Mälardalens Högskola
Akademin för samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats i ekonomistyrning EFO 018
Redovisningsinformation vid
kreditbedömning av banker
Kandidatuppsats i företagsekonomi
Pershin Sadeghian SaraviAlbert Aziz HT 2009
Sammanfattning
Uppsatsens titel: Redovisningsinformation vid kreditbedömning av banker Författare: Pershin Sadeghian Saravi, Albert Aziz
Handledare: Kent Trosander Seminariedatum: 2009-09-28
Ämne/Kurs: Redovisning & revision, kandidatuppsats 15 hp
Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker , undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få en uppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernas
kreditbedömning.
Metod: Kvalitativ och induktiv metod. Empirisk data har samlats in med hjälp av tre intervjuer.
Empiri: Empirin bygger på tre intervjuer med några av de största bankerna i Sverige. Slutsats: Redovisningsinformation är en väsentlig och relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Banker tittar även på andra faktorer som själva ägaren, affärsiden och säkerheter för att göra en helhetsbedömning av ett företag som ansöker om krediter. För samtliga banker är revisionsplikten viktig då detta ses som ett kvalitetsstämpel på finansiella siffror som lämnats in.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Problembakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 2 1.3 Problemformulering ... 3 1.4 Syfte ... 3 1.6 Definitioner ... 3 2. Metod ... 5 2.1 Ämnesval ... 5 2.2 Forskningsansats ... 5 2.3 Forskningsmetod ... 6 2.4 Datainsamling ... 7 2.5 Empiri ... 8 2.6 Metodproblem ... 10 2.7 Källkritik ...11 3. Teoretisk referensram ... 123.1 Vad innebär revision? ... 12
3.1.1 Revisionens syfte ... 12
3.2 Redovisningsinformationens användare ... 12
3.3 Kreditmarknaden... 15
3.3.1 Kreditbedömningsprocessen ... 16
3.4 Avskaffandets konsekvenser ur bankers perspektiv ... 18
4. Empiri ... 19 4.1 Nordea ... 19 4.2 Handelsbanken ... 20 4.3 SEB ... 22 5. Analys ... 24 5.1 Kreditbedömning ... 24 5.2 Redovisningsinformation ... 25 5.3 Avskaffande av revisionsplikten ... 26 6. Slutsats ... 28 Källförteckning ... 30
Förkortningsförteckning
ABL = Aktiebolagslagen EG = Europeiska Gemenskapen
IASB = International Accounting Standards Board FAR = Föreningen Auktoriserade Revisorer RR = Redovisningsrådet
SOU = Statens Offentliga Utredningar UC = Upplysningscentralen
1
1. Inledning
1.1 Problembakgrund
För att ett företag ska ha möjlighet att investera eller producera varor och tjänster så krävs oftast lånat kapital i form av krediter. Dessa krediter står oftast banker för och för att bedöma huruvida ett företag ska beviljas kredit eller inte används bland annat
redovisningsformation som beslutsunderlag (Svedin 1992). En annan part som studerar ett företags redovisningsformation är en revisor (Thomasson 2007, s.11).
Enligt ABL är det revisor som ska granska bolagets årsredovisning och bokföring och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. När en revision är avklarad skriver revisorn en revisionsberättelse som blir tillgänglig för alla intressenter, eftersom den följer med årsredovisningen. Och genom revisionsberättelsen tar revisorn ställning om redovisningen är upprättad enligt aktuella regler och lagar och om den ger en rättvis bild av företaget (Lönnqvist 2006, s.19). Med andra ord är reviderad redovisningsformation en kvalitetsstämpel (werells.se).
Revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes 1983. Syftet var att man ville minska på den ekonomiska brottsligheten så mycket som möjligt. Detta skulle motverkas genom att ett aktiebolag skulle ha en egen revisor. Revisionsplikten skulle även hjälpa företagen genom att revisorer kunde upptäcka om företaget har fått ekonomiska problem (Thorell & Norberg 2005, s.13-16).
Då Sverige har ingått ett EEC-avtal med EU innebär det att Sverige ska följa och anpassa sin lagstiftning efter de direktiv som har förhandlats fram mellan EU-länderna (Artsberg 2005, s. 129). Enligt EG: s fjärde bolagsrättsliga direktiv ska revisionsberättelser
granskas av en kvalificerad (godkänd eller auktoriserad) revisor och aktiebolagens årsbokslut revideras. Men undantag får göras av medlemsländerna från denna revisionsplikt när det gäller småföretag. Detta undantag tillämpas av alla gamla EU-länder förutom Sverige (Thorell 1993, s.132-133).
Den 7 september 2006 valde regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över bland annat reglerna om revision för små företag. Genom tilläggsdirektiv
beslutade regeringen den 14 december 2006 att ge utredaren i uppdrag att föreslå de ändringar i regelverket som krävs för att ta bort revisionsplikten för de små företagen och träder i kraft den 1 juli 2010 (SOU 2008:32, s.1). Förslaget innebär att alla börsnoterade aktiebolag och alla finansbolag ska vara skyldiga att ha revisor (regeringen.se).
En huvudsaklig orsak till ett slopande av revisionsplikten är den kostnad revisionen anses ge de små företagen. I princip är revisionsarvodet är styrt av tiden som revisorn har lagt ned och inte av till exempel företagets vinst eller omsättning. En revisor i ett litet
aktiebolag kan alltså inte begära högre arvode när företaget går med vinst och ett mindre arvode när det går med förlust . Därför bedöms kostnaden överstiga nyttan för de små
2
företagen. Och eftersom en övervägande del av övriga EU-länder avskaffat
revisionsplikten blir följden att de här företagen får konkurrensfördel. Ett avskaffande skulle alltså ge ytterligare förutsättningar för att bli konkurrenskraftiga (SOU 2008:32, s.129-135).
1.2 Problemdiskussion
Hos alla företag uppstår förr eller senare ett behov av att investera och finansiera i nya produktionsresurser. Ett sådant investeringsbehov kräver medel d.v.s. kapital och därmed uppstår ett kapitalbehov i företaget. Detta kapitalbehov kan finansieras på olika sätt. Två vanliga sätt är med hjälp av uppkomna vinster (självfinansiering) och lån genom en bank. Som följd av kapitalbehovet uppstår i regel ett kreditbehov i företaget (Broome et al 1998, s.13).
Innan krediter beviljas gör banken en kreditriskbedömning där huvudfrågan är om kredittagaren kan återbetala krediten till fulla beloppet och i rätt tid (Sigbladh & Wilow 2008, s.34). Bankens syfte att bedöma risken görs utifrån två aspekter: dels kredittagarens återbetalningsförmåga och dels de säkerheter som ställs till kreditgivarens förfogande. Utifrån bedömningen som banken gör riskklassificeras kredittagaren d.v.s. företaget. I denna riskklassificering används kvalitativa och kvantitativa faktorer. De kvalitativa faktorerna kan vara till exempel ledningens kvalitet och företagets konkurrenskraft. De kvantitativa faktorerna utgår ifrån redovisningsinformation såsom resultat- och
balansräkning (riksbanken.se).
Bedömningen baseras huvudsakligen på redovisningsinformation och då på siffror som är vid beslutspunkten flera månader upp till mer än ett år gamla (Svedin 1992). En studie genomförd av Svensson från år 2000 framgår att redovisningsinformation ska vara trovärdig, relevant och jämförbar. Relevant redovisningsinformation minskar osäkerheten och underlättar beslutsfattarens värderingar och val mellan olika handlingsalternativ. Trovärdig redovisningsinformation innebär att informationen ska säga hela sanningen och inget annat. Informationen ska förmedla en rättvisande och sann bild av företaget. Att redovisningsinformation ska vara jämförbar innebär att informationen likformig för trender både inom företaget över tiden och mellan olika företag främst inom samma bransch (Svensson 2000). Denna redovisningsinformation anses mer trovärdig och tillförlitlig om den har granskats av en kvalificerad revisor (SOU 2008:32, s.253). När små företag, speciellt små aktiebolag som påverkas av avskaffandet av
revisionsplikten, ska söka lån i en bank krävs det vanligtvis att de ska lämna en säkerhet för lånet i form till exempel fastighetsinteckning. Dessa krav för säkerhet kan komma att skärpas för bolag som inte har reviderad redovisningsinformation och villkoren för lånen kan komma att försämras (SOU 2008:32).
Dagens finanskris har lett till att banker nu kräver större säkerhet på de lån som småföretagarna har. Det har också blivit betydligt svårare att få nya lån och i många
3
banker är det tvärstopp (privataaffarer.se). Bankerna har även skärpt lånekraven på småföretagen vilket har bidragit till att få krediter beviljade blivit betydligt svårare (va.se).
I dagsläget är det även möjligt för bankerna att inhämta årsredovisningar och icke offentliga redovisningsinformation, kostnadsfritt, inför kreditbeslut från
Upplysningscentralen (Svensson 2000). Om regeringens förslag går igenom kommer banker alltså inte kunna inhämta uppgifter eftersom förslaget innebär att endast knappt fyra procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt d.v.s. 96 procent omfattas av den frivilliga revisionen.
Detta har fått oss att själva vilja undersöka vilken betydelse reviderad
redovisningsinformation har vid en kreditbedömning och hur ett eventuellt avskaffande kan påverka bankernas kreditbedömning av småföretag.
1.3 Problemformulering
Frågor som vi vill titta närmare på är:– Vilken betydelse har reviderad redovisningsinformation vid kreditbedömningen? – Hur kommer avskaffandet av revisionsplikten att påverka bankernas bedömning?
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker , undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få en uppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernas
kreditbedömning.
1.5 Avgränsningar
I denna studie har författarna valt att inrikta sig på bankerna Nordea, SEB, Handelsbanken i Sverige eftersom de står för den största delen av utlåning till allmänheten i Sverige.
Den empiriska delen kommer att fokusera på användningen av redovisningsinformation vid en kreditbedömningsprocess. Eftersom redovisningsinformation inte utgör en banks enda beslutsunderlag kan detta leda till en begränsad bild av kreditgivningsprocessen. Det är även viktigt att nämna att författarna med småföretag syftar på redan etablerade företag och inte nya.
4
Redovisningsinformation: Ett företags redovisade räkenskaper i form av balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och nyckeltal kan sammanfattas under begreppet redovisningsinformation. Idag är alla aktiebolag bokföringspliktiga vilket innebär att de ska avge en årsredovisning som ska bestå av resultaträkning, balansräkning och en förvaltningsberättelse. Årsredovisning ska sedan granskas av en revisor.
Små företag: Författarna väljer att använda den definition av små företag som berörs av förslaget om avskaffad revisionsplikt. Företagets balansomslutningen får inte understiga 41,5 miljoner kronor, nettomsättningen får inte understiga 83 miljoner kr och företaget får max ha 50 anställda (SOU 2008:32, s.116).
5
2. Metod
2.1 Ämnesval
Det var efter en artikel i Privataaffarer.se från 2008-08-21 som handlade om
avskaffandet av revisionsplikten som författarna fick upp ögonen för ämnet eftersom båda studerar ekonomi med inriktning redovisning och revision. Båda författarna har även sen tidigare ett intresse för bankbranschen och med tanke på finanskrisen som slog till för ett par år sedan tyckte författarna att det kunde bli intressant att titta närmare på hur banker använder sig av reviderad redovisningsinformation och vad avskaffandet av revisionsplikten kan ge för effekter.
Hermeneutisk synsätt
I denna uppsats kommer författarnas grundläggande kunskapssyn att vara det
hermeneutiska synsättet. Utgångspunkten i det hermeneutiska synsättet är att personen försöker tolka och förstå innehållet i en text. Verkligheten beskrivs inte av någon given fakta utan istället görs tolkningar (Bryman & Bell 2005, s.442). Betydelsen av
redovisningsformation i en kreditbedömningsprocess är en tolkningsfråga och det hermeneutiska synsättet ger författarna möjlighet att tolka de svar som respondenterna ger under en intervju. Den information som erhålls kommer att subjektivt tolkas och försöka förklaras från författarnas sida vilket gör valet av det hermeneutiska synsättet lämpligt.
2.2 Forskningsansats
Forskningsansats innebär att man tar ställning till förhållandet mellan empiri och teori. Generellt sett brukar man skilja mellan deduktiv ansats och induktiv ansats (Artsberg 2003, s.31).
Deduktiv ansats
Med deduktiv ansats tar man sin utgångspunkt i befintlig teori med syftet att testa denna. Slutsatsen kan sedan testas i verkligheten, vilket innebär att slutsatsen inte behöver stämma överens med verkligheten. Det är den befintliga teorin som ska bestämma vilken information det är som ska samlas in och hur man ska tolka informationen (Eriksson & Wiedersheim-Paul 1991, s. 230).
6
I en induktiv ansats tar man sin utgångspunkt i empirin och syftet är att bygga upp en ny teori det vill säga ny kunskap. I den induktiva ansatsen finns alltså till skillnad från den deduktiva ett empiriskt intresse istället för ett teoretiskt intresse. Dock är det viktigt att minnas att induktiv slutsats bygger på empiri och inte på någon teori som är accepterad (Artsberg 2003, s.31).
Val av ansats
Syftet med ett arbete kan uppfattas deskriptivt eller normativt. Om syftet är deskriptiv så beskrivs hur något är och om den är normativ så beskrivs hur något bör vara (Artsberg 2003, s.31). Denna uppsats är mer åt det deskriptiva eftersom författarna vill beskriva redovisningsinformationens användning i bankernas kreditbedömning.
Den induktiva ansatsen anser författarna passar väl till detta arbete eftersom inte mycket teori kring redovisningsinformation och bankers kreditbedömning inte kunde hittas. Detta leder till att författarna måste lägga tyngdpunkten på empirin som kommer vara
utgångspunkten i analysen.
Därför faller det naturligt att uppsatsens ansats kommer vara induktiv/deskriptiv. De teorier som finns med i den teoretiska referensramen ska fungera just som referensram eftersom de olika teorierna ställs mot empirin.
2.3 Forskningsmetod
En metod kan vara ett redskap, ett sätt att lösa problem och komma fram till ny kunskap. Allt som kan bidra till att uppnå dessa mål är en metod. Generellt sett brukar man skilja mellan två olika forskningsmetoder. Utgångspunkten görs från den information man undersöker d.v.s. om det gäller hårddata eller mjukdata och då pratar man om kvalitativa och kvantitativa metoder (Holme & Solvang 1997, s.13-14).
Kvalitativ metod
Kvalitativa metoder innebär en ringa grad av formalisering. Metoden har primärt ett förstående syfte. Det centrala är att genom olika sätt samla in information för att få en djupare förståelse av en företeelse som ska studeras och kunna beskriva helheten av det sammanhang som företeelsen ryms inom (Holme & Solvang 1997, s.14).
Kvantitativ metod
Kvantitativa metoder är mer formaliserade och strukturerade observationer som till exempel enkäter. Metoden är i större utsträckning präglad av kontroll från forskarnas sida. Kvantitativ metod bör användas om man är ute efter bredd och inte djup i studien, göra jämförelser eller göra undersökningar för att få svar på hur starkt ett visst samband är (Holme & Solvang 1997, s.14).
7
Val av metod
Författarnas val av metod har resulterat i kvalitativ metod bra eftersom en djupare
förståelse genom intervjuer fås, som ger möjlighet till att ställa följdfrågor. Utifrån syftet med detta arbete passar den bäst eftersom en analys ska göras av ett fåtal banker.
En annan fördel med metoden som gör att den passar arbetet är uppläggningen av undersökningen. Kvalitativa studier präglas av flexibilitet medan kvantitativa av strukturering. I kvalitativa undersökningar kan uppläggningen ändras under själva genomförandet av undersökningen av olika skäl.
2.4 Datainsamling
I detta avsnitt beskrivs den metod som används för insamling av data. Data som samlats in kan delas in i primärdata och sekundärdata. Primärdata är data som forskaren själv har samlat in under arbetets gång medan sekundärdata är redan insamlad data av andra forskare eller personer (Lundahl & Skärvad 1999, s.52) .
Primär data
Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer som gjordes personligen på respektive bankkontor. För att få tillgång till så relevant information som möjligt sökte författarna upp personer som jobbade med kreditbedömningsprocess på respektive bank och kontor. För att få möjlighet till intervju besökte författarna personligen kontoren istället för att skicka mail eller ringa de via telefon. Detta eftersom författarna för det första skulle få ett snabbt svar istället för att vänta och riskera att inte få något svar alls vilket kan bli fallet om man mailar.
I samband med förfrågan gällande en intervju förklarades syftet med uppsatsen och frågorna för intervjun till respondenten skickades i förväg så att denne skulle ha en möjlighet att förbereda sig så att kvalitén i intervjun skulle kunna öka och författarna frågade även om det var okej om intervjuerna kunde spelades in.
Intervjuerna beräknades ta ungefär 20 min och de skedde under semistrukturerad form vilket innebär att intervjuledaren inte strikt följer en lista med frågor utan utgår från en frågemall och istället diskuterar frågor med respondenten (Bryman & Bell 2005, s.363). Efter intervjun tackade författarna självklart för att de ställde upp och frågade till sist om de ville se det färdiga arbetet.
8
För att finna relevant information och tidigare publicerat material inom detta område har författarna sökt bland publicerad litteratur, avhandlingar, utredningar och vetenskapliga artiklar. I första hand har högskolans bibliotekskatalog men även bibliotekskatalogen vid Eskilstuna använts för att hitta relevant litteratur. Även databaser tillgängliga via
högskolebibliotek inom området företagsekonomi. Sökord som användes främst var kreditbedömning, kreditbedömningsprocess, kreditgivning, kredit och
redovisningsformation, financial information, auditing. Av sökorden som användes gjordes olika kombinationer av dessa både på svenska och engelska. Författarna lyckades hitta en vetenskaplig artikel som ansågs passa in i arbetet skriven av Berry och Robertson (2006).
Andra metoder för att finna material har varit internetsidan google.se som gav olika resultat på de sökord som nämndes ovan. Bland annat kunde utredningar som
”Avskaffande av revisionsplikten för små företag” (SOU 2008:32) och ”Revisionsplikten i små aktiebolag” av Claes Norberg och Per Thorell hittas.
Som nämnt ovan i uppsatsen är tillgången till publicerade böcker och artiklar begränsade inom det valda ämnet vilket har bidragit till en mer allmän karaktär vad gäller den teoretiska referensramen. Revisionsplikten har varit diskuterad länge då det finns utredningar beskrivna ovan men dock finns ingen, av det författarna kunde hitta efter en del sökande, djupare forskning hur detta är kopplad till bankernas kreditbedömning.
2.5 Empiri
Urval av respondenter
I början av detta arbete tänkte författarna att intervjuer skulle göras med Sveriges fyra största banker nämligen Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank. Författarna ville undersöka vilken betydelse redovisningsinformation har vid kreditgivning samt fråga bankerna vad de deras åsikt är beträffande slopandet av revisionsplikten. Anledningen till att dessa fyra banker valdes var för att majoriteten av utgivna krediter till allmänheten står just dessa banker för. Vi vände oss till bankkontoren i Eskilstuna för alla banker förutom Swedbank eftersom de inte har ett renodlat Swedbank-kontor i Eskilstuna. Därför ringde författarna Swedbanks kontor i Kista i Stockholm och fick som svar att det var många som efterfrågade intervjuer men att de skulle återkomma. Bankkontoren i Eskilstuna klev författarna personligen in på och frågade om det fanns tillgängliga tider. Handelsbanken svarade först av alla vilket var i slutet av mars och nästa besked kom inte förrän några veckor senare från SEB. Detta ledde till en viss tidsbrist eftersom författarna hoppades på att alla banker i Eskilstuna skulle höra av sig snabbare än vad som blev utfallet. Nordea ringde även författarna till när de inte hade hört av sig innan mitten av maj månad. De svarade att ärendet skulle skickas vidare och besked skulle komma inom kort. Detta besked från dem kom inte förrän i början av juni vilket tvingade oss till att skjuta upp arbetet till september.
9
Swedbank i Stockholm hörde inte ens av sig även när ett mail skickades till deras centrala kundtjänst. Därför gjordes ett försök att få en intervju med Rekarne Sparbank som
erbjuder Swedbank produkter och tjänster till viss del. Även de hörde inte av sig varken via telefon eller mail. Författarna hade kontakt med företagsansvarige på Rekarne som gärna ville försöka svara på frågorna via mail men inget svar erhölls efteråt. Allt detta resulterade i att intervjuer med bara tre av bankerna kunde göras eftersom tid inte fanns längre för datainsamling. På samtliga kontor ville författarna alltid prata med personer med rätt erfarenhet av kreditgivning vilket blev fallet.
Genomförandet av intervjuer
Alla tre intervjuer genomfördes i ett rum som var avskilt där de närvarande endast var författarna och respondenten. Den semistrukturerade intervjun gjorde så att vi kunde följa en intervjuguide med frågor ,som finns som bilaga i arbetet, och sedan ställa följdfrågor om det behövdes. Till samtliga banker ställdes frågorna i samma ordning men ibland hände det att respondenten svarade på en annan fråga genom att själv gå in på den utan vi nämnde något. Detta gjorde att vi inte upprepade frågan senare.
Under intervjun ville författarna inte påverka respondentens svar på så sätt att inga ledande frågor ställdes eller kommentarer gavs så att svaren inte skulle ändra bana. Intervjuerna tog i snitt 20 minuter och spelades in då författarna annars inte skulle få med all information senare till analysen.
Intervjuguiden inleddes med frågor som skulle ge oss information om hur respektive banks kreditbedömningsprocess generellt går till och vilken redovisningsinformation de tittar på. Författarna ville även få en uppfattning om vad det är för information förutom redovisningsinformation som till exempel affärside, bankerna tittade på.
Sedan ställde författarna frågor kring de kvalitativa egenskaperna hos
redovisningsinformation för att sedan koppla ihop det med IASB:s ram för användbara kvalitativa egenskaper hos redovisningsinformation. Författarna anser att frågor kring de kvalitativa egenskaperna ger en mer ingående bild av varför och på vilket sätt bankerna tycker att redovisningsinformation är viktigt som underlag.
Slutligen ställde författarna frågor om slopandet av revisionsplikten och på vilket sätt den är viktig att bibehålla ur bankernas perspektiv. Författarna ville främst få svar hur banker kommer att resonera framöver när revisionsplikten försvinner.
Bearbetning av intervjumaterialet
Respondenternas svar och kommentarer spelades in och skrevs därefter ner i ett nytt Word-dokument för att sedan skriva ned information i empirikapitlet. I empirin så försökte författarna att låta bli att tolka allt för mycket då en del tolkning eller omformuleringar har gjorts för att göra empirin lite läsvänligare. I analysen därefter kopplades empirin till de teorier som presenterats i den teoretiska referensramen.
10
2.6 Metodproblem
När man använder kvalitativ metod som tillvägagångssätt finns svagheter i valet av metoden. Ett problem med personliga intervjuer är att försöka hålla dessa så objektiva som möjligt speciellt för respondenten eftersom denne inte ska vara partisk och
marknadsföra sig och sin arbetsgivare (Denscombe 2000, s.54). De svar vi har fått från respondenterna har vi försökt att återge på ett sätt så att inte allt för mycket information förloras. Risken finns alltid att respondenten missuppfattat våra frågor eller att svaren har feltolkats av oss vilket skulle bidra till att reliabiliteten försämras. För att öka
reliabiliteten så har vi intervjuat personer som har en befattning med kreditgivande att göra. Vad gäller pålitlighet så har intervjuerna spelats in.
Reliabilitet
Hur pålitlig information som samlats in är kan beskrivas som reliabilitet (Andersen 1998, s.85). Reliabilitet säger hur tillförlitlig och stabilt resultat från en undersökning är vilket innebär att om undersökningen har en hög reliabilitet ska samma resultat uppnås i en undersökning vid ett annat tillfälle (Wiedersheim & Eriksson 2006, s.43).
För att uppnå högre trovärdighet har författarna valt ut personer som är delaktiga i kreditgivning till företag. Eftersom personerna är kunniga inom det området vår uppsats behandlar anser författarna att undersökningen kan betraktas som trovärdig. Ett annat argument till att reliabiliteten bibehållits är att intervjuguiden skickades till
respondenterna i förväg innan intervjun skulle äga rum och för att ge dessa tid, så att så tydliga och relevanta svar kunde fås.
Validitet
Validitet avser att det som mäts är relevant i sammanhanget. Empirin och det teoretiska i undersökningen ska vara giltig och relevant. För att öka validiteten är det viktigt att mätningen sker inom det området som problemformuleringen anger (Holme & Solvang 1997, s.94-98) .
Författarna valde att göra personliga intervjuer och skaffa kunskap genom böcker och artiklar innan frågorna till intervjuguiden gjordes, allt detta för att stärka validiteten. Frågor utformades på så sätt att de enbart skulle vara relevanta så att forskningsområdet skulle täckas. Eftersom personerna på respektive bank hade en delaktighet förutsatte vi att de hade tillräcklig kunskap för att kunna besvara våra frågor.
Vad författarna kan se som svaghet vad gäller intervju med en bank är att de anställda måste följa banksekretessen vilket kan bidra till att fullständig information inte kan fås. Detta är ännu en anledning till varför den teoretiska referensramen får en allmän karaktär.
11
2.7 Källkritik
Vid granskning och kritik av källor så är det enligt Johansson Lindfors (1993, s.88) viktigt att ta hänsyn till ursprunget, aktualiteten och den empiriska grunden. All litteratur som har använts i detta arbete har hittats via Högskolebiblioteket i
Eskilstuna och författarna tycker att därmed kan dessa anses vara trovärdiga och hålla en hög kvalitet. Dock skulle det kunna riktas kritik mot att en del av litteratur som används är från tidig 90-tal vilket kan uppfattas som att informationen är för gammal men eftersom ny relevant litteratur har varit svårare att hitta så anses ändå gammal litteratur vara trovärdig men även relevant. Det viktigaste är ändå att litteraturen är relevant oavsett vilket år den är utgiven.
Samtidigt som en del gammal litteratur har använts har även nya utredningar och studier som exempelvis SOU (2008) och Thorell & Norberg (2005) använts.
De internetsidor som har använts var främst för sökning av artiklar som exempelvis Jill Collis (2003), Eggington (1982) och även artiklar från va.se och privataffarer.se. När det gäller internetsidor så är det viktigt att titta på vem som har publicerat artikeln och varför. Författarna anser att de artiklar som använts är trovärdiga och relevanta av anledningen att artiklarna och studierna gjorts i seriösa syften av välkända branschtidningar.
12
3. Teoretisk referensram
3.1 Vad innebär revision?
En revision är en oberoende granskning av ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning som resulterar i rapporter i form av uttalanden. Genom granskningen skaffar sig revisorn tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna dra slutsatser för sin rapportering. Det gör revisorn med en professionellt ifrågasättande attityd och skaffar sig en egen uppfattning om de förhållanden som redovisas i årsredovisningen och
bokföringen (farsrs.se).
3.1.1 Revisionens syfte
Revisionens syfte är att revisorn ska en lämna revisionsberättelse. I den uttalar sig revisorn om årsredovisningen och bokföringen samt om styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Tillsammans med årsredovisningen är revisionsberättelsen beslutsunderlag för ett företags intressenter som kan vara exempelvis kreditgivare, ägare, leverantörer och staten (FAR, Revisionen; en praktisk beskrivning 2006, s.11-14).
Banker och andra kreditgivare måste kunna bedöma om ett företag kan betala tillbaka sina lån. Är upplysningarna om ett företag är korrekta inger det en säkerhet för den som lånar ut pengar. Den säkerheten blir större när företagets finansiella information granskats av en opartisk och självständig revisor (SOU 2008:32, s.251-252).
3.2 Redovisningsinformationens användare
Ägare och kapitalplacerare
I enmansföretag har ägaren oftast full koll över verksamheten. Men i större företag sitter ägarna oftast inte med i företagsledningen. Då de inte har egen insyn i företag måste de lita på på den information som styrelsen och verkställande direktören förser de med. Då blir det ännu viktigare att uppgifterna korrekta och rättvisande. Gamla och nya ägare fattar beslut om sitt ägande utifrån den bild av företaget de får av just styrelsen och verkställande direktören. Revisorns bedömning av den bilden kan vara avgörande för besluten (FAR, Revisionen; en praktisk beskrivning 2006, s.13).
Kapitalplacerarna behöver information som kan läggas till grund för beslut om att köpa, behålla eller sälja aktier och andra andelar i företaget. De behöver också sådan
information för att bedöma företagets förmåga att i framtiden lämna utdelning på kapitalet (SOU 2008:32, s.252).
13
Leverantörer och kunder
Om leverantörer ger krediter har de liksom kreditgivare ett intresse av att bedöma om företaget kan fullfölja sina betalningsförpliktelser. Kunder har på motsvarande sätt om de betalar i förskott ett intresse av att företaget kan infria sina förpliktelser d.v.s. att leverans sker (Dag Smith 2006, s.21). Uppgifterna kan anses vara mer tillförlitliga om de har granskats av en kvalificerad revisor (SOU 2008:32, s.254).
Både leverantörer och kunder kan även ha ett mer långsiktigt intresse av företags ekonomi om de har till exempel investerat i företaget (Smith 2006, s.21).
Skatteverket
För att kunna fastställa beskattningsunderlag behöver skatteverket
redovisningsinformation om företag. Vid taxeringen fastställs intäkter och kostnader på basis av innehållet i redovisningen, i den mån inte särskilda skatteregler kräver något annat. Denna information kan anses vara mer tillförlitlig om den har granskats av en kvalificerad revisor (SOU 2008:32, s.256-257).
Kreditgivare
Kreditgivare behöver uppgifter för att kunna bedöma om företaget har förmåga att betala avtalade räntor och amorteringar (SOU 2008:32, s.253). Kreditgivarnas intresse av redovisningsinformation har att göra med kreditrisken d.v.s. risken att företaget inte fullföljer sina betalningsförpliktelser (Smith 2006, s.20). Även här anses informationen vara mer tillförlitlig om den granskats av en kvalificerad revisor (SOU 2008:32, s.254). Mer om kreditgivarnas användning av redovisningsinformation kommer längre fram i arbetet.
Redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper
De egenskaper som gör informationen i finansiella rapporter, såsom årsredovisningar, användbara för användarna kallas enligt IASB för kvalitativa egenskaper. De fyra viktigaste egenskaperna är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet (Redovisningsrådet 1995).
Begriplighet
Rapporter som lämnas till användarna ska vara lättbegripliga vilket förutsätter att användarna har en rimlig kunskap om ekonomi och redovisning samt att informationen studeras med noggrannhet. Information som är relevant som beslutsunderlag får inte utelämnas enbart av anledningen att det kan vara svår för vissa att förstå.
14
Relevans
Relevant information är relevant om den påverkar användarnas beslut genom att underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser eller genom att korrigera eller bekräfta tidigare bedömningar.
Information om finansiell ställning och tidigare resultat ligger ofta till grund för bedömningar av framtida finansiell ställning och resultat och av annat som är av direkt intresse för användarna till exempel företagets förmåga att fullfölja sina förpliktelser.
Väsentlighet
Informationens relevans påverkas av dess karaktär och av dess väsentlighet. I vissa fall är informationens karaktär avgörande för dess relevans. Upplysning om exempelvis ett företags affärsområde kan påverka bedömningen av ett företags risker och möjligheter även om resultatet för den aktuella perioden oväsentligt.
Information är väsentligt om en felaktighet eller utelämnande kan påverka de beslut som användaren fattar på basis av informationen i rapporterna.
Tillförlitlighet
Om information inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är vinklad kan den betraktas som tillförlitlig. Användarna måste kunna förlita sig på att informationen är korrekt och utvisar vad som görs gällande.
Korrekt bild
För att vara tillförlitlig måste information på ett korrekt sätt återge transaktioner och andra händelser på det sätt som görs gällande. Därför måste en balansräkning på ett korrekt sätt återge de transaktioner som har lett till de tillgångar, skulder och eget kapital som på balansdagen uppfyller kriterierna för att tas med i denna.
Neutralitet
Informationen i de finansiella rapporterna får inte vara vinklad. Om de genom urvalet eller presentationen av informationen påverkar beslut och bedömningar i syfte att uppnå förutbestämt resultat kan de inte anses vara neutrala.
Fullständighet
För att vara tillförlitlig ska informationen i rapporterna vara fullständig inom ramen för vad som kan anses vara väsentligt i förhållande till kostnaderna för att ta fram
15
informationen. Information som är utelämnad kan bidra till att den blir oriktig eller vilseledande och kan då varken anses vara tillförlitlig eller relevant.
Jämförbarhet
Användarna måste få en möjlighet att bilda en uppfattning om trender i företagets resultat och ställning genom att över en längre period jämföra de finansiella rapporter som
företaget lämnar. Användarna måste också ges en möjlighet att jämföra olika företags finansiella rapporter med hänsyn till den finansiella ställningen och resultatet och förändringar i finansiella ställningen.
Kravet på jämförbarhet innebär bland annat att användarna ska informeras om de
redovisningsprinciper som använts när då rapporterna upprättats, om eventuella ändringar av sådana principer och vad effekterna skulle kunna bli av ändringarna.
Det är även viktigt att rapporterna innehåller jämförelseuppgifter avseende tidigare perioder så att användarna kan jämföra ett företags finansiella ställning, resultat och förändringar i den finansiella ställningen över tiden (Redovisningsrådet 1995, s.11-15).
3.3 Kreditmarknaden
I den moderna ekonomin spelar krediten en betydelsefull roll. Företag behöver krediter i olika former för investeringar, produktion och konsumtion. Dessa krediter erhålls på den så kallade kreditmarknaden där pengar lånas och lånas ut. Huvudfunktionen för
kreditmarknaden är med andra ord att slussa kapital från kreditgivare till kredittagare (Lennander 2006, s.11).
Kreditgivare
Kreditgivare i samhället kan delas in i olika grupper: banker, kapitalplacerande institut, kreditmarknadsföretag och samtliga lånefonder.
Banker kan efter företagsformen delas in i tre grupper: affärsbanker, sparbanker och medlemsbanker. Då det under senare år skett stora strukturförändringar i banksektorn är alla större banker numera affärsbanker även kallade bankaktiebanker ( Lennander 2006, s.12).
Banker skaffar sig medel för utlåning främst genom inlåning från hushåll, företag, kommuner, landsting, genom egna ränte- och provisionsinkomster, vinster på finansiella transaktioner samt genom att emittera så kallade bankcertifikat (Lennander 2006, s.12).
16
Reverslån: Den vanligaste kreditformen som innebär att kredittagaren undertecknar ett skuldebrev och blir beviljad ett lån på en viss summa mot att han betalar en ränta som växlar och som löper med eller utan amortering (Lennander 2006, s.19).
Kontokredit: Innebär att kredittagaren får rätt att utnyttja en beviljad kredit i etapper allt efter behov. Del betalas en särskild kreditavgift på hela beloppet, del en ränta på den del av krediten som utnyttjads ( Lennander 2006, s.19).
Checkkredit: Innebär att innehavaren normalt inte får skriva ut checkar på större belopp än han har innestående på kontot. Innehavaren kan dock avtala med banken om att han får skriva ut checkar intill ett visst belopp (kreditlimit), som kan ligga över vad han har på kontot. En fast eller rörlig ränta betalas på det belopp som utnyttjas och företaget slipper ifrån att betala ränta, mer än för utnyttjat belopp ( Lennander 2006, s.19-20).
3.3.1 Kreditbedömningsprocessen
Innan en kreditöverenskommelse sker så är kreditbedömning det första steget.
Kreditgivaren gör bedömning av företagets fakta kallas för propå, för att kunna göra en bedömning om företaget som vill låna kan fullfölja sina förpliktelser eller inte (Broome et al 1998, s.50).
I en bok av Broome et al (1998) presenterar författarna en modell för hur en
bedömningsprocess kan gå till. Modellen utgår från företagets och kreditgivarens olika inledande förhandlingspositioner. Företaget lämnar information om sin verksamhet där de exempelvis visar planer om framtida investeringar som ger grund till ett behov av kapital vilket då kommer leda till ett behov av kredit. Företaget lämnar även information om marknaden den ska konkurrera i, finansiell information, om företagsledningen och vilka säkerheter som finns i företaget. Som nämnt ovan kallas företagets fakta för propå. Kreditgivaren gör en analys av de delar som propån innehåller och en förhandling inleds vilken sedan resulterar i en överenskommelse om kredit ska beviljas eller inte (Broome et al 1998, s.52 f).
Ur kreditgivarens perspektiv delas kreditbedömningen i fyra olika moment. Dessa moment är företagsanalys, analys av övriga bedömningsfaktorer (kreditrisk, företagets status, kreditens lönsamhet), analys av finansieringsmöjligheter och analys av
säkerhetskrav (Broome et al 1998, s.51).
Företagsanalys
Syftet med en kreditbedömning är att bedöma ett företags återbetalningsförmåga och för det krävs att bedömaren kan utvärdera företagets ekonomiska situation med hjälp redovisningsinformation. Men det krävs även att bedömaren kan analysera företags affärside, produkter och tjänster och företagsledningen för att få en omfattande bild av företag som senare leder till ett kreditbeslut (Svedin 1992).
17
En företagsanalys kan delas upp i affärside, resursanalys, omvärldsanalys och ekonomisk analys (Svedin 1992). Eftersom studien handlar om användningen av
redovisningsinformation så väljer författarna att beskriva den ekonomiska analysen utförligare längre fram.
När det gäller affärsiden så tittar kreditbedömaren vad erbjudandet är, vad det är med detta affärside som gör den unik eller överlägsen jämfört med vad som finns på marknaden. Resursanalysen omfattar företagets produkter och tjänster och en
kreditbedömare ställer frågor om huruvida företaget är beroende av en enda produkt, om var produkterna befinner sig i livscykeln eller om företaget har nya produkter på gång (Stenberg & Sigbladh 2003, s.153-159). Även företagsledningen och ägare är av intresse för en bedömare då en närmare titt görs på personliga egenskaper och erfarenhet (Svedin 1992).
Omvärldsanalysen syftar till analysera marknaden företag ska vara verksamt i och företagets kunder där bedömaren kan ställa frågor gällande till exempel storleken på marknaden eller vilka typer av kunder företag kommer ha eller har (Svedin 1992).
Redovisningsinformation i kreditbedömningsprocessen
Redovisningsformation är viktig vad gäller bedömning av företagets
återbetalningsförmåga. Tillgång till aktuell, relevant och korrekt information är en förutsättning vid kreditbedömningen. Relevant information minskar osäkerhet och underlättar kreditbedömarens värderingar och val mellan olika handlingsalternativ (Svensson 2000).
Flera vetenskapliga undersökningar visar att redovisning är en viktig faktor för bankerna vid beslut om lån (Thorell & Norberg 2005, s.28). 2003 undersökte Jill Collis fördelarna med revisionsplikt och kom fram till att revision ökade trovärdigheten gentemot banker (Jill Collis 2003). Även Berry och Robertson (2006) skriver i en artikel att
årsredovisningar fortfarande är en viktig underlag i bankernas kreditbedömning även om andra faktorer har fått en viktigare roll vid bedömningen som exempelvis den personliga relationen med låntagaren.
Kreditbedömaren tittar på historisk information, vilket redovisningsformation är, både för att kunna bedöma företagets nuvarande situation och framtida möjligheter (Smith 2006, s.20). Detta kan då göras med hjälp av nyckeltal som finns i årsredovisningen (Stenberg & Sigbladh 2003, s.133-135). Nyckeltalen hjälper till att ge en direkt bild av den
ekonomiska situationen i företaget men även till att kunna jämföra över en tid för att få en uppfattning över stabiliteten i företaget (Svedin 1992). Exempel på nyckeltal som
används är soliditet, likviditet, räntetäckningsgrad och lönsamhet. Soliditet visar hur stor del av företagets tillgångar som ledningen eller ägare önskat och kunnat finansiera med egna medel. Soliditeten är ett mått på företagets förmåga att uthärda förluster. Likviditet är ett mått på företagets återbetalningsförmåga på kort sikt vilket vanligtvis är ett år. Eftersom likviditetsmåttet är statisk är det viktigt för bedömaren att beakta när på året den aktuella balansräkningen är upprättad (Stenberg & Sigbladh 2003, s.135-140).
18
Enligt en studie av D. A Eggington så kan redovisningsinformation vara till stöd för kreditgivare på följande sätt:
- Genom att fungera som en indikator över den finansiella situationen i företaget. Det är främst förmågan att stå emot finansiella påfrestningar, vilket kan analyseras utifrån nyckeltal och kassaflödesanalys.
- Som ett ramverk för att jämföra företags eller branschens utveckling mot varandra för att få en uppfattning om hur trovärdig den lämnade informationen är.
- Genom att ge kreditgivaren varningssignaler om ett företags utveckling inte kan kontrolleras av företag självt. Då kan jämförelser mellan den redovisningsinformation som användes vid kreditbeslutet och den aktuella redovisningsinformationen (Eggington D. A 1982)
Kreditrisk
Alla kreditavtal medför viss risk för att kredittagaren inte kan betala krediten helt eller delvis då denne inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter enligt det kreditavtal som parterna ingått. Eftersom det alltid finns en risk med att lämna kredit och bör varje kreditgivare beräkna sin kreditrisk och sina befarade kreditförluster (Sigbladh & Wilow 2008, s.14).
3.4 Avskaffandets konsekvenser ur bankers perspektiv
Banker kan har tre fördelar av en revision, nämligen att det är att årsredovisningen är bättre och mer tillförlitlig, bättre ordning i den löpande bokföringen och att det finns en revisor att tillgå vid behov. Därför är banker som övriga institutionella kreditgivare en intressent som inte bara är positiv till en revision som sådan utan också till en lagstadgad revision (Thorell & Norberg 2005, s.38).
När små aktiebolag vill ansöka om krediter i en bank ställs de vanligtvis inför krav på att de ska lämna fullgod säkerhet för lånet i form av inteckningar i bolagets egendom eller huvudaktieägarens borgen. Dessa krav på säkerhet kan komma att skärpas för bolag som saknar revisor och villkoren för lånen kan bli sämre jämfört med i dag, även om dett inte är säkert ännu (SOU 2008:32, s.253). Om banken kräver revision för att ge krediter kommer företagen få göra detta frivilligt. Den blir en kostnad för krediten hos företaget och följden av ett avtal mellan banken och företaget (Thorell & Norberg 2005, s.5).
19
4. Empiri
4.1 Nordea
Intervjun på Nordea genomfördes med kontorschefen i Eskilstuna.
Kreditbedömning
Kreditbedömningen börjar med en propå från kunden där man tittar på ledningen eller ägaren för att bygga upp ett förtroende och fortsätter sedan med en analys av affärsiden och marknaden. Sedan tar man in annat material som behövs i form av reviderat bokslut och har man kommit en del in på året så efterfrågas även delårssiffror. Vad gäller
säkerheter i bedömningsprocessen så är det en av de sista stegen och banken betonar att kassaflödet istället är mycket viktigare. Banken tar säkerheter om det skulle visa sig att kalkylerna inte stämmer och det man tar då är säkerheter i form av företagetsinteckningar eller pantbrev i fastighet. Ofta tar man en mindre borgen från ägarna också men det handlar i slutändan om att säkerställa att personen i fråga står kvar i bolaget och inte säljer av aktier utan bankens medvetande.
Innehåller propån tillfällig kredit, som till exempel checkkredit, vill banken även ha en likviditetsprognos som visar att företaget kan betala tillbaka när de säger att de kan. Banken lägger dock den stora tyngdpunkten av analysen på framtida kassaflödet och likviditeten.
För att få en klar bild vad gäller den ekonomiska ställningen i företaget inhämtas information från UC där företagets nyckeltal som visar branschens utveckling mot varandra, betalningsanmärkningar som offentliggörs och från årsredovisningen så att banken får en sammanställning av företags räkenskaper.
Redovisningsinformation
Redovisningsinformation är en stor del av underlaget vid en kreditbedömning. Man tittar på resultaträkningen för att se om det finns stora poster som förändrats och även i
balansräkningen tittar om stora poster har förändrats som till exempel lagerförändringar. Kassaflödet är dock det viktigaste om banken måste välja en del av
redovisningsinformation som de anser vara viktigast där man kan på ett tydligare sätt kan se utvecklingen på företaget.
Information inhämtas ofta från Upplysningscentralen för att få tillgång till företagets bokslut där årsredovisningen anses vara speciellt viktig för att kunna analysera återbetalningsförmåga.
20
Banken tycker att redovisningsinformation är viktig och har en hög relevans vad gäller kreditbeslut . Utan redovisningsinformation skulle ett kreditbeslut nästan inte kunna fattas. Vad gäller tillförlitligheten så litar banker på de reviderade siffrorna som kan inhämtas och den ekonomiska bilden som ges av företaget känns god under förutsättning att siffrorna då är granskade. Jämförbarheten i redovisningsinformation anses vara bra för att kunna göra en jämförelse både över tiden och mellan företag. Man tycker inte att det är några större problem att begripa sig på informationen.
Avskaffande av revisionsplikten
För banken som kreditgivare är det viktigt att någon utomstående tittar och granskar siffrorna och ger ett godkännande oavsett storleken på företaget. Man tror att situationen kommer att bli svårare framöver när revisionsplikten försvinner eftersom hur underlag ska bedömas kan ifrågasättas.
Man tror även att de flesta företag kommer frivilligt låta sina siffror att revideras och även banken kommer ställa krav på en extern granskning och det kan hända att företag kan komma att få betala ett annat pris för sina lån om man inte har reviderade siffror eftersom det innebär en större risk.
4.2 Handelsbanken
Intervjun med Handelsbanken gjordes med företagsmarknadschefen i Eskilstuna.
Kreditbedömning
Beroende på vilken stadium banken är i affärsprocessen med kunden ska vissa kriterier vara uppfyllda. Banken ska veta vad företagaren vill använda krediterna till. Sedan handlar om det om ett fysiskt möte mellan kund och bank där man ställer öppna frågor och försöker lära känna kunden och dess verksamhet så bra som möjligt. Efter mötet görs en bedömning av affärsiden, företaget, risker och säkerheter. Affärsiden är viktiga för banken eftersom banken gör en analys på vilken tillväxtmöjlighet som finns på
marknaden. Vilka risker som finns bedöms utifrån den finansiella motståndskraften d.v.s. soliditeten.
I tider utav finansiell oro så är det viktigt att banken har finansiella muskler för att kunna motstå en nedgång. Om den ekonomiska motorn, kassaflödet, försämras så är det viktigt ha en finansiell motståndskraft och därför tittar banken på förmågan att hantera vikande omsättning, försämrad motståndskraft och på risken för den finansiella motståndskraften (soliditeten). Eftersom soliditeten inte säger vilka intäkter och kostnader som
kredittagaren kan medföra analyseras det med hjälp av en kassaflödesanalys, eftersom banken lånar ut med syfte för att få en förräntning på bankens eget kapital.
21
Om banken är tillfredställd med de svar och information som inhämtats fattas ett beslut huruvida företaget ska beviljas krediter eller inte.
Redovisningsinformation
Banken använder uteslutande bokslut men använder även preliminära resultat – och balansrapporter så att man har information som ligger så nära beslutstillfället som möjligt. Rent generellt används också förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen men detta beror på ärendet.
På revisionspliktiga bolag hämtas boksluten via Upplysningscentralen där alla bokslut är reviderade idag. Banken läser alltid av ett kassaflöde från rörelsen där man tittar på bland annat resultat efter finansnetto, omsättningsutvecklingen, utvecklingen av nyckeltal som soliditet, räntabilitet på totalt kapitel och räntetäckningsgraden. Via Upplysningscentralen tittar även banken på om företaget har betalningsanmärkningar eller skatteskulder. Om det är frågan om en befintlig kund så finns det en intern historik som visar om kunden skött sina tidigare åtaganden gentemot banken.
Banken menar att det inte går att säga att årsbokslutet bara skulle vara den enda informationskällan men att den ändå är en väsentlig del av analysen som skapar ett underlag för nyckeltalen vilket lägger till grund för en rating d.v.s. kreditbedömning. Kreditbedömningen i sin tur lägger till grund för prissättningen där man frågar sig vilken kapitaltäckningskostnad det finns vid utlåningen.
Redovisningsinformationens relevans vid kreditbeslut är hög eftersom man alltid tittar på redovisningsinformation som underlag speciellt vid analys av återbetalningsförmågan och vilken lönsamhet kunden har. Att siffrorna har granskats av en revisor betyder väldigt mycket för tillförlitligheten eftersom det tyder på att en oberoende part har godkänt siffrorna. Jämförbarheten i redovisningsinformation används främst vid analys av
företagets utveckling men även vid analys av liknande företag i samma bransch eftersom redovisningsinformation kan se olika ut i olika branscher. Banken finner inga svårigheter att begripa sig på informationen.
Avskaffande av revisionsplikten
Revisionsplikten anser banken är viktig. Med revisionsberättelsen vet man att en godkänd eller auktoriserad revisor har tittat igenom redovisningsinformationen och kan
kvalitetssäkra att resultat – och balansräkning ger en rättvisande bild.
De flesta kunder idag har reviderade årsredovisningar och skulle de fundera på att ta bort revisionen tycker man inte att det är den första posten företaget ska spara på utan tvärtom eftersom reviderat material är en kvalitetssäkring.
22
Banken tror att det kommer att finnas en mer efterfrågebaserad efterfrågan på revision hos småföretagen. I framtiden där boksluten inte behöver vara reviderade så kommer det bli en vattendelare mellan reviderat material och icke-reviderat material vilket kommer att tvinga banken att förhålla sig till kvaliteten på det icke-reviderade materialet. Man tror att kunderna själva kommer att efterfråga att ha reviderat material så det kommer inte skapa någon konfliktyta mellan ägare och bank.
4.3 SEB
Intervjun med SEB genomfördes med företagsmarknadschefen.
Kreditbedömning
Bedömningen börjar med att företaget kommer upp med en propå. Banken tar in det material som anses behövas och det är först och främst historiska siffror som till exempel årsredovisningar samtidigt som framåtriktade analyser om budgetar och
kassaflödesanalyser görs. Framåtriktade analyser menar banken är som en resultaträkning historisk med skillnad att man bygger den framåt och ska kunna visa hur omsättning, resultat och balansräkning kan komma att se ut till företagets återbetalningstillfällen. Från Upplysningscentralen hämtar banken årsredovisningen för företaget där likviditet och nyckeltal kan analyseras men även information om företagets
betalningsanmärkningar.
Vid första mötet tittar även banken på personen bakom företaget och på affärsiden och gör en analys på denna. Sedan vill man även träffa ägaren eller företaget där de bedriver sin verksamhet för att bygga på förtroendet. Man känner efter om personen brinner för det de gör och har kompetens inom sitt område. Banken gör också en analys på företagets marknad och omvärlden även om denna analys inte har en speciellt stor påverkan på kreditbeslutet.
Banken lånar sällan ut pengar utan säkerhet d.v.s. blancokrediter. Efter att man tittat på återbetalningsförmågan ser man över vilka säkerheter som krävs för att få tillbaka en del av kapitalet som lånas ut.
För att bedöma företagets återbetalningsförmåga och riskerna gör banken en helhetsbedömning av ovanstående faktorer eftersom det inte går att peka ut enstaka faktorer även om redovisningsinformation alltid används som underlag.
23
Redovisningsinformation
Både historiska siffror och framåtriktade analyser används. De historiska siffrorna fås från resultat – och balansräkning i årsredovisningen via Upplysningscentralen och de framtåriktade görs främst med hjälp av kassaflödesanalyser. Från de historiska siffrorna kan man se hur företaget gått förut men generellt anses de framåtriktade analyserna vara viktigare ur bankens perspektiv eftersom man vill få en uppfattning om framtiden och hur kundens återbetalningsförmåga ser ut över tid.
För att bedöma kundens återbetalningsförmåga anses årsredovisningen vara grunden för den framåtriktade analysen men bara som relationstal till återbetalningsförmågan. Om ett företag till exempel vill ha krediter och visar att den historiska omsättningen är 10 miljoner kronor och som efter uppföljs med en framåtriktad analys där det står 20 miljoner istället och då blir den historiska siffran viktig i relation till den framåtriktade siffran.
Nyckeltal anses göra en liten påverkan vid kreditbeslut men ett nyckeltal som frekvent används är räntetäckningsgraden där man tittar på om företaget har råd att betala sina räntor.
Även SEB anser att redovisningsinformation är relevant och användbar vid kreditbeslut och säger samtidigt att ett positivt kreditbeslut inte kan fattas utan
redovisningsinformation. Därför menar man att tillförlitligheten är viktig men att man själv också gör en bedömning av siffrorna även om de är reviderade. Jämförbarheten är viktig för att hela tiden analysera trender och jämföra med historiska siffror. Man vill kunna se att företagets utveckling går åt rätt håll för att undvika kreditförluster. Som de övriga banker tycker inte heller SEB att information är svårbegriplig.
Avskaffande av revisionsplikten
Revisionsplikten anses vara mycket viktig för banken, speciellt på de historiska siffrorna. Dessa siffror kan idag hämtas från årsredovisningen via UC som alltid påskriven av en revisor vilket intygar att siffrorna är pålitliga och sanna.
Banken kommer att kräva en mer behovsanpassad revision. Om ett företag kommer in och vill ha krediter kommer man att be företaget att först få sina siffror granskade av en revisor och sedan återvända för att fullfölja ärendet.
Banken tror att det kommer ta längre tid innan man har allt material framme från företaget eftersom det i dagsläget går att ringa kundens revisor direkt men avskaffandet kan bidra till att företaget måste beställa material från gång till gång och relationen mellan företaget och revisorn kommer därför inte vara densamma. För banken själva kommer dock inte processen att förändras eftersom man redan har ett system som används.
24
5. Analys
5.1 Kreditbedömning
Enligt Broome (1998) så sker en kreditbedömning innan en kreditöverenskommelse. Kreditgivaren gör bedömning av företagets fakta kallas för propå, för att kunna göra en bedömning om företaget som vill låna kan fullfölja sina förpliktelser eller inte. Propån innehåller information om företagets verksamhet, finansiell information och företags ägare eller ledningen.
Detta stämmer överens med de banker som intervjuats. Samtliga banker börjar med en propå från kunden. Nordea nämner att man tittar först på ägaren eller ledningen för ett företag för att kunna bygga upp ett förtroende genom ett fysiskt möte. Handelsbanken vill till en början veta vad företagaren vill använda krediterna till. Sedan handlar om det om ett fysiskt möte mellan kund och bank där man ställer öppna frågor och försöker lära känna kunden och dess verksamhet så bra som möjligt. SEB börjar med att ta in det material som anses behövas och det är först och främst historiska siffror och vid första fysiska mötet tittar banken på personen bakom företaget. SEB menar också att det är en stor fördel om personen har kompetens inom sitt område. Även Jenny Svedin (1992) nämner att bedömaren analyserar företags affärside, produkter och tjänster och företagsledningen för att få en omfattande bild av företag som senare leder till ett kreditbeslut.
När det gäller affärsiden tittar kreditbedömaren på vad erbjudandet är, vad det är som affärsiden som gör den unik (Stenberg & Sigbladh 2003). Nordea forstätter efter det fysiska mötet bedömningen med en analys av affärsiden och marknaden
(omvärldsanalys). Även Handelsbanken och SEB fortsätter arbetet med en analys av affärsiden. Handelsbanken betonar att man anser affärsiden vara en viktig faktor eftersom banken gör en analys på vilken tillväxtmöjlighet som finns på marknaden. SEB gör samtidigt en analys på företagets marknad och omvärlden även om denna analys inte har en speciellt stor påverkan på kreditbeslutet. Jenny Svedin (1992) menar att det
bedömaren måste analysera företags affärside, produkter och tjänster och
företagsledningen för att få en omfattande bild av företag som senare leder till ett kreditbeslut. Detta stämmer överens med vad alla banker har sagt även om SEB betonar det mest av alla.
25
5.2 Redovisningsinformation
Svensson (2000) säger att redovisningsformation är viktig vad gäller bedömning av företagets återbetalningsförmåga. Samtliga banker som intervjuats bekräftar att redovisningsinformation är viktigt som underlag för att bedöma om företaget kan återbetala eller inte. Samtidigt betonar alla banker att analys av ägaren eller ledningen och affärsiden är oftast minst lika viktigt som redovisningsinformation. För bedömning av återbetalningsförmåga använder alla banker årsredovisningen som underlag. Den del av årsredovisningen som lyfts fram som viktigast av samtliga banker är
kassaflödesanalysen. Detta stämmer även överens med det Stenberg & Sigbladh (2003) säger bland annat att kreditbedömaren tittar på historisk information både för att kunna bedöma företagets nuvarande situation och framtida möjligheter. Detta kan då göras med hjälp av kassaflödesanalyser och nyckeltal som finns i årsredovisningen. SEB säger dock tydligast av alla att historiska siffror är grunden för att framåtriktade analyser om
budgetar och kassaflöden ska kunna göras.
Vad gäller nyckeltal säger Stenberg & Sigbladh (2003) och Jenny Svedin (1992) att dessa kan användas så att kreditbedömaren kan få en direkt bild av den ekonomiska situationen men även för att kunna jämföra över tid för att få en uppfattning över stabiliteten i företaget. Samtliga banker säger under sina intervjuer att nyckeltal används men inte i samma omfattning som till exempel kassaflödet. Nordea använder nyckeltal för att få en uppfattning om branschens utveckling mot varandra. Handelsbanken använder främst soliditeten för att kunna bedöma hur företaget kan hantera vikande omsättning och försämrad motståndskraft i ekonomiskt dåliga tider. Räntetäckningsgrad är det främsta nyckeltalet som SEB använder för att kunna se företaget har råd att betala sina räntor men säger samtidigt att nyckeltal generellt har liten påverkan vid kreditbeslut. Även detta stämmer överens med D. A Eggingtons (1982) studie som visade att
redovisningsinformation kan fungera som en indikator över den finansiella situationen i företaget och då det är främst förmågan att stå emot finansiella påfrestningar, vilket kan analyseras utifrån nyckeltal och kassaflödesanalys.
Enligt IASB är relevant information relevant om den påverkar användarnas beslut genom att underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser eller genom att korrigera eller bekräfta tidigare bedömningar.
Utifrån den redovisningsinformation som bankerna använder som underlag till bland annat återbetalningsförmågan kan författarna konstatera att redovisningsinformationens relevans inte kan ifrågasättas. Alla banker tar in historisk redovisningsinformation som sedan används för analys av företagets återbetalningsförmåga och dess framtid. Detta gör att författarna anser att redovisningsinformation inte kan ses som irrelevant. Detta hävdar även Thorell & Norberg (2005) i sin avhandling som säger att vetenskapliga
26
För att information ska vara användbar som måste den vara tillförlitlig enligt IASB. Om information inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är vinklad kan den betraktas som tillförlitlig. Användarna måste kunna förlita sig på att informationen är korrekt och utvisar vad som görs gällande.
Samtliga banker tycker att redovisningsinformation är tillförlitlig under förutsättning att den är granskad av en revisor vilket författarna har utgått ifrån när vi använder begreppet i uppsatsen. Dock menade SEB att de gör en egen bedömning också på
redovisningsinformation som inhämtats.
I de kvalitativa kraven på jämförbarhet måste användarna få en möjlighet att bilda en uppfattning om trender i företagets resultat och ställning genom att över en längre period jämföra de finansiella rapporter som företaget lämnar. Användarna måste också ges en möjlighet att jämföra olika företags finansiella rapporter med hänsyn till den finansiella ställningen och resultatet och förändringar i finansiella ställningen.
Som nämnt ovan så kan bland annat nyckeltal användas för att en få en direkt bild av den ekonomiska situationen men även för att kunna jämföra över tid för att få en uppfattning över stabiliteten i företaget. Samtliga banker använder historiska siffror för att kunna bilda en uppfattning om trender i företagets resultat. Nordea säger mer specifikt att man kräver delårssiffror om man har kommit in på året. Handelsbanken menar att man
använder uteslutande bokslut men även preliminära så att man har information som ligger så nära beslutstillfället som möjligt. Även de omvärldsanalyser som bankerna gör innebär bland annat användning av företagets utveckling mot andra företag i samma bransch eller andra. Detta visar att jämförbarhet är en viktig kvalitativ egenskap. Resultatet kan även jämföras med det D. A Eggington (1982) kom fram till nämligen att
redovisningsinformation fungerar ramverk för att jämföra företags eller branschens utveckling mot varandra för att få en uppfattning om hur trovärdig den lämnade informationen är.
5.3 Avskaffande av revisionsplikten
Thorell & Norberg (2005) säger i sin avhandling att med revisionsplikt har banken fördelen att årsredovisningen är bättre och mer tillförlitlig och att det finns en revisor att tillgå vid behov.
Gemensamt för samtliga banker är att revisionsplikten är en stor fördel för dessa. Nordea menar att det är viktigt att någon utomstående tittar och granskar siffrorna och ger ett godkännande oavsett storleken på företaget. Man tror även att situationen kommer att bli svårare framöver när revisionsplikten försvinner eftersom hur underlag ska bedömas kan ifrågasättas. Handelsbanken säger att med revisionsberättelsen vet man att en godkänd eller auktoriserad revisor har tittat igenom redovisningsinformationen och kan
kvalitetssäkra att resultat – och balansräkning ger en rättvisande bild. SEB anser att revisionsplikten är mycket viktig för banken, speciellt på de historiska siffrorna. Då dessa
27
siffror idag kan hämtas från årsredovisningen via UC som alltid är påskriven av en revisor intygar detta att siffrorna är pålitliga och sanna. Detta överensstämmer även med Jill Collis studie från 2003 som kom fram till att revision ökade trovärdigheten gentemot banker.
Om banken kräver revision för att ge krediter kommer företagen få göra detta frivilligt. Den blir en kostnad för krediten hos bolaget och följden av ett avtal mellan banken och bolaget (Thorell & Norberg 2005).
Nordea tror som i avhandlingen att de flesta företag kommer frivilligt låta sina siffror att revideras och även banken kommer ställa krav på en extern granskning och det kan hända att företag kan komma att få betala ett annat pris för sina lån om man inte har reviderade siffror eftersom det innebär en större risk. Handelsbanken tror på en mer
efterfrågebaserad efterfrågan på revision hos småföretagen medan SEB kommer att kräva en mer behovsanpassad revision för att ens kunna fortsätta ärendet. SEB tror att det kommer ta längre tid innan man har allt material framme från företaget eftersom det i dagsläget går att ringa kundens revisor direkt men avskaffandet kan bidra till att företaget måste beställa material från gång till gång och relationen mellan företaget och revisorn kommer därför inte vara densamma. Detta kan jämföras med det resultat som Thorell & Norberg (2005) också kom fram till.
28
6. Slutsats
Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker , undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få en uppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernas
kreditbedömning.
Alla banker som har intervjuats anser att redovisningsinformation är en väsentlig och relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Vid första mötet mellan bank och företag tittar alla banker på ägaren/ledningen för ett första intryck och för att skapa ett förtroende. Sedan tittar samtliga banker på finansiella siffror för att kunna göra en bedömning av återbetalningsförmågan. Bankerna har även användning av nyckeltal som ger en uppfattning om företagets finansiella motståndskraft vilket brukar vara soliditeten hos ett företag även om användningen av dessa varierar banker emellan.
Vad gäller säkerheter tycker inte bankerna att dessa har en lika stor betydelse i
kreditbedömningen även om samtliga banker självklart kräver att företagen ställer någon form av säkerhet då detta ses som en signal att ägaren/ledningen är villiga att ta risk och satsa på affärsiden.
Den del av årsredovisningen som används mest för att analysera företagets
återbetalningsförmåga och dess framtid är kassaflödesanalysen. Den andra viktiga faktorn vid kreditbedömningen som samtliga banker betonar är affärsiden.
Samtliga banker tycker att avskaffandet av revisionsplikten är ett hårt slag mot dem eftersom reviderade siffror enbart ger ett positivt intryck på banken. Bankerna kommer att förhålla sig till kvaliteten på det icke-reviderade materialet och kanske inte ens inleda förhandlingar förrän siffrorna blir reviderade. Förmodligen kommer företag att få betala ett annat pris för sina lån om man inte har reviderade siffror eftersom det skulle innebära en större risk.
Alla banker är även överens om att IASB:s kvalitativa egenskaper begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet är viktiga. Ingen bank hade svårighet med att begripa sig på siffrorna och ingen ifrågasatte vilken relevans redovisningsinformation har vid en kreditbedömning. Bankerna ser jämförbarheten som en möjlighet att bilda en uppfattning om trender i företagets resultat och ställning genom att över en längre period jämföra de finansiella rapporter som företaget lämnar.
Av de slutsatser som har dragits anser författarna att bankerna kommer att fortsätta ställa krav på att finansiella siffror ska vara reviderade. Detta kommer att leda till att företag som inte låter få sina siffror reviderade kommer uppleva det svårare att få krediter
29
bekostnad av ändrade kreditvillkor som innebär dyrare kreditavtal för företagen, detta då icke-reviderade siffror innebär en viss ökad risk.
Förslag till vidare forskning
Denna uppsats behandlade redovisningsinformation och revisionsplikt ur bankers perspektiv. Därför skulle det kunna vara intressant att undersöka andra intressenters användning av redovisningsinformation och revisionsplikt. Exempel på andra intressenter ,som tidigare nämnts i uppsatsen, kan vara leverantörer, skatteverket. Men det skulle även vara intressant att göra en undersökning hos olika småföretag angående revisionsplikten och dess nytta/kostnad-förhållande.
