Rörelseintegrerad
engelskundervisning
En litteraturstudie om rörelseintegrerade arbetsformer och
dess påverkan på elevers språkkunskaper i årskurs F-6
KURS:Självständigt arbete för grundlärare 4–6, 15 hp
PROGRAM:Grundlärare årskurs 4–6
FÖRFATTARE:Elin Fredriksson, Olivia Ingvarsson
EXAMINATOR:Annika Denke
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete School of Education and Communication för grundlärare 4–6, 15hp
Grundlärare årskurs 4–6 VT21
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________________________
Elin Fredriksson, Olivia Ingvarsson
Rörelseintegrerad engelskundervisning – En litteraturstudie om rörelseintegrerade
arbetsformer och dess påverkan på elevers språkkunskaper i årskurs F-6
Movement-based education in the English subject – A literature review about
movement-based methods and their effects on students’ language skills in grades F-6 Antal sidor: 30 _______________________________________________________________________ Elever ska i grundskolan uppleva fysisk aktivitet och rörelse under hela skoldagen. Detta ställer krav på samtliga pedagoger inom skolans verksamhet och inte endast på lärare inom idrottsämnet. Syftet med denna litteraturstudie är således att belysa hur och varför rörelseintegrerad undervisning behandlas i engelskdidaktisk forskning om språkinlärning i grundskolans årskurs F-6. Detta syfte besvaras genom en redogörelse av hur en sådan undervisning påverkar elevers språkkunskaper i engelska som främmandespråk samt vilka fördelar respektive nackdelar arbetsformerna TPR, rörelseintegrerade TV-spel och drama kan medföra. Analysen av materialet har utförts med utgångspunkt i den kognitiva teorin och utifrån idén om förkroppsligat lärande. Det material som behandlats är främst internationell litteratur i form av vetenskapliga artiklar, en rapport samt en
konferensantologi, men också en avhandling på svenska. Resultaten visar att rörelse kan ha en positiv inverkan på elevers språkkunskaper, inte minst utifrån aspekter såsom ordförråd och minne, vilket gör det fördelaktigt att använda rörelseintegrerade
olika arbetsformer har påträffats utifrån aspekter såsom kreativitet, motivation, tid, kostnad och kompetens. Studien visar även på behov av vidare forskning kring ämnet, då det idag finns ett mycket begränsat utbud av vetenskaplig litteratur som inriktar sig på rörelsens inverkan inom just engelskämnet.
_______________________________________________________________________
Sökord: rörelse, rörelseintegrerade arbetsformer, förkroppsligat lärande, engelskämnet, årskurs F-6
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställningar ... 3
3 Bakgrund ... 4
3.1 Förkroppsligat lärande (Embodied learning) ... 4
3.2 Rörelseintegrerade arbetsformer ... 5 3.3 Teorier ... 6 3.4 Grundskolans styrdokument ... 7 4 Metod ... 8 4.1 Informationssökning ... 8 4.2 Kriterier för inkludering ... 11 4.3 Urvalstabell ... 12 4.4 Materialanalys ... 14 5 Resultat ... 15
5.1 Påverkan på elevers språkkunskaper ... 15
5.2 Lärares uppfattningar ... 17
5.3 Rörelseintegrerade arbetsformer ... 17
6 Diskussion ... 21
6.1 Metoddiskussion ... 21
6.2 Resultatdiskussion ... 22
6.2.1 Påverkan på elevers språkkunskaper ... 23
6.2.2 Rörelseintegrerade arbetsformer ... 24
6.2.3 Vidare forskning ... 24
7 Referenser ... 26
1
1 Inledning
Ett av skolans mest centrala uppdrag är att främja samtliga elevers lärande. Detta innebär att elever i undervisningen ska ges möjlighet att möta, utforska och uppleva olika kunskapsformer som tillsammans utgör en helhet (Skolverket 2019a, s. 5; Skolverket 2017, s. 18). Trots detta, upplevde vi under vår verksamhetsförlagda utbildning att språkundervisningen i engelskämnet inte var tillräckligt varierande för att stimulera varje enskild individ. Lektionsinnehållet som vi fick ta del av baserades mestadels på läroboken, vilket gjorde att eleverna ofta fick möta en och samma struktur i undervisningen, d v s hörförståelse i grundlärobok följt av uppgifter i arbetsbok. Denna typ av traditionell undervisning anser vi blir problematisk då den inte helt stämmer överens med läroplanens värdegrund och uppdrag gällande en utbildning för alla. Till följd av detta har vi utvecklat ett ökat intresse för hur lärare kan tillämpa olika arbetsformer i engelskämnet för att ge samtliga individer möjlighet till lärande. En relativt ny arbetsform som utvecklats inom språkinlärning innefattar inte endast sinnet som ensamt redskap vid kunskapsinhämtning utan också kroppen. I en digital tid då elever är alltmer stillasittande och då alltfler studier visar på ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan (Skolverket 2020, s.1), anser vi det väsentligt att undersöka möjligheterna till språkundervisning i engelskämnet där kroppens rörelser integreras med ämnesinnehållet.
Redan i förskolan betonas rörelsens effekter på lärande genom leken (Skolverket 2019b, s. 8). I leken skapas en lustfylld kunskapsinhämtning där barnens kreativitet, motorik samt kommunikation främjas. Lek och rörelse utgör således viktiga byggstenar i barnens fysiska och språkliga utveckling och lägger en god grund för det livslånga lärandet. Till skillnad från i förskolan, integreras inte rörelse i undervisningen i lika stor omfattning i grundskolan, trots läroplanens riktlinjer om lärande genom olika kunskapsformer (Skolverket 2019a, s. 8). I de verksamheter där vi har praktiserat har lärarna beskrivit att anledningarna till detta dels varit brist på planeringstid och dels att sådana moment skapar ett stökigt och oroligt klassrum. Forskning kring rörelsens effekter på lärande har dock under de senaste åren blivit allt mer aktuell inom kognitiv psykologi. Kosmas och Zaphiris (2019a, s. 318) påstår att rörelse och inlärning inte bara kompletterar varandra, utan att brist på rörelse i undervisningen leder till att elevers lärande blir lidande. Mot bakgrund av denna forskning samt många elevers avsaknad av daglig fysisk aktivitet, har egna
2 reflektioner uppstått kring hur rörelseaktiviteter i kombination med språkinlärning kan påverka svenska elevers språkkunskaper i engelska. Denna litteraturstudie grundar sig i tidigare vetenskapliga publikationer som behandlar rörelseintegrerad undervisning där språkinlärning i engelska som främmandespråk är i fokus.
3
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att belysa hur och varför rörelseintegrerad undervisning behandlas i engelskdidaktisk forskning om språkinlärning i grundskolans årskurs F-6 för att undersöka nyttan av rörelse inom engelskundervisningen samt för att synliggöra behov av ytterligare forskning inom området. Studien utgår därför från följande frågeställningar:
- Hur kan rörelseintegrerad undervisning påverka svenska elevers språkkunskaper i engelska som främmandespråk i årskurs F-6?
- På vilka sätt går det att integrera rörelse i denna engelskundervisning och vilka fördelar respektive nackdelar innebär olika arbetsformer?
4
3 Bakgrund
I följande avsnitt kommer begrepp som är relevanta för studien att presenteras. Eftersom denna studie syftar till att beskriva hur rörelseintegrerad undervisning påverkar elevers språkkunskaper i engelskämnet i årskurs F-6 har följande rubriker skapats: förkroppsligat
lärande (3.1) och rörelseintegrerade arbetsformer (3.2). Därefter redogörs för teorier (3.3)
som rörelseintegrerad undervisning kan tänkas grunda sig i. Slutligen redovisas även hur
grundskolans styrdokument (3.4) förhåller sig till det valda området. I denna uppsats
kommer vi att utgå från främmandespråksundervisning, såvida inget annat anges. 3.1 Förkroppsligat lärande (Embodied learning)
Inom forskning kring rörelseintegrerad undervisning har begreppet ”Embodied learning” utvecklats, i syfte att undersöka kroppens roll i inlärningsprocessen. Embodied learning grundar sig i den kognitiva teorin (Säljö 2017, s. 224) och kan beskrivas som människokroppens användning som ett verktyg för att aktivt kunna delta i den kognitiva processen (Kosmas & Zaphiris 2018, s. 930). I följande text kommer embodied learning att definieras som ”förkroppsligat lärande”.
Idén om förkroppsligat lärande handlar om att kroppen, och inte bara sinnet, har avgörande betydelse för inlärning (Kosmas & Zaphiris 2018, s. 930). Lärande kan ses som en mänsklig process, i vilken ett skifte mellan uppfattningar sker (Munro 2018, s. 6). Inom förkroppsligat lärande anses kroppen spela en avgörande roll i detta skifte, eftersom det sker inom, på grund av och igenom denna. Det innebär således att hjärnan inte ses som en överordnad enhet i inhämtningen av kunskap, utan istället är det kroppens inre aktiviteter och dess respons till sig själv och omgivningen som är betydande. Kunskapsinhämtning anses i ett sådant lärande ske när kroppens rörelser, fysisk interaktion och sensomotoriska förmågor kan kopplas samman med det innehåll som ska läras in (Johnson Glenberg, Megowan Romanowicz, Birchfield & Savio Ramos 2016, s.3). Att skapa undervisning utifrån denna syn på lärande handlar alltså om att låta eleverna interagera fysiskt med kroppen och med olika former av inlärningsmaterial.
Forskare har under de senaste decennierna riktat ett stort fokus på förkroppsligat lärande i syfte att undersöka hur undervisningen bör struktureras för att få största möjliga effekt på elevers kognition (Kosmas & Zaphiris 2018, s. 930). För att bedriva undervisning där
5 kroppen och rörelser är i fokus måste inlärningsmiljöer skapas därefter. Hur en sådan engelskundervisning kan se ut och hur dessa miljöer bör struktureras på ett framgångsrikt sätt är något som vi senare avser att belysa.
3.2 Rörelseintegrerade arbetsformer
Total Physical Response, TPR, är en arbetsform som utvecklats av Asher i syfte att effektivisera språkinlärning (refererat i Viviane Hounhanou 2020, s. 23–25; Al Harrasi 2014, s. 37). Metoden baseras på Ashers syn på den mänskliga hjärnan som biologiskt programmerad för att lära sig språk genom interaktion och handling. Denna process synliggörs redan i tidig ålder när föräldrar ger verbala kommandon som barn fysiskt besvarar. TPR kan således nära kopplas till förkroppsligat lärande, då fysiska aktiviteter utgör en central roll inom denna metod. Arbetsformen innefattar rörelser som elever kan utföra i klassrummet (Nuraeni 2019, s. 27–28). Ledaren, vilket i undervisningssammanhang oftast syftar till läraren, ger en rad kommandon vilka eleverna ska följa. Dessa kan exempelvis vara ”jump and clap your hands”. Eleverna förväntas därefter besvara kommandot genom att utföra en rörelse med hjälp av kroppen (Nuraeni 2019, s. 27–28; Viviane Hounhanou 2020, s. 25). De får sedan själva upprepa lärarens kommando för att verbalt uttrycka den fysiska aktiviteten (Nuraeni 2019, s. 28). Metoden syftar på så vis till att eleverna använder sina färdigheter i att lyssna och agera med kroppen för att tillägna sig och befästa nya ord och begrepp. TPR är en beforskad undervisningsmetod inom språkinlärning (Viviane Hounhanou 2020, s. 23) och forskare menar att elever lär sig ett språk i större utsträckning när undervisningen bedrivs i en kreativ miljö där samtliga sinnen stimuleras.
En ytterligare arbetsform där eleverna ges möjlighet att producera handlingar i syfte att lära är rörelseintegrerad teknik, såsom Playstation Move eller MS Kinect. Denna teknik utgörs av tv-spel där användaren löser olika uppdrag med hjälp av kroppen (Huang & Huang 2015, s. 695). Genom sensorer i spelkonsoler fångas rörelserna upp och omsätts till handlingar i spelet. Ett aktivt och fysiskt deltagande krävs således av användaren för att utföra dessa typer av interaktiva spel (Kosmas, Ioannou & Retalis 2017, s. 113). Från att främst verka i ett underhållande syfte har den rörelseintegrerade tekniken under det senaste decenniet utvecklats till att bli alltmer pedagogiskt inriktad (Huang & Huang 2015, s. 692). Forskare har därför riktat ett större fokus mot vilka möjligheter rörelsebaserade, interaktiva
6 spel har för lärande, samt hur dessa kan implementeras i den förkroppsligade undervisningen (Kosmas, Ioannou & Retalis 2017, s. 113, s. 111).
Till skillnad från den rörelseintegrerade tekniken som blivit alltmer aktuell på senare tid är drama en rörelsebaserad arbetsform som tillämpats i engelskundervisningen sedan länge. Drama och kreativa rörelsemoment, exempelvis dans, faller sig naturligt för barn och spelar en avgörande roll i deras meningsskapande (Greenfader & Brouillette 2013, s. 173). Undervisning som inkluderar drama låter elever utföra berättelser med kroppen och med utgångspunkt i detta moment kan de sedan diskutera handling, karaktärer och teman. I engelskundervisningen tillåts elever därigenom tillföra berättelsen sin egen kulturella förståelse, vilket gör att de kan delta i dialoger trots ett eventuellt begränsat ordförråd. Till följd av drama och rörelsens betydande roll har projektet Teaching Art Project, TAP, utvecklats (Greenfader & Brouillette 2013, s.173). I TAP integreras drama och dans i engelskundervisningen, genom ett samarbete mellan klassläraren och en drama/danslärare som veckovis gör besök i klassrummet.
3.3 Teorier
Den traditionella kognitivismen utgår från en syn på hjärnan som den enda riktiga källan till kunskap (Atkinson 2010, s. 600). Kognitivismen utvecklades samtidigt som datortekniken under 1950–60 talet och ser människan, likt en dator, som en behandlare av information (Säljö 2017, s. 224). Inom denna tradition fokuserar forskare på hjärnans funktion inom olika områden, såsom perception, problemlösning, beslutsfattande, textförståelse och minne. Just det sistnämnda är väl beforskat, främst vad gäller arbets- och långtidsminne (Säljö 2017, s. 225). I långtidsminnet lagras kunskap, eller kognitiva strukturer, som det benämns som inom den kognitivistiska traditionen. Dessa kognitiva strukturer betraktas som avbildningar av vår omgivning och befästs först efter repetition (Säljö 2017, s. 225). Lärande syftar alltså till att individer tar till sig, bearbetar och kombinerar information från omvärlden.
Med tiden har det dock uppstått meningsskiljaktigheter inom den kognitiva teorin, eftersom allt fler forskare ställer sig kritiska till hjärnan som ensamt redskap vid utvecklande av kunskap (Stoltz 2015, s. 475). Exempelvis uttrycker den franske fenomenologen Merleau-Ponty (2012, s. 73) att det är omöjligt att skilja mellan hjärnan och kroppen i tillägnandet av kunskap eftersom de fungerar som en gemensam enhet
7 snarare än två separata. Han menar att hela kroppen spelar en avgörande roll för hur vi uppfattar världen runt omkring oss, och utan den skulle vi inte medvetet kunna uppleva det vi gör. På grund av dessa konflikter har olika inriktningar uppstått inom kognitivismen. En relativt ny inriktning inom denna teori är embodied cognition (vilken hädanefter kommer att definieras som ”förkroppsligad kognition”). Förkroppsligad kognition innebär att kognition betraktas som ett resultat av den yttre miljön. Istället för att kroppen anses vara en passiv del som serverar hjärnan information, menar forskare inom denna teori att den har betydelse för perception och handling (Fugate, Macrine & Cipriano 2018, s. 274). Enligt Stoltz (2015, s. 475) presenteras denna teori ofta som en utmanare till den traditionella kognitiva vetenskapen på grund av dess ovilja att betrakta kognition som endast behandling av data. Teorin om förkroppsligad kognition har framförallt anammats av forskare inom språkinlärning, som anser att sambandet mellan hjärnan och yttre omständigheter bör undersökas vidare för att bidra till ett effektivt förkroppsligat lärande (Atkinson 2010, s. 606).
3.4 Grundskolans styrdokument
I skollagen (SFS 2010:800) fastställs att skolans utbildning ska vara likvärdig. En likvärdig utbildning betyder dock inte att den ska utformas på samma vis runtom i landet, utan handlar istället om undervisning där varje enskild individs förutsättningar och behov beaktas (Skolverket 2019a, s. 6). För att möjliggöra detta, krävs att eleverna får möta olika kunskapsformer i undervisningen (Skolverket 2017, s. 18). En kunskapsform som utgör en väsentlig del i kunskapsinhämtningen under elevers tidiga skolår är leken. Enligt Läroplanen för grundskolan (Skolverket 2019a, s.7) är det viktigt att eleverna får skapa, undersöka samt erfara ”[…]daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen[…]”. Detta innebär att fysisk aktivitet inte endast bör förekomma under idrottslektioner och raster utan även implementeras i resterande undervisning.
Enligt Läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019a, s. 33) ska eleverna genom undervisningen i engelskämnet ”[…]ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga”. Denna förmåga omfattar inte endast anpassning av språk i formella likväl som informella situationer, utan även behärskning av grammatik och vokabulär (Skolverket 2017, s. 7). Att muntligt och skriftligt kunna formulera sig på ett förståeligt sätt, med hjälp av begrepp och korrekta meningar, är ett av kunskapskraven i årskurs 6 (Skolverket 2021,
8 s. 4). Hur eleverna ska ges förutsättningar att nå dessa krav förtydligas däremot inte i kursplanen för engelska. Utifrån skolans uppdrag gällande fysisk aktivitet under hela skoldagen kan dock konstateras att lärare bör tillämpa rörelseintegrerade arbetsformer även i engelskundervisningen.
4 Metod
I metoddelen redogörs för genomförandet av informationssökningen (4.1), kriterier för inkludering (4.2) samt hur materialanalys- och urvalsprocessen utförts (4.3).
4.1 Informationssökning
Informationssökningen genomfördes i ERIC och PRIMO. ERIC (Education Resource Information Center) är en databas som lagrar tidskriftsartiklar samt annan litteratur med pedagogisk inriktning. PRIMO är en söktjänst innehållande ett brett utbud av litteratur inom flera områden. För att inledningsvis få en överblick av det valda området användes sökord så som movement/rörelse, påverkan/affect, vocabulary/ordförråd och
language/språk. Här observerades dock en brist på svenskspråkig litteratur, vilket
resulterade i att fortsatt sökning begränsades till endast engelskspråkig litteratur. Utifrån dessa sökningar påträffades nya relevanta sökord från nyckelord såväl som titlar i form av begreppen embodied learning och language acquisition. När vi fick ett stort antal träffar gjordes en urvalsbegränsning genom en granskning av litteraturtitlarnas relevans i förhållande till det berörda området. För att garantera vetenskapliga resultat begränsades sökresultaten till peer reviewed.
Vanligt förekommande författare inom det sökta området var Panagiotis Kosmas och Panayiotis Zaphiris, vilket föranledde separata författarsökningar för att hitta ytterligare litteratur. Utifrån relevanta vetenskapliga artiklars referenslistor kunde kedjesökningar genomföras. Ytterligare material, såsom artiklar från Skolverket, har bedömts lämpliga att använda i inledningsstycket för att styrka problematiken inom området. Tabellen nedan ger en sammanfattande överblick av vad sökningarna resulterade i.
9
Tabell 1: Informationssökning
ERIC Antal träffar Vald källa Sökning 1: “Movement
AND elementary AND language”
Sökning 2: Smalnade av
genom att kryssa i Peer Reviewed Sökning 1: 1221 träffar Sökning 2: 477 träffar Artikel nummer 5: “Words in Action: Investigating Students’ Language Acquisition and Emotional Performance through Embodied Learning” Kedjesökning: I Kosmas & Zaphiris (2019) referenslista hittades Kosmas, Ioannou & Zaphiris (2018), sökte på
Kosmas Ioannou Zaphiris
1 träff Artikel nummer 1:
”Implementing Embodied Learning in the Classroom: Effects on Children’s memory and Language Skills”
Kedjesökning: I Kosmas,
Ioannou & Zaphiris (2018) referenslista hittades Lindgren & Johnson-Glenberg (2013), sökte på
Lindgren Johnson Glenberg
1 träff Artikel nummer 1:
” Emboldened by
Embodiment: Six Precepts for Research on Embodied Learning and Mixed Reality.”
Sökning 1: “drama AND
movement AND language”
Sökning 2: Smalnade av
genom att kryssa i Peer Reviewed
112 träffar
26 träffar
Artikel 3: Boosting
Language Skills of English Learners Through Dramatization and Movement PRIMO Kedjesökning: ”Kosmas Zaphiris”
13 träffar Artikel 5: “Embodied
Interaction in Language Learning: Enhancing Students’ Collaboration
10 and Emotional
Engagement”
Sökning 1: ”total physical
response”
Sökning 2: Smalnade av
genom att kryssa i Peer Reviewed
Sökning 1: 886 träffar
Sökning 2: 499 träffar
Artikel 4: “Using Total
Physical Response (TPR) Method on Young
Learners English Language Teaching”
Artikel 9: “Teaching New
Vocabulary to Young Learners: Using Two Methods Total Physical Response and Keyword Method”
Sökning 1: “Drama AND
language AND vocabulary”
Sökning 2: Smalnade av
genom att kryssa i Peer Reviewed
35,461 träffar
22,628 träffar
Artikel 1: “Vocabulary
Acquisition via Drama: Welsh as a second language in the primary school setting.”
Sökning 1: "Physically*
AND academic* AND elementary*”
Sökning 2: Smalnade av
genom att kryssa i Peer Reviewed
70,704 träffar
47,067 träffar
Artikel 3: “Physically
active academic lessons in elementary children”
Sökning 1: "embodied
learning" AND elementary AND language
237 träffar
188 träffar
Artikel 3: Real body
versus 3D avatar: the effects of different embodied learning types on EFL listening
11
Sökning 2: Smalnade av
genom att kryssa i Peer Reviewed
SKOLVERKET
Sökning 1: ”drama” 90 träffar Träff 9: ”Dramaarbete
kräver ökad kompetens och mer tid”
Avhandling: Drama som
pedagogisk möjlighet En intervjustudie med lärare i grundskolan”
4.2 Kriterier för inkludering
För att bedöma sökträffarnas relevans granskades huruvida litteraturen behandlade de kriterier som var betydande inom det valda området, närmare bestämt språkutveckling genom rörelseaktiviteter, rörelsens inverkan på språkinlärning, rörelseintegrerade metoder att tillämpa i språkundervisningen samt fördelar och nackdelar med dessa. Litteratur som endast innefattade språkundervisning (och inte rörelse) sorterades bort. Likaså uteslöts de artiklar som endast behandlade rörelse i undervisningen utan koppling till språkinlärning. Ytterligare undersökta kriterier som togs hänsyn till var ålder. Då tillgången till material inom årskurs 4–6 ansågs vara otillräcklig inkluderades även F-3. På grund av det uteslöts vetenskaplig litteratur som behandlade högstadiet respektive gymnasieskolan. Då syftet med studien är att belysa hur rörelseintegrerad undervisning behandlas i engelskdidaktisk forskning var kopplingen till engelskämnet ett kriterium som till en början beaktades. Under materialsökningen uppmärksammades dock en stor brist gällande forskning som inriktar sig på just engelskundervisning, vilket gjorde att kriteriet vidgades till att inkludera artiklar som även innefattar främmande- och andraspråksinlärning. Anledningen till att både främmandespråk och andraspråk inkluderades baseras på dagens debatt kring synen på det engelska språkets ställning i det svenska samhället; som främmandespråk eller som andraspråk (Cabau 2009, s. 140). Då det engelska språket förekommer inom handel, politik, media och akademi, kan det idag ses som ett språk som eleverna behöver tillägna sig för att verka i ett alltmer globalt samhälle (Hult 2017, s. 3). På grund av detta har
12 forskare diskuterat huruvida engelskan bör betraktas som ett främmandespråk, då detta definieras som ett språk som inhämtas i en miljö där det inte används i naturlig kommunikation (Nationalencyklopedin 2021). Cabau (2009, s. 140) beskriver, i sin artikel om engelskans roll i svenska skolan, att engelskan idag snarare kan ses som ett andraspråk, då det karaktäriseras av att det lärs in i en miljö där det används i naturlig kommunikation (Nationalencyklopedin 2021). Med tanke på att engelska inte är det huvudsakliga språk vi talar i Sverige, kan dock även denna definition ifrågasättas. Vi har i detta arbete valt att definiera engelska som ett främmandespråk. Trots att det engelska språket har varit vårt primära fokus har det även varit relevant att involvera forskning kring andra främmandespråk i studien.
4.3 Urvalstabell
Arbetet omfattar vetenskapliga artiklar, en konferensantologi, en avhandling och en rapport från år 2011 till 2019 innehållande kvalitativa och kvantitativa metoder, intervjuer, för- och eftertester samt observationer. I följande tabell ges en översikt av den vetenskapliga litteratur som använts i studien.
Tabell 2:
Namn Titel Publikationstyp Årtal Land
Kosmas, P., & Zaphiris, P.
Words in action: investigating students’ language acquisition and emotional performance through embodied learning
Vetenskaplig artikel 2019 Cypern Kosmas, P., Ioannou, A., & Zaphiris, P. Implementing Embodied Learning in the Classroom: Effects on Children’s Memory and Language Skills Vetenskaplig artikel 2018 Cypern Lindgren, R., & Johnson-Glenberg Emboldened by
Embodiment: Six Precepts
Vetenskaplig artikel
13 for Research on Embodied
Learning and Mixed Reality. Kalogirou,
K.,
Beauchamp, G. & Whyte, S
Vocabulary Acquisition via Drama: Welsh as a second language in the primary school setting.
Vetenskaplig artikel
2017 Iran
Nuraeni, C. Using Total Physical
Response (TPR) Method on Young Learners English Language Teaching Vetenskaplig artikel 2019 Indonesien Toghyani Khorasgani, A.T., & Khanehgir, M.
Teaching New Vocabulary to Young Learners: Using Two Methods Total Physical Response and Keyword Method Vetenskaplig artikel 2017 Iran Greenfader M.C., & Brouillette, L.
Boosting Language Skills of English Learners Through Dramatization and Movement Rapport 2013 USA Lan, Y. J., Fang, W.C., Hsiao, I. Y. T., & Chen, N. S.
Real body versus 3D avatar: the effects of different embodied learning types on EFL listening comprehension Vetenskaplig artikel 2018 Taiwan Kosmas, P., & Zaphiris, P. Embodied Interaction in Language Learning: Enhancing Students’ Collaboration and Emotional Engagement Konferensantologi 2019 Cypern Bartholomew, J., & Jowers, E.
Physically active academic lessons in elementary children
Vetenskaplig artikel
14 Fredriksson,
K.
Drama som pedagogisk möjlighet: En intervjustudie med lärare i grundskolan
Avhandling 2013 Sverige
4.4 Materialanalys
Sökprocessen resulterade i åtta vetenskapliga artiklar, en konferensantologi, en rapport och en avhandling (se tabell 2). De artiklar som valts ut granskades och sammanställdes ytterligare genom en tabell (se bilaga 1), i syfte att få en god överblick samt hitta information som var relevant utifrån de valda frågeställningarna (Nilholm 2017, s. 47). Aspekter som ansågs betydande var olika rörelseintegrerade arbetsformer, exempelvis TPR, drama och rörelseintegrerade TV-spel. Dessa metoder analyserades mer djupgående för att hitta för- och nackdelar med respektive arbetsform. Ytterligare aspekter som var relevanta utifrån frågeställningarna var rörelsens påverkan på elevers språkkunskaper, vilket innefattar aspekter som ordförråd, läsförståelse, minne och motivation.
I det material som vi markerat började vi att jämföra de olika källorna med varandra för att påvisa likheter och skillnader. De artiklar som belyste samma arbetsform jämfördes för att hitta potentiella för- och nackdelar med TPR, drama och rörelseintegrerade tv-spel. Därefter ställdes de artiklar som handlade om ordförråd, minne, läsförståelse och motivation emot varandra för att få en tydlig bild av hur elevers språkkunskaper påverkas. Eftersom ett flertal artiklar belyste lärares syn på elevers språkutveckling genom rörelse, vilket vi ansåg var relevant för frågeställningen, var detta en kategori som tillkom.
15
5 Resultat
Resultatet kommer att behandla frågeställningarna i den ordning som de förekommer i syftesdelen. Inledningsvis besvaras därmed frågeställningen: Hur påverkar
rörelseintegrerad undervisning svenska elevers språkkunskaper i engelska som främmandespråk i årskurs F-6? Detta görs utifrån rubrikerna påverkan på elevers
språkkunskaper (5.1) samt lärares uppfattningar (5.2). Följaktligen besvaras den andra frågeställningen: På vilka sätt går det att integrera rörelse i denna engelskundervisning
och vilka fördelar respektive nackdelar innebär olika arbetsformer? under rubriken
rörelseintegrerade arbetsformer (5.3).
5.1 Påverkan på elevers språkkunskaper
Kosmas & Zaphiris (2019a, s. 328) anser att den traditionella undervisningssyn som många lärare har idag att undervisning endast äger rum när eleverna sitter still i klassrummet -innebär att de positiva effekterna som rörelse har för elevers inlärningsresultat ignoreras. Enligt deras studie har rörelse och kroppen i allmänhet en stor betydelse som verktyg för att förbättra inlärningsupplevelser för barn, inte minst i ett språkinlärningssammanhang. Resultatet visar att rörelseintegrerad undervisning hjälper eleverna att tillägna sig bredare vokabulär och en ökad ordförståelse. Under studien, som pågick under åtta veckor, prövades elevernas vokabulär på 50 av de 80 grekiska ord som lärts ut med hjälp av rörelser under perioden. Det genomsnittliga resultatet på testet visade att eleverna svarade rätt på 44,7 ord av de 50 som prövades (Kosmas & Zaphiris 2019a, s. 324). Detta positiva resultat anser forskarna har sin grund i elevernas möjlighet till att associera ord med olika rörelser, vilket innebär att de kan känna betydelsen av orden med sina kroppar.
I motsats till detta, menar Lan, Fang, Hsiao och Chen (2018, s. 726–727) att det finns andra inlärningsmetoder som är mer framgångsrika att använda sig av vid inlärning av nya ord än de som innehåller kroppsliga rörelser. I deras studie observerades tre olika grupper som genom moment innefattande hörförståelse i engelskämnet fick ta del av ord kopplade till olika sporter. En av grupperna fick använda sig av kroppens rörelser för att representera orden, en annan fick observera en avatar som utförde rörelser och en tredje grupp fick ta del av orden utan någon som helst koppling till rörelse. Resultatet visade att de elever som kom ihåg orden bäst var den grupp som fick observera en avatar. Enligt Lan, Fang, Hsiao
16 och Chen (2018, s. 727) kan detta bero på att eleverna i större utsträckning kunde koncentrera sig på det som skulle läras in när de endast behövde fokusera på avataren och inte på de egna rörelserna. Studien visar också att de elever som gynnas av undervisning där kroppen är involverad i rörelserna är de som redan har en hög kunskapsnivå inom engelskämnet, snarare än de elever som ligger på en lägre nivå.
Rörelsens påverkan på ordförrådet belyses även i Kalogirou, Beauchamp och Whytes (2017, s. 335) studie om drama i andraspråksundervisning, vilken påvisar att tillägnandet av walesiska ord genom drama hjälper eleverna att minnas orden under en längre tid och kunna använda dem mer produktivt än vad som är fallet när eleverna utsätts för andra mer traditionella undervisningsformer (Kalogirou, Beauchamp & Whytes 2017, s. 340). Den grupp av elever som tillägnade sig nya ord med hjälp av drama visade sig ha ett avsevärt bättre resultat vad gällde att namnge bilder än kontrollgruppen. Dessa elever lyckades i genomsnitt att namnge 17/21 bilder, jämfört med kontrollgruppens resultat som var 14/21. Den förstnämnda gruppen var dessutom bättre på att sätta in orden i en lämplig kontext genom att yttra meningar där orden förekom på ett korrekt vis.
Även Greenfader och Brouillette (2013, s. 175) menar att elever minns ord och dess betydelse i större utsträckning när dessa tillägnas i ett sammanhang där rörelse och kroppens sinnen är integrerade. Med hjälp av drama och kroppen befrämjas en meningsfull kontext, vilken gör att eleverna kan koppla ihop nya engelska ord och information med erfarenheter de redan har. Detta resulterar enligt författarna i att de lättare kan organisera och föra över ord från arbetsminnet till långtidsminnet och på så vis tillägna sig mer bestående vokabulär.
Ytterligare en aspekt som är betydande för elevernas språkkunskaper, och som påverkas av undervisning där fysisk aktivitet är involverad, är den tid som en elev orkar koncentrera sig på en och samma uppgift, alternativt ha uppmärksamhet på läraren (Bartholomew & Jowers 2011, s. 53). Bartholomew & Jowers (2011 s. 53) studerade elevers förmåga att behålla koncentrationen på det som skulle läras, efter en lektion som innehöll stillasittande, respektive efter en lektion med fysiskt aktiva moment. Resultatet visade att eleverna kunde bibehålla koncentrationen betydligt längre efter den sistnämnda lektionen.
17 5.2 Lärares uppfattningar
I Kosmas och Zaphiris (2019a, s. 325) studie undersöktes bland annat lärares syn på och upplevelser av rörelsens påverkan på den grekiska främmandespråkundervisningen. Här framkom att lärare ansåg att rörelseintegrerade arbetsformer resulterade i underhållande och kreativa lektioner där eleverna var väldigt fokuserade. Att eleverna uppskattade lektionerna och därför riktade stor uppmärksamhet på det som skulle läras in såg lärarna som en av de största fördelarna med rörelseintegrerad undervisning. Med tanke på att motivation och lust är viktiga faktorer för inlärning, var således dessa lektioner att föredra framför en mer traditionell undervisning (Kosmas & Zaphiris 2019a, s. 326). Lärarna upplevde även att elevernas sätt att engagera kroppen bidrog till förstärkta prestationer, inte minst vid tillägnandet av nya abstrakta ord. En av lärarna uttryckte att elever kunde hitta ord som de till en början inte kom ihåg, genom att utföra rörelser och på så vis minnas (Kosmas & Zaphiris 2019a, s. 326).
Greenfader och Brouillette (2013, s. 175) beskriver i sin studie av ungas främmandespråksinlärning att lärarna upplevde att engelskundervisning innehållande fysisk aktivitet, i detta fall genom drama, hade en positiv påverkan på elevers språkkunskaper. Genom intervjuer framkom att lärarna såg en förbättring av läsinlevelse hos samtliga elever under och efter dessa lektioner, då de med hjälp av gester och rörelser kunde understryka känslor och uttryck i meningar de läste (Greenfader & Brouillette 2013, s. 174). En lärare beskriver att fördelarna med en sådan undervisning är att eleverna själva får höra, göra och förstå, vilket genererar ett lärande som inte kan jämföras med det som sker när eleverna endast sitter still i sin bänk. En liknande uppfattning lyfts i Kosmas och Zaphiris (2019b, s. 191) studie där lärare menar att tillämpningen av rörelsebaserad teknik i undervisningen bidrar till att eleverna blir medvetna om sin egen lärprocess.
5.3 Rörelseintegrerade arbetsformer
Som ett resultat av forskning om förkroppsligat lärande har flera olika rörelseintegrerade arbetsformer utvecklats. En av de äldsta, TPR, har i Nuraenis (2019, s. 33) studie visat sig främja elevers språkkunskaper i engelska som främmandespråk, framför allt gällande vokabulär. Nuraeni (2019, s. 33) menar att detta grundar sig i att eleverna genom denna typ av arbetsform ges möjlighet att arbeta på ett kreativt och utforskande sätt, vilket uppmuntrar till lärande. Vidare beskrivs att en av de största fördelarna med denna
18 arbetsform är att eleverna blir medvetna om sin egen lärprocess, vilket har en positiv inverkan på självförtroendet. Trots detta, visar en studie genomförd av Toghyani Khorasgani och Khanehgir (2017, s. 154) att TPR inte alls har samma effekt på inlärning av det engelska språket i jämförelse med andra metoder. Enligt Toghyani Khorasgani och Khanehgirs (2017, s. 154) studie hade elever lättare att tillägna sig ord genom att associera dessa med nyckelord enligt den så kallade Keyword-metoden. I studien jämfördes metoderna utifrån användningen av olika konkreta substantiv. Eleverna fick genom TPR-metoden möta begrepp för olika kroppsdelar på engelska. Deras uppgift var att muntligt repetera vad läraren sa och samtidigt röra motsvarande del av kroppen (Toghyani Khorasgani & Khanehgir 2017, s. 153). Trots att eleverna inkluderade kroppen i lärandeprocessen, indikerar resultaten av studien att Keyword-metoden har större fördelar när det kommer till utveckling av ett främmande språk. (Toghyani Khorasgani & Khanehgir 2017, s. 154). Eftersom TPR ofta upplevs som engagerande och underhållande av eleverna, kan de med hjälp av denna metod integreras mer aktivt i lärandeprocessen.
En rörelseintegrerad arbetsform som inte beforskats i lika stor omfattning som TPR men som kan relateras till språkinlärning på ett mer allmänt plan är rörelseintegrerade tv-spel. I en studie genomförd av Kosmas, Ioannou och Zaphiris (2018, s. 63) användes pedagogiska kinectbaserade tv-spel i syfte att undersöka elevers minnes- och språkförmåga. Minnesförmågan studerades utifrån ett memory-spel, där eleverna skulle para ihop objekt genom att välja olika dolda lådor med händerna, medan språkförmågan analyserades genom ett bokstavsspel där eleverna skulle placera bokstäver i rätt ordning utifrån ett visst grekiskt ord. Resultatet av studien indikerar flera fördelar med denna typ av rörelseintegrerad teknik (Kosmas, Ioannou & Zaphiris 2018, s. 70). För det första erbjuder denna arbetsform lekfullhet i kombination med meningsskapande, vilket innebär att eleverna ges möjlighet att utveckla väsentliga kunskaper genom ett underhållande tillvägagångssätt. För det andra, förbättras elevers minnesförmåga då de med hjälp av sina aktiva kroppar kan utveckla olika strategier för att minnas bättre (Kosmas, Ioannou & Zaphiris 2018, s. 68).
Lindgren och Johnson-Glenberg (2013, s. 448) lyfter också potentialen för språkinlärning med hjälp av rörelseintegrerade tv-spel i forskning om förkroppsligat lärande. De menar att undervisning där rörelseintegrerad teknik inkluderas har tydliga effekter på elevers intuition och förståelse, eftersom den innebär att de engageras och lär sig på ett interaktivt
19 sätt, till skillnad från vad som är fallet då den mer traditionella penna-och-papper-undervisningen används (Lindgren & Johnson-Glenberg 2013, s. 450). Trots detta, menar de att det förekommer ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till i undervisningen för att uppnå dessa goda resultat. För att elever i högsta möjliga mån ska anamma de kunskaper som spelen syftar till att lära ut, måste hänsyn tas till kopplingen mellan den fysiska handlingen och det som skall läras ut (Lindgren och Johnson-Glenberg 2013, s. 448). Detta innebär att det i spelet bör finnas ett tydligt samband mellan den utförda rörelsen och det studerade. En ytterligare faktor som bör beaktas i utformningen av den rörelseintegrerade teknikundervisningen är de fysiska skillnader som kan finnas mellan eleverna (Lindgren och Johnson-Glenberg 2013, s. 448). Den rörelseintegrerade tekniken ska kunna anpassas till elever med olika fysiska förutsättningar, vilket inkluderar olika grader av funktionshinder. Rörelseintegrerad teknik som ger möjlighet till alternativ vid begränsning av rörelser är därför av yttersta vikt. Slutligen lyfter Lindgren och Johnson-Glenberg (2013, s. 450) nackdelen med denna arbetsform utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Då rörelseintegrerad teknik är dyrt och eventuellt inte högt prioriterat i skolans verksamhet begränsas tillgängligheten av tekniken i klassrummet.
Till skillnad mot rörelseintegrerad teknik, är drama en arbetsform som kan tillämpas i alla klassrum, oavsett ekonomisk situation. Drama som arbetsform kan ha olika funktioner i undervisningen; den kan utgöra en form av kunskapsinhämtning eller användas som verktyg för kreativitet (Fredriksson 2013, s. 123). Oavsett syfte, menar Greenfader och Brouillette (2013, s. 176) att drama bidrar till ett mer accepterande klassrumsklimat då den ofta medför att elever upplever en trygghet i att inta en roll som inte speglar deras egen identitet. Vidare innebär drama att eleverna utvecklar ett bättre självförtroende i och med den rörelseintegrerade arbetsformen, eftersom de utsätts för situationer de vanligtvis inte är komfortabla i. Trots dramas många fördelar i undervisningssammanhang, indikerar Fredrikssons studie (2013, s. 124) att lärare inte implementerar arbetsformen i undervisningen i så stor omfattning som de skulle önska. Fredriksson (2013, s. 124) menar att detta framför allt grundar sig i tidsbrist men också i lärares bristande kompetens inom området. Till följd av detta har samarbeten mellan lärare och dramapedagoger blivit alltmer vanligt förekommande i undervisningen, vilket inte minst synliggörs i projektet TAP (Greenfader & Brouillette 2013, s. 173). Dessa samarbeten har dock, enligt Fredriksson (2013, s. 73), medfört olika synpunkter hos lärare. Dramapedagogers höga kompetens
20 inom området har klassats som en av de största fördelarna. Samtidigt har den diskontinuitet som de tillfälliga besöken i undervisningen medfört bedömts vara en stor nackdel.
I detta avsnitt har vi lyft forskning kring rörelsens inverkan på elevers språkkunskaper, både utifrån kunskapstester och lärares uppfattningar. Vi har också presenterat tre olika rörelseintegrerade arbetsformer och dess fördelar respektive nackdelar. I följande avsnitt kommer vi att jämföra, diskutera och dra slutsatser utifrån detta resultat.
21
6 Diskussion
I detta avsnitt berörs och diskuteras informationssökningen och materialanalysen under rubriken metoddiskussion (6.1). Därefter diskuteras resultatet av litteraturstudien i förhållande till syfte och frågeställningar samt hur det kan relateras till yrkesverksamheten under rubriken resultatdiskussion (6.2). Avslutningsvis presenteras idéer för fortsatt forskning.
6.1 Metoddiskussion
När informationssökningen påbörjades stötte vi på utmaningar i form av svårigheter att hitta artiklar inriktat på den urvalsgrupp som avsågs att undersökas. Inledningsvis hade vi för avsikt att undersöka årskurs 4–6, vilket vi istället utvidgade till årskurs F-6 för att få ett mer omfattande underlag. Denna förändring av urval kan ses som en svaghet, då den resulterar i en bredare urvalsgrupp, vilket gör studien mer ospecificerad. I brist på svenskspråkiga artiklar inom det berörda området, valde vi även att granska internationell litteratur. Utifrån ett perspektiv som ämnar att belysa elever i den svenska skolan kan detta vara en brist eftersom det inte med säkerhet går att konstatera att språkundervisningen och elevernas tillägnande av det engelska språket kan jämföras olika länder emellan. Utifrån ett internationellt forskningsperspektiv kan valet av sådan litteratur dock vara fördelaktigt då det kan bidra till att studien blir aktuell även i andra länder. På grund av den begränsade mängd forskning som berör just tillägnandet av det engelska språket, inkluderades även artiklar som omfattade inlärning av andra främmandespråk och andraspråk genom rörelse, närmare bestämt walesiska och grekiska. Denna inkludering kan ha påverkat resultatets tillförlitlighet eftersom det går att ifrågasätta huruvida alla språk lärs in på samma vis. En stor del av den forskning som påträffades vid informationssökningen var teoretiska studier som berörde förkroppsligat lärande. Av de artiklar som vi valde att presentera i resultatet var dock de flesta empiriska studier, vilket kan tänkas bidra till ett mer tillförlitligt resultat på grund av att rörelsens påverkan på elevers språkkunskaper faktiskt har undersökts i undervisningssammanhang. Ytterligare en aspekt som stärker artiklarnas relevans är att samtliga är publicerade efter år 2011 och därigenom representerar studier som är aktuella för dagens undervisning. De flesta artiklar som använts i resultatet hittades genom kedjesökningar vilket kan ha både stärkt och försvagat litteraturstudiens trovärdighet. Genom en sådan typ av sökning stärks de argument som använts (då flera
22 studier behandlar samma område), men det kan också resultera i en alltför smal representation av ämnet. Detta val kan ha gjort att andra lämpliga sökord uteslutits, vilket i sin tur kan ha resulterat i att vi exkluderat artiklar som är relevanta för ämnet och som borde ha tagits i beaktande.
Vid insamlingen av data upplevde vi även att de artiklar som hade störst relevans, utifrån frågeställningarna, var utförda av samma forskare. Således finns en risk att resultatet ger en ensidig bild av området, då det främst varit deras forskning, intressen och tankar som lyfts. Likaså kan våra egna tankar och vår positiva syn på rörelse ha påverkat det material som valts ut, även om en stor ansträngning har gjorts för att hitta artiklar som ställer sig kritiska till rörelsens påverkan på elevers språkkunskaper. Denna avsaknad av kritisk forskning och de ändringar som vi tvingats göra i vårt urval kan tänkas grunda sig i att ämnet inte är tillräckligt beforskat.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet av studien visar att undervisning där rörelse integreras kan ha positiva effekter på elevers språkkunskaper i ämnet engelska. Trots detta belyser många forskare behovet av vidare forskning inom området. Då språkundervisning genom rörelseintegrerade arbetsformer alltmer har aktualiserats under det senaste decenniet och då området inte är beforskat i stor utsträckning, upplever vi att det finns ett antal aspekter som påverkat resultatet av vår studie. Dessa aspekter problematiseras även i majoriteten av den vetenskapliga litteratur som studien grundar sig i och innefattar exempelvis avsaknad av kontrollgrupp, begränsat urval samt kort interventionsperiod (Kosmas & Zaphiris 2019a, s. 328; Kosmas, Ioannou & Zaphiris 2018, s. 71; Toghyani Khorasgani & Khanehgir 2017, s. 154; Kalogirou, Beauchamp & Whyte 2017, s. 340–341; Bartholomew & Jowers 2011, s. 1; Fredriksson 2013, s. 62). Med anledning av dessa aspekter menar Kosmas och Zaphiris et al. att deras resultat inte går att generalisera. Detta medför att vår studie inte heller kan generaliseras, då dessa aspekter även påverkar vårt resultat. En ytterligare anledning till att resultatet inte kan generaliseras är att det idag råder en avsevärd brist på forskning som specifikt inriktar sig på rörelseintegrerad undervisning i engelskämnet. Denna litteraturstudie är därför av stor vikt, då den belyser de luckor som finns avseende forskning inom ämnet.
23 6.2.1 Påverkan på elevers språkkunskaper
Utifrån resultatet kan utläsas att rörelseintegrerad undervisning framförallt tycks ha en positiv inverkan på elevers ordförråd och minne, vilka kan ses som avgörande faktorer för att kunna tala, skriva och läsa på engelska. Orsaken till att de flesta forskare undersöker just ordförråd och minne kan tänkas grunda sig i den relativt nya syn som uppstått inom kognitivismen, förkroppsligad kognition, enligt vilken kroppen anses vara avgörande i kunskapsprocessen. Kognitivismen är en teori där minnet är noga efterforskat, och detta kan vara anledningen till den stora mängd artiklar som behandlar just detta samband. Resultatet visar att alla studier, bortsett från en, ser kroppen och dess rörelser som fördelaktiga att använda vid tillägnandet av nya ord, inte minst vadgäller att minnas och kunna använda dem i rätt kontext. Ordens association till elevernas rörelse är betydande för att de ska kunna lagra dem och sedan plocka fram dem när de behövs, vilket styrks av flera forskare (Greenfader och Brouliette 2013, s. 175; Kalogirou, Beauchamp & Whytes 2017, s. 340; Kosmas & Zaphiris 2019a, s. 324). Utifrån en av dessa studier kan det även konstateras att eleverna har en större förmåga att föra över de engelska orden till långtidsminnet när de knyter an dessa till sin egen kropp och sina egna erfarenheter (Greenfader & Brouliette 2013, s. 175). Vissa av de studier som visar på detta positiva resultat har dock utförts utan en kontrollgrupp. Det innebär att ingen jämförelse har gjorts med undersökningsgruppen och därigenom kan dessa studiers validitet kritiseras och resultatet ifrågasättas. I den studie där Lan, Fang, Hsiao & Chen (2018, s. 726) visar att det finns andra metoder som är mer fördelaktiga vid tillägnandet av det engelska språket, jämfördes tre grupper vilket kan ge resultatet en större trovärdighet.
Trots detta kan det (utifrån den stora mängd studier som visat på rörelsens positiva inverkan) konstateras att rörelse med fördel kan implementeras i de undervisningsmoment där eleverna ska tillägna sig nya engelska ord och begrepp. Det kan exempelvis handla om moment där eleverna får träna på glosor genom fysisk aktivitet, så som Kinectbaserade spel eller genom andra kroppsliga rörelser kopplade till orden. Huruvida elevers språkkunskaper i engelska påverkas utifrån andra aspekter kan dock inte utläsas utifrån resultatet i någon större utsträckning. En studie visar förvisso att rörelse kan påverka elevers läsinlevelse genom att de får agera med kroppen samtidigt som de läser. Det kan tyda på att dramaundervisning har positiva effekter på elevers läsning på engelska, men
24 utöver det går inte att argumentera för ytterligare undervisningsmoment där läraren bör implementera rörelse.
Motivation och koncentration är ytterligare aspekter som kan anses ha betydelse för elevers engelskkunskaper. Av resultatet kan utläsas att den tid som en elev klarar av att koncentrera sig på en uppgift ökar genom rörelse, vilket i själva verket kan tänkas gynna elevers prestationer i alla ämnen. Även den ökade motivation som lärarna tycktes märka vid tillämpning av rörelseintegrerad undervisning kan komma att spela roll för elevers språkkunskaper i engelska. Eftersom denna motivation bidrog till elevernas fokus på inlärningsmaterialet ansågs det vara en av nycklarna till ett positivt inlärningsresultat. 6.2.2 Rörelseintegrerade arbetsformer
Utifrån resultatet kan konstateras att det idag förekommer ett flertal olika arbetsformer att tillämpa i rörelseintegrerad engelskundervisning. I denna studie har tre av dessa belysts, närmare bestämt TPR, rörelseintegrerade tv-spel samt drama. Arbetet med dessa har, utifrån tidigare diskuterad forskning, undersökts i skiftande omfattning i olika delar av världen. TPR och drama har visat sig användas i betydligt fler klassrum än rörelseintegrerade tv-spel, vilket är föga förvånande då rörelseintegrerad teknik, såsom Kinect, utvecklats och expanderat först under de senaste två decennierna. Till följd av denna utbredning har också utformningen av arbetsformerna sett olika ut, vilket medfört både för- och nackdelar. Trots studiers varierande användning i undervisningssammanhang, har gemensamma faktorer framhävts som extra fördelaktiga i samtliga forskningsresultat, t ex kreativitet, underhållning och motivation. Dessa faktorer anknyter till Läroplanens värdegrund, där det fastställs att undervisningen i skolan ska bedrivas på ett utforskande och lustfyllt sätt där samtliga elevers behov tas i beaktning (Skolverket 2019a, s. 11; s. 6).
6.2.3 Vidare forskning
I denna litteraturstudie har vi undersökt hur och varför rörelseintegrerad undervisning behandlas i engelskdidaktisk forskning om språkinlärning i grundskolans årskurs F-6. Vårt fokus har varit att granska huruvida rörelseintegrerad undervisning anses påverka elevers språkkunskaper i ämnet engelska samt olika rörelseintegrerade arbetsformers påstådda
25 fördelar respektive nackdelar för att synliggöra behov av ytterligare forskning inom ämnet. Vad gäller påverkan på elevers språkkunskaper i engelska kan det konstateras att det finns ett behov av vidare forskning som behandlar andra aspekter än just ordförråd och minne. Detta anses vara nödvändigt för att kunna dra ytterligare slutsatser kring vilka moment som skulle gynnas av att implementera rörelse i engelskundervisningen. Många studier har därtill behandlat språkkunskaper ur ett generellt perspektiv, vilket visar på en stor brist på forskning inom just engelskämnet.
I framtida forskning finns även ett behov av att studierna utförs med en kontrollgrupp, ett större urval samt en längre interventionsperiod, så att resultaten av dessa studier sedan är möjliga att generalisera. En annan aspekt som bör beröras är vilken arbetsform som är mest fördelaktig avseende rörelseintegrerad engelskundervisning. I resultatet av denna litteraturstudie har respektive arbetsform analyserats separat och därigenom kan det utläsas att det finns för- och nackdelar med samtliga arbetsmetoder. Dock ser vi ett behov av en framtida forskning som jämför olika rörelseintegrerande arbetsformer, för att sedan kunna avgöra vilken av dessa som är mest lämplig för läraren att tillämpa i engelskundervisningen. Eftersom vi vid informationssökningen upplevde en avsaknad av forskning som berörde engelskämnet och de specifika årskurserna 4–6, ser vi även en stor vikt av att detta beforskas i högre grad.
I denna litteraturstudie har konstaterats att vikten av rörelse i undervisningssammanhang har kommit att spela en allt större roll inom forskning, vilket har lett till egna spekulationer kring huruvida rörelse faktiskt implementeras i engelskundervisningen i dagens klassrum. Lärares uppfattningar avseende rörelseintegrerande undervisning är avgörande för huruvida den bedrivs eller inte, och därför vore ytterligare forskning som behandlar deras syn och i vilken grad de arbetar med området också önskvärt.
26
7 Referenser
Al Harrasi, K.T.S. (2014). Using “Total Physical Response” With Young Learners in Oman. Childhood Education, 90(1), 36-42, DOI: 10.1080/00094056.2014.872513
Atkinson, D. (2010). Extended, Embodied Cognition and Second Language Acquisition.
Applied Linguistics, 31(5), 599-622. DOI:10.1093/applin/amq009.
Bartholomew, J., & Jowers, E. (2011). Physically active academic lessons in elementary children. Preventive medicine, 52 (), 51-54. DOI: 10.1016/j.ypmed.2011.01.017
Cabau, B. (2009). The Irresistible Rise and Hegemony of a Linguistic Fortress: English Teaching in Sweden. International Multilingual Research Journal, 3(2), 134-152. DOI: 10.1080/19313150903073786
Fugate, J.M.B., Macrine, S.L., & Cipriano, C. (2018). The role of embodied cognition for transforming learning, International Journal of School & Educational Psychology, 7(4), 274-288. DOI:10.1080/21683603.2018.1443856
Fredriksson, K. (2013). Drama som pedagogisk möjlighet: En intervjustudie med lärare i grundskolan. Linköping Studies in Pedagogic Practices, 17.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:623308/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2021-03-02)
Greenfader, C.M., & Brouillette, L. (2013). Boosting Language Skills of English
Learners Through Dramatization and Movement. The Reading Teacher, 67(3), 171-180. DOI:10.1002/TRTR.1192
Huang, Y.M., & Huang, Y.M. (2015). A scaffolding strategy to develop handheld sensor-based vocabulary games for improving students’ learning motivation and performance. Education Tech Research Dev. 63, 691–708. DOI 10.1007/s11423-015-9382-9
27 Hult, F.M., (2017). More than a lingua franca: Functions of English in a globalized educational language policy. Language, Culture and Curriculum, 30(3), 265-282. DOI: 10.1080/07908318.2017.1321008
Johnson Glenberg, M.C., Megowan Romanowicz, C., Birchfield, D.A & Savio Ramos, C. (2016) Effects of Embodied Learning and Digital Platform on the Retention of Physics Content: Centripetal Force. Frontiers in Psychology. 1819 (7).
DOI:10.3389/fpsyg.2016.01819
Kalogirou, K., Beauchamp, G.& Whyte, S. (2017). Vocabulary Acquisition via Drama: Welsh as a second language in the primary school setting. The Language Learning
Journal, 47(3), 332-343. DOI:10.1080/09571736.2017.1283351
Kosmas, P., Ioannou, A., & Zaphiris, P. (2018). Implementing embodied learning in the classroom: effects on children’s memory and language skills. Educational Media
International, 56(1), 59-74, DOI:10.1080/09523987.2018.1547948.
Kosmas, P., Ioannou, A., & Retalis S. (2017). Using Embodied Learning Technology to Advance Motor Performance of Children with Special Education Needs and Motor Impairments. I Data Driven Approaches in Digital Education. Tallin, Estland, 12 September – 15 September, 111-124. DOI: 10.1007/978-3-319-66610-5_9
Kosmas, P., & Zaphiris, P. (2019a). Words in action: investigating students’ language acquisition and emotional performance through embodied learning. Innovation in
Language Learning and Teaching, 14(4), 317-332,
DOI:10.1080/17501229.2019.1607355
Kosmas, P., & Zaphiris, P. (2019b). Embodied Interaction in Language Learning: Enhancing Students’ Collaboration and Emotional Engagement. I Human-Computer
Interaction – INTERACT 2019. Paphos, Cypern, 2 September – 6 September, 179-196.
https://doi.org/10.1007/978-3-030-29384-0
Kosmas, P., & Zaphiris, P. (2018). Embodied Cognition and Its Implications in
28
Pedagogical Sciences, 12(7), 930-936. http://waset.org/publication/Embodied-Cognition-and-Its-Implications-in-Education:-An-Overview-of-Recent-Literature/10009334
(Hämtad 2021-02-10)
Lan, Y. J., Fang, W.C., Hsiao, I. Y. T., & Chen, N. S., (2018). Real body versus 3D avatar: the effects of different embodied learning types on EFL listerning comprehension.
Educational technology research and development, 66(3), 709-731. DOI:
10.1007/s11423-018-9569-y
Lindgren, R., & Johnson-Glenberg, M. (2013). Emboldened by Embodiment: Six Precepts for Research on Embodied Learning and Mixed Reality. Educational
Researcher, 42(8), 445-452. DOI:10.3102/0013189X13511661.
Merleau-Ponty, M. (2012). Phenomenology of Perception. Taylor & Francis Group. ProQuest Ebook Central.
https://ebookcentral.proquest.com/lib/jonhh-ebooks/detail.action?docID=1433878 (Hämtad 2021-03-31)
Munro, M. (2018). Principles for embodied learning approaches. South African Theatre
Journal, 31(1), 5-14, DOI: 10.1080/10137548.2017.1404435
Nationalencyklopedin, andraspråk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andr aspråk (hämtad 2021-04-06)
Nationalencyklopedin, främmandespråk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lån g/främmandespråk (hämtad 2021-04-06)
Nilholm, C. (2017). SMART – Ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Lund: Studentlitteratur AB.
Nuraeni, C. (2019). Using Total Physical Response (TPR) Method on Young Learners English Language Teaching. Metathesis: Journal of English Language, Literature and
29 SFS. 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska. (Rev. uppl.). Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (2019b). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Lgr11 (Rev. uppl.). Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (8 oktober 2020). Positivt samband mellan rörelse i skolan och lärande.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/hitta-forskning/positivt-samband-mellan-rorelse-i-skolan-och-larande
Skolverket. (2021). Engelska [Kursplan].
https://www.skolverket.se/download/18.70f8d1a017495c3cb591733/1603780041596/En gelska.pdf
Stoltz, S.A. (2015). Embodied Learning. Educational Philosophy and Theory, 47(5), 474-487, DOI:10.1080/00131857.2013.879694
Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I C. Liberg., U. P. Lundgren & R. Säljö (Red.), Lärande skola bildning – grundbok för lärare (s. 203–264). Stockholm: Natur & Kultur.
Toghyani Khorasgani, A.T., & Khanehgir, M. (2017). Teaching New Vocabulary to Young Learners: Using Two Methods Total Physical Response and Keyword Method.
International Journal of Evaluation and Research in Education, 6(2), 150-156. https://eric-ed-gov.proxy.library.ju.se/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1145230
30 Viviane Hounhanou, A.J. (2020). Promoting TPR (Total Physical Response) Method in Teaching Vocabulary for EFL Beginners in Benin Secondary Schools. International
Journal of Applied Linguistics & English Literature, 9(6), 23-31.
1
Bilagor
Författare Titel Tidsskrift Publikationsår Syfte Design Urval Datainsamling Land Studiens teoretiska utgångspunkt/ram Resultat Kosmas, P., Ioannou, A., & Zaphiris, P. Implementing Embodied Learning in the Classroom: Effects on Children’s Memory and Language Skills Educational media international 2018Att studera hur spel och aktiviteter genom embodied learning i klassrummen påverkar; Elevernas kognitiva förmåga, speciellt gällande korttidsminnet samt elevernas språkutveckling, speciellt gällande tillägnandet av nya ord. Kvantitativa och kvalitativa metoder. 52 elever i årskurs 2–3, från två olika skolor i åldrarna 7–10 år samt 5 lärare till dessa klasser.
För- och eftertest, generell analys av inlärning (hastighet och antal fel), direkta klassrumsobservationer samt semi strukturerade intervjuer Cypern Kognitv psykologi, utgår från Cattell– Horn– Carrollmodellen Resultatet visar betydande skillnader på elevernas kognitiva förmåga. I memory-spelet som framförallt prövade korttidsminnet hade eleverna färre fel i slutet än i början. Genom att se på före- och eftertestet gällande ordförrådet, märktes en betydlig positiv skillnad. Kosmas, P., & Zaphiris, P. Words in Action: Investigating
Att undersöka hur användning av teknik och ett rörelsebaserat tillvägagångssätt
Kvantitativa och kvalitativa metoder. 118 elever från sex olika skolor, varav 62 från årskurs 1 och 56
Kognitv psykologi, utgår från Cattell– Horn–
Carrollmodellen
Resultatet visar att den rörelsebaserade språkundervisning förbättrade elevernas vokabulär, både vad
2 Students’ Language Acquisition and Emotional Performance through Embodied Learning Innovation in Language Learning and Teaching 2019 utvecklar elevers språkkunskaper. Fokuserar framför allt på hur en
rörelsebaserad undervisning kan förbättra elevers språkinlärning samt motivera dem till lärande.
från årskurs 2 samt 6 lärare till dessa klasser. För- och eftertest samt semistrukturerade intervjuer.
Cypern
gäller konkreta och mer abstrakta ord. Studien visar också att detta
tillvägagångssätt bidrar till ett större engagemang hos eleverna samt motivation för lärande. Lindgren, R., & Johnson-Glenberg Emboldened by Embodiment: Six Precepts for Research on Embodied Learning and Mixed Reality. Educational Researcher 2013
Syftet med artikeln är att öppna upp en ny syn på förkroppsligat lärande i kombination med teknik. Författarna hoppas att denna artikel ska bidra till mer forskning gällande MR-teknik i
klassrummen och beskriver olika vägar som forskare kan ta inom detta typ av område.
Teoretisk utgångspunkt blandat med empiri.
Sammanfattning av olika artiklar.
USA
Kognitiv psykologi Författarna lyfter sex olika sätt för att forskning gällande MR-teknologi i undervisningen ska få framfart. De beskriver även flertalet fördelar och utmaningar som finns med undervisning där MR-teknik är
integrerat i undervisningen.
3 Kalogirou, K., Beauchamp, G. & Whyte, S. Vocabulary Acquisition via Drama: Welsh as a second language in the primary school setting. The Language Learning Journal 2017
Syftet med studien är att undersöka hur elevers ordförråd vid andraspråksinlärning påverkas av
arbetsformen drama.
Kvantitativa och kvalitativa metoder.
63 elever i tre olika klasser i årskurs 5.
För- och eftertest samt skriftlig utvärdering. Iran
Kognitiv psykologi Eleverna som arbetade med
ordförrådet via drama visade sig ha ett bättre resultat än kontrollgruppen. Den grupp som utförde drama klarade i genomsnitt att
namnge 17/21 bilder, jämfört med
kontrollgruppens resultat som var 14/21. Den
förstnämnda gruppen presterade, utöver det, även bättre i att kunna sätta in orden i en lämplig kontext genom att yttra meningar där orden förekom på ett korrekt vis. Lan, Y. J., Fang, W.C., Hsiao, I. Y. T., & Chen, N. S. Real body versus 3D avatar: the effects of
Syftet med studien är att undersöka hur olika typer av förkropplsigat lärande påverkar elevers engelska hörförståelse, jämfört när ingen typ av rörelse används. Kvantitativ metod 69 elever i årskurs 5, från två olika skolor Före, under och eftertester Taiwan
Kognitiv psykologi Resultatet av studien visar att den
undersökningsgrupp som tittade på en avatar som utförde rörelser tillägnade sig fler ord än de elever som utförde egna kroppsliga rörelser.
4 different embodied learning types on EFL listerning comprehension. Educational technology research and development 2018 Denna arbetsmetod gynnade både elever med hög och låg kunskapsnivå, medan den metod som innebar egna rörelser endast gynnade de elever som låg på en högre kunskapsnivå. Nuraeni, C. Using Total Physical Response (TPR) Method on Young Learners English Language Teaching Metathesis: Journal of English Language, Literature and Teaching 2019
Att beskriva hur och varför Total Physical Response-metoden kan användas vid
engelskundervisning för barn. Hur elevers vokabulär och ordförståelse förbättrades genom denna metod. Kvalitativa och kvantitativa metoder. 30 elever mellan åldrarna 5–11 år. Observationer av inlärningsaktiviteter. Ett för- och eftertest med fokus på vokabulär och ordförståelse. Indonesien
Kognitiv psykologi Resultatet visar att eleverna genom TPR-metoden förbättrade deras kunskaper i det engelska språket. TPR-metoden bidrog till ökad motivation och intresse för ämnet hos eleverna.
5 Toghyani Khorasgani, A.T., & Khanehgir, M. Teaching New Vocabulary to Young Learners: Using Two Methods Total Physical Response and Keyword Method International Journal of Evaluation and Research in Education (IJERE) 2017
Att undersöka och jämföra två olika metoder att tillämpa i språkundervisningen för barn; Total
Physical Response och Keyword Method. Denna jämförelse görs utifrån inlärning av ny vokabulär. Kvantitativa och kvalitativa metoder.
34 elever från tre olika skolor varav 11 killar och 23 tjejer. Eleverna var i åldrarna 6–7 år. Före- och eftertest.
Iran
Kognitiv psykologi Resultatet visar att TPR-metoden inte är så effektiv som tidigare trott, utan att Keyword-metoden påverkar barns inlärning av
vokabulär betydligt mer. Däremot visar resultaten att TPR-metoden utifrån ett motivationsperspektiv är mer fördelaktig. Greenfader M.C., & Brouillette, L. Boosting Language Skills of English Learners Through
Syftet med artikeln är att visa hur lärare kan arbeta med drama i språkundervisningen och hur ett sådant arbetssätt påverkar elevers lärande.
Kvantitativa och kvalitativa metoder.
Fem olika skolor med förskolebarn respektive elever i årskurs 1.
Kognitiv psykologi Resultaten av projektet visar att eleverna minns ord och dess betydelse i en större omfattning när rörelse och kroppens sinnen integreras. Genom att använda kroppen skapas en meningsfull
