23 år av ämnet Idrott och hälsa : En statistisk slutbetygsjämförelse mellan pojkar och flickor från Lpf94 och Lgy11 i ämnet Idrott och hälsa

(1)

23 år av ämnet Idrott och hälsa

En statistisk slutbetygsjämförelse mellan pojkar

och flickor från Lpf94 och Lgy11 i ämnet Idrott

och hälsa

Leo Gustafsson och Henrik Jarl

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete på avancerad nivå 138:2020

Ämneslärarprogrammet 2016-2021

Handledare: Karin Söderlund

Examinator: Susanne Johansson

(2)

23 years of the subject Physical

education and health

A statistic comparison in final grades between

boys and girls from Lpf94 and Lgy11 in the

subject Physical education and health

Leo Gustafsson and Henrik Jarl

THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT

AND HEALTH SCIENCES

Master Degree Project 138:2020

Teacher Education Program: 2016-2021

Supervisor: Karin Söderlund

Examiner: Susanne Johansson

(3)

Sammanfattning

Syfte och frågeställning

Det syfte som denna studie har är att ta reda på om den generella uppfattning som finns i samhället att flickor presterar bättre i skolan även gäller i ämnet Idrott och hälsa under läsåren 1996/1997 till 2018/2019 under läroplanerna Lpf94 samt Lgy11. Slutbetygen som kommer granskas i studien är betygen IG och MVG från Lpf94 samt betygen F och A från Lgy11. Studien kommer även att granska betygen mellan könen i ämnet Matematik som en jämförelse till ämnet Idrott och hälsa för att se om det finns likheter eller olikheter att urskilja Frågeställningarna som studien har är följande:

● Hur fördelas betygen i ämnet Idrott och hälsa mellan flickor och pojkar när det gäller det högsta betyget MVG samt det underkända betyget IG i Lpf94?

● Hur fördelas betygen i ämnet Idrott och hälsa mellan flickor och pojkar när det gäller det högsta betyget A samt det underkända betyget F i Lgy11?

● Hur fördelas betygen mellan flickor och pojkar i ämnet Matematik i jämförelse med Idrott och hälsa?

Metod

Den metod som använts i studien är en kvantitativ metod där statistik över 23 årsredovisningar av slutbetyget inom gymnasiet på riksnivå använts för att besvara frågeställningarna och se om hypotesen stämmer eller inte. Statistiken är framtagen från Skolverket och hela populationen. Därför är resultaten vetenskapligt relevanta då de är

precisa och inte framtagna genom stickprov eller slumpmässigt urval. Antal elever som går ut varje år är ungefär 84000 under denna period på 23 år.

Resultat

Det resultat som studien visar är att i ämnet Idrott och hälsa har pojkar högst andel MVG men även IG ur läroplanen Lpf94, detta gäller även för betygen A och F ur läroplanen Lgy11. I ämnet Matematik varierar det år för år vilket kön som har högst andel MVG eller A. Under majoriteten av åren är det störst andel pojkar som har betyget IG eller F i Matematik.

Slutsats

Slutsatsen är att pojkarna fortfarande har de högsta betygen överlag inom Idrott och hälsa och har haft det de senaste 23 läsåren, vilket även den tidigare forskningen har pekat på. Dock kan konstateras att skillnaden i slutbetygen för flickor och pojkar har minskat och det verkar som att det ämnet Idrott och hälsa som förr i tiden ansågs vara ett pojkämne blivit mer och mer könsneutralt precis som i ämnet Matematik.

(4)

Abstract

Aim and questions

The purpose of this study is to find out whether the general perception that exists in society that girls perform better in school also applies in the subject Physical education and health during the academic years 1996/1997 to 2018/2019 under the curricula Lpf94 and Lgy11. The final grades that will be examined in the study are the grades IG and MVG from Lpf94 and the grades F and A from Lgy11. The study will review the grades between the gender in the subject Mathematics as a comparison to the subject Physical education and health to see if there are similarities or differences to distinguish. The study has the following questions:

● How are the grades distributed between girls and boys with regard to the highest grade MVG and the lowest grade IG in Lpf94?

● How are the grades distributed between girls and boys with regard to the highest grade A and the lowest grade F in Lgy11?

● How are the grades distributed between girls and boys in the subject Mathematics compared to Physical education and health??

Method

The method that the study has used is a quantitative method where statistics from 23 annual reports of the final grade from highschool at a national level have been used to answer the questions and see if the hypothesis is correct or not. The statistics are produced from the National Agency for Education and the entire population. The results are scientifically

relevant as they are precise and not produced by spot-check or random sampling. The number of students who graduateeach year is approximately 84,000 during this period of 23 years.

Results

The results from the study shows that boys have the highest proportion of MVG but also IG from the curriculum Lpf94, this also applies to grades A and F from the curriculum Lgy11. In the subject Mathematics, the gender with the highest grade varies from year to year and during the majority of the years, the boys have the lowest grade IG or F.

Conclusions

Conclusions drawn from the study is that the boys still have the highest grades in general in the subject Physical and health. It has been like that for the past 23 school years, which previous research also has pointed out. It can be stated that the difference in the final grades for girls and boys has decreased and it seems that the subject Physical education and health in the past was considered a boys' subject has become more and more gender neutral just like the subject Mathematics.

(5)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

2. Existerande forskning ... 4

3. Teoretiska utgångspunkter ... 7

4. Syfte och frågeställningar ... 10

5. Metodik ... 10 5.1 Ansats ... 10 5.2 Metod... 10 5.3 Urval... 11 5.4 Genomförande ... 11 5.5 Etiska aspekter ... 11 5.6 Tillförlitlighetsfrågor ... 12 5.7 Statistisk bearbetning ... 12 6. Resultat ... 13

6.1 En jämförelse av flickor och pojkar med ej godkänt slutbetyg från läsåret 1996/1997 till 2018/2019 ... 13

6.1.1 Procentuellt antal flickor och pojkar med slutbetyget IG/F mellan läsåren 1996/1997 och 2018/2019... 13

6.2 En jämförelse av slutbetyget IG för pojkar och flickor från läsåret 1996/1997 till 2012/2013 ... 14

6.2.1 Hur har slutbetyget IG fördelats mellan flickor och pojkar från läsåret 1996/1997 till 2012/2013 ... 14

6.2.2 Det absoluta talet av den procentuella andelen med slutbetyget IG för flickor och pojkar mellan läsåren 1996/1997 och 2012/2013 ... 15

6.3 En jämförelse av slutbetyget F för pojkar och flickor från läsåret 2013/14 till 2018/2029 ... 16

6.3.1 Hur har slutbetyget F fördelats mellan flickor och pojkar från läsåret 2013/2014 till 2018/2019 ... 16

6.3.2 Det absoluta talet av den procentuella andelen med slutbetyget F för flickor och pojkar mellan läsåren 2013/2014 och 2018/2019 ... 17

6.4 En jämförelse mellan flickor och pojkar med det högsta slutbetyget från läsåret 1996/1997 till 2018/2019 ... 18

6.4.1 Flickor och pojkar med slutbetyget MVG/A mellan läsåren 1996/1997 och 2018/2019 ... 18

6.5 En jämförelse av slutbetyget MVG för pojkar och flickor från läsåret 1996/1997 till 2012/2013 ... 19

6.5.1 Hur har slutbetyget MVG fördelats mellan flickor och pojkar från läsåret 1996/1997 till 2012/2013 ... 19

6.5.2 Det absoluta talet av den procentuella andelen med slutbetyg MVG för flickor och pojkar mellan läsåren 1996/1997 och 2012/2013 ... 20

(6)

6.6 En jämförelse av slutbetyget A för pojkar och flickor från läsåret 2013/14 till 2018/2019

... 21

6.6.1 Hur har slutbetyget A fördelats mellan flickor och pojkar från läsåret 2013/2014 till 2018/2019 ... 21

6.6.2 Det absoluta talet av den procentuella andelen med slutbetyg A för flickor och pojkar mellan läsåren 2013/2014 och 2018/2019 ... 22

6.7 En jämförelse av slutbetyget inom matematik för pojkar och flickor från läsåret 1996/1997 till 2018/2019 ... 23

6.7.1 Jämförelse andel pojkar och flickor med slutbetyget IG/F i Matematik A/1a, 1b, 1c mellan läsåren 1996/1997 och 2018/2019 ... 23

6.7.2 Jämförelse andel pojkar och flickor med slutbetyget MVG/A i Matematik A/1a, 1b, 1c mellan läsåren 1996/1997 och 2018/2019 ... 24

7. Diskussion och slutsats ... 25

7.1 Diskussion ... 25

7.2 Metoddiskussion ... 30

7.3 Slutsats ... 31

8. Framtida forskning ... 32

9. Litteraturförteckning... 34

(7)

1

1. Bakgrund

De tidigaste skolformerna som bestod av klosterskolor, katedralskolor, trivialskolor, gymnasier och läroverken var starkt kopplade till kyrkan. Detta var något som inte minst märktes på grund av att latin och kristendom var de dominerande ämnena som lärdes ut och att skolformen representerade en sorts prästutbildningsanstalt. Där var läraren antingen en präst eller en informator och framförallt var läraren en man. Detta huvudmönster kan sägas utgöra den norm för genus i kontext till både undervisning och utbildning inom ett historiskt perspektiv. Det utvecklades nya skolformer i form av skolgång för de lägre klassernas barn, de yngre barnen men framförallt även för flickor. I och med detta tydliggörs genus

framförallt för flickor i både egenskaper och lämplighet, men att det manliga genuset inte tydliggörs på liknande sätt i ett skolhistoriskt perspektiv (Tallberg, 2002).

Under 1800-talet var det ungefär 1% av barn i skolåldern som hade sin undervisning inom läroverket. Detta medförde att de som studerade på läroverket var ett litet men inflytelserikt fåtal som kunde se sig som utvald, såväl rent könsmässigt men även på klassmässiga grunder. Det var även den manlige läraren som undervisade de privilegierade pojkarna som hade den högsta statusen i ett samhälle beroende av både utbildning samt en utbildad elit. Behovet av liknande skolutbildning som vid läroverket fast för flickor påpekades flertalet gånger under 1800-talet, men avvisades av Riksdagen som ansåg att det inte var en statsangelägenhet. Först på 1870-talet gav staten sitt stöd till en del flickskolor och under 1880-talet så kunde flickor även avlägga en studentexamen vid några av flickskolorna (Tallberg, 2002).

I dagens svenska samhälle har flickor och kvinnor bättre studieresultat på alla skol- och utbildningsnivåer och i stort sett alla ämnen än pojkar, vilket är ett relativt nytt fenomen. Ur ett historiskt perspektiv har männen haft bättre betyg inom många områden samt att kvinnor och flickor haft begränsat antal utbildningar att gå. I ett globalt perspektiv innehar flickor en underordnad position i jämförelse med mannen, där det på många platser runt om i världen inte finns utbildning för kvinnor. Om man ser till världens analfabeter som var omkring 920 miljoner människor år 2005, var 600 miljoner av dessa kvinnor. Anledningen till detta är inte beroende på biologiska orsaker utan förhållandet är skapat och konstruerat. Det är även viktigt för människors utveckling att bli utbildade (Jalmert, 2007).

(8)

2 Andel elever som går vidare från grundskola till gymnasieskolan är cirka 98% och det är likvärdigt för både pojkar och flickor. Ungefär 90% kommer in på sina förstahandsval och det är likvärdigt både för pojkar och flickor, sett ur en 10-årsperiod. Pojkar har sämre behörighetspoäng till gymnasiet än flickor. 82% av flickorna och 76% av pojkarna som började sin gymnasiala utbildning år 1999 fullföljde sin utbildning och gick ut med

fullständiga betyg år 2003. Denna siffra har inte ändrats nämnvärt sedan år 1994. Flickorna hade år 2003 en snittpoäng på 14.7 jämfört med pojkarna som hade 13.4 i snittpoäng. Studier har gjorts för att testa pojkar och flickors kunskaper och betyg sedan 70-talet. På 70-talet hade pojkarna bättre resultatet i de naturvetenskapliga ämnena fysik, kemi och biologi i årskurs 3-4, 7-9 och i gymnasiet. När liknande tester görs nu har flickorna liknande eller bättre resultat än pojkarna i de naturvetenskapliga ämnena som nämnts ovan och även i matematik, både i grundskolan och i gymnasiet (Utbildningsdepartementet, 2004).

I det svenska språket har ordet “kön” uppfattas dels som ett biologiskt kön men även ett socialt konstruerat kön. Begreppet genus används därför idag för det socialt konstruerade könet för att lättare kunna skilja dessa två definitioner. Genus betyder olika mönster av antingen kvinnligt eller manligt som utvecklats och utvecklas i bl.a. ett socialt, psykologiskt, kulturellt, historiskt och ekonomiskt sammanhang. Sociala konstruktioner är därför något som antingen är feminint och maskulint (Jalmert, 2007).

Det finns markanta skillnader mellanhur flickor och pojkars liv är. I åldrarna 16 till 18 år så läser 6 % av flickorna aldrig böcker i jämförelse med 27 % av pojkarna. Skolsituationen idag där flickor har bättre eller lika bra resultat inom alla ämnen och nivåer i utbildningsväsendet är det även viktigt att påpeka att 64 % av de som börjar antingen högskole- eller

universitetsstudier är kvinnor (Jalmert, 2007).

Det finns olika förklaringar till varför pojkar inte presterar som tidigare. Det finns främst två förklaringar som angetts. Den ena är att pojkar uppfattar att skola och utbildning är

feminiserande och den andra är att pojkar ser utveckling som en konsekvens av den könsmaktsordning som för tillfället finns. Man pratade om att ett normalt tillstånd

uppfattades när pojkar klarade sig bäst i skolan som då låg i linje med den könsmaktsordning som fanns, alltså att mannen var normgivande. När detta förändrades och flickorna började få bättre resultat ansågs det vara orättvist samt onaturligt, vilket har medfört att skolvärlden sades ha blivit feminiserad (Jalmert, 2007). En forskare som anser detta var Sommers (2000)

(9)

3 som menade att eftersom flickorna presterade sämre inom den amerikanska skolan förr i tiden så ska pojkarna nu ha blivit syndabockar för detta. Feminismen har bidragit till att skapa pedagogik som inte passar pojkar lika bra som flickor och att skolan prioriterar flickornas intressen samt läggning och att pojkarna då missgynnas.

Idrott och hälsa har historiskt förknippats med att flickor och pojkar övar åtskilt, även kallat särundervisning. Särundervisning förekom i alla ämnen i början av 1900-talet men det har hängt kvar längre i idrott och hälsa jämfört med de andra ämnena. Om vi tittar på läroplanen från år 1962 så hette ämnet gymnastik och präglades av särundervisning. Flickor övades att röra sig estetiskt och harmoniskt medan pojkarna övade sin styrka och spänst. Det var först i läroplanen från år 1980 (Lgr 80) som det nämns att pojkar och flickor ska ha

samundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Att samundervisningen blev faktum i Lgr 80 och Lgr 94 har lett till att flickor har sämre betyg i ämnet Idrott och hälsa jämfört med pojkarna. Andelen pojkarmed högsta betyg är även högre jämfört medflickorna. Vid betygssättning i Idrott och hälsa är det till fördel att prestera väl under idrottsliga aktiviteter såsom

traditionella manliga idrotter, vilket gynnar pojkarna (Larsson, Fagrell & Redelius, 2005).

Idag utgör flickor nästan hälften av de totala utövarna i de olika idrotterna i Sverige. Enligt Svender (2009) har idrottsrörelsen en lång väg kvar till jämställdhet vad gäller bland annat ekonomiska aspekter, ojämn fördelning flickor och pojkar inom specifika idrotter, medialt, ledaruppdrag i höga positioner med mera. Under de senaste decennierna har det skett satsningar på flickor och utövandet av idrotten som domineras av pojkar för att förbättra jämställdheten. Det har däremot inte skett motsvarande satsningar på pojkar. Svender (2009) påtalar att det kan bli kontraproduktivt där könsskillnader såsom fysiska egenskaper,

sexualitet, sociala identiteter förbises och männen/pojkarna ses som normen i de olika idrotterna och flickor som den som behöver anpassa sig.

En rapport från Vlachos (2012) jämför betygen och kunskapsutvecklingen hos elever. Det man har kommit fram till är att det genomsnittliga betyget har ökat sedan införandet av det mål -och kunskapsrelaterade betygssystemet i och med Lpf94 och Lgr94. I både grundskolan och gymnasieskolan har det skett en ökning av det genomsnittliga meritvärdet av slutbetygen mellan åren 98–08. Det som kan vara anledningar till inflation i betygen de senaste 10–15 åren kan vara den konkurrens som är mellan fristående grund- och gymnasieskolor och de kommunala skolorna men det är inte helt säkerställt. Även införandet av det målrelaterade

(10)

4 betygssystemet kan vara en anledning. Slutbetygen ökade även i grundskolan då meritvärdet blev det viktigaste för att komma in på ett specifikt gymnasium i och med införandet av det fria skolvalet.

I den nya läroplanen Lgy11 infördes ett nytt betygsystem med 6 betygssteg: A, B, C, D, E och F, där A är högsta betyg och F är det underkända betyget. I den gamla läroplanen Lpf94 fanns fyra betygssteg: IG, G, VG och MVG, där MVG är högsta betyg och IG är det

underkända betyget. I Lgy11 finns det kunskapskrav för alla betygen. Där kunskapskraven för A, C och E är specificerade med text. För att en elev ska få betyget B eller D ska denne uppfylla övervägande delen av kunskapskraven för det högre betyget. Till exempel om en elev får slutbetyg B, så uppfyller denne övervägande delar av kunskapskraven för betyget A (Skolverket, 2018).

2. Existerande forskning

Enligt Redelius (2009) har flickor i allmänhet bättre betyg än pojkar inom samtliga ämnen i grundskolan med undantag från ämnet Idrott och hälsa. Denna trend är dock inte något som enbart ses i Sverige, utan finns även i länder såsom Storbritannien samt Australien. Pojkar har förknippats stark med det som anses som normer för manligt, dvs att hålla på med sport, tävla samt konkurrera. Förklaringar till detta ligger i det genusperspektiv som finns där

maskulinitetsidealet som idag dominerar inte innefattar att prestera och anstränga sig i de teoretiska ämnena, då det inte ger någon status varken bland pojkar eller flickor.

Maskuliniteten inom social media handlar mycket om känslomässig avstängdhet, makthierarkier samt våldsdyrkan. Flickor har brutit mot det som tidigare ansågs vara kvinnoideal och därmed breddat sina möjligheter, vilket lett till att flickor kan sköta sitt skolarbete väl och samtidigt ha status och vara populär men att eftersom pojkarna förhåller sig till det gamla mansidealet går det inte lika bra för dem (Redelius, 2009).

I en studie av Larsson, Redelius & Fagrell (2011) tas det upp att ämnet Idrott och hälsa och rörelseaktiviteter framförallt är kopplat till heterosexualitet som den förväntade normen. Även kallat en heteronormativ kultur. Idrott och hälsa är ett ämne som genomsyras av ett maskulint manligt beteende och fysisk förmåga där flickor har en mer undanskymd och försiktig roll. I Lgr 94 skrevs det in att lärare ska motverka traditionella könsmönster, motverka diskriminering som bland annat är beroende på kön och sexuell läggning. Larsson

(11)

5 et al. (2011) menar att det är tveksamt om denna satsning har slagit igenom i Idrott och hälsa och refererar till en studie av Quennerstedt, Öhman & Eriksson (2008) som tyder på att flickor är mindre positiva till ämnet, är mindre fysiskt aktiva under lektionerna, känner att de kan påverka ämnet mindre och de har lägre betyg jämfört med pojkarna.Enligt Larsson et al. (2011) kan en förklaring vara att det alltid har sett ut såhär, det vill säga att innehållet under lektionerna är densamma som det alltid har varit och att pojkar är fysiskt starkare. En annan förklaring är om traditionella könsmönster och hur den heteronormativa kulturen i Idrott och hälsa kan styra flickors och pojkars beteenden i de olika aktiviteterna under en lektion i Idrott och hälsa. Ett exempel är att pojkar ska vara aggressiva och fysiska under ett bollspel medan flickor som är aggressiva och fysiska kan uppfattas som manliga, icke feminina eller lesbiska (Larsson et al., 2011).

I en studie av Marmeleira et al. (2020) från Portugal jämförs pojkars och flickors betyg i ämnet Idrott och hälsa. Studiens deltagare består av 1936 gymnasieelever från 11 olika gymnasieskolor. 57% av deltagarna är flickor. Medelåldern på deltagarna är 16.8 ± 1.3. Resultatet från studien visar att pojkar fick ett signifikant högre snittbetyg än flickor i ämnet Idrott och hälsa. Flickor hade i snitt 14.3 ± 2.3 poäng och pojkar 15.9 ± 2.1 poäng.

Betygsskala 0-20. Det motsatta gällde i de övriga ämnena där flickorna hade högre betyg än pojkarna. Det undersökningen kom fram till var att fysiska prestationer under de fysiska aktiviteterna i ämnet värderades högst under den summativa bedömningen. I 9 av gymnasieskolorna bestod 70–90% av den summativa betyget i ämnet Idrott och hälsa av fysiska aktiviteter, motoriska färdigheter och fysiska prestationer. Snittbetyget i ämnet Idrott och hälsa är högre hos både pojkar och flickor jämfört med de flesta andra ämnena i

gymnasiet. Frågan de ställer sig i studien är hur ämnet Idrott och hälsa kan förändras så att skillnaden mellan betygen jämnar ut sig. En variant är att skapa attraktiva skolprogram med inriktade sportklasser. Den andra är att använda sig av särundervisning (Marmeleira et al., 2020).

I Finland utgör särundervisning normen i ämnet Idrott och hälsa i grundskolan mellan årskurs 5 och 9. I Finland undervisar normalt manliga lärare pojkar och kvinnliga lärare flickor. Pojkar och flickor har samma lärandemål men lärare ska ta hänsyn till flickor och pojkars olika behov, skillnader i utveckling, tillväxt etc. i undervisningen. Yli-Piipari (2014) refererar till studier i Finland av (Huisman, 2004; Palomäki & Heikinaro-Johansson, 2011) och de har visat på signifikanta skillnader mellan aktiviteterna på pojkar och flickors lektioner. Pojkar

(12)

6 har mer fysiska aktiviteter såsom bollsport med sporter som innebandy, handboll, is- och klubbspel m.m. Flickor har mer gymnastik, aerobics, dans och rörelse, cirkelträning m.m. Betygen mellan pojkar och flickor är likvärdiga i Finland. Betygsskala 4-10, där 4 är underkänt och 10 är högsta betyg. År 2003 var medelbetyget för flickor 8.3 och pojkar 8.2 i årskurs 9. År 2011 var medelbetyget 8.3 för både flickor och pojkar i ämnet Idrott och hälsa (Yli-Piipari, 2014).

En studie av Lentillon, Cogérino & Kaestner (2006) från Frankrike tar upp ojämlikheten mellan flickor och pojkars betyg i ämnet Idrott och hälsa där pojkar får högre betyg än flickor. Studien kom även fram till att pojkarna förväntade sig ett högre betyg än flickorna i ämnet och att de tyckte att de själva missgynnas av lärarna i betygen och eventuella

belöningar. När det gäller stöd från lärarna missgynnas flickorna även fast de själva tycker att lärarna behandlar pojkar och flickor likadant. Det motsatta gäller för pojkarna i studien vad det gäller lärarstöd. I studien ingick 1620 elever. 708 pojkar och 908 flickor från 10

mellanstadieskolor och 9 högstadieskolor. Medelålder 15.1 år ± 1.8. Betygsskala 0-20.

I en studie av Svennberg och Högberg (2018) från Sverige undersöktes alla elever i årskurs 9 och deras avgångsbetyg i ämnet Idrott och hälsa och vilka sociologiska bakgrundsfaktorer som påverkar betyget. Antal elever som undersöktes var 95317. Bakgrundsfaktorerna som påverkade betyget mest i minskande ordning var: migrationsbakgrund, föräldrars

utbildningsnivå, vilken skola eleverna går i (kommunal eller fristående) och kön. En pojke som går på en fristående skola med föräldrar som har bott i Sverige sen skolstarten, där åtminstone en förälder har högskoleutbildning har sex gånger större chans att få högre betyg än en flicka på en kommunal skola med föräldrar utan högskoleutbildning som har flyttat hit efter skolstart. Slutsatsen från studien var att skolan har lyckats i att kompensera ojämlikheten i fråga om kön och betyg. De största faktorerna som påverkar betyget är migrationsbakgrund och föräldrars utbildningsnivå.

Enligt Utbildningsdepartementet (2004) fanns det ingen enighet bland forskare om vad som ligger till grund för skillnaderna i utbildningsresultat mellan pojkar och flickor då det är en komplicerad fråga. Pojkar har under de senare åren sämre resultat i skolan jämfört med flickorna och det kan bero på en mängd olika faktorer. Arnot et. al. (1998) pratade om den samhällsförändringen som har skett under slutet av 1900-talet som en anledning till att ha påverkat könsskillnaderna i samhället och utbildningsresultat för flickor och pojkar i skolan.

(13)

7 Fortsättningsvis menar Utbildningsdepartementet (2004) att traditionella könsnormer

ifrågasattes internationellt, då det finns krav på skolornas mål och vad utbildningen ska innehålla och att utbildningen hade en stor betydelse för en chans till ett gott liv. Det har även påvisas att politiska insatser har givit effekt för att flickor ska stärka sina resultat i skolan och i livet. Kvinnorörelsen har haft inflytande för flickors förhoppningar och syn på livet i sig (Utbildningsdepartementet, 2004).

En studie av Wikström (2005) undersöker alla studenter mellan åren 1997-2002 som har gått ut gymnasiet med avgångsbetyg. Syftet med studien var att undersöka orsakerna till

studenters höjning av det genomsnittliga snittbetyget. Ämnen som berörs i studien är Matematik, Svenska, Engelska, Idrott och hälsa, Naturvetenskap, Religionskunskap, Samhällskunskap och Bild. Det som framkom var att en ökning med över 13% av det genomsnittliga betyget har skett för både flickor och pojkar, där flickor har ett högre snitt än pojkarna. Pojkar har ökat från ett snitt på cirka 12,1 till 13,3 och flickor från 13,0 till 14,4. Andelen högsta betyg MVG har ökat på bekostnad av det godkända betyget G. Det framkom att prestationerna hos elever inte har förbättrats, inte heller urvalet eller kursvalet. Det kan tolkas till att standarden är lägre och kan även tolkas som att det råder inflation i betyg. En orsak till högre snittbetyg kan vara trycket på att komma in på högskola.

3. Teoretiska utgångspunkter

“Genussystemets två grundläggande logiker är isärhållningen av könen och etablerandet av det manliga som norm. Kvinnoforskaren måste ställa frågan om hur isärhållningen fungerar och när den kan upphävas, för att undvika att reproducera dikotomin mellan manligt och kvinnligt i den egna teorin.”(Hirdman, 2004)

Gender, genus och gendersystem är begrepp som används inom forskning för kvinnor. Hirdman tycker att det saknas en teori bakom genussystemet men att begreppen är

beskrivande för kvinnans och mannens olika förhållande. Begreppet gender är skapat för att skilja de biologiska faktorerna från de sociala och används idag för att beskriva som rådande könsroller i samhället och det sociala könet. Samtidigt ställer Hirdman sig frågan om

sexualitet är en social konstruktion när hon granskar andras texter som beskriver det så (Hirdman, 2004).

(14)

8 Genus har inom det svenska språket en grammatikalisk betydelse, vilket medfört att gender har uttryckts och översatts som ett “socialt kön” av många forskare. I och med det allt större inflytandet inom det anglosaxiska språkområdet där gender används flitigt kommer “socialt kön” anses vara en klumpig översättning, vilket banar väg för användandet av genus. Genus används bland annat som direkt översättning av det engelska ordet gender i antologin Från kön till genus. Genus är något som namnsätter den komplicerade kunskapen som finns om kvinnligt och manligt samt hur saker görs antingen kvinnligt eller manligt, vilket medför att det kan anses vara en utveckling från begreppet könsroll och socialt kön. Slutligen kan genus förstås som en föränderlig tankefigur där män och kvinnor ger upphov till eller skapar olika föreställningar och sociala praktiker, vilket även påverkar biologin och gör att det blir en mer symbiotisk kategori än vad roll och socialt kön ger (Hirdman, 2004).

Inom genus finns ett system av logiker för att skapa en struktur av ordning mellan könen som är en förutsättning för de sociala strukturerna i samhället såsom de sociala, politiska och ekonomiska strukturerna. Det finns två logiker Inom genussystemet och den första är dikotomin, där manligt och kvinnligt ej ska sammanflätas, det är tabu. Den andra logiken är hierarkin. I hierarkin utgör mannen normen och är den normala människan i samhället. Hirdman menar i en hypotes att då den andra logiken förs på tal och används i samhället skapas en “isärhållandets lag” där kvinnor är den underordnade människan och den manliga normen berättigas. I “isärhållandets lag” finns en uppdelning mellan könen i form av

fördelning av olika arbeten där de förväntas utföra manliga respektive kvinnliga saker. Vilka sociala, ekonomiska och psykologiska faktorer har bidragit till “isärhållandets lag” och vilka logiker utifrån den manliga normen har stått i förgrunden till detta frågar sig Hirdman. Vi människor delas upp i kön och sorter vilket gör att vi kan orientera oss i världen med jobb, sysslor med mera men det är också maktskapande genom sorteringen av genus. De två könen vi människor delas in i när vi föds är antingen en han eller en hon. Där sortering av genus görs. Att mannen inte kan föda barn är en orsak. Den andra orsaken till sorteringen är

dikotomisering av könen, det manliga könet är det positiva och det kvinnliga är det negativa. Vi människor föds inte in i genusordningarna, utan vi skapas till det (Hirdman, 2004).

Genuskontrakten handlar om att i varje samhälle finns det ett kontrakt mellan könen. Det ska dock inte missuppfattas och ses som ett köpslående kontrakt utan mer ett kontrakt som definierar könen. Det finns tre nivåer där man kan abstrahera ett genuskontrakt mellan

(15)

9 om föreställningar i relationen mellan kvinnan och mannen hur den bör se ut, alltså

idealtypsrelationen. Andra nivån handlar om hur den abstrakta kategorin inte förhindrar att det finns mycket konkreta genuskontrakt om könens interaktion, inom den sociala

integrationsnivån och institutionernas- samt arbetsdelningens nivå. Till slut framkom det att det inte existerar något genuskontrakt både på individnivå samt en socialiserings nivå utan att de är så konkreta att de liknar ett äktenskapskontrakt. Genuskontrakten handlar om konkreta föreställningar som är uppspaltade på olika nivåer för hur kvinnor och män ska agera mot varandra, både i arbetet, i språket, i kärleken och i gestalten. Genuslogikernas teori och praktik i genuskontraktet handlar om en operationalisering av genussystem som begrepp både rent historiskt samt i nutid (Hirdman, 2004).

Genussystemet mellan mannen och kvinnan består av en historisk drivkraft där vi har skapat genusproducerande verksamheter. Relationen mellan könen är en faktor med historisk kraft som har fått begreppet genussystem och det har vi idag kommit att problematisera. Idag problematiserar vi begreppet genussystem i olika system såsom feodalism, kapitalism,

socialism, fascism med mera och hur det har sett ut i relationerna mellan man och kvinna i de systemen. Där kvinnan inte bara var en barnaföderska som födde upp barnen utan hade en större roll och stått upp för sin plats. Maktrelationen mellan mannen och kvinnan har dock inte bara varit beständig där kvinnan har varit den underlägsne och mannen är den som har makten, utan kvinnan har haft en lågmäld och betydande roll. Hirdman pratar om en tyst maktrelation mellan könen likt det undermedvetna och kvinnan har varit den som har ett lägre genusvärde (Hirdman, 2004).

(16)

10

4. Syfte och frågeställningar

I dagens samhälle och en tid tillbaka har det varit känt att flickor är de som har bäst betyg överlag inom skola och utbildning. Denna studie har som syfte att ta reda på om denna generella uppfattning även innefattar ämnet Idrott och hälsa eller om det är pojkarna som har haft de högsta betygen både under nuvarande läroplan Lgy11 i form av betyget A samt i den föregående läroplanen Lpf94 med betyget MVG. Vidare ska studien granska hur relationen mellan betyget IG i Lpf94 samt betyget F i Lgy11 fördelas mellan könen. Studien kommer även att granska betygen mellan könen i ämnet Matematik som en jämförelse till ämnet Idrott och hälsa för att se om det finns likheter eller olikheter att urskilja. Frågeställningarna som kommer användas för att besvara syftet är följande:

● Hur fördelas betygen i ämnet Idrott och hälsa mellan flickor och pojkar när det gäller det högsta betyget MVG samt det underkända betyget IG i Lpf94?

● Hur fördelas betygen i ämnet Idrott och hälsa mellan flickor och pojkar när det gäller det högsta betyget A samt det underkända betyget F i Lgy11?

● Hur fördelas betygen mellan flickor och pojkar i ämnet Matematik i jämförelse med Idrott och hälsa?

Uppsatsen ställer då en hypotes utefter frågeställningarna som lyder: Att inom Idrott och hälsa som ämne är det fortfarande pojkarna som har de bästa betygen i ämnet, både vad gäller de som har högsta betyg, men även minst antal som har ett underkänt betyg.

5. Metodik

5.1 Ansats

Induktiv ansats - kvantitativ metod. I den kvantitativa ansatsen är syftet att en större population undersöks och att man vill finna det genomsnittliga och representativa för gruppen/grupperna som undersöks (Hassmén & Hassmén, 2008).

5.2 Metod

Tanken är att använda en kvantitativ metod där vi jämför olika årsredovisningar av slutbetyget inom gymnasiet för årskurs 3 elever på riksnivå för att kunna besvara om

(17)

11 hypotesen stämmer samt svara på frågeställningarna. Därmed blir undersökningen mätbar där vi kommer jämföra numeriska relationer mellan betyg och kön (Hassmén & Hassmén, 2008).

5.3 Urval

Målpopulationen är alla elever som går ut med fullständigt betyg i årskurs 3 i gymnasiet på riksnivå mellan åren 1996/1997 till och med år 2018/2019. En totalundersökning har därmed gjorts på de här eleverna där statistisk redan finns tillgängligt på Skolverkets hemsida

(Hassmén & Hassmén, 2008; Skolverket, 2020a).

5.4 Genomförande

Den data som används är framtagen från Skolverket (2020a) som har sammanställt statistik för elever som går ut gymnasiet med slutbetyg. Statistiken är framtagen på riksnivå och omfattar då alla elever i hela landet under läsåren 1996/1997 till 2018/2019, som sedan har bearbetats i Excel för att få fram resultatet. Att ämnet matematik A/1a,1b,1c tas upp i

resultatet beror på att vi vill jämföra om det finns en likartad trend i andra ämnen och om det är så att betygen ökar år efter år generellt. Matematik A/1a,1b,1c är ett teoretiskt ämne och har nationella prov och skiljer sig därmed från ämnet Idrott och hälsa som inte har nationella prov och är ett mer praktiskt ämne.

5.5 Etiska aspekter

När det gäller planering och datainsamling ska vi undersöka alla elever på riksnivå och vi gör det för att vi inte ska kunna styra resultat åt något önskat håll vilket vore oetiskt. Det blir därmed en sammanställd summering av skolbetyg där vi jämför könen mot varandra. I den kvantitativa forskningen har det hänt att det går att fuska med siffrorna vilket kan styra resultatet åt ett visst håll som forskaren vill. Men i detta fall finns redan statistiken klar och fullt redovisningsbar för allmänheten. Att fuska med siffrorna finns det inte någon möjlighet till. Vi vill hitta forskning och litteratur som representerar så mycket som möjligt inom ramen för vad vår uppsats handlar om med både litteratur från Sverige och utomlands. All data är även offentliga och redovisas på gruppnivå vilket gör att ingen enskild elev kan identifieras (Hassmén & Hassmén, 2008).

(18)

12

5.6 Tillförlitlighetsfrågor

Då all statistik tagits från Skolverket (2020a) som har publicerat det på sin hemsida och är fullt redovisningsbar så är både validitet och reliabilitet god. Sedan är det alltid upp till varje lärare att följa läroplanen och bedöma hur väl en elev har uppnått kunskapskraven och de betygskriterier som krävs för att kunna sätta ett slutbetyg. Detta skulle kunna skilja sig från skola till skola och från lärare till lärare hur de sätter ett slutbetyg vilket sänker reliabiliteten. Validiteten är även god då denna typ av studie går att göra igen, då det går att exakt mäta det som ska undersökas. I detta fall slutbetyg i ett ämne i gymnasiet. Dock är det i den nya läroplanen Lgy11 fler betygssteg (6 stycken) jämfört med den gamla läroplanen Lpf94 som har 4 stycken vilket kan sänka validiteten. När vi tittar på urvalet under de olika åren så kan det ha skett förändringar i elevgrupperna mellan läsåren, även kallat oberoende variabler, vilket kan påverka resultatet år för år. I vår studie skiljer sig elevgrupperna år för år, i både antal elever, antal flickor och pojkar. Vi har heller inte tittat på de sociologiska

bakgrundsfaktorerna. (Hassmén & Hassmén, 2008).

5.7 Statistisk bearbetning

I och med att vi har de aktuella siffrorna för hela populationen på riksnivå använder vi oss inte utav stickprov. Vi kommer därmed att se de olika trenderna i betyg för varje läsår och mellan de olika läroplanerna och jämföra det mellan könen. Vi behöver inte beräkna

signifikanta resultat, utan vi använder oss utav illustrativa tabeller för att redovisa resultatet (Hassmén & Hassmén, 2008).

(19)

13

6. Resultat

6.1 En jämförelse av flickor och pojkar med ej godkänt slutbetyg från

läsåret 1996/1997 till 2018/2019

Under denna period var det totalt 966050 flickor samt 960017 pojkar som fick slutbetyg från gymnasiet, av dem hade 38642 flickor samt 40897 pojkar betyget IG eller F. Det var alltså 2255 fler pojkar som fick betyget IG eller F än flickor. Vi har ett medelvärde på ungefär 84000 elever varje år som har gått ut med ett slutbetyg under denna period på 23 år.

6.1.1 Procentuellt antal flickor och pojkar med slutbetyget IG/F mellan läsåren 1996/1997 och 2018/2019

Figur 1. Källa: Skolverket: Statistik med kvalitetsstämpeln Sveriges Officiella Statistik är kvalitetsgranskad, tillförlitlig och trovärdig.

Det man kan urskilja från figur 1 är framförallt den procentuella ojämnheten som kan observeras. Största procentuella skillnaden som kan ses är under läsåret 1999/2000, där 6% av pojkarna och 5,9% av flickorna fick slutbetyget IG. Under läsåret 2004/2005 hade pojkarna det minsta procentuellt antal som hade IG med 3,9% under hela perioden och flickorna hade lägst procentuellt antal som hade IG under läsåren 1996/1997, 2010/2011, 2011/2012 och 2012/2013 med 3,6%. Siffrorna från läsåret 1996/1997 till 2012/2013 är från Lpf94, alltså den föregående läroplanen. I den läroplan som skolväsendet har idag och som börjar från och med läsår 2013/2014 så är det ännu mindre procent som får betyget F.

(20)

14 samt 2018/2019. Den högsta procenten av pojkarna som fick F var under läsår 2013/2014 med 4,4% och flickorna läsår läsåren 2013/2014 samt 2015/2016 med 3,5%.

Medelvärdet för slutbetyget IG eller F under denna period var för flickor 4% och för pojkar 4,26%. Medelvärdet är dock inte representativt läsår för läsår utan det gäller under hela perioden.

6.2 En jämförelse av slutbetyget IG för pojkar och flickor från läsåret

1996/1997 till 2012/2013

Läsåret 1996/1997 var det första året som elever fick ut slutbetyg i gymnasiet med läroplanen Lpf94 och det sista var 2012/2013. Totalt gick 1433287 elever som fick slutbetyg i ämnet Idrott och hälsa under denna period, varav 710065 var pojkar samt 723222 flickor. Av dessa var det 31153 pojkar samt 30568 flickor som fick slutbetyget IG.

6.2.1 Hur har slutbetyget IG fördelats mellan flickor och pojkar från läsåret 1996/1997 till 2012/2013

Det kan utläsas utifrån figur 2 att det finns variation i hur många procent av eleverna som fick slutbetyget IG, även fast den är relativt liten under de flesta åren och ligger oftast runt 4%. Intressant är att under läsår 1999/2000 så stiger procenten väsentligt både för pojkar till 6% och flickor till 5,9%. Lägst var det under läsåren 2003/2004 och 2009/2010 för pojkar med 4% och läsåren 1996/1997, 2010/2011 samt 2012/2013 för flickor med 3,6%

(21)

15

6.2.2 Det absoluta talet av den procentuella andelen med slutbetyget IG för flickor och pojkar mellan läsåren 1996/1997 och 2012/2013

Under perioden 1996/1997 till 2012/2013 var medelvärdet för slutbetyget IG 4,41% för pojkarna samt 4,27% för flickorna. Korrelationen för flickor var 0,2854 och korrelationen för pojkar 0,149. Det innebär i princip att det saknas korrelation.

(22)

16

6.3 En jämförelse av slutbetyget F för pojkar och flickor från läsåret

2013/14 till 2018/2029

Under denna period var det totalt 492780 elever som fick slutbetyg från gymnasiet, varav 249952 var pojkar och 242828 flickor. 7897 flickor och 9501 pojkar fick slutbetyget F. 1604 fler pojkar fick slutbetyget F jämfört med flickorna under perioden.

6.3.1 Hur har slutbetyget F fördelats mellan flickor och pojkar från läsåret 2013/2014 till 2018/2019

I och med införandet av den nya läroplanen Lgy11 som trädde i kraft år 13/14 fick det underkända slutbetyget den nya beteckningen F. Vi ser att från år 13/14 till år 18/19 har pojkarnas trend varit positiv nedåt från en andel på 4,4% som har F år 13/14 till 3,4% år 18/19. Vi har en liknande trend för flickor där andelen F år 13/14 låg på 3,5% och år 18/19 på 2,9%. Vi kan observera att pojkarna under varje år förutom år 17/18 har en större andel individer räknat i procent med det underkända slutbetyget F jämfört med flickorna.

4,40% _4,30% 4,00% 3,60% 3,30% 3,40% 3,50% 3,40% 3,50% 2,90% 3,30% 2,90% 2,00% 2,50% 3,00% 3,50% 4,00% 4,50% 5,00% 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

(23)

17

6.3.2 Det absoluta talet av den procentuella andelen med slutbetyget F för flickor och pojkar mellan läsåren 2013/2014 och 2018/2019

Under perioden 2013/2014 till 2018/2019 var medelvärdet för slutbetyget F 3,83% för pojkarna och 3,25% för flickorna. I figur 5 ovan redovisas trendlinjerna för pojkarna och flickorna under åren 13/14 till 18/19. Vi ser att både flickorna och pojkarna har en negativ korrelation på sina kurvor, flickornas korrelation ligger på 0,5501 och pojkarnas ligger på 0,922. 4,40% 4,30% 4,00% 3,60% 3,30% 3,40% 3,50% 3,40% 3,50% 2,90% 3,30% 2,90% R² = 0,922 R² = 0,5501 2,00% 2,50% 3,00% 3,50% 4,00% 4,50% 5,00% 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

(24)

18

6.4 En jämförelse mellan flickor och pojkar med det högsta slutbetyget

från läsåret 1996/1997 till 2018/2019

Det var totalt 960017 pojkar samt 966050 flickor som fick ut slutbetyg från gymnasiet under perioden. Det var 242956 pojkar samt 204521 flickor som uppnådde ett slutbetyg på antingen MVG eller A.

6.4.1 Flickor och pojkar med slutbetyget MVG/A mellan läsåren 1996/1997 och 2018/2019

Det kan utläsas utifrån figur 6 att det finns stor variation mellan de båda läroplanerna. I Lpf94 som var aktuell från läsår 1996/1997 till 2012/2013 ses en stor ökning i antalet elever som får slutbetyget MVG. Läsår 1996/1997 var det lägst antal både pojkar och flickor som uppnådde slutbetyget MVG, av pojkarna var det 12,4% och flickorna 7,9%. Hela 32,8% av pojkarna fick slutbetyget MVG under läsåren 2004/2005 samt 2005/2006, vilket var det högsta procentuella värdet. Flickorna hade högst slutbetyg 2012/2013 då hela 30,4% erhöll MVG. I och med nya läroplanen Lgy11 från 2013/2014, kan det utläsas att en ökning sker även här och att det finns en trend från när nya läroplaner införs att det högsta slutbetyget ökar över tid. Medelvärdet för slutbetyget MVG/A under denna period var för flickor 20,6% samt för pojkar 24,93% 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00%

(25)

19

6.5 En jämförelse av slutbetyget MVG för pojkar och flickor från läsåret

1996/1997 till 2012/2013

Läsåret 1996/1997 var det första året som elever fick ut slutbetyg i gymnasiet med läroplanen Lpf94 och det sista var 2012/2013. Totalt gick 1433287 elever som fick slutbetyg från

gymnasiet i ämnet Idrott och hälsa under denna period, varav 710065 var pojkar samt 723222 flickor. Av dessa var det 203909 pojkar samt 167551 flickor som fick slutbetyget MVG. Det var alltså 36358 fler pojkar som fick slutbetyget MVG jämfört med flickor.

6.5.1 Hur har slutbetyget MVG fördelats mellan flickor och pojkar från läsåret 1996/1997 till 2012/2013

Det kan utläsas utifrån figur 7 att slutbetyget MVG stigit från läsår 1996/1997 till 2012/2013 relativt snabbt. Lägsta noteringen för pojkar var läsår 1996/1997 med 12,4% och för flickor samma läsår med 7,9%. Högsta antalet pojkar som fick slutbetyget MVG var läsår 2006/2007 med 33,4% och för flickor termin 2012/2013 med 30,4%. Det kan utläsas att medan

pojkarnas slutbetyg går upp och ner efter läsår 2004/2005 så går flickornas slutbetyg ständigt uppåt under hela perioden.

(26)

20

6.5.2 Det absoluta talet av den procentuella andelen med slutbetyg MVG för flickor och pojkar mellan läsåren 1996/1997 och 2012/2013

Under perioden 1996/1997 till 2012/2013 var medelvärdet för slutbetyget MVG 28,22% för pojkarna samt 22,52% för flickorna. Både flickornas och pojkarnas kurva har en positiv korrelation. Pojkarnas korrelation ligger på 0,7017 och flickornas på 0,9162.

(27)

21

6.6 En jämförelse av slutbetyget A för pojkar och flickor från läsåret

2013/14 till 2018/2019

Under denna period gick totalt 492780 elever som fick ut slutbetyg från gymnasiet, varav 249952 var pojkar och 242828 flickor. Antal pojkar med slutbetyget A under denna period var totalt 39047 och motsvarande siffra för flickor var 36700. 2347 fler pojkar fick

slutbetyget A jämfört med flickorna under perioden.

6.6.1 Hur har slutbetyget A fördelats mellan flickor och pojkar från läsåret 2013/2014 till 2018/2019

I och med införandet av den nya läroplanen Lgy11 som trädde i kraft år 13/14 fick det högsta slutbetyget den nya beteckningen A. Det vi ser i figur 9 ovan är att pojkarna har en större andel i procent med slutbetyget A under alla åren jämfört med flickorna. Både pojkarna och flickorna har positiva trendlinjer. Observera att skalan i figur 9 börjar på 12%.

14,30% _14,10% 14,80% 15,90% 16,60% 18,00% 12,90% 13,70% 14,40% 15,80% 16,40% 17,60% 12,00% 13,00% 14,00% 15,00% 16,00% 17,00% 18,00% 19,00% 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

(28)

22

6.6.2 Det absoluta talet av den procentuella andelen med slutbetyg A för flickor och pojkar mellan läsåren 2013/2014 och 2018/2019

Under perioden 2013/2014 till 2018/2019 var medelvärdet för slutbetyget A 15,62% för pojkarna och 15,13% för flickorna. Både flickorna och pojkarna har en positiv korrelation på sina kurvor. Flickornas korrelation ligger på 0,9901 och pojkarnas ligger på 0,918. Flickornas trendlinje är därmed mer positiv än pojkarnas även fast de är väldigt jämna.

14,30% 14,10% 14,80% 15,90% 16,60% 18,00% 12,90% 13,70% 14,40% 15,80% 16,40% 17,60% R² = 0,918 R² = 0,9901 12,00% 13,00% 14,00% 15,00% 16,00% 17,00% 18,00% 19,00% 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

(29)

23

6.7 En jämförelse av slutbetyget inom matematik för pojkar och flickor

från läsåret 1996/1997 till 2018/2019

Under denna period gick totalt 967077 flickor samt 960847 pojkar ut med ett slutbetyg i ämnet matematik 1. Nedan ser vi en figur 11 på hur många procent per år av flickor och pojkar som gick ut med ett underkänt betyg IG/F. Vi har även en figur 12 som visar hur många procent av flickorna och pojkarna som gick ut med det högsta betyget MVG/A varje läsår.

6.7.1 Jämförelse andel pojkar och flickor med slutbetyget IG/F i Matematik A/1a, 1b, 1c mellan läsåren 1996/1997 och 2018/2019

I matematik A/1a,1b,1c har trenden med det underkända betyget IG eller F stadigt gått ner från 96/97 till år 18/19. Vi ser att antalet elever med det underkända betyget har minskat stadigt över tid. Från toppnivåer året 99/00 där 7,2% av pojkarna och 6,2% av flickorna hade det underkända betyget IG till det senaste året 18/19 då endast 1,8% av pojkarna och

flickorna hade det underkända betyget F. Vi kan även observera att under majoriteten av läsåren har en större andel pojkar haft det underkända betyget.

1,00% 2,00% 3,00% 4,00% 5,00% 6,00% 7,00% 8,00% 96 /97 97 /98 98 /99 99 /00 00 /01 01 /02 02 /03 03 /04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 /1211 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

(30)

24

6.7.2 Jämförelse andel pojkar och flickor med slutbetyget MVG/A i Matematik A/1a, 1b, 1c mellan läsåren 1996/1997 och 2018/2019

I figur 12 ovan ser vi andelen pojkar och flickor med det högsta betyget MVG eller A från åren 96/97 till 18/19. Det vi kan utläsa i tabellen är att trenden för det högsta betyget MVG har ökat från 96/97 till år 12/13 för både pojkar och flickor. År 96/97 hade 11,4% av pojkarna och 9,6% av flickorna MVG. År 12/13 hade 15,9% av pojkarna och 17,4% av flickorna MVG. Flickornas positiva trend har därmed varit större än pojkarnas mellan åren 96/97 till år 12/13. Vi kan även observera att år 03/04 har vi en topp där 21,9% av pojkarna och 21,7% av flickorna fick slutbetyget MVG. I och med den nya läroplanen Lgy11 som trädde i kraft 13/14 sjönk både pojkarnas och flickornas slutbetyg. Andelen av det nya högsta betyget A låg år 13/14 på 6,6% hos pojkarna och 6,4% hos flickorna. Sedan har trenden varit positiv och jämn hos både pojkar och flickor. År 18/19 hade 10,0% av pojkarna och 9,6% av flickorna A i slutbetyg. 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00%

(31)

25

7. Diskussion och slutsats

7.1 Diskussion

Studiens syfte var att ta reda på om flickor har högre betyg än pojkar i ämnet Idrott och hälsa samt hur det fördelas i ämnet Matematik, då det är känt att flickor presterar bättre överlag i skolan. Enligt Redelius (2009) har det historiskt varit pojkarna som haft det högsta betygen i ämnet Idrott och hälsa, därför innefattar syftet att ta reda på om detta stämmer eller inte i den föregående läroplanen Lpf94 samt den nuvarande läroplanen Lgy11. De frågeställningar som studien har berört är även hur betyget fördelas mellan flickor och pojkar angående de högsta betygen MVG och A och de underkända betygen IG och F från läroplanerna Lpf94 och Lgy11 i ämnena Idrott och hälsa och Matematik. Det resultat som framgick utifrån analysen av statistiken visade enligt figur 6,7,8,9 och 10 att det fortfarande var en majoritet pojkar som hade det högsta betyget både i Lpf94 samt Lgy11, alltså betygen MVG och A jämfört med flickorna i ämnet Idrott och hälsa. När det handlade om elever som inte klarade ett godkänt betyg i Lpf94 så var det enligt figur 2 och 3 fler procent pojkar som hade betyget IG under 9 av 17 läsår medan flickorna hade 7 läsår och ett år var det jämnt fördelat procentuellt i ämnet Idrott och hälsa. I den nuvarande läroplanen Lgy11 visas det i figur 4 och 5 att pojkarna har fått större procentuell andel av betyget F i 5 av 6 år i ämnet Idrott och hälsa, där enbart ett år var jämnt fördelat mellan de båda könen. I figur 11 redovisas andelen underkända betyg i Matematik i procent och under majoriteten av läsåren är det större andel pojkar som får betyget IG eller F. I figur 12 redovisas andelen högsta betyg i Matematik och det varierar år för år vilket kön som har störst andel av det högsta betyget MVG eller A. Den tolkning som vi har angående detta är att då Idrott utanför skolväsendet historiskt sett varit väldigt

mansdominerat och förknippas med maskulinitet, har det avspeglat sig på skolämnet Idrott och hälsa. Det har medfört att det varit naturligt för pojkar att både prestera bra och känt ett behov att kunna hävda sig inom framförallt olika idrotter. Då det underkända betyget IG/F i båda läroplanerna varit relativt konstant runt 3–4 %, kan man fråga sig om det är och har varit lättare att bedöma en elev till ett underkänt betyg än till det högsta betyget. I ämnet

Matematik ter sig betygen vara mer jämnt fördelat mellan könen när vi analyserar de högsta betygen vilket kan bero på att det är ett teoretiskt ämne. I ämnet Matematik är det mer tydligt att pojkarna har en större andel underkända betyg jämfört med flickorna under majoriteten av läsåren jämfört med Idrott och hälsa. Anledningen till detta kan vara att pojkar har mindre motivation för teoretiska ämnen än flickor. Att andel procent underkända betyg i Matematik

(32)

26 har sjunkit från nivåer kring 6-7% från läsår 96/97 till mellan 1-2% läsår 18/19 för både flickor och pojkar är det dock svårare att analysera.

I figur 6 ses trenden av det högsta betyget MVG/A mellan läsåren 1996/1997–2018/2019. Det som kan utläsas av figuren är att pojkar har en högre procentandel av de högsta betygen under varje läsår. Det som även kan observera i figur 6 är att andelen högsta betyg ökar kraftigt för både flickor och pojkar mellan läsåren 1996/1997-2012/2013 för att sedan sjunka drastiskt i och med den nya läroplanen som trädde i kraft 2013/2014. Sedan 2013/2014 till 2018/2019 har det högsta betyget ökat stabilt för både flickor och pojkar. Liknande trend ser vi i ämnet matematik A/1a,1b,1c när vi tittar på det högsta betyget MVG/A under samma period enligt figur 12. Den positiva betygstrenden som ses i denna studie kan ses i relation till studien av Wikström (2005) där de undersökte alla elever som har gått ut gymnasiet med avgångsbetyg mellan läsåren 1996/1997 till 2001/2002. Den studien kom fram till att snittbetyget hos avgångselever har ökat med ungefär 13 % och att andelen MVG har ökat under perioden. En liknande ökning av det högsta betyget kan ses i denna studie i figur 6 och 12. Under läsåren 1996/1997 till 2012/2013 har det skett en betygsinflation, då slutbetyget MVG har stigit väldigt mycket under denna period. Anledningen till detta kan även ha att göra med att lärarna blivit bättre på att tolka läroplanen vilket lett till att de på ett mer pedagogiskt sätt har möjliggjort för eleverna att nå ett högt betyg.

I en studie av Marmeleira et al. (2020) från Portugal jämförs gymnasielevers betyg i ämnet Idrott och hälsa. Det resultatet kom fram till var att pojkar har ett signifikant högre

medelbetyg i ämnet än flickor. Pojkar har 15.9 ± 2.1 poäng och flickor 14.3 ± 2.3 poäng på en skala från 0-20. De använder samma betygsskala som i Sverige. Det motsatta gällde i övriga skolämnen. Medelbetyget i ämnet idrott och hälsa var högre hos både flickor och pojkar än i övriga ämnen. Även studien från Frankrike av Lentillon et al. (2006) tar upp ojämlikheten mellan betygen mellan könen i mellanstadie- och högstadieskolor i ämnet Idrott och hälsa. Den studien visar att pojkar har ett högre medelbetyg än flickorna i ämnet. Den studien tar även upp att pojkar förväntar sig ett högre slutbetyg än flickorna och att flickorna missgynnas av lärarna fast de själva inte tycker det. I denna studie ses ett liknande resultat på slutbetygen mellan könen. Under varje läsår mellan 1996/1997 och 2012/2013 under den gamla

läroplanen Lpf94 har en större andel pojkar fått det högsta slutbetyget MVG i ämnet idrott och hälsa jämfört med flickorna som kan ses i figur 7 och 8. Medelvärdet för slutbetyget MVG under denna period ligger hos pojkar på 28,22% och hos flickorna på 22,52%. I figur

(33)

27 12 kan det utläsas att medelbetyget i matematik A/1a,1b,1c för flickor och pojkar inte alls kommer upp i samma nivåer av andelen högsta slutbetyg som i Idrott och hälsa. Därav blir medelbetyget lägre i ett ämne som matematik A/1a,1b,1c jämfört med idrott och hälsa och påminner om studien i Portugal där medelbetygen är högre i idrott och hälsa än i de övriga ämnena. Tendensen är att matematikbetygen sakta stiger vilket generar frågor om att betygen i det svenska gymnasiet stiger generellt. Vad det beror på kan vi dock bara spekulera i. Dock har vi inte undersökt medelbetyget för Idrott och hälsa utan vi har fokuserat på det högsta och det lägsta betyget. Den franska studien av Lentillon et al. (2006) är gjord på grundskola och inte i gymnasiet vilket får tas i beaktning. Det kan tolkas utifrån detta är att det fenomen vi påtalade tidigare är att pojkarna inte enbart har högre betyg jämfört med flickorna inom Idrott och hälsa i Sverige, utan att det även gäller i andra länder.

I Finland (Yli-Piipari, 2014) utgör särundervisning normen i ämnet Idrott och hälsa och vanligtvis undervisar manliga lärare pojkarna och kvinnliga lärare flickorna. Det finns även signifikanta skillnader i vad som undervisas för pojkar och flickor. Pojkar utövar sporter som ishockey, innebandy, handboll med mera och flickorna har aerobics, gymnastik, dans m.m. Medelbetyget i grundskola årskurs 9 var år 2003 8.2 för pojkar och 8.3 för flickor. År 2011 var medelbetyget 8.3 för båda könen. Studien har inte räknat ut medelbetyget men det som kan ses är att det finska genomsnittsbetyget kring 8.3 är högt då 10 är det högsta slutbetyget. Denna studie visar även i figur 6,7,8,9 och 10 att andelen MVG/A ökar under varje läsår och därmed höjs medelbetyget. Trenden är positiv. I figur 6 kan det utläsas att pojkarnas andel högsta slutbetyg planar ut läsår 04/05 till 12/13 kring 30–32%. Flickornas kurva går däremot långsamt upp till nivåer kring 30–31% läsår 12/13 i samma figur. Det som skulle vara intressant är att räkna ut medelbetyget år för år i ämnet och hur det har ändrats. Det går även att utläsa i figur 1 att andelen underkänt slutbetyg IG/F inte ändrar sig nämnvärt år för år utan ligger på ett medelvärde kring 4% för både flickor och pojkar och därmed inte ändrar

medelbetyget nämnvärt. Om särundervisning skulle ha utgjort normen i ämnet Idrott och hälsa i gymnasiet, hur hade lektioner sett ut då och hur hade medelvärdet i slutbetyg skiljt sig mellan könen? Man får ta i beaktning att den finska studien är gjord på högstadielever och inte gymnasieelever. Om vi jämför vår studie med den finska studien, kan det tolkas som att ämnet Idrott och hälsa i Finland påminner om det gamla läroplanssystemet i Sverige då det bedrevs särundervisning. Vilket kan vara bra då man vill ha likvärdiga betyg mellan könen. I och med införandet av de nya läroplanerna och samundervisning eftersträvades i Sverige bryta existerande traditionella normer i ämnet. Eftersom Idrott och hälsa historiskt har

(34)

28 innefattat traditionella manliga sporter och till viss del fortfarande gör det har det lett till att pojkar har fått ett högre betyg än flickor då det premieras att vara fysisk och maskulin (Larsson et al., 2011; Redelius, 2009). Att andelen underkänt för både flickor och pojkar i denna studie ligger på ungefär 3-4% i både Lpf94 och Lgy11 är svårtolkat. En möjlig förklaring är att en elev oavsett kön som får underkänt har svårt att nå ett visst specifikt kunskapskrav. Det kan vara antingen en teoretisk uppgift eller t.ex. en praktisk uppgift som kräver en viss fysik som simning/livräddning.

Till skillnad från denna studie undersökte Svennberg och Högberg (2018) alla elever i årskurs 9 och deras avgångsbetyg i ämnet Idrott och hälsa och vilka sociologiska bakgrundsfaktorer som påverkade betyget. Slutsatsen från studien var att skolan har lyckats i att kompensera ojämlikheten i fråga om kön och betyg. De största faktorerna som påverkar betyget är migrationsbakgrund och föräldrars utbildningsnivå. I denna studie har man inte tagit hänsyn till vilka bakgrundsfaktorer som påverkar slutbetyget i ämnet. Istället har fokuset varit att se skillnaden mellan läsår och andelen högsta och lägsta betyg och jämföra det mellan könen. Det som framkommit är att pojkar har en större andel MVG i slutbetyg från Lpf94 och slutbetyg A i Lgy11 jämfört med flickorna. Pojkar har även en större andel underkänt

slutbetyg IG/F under de båda läroplanerna men med liten marginal. Vår tolkning är att pojkar har en större andel underkända slutbetyg på grund av att pojkar generellt mognar senare än flickor vilket kan vara en bidragande faktor till varför resultatet ser så ut. Det kan även förklara varför flickor generellt har högre betyg i skolan än pojkar, då det mognar tidigare och tar ansvar för sina studier själva.

Enligt Utbildningsdepartementet (2004) finns det ingen enighet bland forskare om vad som ligger till grund för de olika resultaten i utbildningen mellan könen där pojkar har ett sämre medelvärde i slutbetyg. Arnot et. al (1998) diskuterar om att den samhällsförändring som har skett under slutet av 1900-talet är anledningen till att könsskillnaderna i samhället och att utbildningsresultat för flickor och pojkar i skolan ser ut som den gör. Traditionella könsmönster ifrågasätts nu internationellt. Skolan mål -och utbildning har förändrats. Politiska insatser har givit effekt för flickornas resultat i skolan och i livet. Även kvinnorörelsen har stärkt kvinnan och flickans förhoppningar och syn på livet

(Utbildningsdepartementet, 2004). I figurerna i denna studie ser vi att pojkar i gymnasiet fortfarande har en högre andel högsta betyg A i både den nuvarande läroplanen Lgy 11 i figur 9 och 10 med väldigt liten marginal. I Lpf94 var skillnaderna betydligt större mellan könen i

(35)

29 motsvarande betyg MVG se figur 6,7 och 8. I figur 10 har flickorna en positivare korrelation (0,9901) än pojkarna (0,918). Även i figur 1,2,3,4,5 har pojkar har en större andel underkända slutbetyg i de båda läroplanerna Lpf94 och Lgy11 under majoriteten av läsåren. I ämnet Matematik A/1a,1b,1c är det liknande resultat som i Idrott och hälsa i underkända slutbetyget enligt figur 11. Dock varierar det år för år vilket kön som har högst andel av slutbetyget MVG eller A enligt figur 12. Flickor i dagens samhälle är motiverade att studera hårdare än pojkarna och därmed har de ett bättre betyg än pojkarna i de flesta ämnen och kommer förmodligen snart gå om pojkarna även i ämnet Idrott och hälsa. Att flickor är motiverade i skolan kan bero på att de ser upp till framgångsrika kvinnor som har gjort egna karriärer i höga positioner i dagens samhälle, vilket inte var lika vanligt förr i tiden då männen dominerade.

Den tidigare forskningen av Redelius (2009) och Larsson et al. (2011) menar att ämnet Idrott och hälsa genomsyras av en maskulin kultur. Redelius (2009) menar att redan i grundskolan uppstår ett pojknormativt tänk där det är viktigt för pojkar att hävda sig i sport genom att konkurrera och tävla med varandra. Detta kan vara anledning till att flickor har bättre betyg än pojkar i allmänhet redan i grundskolan, med undantag från ämnet Idrott och hälsa. Larsson et al. (2011) menar att ämnet genomsyras av en heteronormativ kultur där ett maskulint manligt fysiskt beteende premieras och där flickor har en mer undanskymd roll. Allt detta kan förklaras av det genuskontrakt som Hirdman (2004) skriver om. Att dessa på tidigt stadium redan förutsagda pojknormer är en del av det genuskontrakt som finns där det på en kulturell nivå handlar om föreställningar hur relationen mellan mannen och kvinnan bör se ut.

Inom genus finns ett system av logiker och den ena var hierarkin i samhället där mannen utgör normen (Hirdman, 2004). Det man kan fråga sig inom skolan i Sveriges grundskola och gymnasium är om hierarkin endast råder inom ämnet Idrott och hälsa där pojkar har ett högre medelbetyg än flickorna (Redelius, 2009). I ämnet idrott och hälsa får pojkarna glänsa då det premieras ett fysiskt manligt beteende som utgör normen och lektionerna ser ungefär ut som de alltid har gjort enligt (Larsson et al. 2011). I övriga ämnen glänser flickorna numera och har lika eller högre medelbetyg än pojkarna i både grundskola och gymnasiet enligt flera studier (Jalmert, 2007; Marmeleira et al., 2020; Quennerstedt et al., 2008; Redelius, 2009; Utbildningsdepartementet, 2004; Wikström, 2005).

(36)

30

7.2 Metoddiskussion

Studien undersöker en hel population på riksnivå år för år och därmed behövs inget stickprov. Om ett stickprov hade använts skulle det kunna pröva hypotesen om flickorna ett givet år har mer MVG/A. I ett stickprov bör det inte inkluderas mer än 10% av populationen (Hassmén & Hassmén, 2008). Men det går att formulera statistiska frågeställningar. Exempelvis, vad är sannolikheten att få en given skillnad mellan antal flickor och pojkar som fått F ett givet år, om det inte finns någon skillnad mellan pojkar och flickors betyg (noll-hypotesen).

Mothypotesen bör vara tvåsidig (då den data som används redan finns). I det fallet ses alltså F/Ej F som en binomialfördelad stokastisk variabel. Ett z-test används då för två

proportioner. Under Lgy11 har pojkarna gått om flickorna i antal elever per år. Vad resultaten säger och hur vi ska tolka det blir svårt utan att veta mer ingående fakta. All data som finns tillgänglig hos Skolverket (2020a) har förts in i Excel och det har utformats olika figurer och tabeller för att redovisa ett tydligt resultat. Om vi skulle ha gjort en större undersökning hade vi tittat på alla betyg IG, G, VG och MVG i Lpf94 och jämfört med de nya slutbetygen F, E, D, C, B och A i Lgy11. Det är fler betygssteg i den nya läroplanen Lgy11 jämfört med Lpf94 vilket gör att det inte går att jämföra de olika läroplanerna fullt ut.

I Lpf94 gick alla elever Matematik A oavsett programinriktning. I den nya läroplanen Lgy11 finns det tre olika matematikkurser kurser som motsvarar Matematik A. Matematik 1a går alla yrkesprogram. Matematik 1b är för ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. Matematik 1c är för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. De har olika svårighetsgrad där 1c är svårast och därför kan vi inte jämföra det helt fullt ut med Matematik A i Lpf94 och därför inte helt tillförlitliga (Skolverket, 2020b). När det gäller att jämföra de olika årskullarna och pojkar och flickor ses de exakta svaren år för år. Det skiljer mycket mellan de olika

årskullarna, eleverna, omsättning av lärare, förändrade betygssystem m.m. Det kan ses i och med införandet av den nya läroplanen Lgy11, då andel högsta betyg sjönk drastiskt enligt resultaten i denna studie.

(37)

31

7.3 Slutsats

Utifrån studiens resultat samt diskussion kan fastslås att den tidigare forskningen har pekat på att det är flickor som har de bättre betygen i grundskolan enligt Redelius (2009), men att inom ämnet Idrott och hälsa så har det till största delen varit pojkar som haft det bästa betygen. De elever som fått slutbetyg från och med läsåret 1996/1997 till 2012/2013 under Lpf94 kan urskiljas att detta även stämmer in på gymnasiet, då det är högre procentandelar pojkar som fått slutbetyget MVG än flickorna. Däremot kan det fastställas att när den senaste läroplanen Lgy11 tillkom och de första eleverna fick slutbetyget från den under läsåret 2013/2014 kan det ses att det inte längre är lika stor procentuell skillnad mellan pojkar och flickor som får slutbetyget A. Pojkar har dock fortfarande en större procentenhet som får det högsta betyget men att skillnaden inte är lika uppenbar längre som förut. Under Lpf94 var det till en början fler pojkar som hade slutbetyget IG än flickor, men detta ändrades under läsåret 2000/2001 till 2007/2007 och därefter har det återigen varit fler pojkar som fått slutbetyget IG. Det är även större andel pojkar som får slutbetyget F i förhållande till flickor i Lgy11. Överlag syns inte samma trend i ämnet Idrott och hälsa som till exempel i Matematik, där det i större omfattning skiftar mellan pojkar och flickor som får högst samt lägst slutbetyg från läsår till läsår.

Resultatet i förhållande till den teori som studien bygger på kan tolkas som att det

genuskontrakt som har funnits har förändrats över tid och att det blir extra tydligt i och med Lgy11. De föreställningar som tidigare existerat att ämnet Idrott och hälsa har varit ett ämne för pojkar har börjat neutraliseras, då det nästan är lika många flickor som uppnår det högsta betygen som pojkar, men då det är fler pojkar som inte uppnår ett godkänt betyg i ämnet än flickor. Därför kan man säga att de normer som tidigare varit självklara inom ämnet börjar suddas ut och formateras om till nya normer. Med de förändringar som skett under perioden läsåret 1996/1997 till 2018/2019 går det snarare fastslå att inom en snar framtid kommer även flickorna ha bättre slutbetyg i ämnet Idrott och hälsa än pojkarna. Denna tolkning är baserat på nutidens studieresultat vilket kan öppna dörren för ytterligare forskning i framtiden för att kunna se om denna teoretiska trend håller i sig eller inte. Med det resultat som studien har kommit fram till går det att konstatera att den hypotes som fanns delvis stämmer. Det är fortfarande fler pojkar än flickor som får det högsta slutbetyget i ämnet Idrott och hälsa. Däremot stämmer det inte att det är färre pojkar som får ett underkänt slutbetyg än flickor.