglemente för marinstridskrafterna, s.02-1 89 Ibid, s.04-1
90 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin 2016, s.71 91 Ibid, s.73
Sida 28 av 45 Markstridskrafternas förhållningssätt till nya förslag speglas väl i följande citat:
”Om kompanichefen upptäcker möjligheter att ta initiativet och fortsätta anfallet exempelvis
om motståndaren viker lämnas förslag, s k positiv rapportering.”93.
Det visar på en öppenhet för nya förslag, vilket enligt teorin är en stor del i en självständig och decentraliserad beslutsfattning då denna öppenhet är nödvändig för att initiativ skall våga tas. Här betonas även att positiv rapportering kan vara betydande för lösandet av ställd uppgift. Vidare påtalas möjligheten för chefer att ta med underställda chefer i planering, om cheferna ska tas med för att få en bättre förståelse för planen eller för att lämna förslag nämns inte.94 I marinstridskrafternas styrdokument uppmuntras det till att underställd personal ska ta initiativ inom ramen för ställd uppgift.95 Här återfinns även en uppmuntran till underställd personal att lämna förslag till sina chefer:
”Rapportering bygger på ett ömsesidigt förtroende. Strävan ska vara en positiv rapportering,
varvid överordnad…”96
De försvarsmaktsgemensamma styrdokumenten förmedlar ett budskap där initiativ från under-ställda är en självklar förutsättning i verksamheten. Det återkommer i de försvarsgrensspecifika styrdokument, både i mark- och marinstridskrafterna, genom en uppmuntran till s.k. positiv rapportering vilket tyder på förespråkande av öppenhet för förslag. Då samtliga styrdokument belyser vikten av initiativ och förslag vilket visar på en öppenhet för detta i organisationen anses båda analysenheterna helt överensstämma med denna indikator.
D1.4 Ett inkluderande och motiverande ledarskap förespråkas.
I MSD16 beskrivs hur ledarskapet syftar till att förmå personalen att lösa tilldelade uppdrag och hänvisar till Försvarsmaktens ledarskapsmodell (UL).97 UL består av tre olika ledarskap där den första och eftersträvansvärda är ett utvecklande ledarskap som karakteriseras av personligt
93 Försvarsmakten, Handbok Markstrid – Kompani, s.25 94 Ibid, s.27,29
95 Försvarsmakten, Taktikreglemente för marinstridskrafterna, s.04-01 96 Ibid, s.06-10
Sida 29 av 45 föredöme, personlig omtanke och inspiration och motivation. Den andra ledarstilen är
konvent-ionellt ledarskap, vilket bygger på krav och kontroll och är användbar ibland. Den tredje
le-darstilen är icke-ledarskap och den är icke eftersträvansvärd.98
I markstridskrafternas styrdokument förklaras hur chefers ledarskap skall bidra till god sam-manhållning samt inspirera och motivera personalen. Vidare beskrivs hur chefen skall skapa förtroende inom förbandet vilket tydliggörs med följande citat:
”Chefer måste stödja och hjälpa sina underställda när så krävs. För att få förtroende måste
chefer kunna ha naturliga, meningsfulla och trovärdiga samtal i dialogform med sin perso-nal.”99
Marinstridskrafternas förhållningssätt till motiverande och inkluderande ledarskap återspeglas i det taktiska reglementet där chefer uppmuntras förmedla sin vilja så att underställda kan agera i chefens anda.100 Det återkopplar väl till UL där det motiverande ledarskapet återfinns i att tillse att personalen förstår målet och därför får viljan inifrån att arbeta mot det.101 Utöver detta återfinns denna indikator i materialet i form av god anda och sammanhållning är centralt i ma-rinen.102
Då de försvarsmaktsgemensamma tillsammans med respektive mark- och marinstridskrafternas styrdokument förmedlar ett entydigt budskap av sammanhållning, implementering av UL samt ömsesidigt förtroende anses båda analysenheterna överensstämma helt med denna indikator. Denna dimension har undersökt ifall de två analysenheternas normativa verklighet möjliggör att fler lärotillfällen uppstår. Då båda analysenheterna uppvisar en hög överensstämmelsegrad med Vissers dimension kommer lärotillfällen att uppstå vilket är en förutsättning för nästa di-mension. Nästa dimension mäter om dessa lärotillfällen tas tillvara och lyfts till ytan eller om de mörkläggs.
98 Larsson, Gerry, Kallenberg, Kjell (red.), Direkt ledarskap, Försvarsmakten, Stockholm, 2006, s.50–51 99 Försvarsmakten, Handbok Armé – Ledning, s.10
100 Försvarsmakten, Taktikreglemente för marinstridskrafterna, s.02-1 101 Larsson, Kallenberg, Direkt ledarskap, s.49
Sida 30 av 45
4.2 Öppenhet
D2.1 Organisationen förespråkar ett öppet och utforskande klimat som präglas av tillit
I MSD16 beskrivs vilket klimat Försvarsmakten ska implementera och vems ansvar detta är:
”Att bidra till ett öppet, konstruktivt och kreativt klimat för att skapa förutsättningar för detta
är både ett individuellt ansvar och ett chefsansvar.”103
Vidare i MSD16 beskrivs genomgående hur överraskning nås genom att göra det oväntade, som något viktigt i organisationen, vilket till del tyder på förespråkande av ett utforskande klimat som främjar experimentering.104 I Vår militära profession står det att tillit och förtroende är en mycket viktig del av verksamheten vilket också understryks i OPD14.105 Utöver genom imple-menteringen av uppdragstaktik och till del överraskning uppmanas inte personalen att experi-mentera under övningar.
I markstridskrafternas styrdokument framhävs hur det ska finnas ett tankesätt hos all personal i försvarsgrenen som förordar öppenhet och tilltro.106 Utöver detta understryks både i Handbok
Markstrid – Kompani och Pluton att chefer skall vara förtroendeingivande och ge stort
förtro-ende till sina underställda.107 I markstridskrafternas styrdokument återfinns ingen uppmuntran till ett experimentellt och utforskande klimat under övning utöver genom uppdragstaktik.
I marinstridskrafternas styrdokument understryks förtroende som en viktig komponent i mari-nens ledningsfilosofi.108 Vidare framhävs vikten att diskutera erfarenheter samt att deltagare under övningar skall få chans att lyfta sina åsikter, vilket visar på en öppenhet i verksam-heten.109 I marinstridskrafternas styrdokument återfinns inte heller en uppmuntran till att expe-rimentera eller pröva nya metoder. Utifrån att de försvarsmaktsgemensamma samt mark- och marinstridskrafternas styrdokument överensstämmer med majoriteten av indikatorn men inte
103 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin 2016, s.73 104 Ibid, s.37
105 Försvarsmakten, Vår militära profession: agerar när det krävs, Stockholm, 2017, s.20; Försvarsmakten,
Ope-rativ doktrin 2014, s.92
106 Försvarsmakten, Handbok Markstrid – Kompani, s.25
107 Ibid, s.22, 145; Försvarsmakten, Handbok Markstrid – Pluton, s.23–24 108 Försvarsmakten, Taktikreglemente för marinstridskrafterna, s.01-21, 02-1, 02-9
Sida 31 av 45 uppmanar till ett utforskande klimat, anses de både analysenheterna endast delvis överens-stämma med denna indikator.
D2.2 Kritiskt förhållningssätt till befintliga metoder förespråkas
I MSD16 beskrivs kritiskt tänkande som kärnan i den militära professionen.110 Samtidigt un-derstryks långsiktighet i förändringsprocesser som centralt vilket kan tolkas som att förändring är sekundärt.111 Dock görs tolkningen utifrån undersökningens centrala begrepp att detta är Försvarsmaktens beskrivning av betydelsen att ha en balans mellan militär anpassning och mi-litär innovation. Den eventuella motsättning i dokumenten anses inte tillräcklig då Försvars-maktens syn på kritiskt tänkande senare förtydligas i MSD16 genom en uppmaning till chefer att förändringsarbete av befintliga metoder är viktigt.112
I H ERF står det att kritik är viktigt för organisationen och att det ska bidra till en ökad förmåga. Vidare beskrivs hur erfarenhetshantering skall bedrivas för att identifiera förbättringspotential för att utveckla åtgärder som sedan kan implementeras.113 Detta stärker tolkningen gjord utifrån analys av MSD16 att Försvarsmakten främjar ett kritiskt förhållningssätt mot befintliga meto-der.
I markstridskrafternas styrdokument återfinns ingen explicit uppmaning till kritiskt tänkande. Dock framhävs att uppdragsutvärdering skall genomföras efter all genomförd verksamhet för att identifiera förbättringsområden och att chefer skall ta varje chans att förbättra verksamheten, vilket visar på en uppmuntran till kritiskt granskande av befintliga metoder inom markstrids-krafterna.
I marinstridskrafternas styrdokument beskrivs hur insamling och bearbetning av erfarenheter är centralt för att kunna förbättra metoder, rutiner och styrdokument. Vidare beskrivs hur det är centralt för organisationen att framtida handböcker och reglementen är baserade på erfaren-heter.114 I TRM 1(A) beskrivs hur marinens erfarenhetsprocess är alla medarbetares ansvar och att det ska leda till förbättring i verksamheten.115 Detta visar på ett kritiskt förhållningssätt
110 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin 2016, s.72 111 Ibid, s.27
112 Ibid, s.72–73
113 Försvarsmakten, Handbok Erfarenhetshantering, s.4, 9
114 Försvarsmakten, Handbok Marinens Erfarenhetshantering, s.13 115 Försvarsmakten, Taktikreglemente för marinstridskrafterna, s.06–9
