• No results found

Pandemins påverkan på organisationers CSR-arbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Pandemins påverkan på organisationers CSR-arbete"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Pandemins påverkan på

organisationers CSR-arbete

Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik

Författare: Elin Qvist, Emelie Jansson och Hannah Persson Kurs: Kandidatuppsats i Företagsekonomi

Kurskod: FOA250, 15 hp Handledare: Magnus Hoppe Termin: Våren 2021

(2)

Förord

Tack Magnus Hoppe vår handledare för det kontinuerliga stödet under uppsatsskrivandet.

(3)

Sammanfattning

Datum:

2021–06–03

Titel:

Pandemins påverkan på organisationers CSR-arbete

Nivå:

Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp

Författare:

Elin Qvist Emelie Jansson Hannah Persson 19970409 19960325 19990711

Handledare:

Magnus Hoppe

Syfte:

Att undersöka potentiella förändringar i organisationers CSR-arbete till följd av den pågående Covid-19 pandemin.

Frågeställning:

Hur har organisationers CSR-arbete påverkats av Covid-19 pandemin?

Metod:

Kvalitativ jämförande studie med sex semistrukturerade intervjuer från sex olika organisationer inom olika branscher.

Slutsats

Det taktiska CSR-arbetet under pandemin har tvingats förändrats, mycket av arbetet har fokuserats på de anställda. Strategiska samhällsansvarsarbetet har inte förändrats till följd av Covid-19. Externa kommunikationen har försvårats genom att man under pandemin tvingas anpassa efter myndigheternas

rekommendationer. Den interna kommunikationen saknar

överhörning och spontana sociala interaktioner, vilket påverkar de anställdas förmåga att agera ombud för organisationens CSR-arbete.

Nyckelord

CSR pandemic, Corporate social responsibility, Swedish CSR, CSR disaster, Corporate philantropic disaster responses och Triple bottom line.

(4)

Abstract

Date:

2021–06–03

Titel:

The pandemic's impact on the organization's CSR work

Level:

Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits

Authors:

Elin Qvist Emelie Jansson Hannah Persson 19970409 19960325 19990711

Tutor:

Magnus Hoppe

Purpose:

To investigate potential changes in organizers CSR-work as a result of the ongoing Covid-19 pandemic.

Research question:

How has organizations CSR-work been affected by the Covid-19 pandemic?

Method:

Qualitative comparative study with six semi-structured interviews from six organizations in different industries.

Conclusion:

The tactical CSR-work during the pandemic has been forced to change, much of the work has been focused on the employees. Strategic social responsibility work has not changed as a result of Covid-19. External communication is more difficult during the pandemic, being forced to adapt to the authorities'

recommendations. The internal communication lacks crosstalk and spontaneous social interactions, which affects the employees' ability to act as representatives for the organization's CSR-work.

Keywords:

CSR pandemic, Corporate social responsibility, Swedish CSR, CSR disaster, Corporate philantropic disaster responses and Triple bottom line.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemformulering ... 2 1.3 Frågeställning ... 3 1.4 Syfte ... 3 2. Teori ... 4

2.1 Triple bottom line ... 4

2.1.1 Profit – ekonomiskt ansvar ... 4

2.1.2 People – socialt ansvar ... 4

2.1.3 Planet – miljöansvar ... 5

2.2 Intern och extern kommunikation ... 5

2.3 Taktiskt och strategiskt CSR-arbete ... 6

2.4 Corporate philanthropic disaster responses (CDPR)... 6

3. Metod ... 8

3.1 Insamling av teori ... 8

3.2 Val av forskningsmetod ... 8

3.3 Urval av organisationer och respondenter ... 9

3.4 Operationalisering ... 10

3.5 Interjuver och kodning ... 12

4. Empiri ... 14

4.1 Taktiskt och strategiskt CSR-arbete ... 14

4.2 Arbetsmiljö ... 15

4.3 Externkommunikation ... 17

4.4 Internkommunikation ... 18

5. Analys ... 19

5.1 Taktiskt och strategiskt CSR-arbete ... 19

5.2 Arbetsmiljö ... 20

5.3 Externkommunikation ... 22

6. Slutsats ... 24

(6)

1

1. Inledning

I det första kapitlet presenteras bakgrunden till arbetet, problemformuleringen inom valt ämnet samt arbetets frågeställning och syfte.

1.1 Bakgrund

Corporate Social Responsibility (CSR) kan på svenska benämnas som företagens sociala ansvar. Enligt Carroll (1979) började CSR som ett fenomen att redan diskuteras under 1930-talet av Wendell Wilkie, vilket gör att koncepten inom fenomenet har haft god tid att utvecklas. Loza (2004) förklarar att organisationer tar sitt samhällsenliga ansvar först när de uppfattar att de är medborgare av samhället i stort. När de själva uppfattas vara en del av samhället kommer de inte längre att endast driva organisationer i vinstsyfte utan även för att kunna positivt påverka samhället. Detta eftersom även organisationer kommer påverkas positivt av sina investeringar i samhället. Författaren nämner att organisationer kan bidra till samhället genom finansiella tillgångar, tillverkade produkter, tjänster och de anställdas kunskaper, tid samt ledarskapsförmåga. CSR-arbetet kan även användas för att skapa en positiv relation till organisationens intressenter (Fehre & Weber, 2016). Det svenska CSR-arbetet definieras av att samhällets medborgare har höga krav på organisationers samhällsansvar. Sveriges media väljer även att fokusera på att rapportera om stora svenska företags CSR-arbete, vilket gör det lättare för medborgarna att hålla koll på att de svenska organisationerna följer den svenska CSR-standarden (Fontana, 2018).

Definitionen av företagens sociala ansvar har diskuterats och utvecklats mycket över tid, Carroll (1979) nämner detta tillsammans med att presentera nio olika uppfattningar kring vad CSR egentligen betyder. Eftersom definitionen av CSR har diskuterats av många människor under en lång tid utan att komma överens (Carroll, 1991), kan det ses som att en accepterad ram för vad CSR står för ännu saknas (Russo & Perrini, 2010). Detta tyder på att det finns en varians kring vad företagens sociala ansvar egentligen har för innebörd. Det kan ses av vikt att det finns en definierad förklaring av begreppet CSR, då företag ofta tar viktiga beslut genom detta, som bland annat investeringar, strategiutveckling samt hur resurser ska fördelas (Sheeby & Farneti, 2020). McWilliams & Siegel (2001) väljer att definiera CSR som företagens handlingar för att bidra till samhället, utöver vad som ligger i företagets vinstintresse, samt vad som definieras av samhällets lagar. Det kan ses som viktigt för företag att skapa trovärdighet för sitt CSR-arbete, vilket Lock och Schulz-Knappe (2019) identifierat är ett primärt sätt för att skapa legitimitet som företag. Det är dock inte viktigt genom vilket medel eller tillvägagångsätt CSR-arbetets kommunikation sker, utan om den lyckas uppfattas av samhället. Dagens omvärld är djupt påverkad av den nuvarande pandemin Covid-19, organisationer tvingas att balansera de anställdas hälsa mot företagets ekonomiska stabilitet. Om inte organisationer utvecklas i takt med omvärlden finns chansen att de förlorar sina kunder (Herron, 2020). Pandemin påverkar även utvecklingen av företags sociala ansvar. Innan

(7)

2

pandemin startade var CSR ett väl diskuterat ämne, efter att pandemin är över tror de två författarna att ämnet kommer att diskuteras ännu mer utifrån ett helt nytt perspektiv, ett pandemiperspektiv (Crane & Matten, 2021). Även Fehre och Weber (2016) nämner att globala kriser kan ha stor påverkan på organisationers CSR-arbete, företagens strategier måste förändras i takt med omvärlden.

Hur utvecklingen av CSR kommer att se ut vet ingen ännu men att det kommer ske en utveckling kan nästan förutspås som Crane och Matten (2021) nämner. Vid kriser kan organisationer i samhället ha högre krav på sig att ta samhällsansvar, vilket kan leda till att företag utvecklar och ökar arbetet kring CSR. Möjligtvis kan det redan skett förändringar inom CSR-arbete under pandemin, som är en global kris, vilket inte kommer att uppdagas förens senare (Fehre & Weber 2016). Herron (2020) påvisar att pandemin har ökat intressenternas krav på organisationers samhällsansvarligarbete, och företag med bra ekonomi var benägna att behålla alla CSR arbeten som var i drift innan pandemin bröt ut.

Globala kriser är ett hot mot organisationer legitimitet, detta eftersom CSR-arbetet kan stanna av och minskas under kriser (Fehre & Weber, 2016). För att legitimiteten inte ska ta allt för stor skada är det enligt Fehre och Weber (2016) av stor vikt att organisationen fortsätter med sitt CSR-arbete under hela krisen. Ett fortsatt CSR-arbete under kriser skapar förhoppning och trygghet hos organisationens intressenter. Bansal et al. (2015) utrycker att organisationer under kriser ofta tar ett steg tillbaka kring det taktiska (kortsiktiga) arbetet med CSR och i stället prioriterar fortsatt arbete med det strategiska (långsiktiga) CSR-arbetet. Medan både Fehre och Weber (2016) och Muller (2011) påvisar att det kortsiktiga arbetet med CSR har blivit viktigare under kriser.

1.2 Problemformulering

Organisationers intressenter kan vara oense i frågan hur begränsade resurser ska fördelas. Företag som har detta problem riskerar att förlora de intressenter som motsätter sig beslut gällande bland annat investeringar, insatser och tiddisponering (Reynolds et al., 2006). CSR är ett viktigt strategiskt verktyg för företag att kunna ta sitt sociala ansvar i samhället, men arbetet med CSR kan dock påverkas vid kriser (Crane & Matten, 2021; Fehre & Weber, 2016), som Covid-19 pandemin är. Fehre och Weber (2016) tar upp flertalet studier som undersökte hur en global kris påverkade organisationers arbete med CSR. Studierna påvisade negativa, positiva och neutrala resultat på arbetet med CSR, vilket kan förklara sig i skildringar mellan länder och företagstyper, tidpunkt, metod och forskningsfrågans utformning.

Organisationer kan även ses ha svårt med resursanvändning mellan ekonomiska stabilitet och anställdas hälsa, och det är av vikt att hantera rådande situation på korrekt sätt för att behålla lojalitet från konsumenter och hålla intressenter nöjda. Företaget måste implementera nya arbetssätt och strategier för att möta rådande pandemi där hantering av krissituationen ska ske på rätt sätt. Framtiden kommer förmodligen även innebära nya sätt att se på företags sociala ansvar, där en utveckling av CSR kommer ske. Om ett företag väljer att inte ändra sitt arbetssätt

(8)

3

och anpassa sig kommer förmodligen dess legitimitet och trovärdighet att ta skada, detta eftersom organisationen inte längre uppnår omvärldens krav och framtidssyn på hållbarhetsarbete (Herron, 2020). Eftersom tidigare studier visar på att globala kriser, inklusive den rådande pandemin kan påverka organisationers CSR-arbete är det intressant att studera hur den pågående pandemin har påverkat svenska företags sociala ansvars arbete.

1.3 Frågeställning

Hur har organisationers CSR-arbete påverkats av Covid-19 pandemin?

1.4 Syfte

Syfte är att undersöka potentiella förändringar i organisationers CSR-arbete till följd av den pågående Covid-19 pandemin.

(9)

4

2. Teori

Under det andra avsnittet presenteras fyra olika teoridelar. Triple bottom line som diskuterar de tre olika ansvaren inom CSR. Vidare en diskussion kring hur organisationer kommunicerar sitt CSR arbete både externt och internt. Sedan presenteras skillnaderna mellan taktiskt (kortsiktigt) och strategiskt (långsiktigt) samhällsansvars arbete. Slutligen presenteras CDPR vilket är företagens filantropiska katastrofåtgärder och är en inriktning inom CSR arbetet.

2.1 Triple bottom line

Triple bottom line (TBL) är ett begrepp som myntades 1994 av John Elkington. Det grundar sig i de tre fundamentala delarna av hållbarhet. För att ett företag ska kunna kalla sig hållbara så måste de fokusera på tre väsentliga delar; Profit, People och Planet; ekonomiska, sociala och miljöansvar. För att ett företag ska agera så hållbart som möjligt bör ingen prioritet mellan ansvarsområdena förekomma eftersom resurser bör läggas likvärdigt mellan de tre delarna. Kombinationen av dessa utgör ett företag som har möjlighet att agera på ett hållbart sätt ur ett CSR-perspektiv men utan att kompromissa med företagets ekonomiska utveckling. Konceptet är till för att mäta över tid och se påverkan företaget haft på de tre delarna (Elkington, 1998). Enligt Elkington (2018) så har TBL kommit att utnyttjas i fel syfte, man har använt konceptet som ett sätt att mäta ekonomisk vinst ur ett redovisningssyfte, vilket inte var meningen i framtagningen av konceptet. Fokus bör inte förvinna från det sociala och miljöansvaret, vilket i sig inte kan mätas i vinst eller förlust utan i människors och planetens välmående och hälsa. Författaren menar på att TBL inte var menad för att enbart fungera som ett ekonomiskt mätverktyg utan locka och tvinga fram tankar och idéer kring framtiden för kapitalismen. De tre viktiga delarna av Triple bottom line presenteras nedan:

2.1.1 Profit – ekonomiskt ansvar

Ur ett teoretiskt CSR-perspektiv är inte företagsvinsten det viktigaste, utan det som räknas är sättet man använder vinsten. För att ett företag ska överleva är vinsten viktig. Profit utgör den påverkan som företaget har på den lokala, nationella och internationella ekonomin. Förändringar i samhällen är ofta relaterad till företagens framgång eftersom det kan generera arbeten och öka levnadsstandarden (Uddin et al., 2008).

2.1.2 People – socialt ansvar

Det sociala ansvaret visar på påverkan som företaget eller organisationen har på alla dess intressenter. Detta sträcker sig till alla som på något sätt påverkas utav företagets agerande, direkt och indirekt. Företagets överlevnad är direkt kopplat till dess försörjningskedja. Utan personer som genomför arbete, kunder eller vidare intressenter kan inte företaget existera. Det sociala ansvaret blir till fokus för att bibehålla och bilda relationer mellan samhället och företaget (Uddin et al., 2008).

(10)

5

2.1.3 Planet – miljöansvar

Miljöansvaret handlar om vad för ansvar företaget tar när det kommer till att minska dess miljöpåverkan. Det finns olika sätt att mäta miljöpåverkan, exempel kan vara mängden koldioxid företaget ansvarar för att släppa ut. Organisationen kan arbeta med att minimera och kompensera i form av återplantering av skog och hantering av avfall. Att ta ansvar för miljön hjälper ett företags rykte vilket kan leda till en positiv konkurrenskraft (Uddin et al., 2008).

2.2 Intern och extern kommunikation

Trovärdighet vid CSR-kommunikation ses som den primära faktorn för att uppnå acceptans bland intressenter (Lock & Schulz-Knappe, 2019). Det finns dock svårighet vid denna typ av kommunikation, där otydlig definition kring vad CSR är som fenomen och varken ramverk eller avgränsning existerar (Russo och Perrini, 2010). Dess funktion ska trots detta inte underskattas, eftersom det är ett effektivt sätt att skapa legitimitet som företag (Lock & Schulz-Knappe, 2019). Extern CSR-kommunikation kan ske på en rad olika sätt, bland annat genom rapporter eller pressmeddelanden som är tillgängligt för allmänheten. Vidare har företagens hemsidor en central del i att visa upp sitt sociala ansvarstagande, men även via PR-kanaler som TV och tidskrift. Hållbarhetsrapporter har dock en central del, där 80% av de 250 största företagen i världen visar upp sitt sociala ansvar genom denna dokumentering. Anställda inom ett företag kan ses vara en trovärdig källa kring det interna CSR-arbete, och har genom social interaktion ofta en lång räckvidd över olika intressegrupperingar. Företag kan av denna anledning vilja optimera och anpassa sin interna kommunikationsstrategi och därmed sätta en prägel över alla sociala led i företaget, där anställda kan sprida positiv CSR-kommunikation som når ut externt (Du et al., 2010). Enligt Farooq & Jasimuddin (2014) har CSR-arbete hos företag på den senaste tiden ökat, vilket därmed påverkat de anställda. Detta grundar sig i att denna grupp direkt hanterar implementering och verkställer nya strategier, men samtidigt är känsliga för förändring.

Kommunikationsinsatts efter en kris kan komma med svårigheter, dels kräver det energi från företaget för att upprätthålla och kommunicera sina värderingar till intressenter (Keonyoung et al., 2020). Under kriser kommunicerar organisationer ut mindre kring deras CSR-arbete (Fehre & Weber 2016). De fortsätter dock att arbeta med det, det är endast kommunikationen som påverkas av kriser. Efter en CSR-kris är det viktigt att betona orden säkerhet och etik (Keonyoung et al., 2020). Just etik är något som har belastats i form av konsekvenser från pandemin, där företag balanserar resursfördelning mellan företagsrisker och hälsa på individnivå hos anställda under inledning- och återhämtningsfasen. Etik är något som även måste prägla den externa kommunikationen under pandemin, eftersom marknadsföringens effekt kan vara extra känslig i en orolig tid, där människors rädsla inte ska bortses. Genom att framställa lämplig, situation anpassad reklam kan märkeslojalitet hos ett företag bibehållas (Herron, 2020).

(11)

6

2.3 Taktiskt och strategiskt CSR-arbete

Under kriser är det vanligt att organisationer stannar av sitt taktiska arbete med CSR och i stället prioriterar att behålla det strategiska samhällsansvariga arbetet. Taktisk CSR innebär transaktionsaktiviteter inom en kortare tidshorisont, som utnyttjar minimala organisatoriska resurser och förbättrar relationen med företagets intressenter på kort sikt. Strategisk CSR är aktiviteter med en lång tidshorisont, en stor mängd utnyttjande av organisationens resurser samt signifikanta strukturella förändringar. Anledningen till att det strategiska CSR-arbetet inte stannar av vid kriser är att de strategiska aktiviteterna ofta redan är inkluderade i organisationens rutiner (Bansal et al., 2015).

Bansal et al. (2015) nämner att vid tider med globala kriser går organisationer tillbaka till sin kärnverksamhet och de basala rutinerna är viktigare än förr. Eftersom det taktiska arbetet med CSR ofta inte är inbäddad i rutiner eller i strukturen kommer det taktiska CSR-arbetet att skalas av och bortprioriteras. I studien (Bansal et al. 2015) nämns även att det strategiska samhällsansvarsarbetet kan utvecklas och fokuseras på mer under kriser. Både strategiskt samt taktiskt arbete med CSR skapar värde för företagens intressenter. Som tidigare nämnt kräver det taktiska arbetet med CSR minimala resurser och kan implementeras relativt snabbt, detta gör dock att även konkurrenterna snabbt kan härma och arbeta på liknande sätt. Därmed finns det svårigheter att bibehålla en konkurrensfördel när man implementerar taktiskt CSR-arbete. Fehre och Weber (2016) påvisar det motsatta till Bansal et al. (2015) studie. Fehre och Weber (2016) menar att det taktiska CSR-arbetet som fokuserar på en kort tidshorisont är ännu viktigare under kriser. Organisationer prioriterar ett kortsiktigt arbete under kriser för att på kort sikt kunna överleva. Om företaget överlever krisen finns möjligheten att skifta fokuset till det strategiska CSR-arbetet för att kunna överleva på lång sikt. Även Muller (2011) påvisar att organisationer engagerar sig mer i det kortsiktiga samhällsansvarigarbetet i kristider, oavsett om krisen påverkar företagets ekonomiska stabilitet. Muller (2011) menar att organisationer måste utveckla sitt kortsiktiga arbete med CSR i kristider för att bibehålla sin relation till dess intressenter. Organisationer har en moralisk skyldighet att hjälpa medborgarna oavsett om det gynnar företaget eller inte (Herron, 2020). Den investerade tiden, resurserna samt kunskap kommer enligt författaren att slutligen löna sig eftersom intressenterna upplever att organisationen gör allt de kan för samhället och dess medborgare under den kritiska situationen (Muller, 2011).

2.4 Corporate philanthropic disaster responses (CDPR)

CDPR är företagens filantropiska katastrofåtgärder och är en viktig del i organisationers samhällsansvar (Zhang et al., 2010). Filantropi innebär att man gör något som inte förväntas av en filantropiskt arbete inom CSR innebär att man ger tillbaka till samhället på något sätt utan att det förväntas av organisationen (Carroll, 1991). CDPR är när organisationer utan förväntningar på sig från samhället hjälper till vid kriser och katastrofer. Det finns ett dokumenterat samband mellan ett företags filantropiska katastrofåtgärder och dess storlek,

(12)

7

likviditet, ekonomisk stabilitet och bransch. Även organisationens ledare och hur drivna de är att ge tillbaka till samhället påverkar företagets filantropiska arbete vid katastrofer. Författarna nämner fyra olika möjliga motiv till arbete med CDPR: strategiskt, politiskt, uppoffrande och förvaltningsverktyg. CDPR arbete används ofta som en strategisk plan för att marknadsföra organisationen och skapa en konkurrensfördel (Zhang et al., 2010).

Endast en katastrof kan utplåna ekonomin för en hel region och medborgarna utsetts därmed för risken av ekonomiska och sociala marginaliseringar. Staten och myndigheterna har inte alltid förberett med de medel som krävs vid katastrofer vilket gör att de kan behöva hjälp från utomstående som exempelvis företagen i regionen. Därmed kan de anställda behöva förlita sig på att arbetsgivaren har möjlighet att hjälpa de anställda. Företagens filantropiska katastrofåtgärder riktar sig oftast till att bistå individer utanför organisationen. Organisationer har dock även en förväntning på sig att bistå de anställda under pågående katastrofer. Enligt intressentperspektivet har arbetsgivaren krav på sig att hjälpa sina anställda samt resten av organisationens intressenter. Därmed finns det två olika inriktningar inom CDPR, den som riktar sig till medborgarna utanför organisationen och den andra som fokuserar på företagets anställda och dess välbefinnande. Om de anställda får hjälp av sin arbetsgivare under kriser och katastrofer minskas den psykiska påfrestningen hos de anställda, vilket ger motiv för organisationer att bistå sina anställda vid katastrofer (Watkins et al., 2015).

Herron (2020) klassar Covid-19 pandemin som en global katastrof och menar att organisationer runt om i världen har engagerat sig i filantropiska katastrofåtgärder. Organisationer väljer ofta att bistå med hjälp till de katastrofer som påverkar regionen som företaget verkar i. Författaren betonar att den filantropiska hjälpen från företagen under Covid-19 pandemin ofta fokuserar på att bistå regionernas vårdpersonal och vården i sin helhet. Företag hjälper inte endast till med finansiella medel, utan även med tjänster, varor, logistisk och stödaktiviteter till de medborgare som har blivit utsatta av katastrofer (Muller & Whiteman, 2009). Ett företag som engagerar sig inom CDPR har möjlighet att positivt påverka sitt rykte (Watkins et al., 2015). Enligt Watkins et al. (2015) bör organisationer agera och hjälpa de anställda som drabbas av något utanför arbetsplatsen, detta eftersom denna utomstående situation även kommer att påverka individen och dess kapabelhet att genomföra sitt arbete.

Gürlek och Kılıç (2021) påvisade genom sin studie att 50% av de deltagande organisationerna organiserade CSR-aktiviteter för regionens medborgare, 76% organiserade CSR-aktiviteter för sina anställda och sist genomförde 86% av organisationerna CSR-aktiviteter för sina kunder. De påvisade därmed att de studerade företagen främst fokuserar sitt CSR-arbete under pandemin på sina kunder, tätt följt av sina anställda och sist prioriterade är resten av medborgarna i regionen. Studien genomfördes i USA och de deltagande organisationerna var från hotellbranschen.

(13)

8

3. Metod

Under det tredje kapitlet presenteras studiens tillvägagångsätt.

3.1 Insamling av teori

Vid valet av studieämne togs en stor mängd inspiration från omvärlden. CSR och corporate social responsibility är begrepp som användas vid de första sökningarna i kombination med pandemic på Mälardalens högskolas databas, ABI/INFORM Global. Sökningen resulterade i läsning av två studier som är skrivna i nutid under pandemin. Crane och Matten (2021) påvisar att den rådande pandemin påverkar både samhället i stort och även organisationer. Vilket skapade tankar och funderingar kring hur den pågående pandemin kan påverka företag och dess CSR-arbete. Herron (2020) förklarar vidare att organisationers samhällsansvariga arbete kan i stor utsträckning påverkas av katastrofer, som pandemin klassificeras som. Genom att läsa dessa två studier som ligger nära i tiden uppstod en nyfikenhet kring hur organisationers CSR-arbete har påverkats av den rådande pandemin.

Vidare när studiens ämne hade valts påbörjades en litteraturgenomgång för att skapa en förståelse kring företagens samhällsansvar och hur undersökningsområdet har utvecklats genom tiden. Under litteraturgenomgången uppfattades flertalet teorier som kunde tänkas vara användbara. För att genomföra litteraturgenomgången användes till en början Mälardalens högskolas databas, ABI/INFORM Global för att sedan gå vidare till Google scholar för att finna ursprungskällan till flertalet teorier. Genom att läsa Crane och Matten (2021) och Herron (2020) studier fanns en del sökord att använda sig av för att vidare finna relevanta artiklar. Dessa är sökorden som valdes ut: CSR, CPDR, CSR theory, CSR pandemic, Corporate social responsibility, Swedish CSR, CSR disaster, Corporate philantropic disaster responses och Triple bottom line. Sökorden hjälper till att finna relevant litteratur (Saunders et al., 2009).

3.2 Val av forskningsmetod

För studiens tillvägagångsätt valdes en kvalitativ metod, detta eftersom författarna var

nyfikna på hur organisationer och individer uppfattar att pandemin har påverkat CSR-arbetet. En kvalitativ metod används när man inte vill studera eller generera siffror (Saunders et al., 2009). För att skapa en uppfattning kring organisationernas tidigare CSR-arbete innan pandemin var en stor del av studiens metod att läsa företagens tidigare års CSR-rapporter. Dessa rapporter innehåller stora mängder av kvantitativa data gällande företagens satsning på sitt samhällsansvar.

(14)

9

3.3 Urval av organisationer och respondenter

Vid valet av organisationer att undersöka fanns det flertalet krav och parametrar som sattes upp. Först var det av stor vikt att de organisationer som medverkar i studien är stora, detta eftersom storleken har stor betydelse vid CSR-arbete eftersom de ofta har mer resurser att spendera på sitt CSR-arbete (Zhang et al., 2010). Det svenska måttet av ett stort företag är enligt SCB (2020) att organisationen har 250 anställda eller fler. Det andra kravet är att företagen ska verka i Sverige på grund av tillgänglighet samt för att differentiera studien från andra undersökningar. De Geer m.fl. (2009) menar dessutom att den svenska CSR – kulturen kan skilja sig från omvärlden. Även för att det svenska måttet på ett stort företag fortsatt ska gälla, på 250 anställda. Tredje kravet var att det skulle finnas offentliga rapporter samt en stor mängd information om organisationens CSR-arbete på dess hemsida. Detta för att enklare skapa en uppfattning kring hur organisationen arbetade med CSR innan pandemin. Det är även av stor vikt att organisationen har ett hållbarhetsarbete för att de själva skulle kunna diskutera detta.

Nedan presenteras de deltagande organisationerna i studien. Antalet anställda för organisationerna är som påvisat över 250 individer, vilket innebär enligt SCB (2020) att de är stora företag. Statistiken för antal anställda för alla organisationer är från 2019 och kan därmed förändrats sedan dess. All statistik för antalet anställda och även branschtillhörigheten kommer ifrån respektive organisations sida på Allabolag.se och återfinns i referenslistan. För att nå ut till organisationer kring deltagande i studien skickades det 35 mail till olika företag med inbjudan till deltagande. Av dessa 35 svarade sex att de kunde delta, åtta avböjde med motiveringen att pandemin gör att de måste bortprioritera att medverka i studier och resten av företagen svarade aldrig på det utskickade mejlet. Det positiva med valet av stora svenska organisationer är att de ofta har en stor transparens kring de resultat de når inom deras hållbarhetsmål, detta igenom CSR-rapporter. En av organisationerna valde att vara anonyma, därmed har antalet anställda avrundats, branschtillhörigheten har breddats och namnet har anonymiserats.

Tabell 1

Presentation av organisationerna

Organisation Anställda Bransch

ABB 3 782 st Elektroindustri

Vattenfall 15 046 st Energiproduktion

Sandvik 41 120 st Pappers- &

pappersvarutillverkning

Mälarenergi 718 st Värme och Kyla

5 Ca 30 000 st Kurirverksamhet

Länsförsäkringar 2 125 st Försäkringar

När respondenten på respektive organisation skulle väljas var det av stor vikt att individen hade goda kunskaper kring företagets CSR-arbete. Detta för att de skulle besitta den information som eftersöktes, detta för att öka studiens validitet. De kunde exempelvis ha befattningarna:

(15)

10

brand communication manager, hållbarhetschef och vice president corporate sustainability. Respondentens befattning kan variera eftersom kravet mer är inriktat på att individen besitter kunskap inom organisationens CSR-arbete. Till en av respondenterna skickades intervjufrågorna ut i förtid, detta skedde på förfrågan av individen.

Tabell 2

Presentation av respondenterna

Organisation Befattning Intervjutid

ABB Global sustainability

manager, Communications manager

28 min Vattenfall Vice president corporate

sustainability

32 min

Sandvik Global corporate

communications event och partnership manager

32 min Mälarenergi Hållbarhet miljöutvecklare 20 min

5 Head of sustainable

transformation 45 min Länsförsäkringar Hållbarhetschef 29 min

3.4 Operationalisering

Intervjuguiden presenterar frågan, vilken teoretisk grund den bygger på, teman och begrepp samt syftet med frågan.

Tabell 3

Operationaliseringstabell

Teoretisk bakgrund

Teman och begrepp Frågan till respondenten Syfte med frågan

Elkington (1998) Miljöansvar Har ni några specifika

åtgärder för att minimera en negativ miljöpåverkan? Har pandemin orsakat förändring inom detta? (ex annorlunda prioritering)

Hur arbetar företaget aktivt med att förebygga eller kompensera för eventuella miljöutsläpp. Pandemins påverkan. Bansal et al (2015),

Fehre & Weber (2016), Muller (2011)

Strategiskt och

taktiskt CSR arbete Hur arbetar ni med CSR på kort respektive lång sikt? Har fokuset under pandemin flyttats från det ena till det andra? Varför/varför inte?

Uppfatta om pandemin har påverkat

prioriteringen av strategiskt och taktiskt CSR arbete

Bansal et al.,

(2015) CSR och rutiner Beskriv hur ert CSR arbete påvisas i era rutiner. Inkluderar rutinerna både kortsiktigt och långsiktigt arbete eller mer av det ena? Hur har rutinerna påverkats av den rådande pandemin?

Förstå om CSR arbetet har blivit en del av rutinerna och därmed om det endast är det strategiska arbetet som är en del av rutinerna som teorin säger.

(16)

11

Herron (2020) CDPR Har ni utfört något specifikt

CSR arbete i den region ni befinner er i? Innan pandemin och under?

Förstå om

organisationen har arbetat med CSR i sin region som teorin påvisar att företag gör under katastrofer Bansal et al.,

(2015) Förändringar i strukturen Har det skett några strukturella förändringar för att kunna arbeta med CSR under pandemin? Vilka förändringar är dessa?

Påvisa om strukturella förändringar har påtvingats till följd av pandemin

Lock & Schulz-Knappe, (2019) & Du et al., (2010).

Kommunikation av

CSR Vilka medel använder ni för att kommunicera CSR, och vad är det primära syftet med CSR kommunikation?

Via vilken kanal allmänförs företagets CSR arbete.

Identifiera vilken intressent som ses mest primär i företagets CSR kommunikation, har anpassning i arbetssätt kring socialt ansvar riktats specifikt åt någon aktör Elkington (1998) Socialt ansvar Hur arbetar ni för att skapa

och bevara relationer gentemot era intressenter inom hela försörjningskedjan? Har detta försvårats till följd av pandemin?

Skapandet av relationer kan påvisa ett socialt ansvar. Hur arbetar företaget med att skapa och bevara dessa. Intressenternas intressen.

Herron (2020) Förändring i

kommunikationssyfte Har CSR kommunikationen anpassats på grund av pandemin för att möta specifik intressent, i så fall på vilket sätt?

Uppfatta förändring i kommunikationsstrategi

Watkins (2015) CDPR Hur har de anställda på er

arbetsplats påverkats av pandemin? Vad har ni valt att göra för de anställda i denna situation?

Identifiera om

organisationen arbetar med CDPR även för de anställda

Herron (2020) områden inom CSR,

CDPR Har ni fokuserat på något område inom CSR arbetet extra mycket under pandemin jämfört med innan? Varför?

Uppfatta om något CSR område har uppkommit eller prioriterats under pandemin, exempelvis att hjälpa vården. Elkington (1998) Ekonomiskt ansvar Vilken påverkan ser ni att

företaget har på omgivningen?

Hur påverkar företagets agerande dess

(17)

12 Lokalt, nationellt och

internationellt.

Har detta förändrats till följd av pandemin?

omgivnings ekonomiska situation.

3.5 Interjuver och kodning

På grund av den rådande pandemin skedde intervjuerna online via videosamtal, vilket gjorde att författarna kunde uppfatta respondenternas kroppsspråk även om intervjun inte skedde ansikte mot ansikte. Att förstå och uppfatta hur något sägs är en viktig del vid analysering av respondenternas uttalanden (Bryman & Bell, 2017). I början av intervjun förklarades även kort vad studien handlade om och anledningen till att organisationen och respondenten valdes ut för deltagande. Respondenterna tillfrågades även om de och organisationen ville vara anonyma eller inte.

Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade för att kunna ställa anpassade följdfrågor till respektive respondent. Varje intervju har utgått utifrån den formulerade operationaliseringen, där författarna under pågående intervju ser till att varje fråga blir besvarad utifrån den ordning som respondenten kommer in på de olika temana. Semistrukturerade intervjuer öppnar även upp för att respondenten verkligen ska kunna uttrycka sina tankar och för intervjuaren att kunna utveckla frågorna kring det som uppfattas vara viktigt för respondenten (Bryman & Bell, 2017). Organisationerna där respondenterna arbetar skiljer sig även åt branschmässigt, vilket kan kräva vidare anpassning för att frågorna ska inneha relevans (Saunders et al., 2009).

Frågorna i intervjuguiden har inte ställts i kronologisk ordning vid intervjutillfället, utan hamnade i olika ordning beroende på hur respondenten utvecklade sitt svar. Om respondenten kommer in på andra aspekter under en fråga kan det därmed vara relevant att följa upp med en fråga som tar upp dessa nyss diskuterade aspekter. Att kunna anpassa frågorna efter vad respondenten svarar gör intervjun mer till en levande diskussion där det inte finns ett strikt frågemanus, vilket möjligtvis kan skapa en tryggare atmosfär för respondenten.

Intervjuerna skedde under röstinspelning för att kunna lyssna på dem i efterhand, detta efter medgivande av respondenten. Att använda sig av röstinspelning innebär att författarna kan lyssna på intervjun senare för att bekräfta den tolkning som gjordes under intervjun. Det är även ett givande verktyg om intervjuaren under intervjun missar något viktigt. Efter inspelningen skedde transkribering, dessa gjordes ordagrant för att senare i studien kunna citera respondenten. För att säkerhetsställa att transkriberingen verkligen är ordagrann och korrekt har en annan av författarna, än den som gjort transkriberingen, lyssnat på inspelningen och korrekturläst transkriberingen. Detta för att minimera felkällor och tolkningsfel vid senare skedde. Transkriberingarna ökar studiens reliabilitet eftersom de exakta frågorna som ställdes under den semistrukturerade intervjun framställs, vilket gör att studien möjligtvis kan följas och göras igen även fast intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade (Bryman & Bell, 2017).

(18)

13

Efter transkriberingen genomfördes kodning för att kunna identifiera potentiella teman. Transkriberingarna lästes av alla författare för att öka chansen att fina relevanta teman. Vid läsningen av transkriberingarna färgkodades olika teman, detta för att lätt kunna jämföra de olika intervjuerna och möjligtvis uppfatta upprepande teman (Bryman & Bell, 2017).

De olika teman som uppfattades var: taktiskt och strategiskt CSR-arbete, arbetsmiljö och intern- och externkommunikation. Dessa teman står därmed som grund för vad som presenteras i empirin.

Under vidare delar av arbetet benämns respondenterna utefter denna modell. Eftersom arbetet studerar organisationer och inte specifika individer valde författarna att inte inkludera respondenternas namn. Respondenterna benämns som den första bokstaven i företagets namn. Tabell 4

Presentation av organisationer och respondenter

Organisation Respondent ABB Respondent A Vattenfall Respondent V Sandvik Respondent S Mälarenergi Respondent M 5 Respondent 5 Länsförsäkringar Respondent L

(19)

14

4. Empiri

Nedan presenteras den insamlade empirin.

4.1 Taktiskt och strategiskt CSR-arbete

Förändring i organisationen under kris sker under olika tidshorisonter, där taktiskt CSR-arbete utrycker kortsiktiga förändringar, medan strategiskt CSR-arbete sker under lång tidshorisont, och kan förändra strukturen i organisationen (Bansal et al., 2015). Hos Länsförsäkringar förklarar respondent L att en förändring i kortsiktiga investeringssatsningar har skett. När pandemin kom investerade de i sociala obligationer, detta kapital var öronmärkt för specifika ändamål, vars målobjekt är att stödja företag och organisationer som drabbas hårt av pandemin. Vidare gjordes även investering i hjälporganisationen Röda Korset, där internt anställda fick på betald arbetstid vara med och stödja organisationen. Medarbetare med grundläggande sjukvårdsutbildning får ta tjänstledigt för att hjälpa till med vaccinationen, där Länsförsäkringar sedan täcker upp så att den anställde får samma lön som om denna hade arbetat kvar.

Mälarenergi arbetar utifrån att konstant upprätthålla ett fungerande samhälle i avseende av el, vatten, värme och internet. Utifrån detta finns det inga ytterligare resurser att spendera på sitt sociala ansvar som exempelvis att tillverka skyddsutrustning eller liknande under pandemin. Respondenten menar att deras samhällsansvar, att producera och distribuera inte har påverkats på kort- eller långsikt, deras strategi är densamma som innan pandemin. Respondent M förklarar att Mälarenergis planerade investeringar har på grund av pandemin tvingats senareläggas. De flesta investeringarna är enligt respondenten beroende av externa entreprenörer och med tanke på risken av smittspridning av Covid-19 har ett beslut tagits om att senareläggas alla de investeringarna som kräver extern arbetskraft. En del av dessa investeringar som har senarelagts är miljöinvesteringar. Ur ett kortsiktigt perspektiv har pandemin tvingat investeringar att senareläggas, de kommer dock ur ett långsiktigt perspektiv att genomföras.

Organisation 5 har även behövt omorganisera för att kunna hantera den enorma volymökning av paket som pandemin har medfört, i form av att e-handel har ökat sin breddning bland åldersspann. Organisationen har kunnat hanterat kortsiktig förändring snabbt genom att ha ett etablerat arbetssätt där kontinuerlig insamling av värdefull data, samt löpande analysera dessa siffor under förändringsarbetet. På så sätt framtogs ofta ständigt nya lägesrapporter och anpassning i organisationen skedde därigenom. Organisationen har klimatmål i form av hur mycket avgaser som får släppas ut, och trots den enorma ökningen av paket 2020, nåddes detta mål samma år i oktober. Därmed känner respondent 5 sig trygga i att fortsätta sikta på det långsiktiga målet om att vara fossilfritt 2030. Det som förutsätter detta långsiktiga mål, är enligt respondenten pengar, vilket har tillkommit med volymökningen, och därmed ger goda förutsättningar för att nå klimatmålet. Det är dock inte kapitalet i sig som givit förutsättningar

(20)

15

för att fortsätta sikta på det långsiktiga målet, utan deras förmåga att kunna hantera den volymökning som tillkom på ett effektivt sätt.

I den initial delen av pandemin ställde ABB om sin produktion för att kunna producera skyddsmasker. De tillhandahöll även robotar för annan produktion. Organisationen valde att på kort sikt ställa om produktionen för att kunna ta sitt samhällsenliga ansvar. Respondenten förklarade att de valde att ställa om produktionen eftersom det inte fanns ett stort lager av skyddsutrustning i samhället. Efter den initiala delen av pandemin återgick produktionen till sina vanliga uppgifter. Organisationen har en egen avdelning för att hantera sitt miljöansvar och bli koldioxidneutrala.

Sandvik har i största möjliga mån försökt att bibehålla sina långsiktiga samarbetspartners och aktiviteter men i och med den internationella spridningen och ansvarsområden som skiljer sig åt, har varje enhet haft möjlighet att prioritera sina beslut. Sandvik har kunnat bibehålla sina intressenter och använt pandemin som ett sätt att kunna planera ordentligt tills samhället öppnar upp. Aktiviteter som innefattar besök som inte kan genomföras under pandemin har fått prioriterats om. Donationer har därav blivit vanligare inom organisationen där man både donerat material och pengar till verksamheter som berörs av pandemin. Respondenten beskrev några fall mer specifikt med donationer till äldreboenden och sjukhus för att ha råd med respiratorer samt regnrockar som funnits inom företaget har kunnat doneras till sjukhus som skyddsutrustning. Vidare har produktionen inom företaget kunnat producera visir till sjukvården.

Respondent V förklarar att Vattenfall fokuserar på långsiktiga mål och att pandemin har bidragit med att ha ännu mer fokus på företagets fortlevnad och på så sätt behöva göra tydligare investeringar som är lösningar på långsikt. Det har skett ett skifte snabbare mot de hållbara investeringarna som konsekvens av pandemin och prioriteringen kring dessa har ökat. Därav har pandemin bidragit till att vissa beslut har fattats tidigare än väntat. Vissa fossilbaserade anläggningar har lagts ner tidigare och investeringar mot framtida tekniklösningar har gjorts berättar, respondenten.

4.2 Arbetsmiljö

Respondent M förklarar att de på Mälarenergi under pandemin varit tvungna att framarbeta en omfallsplan på individnivå. Denna plan inkluderar ersättare till alla anställda om de skulle drabbas av sjukdom, detta eftersom produktionen aldrig får stå still för att samhället ska fungera. Det är krisledningsgruppens uppgift att verksamheten ständigt producerar och distribuerar oavsett om samhället är i en kris eller katastrof. För att kunna skydda sina anställda i produktionen valde Mälarenergi att separera de olika skiften på plats, exempelvis genom att dela upp matsalar.

Respondent A förklarar att den psykiska och fysiska hälsan har påverkats av att de flesta medarbetarna tvingats arbeta hemifrån under pandemin. Några individer har fått möjligheten

(21)

16

att arbete på ABBs kontor av specifika anledningar, exempelvis om man bor trångt eller har en personlighet som gör att det inte är möjligt att fokusera på arbetet hemma. Organisationen har genomfört en enkät för att skapa en uppfattning kring hur de anställde upplever att arbeta hemifrån. Respondenten skulle kunna se att individer i större utsträckning arbetar mer hemma efter pandemin än innan pandemin, eftersom individer har upptäckt hur flexibelt det är att arbeta hemifrån. Att tvingas gå från arbete på kontor till att arbeta hemifrån har varit en kortsiktig svårighet enligt respondenten, att de tvingades genomföra en stor förändring snabbt. Miljön för anställda har till hög grad förändrats, många arbetar hemifrån och arbetsvardagen är till stor del digitaliserad, med lite fysisk kontakt förklarar respondent B. Enligt respondenten som arbetar på organisationen har deras arbetsmiljöfrågor inte påverkats utav pandemin, de målsättningar som är uppsätta påverkas inte eftersom det är organisationen själv som har full kontroll över dem. Man har säkrat terminalerna, och medarbetare har givit goda omdömen om arbetsgivaren vid interna undersökningar, där medarbetare alltid vet var dem ska vända sig vid osäkerheter. Anställda på företaget som har känt sig extra oroliga har fått vara hemma. Alla som arbetar i terminaler, kör och cyklar samt chefer får vara på jobbet, medan resten får vara hemma och arbeta genom digitala medel. Anställda får ta med sig sin stora skärm från jobbet och ståbord. Behöver man mer får man sitta på kontoret, om man till exempel inte har en bra stol. Hempermittering av kontorspersonal har enligt respondenten medfört att utvecklingsinitiativ inte fortskrids, till exempel initiativ kring projekt att minimera luften i paket har satts på paus, då det förutsätter möten med olika aktörer som handlare och logistik. ”Det är mycket man löser vid en kopp kaffe i en paus, det sker inte över nätet, och därmed sker inget sådant nu. Ett helt år har nu inget skett” Respondent B.

På samma sätt har digitaliseringen dominerat hos Länsförsäkringar, där tydliga riktlinjer finns för vilka som får respektive inte får vara på plats på kontoret. Lokalt i Stockholm har medarbetare fått tagit med sig skärmar, tangentbord och kontorsstol för att underlätta hemarbete. Vidare finns även fysiska träningsprogram som anställda kan följa och vara med på, samt att digitala möten kan ske genom ”walk and talk”, där man kan gå en promenad, samtidigt som man närvarar på ett möte. En effekt av detta är att arbetet blir mer effektivt, respondent L menar att man kan vara med på många möten utan att behöva tänka på transport till externa möten, fikapauser och vidare som sker under normala förhållanden. Detta har bidragit till att den externa omvärldsbevakningen har kunnat öka, och därmed tror respondenten att konkurrensspaningen förbättrats under pandemin. Respondenten upplever även en energilöshet kring dessa typer av möten, där kreativiteten påverkas negativt utan fysiska möten. I och med pandemin så har kontorsanställda inte varit tillåtna att arbeta på kontoret om inte man har särskilda skäl till det. Respondenten förklarar även att Sandvik utför snabbtester för att minimera smittspridningen, både på kontor och i produktionen.

Respondent V berättar att Vattenfall har uppfattat att det nästan kan ske ett utanförskap på arbetsplatsen i och med pandemin. Yngre och de som bor ensamma har upplevt distansarbetet som mer påtagligt än andra, samt att gränsen mellan fritid och arbete har suddats ut då många föräldrar som arbetar hemma också ska bedriva hemundervisning. Respondenten berättar att

(22)

17

de tidigt tog åtgärder kring att få hemmiljön att bli en bra arbetsplats som möjligt och såg till att de anställda hade den utrustning som behövdes och även genomförde undervisning i ergonomi. De anställda uppmuntras till något de kallar ”walk and talk” vilket innebär att de genomför deras dagliga teams-möten på en promenad.

4.3 Externkommunikation

Kommunikationskanaler för att nå ut till externa intressenter är liknande för samtliga organisationer. Dels är det rapporter och årsredovisningar, även sociala medier och kampanjer har en viktig roll i att nå ut till intressenter. Länsförsäkringar använder utöver generella rapporter och årsredovisning lokalanpassad reklam för att öka relevansen. Deras kommunikation går till stor del ut på skadeförebyggande, som är grunden för deras

miljöåtgärd som företag. Denna kommunikation bedömer respondent L inte förändrats nämnvärt utav pandemin. Utifrån hållbarhet ses företaget indirekt påverka genom att investera i miljömedvetna fonder som går i linje med parisavtalet. Respondent L nämner att organisationen har en minimal miljöpåverkan, och det är mestadels uppvärmning av kontor och tjänsteresor som har en negativmiljöpåverkan.

Respondent M förklarar att Mälarenergi innan pandemin hade en kundtidning där organisationens CSR-arbete presenteras för deras kunder. På grund av pandemin tvingades denna kundtidning att sluta produceras. Nu presenteras lite av hållbarhetsarbetet väldigt kortfattat på kundens faktura, exempelvis presenteras vad kundens elanvändning har haft för påverkan på miljön. Mälarenergi kommunicerar även vid flertalet digitala verktyg, exempelvis genom app, sociala medier och blogg. De redovisar även sitt hållbarhetsarbete via hållbarhetsrapporter som sammanställs varje år.

Produktspecificerad information är något som skickas med vid varje köp av en produkt från ABB. Respondent A nämner att de skickar ut dessa informationsblad med varje såld produkt. Inkluderat i informationsbladet är hur man använder produkten på ett säkert sätt, vad produkten innehåller och hur man återvinner produkten på ett korrekt sätt. Produkternas påverkan på omvärlden framförs till kunden för att denne ska kunna köpa en produkt som har minst påverkan på miljön. Vid externkommunikation ser respondent A vissa svårigheter, exempelvis kan man inte längre välja vilka bilder som helst vid marknadsföring av organisationen. Det är numera av stor vikt att individerna på bilden står en bit ifrån varandra, för att kunna påvisa att företaget följer myndigheternas rekommendationer. Därmed finns det inte lika många bilder att välja från bildbanken som är passande utifrån dagens samhälle.

Sandvik har samarbeten med tekniska museet där de har en enskild monter i en pågående utställning. Vidare agerar Sandvik huvudsponsor i program framtagna av tekniska museet där de reser runt i skolor för att skapa engagemang kring matematik, teknik, innovation och programmering. Pandemin har satt stopp för denna typ av aktiviteter men förväntas att tas upp igen efter pandemin. Respondenten förklarar att de försöker kommunicera och engagera

(23)

18

likvärdigt via sociala medier över företagets olika plattformar. Tidigare planerade inspirationsföreläsningar som ska hållas inför studenter har fått presenterats online.

Vattenfall kommunicerar inte sitt CSR-arbete i sig utan de kommunicerar sin affärsstrategi. Detta kommuniceras i olika kanaler så som seminarier och webbinarier. Just nu pågar en kampanj i podcast format som kommunicerar och informerar kring klimatutmaningen. Det är ett sätt att inspirera folk att man inte ska uppleva en hopplöshet i att det inte finns något att göra.

4.4 Internkommunikation

Respondent M har under pandemin saknat överhörning, att springa på sina kollegor i fikarummet och kunna avhandla mindre ärenden direkt i stället för att tvingas boka möten. Alla dessa digitala möten som pandemin framtvingat har enligt respondenten lett till en effektivisering av möten. Respondenten nämner att man tvingas prioritera bland sina frågor och endast ställa de viktigaste under det digitala mötet. Innan pandemin presenterades mycket av CSR-arbetet via interna möten, under pandemin har kommunikationen tvingats ske via mejl och intranät.

På ABB sker internkommunikation främst genom nyhetsbrev som skickas ut till de anställda och alla CSR-frågor tas upp på ledningsgruppsmöten. De anställda utbildas även inom hållbarhetsämnet för en ökad förståelse av organisationens CSR-arbete och de krav som ställs från samhället.

Organisation 5 arbetar med att tydligt kommunicera CSR till internt anställda, för att engagera och involvera. För att de anställda ska vilja engagera sig krävs en tydlig formulerad målbild, som därmed lyder ”fossilfritt 2030”. En insikt kring hur stort genomslag av positiv intern kommunikation kan ha, dels i syfte att lyfta fram enskilda medarbetare som är med i arbetet i omställningsprojekt, dels att få klimatfrågan och företagets CSR-arbete att nå ut externt. För att realisera detta på ett effektivt sätt har fokus på den enskilda medarbetarens roll gjorts. Sandvik kommunicerar det mesta av sitt arbete via externa öppna kanaler. Respondenten berättar att intranätet ofta används men det sträcker sig inte över alla enheters anställda då företaget är så pass stort så berörs inte alla av allt arbete och det finns därav flera intranät. På den officiella hemsidan finns information om pågående och genomförda projekt för alla att ta del av.

Enligt respondent V är det viktigt att påvisa att hela Vattenfall arbetar med hållbarhet och inte bara en avdelning. Det finns ledning inom hållbarhetsarbetet som verkar vägledande och tar besluten kring investeringar. Hållbarheten är integrerad hos de anställda och alla förväntas ta hållbart ansvar.

(24)

19

5. Analys

Under denna rubrik analyseras den insamlade empirin med hjälp av de valda teorierna.

5.1 Taktiskt och strategiskt CSR-arbete

Långsiktigt och kortsiktigt CSR-arbete i organisationer inducerade av pandemin har skildrat sig olika bland respondenterna. Enligt Bansal et al., (2015) går organisationer internt och fokuserar på att upprätthålla basala, interna rutiner under globala krissituationer. Länsförsäkringar har valt att prioritera bort kortsiktigt planerade projekt och styrt om i sina investeringar. Kapital riktades mot öronmärkta obligationer som gick åt sociala ändamål, samt att de gjort investering i hjälporganisationen Röda Korset. De planerade investeringarna och projekten är ännu inte en del av organisationens rutiner vilket enligt Bansal et al. (2015) kan vara anledningen till att de skalas bort under en global katastrof. Även Mälarenergi har tvingats att senarelägga sina investeringar, respondenten nämner att detta beror på att de vill minska smittspridningen genom att neka externa parter åtkomst till de olika produktionsplatserna. Om det tidigare hade funnits rutiner kring hur man hanterar smittspridning och externa besök kunde möjligtvis investeringarna skett ändå. Respondent B påpekade att utvecklingsarbetet på företaget har på grund av pandemin stannat av. Även här kan man se att det arbetet som inte ingår i organisationens rutiner tvingas skalas bort under globala kriser.

Att organisationer under den pågående pandemin har deltagit i filantropiska krisåtgärder påvisas bland hälften av respondenter. De anställda hos Länsförsäkringar fick under betald tid ägna sig åt att administrativt hjälpa Röda Korset, samt att de med vårdutbildning fick hjälpa till med att vaccinera under samma löneförutsättningar som tidigare. Att ekonomiska förutsättningar för anställda bibehålls, även när denne inte arbetar internt för företaget utan för sociala ändamål visar på organisationen tar det kortsiktiga samhällsansvarsarbetet på allvar, och att optimal ekonomisk vinst inte står som största prioritet i Länsförsäkringars fall (Muller, 2011). Det blir tydligt att denna organisation utöver att bidra med kapital, när de köper sociala obligationer, även bistår med stödaktiviteter för att underlätta pandemins effekter (Watkins et al., 2015). ABB valde i den initiala delen av pandemin att ställa om produktionen till att producera skyddsmasker. Regnrockar donerades av Sandvik för att kunna användas som skyddsutrustning. Även dessa två organisationer väljer att bistå med andra medel än kapital för att motarbeta pandemins effekter på samhället.

Bansal et al. (2015) menar att strategiska samhällsansvarsarbetet prioriteras under globala kriser, organisationer utför sitt CSR-arbete utefter de rutiner som redan finns. Tvärtom menar dock Fehre och Weber (2016) att det taktiska samhällansvarsarbetet dominerar under globala katastrofer. Alla respondenter förklarar att det långsiktiga arbetet med CSR inte har påverkats av pandemin. De har därmed kunnat arbeta efter de långsiktiga målen och rutinerna som funnits redan innan pandemin. Alla organisationer med, undantag för Vattenfall, har under pandemin tvingats förändra sin kortsiktiga CSR-strategi för att anpassa den till den nuvarande omvärlden.

(25)

20

Därmed kan det tolkas som att det strategiska arbetet med CSR har under pandemin kunnat fortsätta utan större omständigheter, dock har det kortsiktiga arbetet inte bortprioriteras utan i stället har det taktiska CSR-arbetet tvingats att fokusera på den rående pandemin. Organisationer kan ha utvecklat sitt kortsiktiga arbete med CSR under pandemin för att bibehålla sina relationer till dess intressenter (Muller, 2011). Eller upplevt att de har en skyldighet till samhället att hjälpa medborgarna oavsett om det gynnar organisationen eller inte (Herron, 2020).

Pandemin tvingade organisation 5 till att genomföra en snabb organisationsförändring till följd av den stora volymökningen av paket. Trots detta uppfyllde dem deras klimatmål för år 2020 redan i oktober 2020, och kan därmed fortsätta sikta mot det långsiktiga fossilfria klimatmålet 2030. Respondent 5 nämner att pandemin har ökat det tillgängliga kapitalet, trots detta fortsätter CSR-arbetet mot att ha en mindre påverkan på miljön. Uddin et al. (2008) nämner att ur ett teoretiskt CSR-perspektiv är inte företagets vinst det viktiga, utan det här hur man använder vinsten. Organisationen väljer att använda det ökade kapitalet till att fortsätta arbeta mot att vara fossilfria år 2030, därmed använder de vinsten till sitt fortsatta CSR-arbete. Organisationen tar sitt ekonomiska ansvar även under pandemin. Uddin et al. (2008) nämner även att förändringar i samhället ofta är relaterade till företagens framgång. Detta kan påvisas i organisation 5s fall eftersom pandemins förändring i samhället har ökat e-handeln och paketvolymen, vilket har lett till företagets utvecklade ekonomiska framgång under pandemin. Uddin et al. (2008) förklarar att miljöansvar är när organisationen tar ansvar för att minska dess miljöpåverkan. Detta blir tydligt för de organisationer som har en större produktion eller distribuering av någon sort. Alla fem producerande och distribuerande företag, Mälarenergi, ABB, organisation 5, Vattenfall och Sandvik arbetar allihop för att minska sin egen miljöpåverkan. Länsförsäkringar som inte producerar eller distribuerar väljer att investera i miljömedvetna fonder, i stället för att minska sin egen miljöpåverkan. Detta kan bero på att organisationens verksamhet inte har lika stor miljöpåverkan som de producerande och distribuerande företagen. Respondent L nämnde att uppvärmningen av kontorslokaler och tjänsteresor är organisationens största negativa påverkan på miljön. Respondenten nämner även att de under pandemin tvingats ställe in resor och att de i stället har genomförts digitalt. Därmed kan det uppfattas som att Länsförsäkringar under pandemin kortsiktigt har arbetat för att minska dess miljöpåverkan genom att ha digitala möten i stället för att genomföra tjänsteresor.

5.2 Arbetsmiljö

Alla organisationerna följer de krav som ställs från samhället gällande att alla anställda som har möjlighet att arbeta hemifrån ska göra det. Att hempermittera anställda kan ses som att ta ansvar för smittspridning, att hålla sin egen personal friska för att kunna arbeta, och samtidigt tillsätta medel för att underlätta så gott det går. Detta visar på att organisationerna prioriterar sitt sociala ansvar i samhället (Uddin et al., 2008). På grund av att en stor del av organisationernas anställda på kontoren har hempermitterats, har det tvingats fram en ökning kring användandet av digitala verktyg för kommunikation. Detta har påverkat arbetsmiljön i

(26)

21

flera avseenden, där bland annat Länsförsäkringar, Vattenfall och organisation 5 har valt att underlätta denna omställning genom att låta anställda ta med sig kontorstillbehör hem. Organisationen har på detta sätt tydlig underlättat under pandemin för de anställda och tagit deras välmående i bejakelse (Watkins et al., 2015).

På kort sikt tvingades Mälarenergi att framarbeta en omfallsplan på individnivå. Planen skulle innehålla ersättare till varje anställd och position inom produktionen, utifall någon individ inom produktionen drabbas av Covid-19. För att kunna skydda de anställda valde organisationen att separera de olika skiften inom produktionen. Detta påvisar att Mälarenergi genomför förändringar för att skydda den personal som måste arbeta på plats inom organisationen. Att separera de olika skiften kan påverka den sociala dimensionen, att de anställda endast får träffa och socialisera sig med de individer som arbetar i samma skift. Respondent A nämner att pandemin har påverkat den psykiska hälsan på grund av att man inte kan socialisera sig i lika stor grad som tidigare. Även respondent B förklarar att det sker minimal fysisk kontakt trots att alla i distributionen inte har möjlighet att arbeta hemifrån. Respondent V förklarar att de uppfattas vara utanförskap nu när arbetsplatsen är hemma.

På grund av den minimala fysiska kontakten mellan anställda och att de anställda tvingas kommunicera via digitala verktyg och utanförskap, kan det påvisa att CSR-arbetet kring de egna anställda under pandemin är väldig viktigt för att bibehålla deras psykiska hälsa. Watkins et al. (2015) påpekar att det är viktigt att organisationer agerar och hjälper de anställda för att de ska kunna prestera i sitt arbete. Vattenfall och Länsförsäkringar har uppmuntrat sina anställda till att genomföra möten genom ”walk and talk” detta för att främja de anställdas fysiska hälsa medan de arbetar hemma.

Att utveckling och initiativförmågan tagit skada bland anställda är även en stor effekt utav hemarbete, som i längden bli omotiverade, menar respondent 5. Hos organisation 5 är det därmed mer fokus på basala arbetsrutiner, och utvecklingsarbete står till stor del på paus. Därmed kan uppfattas som att arbetsmiljön i detta avseende är bristande, där intressenter i form av anställda blir drabbade eftersom de inte kan utföra sitt utvecklingsarbete. Respondent L uppfattar att alla de digitala mötena skadar kreativiteten, vilket även skadar utvecklingsarbetet. Pandemin kan därmed uppfattas skada de anställdas kreativitet och deras förmåga att utveckla sitt arbete.

Respondent L har uppfattat att det skett en effektivisering i arbetet när allt sker genom digitala medel. Individen nämner att man inte längre behöver transportera sig mellan olika platser för olika möten, vilket gör att man har tid över till annat. Även respondent M upplever att mötena har effektiviserats efter att de blivit digitala. Detta eftersom de delaktiga tvingas prioritera bland sina frågor och endast ställa de viktigaste under själva mötet. Därmed anser en tredjedel av respondenterna att det ökande användandet av digitala verktyg har ökat arbetets effektivitet. Respondent A tror att de anställda efter pandemin i större utsträckning kommer att vilja arbeta hemifrån, eftersom de har upplevt hur flexibelt det är. Detta påvisar att arbetet hemifrån kan upplevas olika och att det kan främja vissa individer som vill ha en flexibel arbetsplats och flexibelt arbete. Arbetsgivaren kan därmed efter pandemin välja att låta de anställda bestämma

(27)

22

vart de vill arbeta, detta för att prioritera den anställdas vilja och därmed bibehålla en god relation med de anställda (Uddin et al., 2008).

5.3 Externkommunikation

Organisation 5 använder sina anställda som en del av den externa kommunikationen. Detta genom att engagera enskilda medarbetare och sätta upp tydliga mål och målformuleringar kring vad organisationen jobbar med. Genom engagerade medarbetare kan organisationens CSR – arbete nå ut till externa intressenter genom att medarbetarna fungerar som ambassadörer. Enligt Du et al. (2010) kan internt anställda ses som trovärdiga i sin roll som ambassadörer, eftersom dem har insikt till organisationens CSR arbete och kan sprida information kring detta på ett ofiltrerat sätt. Att trovärdigt kommunicera organisationens CSR-arbete är en viktig faktor för att uppnå acceptans från företagets intressenter (Lock & Schulz-Knappe, 2019). Att organisationen i stor utsträckning använder sina anställda som trovärdiga ambassadörer ökar därmed acceptansen för organisationen och CSR-arbetet från dess intressenter.

Hos länsförsäkringar upplevs det inte skett någon förändring i det externa eller interna kommunikationen under pandemin. Organisationen bidrar till samhället genom att investera kapital som går till sociala mål, samt bistår med stödaktiviteter i form av att tillhandahålla personal till stödorganisationen Röda Korset. Deras externkommunikation ändrades inte för att framhäva dessa etikpräglade aktiviteter mot samhället under pandemin. Länsförsäkringar använder sig mycket av lokalanpassad reklam för att nå ut till den lokala delen av samhället. Herron (2020) nämner att framställning av lämplig situationsanpassad reklam kan bibehålla kundernas märkeslojalitet. Detta kan vara anledningen till Länsförsäkringar väljer att anpassa sin marknadsföring lokalt, att de lokala kunderna inte ska vända sig till en annan lokal konkurrent.

Mälarenergi hade tidigare en kundtidning där en del av organisationens CSR-arbetet blandat med annan information presenterade. Som en konsekvens till pandemin tvingades kundtidningen att sluta produceras, i stället presenteras lite av hållbarhetsarbetet på kundens faktura. Fehre och Weber (2016) förklarar att kommunikationen av CSR-arbete under kriser minskas. Detta kan påvisas i Mälarenergis fall eftersom de på grunda av pandemin var tvungna att stänga ner en del av den externa kommunikationen av CSR-arbetet.

Respondent A upplever att det finns svårigheter kring att välja lämpliga bilder för att använda i marknadsföringssyfte. Bilderna som ska användas för marknadsföring i dagens samhälle under en rådande pandemin måste enligt respondenten påvisa att organisationen följer myndigheternas rekommendationer genom att individerna illustrerade på bilden måste stå en bit ifrån varandra. Enligt Herron (2020) är det viktigt reklamen är situation anpassad. ABB har valt att situationsanpassa sin marknadsföring, detta har dock enligt respondent A gjort att det inte finns lika många bilder att välja ifrån bildbanken som är situationsanpassade. Fortsatt väljer dock organisationen att endast använda sig av lämpliga bilder som är anpassade för situationen i samhället trots den omständighet som uppstår, detta för att bibehålla

(28)

23

trovärdigheten hos kunderna. Även Sandvik har tvingats situationsanpassa sina sätt att kommunicera sitt CSR-arbete, tidigare besökte de mycket skolor vilket under pandemin tvingats avstanna. I stället väljer organisationen att kommunicera mer genom sociala medier och föreläsningar som exempelvis har presenterats online. Vattenfall har valt att situationsanpassa sina kampanjer efter den klimatutmaning som världen står inför, i stället för att anpassa marknadsföringen efter pandemin.

5.4

Internkommunikation

Samtliga respondenter använder sig i olika mån utav interna kanaler för att kommunicera det pågående CSR arbetet i organisationen. Den sociala interaktionen är ett viktigt verktyg för kommunikationen internt (Du et al., 2010) och pandemin har bidragit till att den fysiska kontakten mellan anställda har minimerats. Respondent M upplever att pandemin har lett till en effektivisering utav möten internt men att det har bidragit till att man måste prioritera samtalsämnen och frågor annorlunda när möten sker digitalt i stället för i fysiskt. Innan pandemin skedde mycket av den interna kommunikationen av CSR-arbetet på Mälarenergi via fysiska möten men denna har nu optimerats till kommunikation via intranät och mejlutskick. Den kommunikation som sker spontant genom överhörning eller social interaktion under raster existerar inte och därav blir kommunikationen riktad där endast det viktigaste tas upp och mindre ärenden förbises. De anställda ses som en trovärdig källa kring en organisations CSR-arbete (Du et al., 2010). Bristfällig kommunikation internt kan därav leda till att den externa kommunikationen inte får en positiv spridning utan får kortare räckvidd.

Respondent V understryker att hela organisationen Vattenfall arbetar med hållbarhet och det är gemensamt för samtliga medarbetare. Det finns en ledning som agerar vägledande men att alla anställda är inkluderade i arbetet. Organisation 5s arbete fungerar på liknande sätt med gemensamma mål som kommuniceras tydligt till de anställda. Respondent B menar på att fokus på den enskilda medarbetaren hjälper till att realisera det givna målet och att en tydlig kommunikation engagerar men också bidrar till en positiv extern kommunikation.

Enligt Bansal et al. (2015) så är det viktigt att behålla basala rutiner under globala kriser. ABB och Sandvik visar inte på att sättet man hanterar den interna kommunikationen har förändrats till följd av pandemin utan man har fortsatt använda sig av interna nyhetsbrev samt att officiella hållbarhetsrapporter finns att tillgå via externa kanaler.

References

Related documents

Problemet att missbrukare blir dåligt bemötta eller på ett tydligt sätt blir stigmatiserade när de genomgår behandling, kan leda till enligt vår tolkning att

De som utförde testet på Google Scholar sökte alla i sökrutan på olika ord som ”stroke, virtual reality rehab” och Google hjälper då till med relevanta sökningar och 8/10

I förhållande till andra brott används den övre delen av straffskalan för grov misshandel proportionellt sätt mindre än till exempel vid grovt skattebrott eller grovt

Anledningen till att två företag togs med i fallstudien var att få ett perspektiv på insamlad data och därmed kunna göra en jämförelse och se hur olika

From a high level, this thesis will use two different predictive statistical learning models in order to take various forms of historical data as input in order to predict radio

Institutionen för fysik, kemi och biologi, Teoretisk Fysik Linköping Studies in Science and

We found that Cox-2 heterozygous mice challenged with LPS expressed reduced amounts of Cox-2 mRNA and protein as compared to wild type mice, whereas the expression of Cox-1 mRNA

Detta för att besvara frågan hur chefer upplever att deras motivation påverkas av deras individuella CSR-arbetet, genom underfrågorna om behovet av prestation, makt och