• No results found

Gymnasieelvers upplevelser av momentet bollspel samt deras uppfattning om hur de bedöms i momentet : En kvalitativ studie på gymnasieelever

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Gymnasieelvers upplevelser av momentet bollspel samt deras uppfattning om hur de bedöms i momentet : En kvalitativ studie på gymnasieelever"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Gymnasieelevers upplevelser av

momentet bollspel samt deras

uppfattning om hur de bedöms i

momentet

- En kvalitativ studie på gymnasieelever

Alida Skretting och Erica Iderstål

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete avancerad nivå 126:2020

Gymnastik och Idrottshögskolan 2016 - 2021

Handledare: Sandra Jederud

Examinator: Sigmund Loland

(2)

2 Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av bollspel som moment i ämnet Idrott och hälsa, samt undersöka elevernas uppfattning om hur de bedöms inom momentet. Utifrån syftet skapades frågeställningar för att besvara studiens syfte.

● Hur upplever elever på gymnasiet momentet bollspel i ämnet Idrott och hälsa? ● Vad har elever för uppfattning om hur de bedöms i momentet bollspel?

Metod

I studien har kvalitativt tillvägagångssätt använts, sju personer har intervjuats genom en semistrukturerad intervjumetod. Urvalet plockades ut av en kontakt till en av författarna. Deltagarna var gymnasieelever som studerar sitt första år och läser kursen Idrott och hälsa 1. För analys av resultatet har Kasam och Bourdieus teori använts.

Resultat

Gymnasieelevernas upplevelse av momentet bollspel visade sig vara mestadels positiv, eleverna uppskattade momentet och tyckte det var roligt med bollspel. Dock upplevde några elever att innebandy inte var lika roligt och även lite obehagligt, det framkom även att det kan bli en segregering mellan könen inom vissa bollspelsmoment. Eleverna uppfattar att

bedömningen sker på hur de kan samarbeta och hur de pratar med och till varandra på lektionerna.

Slutsats

Det som undersöktes i denna studie visade att de flesta elever tycker bollspel är ett roligt moment men vissa bollspel kan vara obehagliga. De allra flesta elever uppfattar att de blir bedömda gällande hur de samarbetar och hur de pratar till varandra och även med varandra i momentet bollspel, vilket inte kan kopplas till vad som står i läroplanen för gymnasiet gällande bedömning.

(3)

3

Students´ Perception of Assessment in

Ball Games and Their Experiences of

Ballgame Activities

- A Qualitative Study of High School Students

Alida Skretting och Erica Iderstål

THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT AND HEALTH SCIENCES

Master Degree Project 126:2020

Teacher Education Program 2016 - 2021

Supervisor: Sandra Jederud

Examiner: Sigmund Loland

(4)

4

Abstract

Aim and research questions

The purpose of this study is to investigate high school students' experiences of ballgames as an element in the subject of sports and health, and their perception of how they are assessed in this activity. Based on the aim, the following research questions were created to answer the aim of the study.

● In what way do students in high school perceive ballgames in the subject Physical

Education?

In what way do students perceive that they are assessed in the specific activity ballgames?

Method

A qualitative approach was used in this study, seven students were interviewed through a semi-structured interview method, the sample for this study was picked through a contact to one of the writers of this essay. The participants were upper secondary students studying their first year and had Sports and Health 1 as a subject in their curriculum. Kasam and Bourdieu were the theoretical frameworks that was used to analyze the interviews.

Results

The student’s experiences of ballgames as an element in Sports and Health education turned out to be mostly positive, they appreciated the activity and thought that it was fun. However, some students said that they felt that floor ball was not as fun as other ballgames and even a little uncomfortable. Other results that can be seen that segregation can arise between the sexes in certain ballgame activities. The students believe that the assessment is based on how they can collaborate with each other and how they act linguistically in the lessons.

Conclusion

What was examined in this study showed that most of the students thought that ballgames as an activity during lessons is fun but that some ballgames can be uncomfortable. The vast majority of students perceive that they are assessed on how they cooperate and act

(5)

5

linguistically in the activity ballgames which cannot be linked to the content of the curriculum for upper secondary school regarding how students should be assessed.

(6)

6

Innehållsförteckning

Sammanfattning 2 1 Inledning 8 2 Kunskapsöversikt 9 2.1 Aspekter av problemområde 9 2.2 Aktuellt forskningsläge 10

2.2.1 Bollspel är vanligt och populärt 10

2.2.2 Elevers upplevelser av olika aktiviteter 11

2.2.3 Bedömning i Idrott- och hälsa 12

2.2.4 Genusskillnader inom tävlingsmomentet 13

2.3 Teoretiska utgångspunkter 14

2.3.1 Kasam 14

2.3.2 Begriplighet 15

2.3.3 Hanterbarhet 15

2.3.4 Meningsfullhet 15

2.4 Habitus, som teoretisk utgångspunkt 16

2.4.1 Habitus 16

2.4.2 Smak 17

2.4.3 Fält 17

2.4.4 Kapital 17

3 Syfte och frågeställningar 18

4 Metod 18

4.1 Urval 19

4.2 Tillförlitlighetsfrågor 19

4.3 Etik 20

4.4 Genomförande 20

(7)

7

5 Resultat och analys 22

5.1 Elevernas syn på momentet bollspel 22

5.1.1 Bra och mindre bra med bollspel 23

5.2 Elevernas tankar kring syftet med bollspel 25

5.3 Bedömning i momentet bollspel 26

6 Diskussion 28

6.1 Resultatdiskussion 29

6.1.1 Elevers upplevelser av momentet bollspel i Idrott- och hälsa 29 6.1.2 Elevernas uppfattning om hur de blir bedömda i momentet bollspel 32

6.2 Metoddiskussion 33

7 Slutsats och vidare forskning 35

7.1 Slutsats 35 7.2 Vidare forskning 36 Käll- och litteraturförteckning 36 Bilaga 1 Litteratursökning Bilaga 2 Missivbrev Bilaga 3 Intervjuguide

(8)

8

1 Inledning

Enligt Skolinspektionen (2018) är idag det vanligaste momentet på lektionerna i Idrott- och hälsa bollspel och bollekar, dessa moment ges större utrymme än exempelvis friluftsliv och utevistelse. Detta utvärderades redan 1992 samt även 2005 där det framkom att bollspel redan då tog stor plats i idrottsundervisningen (Londos, 2010). Användandet av momentet bollspel kan syfta till att utveckla elevernas styrka och kondition (Skolinspektionen, 2018). Dock förekommer inte momentet bollspel över huvud taget i läroplanen för gymnasieskolan från 2011, trots det är bollspel en central del av innehållet i idrottsundervisningen. Fotboll, basket och handboll är populära sporter utanför skolan och många elever utför aktiviteterna på sin fritid, vilket kan vara en anledning till att bollspel är en central del av innehållet i

idrottsundervisningen (Lara-Sánchezi et al., 2010).

Elever upplevs ha svårt att förklara ämnets innehåll och hur deras kunskaper i ämnet Idrott- och hälsa ska bedömas. Undervisningen har i många fall en svag koppling till ämnets syfte och de förmågor som eleverna bör utveckla, vilket gör att eleverna har svårt att förstå hur deras prestationer bedöms och kan hindra elevernas vidare intresse av rörelseaktiviteter. Syftet med ämnet är att elever ska utveckla ett intresse för fysiska aktiviteter utifrån sina behov och bidra till en livslång positiv inställning till fysisk aktivitet. Vidare ska

undervisningen bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter, undervisningen ska bidra till att eleverna får utveckla förmågan att anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov, syften och mål (Skolinspektionen, 2018). Ett problem som kan uppstå under lektioner i ämnet Idrott- och hälsa, speciellt under momentet bollspel där det förekommer tävlingsmoment, är att elever upplever obehag. Tävlingsmomentet på lektionerna inkluderar elever till en gemenskap inom klassen men också exkluderar och leder till utanförskap, vilket leder till att vissa elever känner sig utanför (Alsarve, Jakobsson & Helgesson, 2017). Problematiken gällande inkludering i bollspel kan kopplas till

Skolinspektionen (2018) där de förklarar att några elever väljer att gå åt sidan och blir då åsidosatta, det på grund av vissa aktiviteter där det krävs att alla i gruppen har en jämn nivå

(9)

9

vilket gör att dessa moment som bollspel blir extra jobbiga för somliga elever som inte når upp till övriga gruppens nivå. Att alla i klassen inte har samma nivå av kunskap och

erfarenhet inom området kan bero på vana eller ovana inom aktiviteten eller elevernas fysiska förmåga och utveckling.

För att eleverna ska ha möjligheten att uppnå de mål de skall inom t.ex. Idrott- och hälsa, är det upp till läraren att genom kunskapskrav, kursplanen och det centrala innehållet forma lektioner som bidrar till elevernas lärande. Det som skiljer många lärare åt är hur de bedömer eleverna, en del lärare använder sig av beep-test, måttband och klocka som kriterier till bedömningen av eleverna medan andra ser ämnet som ett reflekterande hälsoämne och bedömer eleverna därefter. Däremot tror många elever bland annat att närvaro och att vara positiv väger in stort för att kunna uppnå ett högt betyg i ämnet Idrott- och hälsa (Redelius, 2008).

2 Kunskapsöversikt

2.1 Aspekter av problemområde

Skolinspektionen (2018) publicerade en rapport om Idrott- och hälsa, där bland annat fokus låg på bollspel, de påvisar att bollspel och bollekar upptar ett utrymme som i några fall uppfattas som för stort. Inom bollspel och bollekar uppkommer ofta ett tävlingsmoment, när dessa aktiviteter utförs kan en problematik skapas gällande hur lag ska delas in exempelvis vilka elever som ska ingå i vilket lag eller om pojkar och flickor ska delas in i homogena eller heterogena lag. Problematiken förekommer inte på samma sätt i andra moment än just där tävlingsaspekten framkommer. Bollspelsaktiviteterna och tävlingsmomenten kan även orsaka att vissa elever drar sig undan och väljer att inte delta i undervisningen.

I det centrala innehållet eller kursplanen för gymnasiet förekommer inte momentet bollspel. Enligt Skolinspektionen (2018) ska de fysiska aktiviteterna kopplas till kunskapskraven och de förmågor som nämns i kursplanen. I kursen Idrott- och hälsa 1 för gymnasiet står det att “eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra olika aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan samt att eleven ska visa i utövandet av idrott, hänsyn till sin och andras säkerhet.” (Skolverket, 2011)Beroende på vilken lärare och vilken bakgrund läraren har, kan kunskapskraven vara en tolkningsfråga och därmed formas olika innehåll på lektionerna i

(10)

10

ämnet Skolinspektionen (2018). Då syftet med Idrott- och hälsa på gymnasiet är att utveckla sin kroppsliga förmåga och hitta nytt intresse för en sport eller utvecklas i olika

rörelseaktiviteter måste det finnas en balans på innehållet (Skolverket, 2011).

En utvärdering som gjordes i Sverige av Fagrell, Larsson & Redelius (2011) visade att fler pojkar än flickor är aktiva på Idrott- och hälsa lektionerna. Det gjordes en studie om flickors bristande aktivitet under lektionerna inom Idrott- och hälsa, där de observerade

idrottslektioner samt genomförde intervjuer med läraren och elever. Idrott- och hälsa är ett väldigt utsatt ämne där den fysiska förmågan behöver vara en tillgång för att välkomnas i spelet, om den fysiska förmågan inte är tillräcklig och ses som ett hinder kan individens deltagande begränsas. Under utvärderingen gjordes även en jämförelse mellan könen där det framkom att ämnet Idrott- och hälsa är ett “pojkaktigt” ämne. Pojkar indikerade oftare än flickor att de var nöjda med sina prestationer under idrottslektionerna. Det framkom även att pojkar var mer delaktiga i tävlingsidrott på fritiden än vad flickor var, och att pojkarna uppskattade momentet bollspel mer än vad flickor gör under lektionerna. De mindre

kompetenta eleverna, vare sig det var flickor eller pojkar, valde att hålla sig undan då det är naturligt att pojkar tar över spelrummet (Fagrell, Larsson & Redelius, 2011).

2.2 Aktuellt forskningsläge

2.2.1 Bollspel är vanligt och populärt

Aktiviteter med boll och olika former av bollspel är vanligt och även populärt bland barn och ungdomar i skolan på Idrott- och hälsa lektionerna, det har visat sig tydligt genom olika forskningsresultat och utvärderingar av ämnet Idrott- och hälsa. Bollspel stod år 2001 för cirka 35% av undervisningen i ämnet Idrott- och hälsa i årskurs nio (Sandahl, 2004). De klassiska sporterna som ingår inom ramen bollspel är bland annat fotboll, basket, handboll och volleyboll (Lara-Sánchezi et al., 2010). Syftet med Idrott- och hälsa på gymnasiet är att skapa en lärprocess för eleverna då de ska lära sig goda rörelseaktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan samt att undervisningen ska motverka det som anses vara manligt och kvinnligt (Skolverket, 2011). Detta kan göra att lektionerna snarare blir en prestation än en pedagogisk uppgift, vilket syftet ska vara under Idrott- och hälsa lektionerna. I artikeln tas det upp ett utbud om icke-traditionella aktiviteter som lacrosse och spiribal, dessa och andra

(11)

11

bollspel uppvisar fysiska, psykiska och sociala fördelar som leder till inkludering. Aktiviteter som dessa kan göra idrottslektionerna mer attraktiva och motiverande för lärandeprocessen (Lara-Sánchezi et al., 2010).

Redelius (2004) undersökte vilken aktivitet pojkar och flickor uppskattade mest på Idrott- och hälsa lektionerna, det framkom att 67% av 310 pojkar och 46% av 328 flickor ansåg att bollspel är en av de roligaste aktiviteterna. Vad som avgör innehållet, enligt Londos (2010), på Idrott- och hälsa lektionerna kan bero på lärarnas eget fritidsintresse, om bollspel är ett stort intresse hos läraren kommer det möjligtvis vara en stor del av lektionerna som bedrivs i skolan. Är läraren istället mer intresserad av dans är det momentet dans som ges större utrymme. Idrottskapitalet växlas direkt in och påverkar idrottsundervisningen. Läraren kan även ha nytta sitt eget intresse av vissa bollsporter och då bilda socialt nätverk med de elever som är intresserade av samma bollsporter. Vissa elever har svårt att ta hänsyn till svagare elever när det utövas bollspel på lektionen. Att då få de svagare och de mer krävande eleverna (i detta fall var det pojkarna) att samarbeta och spela tillsammans är utmanande för lärarna (Londos, 2010).

2.2.2 Elevers upplevelser av olika aktiviteter

Quennerstedt och Casey (2015) intervjuade elever gällande deras upplevelser av olika

aktiviteter under en specifik idrottslektion. På denna lektion utövades rugby, eleverna delades in i så könsneutrala lag som möjligt, men pojkarna blev genast “spelare” och blev placerade utifrån deras hierarki och spelförmåga, vilket beskrivs i denna artikel som “toppgrupp” och “bottengrupp”. Upplevelsen som eleverna tar med sig från idrottslektionen ska vara så pass givande att lärandet kan tas med i framtiden för långvarig fysisk aktivitet. En del pojkar som genomförde den specifika lektionen upplevde det som att lagspelet som utfördes på lektionen hade mycket större betydelse än lärandet om själva sporten och att utveckla sin personliga förmåga. De tyckte det handlade om vilket lag man var i och om man vann eller inte. En annan elev kände sig nöjd med rugbylektionen samt kände sig tillfreds med aktiviteten, han menade också att de bästa minnena var när laget han var med i vann (Casey & Quannerstedt, 2015).

Maivorsdotter & Lundvall (2009) menar att elevers vana eller ovana för aktiviteten har olika betydelse för individer. Är man ovan i en sport kan man känna sig osäker medan om man har

(12)

12

en större vana kan man då istället få en känsla av att lektionen inte är tillräckligt givande. Det betyder därmed att både erfarenhet och bristande erfarenhet kan ha en negativ inverkan på lärandet för eleverna. En utmaning för den mer erfarne spelaren kan vara att fördela spelet på sig vis att alla klasskamrater känner att de får vara delaktiga och involverade. När

Skolinspektionen (2018) gjorde en undersökning gällande bollspel, nämns det att elever kan uppleva obehag på grund av bollspelsaktiviteterna och även på grund av vissa andra elever i klassen.

2.2.3 Bedömning i Idrott- och hälsa

Idrottsundervisningen behöver inte bedrivas likadant över hela landet men måste hålla sig till kursplanens innehåll för att eleverna ska kunna bedömas på ett likvärdigt sätt. Det har riktats kritik mot den svenska lärarutbildningen då färdigutbildade lärare inte fått tillgång till en bred kunskap om betygsättning. Då betygsättning är en viktig del bör den ingå i en

undervisningsprocesssom innebär att det ständigt ska ges information till läraren om hur elevens utveckling artar sig (Annerstedt, 2002).

Det har framkommit enligt Redelius (2008) att betyg påverkar elevers självkänsla avsevärt och är ett kvitto gällande om de presterat som förväntat eller ej. Honhar gjort en

undersökning på ett flertal elever, i detta fall elever i skolår nio, där fick eleverna fundera över vad deras uppfattning är för att nå ett högt betyg i Idrott- och hälsa.Eleverna skulle själva skriva ned tre saker som de tror har stor betydelse till att uppnå ett högt betyg. Resultatet visade på att majoriteten av deltagarna hade svarat att delta aktivt, att göra sitt bästa, att vara positiv och att ha rätt kroppslig och idrottslig förmåga var de största bidragande faktorerna för att kunna uppnå ett högt betyg (Redelius, 2008).

Forskning visar i Sverige att ämnet idrott och hälsa lider av brister på tydlighet om ämnets syfte, speciellt det pedagogiska syftet skriver Redelius, Quennerstedt & Öhman (2015), de beskriver även att det kan kopplas till flera andra länder där forskare har uppmärksammat ämnets olika och ofta luddiga syfte och mål. I Sverige har vi ett mål- och resultatinriktat utbildningssystem, där bör en starkare vikt ligga på vad eleverna lär sig samt deras

kunskapsnivå i relation till de målen som är angivna. Tydligheterna kring mål och lärandemål verkar ofta bero på vilken typ av aktivitet som genomförs på lektionerna. Inom bollspel

(13)

13

verkar det mycket svårare att kommunicera om mål och lärandemål än de moment som involverar t.ex. dans. Den logiken som dominerar mest när det handlar om bollspel är mestadels konkurrens i syftet att det blir rangordning inom gruppen. Det råder osäkerhet om vad logiken ska vara när det handlar om bollspel, det är svårt att kommunicera mål och lärandemål. Bollspel är med andra ord inte ett självklart moment att relatera till när det handlar om vad elever ska lära sig. När lärare tydligt formulerar målen verkar eleverna ha en mer förståelse för vad de förväntas lära sig på lektionerna. Därför blir motsatsen uppenbar, om målen inte är tydliga och klargörs för eleverna har de svårt att veta vad de ska lära sig och vad de förväntas kunna. Tydliga mål verkar alltså hjälpa elever att förstå vad undervisningen kommer att handla om. Språket och förklaringar av momentet skapar mening om

bedömningen för eleverna vilket gör det möjligt för dem att relatera till olika aspekter av Idrott- och hälsa. Ett exempel på tydliga mål är att lärare använder sig av bedömningsmatriser (Redelius et al., 2015).

Syftet med bedömningsmatriser är enligt Lundahl (2011) att det ska tydliggöras för elev och lärare vad som skall läras ut av läraren samt vad eleven ska lära sig. Bedömningsmatrisens syfte blir att ge läraren ett verktyg för att kunna systematisera kunskapskraven. Eleverna får genom matrisen en tydlig uppfattning om uppgiftens eller lektionens innehåll, hur eleverna ska arbeta med innehållet och hur de kommer att bedömas.

2.2.4 Genusskillnader inom tävlingsmomentet

Gällande skillnader mellan pojkar och flickorna under Idrott- och hälsa lektionerna så vågar flickor ta mer och större plats när pojkar är en minoritet av deltagarna under lektionerna. Skillnaden mellan könen görs synlig för gruppen eller klassen i detta fall och existerar både inne i idrottshallen och även utanför den. Tävlingsmoment under lektioner i ämnet Idrott- och hälsa ger möjlighet för elever att ta plats och skapa en intern maktordning vilket kan vara att exempelvis de som är vana inom en aktivitet sätts högre i maktordningen i klassen och gestaltas som ledare. Maktstruktur kan uppstå genom olika tävlingsmoment, lärare och elever är idag så vana vid maktstrukturen att pojkar ofta upplever någon form av hot mot sin

manlighet när undervisningen innehåller moment som de anser är mer “feminina”. Inom studien av Alsarve et al (2017) gjordes observationer där resultatet visade på att pojkar överlag tog mer plats och utrymme under lektionerna och generellt var mer aktiva även under

(14)

14

de inaktiva momenten som exempelvis genomgångar eller instruktioner. Ett annat mönster som uppdagades under observationen var att flickorna plikttroget utförde de tillsagda övningarna tills att läraren bad dem sluta medan pojkarna visade en annan inställning.

Pojkarna uppvisade en högre ljudnivå och vid momentet bollspel var de mer tävlingsinriktade (Alsarve et al., 2017).

Jämställdhetsfrågan i skolan och i ämnet Idrott- och hälsa är en stående diskussion i både Sverige men även internationellt och står fortfarande högt i fokus hos många individer. En undersökning som gjorts i Grekland visar på att ojämlikheterna mellan könen är mindre idag än för några år sedan, men trots detta upplevs ändå stereotypa åsikter och skiljaktigheter mellan könen. Undersökningen började med att fråga vad eleverna tycker om Idrott- och hälsa, där 96,6 % svarade att de är positiva till det. En skillnad som framstod mellan pojkar och flickor var dock att pojkar gillar mer att visa upp sin styrka och förmåga genom olika sporter gentemot vad flickor gjorde. Eleverna upplevde att det fanns en viss skillnad mellan pojkar och flickor (Zaravigka & Pantazis, 2012). Enligt Crozier et al. (2019) väljer vissa elever att dra sig undan och blir åsidosatta, det kan bero på den anatomiska skillnaden mellan eleverna. Pojkarna kan bli mer dominerande än vad flickorna är och då väljer ofta flickorna att gå åt sidan.

2.3 Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska utgångspunkterna som denna artikel utgår ifrån är Kasam, känsla av

sammanhang, och Pierre Bourdieus teori om habitus. Dessa teoretiska ramverk har valts då Kasam kan tillämpas i studien för att belysa elevernas känsla av sammanhang kopplat till momentet bollspel i ämnet Idrott- och hälsa. Bourdieus teori om habitus, smak och kapital kan tillämpas i studien och belysas genom elevers tidigare upplevda erfarenheter och hur de ser på och känner kring bollspel.

2.3.1 Kasam

En teoretisk modell som visar på betydelse av sammanhang och för att uppnå känslan av sammanhang i livet kallas Kasam. Det vi genomför ska vara begripligt för oss, vi ska tro att vi kan hantera dessa situationer samt att vi ska känna engagemang och ha intresse för

(15)

15

samspelar med varandra. Som lärare är det viktigt att fundera kring dessa begrepp och

organisera undervisningen utifrån Kasam, vilket gör att lektionen blir begriplig, hanterbar och meningsfull för eleverna (Antonovsky, 2005).

2.3.2 Begriplighet

Begriplighet handlar om att individen ska uppleva att händelser eller situationer, både yttre

och inre är konkreta, gripbara och ordnade eller strukturerade istället för obegripliga och planlösa. För att skapa begriplighet behöver individens tidigare erfarenheter vara

sammanhängande och strukturerade, det kan handla om att lärare förklarar och ger uttryck för vad undervisningen och de olika momenten innehåller, vad de går ut på och vad som

förväntas av eleven. Misslyckande kan individen känna, men om de känner att situationen är begriplig, kan de ändå känna att den är åtkomlig (Antonovsky, 2005).

“Vad” och ”varför” är frågeställningar som kan associeras till begreppet begriplighet, vilket innebär att läraren behöver fundera och ta ställning till vad som ska göras på lektionen och varför just detta innehåll i lektionen genomförs (Antonovsky, 2005).

2.3.3 Hanterbarhet

Hanterbarhet innebär att man har tillgång till resurser, egna eller andras, som man kan lita på.

Man bör ha resurser för att möta de krav och eventuella utmaningar som existerar i den situationen man befinner sig i. Dessa resurser kan vara redskap eller föremål, men även sociala relationer, kunskap eller kognitiv förmåga. Kopplat till undervisningen i skolan kan det vara att läraren försöker göra det möjligt för eleverna att hantera sina egna resurser och kroppsliga kunnande och även att eleverna har tillgång till rätt utrustning för att kunna delta i undervisningen. För att känna en hög hanterbarhet får individer det genom erfarenheter som balanserar de olika resurser man har tillgång till och de krav som ställs (Antonovsky, 2005). 2.3.4 Meningsfullhet

Den tredje och sista komponenten i Kasam är meningsfullhet, den formas av de erfarenheter man samlat på sig under livet och även präglas till en del av eget inflytande av situationer vi genomlevt. Meningsfullhet kännetecknas genom en positiv förväntan på livet och att de olika situationerna man möter känns utmanande. Att finna engagemang i situationer och vikten av att vara delaktig är något som är viktigt i känsla av sammanhang. En lärare behöver då ha en

(16)

16

förmåga att skapa engagerande, lustfyllda och utmanande läraktiviteter för eleverna, även i aktiviteter som inte alltid anses vara populära. Även om eleverna visar på negativitet kring den valda aktiviteten är detta viktigt för elevernas möjligheter till lärande. För elever kan aktiviteten bli meningsfull om de känner att de vågar utföra aktiviteten (Antonovsky, 2005).

2.4 Habitus, som teoretisk utgångspunkt

2.4.1 Habitus

Engström (2014) tar upp att varje individ har en känsla gällande vad som är passande, intressant och smakfullt när det gäller upplevelser av olika kroppsövningar och vad syftet är med kroppsövningarna exempelvis när man ska tävla, anstränga sig eller bara ha roligt i stunden. Individen, i detta fall elevens, tidigare erfarenhet och föreställningar har stor betydelse för hur hen kommer agera. Vidare förklaras det att individens sätt att agera oftast sker med automatik som är formad av gjorda erfarenheter och en känsla för praktiken. Det kan då kännas naturligt för en individ medan det kan känns onaturligt eller oförståeligt för en annan som har en annan habitus. Det kan vara allt från sociala aktiviteter, hur man talar och gestikulerar. Då habitus är något som sitter djupt rotad och är en känsla som är svår att radera kan det bli avgörande hur åsikter och livsval utförs. På idrottslektionerna till exempel kan det förekomma en del kroppskontakt både inom momentet dans samt andra aktiviteter

innehållande kroppskontakt, då händer det att elever upplever en motbjudande känsla, medan andra elever accepterar det och inte har något problem med aktiviteten. Däremot kan de elever som inte har några svårigheter gällande kroppskontakt känna stort obehag när de exempelvis befinner sig i simhallen, då det är ett krav att bära badkläder på sig vilket kan kännas jobbigt (Engström, 2014).

Något som också speglar habitus är livsmiljöer och livserfarenheter, dessa kan avläsas på grupp och klassnivå, det vill säga tycken om olika saker och vad som passar en flicka respektive pojke att göra på fritiden, det kan vara social position, bostadsort eller föräldrars erfarenhet (Engström, 2014). En flicka eller pojke i övre medelklassen som har sin bostadsort på Östermalm respektive Vetlanda kan vara väldigt olika på många sätt. Habitus är svår att förändra men inte omöjlig, uppstår det en dissonans mellan habitus och den sociala

(17)

17 2.4.2 Smak

Smak är en teoretisk plattform för en analys av individens livsstilar som kommer till uttryck i smak beroende på olika idrotter, motionsformer och friluftsaktiviteter. Bourdieu menar att individens insamlade erfarenheter leder till habitus. Smak och habitus är sammankopplade men habitus är något som ligger människan nära i kropp och sinne och formas genom erfarenheter, vilket kan leda till att vi handlar och reagerar utifrån olika aktiviteter eller känslor. Vi kan också ha svårt att förstå hur olika individer kan reagera och agera på olika sätt under exempelvis idrottslektionerna då olika erfarenheter speglar olika personer (Engström, 2014). Det är för att vi har olika smak och det är just smaken som ligger till grund för alla livsstilar. Det kan vara så att klädstil hänger ihop med valet av musikstil, tillsammans bildar individens smak den man är eller vill vara. Smaken visar på vilken klass vi tillhör och även på individens personlighet och identitet. Smakerna kan värderas olika, vissa tycker att en

målning är vacker medan andra tycker något helt annat om den målningen (Gripsrud, 2011). En viss smak som definierar en specifik grupp kan vara avsmak för andra grupper (Bourdieu, 1994).

2.4.3 Fält

Fält motsvarar det sociala rummet, det kan förstås som ett faktum med både fysisk och mental betydelse. Fälten har en egen specifik logik med egna lagar och normer (Bourdieu, 1994). I dessa fält har individer olika positioner. Fältets struktur påverkas av hur relationerna och dynamiken i fältet är. Dynamiken i fältet kan förändras och det beror på hur relationerna mellan positionerna förändras (Miegel & Johansson, 2002). Man måste skaffa sig kunskap om egenskaper som är relevanta för att kunna orientera sig inom fältet (Bourdieu, 1994). Det utspelar sig en kamp inom varje fält vilken kan ske i olika former, bland annat språket och betyg används som positioneringsapparat. Är man ny i fältet till exempel ny i en skola menar Bourdieu (1997) att man ska anpassa sig utifrån fältets principer.

2.4.4 Kapital

Vad du har med dig, vad du kan och vad du har lärt dig utgör ditt kapital. Det finns

ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital (Hunter, Smith, & Emerald, 2015). Människor delas in i olika grupper beroende på de kapital som individerna har, dessa grupper hamnar sedan i olika fält. Vad individen hamnar i för relation med andra i sociala sammanhang utgörs av vilka materiella ting och sociala tillgångar individen har (Carlhed, 2011). Det sociala kapitalet

(18)

18

är ett kontaktnät, vilket exempelvis kan vara familj eller skolkamrater, det vill säga de personer du har omkring dig i alla olika fält. Det fysiska kapitalet är en del av det kulturella kapitalet, och det kan vara individers utseende eller individens fysiska kapacitet, ett exempel på det fysiska kapitalet är individens form och vikt samt individens fysiska förmåga. Det ekonomiska kapitalet handlar om pengar och att ha en bra ekonomi (Hunter et al., 2015).

3 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever erfar kring bollspel som moment i ämnet Idrott- och hälsa samt hur de tror att läraren bedömer dem i detta moment. Utifrån syftet skapades följande frågeställningar för att besvara studiens syfte.

● Hur upplever elever på gymnasiet momentet bollspel i ämnet Idrott- och hälsa? ● Vad har elever för uppfattning om hur de bedöms i momentet bollspel?

4 Metod

I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats för att besvara de befintliga

frågeställningarna, fördelen med användningen av en kvalitativ metod är att man får en djupare förståelse om elevernas upplevelser och uppfattningar. Semistrukturerad

intervjumetod valdes för att bidra till resonerande svar inom förutbestämda ramar som är i enlighet med Hassmén & Hassmén (2008), frågorna var därför bestämda genom en

intervjuguide som utgick som mall och var samma till alla intervjuer. Enligt Hassmén & Hassmén (2008) bör frågorna vara öppna, vilket tillät intervjupersonerna att fundera och resonera kring sina svar. Genom att en intervjuguide utformades kunde vi säkerhetsställa att intervjuns struktur upprätthållits. Intervjuguiden användes som ett manus och intervjufrågorna skapades utifrån studiens frågeställningar. Frågorna delades in i frågeområden, där respektive frågeställning kopplades till ett frågeområde. Frågeområdena inleddes med öppnare frågor och utvecklades vidare till mer djupgående och specifika frågor, vilket kallas för tratt-teknik enligt Patel & Davidsson (2011). En pilotintervju genomfördes av intervjuguiden för att säkerställa att den besvarade studiens frågeställningar vilket är i enlighet med Hassmén & Hassmén (2008), pilotstudien genomfördes på den första intervjupersonen vilket resulterade i att fler följdfrågor lades till i intervjuguiden. Pilotintervjun på intervjuperson 1 kunde trots

(19)

19

detta användas i studien och behövde inte uteslutas då svaren ansågs tillräckliga för att besvara studiens frågeställningar.

4.1 Urval

Författarna till studien har använt sig av en kontakt för att få tag på deltagarna. Denna kontakt valde ut urvalet till studien, kontakten valde elever som hen ansåg lämpliga för denna studie. Kontakten gjorde ett urval bland sju elever som alla tackade ja. Författarens kontakt

informerade de utvalda deltagarna om studiens syfte, författarna kontaktade sedan deltagarna via mejl och därefter godkände intervjupersonerna deltagandet i studien. Ett kriterium för att få delta i studien var att intervjupersonerna ska ha Idrott- och hälsa 1 i skolan och gå på gymnasiet. Totalt var det sju gymnasieelever som intervjuades, fem elever gick på samma skola medan två elever gick på en annan skola, fast i samma stad, i Mellansverige.

4.2 Tillförlitlighetsfrågor

Validitet i denna kvalitativa studie handlar om giltighet i studien. Validiteten följer hela

forskningsprocessen, för att försäkra att det blir en valid studie (Kvale & Brinkman, 2014). De teoretiska utgångspunkterna som används i studien stärker studiens validitet. Kasam kan synliggöra elevernas känsla av sammanhang kopplat till momentet bollspel genom de tre begreppen, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Även Bourdieus teori om habitus, smak och kapital synliggör elevers tidigare erfarenheter och hur de ser på och känner kring momentet bollspel.

I forskning handlar reliabilitet om hur forskningsresultatet kan reproduceras vid ett annat tillfälle av andra forskare. Inom kvalitativ metod som i detta fall är intervjuer kan det exempelvis vara att deltagarna ger olika svar till olika intervjuledare. Att alla frågor var formade på samma sätt stärkte reliabiliteten, en intervjuguide skapades där frågorna skrevs ner (Kvale & Brinkman, 2014). Vidare var det viktigt i databearbetningen att ta hänsyn till hur transkriberingen genomfördes av intervjuerna enligt Hassmén & Hassmén (2008). För att få så noggranna transkriberingar som möjligt genomförde samma författare både intervju och transkribering, för att säkerhetsställa att inget missförstås.

(20)

20

4.3 Etik

Vad det gäller de etiska aspekterna så informerades deltagarna om intervjuns upplägg och att intervjun skulle spelas in. Enligt Hassmén & Hassmén (2008) är det viktigt att de även fick information om att deltagandet kunde avbrytas när som helst, samt att om det skulle

uppkomma frågor var det bara att ställa dem när som helst under intervjuprocessen. Intervjuerna utfördes i likhet med Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav. Vid varje

intervjutillfälle delgavs informationskravet, då blev deltagarna informerade om studiens syfte och hur det insamlade materialet skulle användas i studien. Deltagarna upplystes även om att deltagandet var frivilligt och de fick därmed avbryta sitt deltagande om de ville.

Samtyckeskravet innebar att alla deltagare gav sitt samtycke om att delta på intervjun.

Det finns ytterligare två krav att ta hänsyn till, konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om deltagarna ska hållas hemliga och informationen som kommer fram genom intervjun ska inte föras vidare utanför denna forskning. Nyttjandekravet innebär att materialet som samlats in endast får användas för forskningsändamål, alltså att det insamlade materialet får inte utlånas för annat bruk eller andra syften som inte är vetenskapliga (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie informerades deltagarna både i missivbrevet och under intervjuerna om dessa krav.

Det skickades ut ett missivbrev till elevernas målsmän för att informera om

intervjupersonernas rättigheter samt vad syftet med studien är. Deltagarna var över 15 år vilket gjorde att de fick själva bestämma om de ville delta eller inte, eleverna valde därför om de ville delta, avstå från frågor eller avbryta medverkan.

4.4 Genomförande

Kontakten med intervjupersonerna och deras vårdnadshavare har skett via mejl, deltagarna och vårdnadshavare fick ett missivbrev utskickat som innehöll information om studien samt deltagarnas rättigheter. När beslut gällande vilka intervjupersoner som ämnat delta fanns bestämdes tid och plats, en intervju skedde via Zoom och resten genomfördes via telefon, de deltagarna upplevde det som bekvämast. För att ge respondenterna den bästa möjliga chans att ge informationsrik och djup data var det viktigt att de kände sig trygga och bekväma under intervjun (Hassmén & Hassmén, 2008), vilket gjordes genom att respondenterna själva fick välja ut en lämplig miljö och plats att befinna sig på. Intervjuerna inleddes med kort

(21)

21

information om syftet med denna undersökning som de även hade fått information om innan i missivbrevet, även om hur lång tid intervjun förväntas pågå. Den intervju som skedde via Zoom spelades in med hjälp av Zooms inspelningsfunktion, den intervjun genomfördes med två intervjuledare. De andra intervjuerna genomfördes av en intervjuledare och spelades in via ytterligare en Iphone telefon samt via en Macbook för att minimera risken för borttappat material. Intervjuerna tog mellan 15 - 20 minuter, vilket var den uppskattade tiden. Efter alla inspelningar började arbetet med transkribering av materialet för att sedan analysera det.

4.5 Transkribering och analys

När intervjun var gjord var det dags att transkribera den insamlade datan, vilket var en förberedelse inför analysen. I transkriberingen skrevs hela intervjuerna ner ordagrant. Det som var omöjligt var att skriva ner det som skett ickeverbalt såsom blickar eller gester. Ett val som gjordes innan transkriberingen var hur exakt och detaljerad den skulle vara, hur mycket detaljer av det som sagts som skulle tas med. Det är viktigt att hålla sig till det som sägs men transkriberingen skulle ändå vara begriplig enligt Hassmén & Hassmén (2008). Ett problem som Hassmén & Hassmén (2008) tog upp var att det kunde uppstå otydligheter ifall intervjun sker via inspelning, exempelvis att det som intervjupersonen sa inte hörs tillräckligt eller att personen kan ha mumlat. Detta kontrollerades med hjälp av pilotintervjun, då kunde den insamlade datan granskas och lyssnas igenom för att undvika otydligheter. För att minska missförstånd menar Hassmén & Hassmén (2008) att den personen som genomförde intervjun även bör vara den som transkriberar, vilket vi gjorde under transkriberingen. Organiseringen av den insamlade datan i transkriberingen skedde genom klassificering och kodning. Det skapades ett kategoriseringsschema vilket menas att datan i denna studie delades upp i tre kategorier, elevernas syn på momentet bollspel (5.1), elevernas tankar kring syftet med bollspel (5.2) och bedömning i momentet bollspel (5.3). Det delas upp i dessa kategorier då detta var återkommande i alla intervjuer. För att se eventuella mönster skriver även Hassmén & Hassmén (2008) att det bör göras kategoriseringar, genom dessa underlättades skrivandet inför analysen och diskussionen. Författarna för studien använde denna metod för att få fram svar som kan kopplas till resultatet.

(22)

22

5 Resultat och analys

I detta kapitel redovisas de resultat som framkommit under intervjuerna och det presenteras med hjälp av kategorier med tillhörande underkategorier. De olika områdena som kommit upp delas in i underrubriker för att göra resultatet tydligt. De olika kategorierna som kapitlet utgår ifrån är elevernas syn på momentet bollspel (5.1), elevernas tankar kring syftet med bollspel (5.2) och bedömning i momentet bollspel (5.3).

5.1 Elevernas syn på momentet bollspel

En elev uttrycker att bollspel är någon form av fysisk aktivitet eller lek som inkluderar bollar. Hen och majoriteten av eleverna upplever att momentet bollspel i idrottsundervisningen är roligt, de upplever att det är roligare att vara aktiv och röra på sig ifall momentet bollspel är inkluderat i undervisningen.

“Jag tycker det är kul med bollspel, för det är roligare att vara aktiv och röra på sig ifall en boll är med, jag tycker liksom inte orientering är speciellt roligt” (Elev 6).

Några elever uttryckte att de inte tycker att bollsporten innebandy är roligt. De påpekar att bandybollen är hård och att vissa i klassen blev aggressiva och kunde ta i extra mycket när de skulle skjuta bollen. Det gjorde så dessa två elever kände ett obehag av att få bollen på sig eller i ansiktet för att det kan göra ont. En elev valde hellre att spela långt ute på kanterna istället för att vara mer framåt i spelet som hen vanligtvis är, för att undvika att få en bandyboll på sig. En annan elev uttryckte också att hen kände ett obehag inom vissa bollsporter, denna elev sa så här:

“Jag hatar att få bollar på mig och det är de jag är emot när det kommer vissa bollspel” (Elev 2).

Vidare säger en elev att hens aktivitet på fritiden skiljer sig mellan idrottslektionernas bollspelsaktiviteter, med det menade då eleven att hen känner sig mer bekväm på fritidsaktiviteten. Eleven beskriver det på följande sätt:

(23)

23

jag eftersom att då är man i ett lag där alla har samma kön, alltså vi är bara tjejer i mitt lag på fritiden och på skolan är man både killar och tjejer. Det blir mer då att killarna tar väldigt mycket plats på lektionerna (Elev 5).

I enlighet med Engström (2014) så kommer elevernas olika livsstilar i uttryck i smak beroende på deras olika erfarenheter av sporter, motionsformer eller friluftsaktiviteter. Samtliga elever som blev intervjuade har varit aktiva inom någon sport eller är fortfarande aktiva, de flesta eleverna hade spelat fotboll antingen en kortare tid eller i flera år.

Anledningen till att eleverna upplever bollspel som ett roligt moment är i enlighet med Bourdieus teori om habitus, där tidigare upplevda erfarenheter skapar ett beteende och på så sätt påverkar individerna (Miegel & Johansson, 2002). Elevernas olika smak av sporter och fritidsaktiviteter kan påverka hur de ser på Idrott- och hälsa idag, deras olika livsstilar påverkar deras smak. Individernas smak bildar då den man är (Gripsrud, 2011), vilket påverkar individernas upplevelse av i detta fall momentet bollspel. Detta kan jämställas med Miegel & Johansson (2002); Gripsrud (2011) hur eleverna agerar under bollspelsmomenten med automatik som är formad av deras tidigare erfarenheter och smak, vilket gör att det känns naturligt för eleverna medan en elev med ett annat habitus eller smak kan känna att bollspel är onaturligt eller oförståeligt.

5.1.1 Bra och mindre bra med bollspel

Några av eleverna tyckte att bollspel är bra för att man får vara fysiskt aktiv och även träna koordination. Några av eleverna upplevde att det som är mindre bra med bollspel är att vissa inte får möjlighet att spela, då det uppstår tydliga nivåskillnader, genom så som två elever uttrycker det -favoriseringar, de förklarar det så här:

Det kanske är mindre bra för att det blir lite favoriseringar, typ dom som är bäst och så (Elev 5).

Om man spelar i ett lag och det blir favoriseringar eller att vissa inte får spela typ, det tycker inte jag är så bra” (Elev 6).

(24)

24

En annan elev förklarade att det som hen tyckte var mindre bra med bollspel i

idrottsundervisningen är att det upplevs vara mer press på gymnasiet än högstadiet och hen beskriver följande:

Jag tycker det är jobbigt nu på gymnasiet, för alla vill att jag ska skjuta när vi till exempel spelar handboll och det blir press på mig. Vi tjejer i klassen är mer avslappnade medans killarna vill mer ”showa” (Elev 7).

En del av eleverna kände att det uppkom favoriseringar under lektioner som innehåller bollspel, de elever som är bäst får spela mest och andra kan känna sig mindre delaktiga eller snarare utanför i spelet vilket även Carlhed (2011) skriver om. Genom favorisering delas eleverna in i olika grupper och det kan ha att göra med deras olika kapital, kapitalet utgörs av vad eleven har med sig, har lärt sig och vad de kan sen tidigare som kan kopplas till Carlhed (2011). Elevens fysiska kapacitet kan i detta fall avgöra vilket kapital hen hamnar i och med det då leda till vilken grupp individen placeras i (Hunter et al., 2015), det kan vara i enlighet med de elever som är eller har varit aktiv inom någon sport jämfört med de som inte har varit aktiv inom någon sport.

En av eleverna känner att klasskompisarna inte är intresserade av idrott på samma sätt som hen är, vilket gör att lektionerna inte lever upp till denna elevs förväntningar då det inte blir ett bra spel under bollspelsaktiviteten. Denna elev kan ha med sig detta intresse för bollspel från tidigare erfarenheter och klasskompisarna kan då istället ha mindre eller inga erfarenheter av bollspel, vilket utgör deras smak och även bildar individernas habitus (Engström, 2014; Gripsrud, 2011). Denna elevs smak och tycke för bollspel kommer vara en avsmak för andra individer eller grupper som inte delar samma intresse och smak som individen i fråga

(Bourdieu, 1994).

Det som är mindre bra med bollspel enligt en annan elev är att det kan bli en segregering mellan könen och därför kan upplevelsen av bollspel kännas mindre bra, den eleven beskriver:

Det kan bli väldigt segregerat mellan könen, killarna spelar väldigt våldsamt och tjejerna är mer försiktiga, man blandar inte lagen heller och då blir det väldigt segregerat mellan könen (Elev 2).

(25)

25

Ytterligare en annan elev upplevde att det som mindre bra med bollspel är ifall några klasskompisar inte försöker och förstör för laget istället. Eleven beskriver vidare:

“Vissa i klassen struntar liksom i att försöka och bryr sig inte om spelet, de hjälper inte till i anfall eller försvar, vilket blir väldigt tråkigt för oss som verkligen försöker och vill. Ibland har det hänt att några bara kliver av och sätter sig vid sidan” (Elev 4).

Då en elev uttrycker sig att hen upplever en viss segregering mellan könen inom vissa

bollspel kan det kopplas till Bourdieus fält, då segregering är något som påverkar dynamiken så är det något som kan leda till fältets struktur av relationer vilket är i enlighet med Miguel & Johansson (2004), där de nämner att dynamiken i fältet kan förändras och det beror på hur relationerna mellan positionerna förändras. Relationerna påverkas beroende på hur dynamiken i gruppen är och i vilket samband det finns gentemot varandra.

5.2 Elevernas tankar kring syftet med bollspel

Det framkom till största del att samarbete är det eleverna upplever som syftet med bollspel, genom att vara indelade i lag behöver de samarbeta och jobba tillsammans. Att få öva på samarbete, lagspel och laganda är kommentarer som framkom av flera elever. Eleverna upplever att syftet med att ha bollspel på idrottsundervisningen är att samarbeta och jobba tillsammans i sitt lag. En elev beskrev det här:

“Syftet med bollspel för mig i skolan vad jag upplevt är samarbetet, när man är indelade i blandade lag så är det väldigt mycket att man vill samarbeta, man vill jobba tillsammans och att man har kul, meningen med bollspel är inte att vinna direkt men att kunna samarbeta och kommunicera med varandra i klassen” (Elev 2).

Några andra elever upplevde ett annat syfte med bollspel, en elev menade på att syftet är att lära sig bollspel, lära sig olika sporter, dess innehåll och regler medan en annan elev inte hade fått samma upplevelse om vad syftet med bollspel är och sa:

(26)

26

Jag vet inte om jag tycker att det finns något syfte med bollspel, bara att röra på sig liksom, det tror jag är syftet (Elev 3).

Genom att majoriteten av eleverna upplever ett syfte med bollspel kan det påverka så att de känner att lektionen är begriplig och meningsfull, för att eleverna ska känna begriplighet behöver lektionen vara sammanhängande och strukturerad (Antonovsky, 2005). Det kan vara att eleverna vet vad momentet kommer att ha för innehåll och vet då vad syftet är, genom det kan eleverna finna engagemang i lektionen vilket är i enlighet med Kasam (Antonovsky, 2005), då blir lektionen begriplig för dem. Meningsfullhet uppnås genom att eleverna upplever lektionerna motiverade, engagerade och lustfyllda vilket de kan göra genom syftet. Detta gör att de upplever en fördel med att delta som kopplas till Engström (2014). En elev upplevde inte något syfte med bollspel vilket kan göra att det saknas begriplighet för hen vilket gör att lektionen kan bli obegriplig eller planlös enligt Larsson & Meckbach (2012).

5.3 Bedömning i momentet bollspel

Under intervjun framkom en varierad syn gällande hur de tror att läraren bedömer eleverna i bollspel. Det framkom bland de flesta elever att hur de samarbetar är en viktig del i hur de blir bedömda. Vissa elever förklarade också att de tror att de blir bedömda genom hur de agerar språkmässigt, att man spelar ett schysst spel, peppar varandra är aktiv och att man kan reglerna i de olika bollspelen. En elev förklarar det så här:

“Jag tror läraren tittar på att man har lite så här ”fairplay”, att man spelar schysst. Sen även om man kan peppa andra i klassen och inte är dålig på att förlora och såna saker. Sen tror jag även läraren kollar på om man är lite duktig i spelet och är glad, inte att man tjurar och så, och att man såklart testar på liksom” (Elev 6).

Några andra elever tror att läraren bedömer dem genom hur mycket de rör på sig på lektionen och att de verkligen försöker, de tror inte man får ett högt betyg av att bara stå vid sidan och inte bry sig. De menar också på att hur bra du skjuter fotbollen är inte det som betygsätts men hur mycket man försöker och övar har betydelse för betygssättningen. Vidare förklarar en elev:

(27)

27

“Jag tror inte läraren tänker på hur mycket jag rör mig utan mer hur mycket jag tar initiativ och hur mycket plats jag tar, alltså hur mycket tid och “effort” jag lägger till att försöka kommunicera och vinna med mitt lag. Jag tror alltså inte att jag bara blir bedömd på bara rörelse utan samarbete är väldigt viktigt också” (Elev 2).

Liknande upplevelse har även en annan elev, som då beskriver att bedömningen inte bara sker genom den kunskap man besitter eftersom alla kan olika saker, utan det som är viktigast är hur bra man kan samarbeta med andra. En elev uppfattar det som att läraren bedömer dem genom att man rör sig komplext och att man kan utföra många saker, eleven förklarar det vidare så här:

Om man är komplex, att man kan göra många saker, inte att man kan skjuta tekniskt utan att man kan skjuta på mål, passa andra, hjälpa till i försvar och se om eleven kan sporten (Elev 7).

Två elever nämner att de inte får ta del av hur bedömningen kommer att ske i momentet bollspel, varken muntligt eller i form av någon bedömningsmatris. De har dock en app på skolan där lärarna kan lägga ut information om kommande lektioner och vad som kan

behövas tas med, till exempel ifall lektionen blir utomhus och varma kläder är något eleverna behöver ta med sig. Även kan teknikgenomgång ske innan momentets start för att eleverna ska få en inblick i vad som kommer att komma under lektionerna.

En elev upplever dock att bedömning är något som läraren har pratat om, även en mall med bedömning är något som läraren har skickat ut, hen sa följande:

“Jag tror vår lärare pratade om bedömning i volleyboll den första lektionen, han tog upp vad man skulle kunna på de mesta delarna och inom volleyboll sen tror jag även att han skickade ut en mall på vår skolplattform där det beskrivs vad man ska kunna” (Elev 1).

Enligt majoriteten av elevernas uppfattningar är det samarbete som är viktigast för att kunna nå ett högt betyg i momentet bollspel. Vidare förklarar eleverna att attityd och deltagande också är något läraren värderar högt i en bedömning och betygsättning. Alla utom en elev

(28)

28

berättade också att de inte får någon information innan momentets start om hur bedömningen sker. Att eleverna inte vet innan momentets start vad och hur de kommer att bedömas kan kopplas till begriplighet och hanterbarhet i modellen Kasam.För att skapa begriplighet och hanterbarhet för eleverna behöver läraren förklara och ge uttryck för vad undervisningen och de olika momenten kommer att innehålla samt vad det förväntas att gå ut på. Genom att eleverna då får förklarat av läraren vad lektionens syfte är ökar deras begriplighet för lektionen och innehållet blir mer hanterbart för dem, det går att koppla samman med Antonovsky (2005).

5.3.1 Centrala innehållets betydelse

Vad det gäller det centrala innehållet i kursplanen för Idrott- och hälsa blev resultatet att de flesta elever inte vet vad det centrala innehållet är eller betyder. Någon har hört talas om det men inte förstått innebörden av det. En elev antydde att det har något att göra med målen, vilket exempelvis kunde vara att simma, hen sa också att målen inom bollspel inte är något som läraren diskuterat eller pratat om. En annan elev förstod till en början inte vad det centrala innehållet var, men med en förklaring sa eleven:

Jag vet vad det är för någonting, min gamla idrottslärare som jag hade i nian pratade en del om det inför lektionerna, men den nya vi har nu på gymnasiet har inte tagit upp det centrala innehållet (Elev 1).

6 Diskussion

I detta kapitel så kommer studiens resultat att ställas mot tidigare forskning och författarnas egna tankar och synpunkter. Även en metoddiskussion följer gällande vad som varit bra och vad som kunde gjorts bättre.

(29)

29

6.1 Resultatdiskussion

Det studien syftade till var att undersöka vad elever på gymnasiet har för upplevelse av momentet bollspel på Idrott- och hälsa lektionerna samt vad elever har för uppfattning om hur de bedöms i bollspel.

6.1.1 Elevers upplevelser av momentet bollspel i Idrott- och hälsa

Resultaten som vi kom fram till under studien visade att elevernas upplevelser av momentet bollspel varierade men många upplevde att bollspel är ett roligt moment. Det är likt det som Redelius (2004) kommit fram till, att 64% av 310 pojkar och 46% av 328 flickor ansåg att bollspel var det roligaste momentet i ämnet Idrott och hälsa. Det framkom även att eleverna uppskattade bollspel för att det var roligt men även för att de får vara aktiva och röra på sig. Att vara aktiv genom någon sport som inkluderar en boll är något som väcker elevernas intresse. Detta kan vi koppla till Allender et al., (2016) som menar att om idrottslektionen känns rolig väljer eleverna att vara med och delta, det kan vara en anledning till varför lärare väljer att inkludera bollspel på idrottslektionerna. Trots tidigare forskning som visat att bollspel är roligt upplever vi att de inte har fördjupat sig om hur eleverna mår under själva bollspelsmomentet. Som lärare kan anledningen till användningen av bollspel vara att det är enkelt att genomföra och får eleverna att vilja delta. Eftersom det är ett populärt moment enligt Londos (2010) får läraren högre närvaro under lektionerna ifall innehållet är roligt och lustfyllt. En annan orsak till valet av innehåll på Idrott- och hälsa lektionerna kan vara lärarens eget intresse, är det bollspel som intresserar läraren så kommer lektionerna mycket möjligt att bestå av en hel del bollspel men hade läraren istället varit mer intresserad av dans är det momentet dans som tar större del på lektionerna (Londos, 2010). Det kan enligt oss vara en stor bidragande faktor till hur idrottslektionerna ser ut och är uppbyggda. Bollspel kan vara en enkel lektion då det inte krävs så mycket av eleverna eller läraren och speciellt om läraren är duktig inom till exempel handboll, då krävs ingen planering eftersom läraren redan besitter dessa förkunskaper och erfarenheter.

Lara-Sanchez et al. (2010) nämner också att de traditionella sporterna visar på många fysiska, psykiska och sociala fördelar som kan hjälpa eleverna att utveckla den allsidiga kroppsliga förmågan, vilket blir en lärande process och motiverande för eleverna. Bollspelsaktiviteterna innehåller hopp, kast, förflyttningar av olika slag, kondition och koordination, vilket kan sammankopplas med den allsidiga kroppsliga förmågan som det centrala innehållet beskriver i läroplanen. Det kan vara en anledning till att läraren väljer att använda just momentet

(30)

30

bollspel under Idrott- och hälsa lektionerna i den utsträckning som det görs idag. De obehag som uppkom i resultatet av vissa bollspelsaktiviteter uppstår till största del närdet blir mycket matcher, tävlingar och prestation inblandat. Det hade kunnat dras ner på den pressen kring bollspel genom att lärarna använder sig utav mer pedagogiska val. De pedagogiska valen skulle kunna vara till exempel att spela smålagsspel för att få alla att kunna och våga delta, lägga in olika val i grupperna som att alla måste röra bollen innan avslut, använda sin arm man inte är van att spela med. Det kan även vara att använda en annan boll, i basket använda en tennisboll etc. Dessa valen tror vi leder till det goda spelet på Idrott- och hälsa lektionerna.

I resultaten såg vi även att vissa delar i momentet kan upplevas som mindre lustfyllt, bland annat momentet innebandy som inte var uppskattad hos några elever. Där kunde ett obehag upplevas på grund av den hårda bollen, vilket kunde leda till att några elever valde att dra sig undan. Det kan kopplas till Skolinspektionen (2018) som valde att göra en undersökning om momentet bollspel, där det framkom att elever upplever och ger uttryck för obehag på grund av vissa aktiviteter och andra elevers deltagande. Skolinspektionen gör dessa undersökningar på skolor inom olika områden för att skapa en tryggsam miljö där elever får chansen att lära sig och utvecklas. Trots denna undersökning och dess resultat av Skolinspektionen (2018) visas det att bollspel ändå används flitigt på Idrott- och hälsa lektionerna runt om i Sverige. Då vissa elever ägnar sig åt fritidsaktiviteter som innefattar bollspel och känner sig mer bekväma i det sammanhanget kan det uppstå skilda upplevelser mellan elever inom momentet bollspel, i detta fall innebandy.Det kan förekomma varierande upplevelser kring detta, dvs. ena eleven kan känna en press om att visa upp sig eller instruera trots att eleven är säker och kan aktiviteten, hen får en större plats och makt i gruppen vilket hen inte uppskattar och känner sig trygg i. En annan i samma grupp som också känner sig trygg inom aktiviteten kan känna precis tvärtom, att den vill visa upp sig och vill lära klassen det som hen kan och känner sig bekväm i. Många elever som istället känner sig obekväma eller ovana inom aktiviteten väljer ofta att ta ett steg tillbaka och lägger över ansvaret på andra i klassen. Det kan vi koppla till det Maivorsdotter & Lundvall (2009) tar upp om att elever som känner sig osäkra inom en sport tar några kliv tillbaka och lägger ansvaret på den mer erfarna, vilket gör att den eleven får större makt och press på sig. Det kan påverka dessa elever på olika sätt som vi tidigare nämnt. Vi anser även att elevernas habitus kan påverka deras upplevelser och sätta en prägel på hur de ser på och känner kring bollspel på Idrott- och hälsa lektionerna.

(31)

31

Det framkom att segregering kan uppstå mellan könen under vissa bollspelsmoment, pojkar tog för sig mer och tog större plats under momentet, vilket ledde till att flickor valde att stiga åt sidan. Det är i enlighet med resultat som Alsarve et al. (2017) fick fram, att pojkar tar generellt mer plats och utrymme, både i de aktiva momenten men även de inaktiva momenten, som kan vara genomgångar eller instruktioner. Det framkom även att flickor vågade ta mer och större plats när pojkarna var en minoritet. Våra resultat är även i enlighet med Zaravigka & Pantazis (2012) där de beskriver att pojkar gillar att visa upp sina styrkor och förmågor genom olika sporter. Det kan då i sin tur leda till att pojkar omedvetet väljer att ta större plats, vilket framgick i våra resultat att vissa elever upplever detta. Det vi även ansåg intressant med resultaten, kopplar vi till studien av Casey & Quannerstedt (2015) där det framgår att

indelningen av lag som sker på ett neutralt och jämlikt sätt, skapas det ändå en miljö där pojkar tilldelas en större roll utifrån deras spelförmåga, vilket ett flertal elever i vår studie uttryckte att de upplevde på idrottslektionerna. Delas elever upp i lag och många erfarna spelare hamnar i ett lag sätter deras spelförmåga nivån på det laget, vilket påverkar elever som inte känner sig lika trygga inom den sporten. Ett resultat som även kom fram var att det kan upplevas som att pojkar “showar” på idrottslektionerna, även det tycker vi kan kopplas till det som vi tidigare tagit upp om att pojkar tar större plats och mer utrymme (Alsarve et al., 2017); (Zaravigka & Pantazis, 2012); (Casey & Quannerstedt, 2015).

Enligt några elever kunde det lätt bli favoriseringar när momentet bollspel utövades på lektionen. De menade på att det blev favoriseringar gentemot de elever som ansågs duktiga och mer erfarna, de var de elever som tog mest plats och tog för sig mest. Dessa elever upplevde även att de elever som inte var lika vana inom aktiviteten fick inte “vara med” på samma sätt utan fick ta mindre plats och då inta en tämligen liten roll. Detta är i enlighet med Quennerstedt & Casey (2015) som beskriver att det kan bildas topp- och bottengrupper utifrån elevernas förmågor och vanor och uppkommer av eleverna. De elever som besitter en högre förmåga och har mer vana inom aktiviteten hamnar i toppgruppen medan eleverna med en lägre förmåga och lägre vana hamnar i bottengruppen. Av denna anledning är det inte konstigt att elever har olika syn på momentet bollspel, beroende på vilken “grupp” en elev hamnar i kommer deras upplevelser skilja sig åt. Detta bör lärare försöka bryta mönster på så det inte uppkommer topp- och bottengrupper i klasserna, för att skapa en trygg miljö för alla elever. Detta kan göras genom pedagogiska nycklar, uppdelad klass, mindre grupper samt uppdelade aktiviteter i idrottshallen.

(32)

32

6.1.2 Elevernas uppfattning om hur de blir bedömda i momentet bollspel

Något som vi fann intressant med detta resultat var att det är en varierande syn hos eleverna i hur bedömningen sker i momentet bollspel på idrott och hälsa lektionerna. Många elever uppfattade att de blir bedömda genom hur de samarbetar på lektionerna men även hur de beter sig och hur aktiva de är. Några av de elever som vi intervjuade ansåg att det är viktigt att vara positiv, inte bli sur under spelet eller vara en dålig förlorare, det är något som läraren kollar på och bedömer dem i, men även att man gör sitt bästa på lektionerna. Ett annat resultat som framkom i en liknande studie visade att eleverna trodde att läraren bedömer dem genom att delta aktivt på lektionerna, att göra sitt bästa och att inte bli arg under spelet, det är vad läraren bedömer dem på (Redelius, 2008).

I kunskapskraven framgår det ingenting om samarbete, uppförande eller att vara positiv. Det som framgår är att eleven ska med goda rörelsekvaliteter genomföra olika aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan (Skolverket, 2011), som i detta fall kan vara genom bollspel. Elever ska även visa i utövandet av idrott, hänsyn till sin och andras säkerhet (Skolverket, 2011). Dessa två kunskapskrav är det som går att koppla till momentet bollspel och är även det som eleverna bör blir bedömda genom. Att eleverna inte har denna inblick i hur bedömningen sker kan bero på den brist av information om bedömning som det tycks vara inför momentet bollspel. En elev nämnde att de har fått information inför momentets start. De fick då information om hur lektionerna kommer att se ut och hur bedömningen kommer att ske, även en bedömningsmall skickades ut till alla elever. Enligt Annerstedt (2002) blir många lärare färdigutbildade med låg kunskap om bedömning vilket anser vi kan vara en bidragande faktor till att de flesta eleverna inte har fått informationen om hur bedömningen kommer att gå till innan eller under momentet bollspel. Lärarna kan själva vara osäkra på hur de ska betygsätta eleverna och därför väljer de att inte ge någon information om hur

bedömningen sker. Styrdokumenten är en hjälp för lärarna så de kan utforma lektioner där elever får möjlighet att uppnå de mål som de förväntas kunna. Styrdokumenten går att tolka på olika sätt vilket gör att målen upplevs enligt många lärare som “luddigt skrivna” (Eriksson et al., 2003). De lärare som är kritiska till styrdokumenten saknar tydliga mål av vad de ska gå igenom och vad eleverna kommer bli bedömda på (Eriksson et al., 2003). Detta kan kopplas till våra resultat där eleverna upplevde att de inte har vetskap om hur och vad läraren bedömer

(33)

33

och att de inte heller har någon bra kännedom av det centrala innehållet. Om målen inte är tydliga och klargörs för eleverna menar Redelius et al (2015) att de har svårt att ange och förstå vad de ska lära sig och kunna. Inom bollspel verkar målen och lärandemålen vara svårare att kommunicera om, jämfört med andra moment på Idrott- och hälsalektionerna. Ett exempel som Redelius et al (2015) tar upp är hur lärare uttrycker sig inför lektionen, det är vanligt att det som uttrycks av lärare är “idag ska vi köra en hinderbana”, det som Redelius istället uttrycker är ett bättre sätt att tydliggöra lärandemålen är att istället säga till eleverna “målet med dagens lektion är att skapa en förståelse för uthållighetsträning”. Genom att lärare uttrycker sig på detta sätt underlättar det för elever att få en förståelse om vad lektionens mål och innehåll går ut på.

De resultat som kommit fram i studien har fått oss författare att börjat tänka på hur vi vill att våra lektioner i Idrott- och hälsa ska se ut i framtiden. Vi vill att eleverna ska veta vad det är de blir bedömda på och hur de blir bedömda samt vad de ska kunna i varje moment.

Information om detta kommer vara en viktig del inför varje moment under skolåret, eleverna ska veta klart och tydligt vad jag som lärare kommer att kolla på och även då vad de kommer att bedömas på. Ett exempel på hur detta kan gå tillväga är att använda sig av

bedömningsmatriser, enligt Lundahl (2011) är bedömningsmatriser en hjälp för både mig som lärare men även för eleverna. Genom bedömningsmatriser tydliggörs det för elev och lärare vad som ska läras ut samt också vad eleverna ska lära sig för något. Detta underlättar för elever då de får en inblick och förståelse för vad de ska lära sig och kunna i slutet av varje moment, de vet även vad läraren kommer att bedöma dem på. De får en tydlig uppfattning om upplägg av lektion samt lektionens innehåll. Vidare blir bedömningsmatriser till stor hjälp och viktig för oss lärare, det underlättar planering av lektioner samt bedömningen av eleverna.

6.2 Metoddiskussion

Studien syftade till att undersöka elevers upplevelser om momentet bollspel på gymnasiet samt deras uppfattning om hur de bedöms i momentet bollspel. Undersökningen gjordes med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi anser att studiens frågeställningar och syfte har besvarats genom resultatet. Deltagarna i studien var elever som studerar läser Idrott- och hälsa 1 på gymnasiet. Intervjuer valdes för att få utvecklande och djupgående svar,

(34)

34

intervjumetoden som valdes var semistrukturerad för att låta deltagarna tala fritt kring frågorna i intervjuguiden. För att få ännu mer djupgående svar och mer information inser vi att vid vissa tillfällen skulle fler följdfrågor ha ställts. Trots bristen av följdfrågor fungerade de bra då vi fick tillräckligt med svar för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar.

De flesta deltagarna går på samma gymnasieskola vilket gör att generaliserbarheten blir lägre och inte lika övergripande. Nu i efterhand hade det varit mer generaliserbart och övergripande ifall de gick på olika skolor runt om i Sverige. Går då deltagarna på olika skolor har de även olika lärare vilket kan vara intressant, för att få flera infallsvinklar på deras upplevelser om momentet och uppfattningar om betygsättning. Studien hade även kunnat bli mer

generaliserbar ifall det hade varit ett högre antal deltagare, nu fick vi 7 deltagare men ett önskat antal hade varit mellan 8-10 deltagare.

Skulle vi valt att använda en kvantitativ metod istället så hade frågeställningarna behövts omformuleras. Med en kvantitativ metod skulle vi kunna nå en större population på fler platser i Sverige, informationen hade även blivit mer ytlig. Fördel med att använda kvantitativ metod hade varit att just nå en större population och kunnat analysera datan med hjälp av statistik för att kunna utläsa sig om populationen, statistiken kan sedan utformas i olika diagram som gör att det blir lätt att förstå och kunna läsa av (Hassmén & Hassmén, 2008). Det vi hade tappat skulle vara den djupa informationen som vi får med hjälp av intervjuer och kvalitativ metod.

Det vi upplever hade kunnat förbättras i studien är uppdelningen av intervjuerna, nu valde vi att genomföra en intervju tillsammans, en av oss genomförde en själv och den andra

genomförde resten. Det som hade kunnat göras bättre är nog ifall vi antingen hade gjort alla intervjuer tillsammans eller ifall bara en av oss hade gjort alla. Det kan lätt leda till

missförstånd eller att frågorna ställs på olika sätt, konsekvenserna kan bli att svaren blir olika då deltagarna uppfattar frågorna på olika sätt. Något som hade underlättat hade varit om vi befann oss på plats vilket hade lett till en mer personlig kontakt, men med tanke på rådande pandemi, av Covid-19, hade vi ingen möjlighet att ta oss dit.

References

Related documents

forskning om vad Generation Z har för attityder och värderingar i arbetslivet blir det snabbt tydligt att det inte finns en lika omfattande mängd forskning som det gör om

Du ska känna till skillnaderna mellan ryggradslösa och ryggradsdjur Kunna några abiotiska (icke-levande) faktorer som påverkar livet i ett ekosystem.. Kunna namnge några

Många elever behöver stöd i högre utsträckning för att klara detta kliv och det gör man genom att erbjuda en undervisning där ämnets mål görs tydliga för eleverna och de

Den totala entropiändringen under en cykel (eller tidsenhet för kontinuerliga maskiner) är entropiändringen i de båda värmereservoarerna. Du ska kunna redogöra för hur en bensin-

Härledning av uttryck för maximum av dessa

Dessa formler ger en möjlighet att utifrån kvantsystemets egenskaper beräkna makroskopiska storheter, som t ex den inre energin

Det innebär i sig också att lärarna måste söka nya strategier för att hantera eleverna på en annan skola genom att bygga upp ett socialt nätverk samt bli accepterad