32 Svensk Frötidning 2/11
På danska Bregentved styr man
in i framtiden på fasta körspår
på drygt 3000 hektar. Man valde
John Deeres system för att få det
fabriksmonterat och integrerat
i hela kedjan. Inför skörd 2011
investerar man i 3 nya Lexion 770
Terratrac 4WD med 40-fots
skär-bord som nästa pusselbit för att
befria marken från spår.
Text: Albin Gunnarson, Svensk raps Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
edan 2 år tillbaka har Bre gentved gods på Själland i Danmark drivit sin växtod ling om 3065 hektar med fas
ta körspår. Med fasta körspår menas att all förekommande trafik på fältet fram förs i permanenta körspår. Det hela bör jade dock redan för 6 år sedan.
Började utan plog
År 2005 lades nämligen hela driften om till plogfri odling.
– Skälet till detta var att effektivisera växtodlingen. All jordbearbetning tog helt enkelt för mycket tid och arbets kraft i anspråk, berättar inspektor Lars Erik Nielsen.
Det var dock inte helt enkelt att bara sluta plöja. Att inte plöja krävde mer maskinkapacitet i form av större och mer avancerade kultivatorer, starka re traktorer och också ett effektivare växtskydd. Maskinparken uppdatera des därför under några år till 12 meter
breda Horsch Tiger, Terrano och Joker samt 2 stycken 36 meter breda spru tor. På den nivån fann man att näst in till allt fanns på plats för att börja köra i fasta körspår. I samband med sådden inför skörden 2008 försökte man att in föra systemet med fasta körspår, eller Controlled Traffic Farming som det he ter på engelska.
Fast kurs på
Bregentved
12 meter. Grundmodulen i bearbetning och sådd är 12 meters arbetsbredd. Bearbetningen inför vårkorn med rajgräsinsådd skedde våren 2010 med en Horsch Terrano plus vält.
• Det tar tid att planlägga och bli nöjd med positionen för fasta körspår.
• kör bara en gPS utrustning – blanda inte
• Bra medarbetare är oerhört viktigt
Lars vikigaste punkter
om fasta körspår
33 Svensk Frötidning 2/11
Stort teknikintresse
Växtodlingsåret 2008 blev dock ett pröv ningarnas år. Det är mycket som ska fungera. Grundläggande med fasta kör spår är att lägga in körspåren rätt från början vilket ibland inte var fallet 2008.
– Det är otroligt viktigt att spåren hamnar rätt. Vi har även GPSstyrd sek tionsavstängning på sprutan, men det är ändå viktigt att hela kedjan fungerar och att vi också har samma GPSsystem genom hela kedjan, menar Lars.
Att till 100 procent datorisera ma skinparken med datorer och GPS stäl ler förstås krav på både arbetsledning och personal. Godset har 5 fast anställ da och ytterligare 2 säsongsanställda exklusive inspektor Lars Erik Nielsen. Alla är roade av modern teknik och det är förstås ett måste, men Lars framhål ler att hans personal är mycket villig att lära sig nya saker.
Spårläggning på kontoret
Hela systemet bygger på John Deeres GPSsystem. Man har egen korrektions signal med 4 slavsändare som täcker hela egendomen. En slavsändare de las med en granne som också kör med GPSteknik.
– Vad vi efterfrågade efter första årets prövoperiod var ett dataprogram med vilket vi skulle kunna lägga in spåren på alla fält hemma vid skrivbordet.
Från början var det såmaskinen som lade upp första spåret mot en fältkant. Om då inte det spåret var exakt samma år 2 kunde man få spår som vandrade och till slut låg helt fel. Data från såma skinen kopierade man till de andra ma skinerna. Inför 2010 lades därför alla spår in på fälten hemma på gårdskonto ret och sedan in i maskinerna. Föraren kör bara ut till fältet och låter datorns GPS ta reda på vid vilket fält man är och får då upp aktuella körspår för fältet.
– Allt är så enkelt, nu vet persona len knappt hur man kör en traktor i fält utan GPS, konstaterar Lars Erik Niel sen.
Det har dock tagit en hel del tid till att komma dit man är idag.
– Vår enda kostnad för att införa fas ta körspår var den årliga kostnaden för korrektionssignalen RTK plus allt ma nagement med systemet.
Vill ha 40 fot
Varje fält har också ett alternativspår som sneddar mot ordinarie spår och an vänds i undantagsfall vid skörd (se arti kel sid.35). Men det är inte bara i denna situation som det blir avsteg. När man skördar har man till och med hösten 2010 kört med 3 Claas Lexion 600 på 30 fot styck, vilket motsvarar 9 meter. Un
Coach i fält. Inspektor Lars
Erik Nielsen är en modern och coachande ledare. Han understryker att han måste ha duktig och ansvarstagan-de personal som kan fatta egna beslut.
– Jag hinner aldrig kolla över alla fält. Vår personal måste själva kunna fatta beslutet om djupet i bear-betningen och det sköter de bra.
HöSTRAPS: 4,4 ton HöSTVETE: 8,7 ton VÅRkoRn: 6,1 ton HöSTkoRn: 8,1 ton
Bregentved producerar 20 000 ton spannmål, men har lagringsmöjlig-heter på 35 000 ton.
34 Svensk Frötidning 2/11 der vintern har man bytt ut dessa tre
Lexion 600 till 3 nya Lexion 770 Ter ratrac 4WD med 40fotsbord, alltså 12 meter. Till detta krävs egentligen också ett tömningsrör som är 10 meter. Det ta eftersom tömningsröret ska räcka ut till mitten av nästa spår där traktor och fältvagn ska befinna sig. 10 meter tömningsrör finns nog förvisso, men för prärielika förhållanden. På lätt ku perade danska fält tror Lars inte att de håller.
– Vi får vara nöjda med 9,5 meter. Då kan traktor och fältvagn köra med en hjulkombination i spåret och den andra får gå i orörd mark.
Ett coachande ledarskap
Jordbearbetningen på Bregentved sker normalt bara med en enda överfart mel lan skörd och sådd av ny gröda. Ibland körs en ytlig bearbetning med Horsch Joker för att få spillsäden att gro, exem pelvis efter raps. Den ordinarie jord bearbetningen på djupet ska helst vara så djup att merparten av all halm är nedbrukad i marken. Det sker genom bra halmhantering redan med tröskan som måste sprida såväl som hacka hal men väl. Knivarna i hacken måste vara i toppskick. Djupet i bearbetningen är inte konstant mellan fälten. Lars poäng terar att han måste ha väldigt duktig
och ansvarstagande personal.
– Jag hinner aldrig kolla över alla fält. Vår personal måste själva kunna fatta beslutet om djupet i bearbetningen och det sköter de bra. Mitt jobb är att coacha dem så att de vet hur jag vill ha det. Se dan måste de fatta egna beslut.
Lars är inte intresserad av direktsådd. Det är ett system för torra områden som i Kazakstan och Australien menar han.
– Vi odlar ju i Norden. Vi har ett kort fönster mellan skörd och sådd och det måste vi anpassa oss efter. Därför tror jag inte på direktsådd.
Varje cm är 1 liter
Man vill heller inte gå särskilt djupt. Varje centimeter på djupet kostar 1 liter diesel. Möjligen att man försöker bear beta lite djupare inför höstrapssådden som sker med Horsch Tiger och fröså låda, med eller utan vält. Hela systemet med plogfri odling och färre överfarter bygger på att minska kostnader samti digt som bruttoskörden ska behållas.
– Vi tror inte att skörden minskar över åren. Vi fick sämre skörd de första åren, men nu tror vi att vi är tillbaka på
samma nivå. Det tar tid att lära sig tek niken och att få jorden att anpassa sig. Före all höstsådd sprutas fälten en gång med 0,751 liter glyfosat. Detta för att hålla nere maskin och diesel kostnaderna genom att man bara vill jordbearbeta en gång. Man har också märkt en påtaglig skillnad i jordens in filtrationsförmåga redan efter några år med plogfri odling. Man har torrare fält och markerna saknar plogsula. Ville ha fabriksmonterat
Varför blev det då John Deere GPS och inte Trimble eller något annat? Lars menar att systemen i sig nog är lika bra. Man har dock sökt ett system som är fabriksmonterat och som går att få i hela kedjan. Nu efter 3 år känner man att man ligger rätt med tekniken och också att man fått kontroll på tekniken genom bra mjukvara i gårdskontoret som kan hantera hela systemet.
– Vi kunde lika gärna valt Trimble, men nu blev det John Deere. Proble met är att alla kör sina egna system. Ett Trimblesystem är ett påbyggt system. Vi vill ha fabriksmonterat. Jag ville helst få tag på Claaströskor med John Deere GPS och det lyckads också till slut vintern 20102011, avslutar Lars. «
Röd-grönt samarbete. Bregentved valde John Deeres GPS-system StarFire, här på en Horschsåmaskin, för att få ett fabriksmonterat system i hela kedjan bearbetning-sådd-sprut-ning-gödsling-skörd. Nu har man lyckats få John Deeres system på 40-fots Claaströskor till skörden 2011.
omRÅDE: Själland, Danmark ägARE: Christian moltke InSPEkToR: lars Erik nielsen AnSTällDA I VäxToDlIng: 8 st. AREAl: 3065 hektar
HöSTVETE: 45 procent
HöSTRAPS: 22 procent – 100 % hybridraps VÅRkoRn: 16 procent
RAJgRäS: 7 procent HöSTkoRn: 5 procent öVRIgT: 5 procent
mER ATT läSA PÅ www.bregentved.dk
Fakta Bregentved
Halmen ska tillbaka till jorden
för att bevara mullhalten
på Bregentved. Det kan
ge problem när halmen är
blöt. Därför kör godset med
korsande spår och hanterar
problemen med skörderester.
regentved har två olika växtföljder med raps vart 4:e år i båda. På styv jord odlas höstraps följt av höstvete, höst vete och vårkorn. På lätt jord odlas höstraps följt av höstvete, vårkorn och höstkorn. På gården odlas även rajgräs efter vårkorn följt av höst vete och därefter höstraps. En sund växtföljd är mycket viktig vid plogfri odling. På frågan om fältets storlek och figur spelar roll i ett system med fasta körspår svarar Lars.
– Vi odlar alla våra fält. Vi har fält ned till 1 hektar och vi kör i fasta
körspår överallt. Snittstorleken ligger kring 35 hektar.
Halmen kvar
Att köra med fasta körspår ställer dock lite högre krav än i bara ett plogfritt koncept. Lars pratar mycket om hur viktig halmhanteringen är. Bara 10 procent av halmen bärgas, detta till egendomens uppvärmning.
– Tidigare såldes mycket halm. Men när jag kom hit upphörde vi med all halmförsäljning. Vi behöver all halm till att höja jordens mullhalt och det tar tid.
Att ha all halm kvar på fältet kan då vara ett problem. Är halmen lite blöt vid tröskningen bildas lätt klumpar som inte fördelas jämnt över fältet. Då blir det lite komplice rat när man egentligen inte får sned da över fälten.
– Det har vi löst med korsvisa spår som vi kallar kultivering höger res
pektive vänster mot det fasta spåret. Jag har svårt att se hur vi skulle kom ma till en situation med 100 procent fasta körspår, inte minst vid skörden. Döda enzymer
Att höja mullhalten i matjorden tar tid och det är inte lätt. Odla bort mull är betydligt lättare än att odla till sig mull. Särskilt när man jobbar med 3065 hektar utan djur. Det enda organiska materialet som tillförs egendomens marker utifrån är indu strislam. Det består av döda enzymer från en tvättmedelsfabrik i närheten. Andra sätt att öka mullhalten är att odla mellangrödor. Att anlägga mel langrödor är obligatoriskt i Danmark upp till 10 procent av SAMarealen. Om man odlar över 24 procent mel langrödor enligt SAM får man som kompensation till detta 10 procent högre kvävekvot i det danska gödsel räkenskapssystemet. «