"Jag är lika naken som rummet" : Att utforma gynekologrummet efter patientens behov

”Jag är lika naken som rummet”

Att utforma gynekologrummet efter patientens behov

Tina Magdalena Knuutinen

För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning

Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson

Handledare Mia Sas

Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola

2

Abstract

In my study regarding gynecological examination, it turned out that women generally have a positive attitude to being examined gynecologically, but the experience is not the same as the situation can be experienced as omission. It also emerged that they experienced the feeling of stress and anxiety of exposing the sex. The solution to the women's experience in this problem only

highlighted the gynecologist's approach or product design.

Something that is increasing worldwide is the knowledge of the importance of the physical aspects of the environment for the patient in a care environment. Design and architecture are increasingly used in the design of care

environments. What has emerged in many researches is that the patient's health has found well-being when the room has been designed according to the user's needs.

This is a degree project in information design with a focus on spatial design. The purpose of the work has been to investigate, together with users, the gynecologist's experience, challenges and potential solutions together with theories, methods and previous research. Subsequently, a design proposal in the form of a concept has emerged, which can improve the room experience for the patient, which gynecologists can take part in when designing gynecological rooms.

Keywords; Human Centered Design, information design, spatial design,

3

Sammanfattning

I min studie gällande gynekologundersökning visade det sig att kvinnor generellt har en positiv attityd till att bli undersökt gynekologiskt men upplevelsen är inte detsamma då situationen kan upplevas utelämnande. Det framkom även att de upplevde känslan av stress och ångest av att blotta könet. Lösningen till kvinnornas upplevelse i detta problem lyfte endast gynekologens bemötande eller produktdesign.

Något som ökar världen över är kunskapen om miljöns fysiska aspekters betydelse för patienten i en vårdmiljö. Design och arkitektur används allt mer vid utformning av vårdmiljöer. Det som framkommit i många forskningar är att patientens hälsa funnit välbefinnande när rummet har utformats utefter användarens behov.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetets syfte har varit att tillsammans med användare undersöka gynekologrummets upplevelse, utmaningar och potentiella lösningar tillsammans med teorier, metoder och tidigare forskning. Därefter har ett gestaltningsförslag i form av ett koncept växt fram vilket kan förbättrad rumsupplevelsen för patientensom gynekologer kan ta del av vid utformning av gynekologrum.

Nyckelord: Användarcentrerad design, informationsdesign, rumslig gestaltning, gynekologrummet, användarens behov

4

Förord

Vart ska jag börja? Först och främst vill tacka dig Mia Sas för all kraft och stöttning, utan dig som handledare hade inte detta vart möjligt. Tack Kvinnoläkarna i Västerås för att jag fick besöka er klinik och samla in

information och professionell kunskap till mitt arbete. Tack världens bästa klass och lärare för dom här tre fantastiska åren, vilket härligt gäng säger jag bara! Och sist men inte minst mitt hjärta, min älskade son Landon med sitt tålamod stått ut med mamma när hon suttit hemma och studerat under Covid- 19, det är över nu, inte Covid-19 men mammas skola.

5

Innehållsförteckning

Inledning ... 7

Teori ... 10

Användarens behov och aktiviteter i rummet ... 10

Miljöpsykologi i vårdmiljöer ... 10

Visuell information och interaktion ... 11

Färg och Form ... 11 Biofili ... 12 Teorikritik ... 12

Metod ... 14

Metodresultat ... 18

Kvalitativ intervju i samverkan med rumsanalys ... 22

Prototyp ... 24

6

Designprocess och gestaltningsförslag ... 28

Designprocessen ... 28

Gestaltningsförslaget ... 31

Slutsats och diskussion ... 40

Källförteckning ... 43

7

Inledning

Om jag ställer frågan till dig, när upplevs någonting naket? Jag skulle säkert få många olika svar utifrån tidigare erfarenheter och uppfattningar. Under detta arbete har jag ställt den frågan till mig själv några gånger. Mitt svar på frågan är att det känns naket när jag upplever att någonting saknas beroende på i vilket sammanhang vi talar om. Eftersom min utbildning är informationsdesign och rumslig gestaltning må vi tala om rum i detta arbete som är en helt annan historia angående upplevelsen av nakenhet, eller är det?

Det finns rum där vi känner oss mer eller mindre bekväma. Upplevelsen är olika och varierar från person till person utifrån tidigare erfarenheter. Det som påverkar människans sinnen är rummets fysiska aspekter så som storlek, färg, form, ljus och temperatur (Wijk & Nordin 2017). Upplevelsen av att någonting saknas kan handla om rumsliga behov som inte uppfylls i rummet. Exempelvis att duschen i ett omklädningsrum saknar väggar som kan skapa en otrygghet eller att patientrummet upplevs kalt och tomt då det saknar kärlek, så som färg och möbler. Något som ökar världen över är kunskapen om miljöns fysiska aspekters betydelse för patienten i en vårdmiljö. Design och arkitektur används allt mer vid utformning av vårdmiljöer. Det som framkommit i flertal

forskningar är att patientens hälsa funnit välbefinnande när rummet har utformats efter användarens behov. Detta kan bland annat handla om

tillgänglighet till integritet eller god estetik. Nog så spelar vårdgivarens bidrag in för god hälsa men lika så den fysiska miljön, tillsammans värnar de om patientens hälsa (Wijk & Nordin 2017).

Rummet som kommer undersökas i detta examensarbete är

undersökningsrummet på en gynekologmottagning och dess påverkan på patienten. Gynekologi står för läran om kvinnan, vilket tyder på läran om sjukdomar i det kvinnliga könsorganet (NE, 2020). Normalt så genomgår kvinnor en gynekologisk undersökning någon gång i sitt liv var syftet är individuellt, ett exempel kan vara cellprovtagning. Kvinnorna är mellan 23 och 60 år som vart fjärde år blir kallad till cellprovtagning som bygger på att upptäcka förstadier till cancer. Inför en undersökning lyfter patienten sitt problem för gynekologen, därefter tar patienten av sig på nederdelen och blir hänvisad till gynekologstolen (Vårdomsorg, 2020). Generellt har kvinnor en positiv attityd till att bli undersökt men upplevelsen är inte detsamma då situationen kan upplevas utelämnande. Kvinnan bör vara avslappnad för att undersökningen ska kunna vara möjlig vilket innebär att gynekologen bör skapa

8

en bra relation till patienten och på så sätt får henne att uppleva känslan av respekt och som en hel människa (Jansson & Landgren 2015, s. 2).

Bakgrund

Tidigare studier har undersökt kvinnornas upplevelse under

gynekologundersökningen. Isaksson m.fl. lyfter bland åsikter som framkom om gynekologstolen. Negativ kritik så som kall, hög, instabil och utelämnande yttrades av kvinnorna (2014, s. 33). Aktas m.fl. diskuterar känslor som uppstår vid exponering av könet vid själva undersökningstillfället. Under studien framkom det att testpersonerna upplevde stress och ångest och fick på så sätt tillgång till en undersökningsklänning för att kunna skyla sig. Detta resulterade i en förminskad effekt av de negativa känslorna hos testpersonerna (2018). Denna studie utfördes i Turkiet men undersökningsklänningen har lanserats i Sverige av andra grundare. Giselle Esse Hyvönen, Karin Vangstad och Helena

Levin är grundare av MeCovers, en gyn och undersökningskjol. Behovet av att

skyla sig upptäcktes via en undersökning genom Kantar Sifo i oktober 2019. Hela 72 procent av kvinnorna var positiva till att ha något att skyla sig med på nedre delen vid undersökningstillfället. MeCovers definierar enligt följande:

- ”MeCovers ger integritet och bekvämlighet eftersom man med den på slipper bli stressad över att vara naken och utlämnad”…

– Giselle Esse Hyvönen 2019

-”Den kan tas på när man lämnar omklädnings-båset för att gå till gyn-stolen, eller som i många fall idag, användas när omklädnings-bås saknas”…

- Karin Vangstad, VD MeCovers 2019

Problembeskrivning

Det intresseväckande är att under min studie fann jag endast information om att problemlösningen för kvinnornas upplevelse var relationen mellan vårdare och patient eller produktdesign (gynekologstol/undersökningskjol).

Gynekologrummet som består av rummets storlek, färg, form, ljus och

temperatur var bristande inom tidigare forskning. Rummets fysiska aspekter har en stor påverkan och på så sätt främjar till en upplevelse för patienten.

9

Syftet med arbetet är att tillsammans med användare identifiera

gynekologrummets upplevelse, utformning och potentiella lösningar i samband med tidigare forskning, teorier och metoder. Därefter skapa ett

gestaltningsförslag i form av ett koncept för gynekologer som kan ta del av min studie vilket kan bidra till en förbättrad rumsupplevelse för patienten. Frågorna som skall besvaras i arbetets slut är:

Frågeställning

• Vad i gynekologrummets utformning påverkar upplevelsen och på vilket

sätt?

• På vilket sätt kan gynekologrummets utformning utvecklas utifrån

användarens behov och preferenser. Målgrupp

Den primära målgruppen i denna studie är patienten det vill så säga kvinnan som besöker gynekologen. Den sekundära målgruppen är gynekologer som kan ta del av min studie gällande patienternas upplevelse av rummet och på så sätt förbättra rummets utformning.

Avgränsning

Arbetet har omfattande avgränsningar som inte har undersökts. Arbetet berör gynekologrummet, men ljus och temperatur vilket är en del av miljöns fysiska aspekter undersöks inte i arbetet. Detta med anledning till att majoriteten i enkätundersökningen uttryckte de andra fysiska faktorerna i rummet, som har prioriterats. Andra angränsande rum som bland annat väntrummet är även något som inte fokuserats på. Studien har heller inte tagit hänsyn till gynekologens roll med anledning till att människan har stor påverkan på rumsupplevelsen och kan komma att påverka studiens resultat. Gynekologen lyfts endast upp i tidigare forskning med syfte till att få en helhet i problembeskrivningen. Fokus ligger på samverkan mellan artefakt, rum och människan (patienten).

Gynekologstolens utformning är något som inte är aktuellt då utbildningen endast avser rummet och ej möbeldesign. Slutligen kommer

gestaltningsförslaget inte att testas på användaren vilket egentligen var planerat att göra. Iterationer i designprocessen uppkom som på så sätt var tidskrävande vilket påverkade planeringen.

10

Teori

Här beskrivs relevanta teorier som studien har lutat sig mot under arbetets gång. Teorierna ligger på så sätt som en grund för gestaltningsförslaget.

Användarens behov och aktiviteter i rummet Human centered design är ett begrepp som på svenska står för

användarcentrerad design. När vi designar bör människans behov och

förutsättningar vara i fokus, det vill så säga att designen skall anpassa sig efter människan och inte tvärtom. Exempelvis så förekommer dålig design och märks av då den bland annat kan stressa och störa. För att undvika dessa konsekvenser bör vi förstå användarens behov (Wikberg Nilsson, Ericson, Törnlind m.fl. 2015, s. 23).

När vi talar om att designa rum bör vissa principer vidtas innan. Ching Binggeli lyfter att designern bör få kunskap om rummets förmåner, begränsningar och identifiera användarens behov och preferenser (2012, s. 40). Funktion och design hör ihop och för att designen skall bli så funktionell som möjligt bör en analys av användarnas aktiviteter i rummet identifieras, vilket kan bestå av bland annat primära och sekundära aktiviteter (s. 58 – 59). Med kunskap om aktiviteterna i rummet så kan vissa behöva vara nära eller intill varandra medans andra vara mer isolerade för privatlivet (s. 63). Väggar samt draperier är ett exempel som bidrar till att skilja rum ifrån varandra, vilket informerar och framhäver integritet för användaren (s. 318, 348)

Miljöpsykologi i vårdmiljöer

Det finns ett antal begrepp inom miljöpsykologi för att beskriva människors upplevelse av miljön. Proschansky (refererad i Tydén 1993. S, 34 – 35) beskriver att beroende på tidigare erfarenheter läser vi in information på olika sätt som vidare resulterar i olika upplevelser. Vid inriktning av just problem som uppstår mellan människan och miljön finns exempelvis begreppen privacy,

territoriality, samt crowding för att beskriva beteenden som uppstår i relation

till dessa problem. Privacy (avskildhet) används oftast som utgångspunkt vid utformning inom psykiatriska vårdmiljöer och står för avskildhet. Privacy bör enligt Proschansky (refererad i Tydén 1993, s. 35) inte blandas ihop med begreppet personal space som enligt Ching och Binggeli är individens privata zoner (kroppen) (2012, s. 51). Territoriality (territorium) handlar om att människan vill ha kontroll över ett utrymme som leder till ett revirbeteende.

11

Detta beteende är individuellt av vad som anses som ett revir (Tyden 1993, s. 35). Till sist crowding (överbefolkning) som upplevs när människan ej har

”frihet att välja” och känner sig crowded (omringad) av andra människor. Proschansky nämner även att begreppet ”frihet att välja” kan vara till stor hjälp när man definierar och klargör termerna privacy, territoriality och crowding (s. 35).

Det finns även begrepp inom miljöpsykologi som används för att läsa av inredda miljöer. Tydén (1993, s. 35) förklarar enligt Wåhlin och Porteaus begreppen socialpedalt vilket visar på ett socialt utrymme när exempelvis möbler är placerade i rummets mitt eller i grupper som vidare kan leda till social aktivitet. Socialfugalt innebär det motsatta det vill så säga när möbler exempelvis är placerade mot väggarna vilket leder till avskildhet och därmed mindre social kontakt (s. 35).

Visuell information och interaktion

Gestaltskolan för psykologi grundades år 1912 av Max Westheimer, Kurt koffka och Wolfgang Kohler. Deras arbete angående gestaltlagar uppskattas ännu idag som beskriver hur vi människor uppfattar visuell information med hjälp av mönster. Ett exempel är närhetens lag som tyder på att människan uppfattar att objekt hör ihop då de är placerade intill varandra (Ware 2013, s. 181). Norman (2013) talar i liknande termer men om interaktionen mellan människan och fysiskt objekt (s. 10). Upplevelsen varierar beroende på om människan förstår sig på objektets syfte, känslor som kontroll och

tillfredställelse kan upplevas om syftet tolkas rätt. Det finns fem grundläggande designprinciper inom interaktion. Ett exempel på en sådan är affordance vilket är en designprincip som innebär vad till exempel ett rum eller föremål bjuder in till, det vill så säga vad användaren uppfattar. Det handlar om hur starkt det fysiska objektet eller rummet informerar erbjudandet (2013, s. 11).

Färg och Form

Enligt Fridell Anter & Klarén finns det inte tillräckligt mycket vetenskap kring hur färger påverkar oss. Resultaten har visat sig olika och på så sätt kan man inte säkert säga att vissa färger påverkar människan. De forskarna har kommit fram till i många studier är att röda, gula och orangea kulörer är uppiggande och triggar oss medans blåa och gröna ger en lugnande effekt. Gospic & Sjövall bekräftar påståendet om kulören blå och lyfter på så sätt att människan kan koppla blå till lugn, öppenhet samt avkoppling då kulören stimulerar kroppens

12

bromspedal och är lugnande (2016, s. 48). Fridell Anter & Klarén lyfter även att intensiteten är avgörande dvs. kulörens styrka eller svaghet. Starka kulörer är mer intensiva och uppiggande medans dova är avkopplande (2014, s. 47). Ching och Binggeli talar i liknande termer men om kulörens uppdelning. De är oftast uppdelade i varma och kalla toner. Varma kulörer kan ses som röd, orange och gul som är uppiggande medans kalla anses vara blå, grön och lila som är lugnande (2012, s. 116). Kulörer kan även poppa ut beroende på

kontext. Ware talar om popout vilket innebär när exempelvis kulören poppar ut ifrån omgivningen dvs. om endast ett objekt från resterande bär kulören (2008, s. 28).

Wikström beskriver att sterila miljöer inte befrämjar hälsan utan hemlika miljöer uppskattas av många patienter det vill så säga att det finns en viss trygghet i föremål som känns välbekanta i så som möbler. Vårdmiljön är välkänd för vårdaren men behöver möjligtvis inte vara det för patienten (2003, s. 106–107). Möbler påverkar ytan genom att skapa en bebolig känsla samt bjuder in till aktiviteter i rummet. Draperier är ett exempel på en stimulerande detalj som visuellt mjukar upp rummet (Ching Binggeli. 2012, s. 318, 348). Gospic & Sjövall lyfter även att människan uppskattar miljöer som inte överöser hjärnan med alltför mycket information likaså kan vi uppleva att simpla miljöer upplevs informationslösa, harmoni uppstår vid variation det vill så säga utmana hjärnan i lagom dos (2016, s. 28, 12).

Biofili

Kontakt med naturen har enligt Sjövall & Gospic visat sig vara en

mirakelmedicin då det har en positiv effekt på människans hälsa, välmående samt prestation vilket kan minska stress och bidra till mental återhämtning. Ordet biofili står för människans trivsel med naturen, bio- står för naturen samt

fili för attraktion. Om utsikt till naturen inte finns i närheten fungerar det lika

bra att ta in naturen i bildform samt växter som minskar stress och ökar välmående (2016, s. 64 – 71).

Teorikritik

(Wijk & Nordin 2017) och (Wikström 2003) talar om utformning av

vårdmiljöer som riktar sig till äldrevården. Jag finner dessa teorier relevanta då de talar om rum och hur utformning påverkar människan som anses vara relevant i detta arbete med syfte till att arbetet berör vården, rummet och människor. Tyden talar i liknande termer men berör utformning av vårdmiljöer

13

i psykiatrin som även motsvarar relevans då det behandlar människans behov vid utformning av rum. Ulla Tydén är författare inom fysisk utformning av vårdmiljöer som berör miljöpsykologiska och praktiska aspekter. Teorier som

privacy, territoriailty, crowding, sociafugalt samt sociopedalt är begrepp om

hur vi upplever och agerar med miljön som är hämtat från de primära källorna Proshansky (1970), Wåhlin (1979) samt Portreaus (1977) som tillsammans diskuterar användandet av begreppen i ett vårdmiljösammanhang. Jag fann beskrivningen av teorierna intressanta och valde på så sätt att använda dessa under analys samt redovisning av gestaltningsförslaget då det berör

användarens upplevelse av gynekologrummet.(Sjövall & Gospic 2016) talar om neurodesign vilket jag även upplever som relevant i detta arbete då det berör hur vi inreder för hälsa, prestation och välmående då inom tidigare forskning gällande gynekologundersökning visar på stress och ångest vid exponering av könet. Likaså vid den empiriska undersökningen i detta arbete visade det sig uppfattningsvis röra sig om liknande upplevelser av kvinnorna. Författarna har även bjudits in till att hålla en föreläsning rörande litteraturen inom utbildningen informationsdesign rumslig gestaltning. Resterande teorier är utvalda som kurslitteratur inom utbildningen.

14

Metod

I denna del presenteras de metoder som användes för att samla in relevant data med syfte till att utforska problemet och förstå lösningen. Metoderna

tillsammans med ovannämnda teorier står som grund för gestaltningsförslaget.

Enkätundersökning

Enkätundersökning kan nyttjas på olika sätt genom olika vägar exempelvis via internet där syftet ligger i att få information från användbara respondenter samt att internet även är tidsbesparande (Denscombe 2019, s. 29, 31, 35). Under designprocessen publicerades ett frågeformulär via personlig tidslinje på

Facebook och personligt flöde på Instagram. Detta upplevdes lämpligt för att på bästa sätt nå ut till användarna och få ut betydelsefull information om

användarnas behov och upplevelser kring gynekologrummet. Denscombe betonar att formuläret måste motsvara tre kriterier för att uppfylla ett

forskningsmässigt frågeformulär, det vill så säga samla information och inte förse med information som kan förändra människors attityder. Formuläret skall även bestå av en nedtecknad serie frågor vilket underlättar för läsaren när frågorna besvaras. Till sist ska frågorna relatera till studien (2019, s. 243). Användarna blev tilldelade kvantitativa samt kvalitativa frågor att besvara. Formuläret utformades med relevanta frågor som berörde gynekologrummets positiva samt negativa egenskaper. Frågeformuläret utformades via Google formulär och publicerades den 28 april 2020 samt avslutades 29 april 2020.

Urval av enkätundersökning

Enkätundersökningen bestod av sju frågor. Vid sammanställning av

frågeformuläret valdes data med relevans ut. Mindre relevant data upptäcktes vid sammanställningen vilket ledde till ett urval vilket Denscombe beskriver innebär att forskaren väljer ut en del av undersökningspopulationen (2019, s. 57). Vid nästkommande fråga ifrågasatte formuläret vad för känslor som uppstår vid besök av gynekologrum där beskrivna begrepp så som otrygg, oro,

ångest, stress, annat samt jag upplever inga negativa känslor var valbart.

Nästkommande fråga ifrågasatte vilka andra känslor som uppstår där ett stort antal respondenter hade formulerat varför de upplever känslan vilket var nästkommande fråga i frågeformuläret (Se bilaga, s. 2). På så sätt togs beslutet att inte involvera vilka andra känslor som uppstår i sammanställningen utan snarare lyfta intressanta formuleringar som nämndes om varför känslorna uppstår.

15

Intervju

Med kunskap ifrån användarnas behov via enkätundersökningen

kompletterades datan med en kvalitativ intervju med Lana Joelsson, gynekolog och verksamhetsansvarig på Kvinnoläkarna i Västerås. Syftet var att undersöka gynekologens nödvändigheter, nödvändigheternas placering i rummet, riktlinjer som bör följas inom vårdmiljöer samt gynekologens erfarenheter av

användarens behov. Detta bidrog till kunskap vid utformning av

gestaltningsförslaget. En kvalitativ forskningsintervju innebär ett samtal mellan två personer och är lämpad för att få kunskap om informantens tankar,

erfarenheter och känslor inom ett visst tema (Dalen 2015, s. 14). Frågorna som ställdes var semistruktuerade vilket Dalen beskriver som en utarbetad

intervjuguide som ska motsvara relevans det vill så säga besvara det områden som är viktigast (2015, s. 35). Intervju med Lana Joelsson genomfördes den 1 maj 2020 kl. 14:00.

Rumsanalys

En rumslanalys av gynekologrummet genomfördes i samband med intervjun med syfte till att få en överblick över rummets delar och aktiviteter. Metoden används med anledning till att dokumentera befintligt utrymme så som funktionell gruppering av möbler, dörrar, och rumsliga krav samt att få en förståelse för användarens nödvändiga utrustning för de aktiviteter som utförs. Metoden bidrar även till att fördela de tillgängliga eller önskade utrymmena på rätt sätt utefter användarens behov (Ching Binggeli 2012, s. 60 – 61).

Rumsanalysen fullföljdes tillsammans med en skiss av rummet i 2D med syfte till att få en visuell helhetsbild av placering av gynekologens nödvändigheter, rummets aktiviteter och användarens behov. Rummet filmades under analysen samtidigt som utarbetade frågor besvarades. Svaren transkriberades till

planritningen under och efter intervjun och analysen. Analys av

gynekologrummet utfördes på Kvinnokliniken i Västerås 1 maj 2020 kl. 14:00.

Rumsanalys 2

Vid ett senare tillfälle i designprocessen utfördes ytterligare en analys av rum det vill så säga ett fiktivt gynekologrum med syfte till att förstå problemet i rummet. Anledningen till att en ytterligare rumsanalys utfördes var att

utformningen av utvalt gynekologrum på Kvinnoläkarna i Västerås var god, det vill så säga att användarnas negativa upplevelse i enkätundersökningen av gynekologrummet inte motsvarade Kvinnoläkarnas gynekologrum.

16

Prototyp

Vid sammanställningen av enkätundersökningen visade det sig att majoriteten upplevde negativa upplevelser i gynekologrummet. Beslutet togs även att inkludera det positiva med gynekologrummet då det inte påverkade rummets utformning men är på så sätt ett behov för användaren. Med hjälp av

användarens upplevelser skapades ett fiktivt gynekologrum. Rummet

utformades även med hänsyn till insamlad data ifrån den kvalitativa intervjun och rumsanalysen. Syftet med prototypen var att synliggöra problemet i rummet genom att visualisera upp ett gynekologrum utifrån användarens perspektiv. Att prototypa innebär att skapa en fysisk modell i form av skiss eller enkla modeller och kan på så sätt hjälpa designers att bättre förstå designproblemet genom att utforska och utveckla lösningar (Wikberg Nilsson mfl. 2015, s. 154 – 155). Prototypen visualiserades upp i programmet Sketchup 3D.

Forskningssetik

Vid forskning inom samhällsrelevans bör forskaren överväga sina val på ett etiskt sätt då frestelsen av värdefull informationsinsamling inom ett visst ämne kan bekosta den som studeras (Denscombe 2019, s. 433). Vid val av metoder inom ämnet gynekologrummet var inte observation av mänskligt fenomen inom relevans på ett etiskt övervägande. Rummet är intimt och som Jansson &

Landgren betonar kan upplevas utelämnande (2015 s, 2). Vid

enkätundersökningen informerades respondenterna om undersökningens bakgrund samt deltagande, det vill så säga att svaren inte går att identifiera enskilt. Formuläret betonade även att vid deltagandet så godkänner

respondenten samtycket. En enkätundersökning fungerar på ett sådant sätt att användbara respondenter besvarar frågeformuläret som enligt Denscombe inte går att identifiera enskilt så kräver inte undersökningen en etikprövning (2019 s, 435). Den kvalitativa intervjun samt rumsanalysen berörde gynekologens behov, nödvändigheter i rummet samt riktlinjer i utformningen av vårdmiljöer. Informanten Lana Joelsson blev i god tid informerad om studiens syfte via en samtyckesblankett vilket även beskrev att medverkande är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas. Joelsson informerades även om att namn kommer att kodas vid publicering av intervjun i detta arbete vilket undanbedes, namn och verksamhet var godkänd för offentligheten. Till sist informerades Joelsson att obehöriga ej kommer kunna ta del av inspelningar samt transkribering. När forskning utförs bör informanten informeras om forskningens syfte, bakgrund, konfidentialitet samt samtycke (Dalen 2015, s. 25).

17

Metodkritik

Frågeformuläret bör ha innehållit positiva begrepp inom upplevelse då endast negativa begrepp som otrygg, oro, ångest och stress fanns tillgängligt för respondenten. Detta kan ha påverkat respondentens val och alternativ vilket Denscombe även lyfter att frågeformulär bör samla information och inte förse med information som kan förändra människors attityder (2019 s, 243). Dock fanns alternativet jag upplever inga negativa känslor tillgängligt som en positiv aspekt för respondenten (Se bilaga, s. 2). Metoden rumsanalys utfördes endast på en mottagning vilket kunnat utförts på ytterligare en mottagning,

Kvinnokliniken är en privat verksamhet och hade funnit det intressant att även utforska ett kommunalt gynekologrum med anledning till att få olika perspektiv på gynekologrum. Anledningen till detta var att möjligheten att besöka sjukhus var begränsad på grund av Covid-19. Att kunna få vara på plats på

Kvinnokliniken i Västerås var tacksamt. Som tidigare nämndes i inledningen så har inte gestaltningsförslaget testats på målgruppen. En testgrupp med

gestaltningsförslaget i digital form var planerat men som inte genomfördes på grund av tidsbrist i planeringen och ser på så sätt detta som en vidare forskning.

18

Metodresultat

I denna del presenteras insamlad data som framkom utifrån de genomförda metoderna.

Enkätundersökning

Nedan presenteras resultatet av respondenternas svar från enkätundersökningen. Frågeformuläret besvarades av 44 personer under ett dygn mellan den 28 till 29 april 2020. Varje individuellt svar har granskats innan sammanställningen med syfte till att säkerställa att varje respondent uppfattade frågorna rätt. Kvalitativa svar har sammanställts med hjälp av nyckelord och har visualiserats upp. Detta underlättade undersökningen och förståelsen av användarens behov.

Visualiseringen bidrog även till att se ett mönster vilket senare kunde

sammankopplas till teorier. Enkätundersökningen bestod även av kvantitativa vilket redovisas i stapeldiagram.

För att undersöka användarens upplevelse av rummet fick respondenterna möjlighet att kryssa i begrepp som oro, stress, ångest, otryggt, annat och jag

upplever inga negativa känslor. Möjlighet att kryssa i fler av begreppen var

möjligt vilket somliga valde att göra. I genomsnitt upplevde majoriteten en otrygg och orolig känsla.

Fråga; Om du upplever gynekologrummet negativt, vilka känslor väcker rummet?

19

Vidare fick respondenterna formulera vad i rummet som bidrog till den

negativa samt positiva känslan. 31st valde att yttra negativa tankar medans 16st yttrade positiva. Det fanns möjlighet att kommentera på båda delarna.

Majoritetens positiva åsikter var få då vissa åsikter berörde produktdesign, bemötande eller väntrum vilket avgränsats i arbetet. Men majoritetens resterande svar som upplevdes positivt i rummet är också ett behov för användaren vilket även inkluderades i undersökningen.

Vid sammanställningen valdes återkommande åsikter ut med hjälp av nyckelord som på så sätt visade att de positiva åsikterna motsvarade de negativa, vilket var intressant. På så sätt visualiserades de bredvid varandra i en tabell med anledning till att förstå användarens behov (Se fig 2).

Fråga: Om du upplever en negativ känsla i gynekologrummet, vad i rummet bidrar till den negativa upplevelsen i rummet?

Majoriteten upplevde rummet negativt med anledning till:

Kalt och sterilt Vitt

Sjukhusmiljö

De synliga sterila materialen ger en känsla av operation Stålytor

Icke inrett och saknar färg Öppet rum

Saknad av avskärmning Gynekologstolen mot en dörr

Promenaden från ombytesgardinen till gyn stolen Otryggt med fönster och dörr

Fråga: Vad i rummet bidrar till den positiva upplevelsen? Majoriteten upplevde rummet positivt med anledning till:

Rent och hygienisk

Maskinerna utstrålar proffsighet och på så sätt får en att känna sig trygg Fakta om kroppen, och preventivmedel

20

Slutligen fick användaren möjligheten att formulera sina behov i

gynekologrummet där 32 st besvarade frågan. Vid sammanställning visade det sig att majoriteten utryckte behov som bland annat

Färg

Hemtrevligt Möbler Mindre insyn Avskärmning

Stol närmare omklädningsbåset

21

Nedan redovisas utvalda kommentarer som framkom i enkätundersökningen. Alla svar redovisas i bilaga 2.

Fråga; Motivera vad som skulle kunna bidra till att rummet känns mer positivt

för dig.

Resultat

Vid sammanställning av enkätundersökning kunde resultaten sammankopplas med teorier vilket är att:

Rummet skänker för mestadels en otrygg och orolig känsla med anledning till att det upplevs kalt, sterilt, stålytor, sjukhusmiljö, vitt, saknar färg och

inredning. Andra aspekter som lyftes var otryggt med fönster och dörr, promenaden från ombytesgardinen till gynekologstolen, gynekologstolen mot en dörr, saknad avskärmning och öppet. I och med detta kunde saknad av

integritet och färg och form kopplas till majoritetens upplevelse av rummet. Rummets positiva egenskaper som användaren upplevde vilket även anses som ett behov visade sig vara rent och hygieniskt, fakta om kroppen och

preventivmedel likt att gynekologens nödvändigheter skänker en trygghet och fönster mot grönska. Utifrån tabellen (Se fig 2) av majoritetens positiva och

”Ombyte ske närmare stolen ifall någon skulle komma in”

”Varma färger, träytor, valbarhet i grad man vill gömma sig i rummet, kanske placerad i ett hörn med ett valbart skynke att dra för. Helt enkelt skapa valmöjligheter i exponeringen som bidrar till mer egenmakt eftersom det är det man saknar i situationen”

”Jag tror att jag skulle uppskatta att rummet var mindre kliniskt. Dolda verktyg, lugnande kulörer, mindre utav medicinska bilder/fysiska modeller etc på väggar/i hyllor. Skulle nog även känna en större trygghet vid en väl genomtänkt placering av möbler/fönster etc”

”Hemtrevligt” kanske. De blir negativt för jag känner mig typ sjuk när jag klätt av mig bakom de där skynket eller i de lilla båset och sen ska gå naken därifrån till stolen.

Eller att båset är närmare stolen” ”När någon ser på när man klär av sig är man nästan alltid obekväm och

väldigt sårbar. En avskärmning skulle hjälpa till med att behålla värdigheten ”alla rum har nämligen inte avskärmning då jag varit på flera

undersökningar utan” - Användare

”Mindre sterilt, mer lugnande färger” ”Mer mjukare möbler och tyger,

en hemtrevligare miljö”

22

negativa svar kunde balans kopplas vilket bekräftades då vissa upplevde bland annat gynekologens nödvändigheter som en negativ aspekt i rummet medans majoritetens positiva åsikter upplevde det positivt i rummet.

Behov så som färg, möbler, avskärmning, mindre insyn, integritet samt färg

och form var upprepande kommentarer som framkom av majoriteten vilket

kunde kopplas till ett behov av integritet och färg och form i rummet.

Kvalitativ intervju i samverkan med rumsanalys

Med vetskap om användarnas upplevelse och behov i gynekologrummet utfördes en intervju med en gynekolog i samband med rumsanalys i

gynekologrummet. Syftet med intervjun och rumsanalysen var att undersöka gynekologens nödvändigheter och nödvändigheternas placering i rummet. Syftet var även att ta reda på riktlinjer som bör följas inom vårdmiljöer och undersöka gynekologens erfarenheter av användarens behov. Intervjun och rumsanalysen bidrog till en förståelse och professionell kunskap om gynekologrummet. Detta underlättade processen vid utformning av gestaltningsförslaget. Rumsanalysen genomfördes endast med syfte till att förstå gynekologrummet i helhet samt användarnas aktiviteter i rummet då rummet som analyserades inte var i behov av ett gestaltningsförslag. Rummet var väl utformat och uppfyllde många kriterier utefter användarens behov. Nedan presenteras en sammanfattning av intervjun och rumslanalys med Lana Joelsson, gynekolog och verksamhetsansvarig på Kvinnoläkarna i Västerås den 1 maj 2020 kl. 14.00

Frågorna som besvarades;

• Vad behövs i rummet för dig som gynekolog ”nödvändigheter?

• Behöver artefakterna/inredningen stå på ett visst sätt i rummet eller är

det individuellt?

• Finns det riktlinjer i utformning av rum inom vården? • Vad får inte vistas i ett gynekologrum?

• Vad ser ni för positivitet i rummet? Och har ni något önskemål utifrån

patientens behov?

23

Resultat

Joelsson lyfter att gynekologstol, lampa, en vagn med gynekologiska instrument samt ultraljudssystem är ett måste för gynekologen i rummet. I samband med rumsanalysen kunde man se att artefakterna var placerade intill varandra i ett omslutet rum med hjälp av en skärmvägg (Se fig, 4).

Gynekologstolen bör ha utrymme bakom sig med anledning till om huvudändan måste fällas ner om patienten börjar må dåligt. Gynekologstolen bör inte vara placerad mot dörren eller på ett sätt som får patienten att känna sig utsatt betonar Joelsson. Stolen var placerad på ett sånt sätt att endast ansiktet syntes på patienten om någon av personalen passerade in genom dörren (Se fig, 4). Lampan bör även vara placerad 50 cm ifrån gynekologstolen för att undvika skuggor vid undersökningen nämner Joelsson.

Hon nämner att rummets utformning inom gynekologin inte har specifika riktlinjer. Dock finns det vissa riktlinjer för en läkarpraktiklokal som exempelvis att heltäckningsmatta inte bör användas samt att det bör finnas handfat/vatten. Joelsson lyfter att öppenvårds gynekologimiljö inte är helt steril, små polikliniksa ingrepp är vanligtvis inte sterila. Allt som ska utföras invasivt i kroppen ska förstås vara sterilt.

Inom användarens behov nämner Joelsson att patienterna önskar en hög skärmvägg för att undvika att anhörig inte kan se över till själva

undersökningen. Joelsson avslutar med att lyfta att gynekologrummet är ett rum som kopplas till ensamhet, utsatthet och en viss osäkerhet. Hon menar på att genom att skapa en trygg miljö för patienten går det att övervinna det och att hon har haft det i åtanke när hon byggt upp rummet. Aktiviteterna i rummet bestod först av möte med undersökaren (A) sedan avklädning inför

undersökningen (B) därefter själva gynekologunderökningen (C) och till sist påklädning (D) (Se fig 4). Rummet hade även ett väntrum för anhörig som befann sig bakom skärmväggen. Avslutningsvis skänkte rummet en trygghet då utformningen var väl utformat efter patientens behov.

24 Ej in_syn Väntrum för anhörig

B

C

Ett fiktivt gynekologrum visualiserades upp med hjälp av användarnas negativa samt positiva kommentarer angående upplevelsen i gynekologrummet.

Majoritetens positiva kommentarer var få men valdes att inkluderas i visualiseringen då även det är ett behov. Kommentarerna hämtades ifrån sammanställningen av enkätundersökningen. Nedan redovisas kommentarerna kring vad informanterna uttryckte som positivt respektive negativt om

gynekologrummet. Kommentarerna är förkortade, då de flesta uttryckte sig med långa meningar (Se bilaga 2). Kunskaper från intervjun och rumsanalys har också legat till grund vid utformningen av det fiktiva gynekologrummet. Detta kommer inte visas i kommentarerna, fokus ligger endast på användarnas åsikter som redovisas nedan. Syftet med visualiseringen var att synliggöra problemet i gynekologrummet.

Användarens positiva åsikter redovisas med ett

+

–

Figur 4. Egen visualisering av Kvinnoläkarnas gynekologrum i programmet Keynote.

25

” Rent och hygieniskt”

”Stålytor”

”Promenaden från ombytes ”gardinen” till gyn stolen” ”Maskinerna utstrålar proffsighet”

”Fakta om kroppen och preventivmedel skänker en trovärdig känsla” + +

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Prototypen visualiserar ett gynekologrum som beskriver användarnas

upplevelse av rummet ur en positiv samt negativ aspekt. Det intressanta var att de positiva kommentarerna speglade de negativa, det vill så säga att det inte blev någon större skillnad när de båda aspekterna inkluderades i

visualiseringen. Till skillnad från Kvinnoklinikens gynekologrum vilket var bra utformat visualiserade prototypen motsatt. Prototypen synliggjorde problemet i rummet som vidare kunde utforskas med hjälp av en rumsanalys.

”De synliga sterila materialen

ger en känsla av operation”

”Saknad avskärmning” ”Sterilt, kalt” ”Sjukhuskänsla” ”Gynekologstolen mot en dörr” ”otryggt med

fönster och dörr” ”Öppet rum”

”Ingen färg”

”Vitt”

Figur 5. Visualisering av fiktivt gynekologrum visualiseringsprogrammet Sketchup 3D.

26

Rumsanalys 2 Resultat

Det fiktiva rummet har en öppen planlösning. Utformningen består av gynekologens nödvändigheter så som gynekologstol, lampa, vagn med

gynekologiska instrument och ultraljud. I resterande yta i rummet finns skrivbord och stolar, dator, utskrivare, handfat, draperi samt en visualisering

på preventivmedel eller läran om kvinnan. Rummet har två öppningar så som fönster och dörr som gränsar mot det öppna rummet. Dörren leder till entrén där personal och användare passerar vid ingång och utgång av rummet.

Gynekologens nödvändigheter är placerade centralt i rummet och

gynekologstolen är vinklad mot dörren. På så sätt är gynekologstolen tillgänglig för fönster och dörr. Avklädningsytan är placerad i hörnet som används för att klä av och på sig kläderna före och efter undersökningen. Draperiet används för att dra för då man inte ska bli synlig i hela rummet. Gynekologstolen är

placerad en bit från avklädningsytan vilket gör att användaren måste passera rummet två gånger, till och från gynekologstolen före och efter undersökningen med nedre delen avklädd.

Figur 6. Visualisering av fiktivt gynekologrum i visualiseringsprogrammet Sketchup 3D.

27

Rummets färg och form upplevs stel då rummet endast omringas av objekt som motsvarar tekniska verktyg med metalliska inslag. Tillsammans med det vita väggarna skänker det ett sterilt uttryck. Visualiseringen av preventivmedel eller

läran om kvinnan uppmärksammas i rummet på grund av den intensiva röda

kulören gentemot resterande ytor i rummet.

Figur 7. Visualisering av fiktivt gynekologrum i visualiseringsprogrammet Sketchup 3D.

28

Designprocess och gestaltningsförslag

Designprocessen

Designprocessen har varit iterativ och lång. För att sammanfatta detta kort och konkret kommer allt arbete i processen inte nämnas. Fokus ligger på relevanta framsteg i processen vilket även inkluderar iteration.

Ämnet att besöka gynekologen har personligen alltid upplevts jobbig på grund av att det handlar om att klä av sig på nedre delen framför en okänd person. Ämnet diskuterades privat mellan studenter i den tidigare

fördjupningskurskursen ITE341 där promenaden från avklädningsytan till gynekologstolen upprepades som ett problem. I och med detta väcktes idén att undersöka situationen. Diskussionsforum, tidningsartiklar samt tidigare

forskning bekräftade kvinnornas olika upplevelser och åsikter hos gynekologen. En prototyp i skala 1:1 byggdes upp för att testa upplevelsen att ta sig från avklädningsytan till gynekologstolen. Prototypen bidrog till att utforska och förstå hur drastiskt en omgestaltning kan påverka upplevelsen.

Utforska Iterera Prototyp

Figur 8. Egen visualisering av designprocess

29

Efter kursens slut (ITE341) fann jag ämnet intressant och ville på så sätt fördjupa mig genom att undersöka hela rummets utformning och påverkan på användaren vilket då blev examensarbetet.

Tidigare forskning inom gynekologrummets påverkan på användaren saknades, vilket gjorde undersökningen mer intressant. Frågeformuläret resulterade i att majoriteten hade liknande behov och upplevelser av gynekologrummet. Med hjälp av teorier kunde jag då identifiera avsaknaden av:

Integritet Färg och form Balans

Detta gav en personlig tanke om utformningen hade specifika regler inom vården då saknaden av integritet, färg och form och balans var tydligt. För att få svar på frågan samt fler frågor gällande gynekologrummet besöktes en

gynekologmottagning vilket gav kunskaper om rummets aktiviteter,

gynekologens nödvändigheter, riktlinjer samt användarens behov. Detta bidrog med kunskaper till gestaltningsförslaget och en bekräftelse på att färg och form var godkänt att användas i rummet. Under analysen påträffades det att

Kvinnoläkarnas gynekologrum uppfyllde många kriterier utifrån användarens behov, det vill så säga att rummet var väl genomarbetat vilket upptäcktes utifrån användarens behov i enkätundersökningen.

30

Med anledning av Covid-19 var det svårt att genomföra ytterligare analyser av fler gynekologrum. Chansen att få ett godkännande ifrån en ny mottagning under covid-19 var tveksamt. För att utforska majoritetens upplevelse i rummet skapades en prototyp av ett fiktivt gynekologrum utifrån användarnas

kommentarer i enkätundersökningen. Inspirationen att skapa ett fiktivt gynekologrum hämtades från studien Att

synliggöra det osynliga, en tidigare studie av

Isaksson m.fl. (2014). Forskarna hade skapat en gynekologstol för män (Androstolen) utifrån kvinnornas negativa upplevelser av

gynekologstolen. Syftet var att väcka tankar och diskussioner bland annat om

gynekologstolens utformning eller lyfta hur utelämnad kvinnan kan känna sig i stolen (Se

fig 10). Med hjälp av prototypen av fiktivt

gynekologrum kunde problemet utforskas i samband med teorier.

Detta bekräftade orsaken till användarens upplevelse då det framkom brister i utformningen och på så sätt ledde det till gestaltningsförslaget.

Figur 10. Skiss av intervju och rumsanalys.

Figur 11. Egen visualisering av originalskiss av Androstolen.

31

Gestaltningsförslaget

Detta avsnitt presenteras gestaltningsförslaget. Först presenteras det fiktiva gynekologrummet i fågelperspektiv kopplat till teorier för att ge en enklare förståelse av problemet.

Rummet upplevs öppet och aktiviteter som möte med undersökare,

avklädning/påklädning samt undersökning är utspridda aktiviteter i rummet.

Aktiviteterna som anses som privacy (privat) är avklädning/påklädning samt

undersökning. Dessa hör ihop då patienten klär av sig likt på sig innan och efter

undersökningen och är på så sätt avklädd i aktiviteterna. Gynekologstolen och avklädningsytan ansluter inte till varandra och detta påverkar att patienten får under två tillfällen passera rummet med nedre delen avklädd. Rummets alla aktiviteter är synliga vilket påverkar att avklädning/påklädning och

undersökning är tillgängliga för det sociopedala (möte med undersökare). De

privata aktiviteterna blir även exponerade för fönster och dörr vilket enligt Proschansky (refererat i Tydén 1993, s. 35) skapar en crowding

(omringad/överbefolkning) som upplevs när användaren inte har ”frihet till att

Figur 12. Egen visualisering av fiktivt gynekologrum i programmet Sketchup 3D.

Territoriality Territoriality

Undersökning

32

välja själv” och känner sig crowded (omringad) av andra människor. Användaren kan på så sätt uppleva (territoriality) (territorium) som

Proschansky (refererad i Tydén 1993, s. 35) beskriver som ett revirbeteende då människan vill ha kontroll över ett utrymme. Sammanfattningsvis innehåller rummet privata och sociala aktiviteter men möjligheten för integritet brister.

Rummet består bland annat av gynekologens nödvändigheter så som

gynekologstol, ultraljud, gynekologlampa, samt vagn med gynekologiska instrument som är samlad i en grupp. Till sist handfat, visualisering på läran om kvinnan eller preventivmedel, avklädningsyta/påklädningsyta,

undersökarens skrivbord tillsammans med vita väggar. Rummet omringas

endast av tekniska verktyg med metalliska inslag från gynekologens

nödvändigheter och skapar tillsammans med de vita väggarna ett sterilt och kalt uttryck. Visualiseringen på läran om kvinnan får en pop out i rummet då dess kulör sticker ut gentemot det resterande i rummet. Pop out innebär när

exempelvis kulör eller form sticker ut ifrån omgivningen (Ware 2008. s, 28). Gynekologens nödvändigheter samt visualiseringen är sammanfattningsvis det enda i rummet som främjar rummets uttryck. Wikström beskriver att sterila miljöer inte befrämjar hälsan utan hemlika miljöer uppskattas av många patienter det vill så säga att det finns en viss trygghet i föremål som känns välbekanta i så som exempelvis möbler.

Figur 13. Egen Visualisering av fiktivt gynekologrum i programmet Sketchup 3D.

33

Här presenteras gestaltningsförslaget i form av ett koncept för gynekologrum vilket först och främst baserats på användarens behov tillsammans med tidigare forskning, teorier och metoder. Utvalda citat ifrån användaren i

enkätundersökningen kommer att presenteras i kursiv tillsammans med

gestaltningen. Vid utformning av gestaltningsförslaget har gynekologens egna uttalanden av vilka behov som finns i rummet tagits hänsyn till det vill så säga det som framkom i intervjun och rumsanalysen. Syftet med

gestaltningsförslaget är att det ska bidra till en bättre rumsupplevelse för patienten under sin vistelse hos gynekologen.

”Valbarhet bör tillgå om man vill gömma sig i rummet, kanske placerad i ett hörn med ett valbart skynke att dra för. Helt enkelt skapa valmöjligheter i exponeringen som bidrar till mer egen makt eftersom det är det man saknar i

situationen” – Användare

I enkätundersökningen framkom behov som exempelvis integritet då

upplevelsen av bland annat insyn av fönster, stol placerad mot dörr, samt att

Undersökning

Territoriality Avklädning/påklädning

Socialfugalt

Figur 14. Egen Visualisering av gestaltningsförslag i programmet Sketchup 3D.

34

avklädningsytan/påklädningsytan och gynekologstol var distanserade från

varandra. På så sätt delades rummet upp i sektioner utefter aktiviteterna. De privata utrymmena placerades intill varandra (Se fig 13) vilket minskar avståndet mellan avklädningsyta och gynekologstol och samtidigt informerar det användaren vilket Ware lyfter att objekten hör ihop (2008, s. 181).

Användarens behov kan översättas till platser i rummet, vissa aktiviteter kan behöva vara nära eller intill varandra medans andra aktiviteter bör vara mer isolerade för privatlivet (Ching, Binggeli 2012, s. 61, 63). I

enkätundersökningen framkom det även att rummet upplevdes öppet. Det kan enligt Sjövall & Gospic bero på att vi läser av rummet genom dess vinklar, ju fler vinklar vi kan skymta desto mindre upplevs rummet (2016, s. 34). Under intervjun med gynekolog visade det sig att användarna uppskattar en hög skärmvägg, med anledning till att anhörig inte kan se över väggen. Ching Binggeli lyfter att väggar delar rum till ett annat som på sätt informerar och framhäver privatliv (2012, s. 152). En väggskärm placerades i rummet som omsluter den privata delen och skänker en upplevelse av ett mindre rum. Utformningen har nu skapat tillgång till ett privat utrymme vilket Tydén (1993, s. 35) förklarar genom Wåhlin och Porteaus begreppet socialfugalt vilket leder till avskildhet och därmed mindre social kontakt. Rummet skapar nu

valmöjligheter i exponeringen då crowding upplevs enligt Proschansky (refererad i Tydén 1993. s, 35) när människan inte har ”frihet att välja” och känner sig crowded (omringad) av andra människor (Se fig 15).

”Ombyte bör ske närmare stolen och mindre insyn om någon skulle komma in” -Användare

35

”När någon ser på när man klär av sig är man nästan alltid obekväm och väldigt sårbar. En avskärmning skulle hjälpa till med att behålla värdigheten alla rum har nämligen inte avskärmning då jag varit på flera undersökningar

utan” – Användare

Riktlinjer inom utformning av vårdmiljöer berörde endast sterila operationer då mattor och textilier bör undvikas av hygieniska skäl. Gynekologer utför inga operationer och kan på så sätt använda sig av bland annat textilier.

Avklädningsytan/påklädningsytan är en privat aktivitet i sig vilket kan skänka

en obekväm upplevelse när en obehörig har översikt över utrymmet. Aktiviteten fick tillgång till textila draperier (Se fig 16) som enligt Ching och Binggeli bidrar till privatliv genom att dra tyget till en sida (2012, s. 348). Fönsterinsyn (A) upplevde även användaren som en negativ aspekt. Draperier kan även placeras vid fönster som uppfyller samma syfte (Se fig 17).

Figur 16. Gestaltningsförslag. Visualisering i programmet Sketchup 3D.

Figur 17. Egen visualisering av gestaltningsförslag.

36

Det positiva är om det finns ett fönster, speciellt om det är grönska vilket ger ro och avslappning” – Användare

Bild på naturlandskap placerades in i det personliga utrymmet då utsikt till naturen som fönstret skänker blockeras av de fördragna draperierna (se fig 17). Om utsikt till naturen inte finns i närheten fungerar det lika bra att ta in naturen i bildform och i växter vilket kan distrahera patienter från smärta och öka sinnestillståndet positivt (Sjövall & Gospic 2016, s. 64 – 71).

”Jag blir orolig när jag ska in till rummet, rummet är väldigt kalt och sterilt” -Användare

Figur 18. Gestaltningsförslag. Visualisering i programmet Sketchup 3D,

37

Sterila miljöer befrämjar inte hälsan utan hemlika miljöer uppskattas av många patienter det vill så säga att det finns en viss trygghet i föremål som känns välbekanta i så som möbler. Vårdmiljön är välbekant för vårdaren men möjligtvis inte för patienten (Wikström 2003, s. 106–107). Utifrån

rumsanalysen på Kvinnoläkarna i Västerås hade en aktivitet tillgängliggjorts för anhörig i form av ett väntrum som ett stöd för patienten. Detta är ett sätt att informera att sittplatser erbjuds för anhörig. Likaså kan utformning av möbelgruppen informera patienten om att anhörig inte kommer att vistas i samma rum som undersökningen. Detta kan möjligtvis skänka en upplevelse av kontroll för patienten likaså att möbler i sig skänker en trygghet då det är välbekant för människan (Se fig 19).

”Jag tror att jag skulle uppskatta om rummet var mindre kliniskt så som dolda verktyg och lugnande kulörer” - Användare

Majoriteten av deltagarna i enkätundersökningen uttryckte en upplevelse av otrygghet och oro i gynekologrummet. Dova och kalla kulörer så som beige, grön och blå gestaltades i rummet då dova och kalla kulörer har visat sig framkalla lugn och har en avslappnande effekt. Även inslag av varma och dova kulörer så som gul, orange och röd gestaltades i syfte att uppnå en balans mellan kalla och varma kulörer. Som tidigare nämnt placerades draperier in i rummet vilket bidrar till integritet för användaren. Draperier bidrar även till att mjuka upp rum och är en stimulerande detalj.

38

”Maskinerna utstrålar proffsighet och kompetens vilket får mig att känna mig trygg det vill så säga att man är i goda händer. Ett rum utan maskinerna skulle kännas oseriöst och oproffsigt, vilket skulle resultera i förlorad tillit och att jag

blir osäker på om jag vill att de ens undersöker och pillar där nere” - Användare

”De sterila materialen känns operationsaktigt samt alla stålytor som förknippas med operation” -Användare

En del av deltagarna upplevde att gynekologens nödvändigheter gav en kal och steril känsla i rummet medans andra upplevde det i en positiv bemärkelse. Under rumsanalysen av det fiktiva gynekologrummet bestod rummet endast av gynekologens nödvändigheter som på så sätt skapar ett sterilt uttryck i rummet. Genom att gestalta färg och form i förhållande till gynekologens

nödvändigheter balanseras rummets uttryck. Gospic & Sjövall lyfter att människan uppskattar miljöer som inte överöser hjärnan med alltför mycket information likaså kan vi uppleva att simpla miljöer upplevs informationslösa.

39

Harmoni uppstår vid variation det vill så säga utmana hjärnan i lagom dos (2016. s, 28, 12).

40

Slutsats och diskussion

Studien har inneburit att tillsammans med användaren identifiera

gynekologrummets upplevelse, utmaningar och potentiella lösningar med hjälp av tidigare forskning, teorier och metoder. Därefter ta fram ett

gestaltningsförslag i form av ett koncept för gynekologer som kan bidra till en förbättrad rumsupplevelse för användaren. Frågorna som skulle besvaras är:

Vad i gynekologrummets utformning påverkar upplevelsen och på vilket sätt?

Upplevelsen är individuell utifrån tidigare erfarenheter. Detta bekräftades i enkätundersökningen. Medans gynekologens nödvändigheter i rummet fick intrycket av exempelvis sjukhusmiljö och operation upplevde andra det som en trygghet. Majoriteten upplevde det framförallt i en negativ bemärkelse men positiva upplevelser av gynekologrummet anses även som ett behov för användaren. Rummet bestod endast av bland annat gynekologens

nödvändigheter som tillsammans med det vita väggarna skapar ett sterilt visuellt uttryck. Visualiseringen om läran om kvinnan och preventivmedel ger en pop out effekt med sin röda kulör gentemot de resterande i rummet vilket kan främja rummets upplevelse av sjukhusmiljö.

Det framkom även att rummets privata aktiviteter är tillgänglig för resterande yta i rummet. På så sätt saknar patienten saknad av integritet vilket kan skapa en otrygg och orolig känsla. Placering av avklädningsyta/påklädningsyta är placerade en bit ifrån varandra och på så sätt måste patienten ta sig till stolen och tillbaka avklädd. Under avklädning/påklädning samt undersökningstillfället är användaren synlig ut mot både fönster och dörr.

På vilket sätt kan gynekologrummets utformning utvecklas utifrån användarens behov och preferenser?

Integritet, färg och form samt balans är behov som framkom i

enkätundersökningen. Genom att separera de olika aktiviteterna i motsvarande rum med hjälp av väggar eller draperi kan det bidra till en mer privat upplevelse för patienten. De privata aktiviteterna bör placeras intill varandra vilket kan bidra till att patienten informeras om att avklädning/påklädning och

41

undersökningstillfället sker intill varandra. Avklädning/påklädning bör placeras

i ett eget rum med hjälp av draperier eller vägg för att patienten inte skall behöva klä av och på sig framför gynekologen. Vid uppdelning av rum så omsluts gynekologens nödvändigheter av en skärmvägg och på så sätt blir de mindre synliga i hela rummet. Med hjälp av färg och form kan man skapa en ombonad känsla som bidrar till trygghet för användaren då välkända objekt skänker en trygghetskänsla. Genom att hitta en balans mellan vårdrum samt en hemlik miljö kan harmoni upplevas och förhoppningsvis uppfylla patientens olika behov i rummet.

Diskussion

Gestaltningsförslaget är framtaget för gynekologrum utifrån patientens behov. Det är svårt att uppfylla allas behov av ett rum där det finns många patienter med olika erfarenheter och uppfattningar. Däremot visade enkätundersökningen att en viss negativitet av rummets utformning bekräftas. Tidigare forskning berör stress och ångest hos kvinnan av att vara naken och utlämnad och

presenterar lösningar genom produktdesign så som undersökningskjol som kan bäras när man lämnar omklädningsbåset för att gå till gynekologstolen eller om omklädningsbås saknas. Baserat på egna reflektioner ifrågasätter jag om

exempelvis undersökningskjol är nödvändigt. Om man istället utformar rummet med integritet i åtanke kan det bidra till att patienten inte känner sig lika naken på samma sätt. Något gestaltningen inte kan påverka är undersökningstillfället då patienten måste undersökas av gynekologen. Däremot kan gestaltningen påverka upplevelsen om det utförs i ett omslutet rum endast mellan gynekolog och patient. Majoriteten av deltagarna i enkätundersökningen upplevde även saknad av färg och form. De fysiska aspekterna i vårdmiljön har en stor

påverkan på patienten, nog så spelar vårdgivarens bidrag in, tillsammans värnar de om människans hälsa.

Om jag ställer frågan till dig igen, när upplevs någonting naket?

Genom det metodiska arbetet har jag fått bekräftat att rum kan förstärka eller förminska känslan av integritet men att upplevelsen är olika utifrån tidigare erfarenheter och uppfattningar. Jag har även fått bekräftat att naket upplevs när något saknas och patientens behov inte tillfredsställs. Utifrån egna reflektioner kan kala rum beroende på kontext kopplas till tomhet och nakenhet, saknaden av något. Denna känsla tänker jag förstärks om man även måste vara avklädd i sammanhanget. Sammanfattningsvis avslutar jag diskussionen med att man känner sig lika naken som rummet.

42

Vidare forskning

Vid vidare forskning hade det vart intressant att testa gestaltningsförslaget tillsammans med användare genom att till exempel visa gestaltningsförslaget i digitalform och därmed få feedback och genom det utveckla det ytterligare. Det som även hade vart intressant i framtiden är att gestalta förslaget och testa det i praktiken och på så sätt se hur rummets utformning påverkar patientens

43

Källförteckning

Ching, Francis D.K., Corky, Binggeli. (2012) Interior design illustrated, New Jersey, John Wiley & Sons, Inc.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod, Falkenberg; Prepress Team Media Sweden AB.

Denscombe, M. (2019). Forskningshanboken, för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna, Lund; Studentlitteratur AB.

Janson, P, O. & Landgren, B-M. (2015). Gynekologi, Lund; Studentlitteratur AB.

Norman, D. (2013). The Design of Everyday Things. New York; Basic Books. Fridell Anter, K. & Klarén, U. (2014). Färg och ljus för människan – i rummet. Halmstad; Lund AB.

Tydén, U. (1993). Att skapa miljö för vård, fysisk utformning av psykiatriska

vårdmiljöer, miljöpsykologiska och praktiska aspekter, Falun, Dalarnas

forskningsråd.

Sjövall, I. & Gospic, K. (2016). Neurodesign, inredning för hälsa, prestation

och välmående, Stockholm; Bokförlaget Langenskiöld.

Ware, C. (2008) Information Visualization Perception for design. Burlington; Morgan Kaufmann

Ware, C. (2008). Visual thinking for design, Burlington, Mass; Morgan Kaufmann.

.

Wikström, BM. (2003). Estetik och omvårdnad, Lund; Studentlitteratur. Wikberg, Nilsson, Å. Ericson, Å. Törlind, P. (2015). Design, process och

44

Elektroniska källor

A. Demet, K. Meliha, B. Odabasioglu, B. Sultan, K. Ayten. 2018. Effect of a Special Examination Gown and Nature- Based Sound on Anxiety in Women Undergoing a

Gynecological Examination. Clinical Nursing Research, Vol.27(5), pp.521-539. Doi:10,1177/1 054 773 816 686 475

Isaksson, A., Börjesson, E., Ehrnberger, K. 2014. Att synliggöra det osynliga: Design som aktör i jämställdhetsarbete. Tidskrift för Genusvetenskap,

35(1):28–47. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-202360

MeCovers. 2019,

https://mecovers.com/app/uploads/2019/10/MeCovers_Pressmeddelande.pdf

Hämtad den 3 oktober 2020. Nationalencyklopedin, gynekologi,

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gynekologi Hämtad

den 4 april 2020.

Vårdomsorg

http://xn--vrdomsorg-52a.se/sjukdomar-och-rad/omraden/undersokningar/gynekologisk-undersokning-2831 Hämtad den 22

maj 2020.

Wijk, H., Nordin, S. (2017) Vårdmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande. Socialmedicinsk Tidskrift, 94(2): 156-166,

http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1113151/FULLTEXT01.pdf

Figurförteckning

Figur 1. Visualisering av skala, google formulär. Figur 2. Visualisering av tabell, Tina Knuutinen

Figur 3. Visualisering av enkätundersökning. Tina Knuutinen Figur 4. Visualisering av fiktivt gynekologrum, Sketchup 3D Figur 5. Visualisering av fiktivt gynekologrum, Sketchup 3D Figur 6. Visualisering av designprocess. Tina Knuutitnen Figur 7. Visualisering, Designprocess. Tina Knuutinen Figur 8. Foto av prototyp. Tina Knuutinen

45

Figur 10. Androstolen. Visualisering, Tina Knuutinen Figur 11. Naturbild framför gynekologstol. Unsplash.com

Figur 12. Vy över rummet, Visualisering av gestaltningsförslag i programmet Sketchup. Visualisering: Knuutinen Tina Magdalena

Figur 13. Visualisering av Tina Knuutinen Figur 14. Gestaltningsförslag Tina Knuutinen Figur 15 Gestaltningsförslag Tina Knuutinen Figur 16 Gestaltningsförslag Tina Knuutinen Figur 17 Gestaltningsförslag Tina Knuutinen Figur 18 Gestaltningsförslag Tina Knuutinen Figur 19 Gestaltningsförslag Tina Knuutinen Figur 20. Gestaltningsförslag, Tina Knuutinen

46

Bilagor

47