Examensarbete
Förskollärarprogrammet 210 hp
Pedagogers- och barns konflikthantering på
förskolan
- En kvalitativ studie om pedagogers- och barns
interaktioner i konflikthantering
Examensarbete 15 hp
Halmstad-06-22
Abstrakt
Tidigare studiers resultat visar att många vuxna kopplar konflikter till något negativt och som motsats till harmoni. Vuxna kan därför lösa konflikter åt barnen för att slippa eller undvika problemen. Detta blir problematiskt då barnen inte lär sig att lösa
konflikterna på egen hand och går därmed miste om andra kunskaper som
konflikthantering bidrar till. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om konflikthantering genom att observera pedagogers- och barns interaktioner i konflikthantering. Vår frågeställning är; Vilka deltagandemönster i konflikthantering
kommer till uttryck i interaktionen mellan barnen och pedagogerna? Vår teoretiska
utgångspunkt är ur det sociokulturella perspektivet där verbal och icke verbal interaktion är fokus. Studien har genomförts på en förskoleavdelning där vi
observerade och filmade barn i tre till fem års åldern under två dagar. Materialet från vår observation har vi transkriberat och analyserat med förankring i en
interaktionsanalys. Studiens resultat visar tre olika deltagandemönster, dessa teman är förhandling, motsättning och roller. De som deltar i konflikthanteringen använder sig av dessa tre teman för att integrera med varandra i konflikthanteringen. Pedagogens sätt att stötta tar sig främst i uttryck utifrån handlingar där de erbjuder barnen öppna frågor för att lyfta åsikter i konflikthanteringen. Studiens slutsats visar att stöd från pedagogerna bidrar till att barnen kan utmanas och uttrycka sig i konfliktsituationer vilket i sig är gynnsamt för barnens framtida konflikter.
Vår förhoppning är att studiens resultat skall bidra med kunskap inom
konflikthantering som i sin tur kan få pedagoger och vuxna att våga befinna sig i en konflikt för att utveckla och lära barnet.
Nyckelord: Deltagandemönster, interaktion, interaktionsanalys, konflikt, konflikthantering, mikro-etnografi, sociokulturellt perspektiv.
Förord
Vi vill först och främst inleda med att tacka Halmstad högskola och Förskollärarutbildningen för 3,5 års utbildning där vi fått all den kunskap vi behöver för att bli blivande förskollärare. Vi tackar varandra för den stöttning som vi gett varandra under dessa år. Tillsammans är vi stolta över den tid vi lagt ner på detta examensarbete som vi genom dagens teknik kunnat skriva på distans, tillsammans och samtidigt i samma dokument.
Vi vill också rikta ett stort tack till våra handledare Anniqa Lagergren och Liselott Fritzdorf för den konstruktiva feedbacken och inspirationen ni gett oss under arbetets gång. Sist men inte minst vill vi tacka alla deltagare till denna studie, utan er hade inte detta arbete varit möjligt.
Arbetsfördelning
Vi har på distans skrivit alla samtliga delar i examensarbetet tillsammans och i samma dokument. Vi har genom telefonsamtal gjort det möjligt att kommunicera med varandra och med ett väl inriktat fokus på arbetet har det i sin tur svetsat oss samman och utvecklat vår produktivitet.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1 Syfte ... 2 Frågeställning ... 2 Konflikter ... 2 Tidigare forskning ... 3Pedagogers förhållningssätt till konflikter ... 3
Barns demokratilärande i konflikthantering ... 4
Strategiernas betydelse i konflikthantering ... 6
Sammanfattning ... 7 Teori ... 7 Sociokulturellt perspektiv ... 8 Interaktioner ... 8 Deltagandemönster ... 9 Mediering ... 9 Stöttning ... 10 Metod ... 11 Mikro-Etnografi ... 11
Observation och fältanteckningar ... 12
Urval ... 12
Genomförande ... 13
Etiska överväganden ... 13
Bearbetning och analys ... 14
Interaktionsanalys ... 14
Transkribering ... 15
Analysprocess ... 16
Resultat ... 16
Förhandling ... 17
“Ja jag dör nästan” ... 17
“Man får göra vad man vill på förskolan” ... 19
Motsättning ... 20
Roller ... 24
“Berätta för honom hur du vill ha det Stefan” ... 24
“Men Isak du är ju faktiskt en av de som cyklar väldigt fort och Hjalmer du med” ... 25
Sammanfattning av resultat och analys ... 27
Diskussion ... 28
Att styra och följa ... 28
Förutsättningar för demokratiska lösningar ... 30
Metoddiskussion ... 31
Slutsats ... 32
Didaktiska implikationer och vidare forskning ... 33
Referenser ... 34 Bilagor ...
1
Inledning
Alla barn skall ha rätt att kunna uttrycka sina egna åsikter och tankar. Det är av stor betydelse för barn att kunna kommunicera eller få hjälp att kunna kommunicera för att uttrycka sig (Johansson & Emilson, 2016). Barnkonventionen som i januari 2020 blev lag, har stort fokus på att det skall tas hänsyn till barns åsikter och dessa skall alltid prioriteras (UNICEF, 2009). Kommunikation är betydelsefullt för alla människor men för barn är det särskillt viktigt eftersom språket är under utveckling. Kommunikation ses som en möjlighet till att kunna uttrycka sig vilket i sin tur ger individen verktyg för att hantera konflikter (Johansson & Emilson, 2016). På förskolan uppstår det dagligen konflikter mellan individer. Barnen och/eller pedagogerna har olika erfarenheter och bakgrund, därför upplevs saker och ting olika vilket därför leder till många konflikter på förskolan. Som blivande förskollärare och pedagog är det bra att veta vilken roll som skall intas och hur konflikter skall hanteras för utformningen av konflikten. Pedagogens stöttning i konflikter är av stor vikt då barnen behöver hjälp att lösa konflikten men också för att lära barnen sätta ord på känslor och argumentera för sina egna tankar (Johansson & Emilson, 2016).
Johansson och Emilson (2016) har kommit fram till att konflikthantering är det bästa sättet för barn att lära sig om demokrati. Istället för att se konflikter som hotfulla eller som ett motstånd kan pedagogerna se konflikterna som ett bidrag till ett ökat lärande inom demokrati. Konflikter i förskolan kan skapa ansvarsfulla medborgare med bättre förmåga att kritisera och motstå orättvisor som de kan tänkas stöta på i framtiden. Konflikter bidrar till att klargöra för sina egna åsikter och tankar. Johansson och Emilson (2016) påpekar i sin artikel att i
konflikter behövs det också en lösning, en lösning kan vara ett gemensamt avtal som ett resultat mellan de deltagande i konflikten och därmed en slutlig demokratisk förhandling. Konflikter tar oftast fart i kommunikationen när båda parter anser sig ha rätt och där är det åsikterna som krockar med varandra (Johansson & Emilson, 2016).
Barn tar ett individuellt ansvar genom att de agerar efter egna behov och intressen istället för ett kollektivt ansvar där gemenskap främjas. För barn kan konflikter vara ett sätt att börja lära känna varandra eller att få veta vilka regler som finns i till exempel en lek (Knutsdotter Olofsson, 2003). Singer, Van Hoogdalem, De Haan och Bekkema (2012) skriver i sin artikel att det är viktigt för barn att delta i konflikter för att sedan kunna utveckla sin förmåga att sätta sig in i andra människors tankar men framförallt att respektera varandras känslor. Det är
2
också nödvändigt för barn att redan i tidig ålder kunna hantera konflikter för att senare i livet klara av att hantera konflikter på egen hand (Williams, 2006).
Många konflikter mellan barnen på förskolan hanteras av pedagogerna för att undvika att konflikten eskalerar. Barnen som är i konflikten får oftast inte tid på sig att befinna sig i den och de får inte heller tid eller stöttning att kunna lösa den. Hakvoort och Friberg (2015) har i sitt resultat kommit fram till att de flesta vuxna kopplar konflikter till något negativt och som motsats till harmoni vilket kan vara en konsekvens av att stoppa konflikterna för tidigt. Resultatet av detta blir att barnen inte lär sig att lösa konflikterna på egen hand och går istället miste om många andra kunskaper som konflikthantering bidrar till (Hakvoort & Friberg, 2015). Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket bevisar att
interaktionerna i konflikthanteringen bygger på språk som fungerar som ett verktyg inom det sociala språket för att kunna uttrycka sina tankar och känslor (Wertsch, 1985). Därför vill vi med denna studie påvisa vikten av att våga vara i konflikter genom att observera pedagogers- och barns interaktioner i konflikthanteringen för att skapa förutsättningar för en positiv attityd till konflikter.
Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikthantering, genom att observera pedagogers- och barns interaktioner i konflikthantering.
Frågeställning
● Vilka deltagandemönster kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och pedagog i konflikthantering?
Konflikter
I föreliggande studie är begreppen konflikt och konflikthantering centrala. Dessa begrepp kommer i detta avsnitt att förtydligas då vi förklarar vad begreppen betyder för den
föreliggande studien. Hakvoort och Friberg (2015) förklarar att grunden av en konflikt är när två stycken eller flera har olika uppfattningar om något. Anledningen till olika uppfattningar kan bero på flera olika saker, som behov, erfarenheter, känslor och attityder (Hakvoort & Friberg, 2015). Ett ord kan betyda en sak för den ena personen men något annat för en annan person (Hakvoort & Friberg, 2015). Konflikter kan ses som möjligheter till annat lärande,
3
som exempel så bidrar konflikter till att uttrycka sina känslor, kommunicera, reflektera och diskutera (Hakvoort & Friberg, 2015). Barnen får även chans till att uttrycka sina känslor och sätta ord på dem. Konflikter kan även användas för att lära barnen om hur de kan hantera nya konflikter (Johansson & Emilson, 2016).
Begreppet konflikthantering är lättast att förklara genom att dela upp begreppet i två delar, konflikt är det som ovan beskrivs och hantering är hur konflikten går att lösa. Hakvoort och Friberg (2015) beskriver hanteringen av konflikter i tre olika ansatser. Den första är en maktbalanserad ansats vilket betyder att en aktör med makt bestämmer hur konflikten ska lösas. Den andra är rättighetsbaserad ansats som beskrivs genom att rättigheter och regler förklaras och presenteras som en lösning. Den tredje är en behovsbaserad ansats som är en dialog kring hur tankar, behov och önskemål synliggörs (Hakvoort & Friberg, 2015).
Tidigare forskning
I detta avsnitt redogörs det för tidigare forskning i tre olika teman. I det första temat presenteras tidigare forskning som bygger på pedagogernas olika förhållningssätt till konflikter. I det andra temat presenteras tidigare forskning baserat på barns lärande om demokrati inom konflikthantering. I det tredje temat presenterar vi forskning om strategiernas betydelse i konflikthantering.
Pedagogers förhållningssätt till konflikter
Då bemötandet i konflikter kan ha betydelse för lösningen är det förhållningssättet hos pedagogen som har betydelse i en konflikt. Rantala (2016) beskriver i sin avhandling ett förhållningssätt ur ett fostrans perspektiv i konfliktsituationer. Hennes studie är gjord i Sverige och bygger på videoobservation över verksamheten för att granska och
problematisera interaktionen mellan barn och vuxna. Syftet med avhandlingen var att bidra till fördjupad kunskap om hur fostran gestaltas i förskolans verksamhet. I Rantalas (2016) avhandling visade resultatet att pedagogerna med hjälp av vägledning rättade barnen i vardagliga situationer eller vid konflikter genom direkta eller indirekta vägledningar och direkt vägledning visades vanligtvis framställas med direkt tillsägelse. Genom indirekt vägledning använde sig pedagogerna istället av fysisk vägledning för att tillrättavisa barnen, till skillnad från Blank och Jasinski Schneiders (2011) studie som undersökte arten av
4
konflikter i klassrum som istället byggde på språk. Syftet med deras artikel var att utforska den språkliga praxis som finns i klassrummet på förskolan för att överväga hur klassrummens olika diskurser skapar konflikter. Studien kommer från USA där de använde sig av
“Developmentally appropriate practice” (DAP) som är ett barncentrerat språk i barndoms utbildningen. Det är en kulturell modell som betonar ”att använda sina ord” för att lösa konflikter med kamrater verbalt snarare än emotionellt eller fysiskt (Blank & Jasinski Schneider, 2011). Detta beskriver en typ av medling som pedagogerna använder sig av och hur de medlar med barnen i en konfliktlösningssituation (Blank & Jasinski Schneider, 2011). Hur lärarna ingriper i konflikten och dess resultat visade på olika strategier som pedagoger hade för att släcka bränder eller medling. Att släcka bränder kan utifrån studien tolkas som indirekta vägledningar där de också använde sig av beröm eller avledning för att bryta ett mönster eller tysta ner en situation.
Westlund (2011) beskriver i sin licentiatavhandling om innebörden av barns inflytande. Hon har i sin metod använt sig av en fallstudie där hon vill bidra till djupgående kunskaper. Studien genomfördes med fokus utifrån en demokratididaktisk fråga där pedagogerna står för arbetet med att skapa förutsättningar för barnens lärande om demokrati i förskolan
(Westlund, 2011). Avhandlingen utgår ifrån hur pedagogerna arbetar med demokrati utifrån barns inflytande och i resultatet framkommer det att det är problematiskt eftersom
maktförhållanden mellan barnen gör att vissa barn får större chans att utöva inflytande än andra. Barn utifrån pedagogers demokratikunskap ges inte samma förutsättningar för att kunna hantera konflikter utifrån en demokratiskt grund och Westlund ställer sig kritisk till pedagogernas makt då normen signalerar att barn i sitt utövande av inflytande utvecklar sina demokratiska förmågor i den riktning som pedagogerna förmedlar Westlund (2011).
Därför anses det av vikt att barnens och pedagogernas interaktioner utgörs på en demokratiskt grund kring hanteringen av konflikter.
Utifrån Blank och Jasinski Schneider (2011) skulle detta innebära att pedagogerna överväger medlingsstrategier som skulle betona barnens språkanvändning, utgöra en mer demokratisk grund och att minska lärarens maktövertag av användningen av en viss typ av skickligt språk.
Barns demokratilärande i konflikthantering
Johansson och Emilson (2016) vill med sin studie belysa hur hanteringen av konflikter och motstånd kan skapa tillfällen för demokratiskt lärande till barnen i förskolan. Metoden de använde sig av var videoobservation, där 65 stycken barn i 1–3 års ålder och 15 lärare
5
observerades med fokus på interaktion mellan lärare-barn och barn-barn. Resultatet visade att pedagoger måste våga vara i konflikten och att stötta barnen i hanteringen av den för att barnen ska lära sig att kunna hantera på egen hand. Även viktigt för pedagogen att se utifrån ett barns perspektiv där konflikten används som syfte för att utveckla sociala förmågor och att barn kan se utifrån andras perspektiv.
Konflikter bidrar till att individer kan klargöra för sina egna åsikter och tankar. Till skillnad mot vad Rantalas (2016) studie visar, att det uppfattas lättare att förstå direkt tillsägelse för barnen. Det bidrar istället till ett maktperspektiv där läraren utgör en position som tyder på en demokratiskt ifrågasättning kring barnens kompetens att fatta egna beslut gällande
konflikterna.
Utifrån läroplanen hade pedagogerna en idé om att vägleda barnen till olika normer och värderingar som att visa omsorg, ta hänsyn och att ta ansvar (Rantala, 2016). Resultatet i Rantalas (2016) avhandling visade att pedagogerna ofta använde sig av vägledningar med syftet att hålla kvar barnen vid aktiviteten och behålla koncentration, men även för att de skulle anpassa sig till pedagogernas regler. I konflikter behövs det en lösning, en lösning kan bli ett gemensamt avtal mellan deltagarna där demokrati förhandlas (Johansson & Emilson, 2016). De utgick även från ett barns perspektiv då de anser att konflikter enligt barnen kan vara värdefulla ögonblick då deras samhälleliga och demokratiska kunskap ökar till skillnad från det resultatet Rantala fick.
Även de minsta barnen ska ha rätt till utövande av demokrati, detta skriver Qvarsell (2011) om i sin artikel där syftet är att ifrågasätta förskolans syn på barns inflytande och deltagande när det handlar om förutsättningar i beslut som är grundläggande för möjligheten att utveckla demokratiska kunskaper. Qvarsell (2011) utgår ifrån en kulturdemokratisk syn där kreativa aktiviteter och olika sätt att uttrycka sig är i fokus. Qvarsell (2011) har använt sig av
intervjuer i metoden där hon intervjuat barn i förskoleålder som för hon är bekanta. Resultatet visade att många pedagoger ser på barns motsättningar som ”trots”. Detta anser hon istället bör vändas till något positivt och att pedagoger istället skall uppmuntra detta beteende då viljan av att uttrycka sig och argumentera faktiskt går hand i hand med demokrati (Qvarsell, 2011).
Även den fysiska miljön är betydelsefull för barns demokratilärande. För de yngre barnen är den betydelsefull eftersom de ska kunna känna en samvaro och tillvaro till förskolan. Miljön på förskolan ska alltså bjuda in till gestaltande där barn och vuxna får samspela i det fysiska rummet. Demokratiska inflytanden ökar när barnen får vara med och bestämma över den
6
fysiska miljön såsom att barnen ska få komma till sin rätt, att mötas med respekt och att få möjlighet att uttrycka sig, det är de som ger barnen verktyg för framtiden (Qvarsell, 2011).
Strategiernas betydelse i konflikthantering
Barn använder sig av olika strategier för att synliggöra sina egna eller sina kamraters handlingar i konfliktsituationer, det säger Ingrams (2009) som i sin studie utforskar barns vardagliga sociala kommunikation med inriktning på negativa rapporteringar om kamraters beteende. Studien har Ingrams (2009) gjort genom en kvantitativ undersökning där han observerade tre- och fyraåringar på två förskolor i Belfast och i Nordirland. Resultatet beskriver en strategi som barnen använder sig av genom att skvallra på varandra och att därefter söka stöd hos pedagogerna genom att rapportera för pedagogerna om kamratens negativa beteende. I handlingar där de själva faller offer rapporter de till pedagogen för att söka sympati eller liknande tröst. Det visade sig även att barn är medvetna om komplexa sociala beteenden och vad det kan få för vinning genom att skvallra sett till deras egen fördel. Detta sätts i relation till Singer, Van Hoogdalem, De Haan och Bekkema (2012) studie vars syfte var att undersöka om åldersskillnaderna hos barnen var relaterade till barnens
inlärningsupplevelser i förskolan. Resultatet visade att barn som är tre år använder sig av bilaterala strategier där de hjälper och gynnar varandra för att skapa ett fortsatt samspel trots att barnen i studien är i samma åldrar som i Ingrams (2009) där studiens resultat visar raka motsatsen. De tvååriga barnen som deltog i Singer et al. (2012) studier använde sig istället av ensidiga strategier likt de barn som deltog i Ashby och Neilsen-Hewett (2012) studie, det vill säga enkelriktade strategier där barnet har svårt att se andras behov och intresse. Singer et al. (2012) undersökte inlärningsupplevelserna i kompiskonflikter med hjälp av observation. Först studerade de förhållandet mellan användning av specifika konfliktstrategier och resultatet av konflikter. De olika resultaten delades in i två teman där det första var “sannolikheten för att upprätthålla jämställdhets relationen efter en konflikt och
sannolikheten för att ett barn vinner konflikten”. Det andra temat var “sannolikheten för att ett barn vinner konflikten”. De undersökte även om pedagogerna förstärkte en viss typ av strategi. Singer et al. (2012) studie visar i resultatet att det inte hade någon betydelse i deras studie om lärarna använde sig av ensidiga strategier än bilaterala strategier eftersom de sällan belönade användningen av just bilaterala strategier. Resultatet visade även att lärarna
tillrättavisade användningen av fysisk kraft. Det visade även att tvååriga barn använde denna konfliktstrategi lika ofta som de treåriga barnen. Då det i denna studie inte hade någon
7
betydelse på könen utan de kunde istället se likheter utifrån ålder. Utifrån detta kan vi se likheter till Ashby och Neilsen-Hewetts (2012) artikel där de också undersökte
konfliktsituationer som ledde till en vinna eller förlora strategi. Deras studie härstammar från Australien där syftet var att utforska lösningsstrategier och orsaken till konflikter efter resultat hos två små barns vänner och två små barns bekanta.
Resultatet som Ashby och Neilsen-Hewett (2012) kom fram till i sin studie utifrån observationer var att pojkars och flickors sätt att använda sig av fysisk kraft i
konfliktlösningen skiljdes åt. Pojkarna använde sig av en mer fysisk strategi i lösandet av konflikten men flickorna använde sig istället av en psykisk strategi. Till skillnad från flickorna lämnade pojkarna konflikten enklare och kunde istället börja sysselsätta sig med något annat medans flickorna stannade kvar i konflikten betydligt längre.
Sammanfattning
Den tidigare forskning som vi har tagit del av tyder på att hanteringen av konflikter hos barn och pedagoger ser olika ut. Resultatet av den tidigare forskningen visar att barn i alla åldrar använder sig av strategier i konflikthanteringen. Strategierna kan antingen förtydligas eller misstolkas av pedagogerna och i vissa fall används pedagogen som en medlare. Pedagogens förhållningssätt i sin tur medlar och använder sig av strategier som både gynnar barnen i deras fokus på att hitta lösningar och missgynnar dem genom att göra kortsiktiga lösningar som att “släcka bränder”. Forskning visar också att barn genom konflikter får ökad kunskap av demokrati. Då vi har valt att omfamna alla åldrar i vår studie kan tidigare forskning därför ha en viss inverkan på resultatet.
Teori
I kommande avsnitt kommer vi att förklara vad det sociokulturella perspektivet innebär för den föreliggande studien, samt de analytiska begreppen som ses som relevanta för att kunna analysera och diskutera resultatet i studien. De analytiska begreppen som kommer beskrivas är deltagandemönster, mediering, stöttning och interaktion. Dessa begreppen kommer beskrivas var för sig men också att tas upp i relation till varandra. Vidare bidrar det sociokulturella perspektivet till att studera och analysera den verbala och icke verbala kommunikationens betydelse för interaktionen mellan pedagog och barn. Detta förutsätter
8
möjligheten att analysera deltagandemönster i konflikthantering. Den teoretiska bakgrunden för arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv där Lev. S. Vygotskijs teorier beskrivs.
Sociokulturellt perspektiv
Utifrån studiens syfte och frågeställning har studien utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien ska bidra med kunskap om konflikthantering genom att observera pedagoger- och barns interaktioner och vi har genom det sociokulturella perspektivet fokuserat på begreppet mediering, stöttning och interaktion. Dessa begrepp har stor betydelse i Vygotskijs teoretiska ramverk. Begreppen kan ses som separata men för att förstå sin helhet ska de ses tillsammans då de bygger på varandra (Wertsch, 1985). Interaktioner mellan människor och deras
erfarenheter konstruerar den sociala världen där grunden för lärande läggs. Det kan förklaras utifrån den pedagogiska kontexten som säger att den mer kunniga personen kan stötta den mindre inlärda i en viss riktning eller till ett specifikt mål (Wertsch, 1985). Dock behöver vägledningen vara förknippad med omsorg där barnet ses som kompetent där tidigare erfarenheter och kunskap kan kopplas samman (Wertsch, 1985). I ett sammanhang där kommunikation och samarbete finns, blir delaktigheten för varandras erfarenheter, kunskap och utveckling synlig. Utifrån den pedagogiska kontexten knyter vi samman de
sociokulturella begreppen som ligger som grund för den föreliggande studien. Genom att se kontexten, sammanhanget, omgivningen eller situationen kan vi se i våra observationer vilka delaktighetsmönster som uppkommer i interaktionerna, vilket material som används och hur materialet användes. Detta kopplar samman perspektiven genom att vi i kontexten kan observera den fysiska- och sociala interaktionen där vi kan få syn på handlingar som utifrån mediering samt utifrån stöttning integrerar med barnen och pedagogerna.
Interaktioner
Interaktionen i detta arbete kommer fokuseras på social interaktion och fysisk interaktion. Detta är för vår studie relevant då syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om konflikthantering genom att observera pedagogers- och barns interaktioner i
konflikthantering. Den sociala interaktionen bygger på samtal där aktören står i fokus (Jordan & Henderson, 1995). Den fysiska interaktionen kommer utgå från handlingar som sker i samtalet. Handlingar som i det här sammanhanget kan bygga på öppna frågor eller inbjudan till konflikthantering med penna och papper. Utifrån Jordan och Henderson (1995) är dessa
9
två kategorier viktiga i relation till varandra. Dessa kategorier är för den föreliggande studien av stor vikt då vårt syfte är att bidra med kunskap om konflikthantering genom att observera pedagogers- och barns interaktioner i konflikthantering. Vygotskij (1995) menar att det är av vikt för lärande och utveckling barn och pedagoger möts i den sociala interaktionen. I
interaktionen med andra skapas samtal och diskurser som i detta sammanhang bidrar till den verbala interaktionen och till att konflikthanteringen kan ske (Vygotskij, 1995). Då studien kommer baseras på konflikthanterings tillfällen som uppstår och vilka rutiner det är som anses falla inom ramen är det interaktionen som tolkas utifrån strategier som anses normalt förekommande i verksamheten.
Deltagandemönster
Begreppet deltagandemönster undersöks i det här arbetet utifrån barnens och pedagogernas engagemang och aktivitet i konflikthanteringar. För att förtydliga deltagandemönster i den föreliggande studien kommer det att studeras utifrån hur deltagandemönstret skiljer sig i konflikthanteringen. Enligt Jordan och Henderson (1995) handlar deltagandemönster om deltagarnas inkludering eller/och exkludering i en aktivitet. De strategier och handlingar som används av deltagarna i konflikterna blir av intresse att studera. Deltagandemönstret i det här sammanhanget tyder på att barnen är aktiva och engagerade i konflikthanteringen.
Deltagandemönstret analyseras även utifrån interaktionen som byggs på handlingar. Det är av stor betydelse för den föreliggande studien att analysera med hjälp av deltagandemönster för att kunna tydliggöra interaktionen mellan barn och pedagoger i situationer med
konflikthantering (Jordan & Henderson, 1995). Med hjälp av deltagandemönster som analysfokus kan vi få syn på barn och pedagogers interaktioner i konflikthanteringen, till exempel genom förhandlingar, motsättningar och roller som intas på olika sätt.
Mediering
Mediering är ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet som kan beskrivas som en pedagogisk och språklig kontext och även ett verktyg som gör det möjligt för människor att samverka med varandra (Wertsch, 1985). Mediering sker genom interaktioner såsom verbalt- och ickeverbala interaktioner samt genom fysiska material som medierar människors
kunskaper emellan varandra (Wertsch, 1985). Människans tänkande påverkas av den kultur som finns runt omkring oss vilket har betydelse för den kunskap vi förmedlar (Vygotskij, 1995). Vi människor hjälper varandra och förmedlar kunskap sinsemellan och utifrån detta
10
skapar erfarenheter som bygger på att vi tillsammans med miljön runt oss medierar kunskap och bidrar till en utveckling av lärprocessen (Vygotskij, 1995).
Föreliggande studie fokuserar på konflikterna och interaktionerna mellan pedagog och barn. Handling och tänkande går hand i hand, dessa påverkar men samtidigt samverkar med varandra (Wertsch, 1985). Utifrån Wertsch (1985) beskrivning av mediering har vi kopplat detta till vår studie där konflikter har olika meningar inom olika situationer på förskolan, vilket han istället kopplar till kultur där handling och tänkande medierar. Mediering i föreliggande studie kommer studeras utifrån deltagandemönster där verbal och icke verbal interaktion medierar kunskap vilket skapar förutsättningar för att ett deltagandesmönster ska synliggöras.
Stöttning
Stöttning, likaså mediering, syftar båda till att stödja och stötta utvecklingen. Stöttning är ett begrepp som Vygotskij (1995) använder sig av men i engelskan översätts till Scaffolding. Scaffolding kan även beskrivas som byggnadsställning. Vygotskij (1995) beskriver
byggnadsställning där en individ med mer kunskap stöttar i detta sammanhang barnet och ge barnet verktyg för att successivt minska stödet och till sist ta bort byggnadsställningen/stödet. Stöttning i en pedagogisk kontext kan förklaras som ett tankesätt där pedagogen kan stötta barnet i sin utveckling (Wertsch, 1985). Pedagogen hjälper barnet vidare i utvecklingen genom att bygga vidare på barnets egna erfarenheter, handlingar och tänkande. I föreliggande studie är begreppet kopplat till stöttningen som pedagogerna ger barnen i hanteringen av konflikterna. Stöttning kommer i föreliggande studie studeras utifrån de interaktioner som sker i konflikthanteringen. I detta sammanhang kan stöttning ske utifrån att pedagogen ställer öppna frågor i konflikthanteringen eller att barnen bjuder in de andra barnen i
konflikthanteringen. Stöttningen kan ske utifrån att ett barn eller pedagog stöttar varandra i konflikthanteringen utifrån verbal och icke verbal interaktion. Smidt (2010) har tolkat
vygotskijs teorier och skriver fram hur stöttning påverkar de yngre barnen i deras utveckling. De yngre barnen är i behov av stöttning av en vuxen som besitter mer kunskap och kan utveckla barnen i deras lärandeprocess (Smidt, 2010).
11
Metod
I detta avsnitt presenteras studiens metod som tar oss in på hur vi har gått tillväga för att samla in vår empiri. Först kommer det ett avsnitt om mikro-etnografi sedan kommer observation och fältanteckningar att beskrivas. Därefter presenteras de urval som har gjorts och sedan följer en detaljerad beskrivning av vårt genomförande. Vidare beskrivs och diskuteras etiska överväganden och studiens trovärdighet. Avsnittet avslutas med en beskrivning av interaktionsanalys som använts för att analysera den insamlade empirin. Vidare kommer en beskrivning av transkriberingen och den analysprocess vi gjort.
Mikro-Etnografi
Vår studie är inspirerad av mikroetnografi där vi genom observationer försökt förstå oss på situationer där deltagandemönster i konflikthantering är märkbart. Arvastson och Ehn (2009) skriver att etnografin leder till att observatören ser på verkligheten med nya ögon. Vi ville se på konflikten med nya ögon och perspektiv för att få syn på verkligheten. Det är bevisat att användningen av en etnografisk forskningsansats bidrar till att vi får se en större del av verksamheten eller en social miljö, vilket i vårt fall är i konflikten (Nordevall, Möllås & Ahlberg, 2009). Etnografin har sin utgångspunkt i att en forskare under en längre period observerar individer i en social miljö (Bryman, 2011). Etnografiska forskare vill vistas i verksamheten där upplevelsen av olika situationer och skeenden ska kunna tolkas och förstås utifrån sammanhanget (Aspers, 2013) Att försöka förstå, tolka, beskriva och analysera sammanhang skapar en kritisk ansats där antaganden går att närma sig, detta gjordes möjligt eftersom vi med hjälp av videoobservationen kunnat gå tillbaka i videon och granska mönster i interaktionen och vara kritiska till antagandet. Utifrån denna kvalitativa metod skapar vi granskning av situationer som oftast kan tas för givet (Aspers, 2013).
Vi hade begränsad tid och valde därför att basera vår studie på mikro-etnografi som kommer från etnografin. Detta innebär att forskaren studerar människor under en kortare period och med valda kategorier vilket i denna studie är konflikthantering (Arvastson & Ehn, 2009; Bryman, 2011). Även utifrån det sociokulturella perspektivet såg vi stor relevans till detta då vi utifrån samspel och sociala sammanhang kunde observera deltagandemönster i
12
Observation och fältanteckningar
Vi valde att använda oss av observation som metod i form av videoobservation och fältanteckningar. Observation valde vi för att få en så sann bild som möjligt av situationen och just videoobservation bidrar till att vi skapar en förståelse för den relevanta
yrkesprofessionen (Bjørndal, 2018). Den insamlade empirin kom att organiseras och struktureras upp enligt de deltagandemönster som framträdde.
Att filma bidrog till att vi som observatörer fick en tydligare bild av vad pedagogerna och barnen faktiskt gör och fick inte bara höra om hur dem gör det. I de fall individen är intensivt involverad i sin aktivitet eller situation är inte kamerans närvaro av betydelse för individen och det läggs därför inte något märke till det (Jordan & Henderson, 1995). Videoobservation har också stor inverkan till att underlätta för den valda analysprocessen där bland annat Bjørndal (2018) påpekar att det är betydligt lättare att identifiera problemområden som ligger till grund för verksamheten. Det är även lättare med hjälp av insamlad empiri att organisera och strukturera upp enligt framstående deltagandemönster.
Observatören har en betydande roll i vad som uppfattas av filmen då det är av betydelse hur observatören ställer in kameran, från vilken vinkel och hur ljudet uppfattas (Jordan &
Henderson, 1995). Detta var något vi hade med i åtanke när vi filmade situationerna. Vi valde även att komplettera videoobservationen med fältanteckningar för att händelserna då kunde beskrivas som mer objektiva (Ahrne & Svensson, 2015). Vi har under observationerna skrivit ner anteckningar som vi efteråt använt som stöd i transkiberingen. Jordan och Henderson (1995) lyfter just vikten av att komplimentera med fältanteckningar för att klargöra för händelser som sker utanför kameravinkeln.
Urval
Vi valde att observera på hela förskolan då vi ville få syn på olika situationer på olika platser. Valet av att vara på en äldrebarnsavdelning var för att en av oss har en relation till deltagarna utifrån verksamhetsförlagd utbildning. Detta kallas för bekvämlighetsurval vilket innebär att kontakten mellan forskare och förskola redan finns sedan tidigare, forskaren väljer ett urval som redan är etablerad (Bryman 2011). Pedagogerna har också observerat att barnen hanterar konflikter själva när pedagogerna inte är närvarande vilket gjorde valet mer intressant.
Förskolan vi valde att observera på har vi tidigare varit i kontakt med under
13
vilket bidrog till valet av förskola. Avdelningen bestod av 13 killar och sex tjejer och alla deltog i studien. Barnen var mellan tre till fem år. Det var två utbildade förskollärare som deltog. Det var en barnskötare som arbetar på avdelningen men som inte deltog i studien.
Genomförande
Observationen genomfördes under två dagar. Filmningen och observationen ägde rum när konflikter uppstod. Eftersom Covid-19 pandemin precis hann bryta ut innan vi skulle gå ut på förskolan fick vi ta hänsyn till detta. Vi valde därför att enbart vara i barngruppen när det skedde konflikter. Pedagogerna var hjälpsamma och började ibland filma vissa situationer innan vi hann dit. Vi fick i de tillfällena ta över filmningen då en av oss filmade och den andra antecknade. Vissa andra situationer hade pedagogerna planerat sedan tidigare att ha samlingar där olika konflikter eller situationer skulle diskuteras. Då kunde vi redan från början vara med och filma och anteckna hela händelseförloppen.
Pedagoger, rektor, barn och vårdnadshavare blev informerade om studien några veckor innan genomförandet. Pedagogerna fick då god tid på sig att samla ihop samtyckesblanketter från vårdnadshavare och kunna förbereda barnen på att vi skulle komma. Enligt Bryman (2011) ska observationer ske på varierande tidpunkter under dagen då de skapar ett så sanningsenligt material som möjligt. Genom pedagogernas hjälp kunde vi då utföra detta då de hjälpte oss att filma konfliktsituationer under varierande tidpunkter. Mycket av det filmade materialet var inomhus då det var andra barn på förskolegården som inte hade ett samtycke att delta i studien.
Etiska överväganden
Vi kontaktade personal och rektor i ett tidigt skede där vi delgav information om syfte med föreliggande studie. De informerades om didaktiska frågor och de villkor som var rådande. En samtyckesblankett skickades ut till barn och vårdnadshavare (se bilaga) 1, för information
om deltagande och villkor. Då informationen utgått om frivilligt deltagande och tillåtelse för att avbryta medverkan så var vi noga med att påpeka detta även innan vi började videoinspela för att vara säkra på att informationen nått barnen. Genom dessa etiska överväganden har vi då tagit hänsyn till informationskravet (Bryman, 2011; Vetenskapsrådet, 2017). Vi har även
14
tagit del av konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet utifrån
Vetenskapsrådet (2017) i föreliggande studie. Materialet som insamlats har enbart används i pågående studie vilket är det som menas med nyttjandekravet (Bryman, 2011;
Vetenskapsrådet, 2017).
Under studiens gång stötte vi på en del etiska överväganden som vi fick ta hänsyn till. En etisk aspekt vi fick ta hänsyn till var restriktioner kring Covid-19 pandemin och därför kunde vi inte delta i verksamheten på förskolan i lika många dagar och stunder som det var tänkt från början. Vi kunde tillsammans med personal på förskolan genomföra
videoobservationerna och därför har vi också kunnat hämta empirin utan att utsätta personal, barn eller oss själva för en smittorisk.
Då datainsamlingen skedde via videoobservation utifrån konflikter hade vi i åtanke att barnen är i en situation som för dem kan medföra en känsla av sårbarhet. Därför var det extra viktigt för oss som filmade att läsa av kroppsspråk om barnen känner sig obekväma, då vi direkt avslutade filmandet.
Bearbetning och analys
Vi valde att använda oss av interaktionsanalys till analysprocessen. Detta val gjorde vi då vi hade som avsikt att analysera de interaktioner som uppstod under konflikthantering.
Interaktionsanalys
Vi valde att använda oss av interaktionsanalys som stöd i analysprocessen för att analysera människors interaktioner. Metoden är relevant för oss då vi har haft som avsikt med
föreliggande studie att observera verbal och icke verbal interaktion. Vi använde oss av Jordan och Hendersons (1995) artikel där de beskriver interaktionsanalys som en tvärvetenskaplig metod för empirisk undersökning av människans interaktion med varandra och med föremål i dennes miljö. I interaktionsanalys beskrivs videoinspelning som ett vanligt förekommande verktyg inom interaktionsanalyser för att förstå materialet (Jordan & Henderson, 1995). Det ger oss observatörer en chans att återspela materialet och titta på specifika situationer igen, vilket vi med hjälp av Jordan och Hendersons (1995) analysschema fick hjälp att synliggöra aktörernas interaktioner.
Eftersom studien hade som avsikt att observera verbal interaktion och icke verbal interaktion har vi valt att analysera med fokus på begreppet mediering och stöttning och synliggöra
15
deltagandemönster i interaktionerna. Chansen att kunna tolka det inträffade ökade när det gick att återuppleva materialet i denna studie med hjälp av videoinspelning. Situationer är därför obegränsat tillgängliga vilket ger oss ökade chanser att tolka (Jordan & Henderson, 1995).
Vi har utifrån analysfokuset deltagandemönster studerat materialet utifrån interaktionerna som sker (Jordan & Henderson, 1995). Detta beskriver Jordan och Henderson (1995) är det som urskiljer de verbala och icke verbala interaktionerna. Identifikationen av de mönster som deltagande utgör i dessa specifika sociala miljöer är målet med interaktionsanalysen (Jordan & Henderson, 1995).
Transkribering
När vi observerat och videoinspelat valde vi att på plats transkribera eftersom vi ville
fastställa säkerheten för hanteringen av materialet. Först tittade vi igenom materialet båda två och sedan en gång till där vi valde att utgå från Jordan och Henderson (1995) schema som synliggör aktörernas interaktioner. Schemat var anpassat för att hjälpa oss ta fram det material som var mest relevant för oss.
Schemat (tabell 1) är kategoriserat utifrån teman; aktör, verbal interaktion och icke verbal interaktion. Dessa teman är “innehållsloggar” där vi kortfattat beskriver vad som sker i de olika videoinspelningarna (Jordan & Henderson, 1995). Detta gjorde vi för att synliggöra aktörernas interaktioner där både den verbala och icke verbala interaktionen syns. När vi utgått ifrån dessa innehållsloggar har vi transkriberat utifrån studiens syfte och frågeställning, då vi enbart ville transkribera det som var relevant.
Tabell 1. Schema för analysprocessens första steg, transkribering
Aktör: Barn
Verbal interaktion: Ord/meningar
Icke verbal interaktion: Kroppsspråk
16
Analysprocess
När vi hade hämtat empirin satte vi oss ner omgående och bearbetade det inhämtade
materialet för att säkerställa att det hölls aktuellt i minnet (Ahrne & Svensson, 2015). Det har varit av stor vikt att se interaktioner utifrån individerna runt omkring, samt objekten som individerna har tillgång till. Detta har skett genom att observera handlingar.
1. Vi transkriberade materialet med hjälp av Jordan och Hendersons (1995) transkribering schema (tabell 1).
2. Vi läste igenom materialet i omgångar för att få en tydligare överblick över materialet. 3. Vi utgick utifrån vårt syfte och frågeställning när sekvenserna plockades ur materialet
och bearbetades.
4. Vi utgick från Jordan och Hendersons (1995) analysfokus utifrån deltagandemönster när vi bearbetade materialet samt interaktionen mellan barn och pedagoger.
5. Efter att vi bearbetat materialet kom vi fram till tre olika teman som baserats på de mönster vi identifierat i interaktionen.
Resultat
I det här avsnittet kommer den föreliggande studiens resultat och analys presenteras utifrån tre olika teman. Temana var relevanta då vårt syfte är att bidra med kunskap om
konflikthantering genom att observera pedagogers och barns interaktioner i konflikthantering. De teman vi har kommit fram till baseras på de mönster vi har identifierat i interaktionen. Vår frågeställning är: Vilka deltagandemönster kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och pedagoger i konflikthantering? De olika temana har vi skapat genom de
deltagandemönster som vi funnit i empirin och dem lyder; förhandling, motsättning och roller. Dessa mönster var framträdande i empirin vid interaktionen i konflikthantering och blev därför de aktuella tematiseringar för den föreliggande studien.
17
Förhandling
I detta tema kommer resultatet presenteras där det kan tyda på förhandlingar i interaktionen i konflikthantering. Olika handlingar inom konflikthantering som pedagogerna och barnen använder sig av kommer i uttryck för att i sin tur lära barnen hantera konflikter själva och även lära sig att uttrycka sina tankar och känslor. Utdragen som vi tagit ur empirin har vi valt för att tydligt visa hur barnen och pedagogerna deltar i konflikthanteringen genom sina förhandlingar.
“Ja jag dör nästan”
En pedagog och tre barn sitter i soffan med ett papper och penna. En konflikt har uppstått där det ena barnet tycker att kompisens ljud på ipaden är för högt. Pedagogen har ritat två
streckgubbar och en ipad på ett papper som hon sitter och visar de tre barnen. Strategin pedagogen använder sig utav i konflikthantering kallar de för ritprat.
Aktör: Verbal interaktion: Icke verbal interaktion:
Danny Du gör så här hela tiden “pruttljud”
Pelle Nehe jag gör “ett längre pruttljud”
Pedago g
Så gör du, du har något konstigt ljud och det tycker du är lite jobbigt för dina öron? vi kan ritprata upp det här på pappret.
Kollar på Danny och ritar ett öra på pappret och två streckgubbar.
Danny Ja jag dör nästan
Pedago g
Det är nästan så att trumhinnan vibrerar så här eller? Skakar med handen och målar lite till på pappret.
Danny Ja för jag dog nästan
Pedago g
Om du spelar lite tystare på ditt spel är det okej då eller? Målar upp en tyst symbol på pappret.
18
Pedago g
Men kan vi inte minska ljudet lite grann?
Pelle Det går inte att göra det med lite ljud Sätter armarna i kors och gör en missnöjd min
Pedago g
Men kan du inte minska lite ljud till eller sätta något, vi kan sätta en tejpbit på högtalaren då minskar man ljudet också, ska vi göra de eller?
Kollar på Pelle.
Pelle Pelle nickar men ser
inte glad ut.
Olle Jag vill dansa till ipaden istället. Han vinkar till Pelle och Danny och de följer med och börjar dansa.
I utdrag 1 framgår interaktionen mellan pedagog och barn i konflikthanteringen utifrån att pedagogen stöttar barnen i deras kommunikation. Pedagogens handlingar kan kännetecknas att hjälpa barnen lösa konflikten. Pedagogen förmedla vad barnen tycker och tänker till varandra genom att ställa öppna frågor. Pedagogen fungerar som en medlare som med hjälp av papper och penna ger barnen förutsättningar till att uttrycka sina tankar och känslor. Pedagogens handlingar där hen ställer frågor kan kännetecknas mediera till barnen och kan öppna upp för engagemang och delaktighet. Utifrån den verbala kommunikationen kan tonläget tyda på att Pelle och Danny upplevs irriterade. I denna situation kan det förstås som att Pelle försvarar sin lek genom att inte vilja ändra på den. Det kan tyda på att han skyddar den då han inte tror att den kommer bli densamma om pedagogen sänker ljudet. När
pedagogen säger att de har kommit fram till en lösning bekräftar Pelle lösningen genom att nicka, hans handling kan kännetecknas att han fortfarande inte har viljan att lösa det och istället lägger ner aktiviteten och börjar dansa istället. Å andra sidan kan det tyda på ett maktövertag. Det kan ses som att Pelle ger med sig i konversationen och fortfarande inte verkar nöjd över resultatet. Detta kan tyda på att pedagogens handlingar kännetecknas besitta en makt i medieringen som inte möjliggör för Pelle att uttrycka sig då han uttrycker en
besvikelse kring lösningen. De deltagandemönster som framträder sker utifrån förhandlingar i konflikthanteringen. Deltagarna samspelar genom att förmedla sina åsikter till varandra. När Pelle och Danny tillsammans med pedagogen kommit fram till ett beslut kommer Olle med
19
förslag på en ny aktivitet. När Olle kommer med förslag på ny lek kan förslaget tolkas som en inbjudan till ny aktivitet av Pelle och Danny. Olles inbjudan kännetecknas av engagemang och aktivitet till konflikthanteringen och tillsammans med de andra barnen startar de en ny lek.
Ovanstående situation karaktäriseras av förhandlingar. Förhandlingarna sker utifrån kommunikation och samspel i konflikthanteringen. Förhandlingarna ligger till grund för konflikthanteringen där kommunikationen är avgörande. När den verbala kommunikationen upphör, upphör även konflikthanteringen. Deltagandemönstret blir tydligt då interaktionen sker utifrån förhandlingar där de engagerade och aktiva deltagarna deltar i
konflikthanteringen.
“Man får göra vad man vill på förskolan”
Tre barn ligger på marken och brottas, en pedagog kommer fram till barnen och ber dem sluta. Barnen slutar inte och pedagogen ber dem komma bort till bordet där ett papper och penna ligger. De börjar måla upp situationen på pappret.
Aktör Verbal Interaktion Icke verbal interaktion Pedagog Det är så lätt när man gör sådana lekar att det går över
gränsen.
Pekar på pappret med pennan
Jonas Man får göra vad man vill på förskolan Sätter armarna i sidan
Pedagog Ne man får inte göra vad man vill, vad får man göra då? Skakar på huvudet
Jonas Man får leka vad man vill, man får göra vad man vill utomhus, man får göra vad man vill inne, man får leka.
Pedagog Okej får man det? men vi har ju regler här på förskolan
Tobbe Utan brottning Pekar på pappret med pinnen
Pedagog Jo om man har en domare och gör det två och två i ringen.
Pekar på några figurer på pappret
Kalle Jag vill vara domare Sträcker upp en pinne mot skyn
Pedagog Okej du är domare, men kommer ni ihåg reglerna?
Jonas Ja man får inte boxas
Pedagog Inte boxas nej och det var brottas två och två innanför ringen, domaren startar matchen och domaren blåser av matchen”.
Låtsas skriver på pappret
20
Tobbe Okej
Pedagog Då kan ni parkera cyklarna och lägga pinnarna på bordet.
Sträcker ut handen mot en byggnad.
I utdrag 2 uttrycker sig pedagogen angående vad som kan hända när barnen brottas om de inte har regler. Danny, Tobbe och Pelle samtalar om vad de får lov att göra på förskolan. Kommunikationen i denna situation blir avgörande för de förhandlingar som sker i konflikthanteringen. Deltagandemönstret i denna situationen kännetecknas av de förhandlingar som sker kring vad barnen får lov att göra på förskolan.
Samtalet som sker kan å ena sidan förstås utifrån att pedagogen vill att barnen ska diskutera reglerna på förskolan utifrån att stötta dem i diskussionen. Å andra sidan kan det tolkas att hon vill att de utifrån tidigare erfarenheter presentera huruvida vad som är rätt och fel. Barnens och pedagogens verbala och icke verbala interaktion kan ses som delaktighet och engagemang i konflikthanteringen. Pedagogen använder sig av öppna frågor i förhandlingen av konflikten vilket kan resultera i att barnen engagerar sig i diskussionen. Förhandlingarna i konflikthanteringen sker verbalt men förstärks utifrån den icke verbala kommunikationen. Kalles handling där han räcker upp pinnen som svar på att vara domare tyder på att han har gått vidare från konflikten till att lösa den och börja leka igen. Den här gången inom ramen för vad miljön på förskolan tillåter.
Motsättning
I det här temat kommer resultatet presenteras där interaktioner ses som motsättningar. Empirin kommer att presenteras och synliggöras utifrån hur barn och pedagoger i
konfliktsituationer integrerar med varandra genom verbal och icke verbal kommunikation. Utdraget som vi tagit ur empirin har vi valt för att deltagandemönstret visar motsättningar i konflikthanteringen som uppstår.
“Men, visste Kaj att det var ditt garage?”
Två barn har börjat bråka utomhus och det ena barnet är väldigt arg. En pedagog sitter med det andra barnet som har hämtat ett papper och en penna för att ritprata. Det andra barnet som är väldigt arg har gått iväg en bit och ligger på marken med huvudet ner i marken.
21
Aktör: Verbal interaktion: Icke verbal interaktion:
Pedagogen Men hur känner du dig då?
Emil Ledsen Ritar på pappret
Pedagogen Varför då?
Emil För att han tog min plats Sätter armarna i kors och
tittar ner i pappret.
Pedagogen Han parkerade cykeln där i ditt garage eller? Pekar på teckningen under
det som Emil har ritat
Emil Mm Ritar en cykel där
pedagogen pekat
Pedagogen Men, visste Kaj att det var ditt garage? Tittar på Emil
Emil Nej Ruskar på huvudet
Pedagogen Nej, så hur skulle han kunna veta det då, att han inte fick
parkera där då?
Emil Vet inte
Pedagogen Nää, men ska vi gå och prata med Kaj och visa ritpratet? Pekar på pappret
Emil Mm
Pedagogen Får vi berätta för dig Kaj hur Emil har tänk med sitt
ritprat.
Emil och Pedagogen går fram till Kaj
Kaj Kaj går iväg.
Pedagogen Men Kaj vi vill bara visa dig, hur skulle du kunna veta att
det var upptaget i garaget? Emil har funderat ut en lösning. Hur ska vi göra nästa gång liksom?
Försöker visa Kaj pappret.
Kaj Går iväg och lägger sig på
marken med huvudet ner i backen.
22
Pedagogen Ja man kan turas om, och du hade kunnat säga så här: Kaj
vet du, det var upptaget i det garaget, men jag förstår ju att du inte visste det eftersom jag inte berättade det. Eller hur? för hur skulle Kaj kunna veta det? Men hur ska vi göra nu då? För ni ser ju ledsna ut och det måste vi ju lösa.
Försöker få ögonkontakt med Kaj.
Emil Börjar rita på pappret
igen.
Pedagogen Vad ritar du nu?
Emil En cykel
Pedagogen Oj, nu har du ritat två cyklar.
Emil Mm, här är min och de är hans.
Pedagogen Hur ska ni göra med dem nu då tänker du?
Pedagogen Oj nu hamnade det på Kaj Ser hur pappret råkar
flyga iväg och landa på Kaj
Emil Går och hämtar pappret.
Pedagogen Du vill ritprata? men Kaj verkar inte vara så sugen
Emil Men jag vill ritprata
Pedagogen Men du tycker att ni ska cykla tillsammans är det din
lösning?
Emil Och turas om om parkeringen.
Pedagogen Och turas om om parkeringen, hur känns det för dig Kaj?
att ni har varsin cykel och att ni turas om om parkeringen, skulle det kännas som en lösning för dig?
Kaj Ruskar på huvudet.
Pedagogen Men har du något annat förslag då?
Kaj Fortsätter att ruska på
huvudet.
Pedagogen Nehe, då får vi kryssa denna lösningen då, då var inte det
23
idé. Vad sägs om att vi letar efter det vita i sandlådan?
Kaj Nickar och tittar upp från
marken.
Pedagogen Blir du glad då?
Kaj Nickar igen
Pedagogen Skulle du också vilja hjälpa till och leta efter det vita i
sandlådan, blir du glad då?
Tittar på Emil.
Emil Mm Nickar
Pedagogen Är Kaj glad då? Tittar på Kaj
Kaj Mm Nickar
I utdrag 3 kan Emils handlingar utifrån kroppsspråk tyda på att han är ledsen och pedagogen bekräftar detta när hen kommer fram till Emil. När Pedagogen frågar Emil om han är ledsen för att Kaj tog hans plats i garaget kan det tyda på att pedagogen bekräftar Emil i hans ritprat. När pedagogen frågar Emil om de ska visa ritpratet för Kaj kan det tyda på att pedagogen vill medla tankar och känslor mellan Emil och Kaj och stötta dem i hanteringen av konflikten. Å andra sidan kan det tyda på att pedagogen inte vet vad som har hänt och vill höra bådas tankar för att kunna hjälpa dem hantera konflikten. Pedagogen förmedlar tankar och känslor till Kaj samt bekräftar Emil i hans ritprat när de går fram till Kaj för att visa ritpratet. En motsättning i konflikthanteringen är när Kaj ställer sig upp och går iväg när Emil vill lösa konflikten. När Kaj går iväg kan det tolkas som att han gör det för att stärka sin åsikt om att han inte vill delta i ritpratet. Å andra sidan kan det vara en reaktion på att Kaj inte är
intresserad av att leka med Emil längre för att Emil menade på att Kaj hade gjort fel när han parkerade cykeln. När Emil förklarar för pedagogen att han tycker att han och Kaj kan turas om att parkera cykeln i garaget kan det tyda på att Emil utifrån tidigare erfarenheter vet att om han delar med sig så löser sig oftast konflikterna. Å andra sidan kan det tyda på att Kaj inte blev erbjuden att turas om att parkera cykeln när konflikten uppstod utan att Emil kommer på detta först under ritpratet. Detta tyder på en motsättning där Emil inte hade användning för sina tidigare erfarenheter för att lösa konflikten förens efteråt.
24
utifrån att Kaj och Emil tillsammans med pedagogen stöter på motsättningar och behöver byta aktivitet.
Roller
I det här temat kommer resultatet presenteras där pedagoger och barn i
konflikthanteringssituationer deltar genom att inta olika roller. Att inta en roll menas i resultatet att ett barn eller pedagog intar en roll i situationen som exempel kan vara att styra i situationen eller att följa i situationen. Empirin kommer att presenteras utifrån två loggar där roller har intagits av deltagarna i interaktionen.
“Berätta för honom hur du vill ha det Stefan”
En pedagog sitter på marken på förskolegården med två barn som försöker lösa en konflikt. En annan situation uppstår bredvid och pedagogen riktar fokus mot den. Stefan sitter på cykeln och Mio har börjat lägga på sand på cykelns baksäte.
Aktör Verbal Interaktion Icke verbal interaktion
Pedagog Berätta för honom hur du vill ha det Stefan, berätta för Mio hur du
vill ha det
Stefan ”Mumlar” Sätter armarna i
kors
Pedagog Vill du ha sand där bak? Pekar på cykeln
Stefan Nej Ruskar på huvudet
Pedagog Berätta det för honom då för han tror nog att du vill de
Stefan Jag vill inte ha sand där bak Kollar på Mio
Mio Tittar på Stefan
Pedagog Hörde du Mio vad Stefan sa?
25
Pedagog Han ville inte ha sand där bak, du får ha sanden i sandlådan
I utdrag 4 visar Stefan missnöje utifrån kroppsspråk när Mio lägger sand på cykeln som han cyklar på. En pedagog ser detta och ber Stefan berätta för Mio hur han vill ha det.
Pedagogens handlingar tyder på att hen stöttar Stefan i situationen utifrån att bekräfta Stefan att hen ser situationen han befinner sig i. Pedagogens handling där hen söker upp Stefan kan tolkas hjälpa Stefan att lösa situationen. Å andra sidan kan det ses som att pedagogens handling är att tillrättavisar Stefan genom att berätta hur han ska göra. Å andra sidan kan det ses som att pedagogen försöker tillrättavisa Mio genom att berätta att det inte var okej att göra som han gjorde då pedagogen påpekar att sanden ska vara i sandlådan. Att pedagogen är den som styr samtalet är tydligt både genom verbal och icke verbal interaktion. Detta kan ses utifrån ett pedagogen intar en roll där hen avgör vad som är rätt och fel.
När Stefan genom verbal och icke verbal interaktion söker sig till pedagogen kan det tolkas som att han intagit eller blivit tilldelad en roll där han följer. När pedagogen använder icke verbal interaktion såsom när pedagogen pekar på cykeln och går emot Mio så styrker det rollen i att styra. Mios närvarande i interaktionen tyder på att han intagit en passiv roll i konflikthanteringen.
Deltagandemönstret i den här situationen kännetecknas utifrån att deltagarna intar en specifik roll i interaktionen i konflikthanteringen. Detta resulterar i att kommunikationen inte är fördelad över deltagarna utan i den här interaktionen är det pedagogen som förmedlar tankar och åsikter.
“Men Isak du är ju faktiskt en av de som cyklar väldigt fort och Hjalmer
du med”
Två pedagoger har samling med alla barnen på avdelningen. Pedagogerna tycker att barnen cyklar för snabbt på förskolegården och har valt att ta upp detta i hela barngruppen.
Aktör: Verbal interaktion: Icke verbal interaktion:
26
Pedagog 2 Idag speciellt va de riktigt, men idag tyckte jag de va jättejobbigt för de va så många som cyklade väldigt snabbt och jag tänker på de små barnen som verkligen vi kan...
Pekar på tavlan.
Pedagog 1 Jag tänker på Simon som håller på att lära sig gå, han kommer inte hinna gå undan
Sätter armarna i kors.
Pedagog 2 Ja och jag tänker på din lillasyster Maja, tänk om hon blir påkörd av en cykel
Pekar på Isak.
Pedagog 1 De är så här att de är inte bara människor som blir in-cyklade i utan de är grinden så kommer man i full fart och kraschar in i grinden
Loa Då går den sönder
Pedagog 1 Ja och cyklarna
Pedagog 2 Den ena cykeln med det stora hjulet går så här. Men sen hjälper de inte, för ibland brukar jag säga till om man cyklar så får man köra in den i garaget och då behöver man inte ha den, men de hjälper ju inte för jag vet inte hur man ska göra...
Vobblande rörelse med händerna
Pedagog 1 Har ni några förslag på hur vi kan göra?
Loa Vi kan sätta upp hastighet stolpar
Pedagogern a
Ja de kan vi göra Nickar
Pia Jag städar allt
Pedagog 1 Ja fast nu pratar vi inte om städningen just nu Pia
Pedagog 2 Nää nu handlar det ju om cyklarna som cyklar så snabbt så man kan köra på, har ni några förslag?
Tittar på de andra barnen som inte har sagt något Isak Jag har inget förlag Tittar ner i marken
27
Pedagog 1 Men isak du är ju faktiskt en av de som cyklar väldigt fort och Hjalmer du med, det kanske är så att ni behöver tänka ut lite hur man kan göra annorlunda
I utdrag 5 bjuder pedagogerna in barnen till ett samtal kring hur de ska hantera situationen med cyklarna på förskolegården. Pedagogerna ställer frågan öppet i samtalet när de frågar: Har ni några förslag på hur vi kan göra? Utifrån frågan får barnen möjlighet att svara utifrån egna erfarenheter. Å andra sidan kan pedagogernas förklaringar vad konsekvenserna blir om de cyklar för fort utgöra att pedagogerna intar en roll där de anser sig ha rätt lösning på konflikten innan barnen har kommit med deras tankar.
När Pia uttrycker sig att hon kan städa allt kan tyda på att hon utifrån tidigare erfarenheter vet att städningen på gården varit ett problem och vet att problemet kan lösas om de städar. Pia kan tolkas inta en roll där hon är lösningsorienterad och vill hjälpa gruppen att lösa
konflikten. Pedagog två riktar frågan till barnen om de har några förslag på hur de ska lösa situationen. När Isak och Hjalmer svarar att de inte har något förslag kan det tyda på att de intar en passiv roll i konflikthanteringen då pedagogernas kroppsspråk tyder på en känsla där de sätter de yngre barnen som inte kan gå i försvar. När pedagogerna sätter armarna i kors eller pekar på Isak kan handlingarna tyda på att de anklagar Isak till att ha en tanke med varför han cyklar för fort. Å andra sidan kan handlingarna tolkas som att de intar en beskyddande roll gentemot de yngre barnen vilket kan tyda på att Isak och Hjalmer känner skam i att de cyklat för fort. Deras åsikter förstärkt av de kroppsspråk de intar då de tittar ner i marken. Deltagandemönstret i den här situationen karaktäriseras av roller där deltagarna intar olika roller i interaktionen vilket även bidrar till att den verbala kommunikationen till mest del sker av pedagogerna. Den icke verbala kommunikationen sker förhållandevis mest av Isak och Hjalmer som tolkas inta en passiv roll.
Sammanfattning av resultat och analys
Deltagandemönstren i konflikthanteringarna kommer till uttryck utifrån tre olika teman, dessa teman är förhandling, motsättning och roller. De som deltar i konflikthanteringen använder sig av dessa tre teman för att interagera med varandra i konflikthanteringen. Pedagogens sätt att stötta tar sig främst i uttryck utifrån handlingar där de erbjuder barnen öppna frågor för att
28
lyfta åsikter i konflikthanteringen. Handlingen där pedagogen använder sig av att få ner konflikten på papper ger barnen förutsättningar att förhandla med varandra genom att komma överens om en lösning på konflikten. Pedagogen har då intagit en roll som styrande där pedagogen försöker genom pappret mediera till barnen, vilket kan skapa förutsättningar till ett förtydligande av känslor och uttryck. När pedagogen ritar upp streckgubbar kan det
mediera med barnen där streckgubbarna är en mellanhand mellan barnen och mellan barn och händelsen. Barnen får chans till att ta en styrande roll i situationen då pedagogen ställer öppna frågor och bjuder då in barnen genom att komma med förslag. När deltagarna i
konflikthanteringen stöter på motsättningar kan detta i sin tur leda till demokratiska lärdomar utifrån att förhandla sig fram till lösningar gemensamt.
Diskussion
I det här avsnittet kommer vi att diskutera och problematisera studiens resultat i relation till tidigare forskning, studiens syfte samt frågeställning. Därefter kommer vi presentera en metoddiskussion där vi argumenterar för den valda metoden. Diskussionen kommer nedan att diskuteras i två nya rubriken som lyder; Att styra och följa och förutsättningarna för
demokratiska lösningar. Rubrikerna har vi valt för att vi utifrån våra teman i resultat kunnat se två övergripande mönster.
Att styra och följa
I resultatet i den föreliggande studien synliggörs deltagandemönstret utifrån att pedagogernas och barnens deltagande antingen är styrande eller följande i situationerna. Interaktionen visar på att pedagogerna styr barnen för att förmedla barnen känslor och tankar till varandra. Exempel är när pedagogen säger till Stefan hur han ska agera i situationen med cykeln. Pedagogens styrande roll skapar förutsättningar för barnen att kunna reda ut situationen. Hantering kan i detta fall användas som syfte för att utveckla barnens sociala förmågor och ta del av andra barns perspektiv (Johansson & Emilson, 2016). Detta kan tyda på ett neutralt lösningsorienterat mål då pedagogens handling inte syftar till en maktkamp utan endast är till för att hantera konflikten vilket kan leda till att alla blir vinnare i lösningen av konflikten. Hanteringen behöver inte påvisa vad som är rätt och fel inte heller vem som skapat konflikten och vems ansvar det är att lösa den (Johansson & Emilson, 2016). När pedagogerna styr konflikten kan maktförhållanden dock bli problematiska. Westlund (2011) menar att vissa barn får större chans att utöva inflytande mer än andra och detta skapar då en obalans i
29
förskolan. Pedagogens styrande roll är då avgörande för förskolans verksamhet, barnen kan få olika förutsättningar för sitt utövande av demokrati (Westlund, 2011). Pedagogerna tar ofta den styrande rollen då pedagogen vill skapa förutsättningar och stötta barnen för att de ska lösa konflikterna. Pedagogen skapar då framtida verktyg för barnen att hantera konflikterna på egen hand (Blank & Jasinski Schneider, 2011).
Med en styrande roll menar vi att pedagogen har intagit en styrande roll när den till exempel har valt att rita konflikten på papper och genom att ställa öppna frågor. Här har pedagogen skapat sig förutsättningar för att få barnen att vara delaktiga, där barnen även kan styra över lösningen. Westlund (2011) ställer sig kritisk till pedagogens makt då hon i sin studie menar att pedagogens makt styr barnen åt den riktning som pedagogerna förmedlar. Hon anser att det är av vikt att barnens och pedagogernas interaktion innehålles av demokratiska grunder. Men å andra sidan har Johansson och Emilson (2016) i sin studie velat belysa vikten av att pedagoger ska våga använda sig av konflikter och motstånd som tillfällen för att barnen ska lära sig om demokrati. Johansson och Emilsons (2016) resultat visar att pedagogens roll i konflikten är viktig för barnen då resultatet visade att pedagoger som undviker hanteringen av konflikter bidrar till att barnen själva inte vill vara i konflikten och lösa den. Därför är det av extra stor vikt att inta en roll som visar barnen att det är okej att vara i konflikter och att vilja lösa dem. Utifrån situationen som ovan beskrivs så kan man se att pedagogerna har valt en styrande roll för att troligen stötta barnen för att de själva ska kunna lösa konflikten. Detta kan då utifrån Johansson och Emilsons (2016) resultat visa på att pedagogens handlingar skapar förutsättningar för att barnen lär sig om demokrati och motsättningar. Barnen får en roll där de följer för att de i framtiden ska lära sig att inta rollen som pedagogen har tagit i konflikthanteringen. Barnen kan då i framtida konflikter använda sig av de handlingar som pedagogerna gör i situationerna och härma, och kan då själva inta pedagogens styrande roll utan pedagogen och hantera konflikterna på egen hand. Utifrån Rantalas (2016) forskning visar resultatet att pedagogerna ofta använde sig av direkta tillsägelser som riktades direkt till barnen och deras beteende. Det resulterade i att konflikten ofta inte löstes och att barnen inte deltog i hanteringen av den. Detta belyser vikten av Johansson och Emilsons (2016)
forskningsresultat, att våga vara i konflikten men även vikten av att inta rätt roll som
pedagog. Att inta en roll som enbart tillrättavisar gynnar inte barnen i framtida konflikter utan inta en roll som medlare, där barnen själva får argumentera för lösningsförslag. Vilket i sin tur ger förutsättningar för barnen till att hantera konflikter själva.
