för formellt skydd av skog
Utvärdering av
Nationell strategi för formellt skydd av skog
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
Skogsstyrelsen
Tel 036-35 93 00, fax 036-16 61 70 E-post: skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Postadress: Skogsstyrelsen, SE-551 83 Jönköping
Internet: www.skogsstyrelsen.se ISBN 978-91-620-5961-3 ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2009 © Skogsstyrelsen 2009 PROJEKTARBETSGRUPP Göte Eriksson, Skogsstyrelsen Joakim Hemberg Andersson, Skogsstyrelsen
Olle Höjer, Naturvårdsverket
Per-Anders Jonsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Helene Pettersson, Länsstyrelsen i Kronobergs län
Thomas Pettersson, Naturvårdsverket Johan Åberg, Skogsstyrelsen
Elektronisk publikation
Omslag: Markägare och myndigheter i skyddsvärd skog, bl.a. med lunglav Lobaria pulmonaria på trädstam. Foto: Elisabet Ardö.
Innehåll
1 FÖRORD 3 2 SAMMANFATTNING 8 2.1 Genomförande 8 2.2 Resultat 8 2.3 Slutsatser 9 3 SUMMARY 10 3.1 Implementation 10 3.2 Result 10 3.3 Conclusions 11 4 BAKGRUND 125 DEN NATIONELLA STRATEGIN 13
6 GENOMFÖRANDE 14 6.1 Enkätundersökningar 14
6.2 Objektvisa analyser 14
6.2.1 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal - stickprov 14
6.2.2 Naturreservatsobjekt - stickprov 15
6.3 GIS-analyser 15 6.3.1 Analys av oskyddade värdekärnors status 2008 15
6.3.2 Avverkade nyckelbiotoper m.m. 16
6.3.3 Uppdatering av arealen oskyddad värdekärna 17
6.4 Litteratur samt övrig information och erfarenheter 18 7 RESULTAT 19
7.1 Implementering av strategin 19
7.1.1 Förändrat arbetssätt 19
7.1.2 Följs strategins beskrivna arbetssätt? 21
7.1.3 Eventuella avvikelser från den nationella strategins arbetssätt 21
7.2 Markägaren i centrum 22
7.2.1 Dialog med markägarna 22
7.2.2 Markägarnas möjlighet att påverka val av skyddsinstrument 23
7.3 Samarbete mellan myndigheter 24
7.3.1 Har samverkan förändrats? 24
7.3.2 Har myndigheterna olika syn på frågan om skydd för ett område? 25 7.3.3 Hur ofta förekommer det att myndigheterna har olika syn på vilket
skyddsverktyg som bör användas för ett område? 26
7.4 Oklarheter/förtydliganden 27
7.4.1 Prioriterade skogstyper 27
7.4.3 Ytterligare stöd och utbildning 30
7.5 Regionala arealmål 31
7.5.1 Länsvisa arealmål 31
7.5.2 Arealfördelning mellan skyddsformer 32
7.6 Strategins urvalsprinciper och tillämpning 33
7.6.1 Prioriteringsmodellens steg 1 33 7.6.2 Prioriteringsmodellens steg 2 39 7.6.3 Praktiska prioriteringar 41 7.6.4 Årliga genomförandeplaner 44 7.6.5 Sammanställning av uppgifter 45 7.7 Värdekärnor: nollvisionen 46
7.7.1 Värdekärnor utanför länets delmål 46
7.7.2 Värdekärnor inom länets delmål 47
7.7.3 GIS-analyser 48
7.8 Andra förhållanden av betydelse 51
7.8.1 Basinventering av skyddade områden 51
7.8.2 Ny naturvårdsbiologisk kunskap 52
7.8.3 Frivilliga avsättningar och miljöhänsyn 53
8 UTVÄRDERING 55 8.1 Implementering av strategin, samarbete mellan myndigheterna 55
8.2 Markägaren i centrum 55
8.3 Samverkan mellan myndigheter 56
8.4 Oklarheter/förtydliganden 57
8.5 Regionala arealmål 57
8.6 Strategins urvalsprinciper och tillämpning 61
8.7 Sammanställning av uppgifter 63
8.8 Värdekärnor och nollvisionen 63
8.9 Strategins förväntade ekologiska konsekvenser och bedömda risker 63 8.9.1 Förväntade ekologiska konsekvenser 63
8.9.2 Risker med vald strategi 65
8.10 Ekonomiska konsekvensanalyser 66
9 SLUTSATSER OCH FRAMÅTBLICK 67
9.1 Sammanfattande bedömning 67
9.1.1 Stöd och samsyn kring fortsatt implementering av strategin 67
9.1.2 Ett gemensamt ansvar 67
BILAGA 1
Sammanfattning av den nationella strategin BILAGA 2
Projektdirektiv BILAGA 3
Enkät till länsstyrelserna och till Skogsstyrelsens distrikt BILAGA 4
Objektenkäter till Skogsstyrelsens distrikt BILAGA 5
2 Sammanfattning
Delmål 1 till miljökvalitetsmålet Levande skogar anger att ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från produktion till år 2010, utgående från situationen år 1998. Av denna areal ska 400 000 hektar utgöras av naturreser-vat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. På regeringens uppdrag fastställde Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gemensamt år 2005 Nationell strategi för formellt skydd av skog.
Den nationella strategin slår fast att en kontrollstation för utvärdering av verk-samheten ska genomföras i anslutning till den fördjupade utvärderingen av miljö-målsarbetet år 2008.
2.1 Genomförande
Kontrollstationen har genomförts i projektform med deltagare från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, samt från Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Norrbottens län.
En enkätundersökning till länsstyrelserna och Skogsstyrelsen utgör en väsentlig del av uppföljningen. Därutöver har bl.a. flera analyser av lägesbunden information om värdekärnor och formellt skyddade områden gjorts. Externa intressenter har givits möjlighet att få information om uppföljningen, lämna synpunkter på uppläg-get av den samt delge sina erfarenheter av strategin.
2.2 Resultat
Resultatet av uppföljningen och utvärderingen visar att den nationella strategin på kort tid har implementerats i hög grad i det regionala arbetet med formellt skydd av skyddsvärd skogsmark. Flera positiva förändringar av arbetssätt kan noteras, t.ex. ett förbättrat samarbete mellan myndigheter på regional nivå och ett förbättrat urval av objekt.
Regionala avvikelser från den nationella strategin förekommer, men dessa är dock ofta betingade av olika omvärldsfaktorer t.ex. tillgången på resurser och av-verkning, eller hot om avav-verkning, av skyddsvärda skogar.
Uppföljningen visar också att de regionala myndigheterna upplever att dialogen med markägarna har blivit bättre och att markägarna i allt högre grad givits möjlig-het att t.ex. påverka val av skyddsform.
Strategins urvalsprinciper med ”de tre stegen” tillämpas i hög utsträckning. Praktiska prioriteringar, inte minst föranledda av avverkningshot, tycks dock få en allt större betydelse. Avverkningar av värdekärnor förekommer också i allt större utsträckning.
Ett visst behov av att se över de regionala arealmålen liksom fördelningen mel-lan skyddsinstrumenten på regional nivå samt ytterligare kalibreringar, kommer fram i enkätsvaren.
2.3 Slutsatser
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedömer sammantaget att det i huvudsak finns ett brett stöd och en samsyn kring vikten av ett fortsatt arbete i enlighet med strategin. Förändringar, i enlighet med strategin, har redan skett i stor utsträckning. Urvalet av områden för formellt skydd har förbättrats liksom samverkan mellan myndigheterna och dialog med markägarna. Fortsatta kalibreringskurser är viktiga för att vidmakthålla och stärka den värdebaserade och förankrade inriktningen samt utveckla dialogen med markägarna. En fortsatt uppföljning av strategin med tillhö-rande utvärdering bedöms också nödvändig.
Det finns tydliga indikationer på en ökad avverkningstakt av nyckelbiotoper, vilket innebär en problematisk utveckling. Den nationella strategin förutsätter ett delat ansvar mellan statens insatser och skogsbrukets egna åtaganden i enlighet med delmål 1 till Levande skogar.
I det fortsatta arbetet med att nå delmål 1 till Levande skogar finns ett antal omständigheter som har en avgörande betydelse:
x Medelstilldelningen för genomförande av formellt skydd behöver vara tillräcklig för att nå fastställda mål.
x Problemet med avverkning av skyddsvärd skog behöver lösas.
x Arealmålet inom delmål 1 till Levande skogar behöver tillgodose beho-vet av att skogsmark tas ur produktion också för att nå även andra miljö-mål och behov.
x En viktig åtgärd är också att fortsätta att utveckla dialogen och kontakten med markägarna i samband med formellt skydd vilket förutsätter tillräck-liga personalresurser för rådgivning och information.
3 Summary
Interim target 1 of the environmental quality objective Sustainable Forests states that additional 900 000 hectares of high conservation value woodland are to be excluded from production to 2010, proceeding from the situation during the year 1998. Of this areal 400 000 hectares are to be consisted of nature reserve, habitat protection areas and nature conservation agreements. By assignment of the gov-ernment the Environmental Protection Agency and the Forest Agency in 2005 jointly adopted the National Strategy for the Legal Protection of Forest Land.
The national strategy settles that a checkpoint for evaluation of the operation is to be implemented in connection with to the deeper evaluation of the work on the environmental objectives in 2008.
3.1 Implementation
The checkpoint has been implemented in the form of a project with participants from the Forest Agency, the Environmental Protection Agency, as well as from the Kronoberg County Administrative Board and the Norrbotten County Administra-tive Board.
An essential part of the follow up consists of a survey to the administrative boards and the Forest Agency district offices. In addition, i.a. several analyses of position-bound information on core areas and formally protected areas have been completed. External interested parties have been provided with the opportunity of obtaining information on the follow up, presenting opinions on the arrangement and communicating own experiences from the strategy.
3.2 Result
The result of the follow up and evaluation shows that the national strategy during a short period of time has been implemented to a great extent in the regional work on the formal protection of high conservation value woodlands. Several positive changes of the working methods can be observed, for instance an improved coop-eration between authorities on the regional level and an improved selection of ob-jects.
Regional deviations from the national strategy occur, but they are often de-pendent on different surrounding world factors, for instance availability of re-sources and lumbering, or threat of high conservation value woodland lumbering.
The follow up shows also that the regional authorities experience that the dia-logue with the landowners has improved and that the landowners to a greater extent have been provided with the opportunity of influencing the choice of the form of protection.
The selection principles of the strategy, with “the three steps” are put to prac-tice to a great extent. Practical prioritizations, especially such that are caused by threat of lumbering, seem to gain more and more significance. Core value lumber-ing also occurs to a greater and greater extent.
A certain degree of demand for looking over the regional areal objectives as well as the distribution between the legal protection instruments on a regional level and further calibrations is emerging from the survey answers.
3.3 Conclusions
The Environmental Protection Agency and the Forest Agency estimate all in all that a broad support and a common view about the importance of a continuous work in accordance with the strategy exist on a whole. Changes, in accordance with the strategy, have already taken place to a great extent. The selection of areas for formal protection has improved, as well as the cooperation between authorities and the dialogue with the landowners. Continuous calibration courses are important in order to maintain and strengthen the value based and firmly established direction and to evolve the dialogue with the landowners. A continuous follow up of the strategy together with the adherent evaluation is also estimated as necessary.
There are clear indications of an increased lumbering rate of key habitats, im-plying a problematic development. The national strategy implies a divided respon-sibility between the government efforts and the forestry commitments in accor-dance with the interim target 1 of the Sustainable Forests.
In the further work of achieving the interim target 1 of the Sustainable Forests there is a number of circumstances of crucial importance.
x The allocation of funds for implementation of the formal protection needs to be sufficient in order to achieve the adopted objectives. x The problem of lumbering of high conservation value woodlands needs
to be solved.
x The areal objective within the interim target 1 of Living Forests has to satisfy the requirements of taking woodlands out of production, also in order to achieve other environmental objectives and requirements. x An important measure is also to continue evolving the dialogue and the
contracts with the landowners in connection with formal protection which also implies sufficient personnel resources for guidance and in-formation.
4 Bakgrund
Delmål 1 till miljökvalitetsmålet Levande skogar anger att ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från produktion till år 2010, utgående från situationen år 1998. Av denna areal ska 400 000 hektar utgöras av naturreser-vat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. Miljömålsrådet har i samband med den senaste fördjupade utvärderingen1 bedömt att delmålet inte kan nås till år 201
ell strategi för formellt skydd av skog. Syftet med den nationella strategin är att:
h samverkan i arbe-rivilliga avsättningar.
ka och andra
mma länsvisa strategier
x uppföljning och utvärdering.
o-tt kostnadseffektivt genomförande av d en d ktning och prioritering, som är viktigt att följa upp och utvärdera.
0.
På regeringens uppdrag fastställde Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gemensamt år 2005 Nation
x Tydliggöra de olika bevarandeinstrumentens roller oc tet med bevarande av biologiskt värdefulla skogar. x Tydliggöra myndigheternas förhållningssätt till f x Precisera genomförandeprocessen för delmål 1.
x Ange prioriteringar och mål för skydd av olika skogstyper. x Uppmärksamma möjligheten till samverkan mellan ekologis
värden såsom kulturmiljövärden, rekreation och rennäring.
x Rationalisera det praktiska samarbetet mellan ansvariga myndigheter x Ge underlag för enhetligt uppbyggda, gemensa
för skogsvårdsstyrelserna och länsstyrelserna. Underlätta resultatredovisning,
Genomförandet av den nationella strategin preciseras på regional nivå i länsvisa dokument, totalt 21 stycken. Dessa dokument har fastställts på ledningsnivå inom länsstyrelsen och Skogsstyrelsen inom respektive län och förankrats genom regi nala samråd med skogsbrukets aktörer och andra berörda. Sammantaget har ett omfattande arbete lagts ned i att beskriva hur e
elmål 1 bör genomföras på regional nivå.
Den nationella strategin slår fast att en kontrollstation för utvärdering av verk-samheten ska genomföras i anslutning till den fördjupade utvärderingen av miljö-målsarbetet år 2008. Kontrollstationen motiveras av att ny kunskap om skyddsvär-da miljöer tillkommer, medelstilldelningen för formellt skydd varierar, kunskap om de frivilliga avsättningarna förväntas öka samt resultatet av den fördjupade utvärderingen av Levande skogar. Till detta kan läggas att strategin, jämfört me tidigare, innebar ett något förändrat arbetssätt samt en tydligare inri
1
Miljömålsrådet. 2008. Miljömålen – nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljö-mål 2008.
5 Den nationella strategin
Den nationella strategin för formellt skydd tar sin utgångspunkt i riksdagens miljö-kvalitetsmål där formellt skydd är en viktig del av den svenska modellen för att skapa en grön infrastruktur för djur, växter och människor. Nedan anges i punkt-form huvuddragen i den.
Den nationella strategin
x anger inriktningen och beskriver det arbetssätt som ska genomsyra ge-nomförandet av formellt skydd, naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal, enligt delmål 1 till Levande skogar
x har den övergripande strävan att de oskyddade värdekärnorna avsätts fri-villigt eller skyddas formellt
x har som målsättning är att delmål 1 fylls med skog med så höga natur-värden som möjligt. Grundkravet för formellt skydd enligt strategin är att ett område som prioriteras för naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal utgår från en skogsbiologisk värdekärna.
x lyfter fram landskapet som en arena för samverkan där samordnade beva-randeåtgärder som omfattar olika trädmiljöer i både skogs- och odlings-landskap. Skyddet av skogar ska i så stor utsträckning som möjligt sam-ordnas med skydd av andra bevarandevärden, t.ex. i vattenmiljöer och för friluftsliv och kulturmiljövården.
x lyfter fram markägarna som viktiga samarbetspartners i det gemensamma arbetet att bevara och utveckla skogslandskapets biologiska mångfald. Samverkan innebär bland annat att myndigheterna har en positiv förvän-tan på de frivilliga avsättningarna och bekräftar dessa som en viktig komponent i delmål 1.
x har en förväntan om att staten och statligt ägda bolag tar ett stort ansvar för att bevara naturvärden på den egna marken
x fastställer länsvisa arealmål för formellt skydd för området nedanför gränsen för fjällnära skog
x anger att beslutade genomförandeplaner och måluppfyllelse av länsvisa arealmål för formellt skydd av olika skogstyper ska utvärderas
x innehåller en ekologisk konsekvensbedömning och en ekonomisk konse-kvensanalys.
6 Genomförande
Uppdraget har genomförts i projektform, huvudsakligen av en arbetsgrupp bestå-ende av tre personer från Skogsstyrelsen, två personer från Naturvårdsverket, en person från Länsstyrelsen i Kronobergs län och en person från Länsstyrelsen i Norrbottens län. En enkätundersökning har genomförts i syfte att fånga upp erfa-renheter av strategin inom Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Vidare har ett stick-prov av genomförda biotopskyddsområden och naturvårdsavtal beträffande priori-teringsgrund i enlighet med strategin undersökts. Därutöver har flera analyser av lägesbunden information om värdekärnor och formellt skyddade områden genom-förts och en litteraturgenomgång har gjorts. Ett externt informations- och sam-rådsmöte har hållits i syfte att inhämta synpunkter på strategin och projektets upp-lägg. Möjlighet för företrädare för skogsbruket liksom för intresseorganisationer att senare komma in med skriftliga synpunkter har också lämnats. På Skogsstyrelsens intranät har kontaktpersoner för projektet angivits och information om uppdraget har fortlöpande lagts ut. Information om projektet samt en del preliminära resultat redovisades också vid Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets respektive områdes-skyddskonferenser i mars 2009.
6.1 Enkätundersökningar
En enkät, omfattande 22 frågor (se bilaga 1 och 2), skickades ut via e-post till samtliga 21 länsstyrelser respektive samtliga 43 distrikt inom Skogsstyrelsen. Frå-gorna konstruerades med utgångspunkt från innehållet och kapitelindelningen i den nationella strategin. Syftet var att fånga in myndigheternas syn på strategins verk-tyg och metoder samt hur långt tillämpningen gått. Sex av frågorna var identiska med frågor som ställts av Statskontoret i en enkät som var underlag till utredningen ”Skyddet av levande skogar” (2007:14). Svarsfrekvensen blev så hög som 100 % (21 besvarade enkäter) för länsstyrelserna. Motsvarande resultat för Skogsstyrel-sens distrikt blev 70 % (30 besvarade enkäter). De distrikt som svarade på enkäten fördelade sig i stort sett jämnt över landet.
6.2 Objektvisa analyser
6.2.1 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal - stickprov
För att få en uppfattning om hur väl arbetet med biotopskyddsområden och natur-vårdsavtal följt den nationella strategins urvalsprinciper lottades 4 beslutade bio-topskyddsområden och 4 tecknade naturvårdsavtal ut per Skogsstyrelsedistrikt. Detta innebar totalt 176 objekt för vartdera skyddsinstrumentet. Stickprovet mot-svarar ca 17 % av det totala antalet objekt för respektive instrument under perioden 2006-2008. För de utlottade objekten begärdes uppgifter in från distrikten på vilka grunder, dvs. vilka urvalsprinciper, som det enskilda området har valts ut, se bilaga 3. Svarsfrekvensen var 75 %.
6.2.2 Naturreservatsobjekt - stickprov
För att bättre kunna bedöma i vilken grad strategins prioriteringsmodell implemen-terats i länsstyrelsernas urvalsarbete, gjordes bedömningen att det var nödvändigt att samla in vissa uppgifter som är knutna till enskilda naturreservatsobjekt (plane-rade eller beslutade naturreservat). Med anledning av detta gjordes ett uttag från VIC Natur2 av alla objekt som påbörjats och/eller avslutats under perioden 1 juli 2005 till 31 december 2008. Av dessa gjordes därefter ett slumpvis urval, där 20 % av objekten i varje län kom att ingå i analysen. För vart och ett av dessa objekt ombads länsstyrelserna att svara på frågor, se bilaga 4, om inriktning mot strategins prioriteringsmodell, förekomst av prioriterade skogstyper m.m. (kapitel 8 i den nationella strategin).
I utskicket till länsstyrelserna ingick 190 objekt. Under bearbetningen av läns-styrelsernas svar visade det sig att ett antal objekt av olika anledningar inte var lämpade att ingå i de fortsatta analyserna. Det rörde sig bl.a. om objekt som startats långt innan den nationella strategin beslutades, objekt som inte innehöll skogsmark m.m. Efter en slutlig genomgång återstod 150 objekt som kunde användas till de fortsatta analyserna, vilket motsvarar ca 16 % av det totala antalet reservatsobjekt som lyfts till fördelningsplanen under perioden.
6.3 GIS-analyser
6.3.1 Analys av oskyddade värdekärnors status 2008
Analysen baseras på en beräkning av överlappande arealer mellan avverkningar, skyddade områden och fastighetsinformation å ena sidan och oskyddade värdekär-nor å andra sidan. Analysen omfattar området nedanför fjällnära gränsen. Beräk-ningarna är gjorda i raster med 25 meters upplösning där den areal som sammanfal-ler i båda underlagen ställs mot den totala arealen oskyddad värdekärna. Därige-nom har vi kunnat bedöma vad som hänt med oskyddade värdekärnor utifrån hur stor andel som har
x skyddats i gällande beslut som naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal
x ingår i beslutade men inte gällande naturreservat eller ingår i naturvårds-områden
x är under marklösen för naturreservatsbildande x bedömts avverkad
Den avgränsade arealen oskyddad värdekärna baseras på sammanställningen i projektet Frekvensanalys av skyddad natur (FaSN)3. Materialet innefattar nyckel-biotoper och objekt med naturvärden på privatskogsbrukets, Sveaskogs, Bergviks (öst och väst) samt Karlstads stifts marker samt områden identifierade av länssty-relsernas inventeringar inklusive oskyddade arealer inom naturreservat. Värdekär-nearealen är till största delen produktiv skogsmark. Nyckelbiotopsinventeringen
2
VIC Natur är en databas, som är ett gemensamt handläggningsstöd för länsstyrelserna, Lantmäteriet ch Naturvårdsverket.
o
3
Naturvårdsverket. 2005. Frekvensanalys av skyddsvärd natur. Förekomst av värdekärnor i skogsmark. Rapport 5466.
från Holmen ingår i de fall värdekärnan fanns avgränsad som en yta (ca 1/3 av deras underlag). Nyckelbiotopsinventeringar från SCA och Fastighetsverket ingår inte i sammanställningen, vilket medför att vissa regioners värdekärnor är underre-presenterade i analysen. Skyddade arealer och arealer som omfattas av marklösen baseras på naturvårdsregistret respektive Naturvårdsverkets fastighetsinformation. Med skyddad skog avses skog med föreskrifter mot skogsbruk inom gällande na-turreservat, nationalparker och naturvårdsområden samt arealer inom biotop-skyddsområden och naturvårdsavtal. Skog som saknar föreskrifter inom skyddade områden redovisas som oskyddade arealer. Bedömd avverkade arealer baseras på Skogsstyrelsens databas och uppgår till 12 700 hektar. Dessa är arealer som har en anmälan/ansökan och som identifierats som avverkade utifrån en förändringsanalys i satellitbilder eller i konstaterats vara avverkade i fält. Åttio procent av anmälning-arna rör föryngringsavverkning, 10 % är ansökningar i svårföryngrad skog och resterande 10 % rubriceras som övrigt eller ansökan om avverkning för annat än-damål. I arealen som bedömts avverkad ingår således inte eventuell areal värdekär-na som avverkats utan föregående anmälan eller samråd.
6.3.2 Avverkade nyckelbiotoper m.m.
I en förändringsanalys, baserad på satellitbilder från olika år och lägesbunden data av kända nyckelbiotoper (193 000 hektar) samt områden med höga naturvärden på privatskogsbruket (134 700 hektar), har en skattning gjorts av hur många av de kända nyckelbiotoperna och objekt med naturvärden som påverkats av avverkning-ar. I analysen benämns fortsättningsvis dessa nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden som värdekärnor. Här har använts de förändringsanalyser som årligen gjorts sedan 2002, vilka har jämförts med uppgifter i aktuell databas som innehåller samtliga av privatskogsbrukets kända värdekärnor. Därigenom har det kunnat fastställas vilket år som området påverkats. I sammanställningen av materi-alet har små arealer som påverkats sorterats bort på grund av att dessa små arealer bl.a. på justeringar i fält av värdekärnornas ursprungliga gränser och bildernas kvalitet. Arealer mindre än 0,2 hektar har samtliga sorterats bort samt arealer upp till 2,0 hektar där mindre än 10 % av den ursprungliga värdekärnan har påverkats. För att kvalitetskontrollera materialet har ett stickprov omfattande 90 objekt av totalt 4 600 lottats ut. Dessa har kontrollerats mot databaser för nyckelbiotoper, områden med höga naturvärden och avverkningsanmälningar med tillhörande in-formation för att avgöra om GIS-analysens resultat stämmer. Denna kontroll visade att förändringsanalysen tycks ge en överskattning av arealen avverkad värdekärna på i storleksordningen 10-30 %, Orsakerna till överskattningen beror bl.a. på bil-dernas tekniska kvalitet, att naturvårdande skötsel, exempelvis bränning eller ut-glesning, har utförts i värdekärnan eller att ytterligare justeringar av värdekärnan skett i samband med samråd om en avverkning utan att detta har dokumenterats i databasen.
En analys har gjorts av hur stor andel av de biotopskyddsområden som bildats och naturvårdsavtal som tecknats under åren 2006-2007 och som ligger i värdetrak-ter. I analysen har skiktet över bildade områdesskydd samkörts mot aktuella värde-trakter.
6.3.3 Uppdatering av arealen oskyddad värdekärna
I anslutning till framtagandet av den nationella strategin sammanställde Natur-vårdsverket 2004 inom ramen för projekt Frekvensanalys av Skyddsvärd Natur, (FaSN)4 alla tillgängliga storregionala GIS-skikt över skogliga värdekärnor. Viss ytterligare kunskap om skogliga värdekärnor har tillkommit perioden 2005-2008 genom de inventeringar som utförts. Inom kontrollstationen har det därför gjorts en uppdatering av arealen oskyddad värdekärna. Sammanställningen av arealen vär-dekärna 2008 baseras på tre huvudsakliga källor, Länsstyrelsernas kännedom om värdefulla områden, Naturvårdsregistret och nyckelbiotopsinventeringar som sam-lats in av Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventeringarna omfattar både toper och objekt med naturvärde. De geografiskt avgränsade områdena i nyckelbio-topsinventeringarna har använts. De objekt som har sitt centrum i skyddad skog (skyddad skog inom naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal) eller ovan fjällnära gränsen har rensats bort. Arealerna från nyckelbiotopsinventeringar-na har därefter summerats per län samt utifrån om de ligger inom eller utanför trakt (objekt har förts till det län/trakt som det har sitt centrum i). I materialet från Skogsstyrelsens egna inventeringar och i underlaget från Sveaskog har tabellernas uppgift om areal produktiv skog använts vid summeringen. För Holmen Skog har den delmängd nyckelbiotoper som avgränsats som polygoner använts för att beräk-na andelen inom respektive utanför trakt medan summeringen från FaSN har an-vänts för att skatta den totala arealen värdekärna (samlades in som tabelluppgifter i FaSN). Den geografiskt avgränsade arealen har använts för resterande underlag. Eventuell överlappning mellan inventeringarna, dvs. att samma nyckelbiotop skulle ha inventerats av två eller flera källor, har inte analyserats. Förekomsten av över-lapp mellan inventeringarna undersöktes i FaSN och bedöms vara försumbara.
Från Naturvårdsregistret har alla naturreservat, nationalparker och naturvårds-områden valts ut. Därutöver ingår den avgränsade värdekärnearealen inom områ-den som prioriterats för formellt skydd, samt områ-den värdekärneareal som avgränsades av länsstyrelserna till FaSN. Därutöver har Norrbottens, Jämtlands, Dalarnas, Gäv-leborgs, Västernorrlands, Kronobergs och Kalmar län rapporterat in GIS-skikt med områden som de idag känner som värdekärna (>70 % värdekärna). Under denna totalt avgränsade areal används Kontinuerlig Naturtypskartering av skyddade om-råden (KNAS)5 för att beräkna arealen produktiv skog (25 meters raster). Hyggen räknas inte in i denna areal. Skyddad skog i nationalparker, naturreservat, biotop-skydd och naturvårdsavtal särredovisas. Utanför dessa har nyckelbiotoperna tagits bort (redovisas endast som nyckelbiotop) genom att objekten rastrerats och klippts ut. Värdekärnor som Jämtlands län har kännedom om idag saknar i stor utsträck-ning KNAS, varför länets egna uppgifter om areal produktiv skog inom dessa om-råden har använts i sammanställningen av areal medan den geografiskt avgränsade
4
Naturvårdsverket. 2005. Frekvensanalys av skyddsvärd natur. Förekomst av värdekärnor i skogsmark. apport 5466.
R
5
Naturvårdsverket. 2004. Kartering av skyddade områden. Kontinuerlig naturtypskartering. Rapport 5391.
arealen används för att skatta fördelningen mellan värdekärnor inom respektive utanför trakt.
För jämförelsen mot oskyddad värdekärna i skogsstrategin så har två justering-ar gjorts: 1) oskyddad justering-areal inom naturreservatet Glaskogen i Värmlands län hjustering-ar tagits bort (vilket det även gjordes i strategin); 2) hyggen inom skyddad skog räk-nas som skyddad värdekärna. Observera att gränserna mellan Västmanlands och Uppsala län har ändrats sedan 2004.
6.4 Litteratur samt övrig information och
er-farenheter
Särskilt följande underlag har gåtts igenom i samband med utvärderingen. x Naturvårdsverket. 2005. Naturvårdsbiologisk forskning. Underlag för
områdesskydd i skogslandskapet. Rapport 5452.
x Naturvårdsverket. 2005. Frekvensanalys av skyddsvärd natur. Förekomst av värdekärnor i skogsmark. Rapport 5466.
x Statskontoret. 2007. Skyddet av Levande skogar. Rapport 2007:14. x Skogsstyrelsen. 2007. Fördjupad utvärdering av Levande skogar.
Med-delande 2007:4.
x Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen. 2007. Naturskydd i ett internatio-nellt perspektiv – förslag till åtgärder i Sverige. Rapport 5742. Natur-vårdsverket.
x Skogsstyrelsen. 2008. Skogsbrukets frivilliga avsättningar. Meddelande 2008:3.
x Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen. 2008. Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur. Rapport 5838. Naturvårdsverket.
x Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen. 2009. System för uppföljning och utvärdering av processen kring formellt skydd. Rapport 5934. Natur-vårdsverket.
Ytterligare underlag har inhämtats enligt vad som framgår om Kontrollstationen i den nationella strategin för formellt skydd av skog, särskilt avsnitt 8.6.2. Underlag från årliga miljö- och sektorsmålsuppföljningen 2008 har tagits del av fortlöpande och under hand. Andra underlag är Sveaskogs överenskommelser 2008 med Natur-vårdsverket respektive Skogsstyrelsen om naturreservat och biotopskyddsområ-de/naturvårdsavtal. Därutöver har arbetsgruppen egna erfarenheter av strategin genom operativt eller stödjande arbete som kunnat komma till nytta i utvärdering-en.
7 Resultat
I detta kapitel redovisas resultaten av den uppföljning av den nationella strategin som har gjorts. Redovisningen lämnas i princip utan kommentarer. Den ligger till grund för en utvärdering i kapitel 8 och för en diskussion i kapitel 9.
De resultat som redovisas baseras dels på enkäter till länsstyrelserna och Skogsstyrelsens distrikt, som handlade om strategins implementering, dels ett slumpmässigt utvalt stickprov av enskilda objekt. Det bör noteras att det i en del fall inte är helt klart huruvida ett enkätsvar avser enbart den egna myndigheten eller båda myndigheterna i ett län samt att ingen utförlig bortfallsanalys enkät- eller stickprovsanalysen genomförts.
Därutöver har vissa GIS-analyser gjorts som kompletterar enkäterna. I några fall finns också en viss överlappning gentemot enkätundersökningarna.
I det följande har resultaten strukturerats i enlighet med den nationella strate-gins kapitelindelning, vilket bl.a. betyder att resultat från olika undersökningar, t.ex. från både enkät och GIS-analys, kan redovisas under samma rubrik.
7.1 Implementering av strategin
Den nationella strategin utgör grunden för de länsvisa strategier som länsstyrelser-na och Skogsstyrelsen på regiolänsstyrelser-nal nivå utarbetat för det fortsatta arbetet med for-mellt skydd inom delmål 1 till Levande skogar. En fråga för utvärderingen är i vilken utsträckning som berörda myndigheter anser att den nationella strategin har implementerats.
7.1.1 Förändrat arbetssätt
Fråga ställdes till länsstyrelserna och Skogsstyrelsens distrikt om arbetssättet har förändrats efter att den nationella strategin antogs och i så fall hur. Samtliga svara-de att strategin hasvara-de lett till ett förändrat arbetssätt, helt (28; 55 %) eller svara-delvis (23; 45 %). Svarens fördelning mellan myndigheterna redovisas i tabell 7.1.
Tabell 7.1. Svar på fråga om myndigheternas arbetssätt har förändrats efter det att den nationella strategin antogs.
Myndighet Ja Delvis
Länsstyrelserna 8 (38 %) 13 (62 %) Skogsstyrelsens distrikt 20 (67 %) 10 (33 %)
Till frågan om hur arbetet har förändrats lämnades sex svarsalternativ inklusive möjlighet att ange annan orsak i klartext, se figur 7.1 och kommentarer nedan.
På vilket sätt har arbetet förändrats? A A B B C C D D E E F F 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Länsstyrelsen n=21 Skogsstyrelsen n=30 A n d el sv ar A B C D E F
Figur 7.1. Angivna sätt på vilket arbetet med formellt skydd har förändrats sedan den nationella strategin antogs.
A: Bättre samarbete mellan myndigheter. B: Formalisering av redan etablerad arbetsform. C: Förbättrat samarbete med skogssektorn. D: Ett förbättrat urval av skyddsobjekt. E: Bättre förankring hos myndighetsledning. F: Annat.
Lämnade kommentarer anger bl.a. att arbetet nu sker mer systematiskt och att akut-insatser, som senare kanske visar sig vara en felaktig prioritering, kan undvikas. Strategin har också medverkat till en bättre myndighetssamverkan, ett bättre urval av och en tydligare prioritering mellan olika objekt, t.ex. genom att objekten klas-sas på ett relativt objektivt sätt. Förståelsen för uppdraget bland markägare bedöms ha blivit större. Mer vikt har lagts vid prioriterade skogstyper och akuta hot i form av avverkningsanmälningar styr arbetet i allt mindre utsträckning.
Flera anger också att det har dröjt innan strategins prioriteringsmodell fått ge-nomslag på grund av att det vid tiden för strategins antagande fanns en del påbörja-de ärenpåbörja-den som måste avslutas.
Nio av länsstyrelserna, men inget av Skogsstyrelsens distrikt, framhåller ett förbättrat samarbete med skogssektorn som en följd av ett förändrat arbetssätt ge-nom strategin. Knappt hälften av länsstyrelserna anser att strategin medverkat till att underlätta förankringen av arbetet hos respektive myndighetsledning medan den erfarenheten finns endast undantagsvis hos Skogsstyrelsens distrikt.
7.1.2 Följs strategins beskrivna arbetssätt?
Fråga ställdes om myndigheterna i länet övergripande följer det arbetssätt med formellt skydd som beskrivs i den nationella strategin. Samtliga svarade jakande, helt (46; 90 %) eller delvis (5; 10 %). Någon påtaglig skillnad fanns inte mellan länsstyrelsernas och distriktens svar.
En länsstyrelse (BD) arbetar med mindre fokus på värdetrakter än i den natio-nella strategin, beroende på att arbetet koncentreras till stora områden som i sig själva har långsiktig funktionalitet. Samma länsstyrelse anser sig också ha problem med ambitionen att prioritera fastigheter med stor andel nyckelbiotoper, eftersom en stor del av reservatsarbetet då skulle hamna i lågproduktiva höjdlägen. En annan länsstyrelse (AC) anser att Skogsstyrelsens medelsfördelning till distrikten snarare utgår från frekvensen av nyckelbiotoper än från den regionala strategins priorite-ringar. Svårigheter på grund av vikande intresse hos markägare att ingå naturvårds-avtal, har inneburit att enstaka naturvårdsavtal tecknats som inte är helt i linje med strategin.
7.1.3 Eventuella avvikelser från den nationella strategins arbetssätt Fråga ställdes om det har förekommit avvikelser från den nationella strategins arbetssätt, t.ex. ändrade kriterier i urvalsprocessen eller om man lyft fram andra prioriterade skogstyper i länets regionala strategi. Frågan besvarades med Ja (22; 44 %) eller Nej (28; 56 %). Ingen påtaglig skillnad fanns mellan myndigheternas svar.
I den nemorala regionen har följande skogstyper lyfts fram i förhållande till den nationella strategin: lövsumpskog, klibbalskog, trädbärande ängar med viktiga ädellövskogsarter, gamla tallskogar. I den boreonemorala regionen framhålls äldre skogsbeten.
I Gotlands län har ett antal skogstyper pekats ut som endast delvis sammanfal-ler med de prioriterade skogstyperna i den nationella strategin.
En länsstyrelse (O) i den boreonemorala regionen anser att flera av de s.k. SNUS-objekten6 knappast torde ha prioriterats för formellt skydd idag. En annan länsstyrelse (C) i samma region prioriterar nu att avsluta påbörjade ärenden.
I den sydboreala regionen anför en länsstyrelse (X) att områden kommer att väljas bort med anledning av att det regionala arealmålet är intecknat, en annan (S) att enstaka objekt valts ut med något av åtgärdsprogrammen för hotade arter som utgångspunkt.
En av länsstyrelserna (BD) i den nordboreala regionen har viktat ned värdetrak-terna när det gäller urvalet av naturreservat och anser sig heller inte kunna uppfylla ambitionen att skydda alla värdekärnor på fastigheter med mer än 5 % nyckelbio-top.
6
Naturvårdsverket. 2004. Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade skogar. Huvudrapport över
7.2 Markägaren i centrum
7.2.1 Dialog med markägarna
Fråga ställdes om den nationella strategin har lett till bättre dialog med markägar-na, enligt de framgångsfaktorer som nämns i strategin; ”ömsesidig tillit, öppenhet och respekt”? Fem svarsalternativ gavs, från låg grad (1) till hög grad (5). Två länsstyrelser angav två svarsalternativ, 3 och 4 respektive 3 och 5. Se figur 7.2 och vidare kommentarer nedan.
Har den nationella strategin lett till bättre dialog med markägarna? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=21 Skogsstyrelsen n=30 A nde l s v a r 1 2 3 4 5
Figur 7.2. Svar på fråga om den nationella strategin har lett till bättre dialog med markägarna. Svaren har graderats från låg grad (1) till hög grad (5). Två länsstyrelser har angivit mer än ett alternativ; 3 och 4 (E) respektive 3 och 5 (Z).
En länsstyrelse framhåller att det har blivit lättare att argumentera för ev. skydd. En annan länsstyrelse anser att strategin har bidragit till en bättre dialog med skogsbo-lag och markägarorganisationer, tack vare deras delaktighet i processen med att ta fram den regionala strategin. Arbetet med strategin har också bidragit till en större medvetenhet om hur dialogen med enskilda markägare bör föras. Två länsstyrelser anser att det arbetssätt som presenteras i strategin har lett till en bättre dialog med markägarna, oavsett om det är strategins förtjänst. Istället framhålls att det snarare är omfattningen av områdesskyddet som har lett till behovet av förbättrad dialog. Ytterligare en länsstyrelse anför att arbetssättet var etablerat redan före strategins tillkomst.
Flera av Skogsstyrelsens distrikt framhåller att kontakten med markägarna se-dan tidigare varit god och att den inte försämrats genom strategin. Bl.a. upplevs en ökad förståelse hos markägarna för olika prioriteringar och att strategin medfört ett
ökat intresse för frivilliga avsättningar. Några anser emellertid att kontakterna för-sämrats. Som orsaker till detta anförs att strategin kan uppfattas som stelbent med en låg grad av flexibilitet, att användningen av naturvårdsavtal försvårats genom att arbeta efter strategin samt att den begränsade medelstilldelningen leder till vänteti-der som markägare tycker är oacceptabla.
7.2.2 Markägarnas möjlighet att påverka val av skyddsinstrument
Fråga ställdes i vilken utsträckning markägarna har givits möjlighet att påverka val av skyddsinstrument. Fem svarsalternativ gavs, från låg grad (1) till hög grad (5), se figur 7.3 och kommentarer nedan.
I vilken utsträckning har markägarna givits möjlighet att påverka val av skyddsinstrument? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=21 Skogsstyrelsen n=29 A n d el svar 1 2 3 4 5
Figur 7.3. Svar på fråga om i vilken utsträckning som markägarna har givits möjlighet att påverka val av skyddsinstrument. Svaren har graderats från låg grad (1) till hög grad (5).
En faktor som flera länsstyrelser framhåller som begränsande för möjligheten att påverka valet av skyddsform är antalet berörda fastigheter i ett skyddsobjekt. Möj-ligheterna är generellt sett större i mindre områden med enstaka eller ett mycket litet antal berörda fastigheter att tillgodose önskemål härvidlag från markägarnas sida. Mycket stora områden begränsar i sig valmöjligheterna, eftersom naturreser-vat då i regel är det enda realistiska alternativet. Ett par länsstyrelser framhåller behovet av långsiktighet vid skydd av områden, vilket de anser också begränsar valmöjligheterna. En praktisk omständighet som framhålls är storleken på myndig-heternas budgeterade medel för skydd, vilken kan begränsa valmöjligheten. I flera fall har markägarens önskemål tillgodosetts, t.ex. genom att länsstyrelsen överläm-nat frågan om skydd till Skogsstyrelsen. En länsstyrelse anför att man på senare tid
i enstaka fall erbjudit korta naturvårdsavtal i avvaktan på reservatsbildning. Skälet till detta är att markägare vill avvakta eventuella förändrade regler för beskattning av intrångsersättning eller realisationsvinst.
Skogsstyrelsens distrikt anför överlag att olika skyddsformer (biotopskyddsom-råde, naturvårdsavtal, frivilliga avsättningar) och strategins beskrivna arbetssätt är ett stöd i dialogen med markägaren. Mindre vanligt är att naturreservat finns med bland de alternativ som diskuteras, beroende på objektets areal eller att länsstyrel-sen av olika skäl har små möjligheter att prioritera nya objekt för skydd. En vanlig uppfattning är att markägarna är mer intresserade av biotopskyddsområde än av naturvårdsavtal eller frivilliga avsättningar. Skälet till detta skulle vara ersättning-ens storlek.
7.3 Samarbete mellan myndigheter
Skogsstyrelsens uppgifter i Gotlands län har sedan 1998 hanterats av Länsstyrelsen i Gotlands län i ett försök till samordnad länsförvaltning. Vissa av de frågor som ställts och som redovisas nedan är därför inte aktuella för Gotlands län.
7.3.1 Har samverkan förändrats?
Fråga ställdes om hur samverkan mellan Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har förändrats på grund av den nationella strategin jämfört med tiden före 2005. Fem svarsalternativ gavs, från låg grad (1) till hög grad (5). Se figur 7.4 och vidare kommentarer nedan.
Hur har samverkan mellan Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen förändrats på grund av den nationella strategin jämfört med
tiden före 2005? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=20 Skogsstyrelsen n=29 A n d el svar 1 2 3 4 5
Figur 7.4. Svar på fråga om hur samverkan mellan Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har föränd-rats pga. den nationella strategin. Svaren har gradeföränd-rats från låg grad (1) till hög grad (5). Obser-vera att frågan inte är aktuell för Gotlands län, där ett försök med samordnad länsförvaltning pågår.
Flera länsstyrelser framhåller att samverkan mellan myndigheterna har varit god sedan länge, men att strategin bl.a. inneburit tätare kontakter och ett mer formalise-rat samarbete, t.ex. genom mer regelbundna planeringsmöten. Ett par länsstyrelser anser att samarbetet har försvårats genom Skogsstyrelsens omorganisation då de uppfattar att den regionala samordningen blivit otydligare efter det att antalet regi-oner minskat.
Skogsstyrelsen bedömer överlag att samverkan har förbättrats. Även om många framhåller att samverkan varit bra tidigare poängterar flera att den formaliserats och blivit tydligare. I något fall önskar man från Skogsstyrelsen att samråd sker tidigare avseende områden som prioriterats för naturreservatsbildande och att det vid dessa ges större utrymme för diskussion.
7.3.2 Har myndigheterna olika syn på frågan om skydd för ett område? Fråga ställdes om det förekommer att länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har olika syn på om ett område bör ges ett formellt skydd överhuvudtaget. Fyra svarsalterna-tiv gavs, se figur 7.5.
Figur 7.5. Svar på fråga om det förekommer att Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har olika syn på om ett område bör ges ett formellt skydd överhuvudtaget. Svaren har graderats från låg grad (1) till hög grad (5). Observera att frågan inte är aktuell för Gotlands län, där ett försök med sam-ordnad länsförvaltning pågår.
En länsstyrelse framhåller att årliga kalibreringsövningar myndigheterna emellan bidrar till samsyn. Ett par länsstyrelser menar dock att det förekommer olika
till-lämpning av strategin, t.ex. genom att den ena myndigheten mer styrs av praktiska prioriteringar och i mindre grad tar hänsyn till utpekade värdetrakter.
Skogsstyrelsens distrikt upplever det som begränsad företeelse. De situationer som det kan uppstå i är oftast relaterade till medelsbrist, bedömningar av barrdo-minerade naturvärden samt möjligheter eller förväntningar på att teckna natur-vårdsavtal.
7.3.3 Hur ofta förekommer det att myndigheterna har olika syn på vilket skyddsverktyg som bör användas för ett område?
Fråga ställdes om hur ofta det förekommer att Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har olika syn på vilket skyddsverktyg som bör användas för att skydda ett område. Fyra svarsalternativ gavs, se figur 7.6.
Hur ofta förekommer det att Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har olika syn på vilket skyddsverktyg som bör användas för att
skydda ett område?
0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=20 Skogsstyrelsen n=30 A n d e l svar
Aldrig Sällan Ibland Ofta
Figur 7.6. Svar på fråga om det förekommer att Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har olika syn på vilket skyddsverktyg som bör användas. Svaren har graderats från låg grad (1) till hög grad (5). Observera att frågan inte är aktuell för Gotlands län, där ett försök med samordnad länsförvaltning pågår.
Beträffande de som valt alternativet ”Ibland” i föregående fråga, ställdes fråga om vad det beror på. Sex svarsalternativ lämnades, inklusive möjlighet att ange annan orsak i klartext, se figur 7.7. Två länsstyrelser valde svarsalternativet ”Ibland”, men ytterligare fem länsstyrelser valde ändå att svara på denna fråga. Sju (7) av Skogs-styrelsens distrikt valde svarsalternativet ”Ibland”, men totalt 8 distrikt svarade på denna fråga. I flertalet fall lämnades svar med flera alternativ.
Om skillnader i synsätt förekommer ibland, vad beror det på? A A C C D D E E F F 0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=7 Skogsstyrelsen n=8 A n d e l svar A B C D E F
Figur 7.7. Svar på fråga om vad skillnader i synsätt, se figur 7.6, beror på. A: Medelsbrist för inköp och ersättning.
B: Lag, förordning och föreskrifter. C: Policys, rutiner, etc.
D: Personalbrist inom myndigheterna.
E: Skillnader i kunskap om skyddsinstrumentens regelverk. F: Annat.
Av de två länsstyrelser som svarade ”Ibland”, angav den ena medelsbrist och per-sonalbrist som orsaker, medan den andra angav policys etc. och ”värdebedömning-en”. Totalt sett bland dem som svarat dominerar orsakerna medelsbrist och perso-nalbrist och många betonar betydelsen av att myndigheterna gemensamt besöker området. Den begränsade budgeten framhålls som en viktig omständighet för båda myndigheterna. Ett par andra faktorer som framhålls är dels att arealmålet innebär en begränsning, dels den bristande tillgången på ersättningsmark till framför allt de större skogsbolagen. I enkäten till Skogsstyrelsen uppmanades inte svarslämnaren att lämna någon kommentar till frågan, dvs. utrymme för att lämna kommentar i anslutning till frågan saknades.
7.4 Oklarheter/förtydliganden
7.4.1 Prioriterade skogstyper
Fråga ställdes om det finns behov av att ändra eller precisera de prioriterade skogs-typerna. Frågan besvarades med Ja (13; 27 %) eller Nej (35; 71 %). En länsstyrelse svarade ”Kanske”. Någon större skillnad mellan Skogsstyrelsens respektive läns-styrelsens svar förelåg inte.
Av dem som svarat jakande på frågan framhåller Länsstyrelsen i Blekinge län (Nemoral region) att ”gamla tallskogar” är ytterligare en skogstyp som bör priorite-ras. Länsstyrelsen i Södermanlands län ser ett visst behov av att se över hur vikt-ningen för de prioriterade skogstyperna slår i prioriteringen av objekt.
Tre länsstyrelser har svarat att prioriterade skogstyper har preciserats i samband med att de regionala strategierna togs fram.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har svarat ”Kanske”, med hänvisning till villkoret i regleringsbrevet för 2009 avseende Naturvårdsverket, att anslaget 1:3 får användas ”för kostnader för förvärv samt avtalslösningar… …av värdefulla natur-områden, särskilt naturskog-urskog.”. Frågan som ställs är om detta innebär att barrskogsområden med naturskogskvaliteter, men som saknar prioriterade skogsty-per, därmed ska få ökad prioritet. Det regeringsuppdrag som de tre storstadslänen fått för att inrätta tätortsnära naturreservat harmoniserar inte i tillräcklig grad med den prioriteringsmodell som anges i skogsstrategin, varför en modifierad priorite-ringsmodell för naturreservat i närheten av de tre storstäderna bör övervägas.
De skogsstyrelsedistrikt som bedömt att behov finns anger att det finns behov av att komplettera prioriterade naturtyper med några som på ett bättre sätt motsva-rar behoven av ökat fokus på brand- och vattenpåverkade naturtyper, i viss mån även betesgynnade naturtyper. Vidare anger några distrikt att talldominerade sko-gar i södra Sverige behöver få en högre prioritet. Några efterlyser även tydlisko-gare definitioner av angivna naturtyper.
I figur 7.8 görs ett försök att redovisa i vilken utsträckning hänsyn har tagits till förekomst av prioriterade skogstyper i samband med naturreservatsbildning under perioden 2005-2008.
Fördelning av priorite rade skogsty per i naturreserv atsobjekt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Skogstyp A n d e l a v to t a n ta l o b je k t
SUS 2 SUS 3 SUS 4 SUS 5
Figur 7.8. Andel av antalet naturreservatsobjekt med olika prioriterade skogstyper, fördelad på SUS-regioner. Hänsyn har tagits till olika antal objekt i respektive SUS-region: SUS 2: 30 objekt; SUS 3: 39 objekt; SUS 4: 72 objekt; SUS 5: 9 objekt. Flera prioriterade skogstyper kan ingå i ett och samma objekt.
1. Ädellövskog i nemoral och boreonemoral region (SUS 4-5).
7. Skärgårdsnaturskogar.
2. Hassellundar. 8. Medelålders-sena lövsuccessioner på frisk
mark i boreal och boreonemoral region (SUS 2-4).
3. Triviallövskogar med ädellövinslag. 9. Strandlövnaturskogar i hela landet, t.ex. omfat-tande lövskogar längs flacka stränder och i älvars närhet. Även landhöjningsskogar innefattas här. 4. Större urskogsartade skogar i boreal region
(SUS 2-3).
10. Sandbarrskogar på sand eller grusmark i hela landet.
5. Större myr- och naturskogsmosaiker i boreal och boreonemoral region (SUS 2-4).
11. Skogar med hög bonitet i hela landet. Gran-skogar utanför granens naturliga utbredningsom-råde ingår inte.
6. Kalkbarrskogar.
Det har inte varit möjligt att söka ut hur de beslutade biotopskyddsområdena re-spektive tecknade naturvårdsavtalen fördelar sig på de prioriterade skogstyperna i strategin. Detta beror på att de 19 särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden (”biotoptyper”) som anges i Skogsstyrelsens allmänna råd respektive de som anges för de tecknade naturvårdsavtalen, endast för ett fåtal stämmer överens med de prioriterade skogstyperna. Exempelvis kan ett beslut om ett biotopskyddsområde av typen ”äldre naturskogsartad skog” utgöras av såväl ädellövskog som tallskog. Men, bland de i den nationella strategin angivna prioriterade skogstyperna finns fyra stycken som i hög grad har sin motsvarighet i fyra av de 19 biotoptyper som Skogsstyrelsen kan besluta om som biotopskyddsområde. Dessa biotoptyper är Hassellundar och hasselrika skogar, Kalkmarksskogar, Strand- eller svämskogar samt Äldre sandskogar. En uppföljning av dessa fyra biotoptyper, som visserligen endast utgör en mycket begränsad del (<10 %) av samtliga beslutade biotop-skyddsområden, visar att andelen av dessa biotoptyper ökat till nära det dubbla under perioden 2006-2008 jämfört med perioden 2003-2005. Detta indikerar att strategin påverkat urvalet av värdekärnor som säkerställts genom biotopskyddsom-råde.
7.4.2 Översyn av värdetrakter?
Fråga ställdes om det finns behov av en översyn av de befintliga värdetrakterna i länet före 2010. Frågan besvarades med Ja eller Nej, se figur 7.9.
Finns det behov av en översyn av de befintliga värdetrakterna i ert län före 2010? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=21 Skogsstyrelsen n=30 A n d e l sv ar Ja Nej
Figur 7.9. Svar på fråga om det finns behov i respektive län av en översyn av de befintliga värde-trakterna.
Av de fem länsstyrelser som har svarat jakande på frågan, framhåller fyra att för-ändrat kunskapsläge är skäl för en översyn. Flera av dem som svarat nekande me-nar ändå att behov finns, eller kommer att finnas, men att översynen inte behöver göras före 2010. Drygt hälften av de svarande av Skogsstyrelsens distrikt anger att behov finns, men i kommentarerna preciseras det till att det rör sig om ett begränsat behov. Oftast rör det sig om tillägg av eller justeringar av enstaka trakter avseende gräns eller angivna naturtyper. Några anger även ett behov av förtydligande av begreppet värdetrakt och funktionalitetsbegreppet.
7.4.3 Ytterligare stöd och utbildning
Fråga ställdes om det behövs ytterligare stöd, kalibreringskurser, checklistor etc., för fortsatt arbete med formellt skydd i enlighet med strategin. Frågan besvarades med Ja eller Nej. Se figur 7.10 och vidare kommentarer nedan.
Behövs ytterligare stöd, kalibreringskurser, checklistor etc för fortsatt arbete med formellt skydd i enlighet med strategin?
0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=21 Skogsstyrelsen n=29 A n d el sv ar Ja Nej
Figur 7.10. Svar på fråga om det behövs ytterligare stöd, kalibreringskurser, checklistor etc. för fortsatt arbete med formellt skydd i enlighet med strategin.
De länsstyrelser och Skogsstyrelsedistrikt som anser att mer stöd etc. behövs, anför en rad olika skäl för detta, exempelvis personalomsättning, dvs. nya handläggare behöver utbildning och behov av fortlöpande kalibrering och uttolkning. Behov bedöms finnas på såväl länsnivå som nationell nivå. Samspelet i landskapet mellan formellt skydd och frivilliga avsättningar framhålls som något som behöver utveck-las och som behöver stöd. I takt med att kunskapsläget förbättras behöver en bered-skap för omprioriteringar finnas. Flera länsstyrelser framhåller dessutom osäkerhe-ten i vad som kommer att gälla efter 2010. Idag kan denna osäkerhet innebära att värdekärnor avverkas, men som annars skulle ha kunnat inrymmas i ett eventuellt nytt arealmål.
7.5 Regionala
arealmål
7.5.1 Länsvisa arealmål
Fråga ställdes om det finns behov av att justera de länsvisa arealmålen inom länet. Frågan blev tyvärr något olyckligt formulerad och har av några tolkats som att den gällde en omfördelning av arealer inom länet mellan skyddsformer. Fråga om änd-rad arealfördelning mellan skyddsformer ställdes dock separat, se avsnitt 7.6.2. Frågan besvarades med Ja eller Nej. En länsstyrelse svarade ”Vet ej”. Se figur 7.11.
Finns behov av att justera de länsvisa arealmålen inom ert län? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=21 Skogsstyrelsen n=27 A n d e l sv ar Ja Vet ej Nej
Figur 7.11. Svar på fråga om det finns behov i respektive län av en justering av de länsvisa are-almålen inom delmål 1 till Levande skogar.
Av de länsstyrelser som svarat jakande på frågan är det nästan genomgående så att man bedömer att ett behov av en utökad areal finns. Skälen för detta är dels att mer areal skyddsvärd skog finns än vad arealmålet rymmer, dels att genomförandet av även andra miljökvalitetsmål förutsätter att skogsmark, med eller utan högre natur-värden, tas ur produktion. Länsstyrelserna i Uppsala respektive Västmanlands län anser att arealerna behöver räknas om efter Heby kommuns länsbyte.
Undantaget utgörs av Länsstyrelsen i Gotlands län, där det regionala arealmålet på eget initiativ har satts till 5 500 hektar, jämfört med 6 800 hektar i den nationella strategin.
Av dem som svarat nekande hänvisar två till begränsade handläggarresurser medan en tredje menar att en ev. justering bör avvakta att nuvarande mål har nåtts och uppdaterade bevarandebiologiska analyser har gjorts. Två har avstått från att lämna kommentar.
I kommentarerna från Skogsstyrelsens distrikt anges att behovet av ett högre mål är angeläget men än mer angeläget i nuläget är ökade anslag och resurser för att kunna motsvara de föresatser om dialog som anges i strategin.
7.5.2 Arealfördelning mellan skyddsformer
Fråga ställdes om det finns behov av att justera fördelningen mellan skyddsformer-na i länet. Frågan besvarades med Ja eller Nej. En länsstyrelse svarade ”Vet ej”. Se figur 7.12.
Finns behov av att justera fördelningen mellan skyddsformerna inom ert län? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=21 Skogsstyrelsen n=28 A n d el sv ar Ja Vet ej Nej
Figur 7.12. Svar på fråga om det finns behov i respektive län av en justering av fördelningen mellan skyddsformerna.
Tre av de länsstyrelser som svarade jakande på frågan menar att andelen biotop-skyddsområde bör öka på bekostnad av arealen naturvårdsavtal. En länsstyrelse menar att biotopskyddsområden har bättre funktionalitet, en annan till att natur-vårdsavtal är svåra ”att få ut”. De två övriga med jakande svar har inte lämnat nå-gon motivering till svaret.
En övervägande majoritet av Skogsstyrelsens distrikt anger att en ökning av andelen biotopskyddsområde behövs, huvudsakligen på bekostnad på målet för naturvårdsavtal. De skäl som anges är att markägarna föredrar biotopskyddsområde av ekonomiska skäl samt att möjligheten till att besluta om större biotopskyddsom-råden har förbättrat instrumentets användbarhet.
7.6 Strategins urvalsprinciper och
tillämp-ning
7.6.1 Prioriteringsmodellens steg 1
Fråga ställdes om man har genomfört steg 1 i prioriteringsmodellen, dvs. en priori-tering av objekten/värdekärnorna enligt skogsbiologiska bevarandevärden i lä-net/distriktet enligt strategins avsnitt 8.2 utifrån högt naturvärde på beståndsnivå, hög grad av långsiktig funktionalitet och prioriterad skogstyp. Frågan besvarades med Ja, Delvis eller Nej, se figur 7.13.
Har ni genomfört steg 1 i prioriteringsmodellen? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=21 Skogsstyrelsen n=30 A nde l s v a r Ja Delvis Nej
Figur 7.13. Svar på fråga om man vid respektive länsstyrelse eller distrikt genomfört steg 1 i prioriteringsmodellen enligt den nationella strategin.
Av de länsstyrelser som har svarat nekande hänvisar Länsstyrelsen i Jämtlands län till att pågående skogsinventeringar har bidragit till att detta arbete legat nere för tillfället, men att det år 2010 är aktuellt att göra en prioriteringsmodell tillsammans med Skogsstyrelsen. Länsstyrelsen i Stockholms län har inte kommenterat sitt svar.
I Uppsala län har prioriteringsmodellens steg 1 gjorts för biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. För naturreservaten har den inte gjorts eftersom den areal som återstår efter att pågående naturreservat, Natura 2000-områden och SNUS-objekten är ersatta finns inte mycket areal kvar att fördela. I Västra Götalands län respektive Västernorrlands län återstår en del objekt att poängsätta. Länsstyrelsen i Skåne län hänvisar till praktiska prioriteringar i samband med anmälda avverkningar och försäljning av fastigheter.
Skogsstyrelsens distrikt anger att detta steg är utfört på länsnivå och ofta även på distriktsnivå. I några fall anges att prioriteringen gjorts även på grundval av värdekärnornas storlek, dvs. delvis utgående från skyddsinstrumentens regelverk och praxis.
7.6.1.1 ANDELEN SKOGLIG VÄRDEKÄRNA I FORMELLT SKYDDADE OBJEKT Andelen skoglig värdekärna i naturreservatsobjekt från perioden 2005-2008 varie-rar något mellan de olika SUS-regionerna: Nordboreal region (89 %), Sydboreal region (71 %), Boreonemoral region (68 %), Nemoral region (74 %). Andelen värdekärna är således generellt sett högre i norr än i söder.
Sett över tid kan anas en svag tendens till ökad andel värdekärna i naturreser-vatsobjekten överlag, från 72 % år 2005 till 77 % år 2008. Denna svaga tendens återfinns också i de större naturreservatsobjekten (minst 30 hektar värdekärna), där rekommendationen7 är att minst 70 % av totalarealen produktiv skogsmark ska utgöras av värdekärna, se figur 7.14. När det gäller de mindre naturreservatsobjek-ten (<30 hektar värdekärna), där motsvarande rekommendation är att minst 50 % av totalarealen produktiv skogsmark ska utgöras av värdekärna, tycks tendensen däremot svagt vikande, se figur 7.15.
Andel större (minst 30 ha värdekärna) naturreservatsobjekt med minst 70 % värdekärna, årligen (n = 77) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2005 2006 2007 2008 År An d e l
Figur 7.14. Andelen värdekärna i större naturreservatsobjekt (minst 30 hektar värdekärna) årligen 2005-2008.
7
Naturvårdsverket. 2008. Planering av naturreservat – vägledning för beskrivning, indelning och av-gränsning. Rapport 5788.
Andel mindre (<30 ha värdekärna) naturreservatsobjekt med minst 50 % värdekärna, årligen (n = 72) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2005 2006 2007 2008 År An d e l
Figur 7.15. Andelen värdekärna i mindre naturreservatsobjekt (<30 hektar värdekärna) årligen 2005-2008.
Områden för vilka biotopskyddsområdesbeslut fattas utgör hela området värdekär-na. För naturvårdsavtal kan delar av området utgöras av annat än värdekärna, dock högst halva arealen och huvudsakligen då av utvecklingsmark. För åren 2006-2008 uppgår andelen värdekärna i naturvårdsavtalen till 96 %, övriga 4 % utgörs till allra största delen av utvecklingsmark.
7.6.1.2 VÄRDEGRUPPER M.M.
I det följande redovisas hur stor andel av skyddsobjekten 2005-2008 som fördelar sig på värdegrupper, långsiktig funktionalitet respektive skogsbiologiska värden. Redovisningen baseras på den stickprovsvisa enkäten till länsstyrelserna och Skogsstyrelsens distrikt.
I figur 7.16 redovisas fördelningen på respektive värdegrupp av naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Utvecklingen över tid visar generellt sett en tendens åt en starkare tyngdpunkt i värdegrupperna 1 och 2. Vissa skillnader mellan skyddsformerna finns dock, se figurerna 7.17-7.19. Andelen naturreservat i värdegrupp 2 har ökat under perioden samtidigt som andelen i värdegrupp 3 mins-kat. Motsvarande gäller för biotopskyddsområden. Någon tydlig förändring när det gäller vilka värdegrupper som naturvårdsavtal har tecknats för kan dock inte utlä-sas för perioden.
Naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal 2005-2008, fördelade på värdegrupp 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 1 2 3 4 Värdegrupp An d e l
Naturreservat Biotopskyddsområde Naturvårdsavtal
Figur 7.16. Fördelning på respektive värdegrupp av naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal under perioden 2005-2008.
Figur 7.18. Fördelning av värdegrupp för biotopskyddsområden under perioden 2006-2008.
Figur 7.19. Fördelning av värdegrupp för naturvårdsavtal under perioden 2006-2008.
Motiven för långsiktig funktionalitet i 150 naturreservatsobjekt under perioden 2005-2008 fördelar sig enligt tabell 7.2. Skillnaderna mellan åren är små.
Tabell 7.2. Motiv för långsiktig funktionalitet i 150 naturreservatsobjekt 2005-2008. I några fall har mer än ett motiv uppgivits.
Motiv Andel
Värdekärna ligger i värdetrakt 65 % Kluster av värdekärnor 25 % Större värdekärna 20 % Naturligt små habitat (t.ex. källmiljöer) 2 %
Fördelningen av skogsbiologiska värden i biotopskyddsområden respektive natur-vårdsavtal redovisas i figur 7.20.
Figur 7.20. Fördelning av skogsbiologiskt värde för biotopskyddsområden och naturvårdsavtal under perioden 2006-2008.
7.6.2 Prioriteringsmodellens steg 2
Fråga ställdes om man inom länet/distriktet genomfört steg 2 i prioriteringsmodel-len, dvs. en prioritering av objekten/värdekärnorna inom respektive värdegrupp utifrån bevarandevärden i andra miljömål, kulturmiljövård eller andra samhällsin-tressen. Frågan besvarades med Ja, Delvis eller Nej, se figur 7.21 och kommentarer nedan.
Har ni genomfört steg 2 i prioriteringsmodellen? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Länsstyrelsen n=21 Skogsstyrelsen n=30 A n d el svar Ja Delvis Nej
Figur 7.21. Svar på fråga om myndigheterna genomfört steg 2 i prioriteringsmodellen enligt den nationella strategin.
Länsstyrelsernas skäl till att inte ha genomfört steg 2 i prioriteringsmodellen varie-rar starkt. Det kan handla om bristande resurser, avsaknad av underlag eller att behovet inte bedömts så stort efter att steg 1 genomförts. Det är ett fåtal av Skogs-styrelsens distrikt som har genomfört steg 2 i prioriteringsmodellen för samtliga kända värdekärnor i distriktet. Däremot sker en bedömning i enlighet med steg 2 för de värdekärnor som aktualiseras för skydd i enlighet med steg 1.
7.6.2.1 ANDRA BEVARANDEVÄRDEN
Nedan redogörs för i vilken utsträckning som andra bevarandevärden har legat till grund för det formella skyddet under perioden 2005-2008. Se figur 7.22. Andra bevarandevärden än rent skogsbiologiska kan röra andra miljökvalitetsmål och delmål (t.ex. delmål 2 till Myllrande våtmarker), rekreationsvärden, kulturmiljö-värden, rennäringen etc. För att anges ska de vara av större betydelse. Det innebär att andra bevarandevärden mycket väl kan förekomma i området, men att de inte bedömts vara av tillräcklig stor betydelse för att anges.
