Åtgärder för att inordna pilotutbildning inom yrkeshögskolan - Myndigheten för yrkeshögskolan

(1)

Åtgärder för att inordna pilotutbildning

inom yrkeshögskolan.

(2)

(3)

1 (7) Datum: 2012-04-11 Diarienummer: YH 2012/391

Återrapportering av

regeringsuppdrag 2012 om

åtgärder för att inordna

pilotutbildning i

yrkeshögskolan

Postadress Besöksadress Telefon/Fax Internet/E-post

Box 145

721 05 VÄSTERÅS

Ingenjör Bååths gata 19, Västerås 010-209 01 00 (vx) www.yhmyndigheten.se 021-13 20 16 (fax) info@yhmyndigheten.se , , YH 1 0 0 9 , v1 .3 , 2 0 1 2 -01 -13

Sammanfattning

Myndigheten för yrkeshögskolan har vidtagit åtgärder för att inordna pilotutbildning i yrkeshögskolan.

En ansökningsomgång har öppnat där utbildningsanordnare kan ansöka om att få bedriva pilotutbildning inom yrkeshögskolan. Ansökningsomgången öppnade den 15 mars och stänger den 9 maj 2012. Anvisningar till ansökan publicerades den 5 mars 2012. Ansökningsomgången avser utbildningar med start våren 2013 och/eller våren 2014.

Myndigheten för yrkeshögskolan planerar att fatta beslut om pilotutbildningarna i september 2012.

(4)

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (7) Diarienummer: YH 2012/391

1 Uppdraget

Myndigheten för yrkeshögskolan har i sitt regleringsbrev för budgetåret 2012 fått uppdraget att skapa förutsättningar för att pilotutbildning ska kunna anordnas inom yrkeshögskolan. Enligt uppdraget ska myndigheten vidta de åtgärder som krävs för att pilotutbildningarna ska kunna starta i mars 2013. Utbildningarna ska dimensioneras till 20 årsplatser vid den första ansökningsomgången. Varje ansökningsomgång under följande år får uppgå till högst 40 årsplatser.

Kostnaderna för en årsplats på heltid får uppgå till högst 400 000 kronor och till högst 800 000 kronor per utbildningsplats. Myndigheten ska säkerställa att pilotutbildning inom yrkeshögskolan bara anordnas på platser där det finns miljömässiga och andra praktiska förutsättningar att bedriva sådan verksamhet.

Myndigheten ska redovisa hur uppdraget genomförts till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 16 april 2012.

2 Bakgrund och utgångspunkter

I uppdraget ingår att vidta de åtgärder som krävs för att pilotutbildning ska kunna starta i mars 2013. Myndigheten för yrkeshögskolan har valt att överlåta till

utbildningsanordnarna att välja vilken månad de anser vara bäst att starta utbildningen fram till halvårsskiftet 2013.

Utgångspunkten för uppdraget har varit den utredning av kompletterande utbildningar myndigheten gjorde på uppdrag av regeringen. Enligt uppdraget skulle myndigheten ge förslag på hur den statligt finansierade pilotutbildningen skulle inrymmas i yrkeshögskolan och hur den skulle dimensioneras och vidareutvecklas.1 Vidare har myndigheten tagit kontakt med experter för att få fördjupad information inom vissa sakområden. Transportstyrelsen och utbildningsanordnare benämner yrket trafikflygare. I denna redovisning kommer begreppet pilot att användas.

3 Genomförande

Myndigheten för yrkeshögskolan har valt att i den ansökningsomgång som avser utbildningsstart under våren 2013 även inkludera utbildningar med start 2014. Detta innebär att utbildningsanordnare som lämnar sin ansökan i denna ansökningsomgång kan ansöka om att bedriva pilotutbildning med första start våren 2013 och/eller våren 2014.

Myndigheten valde att genomföra en enda ansökningsomgång av effektivitetsskäl, det vill säga för att minska administrativa kostnader för både myndigheten och för

utbildningsanordnarna. Första utbildningsomgången startar under våren 2013 med totalt 20 årsplatser. För dessa 20 årsplatser gäller beslutet till och med 2018 och avser fyra

1

Konst, kultur, hantverk och flyg lyfter yrkeshögskolan, kap. 9 Pilotutbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan, 2010.

(5)

utbildningsomgångar. Myndigheten kommer dessutom att fatta beslut om utbildningar som startar våren 2014 med ytterligare 20 årsplatser. Även detta beslut avser fyra utbildningsomgångar.

Eftersom intentionen är att 40 piloter per år ska examineras inom yrkeshögskolan kommer 80 årsplatser att vara i omlopp från och med 2015. År 2016 kommer

utbildningsstocken att vara i fas och 40 piloter kommer att kunna examineras årligen.

3.1 Ansökningsomgången

För att pilotutbildningarna ska kunna starta våren 2013 har Myndigheten för yrkeshögskolan haft ett utlysningsförfarande, det vill säga har öppnat en

ansökningsomgång om att få bedriva pilotutbildning inom yrkeshögskolan. Det är bara godkända så kallade FTO:er (Flying Training Organization) som kan bedriva utbildning för flygplan upp till den nivå som är aktuell. För närvarande finns 13 godkända FTO:er i Sverige. Transportstyrelsen ansvarar för kontroll och beslutar om godkännande av FTO. Arbetet har haft sin utgångspunkt i den utredning där myndigheten gav förslag på hur den statligt finansierade pilotutbildningen kan inordnas i yrkeshögskolan2. Myndigheten har även kontaktat Transportstyrelsen och genomfört ett möte mellan ansvariga för

ansökningsomgången och Transportstyrelsens flyginspektörer. Vidare har myndigheten haft löpande kontakt via telefon och e-post med flyginspektörer på Transportstyrelsen för förtydliganden i vissa sakfrågor.

Myndigheten har arbetat fram anvisningar för ansökningsomgången med särskilt fokus på miljömässiga och andra praktiska förutsättningar. Anvisningarna publicerades på Myndigheten för yrkeshögskolans webbplats den 5 mars. Syftet med att publicera anvisningarna innan ansökningsomgången öppnat var att ge utbildningsanordnare möjlighet att förbereda svaren på de frågor som ställs i ansökan. Utbildningsanordnarna har möjlighet att ansöka om ett användarkonto för att få tillgång till ansökan. från och med den 12 mars 2012. Ansökningsomgången öppnade den 15 mars och kommer att stänga den 9 maj.

Myndigheten planerar att fatta beslut om pilotutbildningarna i september 2012.

3.2 Förutsättningar att bedriva pilotutbildningar inom

yrkeshögskolan

Förutom de krav som förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan ställer kommer Myndigheten för yrkeshögskolan vid granskning av ansökningarna särskilt att beakta de miljömässiga och andra praktiska förutsättningar som finns hos en

utbildningsanordnaren. Yrkeshögskoleutbildningar ska kännetecknas av nära anknytning till arbetslivet. För att en utbildning ska kunna ingå i yrkeshögskolan är det av stor vikt arbetslivsanknytningen håller en hög kvalitet. En viktig del i arbetslivsanknytningen är en väl fungerande LIA (lärande i arbete).

2 Konst, kultur hantverk och flyg lyfter i yrkeshögskolan. Förutsättningar för att inordna kompletterande utbildningar i yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan, 2010.

(6)

3.2.1 Miljömässiga förutsättningar

Myndigheten för yrkeshögskolan ska säkerställa att pilotutbildning inom yrkeshögskolan bara anordnas på platser där det finns miljömässiga förutsättningar. Därför ska

utbildningsanordnarna i ansökan beskriva hur de uppfyller Miljödomstolens miljökrav för den flygplats de opererar ifrån och hur de systematiskt arbetar med miljöfrågor för att främja en hållbar utveckling. Det kan handla om antal flygrörelser, grön inflygning eller hur man hanterat eventuella anmärkningar från Transportstyrelsens senaste

verksamhetskontroll.

Myndigheten har granskat beslut från miljödomstolen (tidigare Koncessionsnämnden) och har varit i kontakt med länsstyrelsen, som är tillsynsansvarig för flygplatsernas miljödomar, för att få djupare förståelse för deras arbete med granskning av miljön. Myndigheten räknar med att ha löpande kontakt med länsstyrelserna och de flygplatsansvariga under bedömningsperioden om det blir nödvändigt.

3.2.2 Andra praktiska förutsättningar

Utöver de praktiska förutsättningar som anges i Transportstyrelsens tillstånd, bedömer myndigheten även hur utbildningsanordnarna beskriver utrustning, flygplanspark, simulatorutrustning och andra utbildningshjälpmedel. Myndigheten går också igenom eventuella anmärkningar från Transportstyrelsens senaste verksamhetskontroll. Myndigheten lägger särskild vikt vid kontinuitet, det vill säga att det inte blir uppehåll i teori och praktik på grund av väderförhållanden, vid bedömningen av andra praktiska förutsättningar, eftersom Transportstyrelsen menar att utbildningslängden ökar med en faktor 1,25 om väder och vind inte är gynnsamma under utbildningstiden.

3.2.3 Arbetslivsanknytning

Utbildningen ska tydligt präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring och ska utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och

utbildningsanordnare. Arbetslivet ska aktivt medverka i yrkeshögskoleutbildningen. Att utbildningsanordnaren tydligt kan påvisa arbetslivets medverkan i utbildningen är därför av stor betydelse när myndigheten beslutar om vilka utbildningar som beviljas statligt stöd.

3.2.4 Lärande i arbete – LIA

Representanter från arbetslivet fyller en viktig funktion under planeringen av en utbildning genom att ställa krav på utbildningens innehåll. Arbetslivet har också en viktig roll i utbildningens genomförande genom att erbjuda LIA-platser.

Exempel på utbildningsinslag under LIA kan vara viss simulatorträning, medföljande som observatör i ett flygplan med tvåpilotsystem eller andra arbetsuppgifter inom ett flygbolag eller på en flygplats. LIA i modulbaserade utbildningar kan vara befälhavarträning (time building) där viss del kan användas till LIA.

3.3 Bedömningsprocess

(7)

När ansökningsomgången stänger påbörjas arbetet med att bedöma de inkomna ansökningarna. För att säkerställa rättsäkerheten görs bedömningen av två handläggare oberoende av varandra. Först bedömer handläggarna om ansökan anses vara tillräckligt komplett för att kunna bedömas. Om ansökan är ofullständig och en bedömning därför inte kan göras, begär handläggarna en komplettering. Efter den oberoende bedömningen jämför och diskuterar handläggarna sina bedömningar.

3.3.2 Referenstagning

I de fall det anses nödvändigt kontaktar handläggarna referenser för att få ytterligare klarhet i vad som åsyftas i ansökan. En av handläggarna ansvarar för att referenstagningarna dokumenteras.

3.3.3 Kommunikation

Om referenstagningen leder till att handläggarna föreslår att en ansökan avslås, ska de kommunicera detta med utbildningsanordnaren. Detta gäller även om referenstagningen indikerar att avslag kan komma i fråga. Kommunikationen ska ske så snart och så smidigt som möjligt efter referenstagningen.

3.3.4 Plenum

Vid plenum diskuterar handläggarna sina förslag till beslut tillsammans med ansvarig chef, ekonomiansvarig och statistiker från Avdelningen för omvärldsanalys och uppföljning vid Myndigheten för yrkeshögskolan.

3.3.5 Beslut

I september föredrar de ansvariga handläggarna ansökningsomgången för

generaldirektören för Myndigheten för yrkeshögskolan och lämnar sina förslag till beslut. Generaldirektören fattar beslut utifrån handläggarnas redogörelse. Därefter distribueras beslutet och myndigheten publicerar utfallet på sin webbplats och i ett pressmeddelande.

4 Arbete med förtydliganden

4.1 Informationsmöte med samtliga skolchefer

Under hösten 2011 genomförde Myndigheten för yrkeshögskolan ett informationsmöte med samtliga skolchefer vid landets flygskolor för att informera om pilotutbildning inom yrkeshögskolan. Avsikten var att ge skolcheferna kunskap om hur den nya

pilotutbildningen är upplagd, förutsättningarna för ansökningsomgången 2012, vilka krav som ställs i samband med ansökan och vilka kriterier myndigheten använder i samband med bedömningen av en ansökan.

4.2 Flygpsykologisk lämplighetsprövning och särskilda förkunskaper

Utbildning till pilot är en av de mest reglerade yrkesutbildningarna i det svenska utbildningssystemet och styrs till sitt innehåll och sin omfattning av internationella överenskommelser. Pilotutbildningen måste kvalitetssäkras enligt de kriterier som Joint Aviation Authority (JAA) fastställt i sina minimikrav och varje land beslutar sedan genom

(8)

lagstiftning hur JAA:s rekommendationer ska följas. Ansvarig myndighet i Sverige är Transportstyrelsen. European Aviation Safety Agency (EASA) ska ta över som myndighet efter JAA och har redan nu tagit över vissa delar. Regelverket ska börja gälla i april 2012. Transportstyrelsen arbetar nu med att gå igenom vilka konsekvenser det nya regelverket kommer att få för arbetssätt och bemanning.

Det internationella flygförbundet IATA förordar starkt i en rapport från 2010 att man genomför lämplighetstest av nyanställda på flygbolag och av sökande till flygutbildningar. Rapporten framhåller att en ”person som genomgår utbildning för att flyga ett luftfartyg måste ha uppnått sådan utbildningsmässig, fysisk och psykisk mognad att han eller hon kan förvärva, bibehålla och uppvisa relevanta teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter”3

.

För att kunna mäta om en person har uppnått psykisk mognad behövs ett

flygpsykologiskt lämplighetstest, där syftet är att mäta de kapaciteter som är nödvändiga för yrket. Det finns pågående pilotutbildningar som använder sig av flygpsykologisk lämplighet i sitt urval och där testningen bekostas av ansvarig utbildningsanordnare. Dessa tester är väldigt kostsamma för utbildningsanordnaren och av den anledningen ser Myndigheten för yrkeshögskolan att det är möjligt att inrymma åtminstone delar av de flygpsykologiska lämplighetstesterna i de särskilda förkunskaperna som den ansökande själv får bekosta. Myndigheten bedömer att om flygpsykologisk lämplighet används som urvalskriterium kan stora delar av statsbidraget gå åt till att finansiera testerna.

För att få en tydlig förståelse för dessa flygpsykologiska tester genomförde myndigheten ett möte med en psykolog med stor erfarenhet av flygpsykologiska lämplighetstester och av forskning inom området flygsäkerhet. Avsikten med mötet var att få en förståelse för hur dessa tester går till samt klargöra om det är möjligt att inrymma dessa under de särskilda förkunskaperna.

Såväl inom trafikflyget som inom försvarsmakten används sedan lång tid tillbaka psykologiska test för att undersöka om individen har tillräcklig psykologisk och kognitiv kapacitet. Pilotyrket är i detta avseende särpräglat och skälet till att piloter på detta sätt testas är att den kapacitet som krävs inte naturligt återspeglas i betyg från skola och utbildning. Det gäller till exempel förmågor som rör spatialitet, simultankapacitet och stresstålighet. Flygolyckor och incidenter som beror på den mänskliga faktorn handlar inte bara om teoretiska kunskaper, utan också om handlingsmässiga kapaciteter. Under mötet med psykologen framgick tydligt att flygpsykologiska lämplighetstester handlar just om kapacitetsbedömningar, inte bedömningar av egenskaper eller personlighet.

Utifrån detta anser myndigheten att följande kan vara särskilda förkunskaper:

 godkänd flygpsykologisk lämplighetsprövning i de delar som omfattar kognitiv kapacitet inom centrala områden som perception, logik/analys, minneskapacitet, spatial kapacitet och simultankapacitet

 särskild behörighet från gymnasieskolan i form av lägst betyget godkänt i matematik C, fysik B och engelska B eller motsvarande (utöver den grundläggande behörigheten till yrkeshögskolan)

 elevtillstånd som utfärdats av Transportstyrelsen.

Eftersom det inte är reglerat vem som utför dessa tester rekommenderar myndigheten att de flygpsykologiska lämplighetstesten genomförs av en legitimerad eller disputerad psykolog med erfarenhet av att genomföra lämplighetstester för högriskyrken som piloter, sjöbefäl, poliser, dykare och liknande.

3

(9)

4.3 Simulator

Myndigheten anser att simulatorträning kan ingå som ett moment inom en LIA-kurs. För att få ytterligare förståelse för hur simulatorträning går till kommer myndighetens

handläggare att göra ett besök hos Oxford Aviation Academy som utför simulatorträning. Besöket görs tillsammans med en flyginspektör från Transportstyrelsen.

5 Planeringen framåt

Utöver den kontakt som Myndigheten för yrkeshögskolan redan tagit med Transportstyrelsen om ansökningsomgången, planerar myndigheten att utveckla kontakten och samarbetet med avseende på myndighetens tillsynsverksamhet och Transportstyrelsens inspektioner.

(10)

Myndigheten för yrkeshögskolan

bidrar till att förse arbetslivet med

rätt kompetens i rätt tid.

Myndigheten för yrkeshögskolan Swedish National Agency for Higher Vocational Education Box 145

721 05 Västerås www.yhmyndigheten.se