Riskera inte rapsen med rättika

26 Svensk Frötidning 5/17

Riskera inte rapsen

med rättika

Oljerättika kan uppföröka klumprot-sjuka och som mellangröda kan den vara en riskfaktor på raps- och rybsodlande gårdar. Men lika viktigt är att hålla efter spillraps och undvika jordtransport från infekterade fält. Högt pH-värde är en bra medicin mot angrepp.

Text: Albin Gunnarson, SFO

Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning

K

allvarligaste sjukdomen vi har i oljeväxter. Den ökar i alla delar av värl-den i spåren av en ökad rapsodling. Det finns en rad riskfaktorer som påverkar angreppen och på mot-svarande sätt finns odlingsåtgärder som minskar risken att sabotera framtida rapsodling.

Trivs i fukt och värme

Klumprotsjuka är en sjukdom som sällan uppträder jämnt fördelat över fältet. Den kan förekomma i fuktigare och strukturskadade partier eller i partier med lägre pH. Härifrån kan den spridas inom fältet genom jordbearbetning, men koncentrationen är oftast fort-farande störst i dessa problemom-råden. Klumprotsjukans optimala infektionsbetingelser uppkommer när det finns fritt vatten och tem-peraturer över 20 grader i marken.

Uppförökar klumprot

Från flera länder hörs nu starka var-ningar för odling av oljerättika som mellangröda på grund av risken att uppföröka klumprotsjuka. Odlar man oljeväxter och vill ha mellan-grödor gäller det alltså att tänka till. Oljerättikan har förstås flera intres-santa egenskaper. Stöd ges i Sverige för oljerättikans förmåga att fånga restkväve i marken, men den har också väldokumen terade

egenska-per som jordförbättrare. Dessutom finns möjlighet i t.ex. sockerbets-odlingen till sanering av nematoder och smitta av Aphanomyces.

Danmark varnar

Men vad är detta värt? Ställer man dessa effekter mot risken för angrepp och uppförökning av klumprotsjuka kan det positiva värdet kännas avlägset. Nu börjar information komma från Tysk-land och Danmark där man även

funnit angrepp av klumprotsjuka på oljerättika och därför gäller det att redan nu fundera över valet av mellangröda. Sortskillnader i mot-taglighet på oljerättika finns, men mycket arbete att kartlägga denna del av sjukdomens mysterium kvarstår.

Rädda resistensen

Märk att när vi sår en mellangröda som oljerättika, exempelvis efter en tidig spannmålsskörd, är det Varning. Oljerättika kan angripas av och uppföröka klumprotsjuka. I Danmark är attityden till oljerättika för närvarande relativt restriktiv. Där rekommen-deras inte oljerättika i växtföljder med tätt avstånd mellan raps, d.v.s. i 4-åriga växtföljder med bara 3 rapsfria år. I sådana lägen rekommenderas andra mellangrödor.

27 Svensk Frötidning 5/17

normalt varmt och fortfarande sommar. Vi har alltså perfekta infektionsbetingelser för klump-rotsjuka bara det kommer lite regn. Sådd av oljerättika kan alltså vara ett riskprojekt på gårdar med olje-växter i växtföljden.

Klumprotsjuka förekommer med flera olika raser och det finns exem-pel på att klumprotsjuka har brutit resistensen i de klumprotresistenta sorterna när oljeväxtodlingen varit fortsatt intensiv, men med resi-stenta sorter. Idag finns bara en resistensgen för klumprotsjuka och därför gäller det att värna de resi-stenta egenskaper som finns.

Längre växtföljder

Men att få problem eller inte med klumprotsjuka handlar inte bara om att odla mellangrödor. Jord-hygien och växtföljd är minst lika viktigt. Från att ha talat om 5 år kommer vi nu från SFO att mer prata 5–6 år mellan rapsgrödorna. Däremellan måste spillrapsen bekämpas i alla grödor. Spillraps ska inte hinna få örtblad innan den avlägsnas från jordelivet genom jordbearbetning eller kemi.

I odlingsområdet för sockerbetor gäller det att prioritera bekämp-ningen av spillraps i betgrödan genom att efter bästa förmåga hålla efter spillraps. En enkel sak är att undvika de allra lägsta vatten-mängderna. Det är inte många växtskyddsprodukter som har lägre rekommendation än 150 liter vatten på sina etiketter. Att hålla uppe vattenmängden är en enkel åtgärd i konkurrenssvaga betor.

Undvik jordtransport

Det andra bekymret är jordhygien vid maskinsamverkan. Här kan det vara svårt att rent praktiskt kunna vidta de åtgärder som faktiskt är nödvändiga utan att man hamnar i en helt ogörlig situation. För att förstå komplexiteten i spridningen gäller det att vara medveten om hur klumprotsjuka sprider sig mellan fälten. Dess vilsporer kan spridas med vinden, simma i vatten och föröka sig 100 000 gånger på sex veckor. Går man över en smittad jord kan 750 miljoner sporer fastna

tillsammans med jord bara under en enda stövel. Om då något tiotals kilo jord eller mer följer med på traktorhjul eller maskiner blir det snabbt ordentligt med sporer förut-satt att man kommer från ett smit-tat fält. Vi pratar miljarder sporer!

Kalka rapsen frisk

Det finns alltså en del att tänka på i hela odlingsområdet där oljeväxt-odlingen ökar. Kanske att man ska försöka arbeta med att förbättra jordstrukturen på andra sätt än med oljerättika. En annan viktig faktor är också att underhålla pH-värdet (figur). Ett högt pH-värde kan vara bra av många skäl – för rapsskörden, för markstrukturen och för att hålla rapsen frisk från klumprotsjuka.

•

Figur 1. Samband mellan andel infekterade rapsplantor och pH-värde i medeltal för 148 undersökta fält på 18 gårdar. Vid pH 6,2 var angreppen kraftiga och därunder ökade och förvärrades styrkan av angrepp av klumprotsjuka. Källa: Wallenhammar, 1996.

Kalkning klubbar klumprot

100 75 50 25 0 % i nf ek te ra de pl an to r 7 6,5 6 5,5 5 pH

Transportväg. Under en stövel kan 750 miljoner sporer fastna och föras vidare från ett infekterat till ett icke infekterat fält.

Moteld. Ett högt pH i marken är ett bra försvar mot klumprotsjuka.