Internationella kontakter

(1)

Högskolan i Halmstad

Sektionen för Hälsa och Samhälle Sociologi C 61-90 hp (Distans)

Handledare: Lars- Olof Hilding/ Eva Schmitz Examinator: Eva Schmitz

Internationella kontakter

En sociologisk studie vid Högskolan i Halmstad om studenternas möjligheter till internationella kontakter

(2)

Abstract

Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av

internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med

kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett

helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna.

Nyckelord: Internationalisering, Avtraditionalisering, Individualisering, Arbetsmarknad,

(3)

ABSTRACT... 2

1. INLEDNING... 5

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6

3. BAKGRUND ... 7

4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 8

4.1.REFLEXIVITET... 8

4.2.INDIVIDUALISERING OCH AVTRADITIONALISERING... 8

4.3.GLOBALISERING... 10

5. METOD ... 12

5.1.VAL AV ÄMNE... 12

5.2.VAL AV METOD OCH DESS PROCESS... 13

5.3. PRESENTATION AV INFORMANTER... 15

5.3.1. Ulf Ivarsson (IA)... 15

5.3.2. Svenska studenter ... 15 CAMILLA... 16 EVA... 16 ANNA... 16 JESPER... 16 FREDRIK... 17 5.3.3. Utbytesstudenter ... 17 JOHN... 17 JEFF... 18 PETER... 18 5.3.4. Svenska utbytesstudenter ... 18 MARIA... 18 ALEX... 19 5.3.5. Presentation av UFO... 19

5.3.5. Intervjusituationer och informanter... 20

5.4.VETENSKAPLIG FORSKNING... 21

6. PRESENTATION AV MATERIAL... 23

6.1.STUDENTBAROMETER... 23

6.1.1. Internationell kontakt ... 23

6.2.INTERNATIONELL AVDELNING (IA) ... 24

6.2.1 Intresse för utomlandsstudier ... 26

6.3.SVENSKA STUDENTER VID HH... 27

6.3.1 Camilla ... 27

KONTAKT MED UTBYTESSTUDENTER... 27

INTERNATIONELLA KONTAKTER OCH ARBETSLIVET... 27

6.3.2. Eva... 28

KONTAKT MED UTBYTESSTUDENTER... 29

6.3.3. Anna... 30

6.3.4. Jesper... 31

6.3.5. Fredrik... 32

6.4.UTBYTESSTUDENTER VID HH... 34

6.4.1. John ... 34

6.4.2. Jeff ... 35

6.4.3. Peter ... 35

6.5.SVENSKA UTBYTESSTUDENTER UTOMLANDS... 36

(4)

6.5.2. Alex ... 37

6.6.UFO ... 38

7. SOCIOLOGISK ANALYS OCH TOLKNING... 41

7.1.INTERNATIONALISERING... 41

7.1.1. Att internationaliseras som en institution ... 42

7.1.2. Att internationaliseras som individer ... 43

7.1.3. Betydelsen av internationalisering ... 44 7.1.4. En individualiserad värld ... 45 7.1.5. En globaliserad värld ... 45 7.2.SLUTSATSER... 48 8. REFLEKTIONER ... 49 8.1.METOD... 50 8.2.FÖRFÖRSTÅELSE... 51 REFERENSER: ... 52

(5)

1. Inledning

Året är 2009 och vi lever i en tid av individualiseringsprocesser och globaliseringsprocesser. Dessa sker över hela vår jordklot fast i olika takt. I västvärlden har dessa processer något mera snabbare takt än vad de har i övriga delar av världen. Det sker snabba och stora utvecklingar inom teknologin, naturvetenskap och medicin, ekonomi och politik och därmed

samhällsvetenskapen osv. självständighet och oberoende har varit stora nyckelord ett bra tag nu. De nya nyckelorden som nu har börjat ansluta sig till de tidigare nyckelorden är

flexibilitet, tillgänglighet och mångsidighet, detta inte bara inom arbetsmarknaden utan även i andra delar av våra liv.

Vad kan då vara en viktig grundfaktor för oss individer för att kunna överleva i denna

snabbutvecklande värld? Denna fråga kan ha många möjliga svar, men i denna uppsats ligger fokusen på mänskliga och sociala kontakter, dvs. sociala nätverk. Dessa nätverk får en all viktigare roll i våra liv, och inte endast våra privata liv utan även i våra arbetsliv. Det blir all viktigare med brett allmänbildning och goda kunskaper i många olika områden, och många utav dessa områden har kulturella avseenden. Det kanske är av just denna anledning som att det ses som meriterande inom arbetslivet att kunna tala flera språk och ha internationell erfarenhet, vilket är ett bevis på mångsidighet.

Denna uppsats handlar om Högskolan i Halmstad och dess studenters möjligheter till internationella kontakter. Genom utförda intervjuer och observationer vill jag försöka lyfta fram betydelsen av att ha en utökat nätverk redan under studietiden där dessa nätverk är av internationella slag. Jag kommer att genom redovisning av insamlade material föra en

diskussion kring hur internationella kontakter kan och har påverkat studenternas liv och deras framtid inom arbetsmarknaden.

Uppsatsen kommer då att börja med en kort bakgrund för att sedan fortsätta med en

redogörelse för de sociologiska teorier som kommer att användas. Därefter redovisas metod och tillvägagångssätt och detta följs efter med redovisningen av insamlade material. Senare i uppsatsen kommer det att föras en sociologisk diskussion kring ämnet för att skapa en utökad förståelse kring de sociala och internationella nätverk som har nämnts innan ur ett

(6)

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram betydelsen av internationella kontakter och studera dess innebörd för studenterna i Halmstad, samt att undersöka dessa studenters möjligheter till internationella kontakter. Meningen är att genom undersökningar lägga fram faktorer som påverkar och motiverar studenterna till att utveckla sig själva på en kulturell och därmed internationell nivå. Jag vill genom denna uppsats kunna besvara frågan; vilken betydelse har internationella kontakter för dessa studenter för att kunna verka som en framtida arbetskraft i nutidens globaliserade värld?

Vidare är syftet att kunna bidra med ytterligare kunskaper kring vilka behov studenterna vid Högskolan i Halmstad har för att kunna utöka sina möjligheter till att kunna få internationella kontakter. Därmed är en underfråga här: varför har inte studenterna skapat sig internationella kontakter och vad kan HH och den internationella avdelningen göra för att öka intresset för internationella kontakter hos sina studenter och hur kan man förbättra

(7)

3. Bakgrund

Intresset för detta uppsatsämne har väckts genom att granska tidigare undersökningar. Dessa (undersökningar) har varit de studentbarometrar som Högskolan i Halmstad (har) utfört under flera år. Mellan åren 2000- 2007 utfördes 4 studentbarometrar, med den senaste våren 2007. Det är framförallt utifrån den senaste studentbarometern som denna uppsats tar sin

utgångspunkt.

Studentbarometern 2007 skickades ut till totalt 998 studenter, dessa har varit slumpmässigt valda. Utav dessa 998 har 498 svarat på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 50 %. (Enligt resultatredovisningen 2007 av studentbarometern) De flesta av studenterna som svarade på Studentbarometern läste samhälls- eller beteendevetenskap, vård och hälsa, eller ekonomi. Drygt hälften var 25 år eller yngre. Fyra femtedelar av studenterna läste sitt förstahandsval. 65 % läste program och en femtedel på distans (varav hälften läste 1-5 p,

gamla poängsystemet). Drygt 40 % av studenterna hade flyttat till Halmstad från en ort

utanför Halland, nästan 60 % bodde i egen bostad, och nästan 40 % hade inga ekonomiska problem. Drygt hälften av studenterna hade inte någon förälder som läst på högskola och knappt en femtedel hade själv invandrat till Sverige, eller hade minst en förälder som gjort det (www.hh.se).

Det som förklaras här i bakgrunden är intressant av den anledningen att det beskriver de studenter som har besvarat studentbrometern och hur deras levnadssituationer kan ha påverkat studentbarometerns resultat. Dessa är sedan i sin tur förklaringar till de resultat som jag kommer fram till i mina undersökningar.

Studentbarometern i stort, tar upp många olika frågor såsom studenternas studiesituationer, levnadssituationer, arbetslivskontakter, internationella kontakter och hur de trivs med sin högskola och sina lärare etc. Till denna uppsats har jag använt mig av vissa frågor i studentbarometern som har haft med internationella kontakter och utbytesstudier att göra. Vissa av dessa frågor och resultatet av dem har sedan jämförts med en tidigare utfört

studentbarometer för att jämföra skillnader och hitta andra aspekter som har varit av betydelse för det kvalitativa studiet som har genomförts. Dessa siffror och frågor kommer att

(8)

4. Teoretiska utgångspunkter

Nedan redogörs och presenteras de teorier som är relevanta till uppsatsämnet och som kommer att diskuteras vidare i analysdelen.

4.1. Reflexivitet

Reflexivitet är en av modernitetens mest förekommande begrepp inom framförallt sociologin, som koncentrerar sig på rationaliserade handlingar. En rationaliserad handling syftar på en aktör som har skapat sig en både praktisk och teoretisk förståelse av sin egen handling, dess

ändamål och konsekvenser (Engdahl & Larsson, 2006: 70). Reflexivitet är en process där

människan granskar och analyserar sig själv och därmed jämför sig själv med andra individer. Alltså en spontan handlingsreaktion, detta genom att anpassa och förändra sina handlingar genom att beakta en handling och dess konsekvenser (Engdahl & Larsson, 2006: 70). Ulrich Beck och Antony Giddens är två av de sociologer som använt sig mycket utav begreppet men på olika sätt.

På en samhällelig nivå menas det med reflexivitet att människor blir allt mer aktiva varelser i samhället och att politiker och andra experter behöver anpassa sig alltmer till den alltmer nyfikna och medvetna publiken som tack vare massmedia inte ofta går miste om de politiska budskap och många gånger propaganda som sänds ut. Det är därmed inte längre enbart experterna som genom kunskap och information bygger den sociala och samhälleliga strukturen, utan övriga samhällsmedborgare har idag tillgång till samma sort av information som experterna. Jag tror att media har ökat människors medvetenhet och därmed gör det nästan omöjligt att sätta stopp för informationsflödet och individernas törst för kunskap och tillväxt.

4.2. Individualisering och avtraditionalisering

”Den process i vilken de traditionella primära institutionerna förlorar sitt kollektiva grepp över individerna har omtalats både som individualisering och avtraditionalisering” (Engdahl

& Larsson, 2006: 197). Med primära institutioner syftar författarna på de traditionella sociala institutionerna såsom de traditionella familje- och släktformer, äktenskap eller religiösa trosföreställningar som påverkar ens samhälle. I det moderna samhället har dessa institutioner förlorat all mer makt åt den moderna individen som istället påverkas allt mer utav massmedia än traditioner, alltså har den moderna individen information och massmedia som

(9)

utgångspunkt och källa istället för traditioner. Samtidigt som människan blir mer självständigt och oberoende av gamla traditioner och sociala institutioner ökar dennes känsla av

meningsförlust och känslomässigt hemlöshet som Engdahl och Larsson beskriver det. Individualiseringen har alltså sina konsekvenser och dessa konsekvenser består i stort sett utav ensamhet. Trots att individualisering och avtraditionalisering är ett och samma process finns det ändå en del skillnader mellan dessa begrepp.

Avtraditionalisering är det första som händer i individualiseringsprocessen, människor börjar denna process med att göra sig av med traditioner och kollektiva beteenden för att sedan övergå till att bli självständiga individer. Avtraditionalisering betyder dock inte att traditioner och institutioner försvinner, utan att dessa inte legitimeras som självklarheter längre och individer tar en reflexivt och individuellt inställning till dem. ”De blir till något vi aktivt kan

utforma och välja att följa eller inte” (Engdahl & Larsson, 2006: 198).

Avinstitutionalisering och avsocialisering är två andra begrepp som är teorier från den franske

sociologen Alain Touraine som syftar på att vi idag lever i en all friare värld med så pass många valmöjligheter att individernas frihet breder ut sig till ett postmodernt tillstånd (Engdahl & Larsson, 2006). Samhället som en gemensam företeelse håller på att försvinna. Traditionella sociala regler, skolan, kärnfamiljen, nationalstaten etc. formar inte och

bestämmer inte över individernas liv längre, utan som tidigare nämnt är det individen som skapar och återskapar dessa sociala strukturer och väljer därmed att följa eller inte följa dem.

Individualisering är en strukturell karaktärisering av skilda samhällen som inte utsätter integrationen av dessa i fara utan tvärtom möjliggör den. Beck & Beck (2002) beskriver därmed i boken “Individualization” hur människor strävar efter att ha ett eget liv, eller snarare sagt ett självständigt liv, där många genom att söka sig till välfärd genom pengar, makt, status, kärlek eller vad det nu kan vara, vill uppnå optimal självständighet. Idag vill man leva ett liv där man har full kontroll över sin existens, sin tid, omgivningen och dess påverkan.

Författarna delar upp betydelsen och innebörden av ”ett självständigt liv” i 15 delar, i dessa förklarar dem möjligheterna till att kunna ha ett självständigt liv i ett utbytbart och avskilt samhälle(Beck & Beck, 2002: 23) där människan får all fler funktioner och bär på flera olika masker som ger henne många olika roller som hon måste spela (Goffman, 2004). Människan har därmed många fler valmöjligheter än hon hade förr i tiden.

(10)

Det har i stort sett mindre betydelse idag var man är född och vilka bakgrunds egenskaper man har tycker jag, man kan välja bort många utav dessa egenskaper och skaffa sig nya färdigheter som enkelt ändrar hennes status, position och tillskapar nya valmöjligheter. Detta bidrar enligt mig till att människan blir mer aktiv och spontant och tar därmed större risker och sätter upp nya mål kontinuerligt som ökar dennes kreativitet och innovativa sida . Men detta innebär också att pressen på hur människan ska vara och leva ökar ifrån samhällets sida. Idag finns det höga krav på flexibilitet och tillgänglighet, framförallt från arbetsmarknaden, och detta kan man enkelt se i många utav de tillgängliga jobbannonser som finns.

4.3. Globalisering

Globalisering är en process som syftar på förhållanden som på något sätt har att göra med hela världen. Alltså globala förhållanden både av mindre och större slag, dvs. sociala nätverk, sociala system och interaktionen av dessa. Globaliseringen präglar våra politiska och

ekonomiska system till största del, men samtidigt utvidgas våra sociala system och förändras allteftersom vi hamnar i mer globaliserade tillstånd. Något som oftast kopplas samman till globaliseringsprocessen är media och kommunikation.

De ökade möjligheterna till kommunikation och den snabbväxande teknologin har bidragit till att globaliseringen sker i allt snabbare takt. Det talas om två olika slag av globaliseringar (Sociologiska perspektiv, 2006) det ena är globalisering ovanifrån och den andra är globalisering underifrån. Det första är den som är driven av stater, företag och andra

maktgrupper, den andra syftar på sociala rörelser. Vidare gör författarna en distinktion mellan globalisering av internationell eller mellanstatlig karaktär som syftar på samarbete och avtal mellan stater. Detta har som mål att skapa en mer världsomspännande relation, och

transnationell eller överstatlig karaktär som rör sig över statliga gränser och är oberoende av dessa. Många stora organisationer eller företag är av transnationella karaktärer som

organiserar sig över allt större delar av världen (Engdahl & Larsson, 2006: 329).

Zygmunt Bauman (2000) använder sig av begreppet universalisering och menar att begreppet syftar på ordningsskapande i universell och sant global skala. Med detta menar Bauman främst att det ska skapas jämlikhet bland världens människor, där alla får lika livschanser och livsvillkor och ändrar på världen globalt på detta sätt (Bauman, 2000: 59). Samtidigt som han menar på att globaliseringen inte är det som har varit syftet och målet med det utan att det helt enkelt är vad det har blivit, dvs. globaliseringen inte är en process eller företeelse som vi

(11)

hoppas på ska ske utan det är en process eller företeelse som drabbar oss alla och som redan har skett.

Vidare diskuterar Bauman (2000) hur gränser till rum och platser håller på att upphöra. Att erövra rummet är inget märkvärdigt och avstånd verkar inte utgöra ett hinder längre. Det finns därmed allt mindre anledningar till att stanna på ett samma ställe när vetskapen om att man har möjligheten och kan vara någon annanstans finns.

”I den värld vi lever förefaller avstånd inte spela någon större roll. Ibland verkar det existera bara för att upphöra; som om rummet bara utgjorde en ständig inbjudan till oss att ignorera, motstå och förneka det. Rummet upphör att utgöra ett hinder – det räcker med en bråkdels sekund för att erövra det.”

(Bauman, 2000: 74)

Bauman gör en klar skildring mellan de rika och de fattiga i globaliseringsprocessen. De med valmöjligheter och de utan valmöjligheter. Dessa kallar han för turister och vagabonder. Turister är de som rör på sig utav egen vilja, de har de ekonomiska förutsättningarna för att kunna njuta av globaliseringens följder dvs. rörelsefriheten. Denna rörelsefrihet medför tillfredställelse för turisten medan vagabonden oftast rör på sig utan att riktigt vilja det, och utan har andra valmöjligheter. Även här är det de ekonomiska förutsättningarna som påverkar individernas rörelsefrihet och valet av det. Klyftan mellan fattiga och rika blir allt större trots att det inte har varit idén med globaliseringen. Det är turisterna som får välja först och får möjligheterna till att handla, medan vagabonderna får nöja sig med att ta konsekvenserna av turisternas handlingar. ”vagabonderna är avskrädet i den värld som har hängett sig åt att

(12)

5. Metod

I denna del kommer valet av ämne och metod att diskuteras. Jag kommer att beskriva hur jag har gått tillväga för att samla in det nödvändiga materialet för min undersökning och analys, och även hur jag har gått tillväga för att få tag på mina intervjupersoner. Närmare presentation av intervjupersonerna kommer dock att göras i nästa del ”presentation av materialet”.

5.1. Val av ämne

Denna uppsats som nu handlar om studenternas möjligheter till internationella kontakter, har från början handlat om något helt annat. Jag upptäckte ett intresse för arbetsmiljö och personal frågor under den senaste terminen och bestämde mig därmed för att skriva en uppsats om Högskolan i Halmstad som psykosocial arbetsmiljö. Detta verkade till en början bli en ganska enkel uppgift då jag trodde att jag hade all material och nödvändiga resurser till att utföra undersökningar, intervjuer och därmed skriva uppsatsen. Det kändes som att alt skulle flyta på ganska enkelt när jag genom en lärare fick reda på att personalavdelningen går ut med en personalbarometer lite då och då, detta tänkte jag skulle utgöra ett bra underlag. Detta då jag hade kunnat utifrån personalbarometern komma på frågeställningar och intervjufrågor. Även en enkätundersökning hade kunnat vara aktuell.

Personalavdelningen gick ut med en personalbarometer samtidigt som jag hade tänkt sätta igång med min C-uppsats, dvs. i slutet av höstterminen 2008, och resultat blev tillgänglig i början av vårterminen. Detta verkade passa ganska bra tidsmässigt till mina planer, men efter att ha fått en handledare och diskuterat min idé med honom pekade han på flera faktorer som jag inte hade tänkt på. En av dessa var just det faktum att personalavdelningen nyligen hade gått ut med en barometer och därmed fanns det stor risk att personalen redan var trötta på att svara på en massa frågor som hade med deras arbetsmiljö att göra. Detta fick mig att avvakta med mina tankar kring en enkätundersökning. Efter att ha gått igenom resultatet av

personalbarometern och efter att ha jämfört den med en äldre undersökning märkte jag att det var en hel del som hade förbättrats och de mindre problem som fanns jobbade förmodligen personalavdelningen redan med. Det började därmed kännas lite onödigt att utföra en likadan undersökning som redan hade utförts.

Det började kännas ganska hopplöst då jag inte hade några andra direkta idéer om vad min uppsats skulle handla om. Det var vid det här laget som jag kom på att det även fanns studentbarometrar som högskolan hade utfört innan, de hade jag stött på när jag letade efter

(13)

personalbarometrar på högskolans hemsida. Utav nyfikenhet började jag titta igenom den senaste studentbarometern som hade utförts läsåret 2007. jag hittade en hel del som jag fann intressant, men en viss del av undersökningen väckte mitt intresse särskild, och detta var delen för studenternas möjligheter till internationella kontakter. Enligt den undersökningen var det väldigt många studenter som ville ha mer internationella kontakter men som av olika anledningar inte hade det. Exakta siffror och mer information om undersökningen kommer att redovisas i ”presentation av materialet”.

Detta fick mig att bli ännu mera nyfiken, jag som själv hade planer på att åka iväg som utbytesstudent och som under min studietid hade kommit i kontakt med väldigt många utbytesstudenter ville veta hur det kom sig att så många andra studenter som hade likadana intressen som mig själv inte kunde få samma möjligheter. Därmed bestämde jag mig för att göra detta till mitt uppsatsämne, och efter att ha diskuterat det med min handledare började jag arbeta för att få fram nödvändig material till min uppsats.

5.2. Val av metod och dess process

När det gäller metod och tillvägagångssätt är det första som jag har lärt mig utifrån de tidigare arbeten jag utfört några punkter som Ove Sernhede (2002) och Jay Mcleod (2004) har tydligt och klart använt sig av i sina forskningar. Det första man kan nämna är att deras forskning rörde sig kring ett känsligt område, där de med tålamod lyckades föra sin forskning framåt. Det viktiga är här då att bestämma sig för en målgrupp, lära känna den målgruppen och till viss nivå bli en del av den för att förstå dess värld. Det är först då som man kan börja

reflektera kring händelserna och analysera dem. Dessa har varit viktiga och avgörande delar i min forskning, då jag genom att lära känna min målgrupp, vilka har varit svenska och

utbytesstudenter, har försökt förena mig med dem och deras värld för att få en bättre förståelse för deras tankesätt. Detta har jag då gjort genom framförallt deltagande

observationer. Både Sernhede och Mcleod använde sig av denna metod genom att spendera en längre tid med sina målgrupper och på så sätt lära känna dem och bli en del av dess värld. Vidare menar jag på att det område jag skriver om är känslig av den anledningen att det berör frågor kring etnicitet och kulturella skillnader, medan det för Sernhede och Mcleod handlade om både etnicitet och kulturella skillnader men också klass. Min målgrupp bestämde jag mig för genom att ta fasta på vilka frågor jag ville få svar på och på vilket sätt och genom vilken målgrupp jag kunde få svar på dessa.

(14)

Det var ganska självklart redan från början att en kvalitativ arbetsmetod skulle vara mest relevant för detta ämne, då jag behövde få tydliga svar på mina frågor. ”Intervjuer bör i första

hand användas när det inte föreligger klara svarsalternativ” (Andersen & Schwencke, 1998:

94), med detta menas det att kvalitativ arbetsmetod och därmed intervjuer bör utföras när det inte är helt klart att man får entydiga svar och resultat. Alltså använde jag mg av denna metod då jag inte visste vilka resultat jag skulle komma fram till och för att de resultat jag kom fram till går att tolka på olika sätt och därmed dra olika slutsatser ifrån.

Jag började planera för mina intervjuer och eventuella observationer. För att få en så klar bild som möjligt över mina frågeställningar bestämde jag mig för att intervjua chefen för

internationella avdelningen, ca 10 svenska studenter och ca 10 utbytesstudenter. Det var också meningen att hälften av alla studenter som blev intervjuade skulle vara tjejer och den andra hälften killar, detta för att se om det fanns några skiljeaktigheter bland tjejer och killar och vad de anser om internationella kontakter och studier. Dessutom tycker jag att det är alltid viktigt att försöka få ett genusperspektiv oavsett vilken typ av undersökning man utför.

Intervjuerna började med att jag letade upp studenter som jag kunde intervjua. Det var inte så enkelt varken i början eller på slutet. Jag ville gärna att den jag intervjuade skulle vara

intresserade av att svara på mina frågor utan att jag skulle behöva övertyga dem till en intervju. Därmed fick jag helt enkelt göra på det viset att jag gick fram till studenter som jag träffade på i biblioteket högskolegymmet eller andra ställen på högskolan. Därefter ställde jag helt enkelt frågan om de ville ställa upp på en kort intervju och efter att ha berättat kort vad uppsatsen skulle handla om gick alla jag frågade med på det. Nästan ingen jag frågade sa nej, vilket fick mig att undra om de alla verkligen tyckte att mitt uppsatsämne var intressant eller om de helt enkelt var artiga och hamnade i en situation där de inte kunde säga nej.

Trots att alla jag frågade gick med på att ställa upp på intervju fick jag ändå inte ihop så många som jag behövde till mina intervjuer. Jag fick alltså inte ihop 20 studenter som jag önskade, men däremot ledde vissa av mina intervjuer till att jag kunde gå vidare och intervjua andra möjliga personer som kunde vara intressanta för mitt uppsatsämne. Exempel på detta är att jag kom på att jag kunde intervjua gamla utbytesstudenter som hade varit i Halmstad och pluggat och nuvarande svenska studenter som var ute i andra länder och pluggade. Även dessa intervjuer har varit väldigt intressanta och bidragit med en större förståelse för varför

(15)

5.3. Presentation av informanter

Nedan kommer jag att beskriva mina informanter en i taget och beskriva vilken bakgrund de har. Vidare i presentation av insamlade material kommer jag att med hjälp av olika citat försöka skapa en förståelse för vad anledningen är till att många studenter inte har

internationella kontakter eller inte har fått intresset för att skapa dessa kontakter. Samtidigt kommer jag att få en insyn på vad studenterna själva tycker och tänker kring internationella kontakter och vilka önskemål de har när det gäller dessa.

5.3.1. Ulf Ivarsson (IA)

Ulf Ivarsson har arbetat som chef för den internationella avdelningen sedan 2003. Innan dess arbetade han som studierektor på ekonomprogrammet vid HH som han menar hade stora inslag av studier utomlands. Hans intresse för detta arbete beskriver han som ”möjligheten att

få medverka till hela Högskolans internationalisering, till nytta och nöje för såväl studenter som personal”

Ivarsson har intervjuats som informant kring avdelningens arbetssätt, mål och visioner. Intervjun tog plats den 2009-03-03 på hans arbetskontor vid IA, och Ivarsson användes som både informant och respondent då förutom bakgrunds frågor kring IA:s arbetssätt ställdes även en del frågor kring vad han anser om betydelsen av internationella kontakter för HH:s studenter, och hur man kan arbeta vidare med dessa frågor.

5.3.2. Svenska studenter

Utifrån den tillgängliga informationen kring studenternas möjligheter till att skaffa sig internationella kontakter har det utförts intervjuer med svenska studenter vid HH kring deras intresse för internationella kontakter och hur viktigt de anser dessa vara. Totalt har det intervjuats 7 svenska studenter, varav 3 har varit killar och 4 har varit tjejer. Nedan kommer jag att beskriva 5 utav dessa intervjuer som har varit mest intressanta och relevanta. Varje intervju kommer att beskrivas separat och då intervjupersonerna ska hållas anonyma kommer jag att ge dem andra namn än deras egna Alla intervjupersoner har varit mellan 22-25

årsålder. Detta inte för att de har valts ut utifrån deras ålder utan att det slumpmässigt har blivit på detta vis.

(16)

Camilla

Camilla träffade jag genom en gemensam kurs som vi läste tillsammans. Jag berättade kort om mitt uppsatsämne och då hon visade intresse frågade jag om hon kunde tänka sig att ställa upp på en intervju, svaret var i självfallet positivt. Intervjun ägde rum under lunchtid vid HH:s lunchkrog, vilket skapade en avslappnad stämning. Camilla läser andra året på det

hälsovetenskapliga programmet vid HH, och har tidigare haft funderingar på att utföra utomlandsstudier av något slag. Det ingår inte utomlandsstudier i hennes utbildning men enligt henne har man möjligheter till att utföra sina studier utomlands under den fria terminen som de har på sin utbildning. En fri termin innebär att man har möjligheten att själv välja ut vilka kurser man vill läsa och inkludera i sin utbildning.

Eva

Eva träffade jag genom Halmstadspexet som är en kår- förening för högskolans studenter att engagera sig i. Hon läser sitt sista år på programmet Miljövetare, och har inte haft större funderingar på att utföra studier utomlands, då hon hade redan spenderat en viss tid utomlands på egen hand. Hon berättar också att det inte ingår utbytesstudier i hennes utbildning men att man har möjligheten att utföra sina studier utomlands då de har fria terminer med valbara kurser inom utbildningen.

Anna

Anna som jag träffade genom en vän, läser psykologi B som fristående kurs, men har innan läst 1 år på programmet Biomedicin med inriktning fysisk träning vid HH, som framtidsplaner funderar hon på att arbeta som behandlingsassistent, eller eventuellt kurator. Intervjun tog plats på högskolegymmet där hon arbetar extra. Hon har tidigare funderat på att åka på utbytesstudier men hon berättar att hennes planer har ändrats då hon vill fokusera sig på att ta sin kandidatexamen och därefter magisterexamen.

Jesper

Jesper läser sista året på utvecklingsingenjör programmet vid HH och honom träffade jag genom en fristående kurs som vi läste tillsammans. Han berättar att det egentligen inte ingår utomlandsstudier i hans utbildning men att man har möjlighet till att lägga den fjärde terminen i hans utbildning utomlands. Alternativa länder är då Kina, Australien och möjligen USA menar då han. Han själv har varit intresserade av att åka iväg på utbytesstudier men varit tveksam då han berättar att man inte riktigt får samma kurser i de förenämnda länder som man

(17)

får här i Halmstad och inom programmet. Han kände därmed att om han skulle åka iväg så skulle det innebära komplettering med kurser för att kunna hänga med i programmet och därmed har han valt att stanna kvar i Halmstad. Hade han inte behövt göra dessa

kompletteringar hade han absolut valt att åka iväg, och gärna till ett helt annorlunda kultur än vad han är van vid berättar han. Kostnaden för studier utomlands menar han utgör ännu ett hinder.

Fredrik

Fredrik läser sista året på programmet för sociologi och socialtutvecklingsarbete. Det ingår inte utomlandsstudier i hans program men precis som alla andra har han möjlighet till att lägga en eller två terminer utomlands då man inom programmet har två valfria terminer. Fredrik har inte varit på utbytesstudier genom HH, men däremot har han själv varit på utbytesstudier tidigare från annat håll.

5.3.3. Utbytesstudenter

För att ytterligare klargöra betydelsen av internationella kontakter och utbytesstudier

bestämde jag mig för att även utföra intervjuer med nuvarande utbytesstudenter vid HH. Detta främst för att kunna se på problematiken ur flera perspektiv och ur andra kulturella synvinkel. Utav totalt 7 utförda intervjuer har 3 valts ut och därmed beskrivs här nedan. Alla

intervjupersoner har varit mellan 22-25 årsålder. Detta inte för att de har valts ut utifrån deras ålder utan att det slumpmässigt har blivit på detta vis.

John

John läser medieproduktion vid HH och kommer från Brasilien, han började med att läsa marknadsföring första året som utbytesstudent men så småningom fastnade han för

medieproduktion och började därmed läsa det istället och idag räknas han som en free- mover.

John har studerat i Halmstad i 2 år nu och lärt därmed känna många utbytes- och

internationella studenter, men även många svenska studenter. Han berättar också att han har hunnit lära sig en del svenska och detta dels för att hans kurser är på svenska. Han berättar gladeligen att han tycker väldigt mycket om Sverige trots att det är väldigt blåsigt i Halmstad skrattar han. Han fortsätter att säga hur han tycker att svenskar är väldigt vänliga när man väl börjar prata med dem.

(18)

Jeff

Jeff kommer från Belgien och studerar marknadsföring vid HH. han har bott i Halmstad under en termin och kommer att åka tillbaka hem innan sommaren. Jeff berättar att han hade många ställen att välja bland när han valde att komma till Sverige och därmed Halmstad. Alltifrån England, Nederländerna Sverige och flera andra länder. För honom verkade HH som mest intressant då.

Peter

Peter kommer från Frankrike och studerar till ingenjör i sitt hemland. Han berättar att han nu utför ett projekt i form av praktik i Halmstad. Han har vid detta lag bott i Halmstad i en månad och hans praktik ska hålla på i 6 månader. Peter ville åka till USA i första hand ”…

because you know… everybody is talking about US!” (Peter, intervju: 2009-03-22) men då

han inte accepterades på grund av hans brist i engelska språket valde han att åka till Sverige. Peter berättar att nästan hälften av alla studenter på hans universitet väljer att studera

utomlands, han förklarar att på många universitet i Frankrike är det obligatoriskt att studera utomlands men menar att han gjorde det av eget val.

5.3.4. Svenska utbytesstudenter

Under tiden jag utförde mina tidigare intervjuer kom jag på idén att försöka få tag på

nuvarande svenska studenter som var utomlands och studerade som utbytesstudenter. Då jag har en vän som under denna tid var i Florida i USA och studerade tillsammans med 3 andra svenska utbytesstudenter från HH tog jag detta tillfälle i akt och bestämde mig för att ta kontakt med dem. Jag utförde därmed dessa intervjuer genom e-post, därmed kallar jag dessa för Mail- intervjuer. Syftet med dessa har varit att lyfta fram orsakerna till varför man väljer att studera utomlands och hur det påverkar en som individ och som framtida arbetskraft. 2 utav dessa intervjuer kommer därmed att beskrivas nedan.

Maria

Maria läser idrottsvetenskapliga programmet vid HH och valde själv att lägga en av sina terminer utomlands;

”Jag har alltid varit intresserad av andra länder och kulturer och rest mycket i Europa. Redan innan jag började på högskolan i Halmstad så hade jag kollat upp möjligheten att åka utomlands på just min utbildning. Jag hade redan då bestämt att jag ville ha en del av min utbildning utomlands. Jag känner att det är en stor merit att ha på mitt CV för det visar på att

(19)

jag gjort något annorlunda med min utbildning och förhoppningsvis kan man då sticka ut lite från mängden. Att resa utomlands och verkligen få leva i ett annat land gör att man utvecklas som person på flera plan. Det ger mig nya perspektiv på saker och ting som jag absolut kommer att ta med mig i framtiden. Det hela är också en resa där jag känner att jag vill ha roligt och skaffa nya kontakter med folk. En kombination av nytta och nöje”

Alex

Alex läser idrottsvetenskapliga programmet med inriktning på idrottspsykologi vid HH och läser nu sin sista termin i USA. Han berättar att han hade planer på att åka iväg som

utbytesstudent redan när han sökte till HH. Anledningen till detta har varit personlig utveckling och att lära känna nya människor och kulturer. Han ville också förbättra sin engelska förklarar han. Valet att åka till just USA menar Alex beror på;

5.3.5. Presentation av UFO

UFO står för ”University Friendship Organization” och är ett kår- organ vid HH som har som syfte att ta hand om utbytesstudenter som kommer till Halmstad för att studera. Man tar hand om studenterna på det sättet att man hittar på olika aktiviteter till dem dels för att bidra med en rolig och betydelsefull tid under deras vistelse i Halmstad och dels för att kunna integrera dem i det svenska samhället och med svenska studenter. Jag kom i kontakt med UFO genom att höra talas om dem genom tidigare intervjuer med utbytesstudenter. Därmed har UFO:s ordförande intervjuats.

Barbara Hruzova som är ordförande för UFO, har intervjuats som informant. Hon är själv student vid HH som tidigare har åkt iväg på utbytesstudier. Hruzova har varit aktiv inom UFO i ca 2 år, första året var hon aktiv som fadder och efter att ha åkt utomlands som

utbytesstudent blev hon ordförande för detta kår- organ. Syftet med intervjun har varit att få en bättre insyn på vad UFO är och vad man där arbetar med.

Efter att berätta kort om vad UFO står för berättar Hruzova att det i första hand riktar sig mot utbytesstudenter och i andra hand till free- movers1, detta för att man har en budget från HH som man ska utgå ifrån och som framförallt ska användas till utbytesstudenterna. Hruzova påpekar dock att alla internationella studenter är helt klart välkomna till UFO och dess

(20)

aktiviteter med skillnaden att om aktiviteten ska bekostas så kan priserna se annorlunda ut för free- movers än för utbytesstudenter (Hruzova, intervju: 2009-03-19).

De som håller i UFO är därmed ideella studenter, precis som alla andra kår- organ. Man har ordförande, vice ordförande, sekreterare och faddrar som håller i organisationen. Innan har det varit på det viset att man som fadder fick ta kontakt med några utbytesstudenter som skulle komma till Halmstad för att de skulle ha någon att prata med och ta kontakt med ifall de behövde hjälp med något. Idag berättar Hruzova att det har blivit allt färre svenska studenter som har varit intresserade av att engagera sig i UFO, detta tror hon beror dels på att det är ett ideellt jobb.

5.3.5. Intervjusituationer och informanter

Diana Mulinari diskuterar i boken Mer än kalla fakta (1999), i delen ”det var inte det jag sa”, hur informanterna kanske ibland inte känner igen sig själva i det slutliga resultatet, och där menar hon att det har oftast att göra med de tolkningar forskaren gör för att ”länka det

individuella ödet och den djup personliga berättelsen med teorier om samhällsstruktur och samhällsförändring” (Mulinari, 1999: 45). Detta ställer jag mig kritisk till då varje individ

uppfattar varje fenomen på olika sätt. Alltså har vi alla olika sätt att tolka saker och ting på, och det är på detta sätt som vi lär oss. I detta fall har man som sociolog eller samhällsvetare olika sätt att tolka teorier på, vilket i sin tur leder till att man får olika uppfattningar om resultatet och därmed återger olika bilder utav dessa.

Mulinari själv använder sig av det sättet att hon återger samma bild som hon själv får av sina informanter till sina läsare, alltså är det hennes tolkning av sina informanter som man som läsare får ta del av, då får man se informanterna genom hennes perspektiv. Det är detta som får mig att tänka om kring min egen forskning och utifrån detta kommer jag att i delen ”insamlade material” försöka återge en så opartisk bild som möjligt, detta innebär dock inte att jag utesluter mina egna tolkningar utav materialet, utan att de kommer att bli en del av dem. På så sätt har jag försökt låta mina informanters röst kring internationalisering komma fram. Därmed har jag även fått fram hur de uppfattar de möjligheter som finns kring

internationella kontakter och vilket intresse som finns för dem.

Kontakten med utbytesstudenterna ledde till att jag blev inbjuden till många av deras aktiviteter (vilka i många fall var fester) och detta ledde till att jag kunde utföra en hel del

(21)

deltagande observationer som är ett sätt att utföra observationer på medan man själv är en deltagare i situationen och händelserna, vilket många gånger leder till att man som forskare sätter sin prägel på situationen och påverkar den till viss del. Detta har dock hjälpt mig att få en bättre förståelse för hur dessa studenter här i Halmstad som utbytesstudenter och vilka typer av gemenskaper de har skapat här. Enligt Andersen & Schwencke (1998) är fördelen med observationer det att man får tillgång till en helhet, då man som forskare får en klarare bild av hur personer ifråga faktiskt handlar i praktiken. Det är därmed intressant att se

skillnader mellan det intervjupersonen berättar och hur denne faktiskt handlar i verkligheten.

Davies (1999) diskuterar också kring deltagande observationer. Det beskrivs om ett

tillvägagångssätt vilket enligt henne är krävande men samtidigt givande och framförallt ger eller är källa till andra sorters kunskaper som t.ex. kroppsliga kunskaper, kunskap erhållen genom känslor, kunskap baserad på erfarenhet, kunskap som är positionerad i en särskild kontext etc. (Davies, 1999:128). Utgångspunkten i hennes resonemang är närhet och dess betydelse i genomförandet av deltagande observationer. Oftast är villkoren med närhet och distans sammanvävda vilket gör att det uppstår ett dilemma, menar hon. Här menar jag att den närhet som skapas genom deltagande observationer kan vara både positiva och negativa. I min forskning har de till stora delar visat sig vara positiva då de har hjälpt mig att genom att komma närmare min målgrupp lära känna och förstå deras resonemanger på ett bättre sätt. Det är oftast denna närhet som leder till en mer ärlig, öppen och kommunikativ diskussion mellan forskare och målgrupp.

5.4. Vetenskaplig forskning

Metodspråk är en viktig del av en vetenskaplig forskning som Anders Persson fokuserar sig på i boken Mer än kalla fakta (1999). Han menar att det är ytterst viktig att kunna formulera ett problem på ett sätt som går att lösa eller som förklarar varför det inte går att lösa (Sjöberg, 1999: 14). Det jag tycker är lika viktigt här är att själva formuleringen ska förutom att ha dessa egenskaper även lämna utrymme för reflektion och vidare utveckling, där man som läsare får tillfälle att resonera och reflektera utifrån egna uppfattningar.

Även metod och metodologi får viktiga roller inom forskning. Då det är genom dessa som resultatens reliabilitet påvisas. Persson resonerar kring skillnaderna mellan kvantitativa och kvalitativa metoder, här menar han att man kan likna dessa metoder med realism och

(22)

konstruktivism (Persson, 1999: 16), där de kvantitativa metoderna är oftast koncentrerade på fakta och statisktik medan det kvalitativa många gånger måste konstrueras och rekonstrueras. Det är lättare att påverka den kvalitativa metoden då forskaren har lättare för att bli deltagande i forskningen. Det kvantitativa ser Persson som separerande, som håller betraktaren och verkligheten, eller den studerande och det studerade, separerade från varandra istället för att integrera dem som det kvalitativa har tendens att göra. Det finns därmed en klar och tydlig distans mellan forskaren och målgruppen, där man inte alltid söker efter att förklara, analysera och fördjupa sig i tolkningar av empirin, utan att man oftast endast vill lägga fram fakta genom statisktik för att kanske påvisa en argumentation eller komma fram till en.

Anledningen till att jag har valt en kvalitativ arbetsmetod har därmed varit att kunna återge en bild av mina respondenter till läsaren så att läsaren får en förståelse för vilka dessa personer är, men att också lämna utrymme till att läsaren skapar sig en egen bild av intervjupersonerna och deras bakgrund. Precis som Ingrid Sahlin (1999) som för en diskussion kring

diskursanalys och sociologisk metod menar jag också på att det nästan aldrig går att ta fram

”säker” data utifrån sociologiska undersökningar och forskningar, vilket i sin tur leder till att resultatet aldrig kan räknas som säkert. Utan forskningen blir alltid påverkad av forskaren samtidigt som forskaren blir påverkad av sin egen forskning, (deltagareffekt) som på något sätt leder till det som Sahlin kallar för diskursiv förändring. Just på grund av detta blir det särskilt viktigt att vara väldigt noga med vilken roll man själv har inom sin forskning och hur det påverkar forskningsprocessen, och om det går att åtgärda. Genom att försöka hålla en så opartisk inställning till sin forskning som möjligt kan man undvika diskursiv förändring, men inte till hundraprocent, då denna förändring alltid sker till viss grad oavsett om det är avsiktlig eller inte. Detta har jag därmed försökt göra i min forskning men kan inte alls påstå att jag inte har påverkat min forskning eller att min forskning inte har satt sin prägel på mig och mitt tankesätt.

(23)

6. Presentation av material

I detta kapitel kommer det insamlade materialet att presenteras, dvs. de genomförda intervjuer och observationer, samt relevanta delar av studentbarometern som har använts som underlag till denna uppsats. En viktig del som är värt att nämna är att trots att gästföreläsare från andra länder och kurslitteratur som är på andar språk än svenska räknas som internationella

kontakter, har största fokusen inom denna studie legat på utomlandsstudier och kontakt med internationella studenter som internationella kontakter. Det insamlade materialet Kommer att indelas i 6 delar. Dessa delar består av:

1. Studentbarometern 2. Internationell avdelning 3. Svenska studenter vid HH 4. Utbytesstudenter vid HH

5. Svenska utbytesstudenter utomlands 6. UFO

Jag kommer att beskriva varje del separat för att ge en tydligare helhetsbild av materialet till läsaren. Detta avsnitt kommer att avslutas med en kort sammankoppling av dessa delar.

6.1. Studentbarometer

Som tidigare nämnt är studentbarometer en kvantitativ undersökning som man vid HH går ut med för att ta reda på hur studenterna upplever sin studiesituation och allt vad det innebär. Den senaste studentbarometern som har utförts våren 2007 är i fokus i denna studie. Nedan kommer jag att gå igenom en del intressanta siffror som har varit avgörande för utförandet av denna undersökning och för valet av själva ämnet.

6.1.1. Internationell kontakt

I studentbarometern 2007 fanns det vissa frågor som riktade sig på internationella kontakter. Det är dessa frågor som har varit av intresse för denna uppsats. Den första frågan var:

Har du haft eller kommer du att ha någon internationell kontakt under din utbildning?

Med internationell kontakt syftar man i studentbarometern på; praktik utomlands, studier utomlands, utländska studenter på sin utbildning och utländsk gästföreläsare.

(24)

På denna fråga har 528 personer svarat och utav dessa har 78 %, dvs. 389 personer, svarat att de inte har haft eller inte vet om de kommer att ha internationella kontakter under sin

utbildning. Totalt har 136 personer svarat att de har haft någon form av internationell kontakt. Utav dessa har 52 personer haft internationell kontakt genom gästföreläsare och 38 genom utländska studenter på sin utbildning, 29 genom utomlandsstudier och 17 genom praktik utomlands (Studentbarometern, 2007: 23).

Den andra frågan var:

Du som svarat Nej/Vet ej, skulle du vilja ha någon form av internationell kontakt?

Utav de 389 som hade svarat nej/vet ej, svarade 55 %, dvs. 215 personer, ja på denna fråga. 157 personer svarade nej på frågan, och 17 personer hade ingen åsikt om frågan

(Studentbarometern, 2007: 23).

Det är alltså utifrån dessa frågor och siffror som intresset för detta ämne har väckts. Det första som har väckt min uppmärksamhet har varit de studenterna som inte har haft någon

internationell kontakt men som ville ha det. Jag ville studera och ta reda på varför det är så många studenter som inte har möjlighet till att få internationell kontakt när de så gärna vill ha det? Beror det på studenterna själva eller behöver Högskolan och den Internationella

avdelningen arbeta mer med dessa frågor? Samtidigt har det också varit intressant för mig att veta varför det är så många som inte är intresserad av att få internationell kontakt. Dessa frågeställningar har legat till grund för intervjuerna.

Trots att dessa frågor är från barometern 2007 och med andra ord inte riktigt aktuella längre, vågade jag anta att det fortfarande ser likadant ut idag, men helt klart har jag tagit hänsyn till att siffrorna har ändrats något. Anledningen till att jag antog mig att situationen inte har ändrats så uppenbart mycket är dels för att jag har jämfört dessa siffror med tidigare utförda studentbarometrar, framförallt den från 2004, och dels för att jag själv har varit i kontakt med IA och många svenska och -utbytesstudenter som har berättat om sina erfarenheter kring internationell kontakt.

6.2. Internationell avdelning (IA)

”Vi vill att våra program på Högskolan i Halmstad, vi vill stödja att de

(25)

akademiska internationaliseringen vi ger stöd åt, vi vill inte vara en resebyrå som tillåter studenterna att hamna här för att ha roligt, vi vill att programmen ska på ett akademiskt sett lyfta betydelsen av utlandsstudier. Att studenter förstår värdet av den akademiska internationaliseringen inte resandet i sig. Detta innebär att det internationella måste sammanflätas med programmen och innehållet.”

(Ivarsson, intervju 2009-03-03)

Den internationella avdelningen ansvarar i stort sett för information om utlandsstudier, avtalstecknande med utländska universitet och utresande och inkommande utbytesstudenter berättade Ivarsson ganska utförligt. Han påpekade att det finns flera exponeringstillfällen kring utomlandsstudier för HH studenter och poängterade att det finns över 540 utländska studenter som studerar vid HH. exponeringstillfällena är enligt Ivarsson:

1. Studenterna får information om utomlandsstudier genom att läsa i katalogen eller webben och när de ansöker till programmet.

2. Vidare får dem information om utomlandsstudier, genom en presentation på

informationsmöte som hålls i början av september när de nya studenterna anländer. Dessa informationsmöten är mycket välbesökta då de innefattar all information kring

utomlandsstudier berättar Ivarsson.

Sedan finns det en mängd olika möjligheter till att få information under terminens gång, som under Högskolans öppethus då utländska studenter kan presentera sina länder.

IA arbetar även med både direkta och indirekta informationsspridning. Den förra är Klassvis träff där man besöker olika klasser och ger information om utomlandsstudier som kombineras med studievägledningsmöjligheter. Den indirekta sker genom sektionernas personal,

studierektorer och administrativa personal. Man håller t.ex. seminarier för kollegor och personal efter att ha varit på resa till avtalsländer. På dessa seminarier kan personal och programansvariga delta och få information kring olika programmens möjligheter till utomlandsstudier.

Enligt Ivarsson är det de med flest poäng och högst betyg som får åka iväg först. När det gäller hur man arbetar för att matcha studenternas tankar kring utomlandsstudier berättar Ivarsson att det finns olika sätt att göra detta på beroende på när studenten vill åka iväg och vilka möjligheter som finns kring hur man kan ersätta svenska kurser med utländska kurser.

(26)

Det beror också på om man vill eller kan ta in kursen i sitt program som komplement eller som ersättning. Vissa program som är anslutna och erbjuder utomlandsstudier har specifika kurser som måste läsas och då är det de kurserna som gäller, andra program har hela terminen öppna för fria val beskriver Ivarsson. Vidare tillägger han att de flesta avtal högskolan har handläggs utav sektionerna för att de är sektionsspecifika, men att det finns en samling av avtal som är öppna för alla studenter.

6.2.1 Intresse för utomlandsstudier

Ivarsson berättar att sedan 2003 har det varit en markant minskning av studenter som vill åka utomlands på utbytesstudier. Denna minskning har även funnits i England menar han men påpekar att det idag återigen finns större intresse för utomlandsstudier och förklarar att detta kan ha sina orsaker i att arbetsmarknaden krymper alltmer för närvarande.

Ivarsson förklarar att anledningen till att kännedomen om IA är så låg som det framgår på studentbarometern beror på att studenter på en allmän nivå känner inte till de olika

förvaltningsavdelningar, och menar därmed att IA är något studenterna känner till om de har behov av att känna till det, och här syftar han på information om utbytestudier. Ivarsson menade också på att IA har som avsikt och uppdrag att få fler studenter att söka sig till IA med avsikt att åka iväg som utbytesstudent.

Vad det gäller interaktionen mellan de internationella studenter som finns vid HH och svenska studenter menar Ivarsson att de internationella studenterna borde kunna användas eller nyttjas i högre grad. Detta kräver då att programmen eller kursen går på engelska. I katalogen

framgår det klart och tydligt vilka kurser och program som går på engelska och som kan erbjudas berättar han, ”Där ser vi gärna utländska och svenska studenter tillsammans, så att

det inte blir bara utländska studenter.” (Ivarsson, intervju 2009-03-03)

Till sist undrade jag om Ulf Ivarsson hade några råd eller tips till studenter angående studier utomlands och internationella kontakter, Han menar att en student som vill läsa utomlands bör tänka på följande:

”Att som person behöver man utmaningar man behöver fler delar av sig själv och sin personlighet, och då menar vi förmågan till sociala kontakter, förmågan till risktagande, förmågan till att tala andra språk, förmågan till att studera i ett annat sammanhang att leva och bo i en annan kontext. De delarna prövar man ju

(27)

i lägre grad hemmavid. Alltså vill man växa som människa, vill man växa som student och vill man växa som kommande arbetstagare så bör man ta chansen nu att pröva de delarna hos sig själv”

(Ivarsson, intervju)

6.3. Svenska studenter vid HH

Nedan kommer jag att gå igenom min insamlade empiri och beskriva mina informanter.

6.3.1 Camilla

Hon berättar att när hon ska skriva sin C-uppsats tänker hon åka på MFS (Minor Field Study) och göra sin datainsamling i ett annat land. MFS innebär då Att man kan skriva en C- eller D-uppsats kring en u-landsfråga på ett underlag som man hämtat i fält, för detta har dådet svenska biståndsorganet Sida tagit fram ett särskilt stipendium som är avsett att täcka kostnader så som resa, material, vaccinationer etc.Camilla har då fått information kring utbytesstudier genom en introduktion i början av sitt läsår som IA höll i, och genom ett möte som studievägledarna hade hållit i inför den fria terminen. Men något om MFS fick hon inte höra förrän hon själv sökte upp information kring.

Kontakt med utbytesstudenter

Vidare ville jag ställa lite frågor kring utbytesstudenter och därmed internationella kontakter. Syftet var att ta reda på hur mycket kontakt intervjupersonen hade med internationella studenter och vad hon anser om dessa. Hon berättar att hon inte har varit i kontakt med utbytesstudenter vid HH mer än att ha träffat dem ibland på högskolegymmet. Hon tycker att det skulle vara trevligt att kunna lära känna dem lite bättre, men att det framförallt skulle gynna dem att komma in i det svenska samhället och lära känna svenskar.

Samtidigt tror hon att det viktiga med internationella kontakter är att det eliminerar eller rättare sagt minskar fördomar som man annars kan få om människor från andra länder och kulturer. Camilla tror även på att internationella kontakter skulle kunna vara bättre i

arbetslivet då man enligt henne får en inblick i hur andra människor arbetar och fungerar ihop i andra länder, som man kan dra lärdom av här i Sverige.

Internationella kontakter och arbetslivet

Vilken betydelse har då internationella kontakter för arbetslivet undrar jag, och då tycker Camilla att personliga egenskaper som att vara självständigt och drivande är de viktigaste

(28)

karaktärsdrag som arbetsmarknaden söker efter, men samtidigt tycker hon att det är väldigt positivt med utbytesstudier då det förstärker dessa egenskaper .

Vidare berättar Camilla att det är lite ”extra jobb” med att söka till MFS, då man måste vara ute i väldigt god tid. Samtidigt tycker hon att lärarna har varit bra på att poängtera alla negativa aspekter med utförandet av detta såsom de hinder som finns i vägen i form av framförallt kulturella skillnader och språksvårigheter. Camilla betonar då att hon inte känner att hon får det stöd hon behöver från lärarnas sida och att hon hade velat få mer stöd, ”man

måste vara ganska stark själv för att göra det ”.

Till sist undrar jag om hon har några förslag på hur man kan förbättra informationsspridning på HH kring utbytesstudier och internationella kontakter;

”… för det första tycker jag att de som jobbar på internationella avdelningen som kan det här om utbyte och MSF de borde informera de andra lärarna så att de också kan vara ett stöd … lärarna vet väldigt lite om hur det fungerar och därför känner jag inte att jag fick det stödet jag behövde av dem” (Camilla)

Hon ville i stort sett påpeka att IA bör ha mer kontakt med programansvariga för att de sedan ska kunna föra vidare den informationen till studenterna. Angående kontakten med

internationella studenter tycker hon att;

”… sen det här med att man ska få mer kontakt med internationella studenterna är ju ganska svårt men … skulle man ju kunna kanske arrangera lite mer

aktiviteter o att kanske lärarna skulle uppmuntra till att … göra gruppindelningen i de klasser där det är både svenska studenter och internationella studenter att man kanske skulle kunna dela upp grupper där man blandar för att de ska lära känna varandra bättre” (Camilla).

6.3.2. Eva

Jag frågar Eva hur hon skulle känna inför att åka iväg som utbytesstudent genom HH, och då berättar hon att det helt enkelt inte har blivit av ”… man har varit för seg för att ta tag i det”, ” man gör det man ska! Man e fast i vardan så tänker man inte så mycket på det… om inte en

lägger det framför en ” (Eva). Hon tycker inte att högskolan har uppmuntrat henne till det

(29)

något tillfälle. Eva tycker därmed inte att hon har fått tillräcklig med information om vilka högskolor hon kan söka sig till som kanske hade hjälpt till att väcka hennes intresse, ”det blir

alltid lättare med inspiration… om man inte får nån information så tror man att det är jättesvårt o komplicerat”.

kontakt med utbytesstudenter

Eva berättar att det finns en utbytesstudent som bor i hennes korridor som hon har kommit i kontakt med till viss del men att hon annars inte känner några utbytesstudenter. Hon tycker däremot att det skulle ha varit kul att komma i kontakt med fler utbytes- och internationella studenter. Eva tycker därmed inte att HH gör sitt bästa för att förbättra interaktionen mellan internationella studenter och svenska studenter;

”det finns ju UFO2… jag funderade på att gå med, o det gjorde några i min korridor med, men sen så gick de inte med så det gjorde inte jag heller… det är ganska segregerat i o med att de bor på vissa ställen o svenskar bor på andra ställen!”

(Eva)

När det gäller betydelsen av internationella kontakter är hon osäker om det skulle ha någon större betydelse för henne. Däremot berättar hon att det kan vara intressant att veta hur det fungerar i andra länder studiemässigt, och ser detta som en kul upplevelse. ”… o då e det ju

synd att man bara umgås med utbytesstudenterna när man e utomlands… för jag hört folk som säger det… eller jag vet en som är i Frankrike nu o umgås också bara med

utbytesstudenter, så det verkar va så på många ställen ” (Eva).

Som förslag på bättre informationsspridning tycker Eva att programansvariga borde bli bättre på att sprida dessa informationer. Hon tycker att alla studenter borde få någon typ av

föreläsning kring utomlandsstudier och informationsblad kring detta, och det helst i början av studierna. Hon påpekar återigen att det är viktigt att veta vilka högskolor Halmstad har avtal

(30)

med och i vilka länder. Hon menar då att hon hellre skulle vilja få informationen än att behöva söka efter den.

6.3.3. Anna

Anna berättar att hon inte alls har fått så mycket information kring utbytesstudier; ”när jag

läste Biomedicin så vår föreläsare kan ha nämnt att det finns en möjlighet men det var inte så att man fick mycket kött på benen om det utan vi spånade lite i det men ja… nu har vi inte hört nånting… som fristående”.

Då Anna arbetar på gymmet får hon till viss del kontakt med utbytes- och internationella studenter där, men annars har hon inte alls någon kontakt med dessa påstår hon. Hon tycker dock att det skulle vara väldigt intressant att få mer kontakt med dem. Hon har haft lite mer kontakt med internationella studenter innan men dessa har också varit i gym och

träningssammanhang. Jag undrar hur hon tycker att man kan förbättra interaktionen mellan svenska och utbytesstudenter och då tycker hon att man skulle kunna hitta på gemensamma aktiviteter;

” vi svenskar e ju inte så där jätteduktiga på att ta kontakt o framförallt inte med

utbytesstudenter, så det blir så att de hamnar för sig och vi för sig/…/ för vi ser det som vi o dem! Det här e vi där e dem… vi är såna här o de är såna där, så det e fördomar och förutfattade meningar o det är… obekvämt helt enkelt, tror att många tycker att det e obekvämt med annat språk o… ja”

(Anna) Anna tycker samtidigt att även utbytesstudenterna behöver ta lite mer initiativ för att lära känna svenskarna. Hon tror att även för utbytesstudenterna handlar det väldigt mycket om bekvämhet; ”för det bli lite bekvämt för dem också, när de hamnar i grupper med

utbytesstudenter … att det blir bekvämt o de e i samma situation o…känner sig mer hemma kanske… o vi svenskar uppfattas nog inte som välkomnande och varma alla gånger, så jag tror att de kanske inte har nåt jättesug att lära känna oss… tyvärr” (Anna).

Vidare berättar Anna om hur internationella kontakter och erfarenheter kan vara användbara för henne i framtiden och i arbetslivet. Hon menar på att dessa kontakter skulle kunna vara användbara då de skulle kunna hjälpa henne att förstå en person som bor här men som

(31)

kommer från en annan kultur. Men generellt tycker hon att det är ganska viktigt med internationella kontakter, ”det känns som att ju längre tiden går desto mindre blir jorden

desto… eh… det är kortare vart man än ska ”.

Som förslag på hur man skulle kunna förbättra informationsspridningen tror Anna att man bör komma in i programmen mer med dessa informationer och informera studenterna om deras möjligheter i just deras program och därmed inte ge så generella informationer. Hon tycker också att det vore en bra idé att ta med studenter som har åkt iväg som utbytesstudenter till dessa informationsmöten för att inspirera andra studenter.

6.3.4. Jesper

När det gäller kontakt med utbytes- och internationella studenter förklarar Jesper att han ibland stöter på några på Högskoleområdet, och att han känner igen några sedan nollningen, men förutom det har han ingen kontakt med utbytesstudenter. Men han säger att han kan tänka sig att ha mer kontakt med utbytesstudenter och att det alltid är trevligt med kulturella utbyten.

Jesper tycker vidare att det är väldigt intressant med internationella kontakter då det kan bidra till att man stimulerar kreativiteten hos sig själv och får kunskaper om hur andra arbetar i olika länder och kulturer. Han tror att utbytesstudier och internationella kontakter kan vara väldigt meriterande och betydelsefulla när man sedan söker arbete. I dagens samhälle spelar det en allt större roll vilken personlighet man har även om utbildning och kompetens

fortfarande är väldigt viktiga menar han.

Till sist frågar jag om han har några förslag på hur man kan öka medvetenheten om

möjligheter till utomlandsstudier och internationella kontakter och informationsspridningen av dessa;

”… jag tror man ska lägga mycket tänk på just att komma överens med skolor

utomlands o gärna få ner priserna så mycket som möjligt o sen samtidigt få fram alternativ som är så pass viktiga och intressanta för din utbildning så att det automatiskt blir mer givande o åka utomlands … ta fram fler alternativ …sen finns det ju information man kan söka på egen hand, och visst det är bra att de kommer

(32)

ut o pratar om det, men för mycket blir ju bara uttråkande… det är nog viktig att komma med nåt viktigt…”

(Jesper)

6.3.5. Fredrik

Fredrik berättar att det skulle ha varit intressant för honom att åka iväg inom

sociologiprogrammet för att ”… så att man kunde få en beredare perspektiv på andra

samhällen förutom det vi lever i” (Fredrik, intervju). Jag undrar då om han har sökt efter att

tillbringa en termin utomlands då han verkade ha intresse för det, men då berättar han; ”nej…

eftersom jag aldrig har fått möjlighet… o de har inte kommit ut med att det går… så varför ska jag försöka” (Fredrik).

Fredrik berättar att han har en del kontakter med utbytes- och internationella studenter. Jag undrar då hur viktigt han tycker att det är med internationella kontakter, han berättar då att det egentligen inte spelar någon större roll för hans del, då de utbytesstudenter han lär känna åker så småningom till sina hemländer medan Fredrik blir kvar i Sverige. Han förklarar samtidigt att han ändå får ut något utav dessa kontakter;

”… jag menar de spanijakerna (spanjorer) som e här de lär mig ju att kunna

utveckla det språket som jag försöker tala ändå och det ser ju till att jag kan fortsätta ha min språkbruk, men annars ser jag ju inget vettigt med det alls, förutom att de kanske kan ha lite roligt i sin tillvaro medans de e här liksom o möjligtvis att kunna prata med oss o lära sig hur vi funkar.”

(Fredrik)

Trots att Fredrik inte ser något vettigt med att ha kontakt med utbytesstudenter berättar han senare att dessa kontakter kan gynna både svenska och – utbytesstudenter;

”Utbytesstudenterna får en bättre tillvaro kommer mer in i samhället för deras del, lära sig

lite mer, men istället … de studenter som kommer hit de håller ju bara sams, … möjligtvis den spanska studenten som får lära sig om den franska kulturen o franska sevärdheter, det blir inte riktigt som det ska var här liksom. Spanijakerna får lära sig svenska och den svenska kulturen och traditioner o normer och det hela vice versa! Men de hänger ju inte med svenskar ens! De hänger med andra utbytesstudenter”

(33)

- Vad tror du det beror på då?

- För att svenskarna inte kan ta hand om dem! Enkel matematik! De kan inte ta hand om sina utbytesstudenter! När vi var i Spanien det första de gjorde där det var o introducera oss till massor av spanjiaker, asså ’dessa o dessa är utbytesstudenter, ta hand om dem, de ska vara här i fem månader’ vi fick en skön tillvaro de var hela tiden med oss o hjälpte oss med saker o ting ’vill ni gå o handla vi hjälper er! Ska ni med ut på nån kväll’ … här gör de ingenting.

Jag undrar sedan hur han tror att internationella kontakter och utbytesstudier kan påverka hans möjligheter till arbete i framtiden, definitivt! Säger han då och tror att det framförallt inom hans område är ganska viktigt att se hur andra människor från andra kulturer fungerar och beter sig och vad de värdesätter i sin tillvaro. Samtidigt påpekar han att svenska studenter behöver komma iväg mer och passa på att åka iväg på utbytesstudier. Han menar på att svenskar många gånger beter sig annorlunda när de är utomlands än när de är hemma i Sverige, de är inte lika stela då säger han.

”… det känns som att de inte får tillräckligt med kulturinformation här… det är

ingen som ger de det direkt i handen… vill de liksom lära sig om andra kulturella värderingar och traditioner så måste de söka efter det själva medans är man utomlands så får man det serverat på silverfat.”

(Fredrik)

Fredrik tycker inte att man uppmuntrar studenterna till utomlandsstudier. Han tar exempel från sitt föregående termin då man skulle utföra ett projektarbete och han berättar att man talade om för studenterna att de hade möjlighet att utföra sina projekt utomlands, men att sedan när flera studenter visade intresse för denna möjlighet fick de inte det stöd de behövde utan fick höra att tiden inte skulle räcka till. Fredrik menar här då att man i så fall borde ha informerat studenterna om denna möjlighet långt innan för att de skulle få tillräckligt med tid på sig att planera . Till sist undrar jag om informationsspridningen, och om Fredrik har några