Populärkultur - ett redskap för samspel och lärande

Populärkultur –

ett redskap för samspel och lärande

Linda Gibbs

Maria Johansson

Examensarbete 15 hp Handledare

Inom Lärande Leif Ulriksson

Lärarutbildningen Examinator

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Vårterminen 2011

SAMMAN FAT T N IN G

Linda Gibbs, Maria Johansson Populärkultur –

ett redskap för samspel och lärande

Antal sidor: 33

Syftet med vår undersökning är att undersöka om barns intressen utifrån populärkulturen används i förskola och fritidshem som ett redskap för samspel och lärande och i så fall på vilket sätt som förskollärare och lä-rare använder populärkulturen. Hur definierar förskollärarna och lärarna populärkultur? Vilka populärkultu-rella intressen uttrycker förskollärarna och lärarna att de ser hos barnen? Använder förskollärarna och lärar-na barnens populärkulturella intressen som redskap för samhörighet, samspel och lärande? I så fall på vilket sätt? Genom vår utbildning har vi fått förståelse för att barn lär utifrån sina intressen och att kunskap for-mas i samspel med andra. I kursen bildspecialisering har vi fått inblick i att populärkulturen är en stor del av barns vardag och ett intresse som delas av många barn.

Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa intervju-formen blev ett naturligt val eftersom vi ville få personliga åsikter och gav oss möjlighet att ställa följdfrågor för att få utförligare svar.

Resultatet visar att populärkulturen används i förskola och fritidshem. Av svaren framgår att intervjuperso-nerna inte reflekterat över begreppet populärkultur, men beskriver ändå populärkulturen som en stor del av barns intressen. De talar om att de vill utgå från barns gemensamma intressen utifrån populärkulturen ef-tersom det skapar samhörighet i barngruppen. Exempel som nämns är att visa en film för att fånga barns intresse då ett projekt ska startas upp, men populärkulturen är även viktig för att skapa nya kontakter mellan barn. Intervjupersonerna säger att de vill ta vara på barns intressen eftersom det då blir mer meningsfullt och lustfyllt för barnen, vilket bidrar till att lärande sker. Trots detta tar de i vissa fall avstånd från barns in-tressen utifrån populärkulturen genom att ha förbud mot att ta med leksaker in i verksamheten.

Sökord: populärkultur, samspel, intresse, lärande, barn, förskola, fritidshem

Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Innehållsförteckning

3.2 Populärkultur och finkultur ... 4

3.3 Vuxnas tankar kring barns intressen ... 6

3.4 Samspel utifrån intresse för populärkulturen ... 7

3.5 Populärkulturen som redskap för lärande ... 7

3.6 Läroplan och styrdokument ... 9

4 Syfte och frågor ...11

5 Metod ...12 5.1 Kvalitativ intervjuform ...12 5.2 Etiska förhållningssätt ...12 5.3 Urval ...13 5.4 Genomförande ...13 5.4.1 Konstruktion av intervjufrågor ...13 5.4.2 Pilotintervju...14 5.4.3 Genomförande av intervjuer ...14 5.4.4 Transkribering av material ...15 5.4.5 Analys...15 6 Resultat ...18

6.1 Hur definierar förskollärarna och lärarna begreppet populärkultur? ...18

6.2 Hur används populärkulturen i aktiviteter? ...19

6.3 Populärkulturen i skapande aktiviteter ...21

6.4 Samspel och lärande utifrån intresse för populärkulturen ...23

7 Diskussion ...27

7.2 Resultatdiskussion ...28

7.2.1 Hur definierar förskollärarna och lärarna populärkultur? ...28

7.2.2 Vilka intressen utifrån populärkulturen ser förskollärarna och lärarna hos barnen? ...28

7.2.3 Populärkulturen som redskap för samhörighet, samspel och lärande ...29

7.3 Sammanfattning av diskussion ...31

7.4 Vidare forskning ...31

8 Referenslista ...32 Bilaga

1

1 Inledning

Efter att ha stressat hem från en intressant dag inne på högskolan sitter vi nu äntligen i bilen på väg hem. Barnen är trötta och retas i baksätet och jag försöker avstyra dem genom att ställa den där frågan som min mamma alltid ställde mig efter skoldagen och som hennes mamma förmodli-gen ställde henne. – Vad har ni lärt er idag? Jag ser ett finurligt leende i backspegeln. – Mamma, jag vet något som inte du vet! – Nä, vadå svarar jag och spelar över lite extra för att hon ska se att jag verkligen är avundsjuk och vill veta. – Jo, spindelmannen har ett nät som han kan skjuta iväg från handen! Det kan flyga 100 meter. – Oj, har han. Kan det verkligen flyga iväg så långt? – Nä, egentligen kan det komma iväg ännu längre, säkert 1000 meter. Min dotters ögon glittrar och jag tänker att det är otroligt att hon kan beskriva hur 1000 är mer än 100 och sätta in det i ett sam-manhang. Jag funderar vidare och tänker att det är ett bra exempel på det ämne som vi valt att skriva om i den här uppsatsen.

Under kursen bildspecialisering har vi fått inblick i vad populärkulturen betyder för barn. Fast (2007) menar att populärkulturen spelar en stor roll i barns liv och är ofta ett stort intresse som i sin tur skapar samspel och samhörighet. Vygotsky (1926/1997) menar att barn lär genom samspel med andra barn och vuxna. Lärandet kan bestå i vad färgerna heter, hur något speciellt kan kon-strueras eller hur ett engelskt ord uttalas i den där låten som spelas om och om igen under bar-nens dansuppvisningar. I Läroplan för förskolan (Lpfö98) står det att ”barbar-nens nyfikenhet, före-tagsamhet och intressen skall uppmuntras och deras vilja och lust att lära skall stimule-ras”(Skolverket, 2006a, s.5). I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) står det att ”Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt ar-bete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (Skolverket, 2006b, s.7).

Vi som skriver den här uppsatsen utbildar oss inom olika inriktningar, en läser till förskollärare och den andra till lärare med inriktning mot fritidshem och fritidsverksamhet. Vi gick båda bild-specialiseringskursen som har gett oss en djupare förståelse för hur barns intressen utifrån popu-lärkultur kan används i barns lärande och samspel. Därför vill vi undersöka om barns intressen utifrån populärkulturen används i förskola och fritidshem som ett verktyg för samspel och lä-rande, på vilket sätt och i vilka aktiviteter.

I vår uppsats kommer vi att benämna förskollärare som förskollärare och lärare med inriktning mot fritidshem och fritidsverksamhet som lärare.

2

2 T eoretisk anknytning

I vår undersökning utgår vi från Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori, då vår utgångspunkt är att barn konstruerar kunskap i samspel med andra. Lindqvist (1999) beskriver att den kulturhisto-riska teorin har uppmärksammats inom pedagogiken i skolan och ligger till grund för synen på social interaktion som en förutsättning för att lärande ska ske. I vår undersökning är teorin en viktig del eftersom vi utgår från att lärande sker i samspel mellan barn, men även mellan barn och vuxna.

Med en av våra forskningsfrågor vill vi undersöka om förskollärarna och lärarna använder bar-nens populärkulturella intressen som ett redskap för samhörighet, samspel och lärande. Detta eftersom det gemensamma intresset skapar samhörighet och samspel som i sin tur leder till lä-rande. Williams (2006) anser att barn skapar en gemenskap utifrån gemensamma erfarenheter och att de lära av varandra. Drotner (1988) beskriver att det är önskvärt att lärare använder barnens egna erfarenheter och intressen som pedagogisk utgångspunkt.

2.1 Vygotskijs teori

Bråten och Thurmann-Moe (1998) menar att Vygotskijs utvecklingsteori bygger på att barnet re-dan från födseln är en social individ och ett kollektivt väsen. Individens utveckling sker i samspel med dess omgivning och rådande kulturella miljö. Språket är ett viktigt element i utvecklingen och att tankar kan ses som ett slags inre tal som har uppkommit och formats utifrån ett socialt samspel. Von Tetzchner (2005) beskriver att i Vygotskijs teori lär barn genom samspel och i sam-verkan med andra mer kompetenta barn och vuxna. Området mellan det barnet klarar av själv och det som barnet behärskar med hjälp av andra kallar Vygotskij ”den närmaste proximala ut-vecklingszonen” vilket är det område där lärandet sker. Lärandet sker på många sätt såsom munt-ligt och skriftmunt-ligt men även genom såväl symboler, teckningar som konst. Bråten och Thurmann-Moe (1998) menar att Vygotskij framhåller att det viktiga inte ligger i att samarbetet leder till lös-ningen av ett specifikt problem utan att det viktiga med samspelet ligger i att det sker ett lärande i processen som gör att barnet i framtiden kan lösa samma problem på egen hand.

Vygotskij (1995) beskriver att tack vare sina kreativa aktiviteter skapar människan själv sin fram-tid, men är även med och förändrar nutiden. Fantasin är grunden för allt sorts skapande och re-dan i tidig ålder har barnet tillägnat sig kreativa processer, vilka går att se i barns lekar. Barn lever sig in i leken och kan föreställa sig det de leker, som till exempel kan en käpp bli en häst som barnet rider på och i leken kan barnen förvandlas till någon annan. Vygotskij (1995) menar att alla barn som leker ger exempel på äkta kreativitet. Mycket av det barnen tidigare har sett och upplevt

3

återskapar de i lekarna och att ta efter och härma någon annan spelar en stor roll i barnens lekar. Leken är inte bara en minnesbild av det barnen har upplevt, istället är den en kreativ bearbetning av de intryck som barnen upplevt. Genom att kombinera dem skapas en ny verklighet, som upp-fyller de intressen och behov som barnen har.

Vygotskij (1995) skriver vidare att en människas erfarenheter har stor betydelse för fantasin. En människa med många erfarenheter ger också fantasin mer material att förfoga över. Eftersom ett barn inte hunnit få samma erfarenheter som en vuxen är även barnets fantasi fattigare. Därför är det en nödvändighet att barnens erfarenhetsvärld får vidgas för att kunna skapa en stabil grund för barnens skapande aktivitet. Fantasin blir produktivare och betydelsefullare ju mer barnet vet, har sett, hört och upplevt. Barnets fantasi är alltså beroende av de erfarenheter som barnet har, men undan för undan växer och skapas barnets erfarenheter och blir rikare.

Vygotskij (1995) beskriver att jämte barnets språkliga skapande ses dramatisering och teaterspe-lande som den form av skapande som är mest utbredd. Det beror på att i dramatiseringen är det barnet som själv utför handlingen på ett sätt som ligger barnet nära och som på så sätt binder ihop den personliga upplevelsen med det konstnärliga skapandet.

Vygotskij (1995) beskriver människan som en varelse som är framtidsinriktad. Utifrån tidigare forskning talar Vygotskij (1995) om vikten av att barn får skriva om något som intresserar dem och som de har kunskap om. Det är lättare att hjälpa barnet att utveckla sin litterära förmåga om barnet ges möjlighet att skriva om det som inspirerar och ligger nära barnet själv.

4

3 Bakgrund

3.1 Vad är populärkultur?

Lindgren (2005) beskriver hur vi i vår vardag ständigt möts av nya sinnesintryck. Vi hör musik på radion, ser reklambilder i vårt samhälle, på tv visas reklam, dokusåpor och annat som är präglat av populärkulturen, liknande syns i våra tidningar och i populärkulturens alla andra områden. ”Populärkulturen ger oss onekligen viktig information om livet i dagens samhälle. Den genomsy-rar vardagen och såväl uttrycker som formar våra tankar, drömmar och önskningar” (Lindgren, 2005, s.7).

Lindgren (2005) talar om att populärkulturen innefattar olika kulturprodukter som är skapade för den stora mängden av människor. Exempel på områden där populärkulturen finns är inom tv, radio, film, musik, litteratur och mode. Med begreppet populärkultur menas att det helt enkelt är kultur som är populär hos många människor.

Nationalencyklopedin (2011) definierar populärkultur som ett samlingsbegrepp för olika kultu-rella områden som till exempel populärmusik, populärlitteratur och populärpress. Även Storey (2001) talar om att det finns olika sätt att definiera populärkulturen. Populärkulturen kan definie-ras som enkel kultur som är allmänt spridd och omtyckt av många människor. Lindgren (2005) beskriver att populärkultur till exempel kan vara Eurovision Song Contest på tv, musik på radion som många personer tycker om, Mc Donald´s hamburgare eller varumärket Coca-Cola. Populär-kultur är alltid i någon mening kommersiell och är Populär-kulturprodukter som produceras och konsum-eras utifrån ett ekonomiskt intresse. Även Storey (2001) talar om populärkulturen som masskul-tur, vilket gör populärkulturen till en kultur som är kommersiell och som massproduceras för att masskonsumeras av många människor. Qvarsell (1988) talar om masskultur och kommersiali-serad kultur och om att dessa begrepp ofta har förknippats med ordet skräp.

3.2 Populärkultur och finkultur

Enligt Lindgren (2005) har åtskillnaden mellan finkultur och populärkultur sin början i modern-ismen under den senare hälften av 1800-talet. Drotner (1988) beskriver hur kultur enligt rådande uppfattningar kan delas upp i finkultur/kvalitetskultur och populärkultur/skräpkultur. Finkul-turen är den seriösa och egentligen den enda kulFinkul-turen. Det är till exempel finare att skriva en bok om balett än att skriva en bok som handlar om breakdance. Drotner (1988) menar att vi medvetet eller omedvetet påverkas av detta och att vi ofta gör våra val utifrån detta antingen vi är en lärare

5

i klassrummet, en författare som väljer inriktning för sitt skrivande eller politiker som ska skriva ett betänkande.

Lindgren (2005) talar om att då det gäller musik, mat, konst och idrott finns ett mönster som är lika då det gället populärkulturen. Det lättillgängliga och enkla uppskattas inom det populära, me-dan det abstrakta som finns i finkulturen är svårt att förstå. Därför menar Lindgren (2005) och Persson (2000) att populärkulturen ses som finkulturens motsats. Lindgren (2005) beskriver att populärkulturen kan betraktas som icke finkultur och att finkulturens estetiska värde är högre än populärkulturens värde. Storey (2001) talar om att populärkulturen är den kultur som blir kvar när vi har bestämt oss för vad som är finkultur. Detta bidrar till att populärkulturen får ett lägre värde eftersom den ses som något som blivit över, en restprodukt. Populärkultur som definieras på detta sätt, som en restprodukt, har svårt att möta det som krävs för att kvalificera sig som en hög kultur.

Storey (2001) ger exempel på populärkultur som har blivit hög kultur, bland annat nämns William Shakespeares verk som under 1800-talet var folklig och tillhörde den populära teatern, men som nu är en del av högkulturen. Även Rönnberg (1989) menar att kulturens värde är föränderlig och att den tid vi lever i påverkar hur vi ser på kulturen. En film som tidigare har hyllats och prisats kan senare nedvärderas, medan en film som klassats som sämre istället får upprättelse och be-römmelse. Rönnberg (1989) beskriver även begreppen kvalitet och skräp som rent subjektiva och menar att varje bedömning utgår från den enskilde individens personliga tycke och smak och har därför inget absolut värde. Trots den personliga bedömningen visar det sig ofta att grupper av människor värderar saker och företeelser likartat.

Lindgren (2005) beskriver hur populärkulturen präglas i vår vardag inom konsumtion och i massmedia, men att även våra gemensamma minnen har en tendens att genomsyras av populär-kulturen. Det vi kallar nostalgi brukar ofta ha en stark koppling till populärkulturen, eftersom det inte bara handlar om en sentimental längtan till det som en gång varit utan också handlar om en känsla av tillhörighet. Vi känner samhörighet med de människor som på samma sätt som oss själva känner nostalgi inför samma sak eller händelse vi en gång varit med om. Lindgren (2005) talar även om att olika tider präglas av olika saker, vilket också skapar en generationstillhörighet. På nittiotalet var till exempel tjejgruppen Spice Girls populär, medan barnprogram som ”Vilse i pannkakan” och ”fem myror är fler än fyra elefanter” var högaktuella på sjuttiotalet. Beroende av vilken generation vi växer upp i präglas vi av olika saker som blir betydelsefulla tillsammans med andra från samma generation.

6 3.3 Vuxnas tankar kring barns intressen

Sparrman (2006) talar om att barns populärkultur ofta tolkas utifrån vuxnas perspektiv utan att tänka på barnens åsikter och vad de populärkulturella produkterna egentligen betyder för dem. Eftersom barns populärkultur ofta ligger barnen känslomässigt nära är det viktigt att ta den på allvar. Rönnberg (1989) menar att vuxna ofta ser ner på den kultur barn tycker om och att de säll-an bekymrar sig över att de inte själva förstår barnens fascination utsäll-an istället kallar den skräp. Vanliga benämningar på skräpkulturen är att den anses ytlig, torftig och meningslös. Rönnberg (1989) frågar sig, för vem är den ytlig och menar att populärkultur som riktar sig till barn natur-ligtvis kan framstå som förenklad i den vuxnes ögon. Skräpkulturen kritiseras ofta av vuxna för att den bygger på det redan välbekanta istället för något nytt, obekant och utmanande. Medan vuxna ser populärkulturens enkelhet som ett hinder för barnens nya insikter och kunskaper, är den för barnen en välkänd miljö som ger trygghet. Rönnberg (1989) belyser att all forskning om barn och lek eller barn och massmedia pekar på att barnen väljer det som är lagom utmanande, inte allt för välkänt och inte allt för främmande. Barn vill att kulturen ska vara som deras lekkam-rater den ska vara bullrig, påhittig, lekfull, snäll, kravlös, icke fostrande och igenkännings bar. Sparrman (2002) talar om massproduktionen av bland annat samlarobjekt som till exempel hock-eybilder, Pokémon-kort, filmer och tryck på tröjor, vilket har bidragit till livliga debatter. I Sverige har en del skolor och fritidshem under perioder förbjudit barn att ta med Pokémon-kort eller hockeybilder och att spela eller byta kort med varandra, i verksamheten. Även Fast (2007) beskri-ver att de flesta förskolorna bestämt tar avstånd från och helt stänger ute barnens erfarenheter av populärkulturen i verksamheten. Förskollärarna vill erbjuda barnen något annat och anser att de kan syssla med populärkulturen hemma.

Fast (2007) talar om att barnen inte får ta med sig sina leksaker till förskolan, anledningarna som personalen ger är att leksakerna kommer bort och skapar osämja. Förskollärarna tycker att leksa-kerna har konstiga namn och att barnen istället borde kasta kula, byta bokmärken, hoppa hage eller leka med smurfar som deras egna barn gjorde när de var små.

Fast (2007) menar att barnen beskriver sig själva och andra barn utifrån sina saker och att detta ger dem en speciell social status i gruppen. Eftersom vissa barn alltid har de nyaste leksakerna och andra barn inte har det, skapas det ojämlikhet mellan barnen.Även Sparrman (2002) beskri-ver att anledningarna till förbuden är att det lätt skapas hierarkier mellan barn, eftersom en del har ett stort antal kort, medan andra barn endast har ett fåtal eller inga kort alls. Som i sin tur kan leda till att en del barn lätt hamnar utanför den speciella gemenskapen som finns kring dessa kort.

7

Sparrman (2002) menar dock att skillnaden finns kvar trots förbuden, eftersom skillnaderna har med ekonomiska och kulturella tillgångar att göra. Masskulturen synliggör på detta sätt skillnaden som en sorts definition av klasstillhörighet.

I ett exempel beskriver Fast (2007) hur förskollärare på en förskola vid vissa tillfällen låter barnen ta med sig sina leksaker och därigenom skapar en mötesplats för samtal mellan vuxna och barn. Förskolan låter populärkulturen vara en del i deras arbete parallellt med andra språkliga aktiviteter som berättande, högläsning och bildskapande. En av dessa förskollärare påtalar att vuxna är snabba på att förkasta barnens värld och menar att barnens intresse för vissa leksaker istället bör vara en utgångspunkt i verksamheten.

3.4 Samspel utifrån intresse för populärkulturen

Vygotskij (1926/1997) beskriver att lärande sker i samspel mellan människor. Löfstedt (2004) ta-lar om att barns intressen och de bilder som finns i deras sociala omgivning och kultur ofta åter-ges i barnens bilder. Hon beskriver även att de barn som är mest framgångsrika och produktiva i sitt bildskapande är de barn som tar inspiration från populärkulturen. Sparrman (2006) menar att barns populärkultur ofta är ett stort intresse som delas av flera, vilket bidrar till att skapa en spe-ciell gemenskap mellan dem. Qvarsell (1988) pekar på hur barnens intressen skapar gemensamma erfarenheter och upplevelser som de både enskilt och tillsammans kan bearbeta och handskas med. Sparrman (2002) beskriver att då barn skapar bilder gör de det i dialog med andra. När bar-nen sitter tillsammans runt ett bord inspireras deras bilder både av det som tecknas och det de samtalar kring. Bilder och andra influenser ifrån omgivningen påverkar barnen, det kan till exem-pel vara ett tv-program som de samtalar kring. Rönnberg (1989) beskriver att barn inte gillar en-samupplevelser utan att de föredrar att delta i en gruppgemenskap som ger ett socialt samspel. De flesta barn vill inte vara unika utan vara som andra och de flesta av deras aktiviteter väljer de att göra tillsammans med andra oavsett om de leker, läser eller ser på tv. Även Williams (2006) me-nar att barn utifrån liknande erfarenheter skapar en gemenskap, att barnen tycker om att vara till-sammans och att lära av varandra.

3.5 Populärkulturen som redskap för lärande

Persson (2000) beskriver att populärkulturens roll i skolan från början var att stå i motsats till

den fina och höga kulturen. Eleverna skulle lära sig att skilja på god och dålig litteratur och fost-ras till att se hur usel och dålig populärkulturen var. Persson (2000) menar att populärkulturen idag för många unga är den enda kulturen och att den har en central roll i ungas liv. Trots att sko-lan upptar en större del av elevers tid idag så anser eleverna att populärkulturen genom

musik-8

lyssnande, musikskapande och nätsurfande är mer lärorikt och mer meningsfullt än det som sko-lan erbjuder dem. Traditionellt sett har den svenska skosko-lan velat bekämpa populärkulturen och ansåg sig behöva skydda barn och ungdomar från dess meningslösa och banala estetik. Persson (2000) menar att populärkulturen inte kan klumpas ihop på detta sätt. De unga som finner sitt intresse i populärkulturen ser självfallet inte den som meningslös, tvärtom är deras tankar kring ämnet något de är stolta över, något som skänker glädje och ger dem ett lustfyllt lärande.

Även Fast (2007) skriver om den roll populärkulturen spelar i barns liv. Genom till exempel lek-sakskataloger från olika företag samlas barn i grupper för att titta och kommentera vad de ser. Barn använder katalogerna för att skriva önskelistor till såväl födelsedagar som kulturellt förank-rade högtider. Fast (2007) beskriver hur barnen i vissa fall både ljudar och skriver, medan de i andra fall skriver av orden i katalogerna. I samtliga fall har leksakskatalogerna bidragit till att bar-nen själva valt att skriva. De lär sig utifrån det egna intresset och populärkulturen är mycket inte-grerad i barnens läs- och skrivaktiviteter. Detta sker så tidigt som i fyra till fem års ålder.

Fast (2007) skriver om en 6-åring och hur intresset för Pokémon-kort lärt barnet skilja mellan summor som 2000 och 4000 och att läsa såväl svenska som engelska ord. Fast (2007) slås av att ett barn i första klass genom sitt intresse för olika spelkort som till exempel Pokémon och Yu-Gi-Oh-kort vet att dragon betyder drake och använder ord som till exempel besvärjelse. Populärkul-turen bidrar på så sätt till ett intresse för att skriva och Fast (2007) menar att det inte verkar fin-nas några gränser för vad barn lär i samband med sina leksaker. Glädjen är en stor aspekt när det gäller barnens engagemang i populärkulturen, leksaker och i lekar.

Drotner (1988) beskriver att barn idag är uppvuxna med populärkulturen och eftersom det är önskvärt att lärare ska använda barnens egna erfarenheter och intressen som pedagogisk utgångs-punkt kan inte läraren förbigå popmusiken, tecknade serier och tv. Även Parling (2006) betonar vikten av att ta vara på varje barns intresse för att skapa nya vägar till lärandet.

Sparrman (2002) beskriver hur barnen utifrån sitt intresse tar till sig och iklär sig sina idolers rol-ler. Genom att mima till idolernas musik, klä sig som idolerna och använda samma kroppsspråk som den idol de föreställer blir de idolerna själva som till exempel Spice Girls. I denna lek använ-des många olika medier CD-skivor, radio och kläder, men även i uppträdande, lek, ritsituation och samtal förekom idolerna i verksamheten. Vygotskij (1995) talar om fantasin som grund för allt sorts skapande i barns lekar. I leken kan det barnet leker med förvandlas till något annat.

9

Persson (2000) beskriver att skolan borde använda sig av det engagemang som eleverna visar för olika estetiska områden och medier och att skolans lärare bör skaffa sig kunskap om populärkul-turen. Skolan ska inte överge högkulturen eftersom det kan vara enda sättet för eleverna att komma i kontakt med andra kulturformer, men skolan bör stå för en genuin mångfald och ge eleverna möjlighet att granska och hantera den kritiskt. Persson (2000) menar att skolan i sin an-vändning av populärkulturen måste hitta kontaktytor mellan det höga och låga, mellan det gamla och nya och att förutsättningarna att lyckas i arbetet är goda.

3.6 Läroplan och styrdokument

Från och med hösten 2011 träder de nya läroplanerna i kraft. Den nya läroplanen som kommer att gälla förskolan kommer att heta: Läroplan för förskolan (Lpfö98) reviderad 2010. Läroplanen för fritidsverksamheten kommer att heta: Läroplanen för grundskolan (Lgr 11), förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Vi har i vår undersökning valt att utgå från Läroplan för förskolan (Lpfö98) och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94), eftersom de fortfarande under vårt uppsatsarbete var de rådande och styrande dokumenten.

I Lpfö 98 står att förskolans miljö ska stimulera barn i att utveckla sin kommunikativa och sociala kompetens. Genom olika uttrycksformer såsom bild, drama, sång och musik, rytmik, dans och rörelse samt med tal- och skriftspråk ska barnen få möjlighet att skapa och kommunicera på olika sätt, vilket hjälper barnen i deras utveckling och lärande. Barnens samspel ska stimuleras och verksamheten ska utgå ifrån de erfarenheter, åsikter, behov och intressen som barnen har. I verk-samheten ska det lustfyllda lärandet, kreativiteten och leken främjas.(Skolverket, 2006a.)

I Lpfö 98 framgår att:

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och driv-kraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (Skol-verket, 2006a, s. 6).

I målen uttrycks att:

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin för-måga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, (Skolverket, 2006a, s. 9).

10

I Lpo94 står att undervisningen ska främja elevernas lärande och ha sin utgångspunkt i såväl ele-vernas bakgrund, erfarenheter, kunskaper och språk. Läroplanen beskriver att undervisningen ska utformas efter elevernas olika förutsättningar och att det finns olika sätt att nå målen. Det skap-ande arbetet och leken ska vara väsentliga delar i lärskap-andet. Eleverna ska få utveckla olika sätt att uttrycka sig på som till exempel drama, dans, rytmik, bild och andra skapandeformer. Skolan ska genom demokratiska former stärka elevernas förmåga till att ta ansvar genom att de ska få vara med och planera, utvärdera eller välja teman och aktiviteter i undervisningen (Skolverket, 2006b). Mål att uppnå i grundskolan:

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har utvecklat sin för-måga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kultur-utbud. ( Skolverket, 2006b, s. 10).

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan utveckla och an-vända kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama, dans, (Skolverket, 2006b, s. 10).

11

4 Syfte och frågor

Genom vår utbildning har vi fått förståelse för att barn lär utifrån sina intressen och att kunskap formas i samspel med andra. I kursen bildspecialisering har vi fått inblick i att populärkulturen är en stor del av barns vardag och ett intresse som delas av många barn. Forskning som vi använder i vår bakgrund visar på att vuxna ofta ser ner på barns intressen och att populärkultur anses sämre än finkultur. Därför vill vi undersöka om barns intressen utifrån populärkulturen används i förskola och fritidshem som ett redskap för samspel och lärande och i så fall på vilket sätt som förskollärare och lärare använder populärkulturen.

Våra frågor är:

 Hur definierar förskollärarna och lärarna populärkultur?

 Vilka populärkulturella intressen uttrycker förskollärarna och lärarna att de ser hos bar-nen?

 Använder förskollärarna och lärarna barnens populärkulturella intressen som redskap för samhörighet, samspel och lärande? I så fall på vilket sätt?

12

5 Metod

I det här avsnittet kommer vi att beskriva hur vi har gått till väga då vi planerat och genomfört vår undersökning. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med semistrukturerade inter-vjuer som vi sedan har analyserat med hjälp av en hermeneutisk tolkning.

5.1 Kvalitativ intervjuform

Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer i vår undersökning eftersom vi ville få person-liga åsikter från våra intervjupersoner. Kvale och Brinkmann (2009) menar att intervjuformen lämpar sig mycket väl för att intervjupersonens personliga åsikt ska komma fram. Även Bryman (2011) beskriver att i den kvalitativa undersökningen är det intervjupersonens perspektiv som är det betydelsefulla och som eftersöks. Ett annat skäl till att vi valde intervjuformen var för att få en personlig kontakt med våra intervjupersoner. Bryman (2011) talar om den nära relation som uppstår under en intervju som viktig, då intervjuaren lättare kan se undersökningsproblemet ur intervjupersonens perspektiv. Vi valde en kvalitativ undersökning för att vi var intresserade av att få fram unika och personliga svar på våra frågor. Bjereld, Demker och Hinnfors (2002) förklarar den kvalitativa metoden som ett sökande efter egenskaper och kvalitéer i en företeelse.

5.2 Etiska förhållningssätt

I samband med våra intervjuer informerade vi intervjupersonerna om de yrkesetiska principerna som råder inom svensk forskning och att materialet sparas i tre månader efter att uppsatsen är klar. Bryman (2011) nämner informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som några av de etiska principer som råder inom svensk forskning. När vi kon-taktade våra intervjupersoner upplyste vi dem om undersökningens ämne och att deltagandet var frivilligt. Bryman (2011) beskriver att informationskravet i stora drag innebär att intervjupersonen ska få information om undersökningens ändamål, vilka moment den består av och att deltagandet är frivilligt. Samtyckeskravet handlar om intervjupersonens egen rätt att bestämma kring sin med-verkan i undersökningen. Inför våra intervjuer informerade vi även om att intervjupersonerna skulle förbli anonyma och att uppgifterna endast skulle användas till vår undersökning. Bryman (2011) menar att konfidentialitetskravet innebär att forskaren ska behandla intervjupersonens personuppgifter så att personernas anonymitet bevaras. Slutligen handlar nyttjandekravet om att de uppgifter forskaren får in från intervjupersonen endast får användas för undersökningens syfte. Kvale och Brinkmann (2009) belyser vikten av etiska ställningstaganden i varje steg av in-tervjuundersökningen. Även de talar om vikten av att informera intervjupersonen om

undersök-13

ningens syfte och att få deras samtycke och att säkerställa intervjupersonens konfidentialitet ge-nom hela processen.

5.3 U rval

I vår undersökning har vi intervjuat förskollärare och lärare. Vi intervjuade fyra förskollärare från två olika förskolor som alla arbetade på olika avdelningar. De olika avdelningarna arbetade med barn i olika åldrar. Två av avdelningarna hade barn i åldern mellan tre och fyra år och två av av-delningar hade barn i åldern fem och sex år.

Vi gjorde fyra intervjuer med lärare på tre olika fritidshem. På två av fritidshemmen var barnen i åldrarna sex till åtta år och på det tredje fritidshemmet var barnen i åldrarna sex till tio år.

De förskollärare och lärare som ingår i vår undersökning har vi valt utifrån ett bekvämlighetsur-val genom att vi vände oss till verksamheter som vi kände till. Bryman (2011) beskriver bekväm-lighetsurvalet som en metod för urval då tillgängligheten får styra val av undersökningspersoner. Vi kontaktade de olika verksamheterna genom att ringa och göra en förfrågan till respektive förs-kollärare och lärare två till tre veckor innan vi tänkt genomföra våra intervjuer. I samband med vår förfrågan presenterade vi ämnet populärkultur för de tilltänkta intervjupersonerna så att de kunde ta ställning till om de var intresserade av att medverka i intervjuerna. Däremot valde vi att inte skicka våra intervjufrågor i förväg, eftersom vi inte ville påverka deras egna tankar om an-vändandet av populärkulturen som kunde leda till mer tillrättalagda svar. Bryman (2011) beskriver att intervjupersonen har rätt till att få information om vad intervjun kommer handla om och att det är intervjupersonen som bestämmer kring sitt deltagande. De tillfrågade tackade alla ja till att delta i intervjuerna.

5.4 Genomförande

5.4.1 Konstruktion av intervjufrågor

Vi anser att semistrukturerade intervjuer var det bästa alternativet för att få svar på våra forsk-ningsfrågor. Först skrev vi en mängd frågor om ämnet, men eftersom flera frågor blev snarlika valde vi att sätta ihop och formulera om dem för att få färre frågor. Forskningsfrågorna be-nämnde vi med bokstäverna A, B och C, de intervjufrågor som var tänkta att tillhöra respektive forskningsfråga fick samma bokstav. På så sätt var det lättare att dela in våra intervjufrågor så att alla forskningsfrågor fick flera frågor knutna till sig. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att flera intervjufrågor utifrån en forskningsfråga kan ge information som både är varierad och rik. Vår tanke var också att det skulle underlätta vid analysen av vårt material. Bryman (2011) talar om

14

att kodning bör ske i ett så tidigt skede som möjligt för att få överblick över den insamlade in-formationen. Våra intervjufrågor inleddes med fyra frågor som handlade om utbildning och yr-keskategori för att skapa en avslappnad start på intervjun, därefter följde frågor kring ämnet po-pulärkultur (se bilaga).

5.4.2 Pilotintervju

Innan vi genomförde våra intervjuer utförde vi en pilotintervju för att se hur våra frågor funge-rade. Bryman (2011) beskriver att pilotintervju ger erfarenhet och inblick i hur väl den valda me-toden fungerar och därför är värd att utföras trots det extra arbetet. Pilotintervjun spelades in med hjälp av en mobiltelefon för att se hur bra ljudet togs upp, men även för att se hur tekniken fungerade. Bryman (2011) menar att det är vikigt att ha en bra kvalitet på ljudupptagningar ef-tersom analysen annars försvåras. Direkt efter vår pilotintervju, stängde vi av inspelningen på mobiltelefonen. Då upptäckte vi att det fanns fler tankar som intervjupersonen ville dela med oss, som hade varit bra att ha med om det hade varit en av de riktiga intervjuerna. Därför bestämde vi att mobiltelefonen skulle vara på även efter intervjuerna. Efter pilotintervjun valde vi att formu-lera om några av frågorna för att de skulle bli lättare att ställa, men även göras mer lättförståeliga för den som intervjuades. Vi anser att pilotintervjun var viktig för oss eftersom vi fick inblick i metoden och utifrån den erfarenheten kunde vi göra ovannämnda förändringar.

5.4.3 Genomförande av intervjuer

Intervjuerna valde vi att genomföra i ett avskilt rum för att skapa lugn under intervjun. Bryman (2011) beskriver att det är viktigt att genomföra intervjun på en lugn plats eftersom inspelnings-kvaliteten annars kan försämras, men även för att intervjupersonen ska slippa oroa sig för att nå-gon hör intervjun.

Vi valde att göra vår undersökning tillsammans eftersom vi ville vara delaktiga i hela processen och för att båda skulle ta del av det som sagts under intervjuerna. Vi hade olika arbetsuppgifter, en av oss intervjuade, medan den andra förde stödanteckningar. Skälet till att bara en intervjuade var att det lätt kan bli rörigt då båda kan råka prata samtidigt. Den som antecknade satt därför tyst under intervjun och tog istället efteråt upp om det var något som var oklart. Intervjuerna spe-lades in med hjälp av mobiltelefon.

Vi hade intervjufrågor som grund, men naturliga följdfrågor som kommit fram under intervjun har hjälpt till att ge utförligare svar. Bryman (2011) beskriver den semistrukturerade intervjun som en intervju där frågorna är strukturerade, men där intervjupersonernas svar leder till följdfrå-gor vilket resulterar i mer uttömmande svar. Eftersom vi ville vara neutrala och inte påverka

sva-15

ren under intervjun gav vi intervjupersonen respons bland annat genom att nicka eller be inter-vjupersonen att utveckla sitt svar. På en föreläsning beskrev A. Ludvigsson (personlig kommuni-kation, 25 januari, 2011) begreppet proba som innebär att intervjuaren visar gensvar och intresse genom att nicka eller be undersökningspersonen utveckla sitt svar, vilket A. Ludvigsson anser kan vara en fördel i en intervjusituation. Efter intervjun fick intervjupersonen tillfälle att ge ytterligare kommentarer, om det var några frågor som var oklara eller tankar som de hade fått under inter-vjun.

5.4.4 T ranskribering av material

Efter våra intervjuer transkriberade vi vårt material som vi förde över från mobiltelefonen till da-torn. Vi började med att namnge transkriptionerna efter vilken yrkeskategori den tillhörde och i den ordning som vi utfört intervjuerna. Den första intervjun transkriberade vi tillsammans då en skötte ljudet och gjorde paus på datorn, medan den andra skrev. För att transkriptionerna skulle gå snabbare valde vi att transkribera var och en för sig. Eftersom det ibland kunde vara svårt att urskilja vad intervjupersonen sa testade vi att använda oss av hörlurar. Detta fungerade bra ef-tersom vardagliga ljud som finns runt omkring oss stängdes ute och det som sades i intervjuerna blev tydligare. Vi upplevde att transkriberingarna flöt på bra och att det var intressant att få ta del av intervjuerna på djupet.

5.4.5 Analys

Vi kände att transkriberingen var en stor del av analysen eftersom vi var så koncentrerade på vad förskollärarna och lärarna sa, vilket bidrog till att det i nästa steg av analysen blev lättare att hitta information i texterna. Det tillsammans med att vi har förförståelse om ämnet vi undersöker un-derlättade analysen. Patel och Davidson (2003) menar att genom det hermeneutiska synsättet kan en forskare närma sig det han eller hon undersöker utifrån sin egen förförståelse, vilket påverkar analysen. Författarna beskriver vidare att förförståelsen ses som en tillgång i arbetet där forska-rens tankar, känslor och intryck kan användas för att förstå forskningsobjektet. När alla texter var transkriberade och färdiga för analys satte vi oss gemensamt och läste igenom dem. Vi färgko-dade svaren med olika pennor och placerade dem under våra forskningsfrågor som vi benämnde med A, B och C. Vi började med första frågan i alla intervjuer och gick sedan vidare till nästa fråga och så vidare. Vi markerade i texten med pennor i olika färger och skrev även för hand ner svaren under våra forskningsfrågor med hjälp av samma färger. Vi hade även färgskillnad på sva-ren beroende på om det var en förskollärare eller en lärare som gett svaret och för att förtydliga ännu mer skrev vi ner vilken intervjuperson i ordningen det handlade om med en siffra. Detta gjorde vi för att lättare kunna gå tillbaka till texterna om något av det vi antecknat var oklart.

16

Vi jämförde hela tiden del för del med helheten och fick på detta sätt fram såväl likheter, skillna-der som en helhetsbild utifrån materialet. Patel och Davidson (2003) menar att inom hermeneuti-ken inriktar sig forskaren på forskningsproblemet i sin helhet, eftersom helheten är större än summan av de sammansatta delarna. Delarna sätts i relation till helheten och för att forskaren ska få en fullständig förståelse växlar denne mellan delar och helhet. För att nå en högre förståelse för problemet kan forskaren pendla mellan att se både från sin egen synvinkel och ifrån den intervju-ades.

Under forskningsfrågorna skrev vi ner nyckelord som tillsammans skapade kategorier. Under forskningsfråga A skapade vi kategorierna musik, media och litteratur, men även en kategori som handlade om att förskollärarna och lärarna inte reflekterat över begreppet populärkultur. Under forskningsfråga B bildades en kategori om hur populärkulturen används i aktiviteter, populärkul-turen i skapande aktiviteter och en kategori om förbudet mot att ta med leksaker. Under forsk-ningsfråga C formades kategorier om samspel utifrån intressen och en andra kategori hur intres-set utifrån populärkulturen används för lärandet. Processen tog lång tid men bidrog till att vi blev klara över vilka svar vi fått. Bryman (2011) skriver att kodningen inte ska likställas med analys, men att den spelar en viktig roll då den hjälper till att minska mängden data och underlättar tankeprocessen kring materialet.

Nästa steg i vårt arbete blev att skriva ner vårt resultat utifrån våra färgkodade dokument i da-torn. Genom analysen formades rubriker utifrån vårt material som vi sedan använde för att skriva fram vårt resultat. Dessa rubriker blev: Hur definierar förskollärarna och lärarna begreppet popu-lärkultur? Hur används populärkulturen i aktiviteter? Populärkulturen i skapande aktiviteter. Sam-spel och lärande utifrån intresse för populärkulturen.

I vår resultatredovisning och diskussion kommer vi i texten att benämna förskollärarna och lärar-na för intervjuperson/ intervjupersoner eftersom vi inte har för avsikt att jämföra deras svar. Varje intervjuperson har fått en siffra för att läsaren ska kunna urskilja vem som sagt vad. Dessa siffror sträcker sig mellan 1 – 8.

För att tydliggöra resultatet för läsaren har vi valt att beskriva antalet intervjupersoners svar på följande sätt. Då vi fått ett unikt svar från en intervjuperson kommer vi att skriva en intervjuper-son, två eller tre intervjupersoner benämner vi som ett fåtal. Fyra eller fem intervjupersoner be-nämner vi som hälften, sex eller sju intervjupersoner som flera och när alla intervjupersoner ger samma svar skriver vi alla.

17

I resultatet har vi valt att börja redovisa det som alla eller flera säger och avsluta med det som en intervjuperson säger. Detta för att först belysa de svar som varit vanligast men även få fram de mer unika svaren.

Citat använder vi för att styrka vårt resultat utifrån vad intervjupersonerna sagt och kommer att placera det efter tillhörande text. I vissa fall har vi skrivit om citaten för att göra det lättare att läsa, men utan att förändra dess innebörd.

Med planerad aktivitet menar vi alla sorts aktiviteter som är planerade av förskollärare och lärare och med spontana aktiviteter menar vi de aktiviteter som sker i stunden, det som spontant tas in i verksamheten av vuxna och barn.

Med barns skapande aktiviteter och kreativa uttrycksformer menar vi bland annat olika former av skapande som bild, dans, musik, drama, teater, lek och andra aktiviteter som barn uttrycker sig i.

18

6 Resultat

6.1 H ur definierar förskollärarna och lärarna begreppet populärkultur?

Populärkultur beskrivs av flera intervjupersoner som det som är populärt just nu och flera inter-vjupersoner beskriver populärkulturen som en stor del av barns intresse. Ett fåtal intervjuperso-ner beskriver populärkulturen som ett intresse, det sätt som människor lever och fyller sin tid med. Det som intervjupersonerna beskrivit som populärkultur kan grupperas i tre stora områden och som egentligen alla går in i varandra. Det är musik, media och litteratur. Intervjuperson 2 be-skriver populärkultur på följande sätt:

Vad man har för intressen och lite vad man fyller sin tid med just nu.

I musikområdet har flera intervjupersoner nämnt musik, dagens musik och melodifestivalen som ett givet svar på vad populärkultur är. Andra grenar som vi har valt att lägga under musiken är sång, dans, teater, konst och kulturen som är för tillfället. Dessa grenar har nämnts av flera inter-vjupersoner och är svar som är genomgående.

I mediaområdet har hälften av intervjupersonerna talat om populärkultur som TV och film, ett fåtal intervjupersoner har sagt media över huvud taget. Andra grenar som nämns av ett fåtal in-tervjupersoner är tecknad film, barnprogram, radio, tidningar och en intervjuperson pratar om reklam och allt runt omkring reklam.

Under litteraturområdet nämns litteratur och böcker av ett fåtal av intervjupersonerna. En av in-tervjupersonerna talar om barnlitteratur, sagor och de gamla sagoskatterna som har blivit popu-lära igen. Intervjuperson 8 talar om populärkultur och menar att:

[…] det är väl det som man känner är populärt hos barnen nu, både när det gäller mu-sik och saga och då kan det ju egentligen vara så att även gamla sagoskatterna har blivit populära igen. Det som just nu är populärt bland barnen och kanske det man jobbar med.

Ett fåtal intervjupersoner nämnde leksaker som BeyBlade, Pokémon och Spiderman som en del av populärkulturen. Som vi sagt tidigare går alla dessa områden in i varandra.

Flera av intervjupersonerna säger att de inte har reflekterat över själva begreppet eller termen po-pulärkultur, men beskriver populärkultur som en stor del av det barn är intresserade av. De säger att de borde utgå ifrån barnens intresse mer än vad de gör. Flera av intervjupersonerna talar om att det står i läroplanen att vi ska lyssna in barnen och ta vara på deras intressen. Ett fåtal av

in-19

tervjupersonerna beskriver att de knyter användandet av populärkulturen till läroplanen. En in-tervjuperson säger att barnens intressen utifrån populärkulturen kan användas som redskap för att stärka självförtroendet då barnen får vara med och påverka, ta egna initiativ och stå för vad de tycker. Intervjupersonen beskriver att detta går att knyta till olika mål i läroplanen. En annan av intervjupersonerna beskriver att arbetslaget har jobbat aktivt och medvetet med att aktiviteterna utifrån barns intressen för populärkulturen knyts till Läroplanen. Intervjupersonen beskriver att mycket går in under utveckling och lärande, men även under samspel och demokrati. Nedan föl-jer ett citat från intervjuperson 7:

[…] vi knyter det till läroplanen och ser, men vad har vi fått in här och vad har barnen fått med sig och mycket hamnar på utveckling och lärande i läroplanen, men vi försöker även titta på dom andra bitarna också, man får ju in mycket med samspel och med de-mokrati och så.

6.2 H ur används populärkulturen i aktiviteter?

Alla intervjupersoner beskriver att användandet av populärkulturen i verksamheten till största del finns inom aktiviteter med musik. De beskriver hur det flödar av kreativitet i barnens aktiviteter genom att de sjunger eller mimar till musiken, dansar, har shower och spelar teater. De klär ut sig med olika attribut såsom olika kläder, fina klänningar, hattar samt använder mikrofoner och in-strument. En intervjuperson berättar hur populärkulturen blir synlig i verksamheten genom dessa aktiviteter och tillägger att det är typiskt för barnen i den här tiden, att verkligen våga. En annan intervjuperson berättar om Tv-spelet SingStar som barnen både får sjunga och dansa till. Inter-vjupersonen beskriver att detta är en positiv aktivitet och kan se att det ger barnen självförtro-ende då de får uppträda inför andra. Detta beskriver intervjuperson 1:

Det tycker jag är en jättebra grej faktiskt, tycker jag. Det är ju blandat både tjejer och killar som vågar göra det och vågar man inte sjunga så vågar man dansa bakom. Det kan ju komma när man har lust med det och till och med jag vågade att sjunga en gång.

Alla intervjupersoner nämner Melodifestivalen som en utgångspunkt i en stor del av barnens ak-tiviteter. Melodifestivalen har en central roll i barnens lek och något som barnen samlas kring. Barnen använder sig av olika kreativa uttrycksformer genom att de skapar bilder, biljetter och in-bjudningar till föreställningarna. Flera av intervjupersonerna berättar att de ofta får agera publik. De beskriver hur barnen har haft egen melodifestival då de uppträder till sina favoritlåtar från Melodifestivalen och att barnen leker rollekar kring den då de klär ut sig till och går in rollen av sin favoritartist. Flera av intervjupersonerna beskriver hur barnen använder YouTube på Internet där de både kan lyssna och se på en speciell artist som de själva sedan vill härma. Flera av

inter-20

vjupersonerna beskriver Melodifestivalen som en stor händelse som återkommer varje vår. En intervjuperson beskriver Melodifestivalen och att det är något speciellt med de här låtarna det är verkligen något som barnen fastnar för. Intervjupersonen säger att de verkligen har lyckats fånga en åldersgrupp som de från början kanske inte vände sig till. Intervjuperson 8 beskriver det så här:

Det verkar ju liksom vara nåt som går som en röd tråd genom alla förskolor, det har verkligen blivit en populärkultur.

Alla intervjupersoner beskriver att musiken är en del av populärkulturen och som används flitigt. Flera intervjupersoner talar om att barnen får ta med sig egen musik på cd-skivor som de sjunger och dansar till. Flera av intervjupersonerna har dock påpekat att det kan finnas musik som inne-håller texter som inte hör hemma på en förskola eller ett fritidshem och som de inte kan stå för. Flera av intervjupersonerna säger att barnen inte får ta med sig film och leksaker. Ett fåtal av in-tervjupersonerna säger att barnen få ta med sig film vid enstaka tillfällen.

Flera intervjupersoner säger att leksaker endast tillåts att tas med på speciella leksaksdagar då bar-nen får visa och berätta om sin leksak och sedan leka med den under dagen. En av intervjuperso-nerna beskriver hur de använder barnens leksaker i olika skapande aktiviteter. De gjorde bland annat en saga där alla leksakerna fick ingå. Barnen fick även måla av sina leksaker, vilket ledde till ett lustfyllt skapande.

Flera av intervjupersonerna beskriver att skälet till att barnen inte får ta med leksaker är att leksa-kerna kommer bort, går sönder och att barnen blir osams om dem. Flera av intervjupersonerna beskriver att de barn som har med sig dyra och populära leksaker köper sina kompisar, de blir intressanta genom leksaken och får därigenom en högre status i gruppen. Ett fåtal av intervjuper-sonerna beskriver att det i perioder har varit tillåtet att ta med och använda sina leksaker på ras-ten. Det har till exempel varit Pokémon-kort som barnen brukade dela och byta med varandra. En intervjuperson talar om att de har förbud mot att ta med sig leksaker och talar om att de istäl-let bör snappa upp barnens idéer och tankar genom att hyra de filmer som barnen pratar om eller köpa in de leksaker som intresserar dem. Intervjupersonen vill ge alla barn möjlighet att leka med samma leksaker.

Ett fåtal av intervjupersonerna säger att de inte har något förbud mot att barnen får ta med sig leksaker. En intervjuperson säger att populärkulturen ska välkomnas och säger att de istället bör

21

samtala med barnen om hur leksakerna ska användas när de tas med och göra barnen medvetna om riskerna med att ta med leksaker. Intervjuperson 7 säger:

[…] och det tycker vi, att barnen är så pass kompetenta så att dom klarar av också, att lösa det.

Intervjupersonen beskriver att det aldrig har varit något problem, det har blivit avdramatiserat eftersom det inte funnits något förbud mot att ta med leksaker. Intervjupersonen säger även att det är viktigt att få ta del av det barnen är intresserade av och att det kan bli en utgångspunkt i deras aktiviteter.

Ett fåtal av intervjupersonerna berättar om exempel då barnen har tagit med sig Pokémon-kort och att de sedan i skapande aktiviteter utgått ifrån dem genom att rita av bilderna på korten, till-verkat egna spel och egna figurer.

6.3 Populärkulturen i skapande aktiviteter

Flera intervjupersoner talar om att barnen spontant använder populärkulturen och tar in den i flera olika skapande aktiviteter som att tillverka pärlplattor, rita, måla, skapa med lera, rita i datorn och göra film i datorn. Flera av intervjupersonerna säger att populärkulturen används som ut-gångspunkt i målarbilder, genom att barnen ber om att få bilder från filmer som är populära för stunden. Bilderna söker de på Internet tillsammans med barnen som sedan får dem utskrivna och kan färglägga dem. Flera av intervjupersonerna nämner att barnen ritar fritt utifrån deras erfaren-heter, det som intresserar dem och att populärkulturen syns i barnens bilder. En intervjuperson talar om att bilder från populärkulturen och konstbilder som finns inom finkulturen bör mixas och det ska finnas av båda. Intervjuperson 6 beskriver att det blir tydligare när barnen ritar med tuschpennor och vanliga pennor än då de målar med färg och säger följande:

[…] då kan barnen rita av märket på tröjan och dom ritar dinosaurier och så kommer Spindelmannen in eller vem det nu kan vara.

En intervjuperson säger att barn använder olika uttrycksmedel och för att ge dem möjlighet till det måste vi låta materialet få stå framme.

Hälften av intervjupersonerna nämner berättandet som en form av kreativt skapande. Ett fåtal av intervjupersonerna beskriver hur barnen har utgått från populärkulturen genom att skapa film i datorn. Intervjuperson 4 säger att:

22 […] vi använder väl oss av populärkulturen som våran idébank. […] göra en film eller

vad man nu vill göra eller skapa i den vanliga skapande verksamheten, så det klart idéer föds ju i den här populärkulturen.

Intervjuperson 7 berättar om att barnen har utgått från Bellmanhistorier, ritat egna teckningar till historierna, spelat in sina röster och gjort en film med hjälp av Movie Maker. Filmen har verklig-en blivit något som barnverklig-en är stolta över och talar om att:

Den kan vi visa hur många gånger som helst, dom vill titta om och om igen för dom är väldigt stolta över den filmen.

Flera intervjupersoner berättar att de inte tycker att data- och Tv-spel hör hemma i verksamhet-en. De talar om att barnen ändå spelar så mycket hemma och att de istället vill vara ett komple-ment till hemmet. Ett fåtal av intervjupersonerna säger att de är positiva till att använda data- och Tv-spel. En av dem beskriver att barnen får spela spel och en annan intervjuperson talar om att de i arbetslaget funderar på att köpa in pedagogiska spel som till exempel Kalle kunskap.

En intervjuperson ger exempel på hur barnen använder sig av populärkulturen inspirerat utifrån data- och Tv-spel väldigt mycket och i alla sammanhang. Barnen spelar spel som de själva har skapat på långa papper utifrån ett Tv-spel. Som spelpjäser använder de figurer inspirerade från samma Tv-spel, som de skapat på pärlplattor. Barnen både sjunger melodierna, leker och spelar samtidigt. Tv-spelet har även blivit en lek utformad som en hinderbana bestående av olika världar där barnen själva är gubbarna från spelet. De lever sig in i dessa lekar, de fantiserar och det som händer beskrivs detaljerat som om de har bilderna av vad som händer i huvudet. Intervjuperson 7 menar att:

[…] dom plockar med sig en erfarenhet från nånting som är väldigt färdigt, men sen gör dom det ju själva.

Flera intervjupersoner beskriver hur de planerat använder populärkulturen som utgångspunkt för att fånga barnens intresse, men populärkulturen tas även in spontant av barnen i planerade aktivi-teter som till exempel temaarbeten eller projekt. En intervjuperson berättar att barnen själva har fått måla en vägg och beskriver att de har fått välja motiv från olika filmer som intresserar dem. Intervjuperson 3 beskriver det på följande sätt:

[…] man fångar upp barnens intresse via målarbilder och man kan måla, barnen har målat en stor vägg med saker de varit intresserade av via filmer.

23

Ett fåtal av intervjupersonerna beskriver sagor, men även nyare litteratur till exempel Harry Pot-ter som en användbar del av populärkulturen. En inPot-tervjuperson nämner att de haft särskilda dramaveckor då barnen har fått dramatisera utifrån en känd saga som till exempel Guldlock och de tre björnarna.

Hälften av intervjupersonerna säger att aktiviteter som barnen utövar på sin fritid avspeglas och används i såväl planerade som spontana aktiviteter. De nämner bland annat fotboll, bandy och pingis och säger att intresset smittar av sig till både barn och vuxna.

6.4 Samspel och lärande utifrån intresse för populärkulturen

Alla intervjupersoner talar om att det är viktigt att ta vara på barns intresse för populärkulturen för att alla barn ska få möjlighet att ta del av den, såsom film, musik och leksaker. De säger att om de kan erbjuda alla barn att få ta del av populärkulturen skapas sammanhållning och genom deras gemensamma intressen får barnen även nya kompisar.

Alla intervjupersoner beskriver att barns gemensamma intresse för populärkulturen kan bidra till samhörighet och samspel i en barngrupp. De säger att det gemensamma intresset ger barnen nå-got att prata om, skapar gruppkänsla och tillhörighet. Som ny i en grupp är det även ett sätt att knyta kontakt med andra, det gemensamma intresset blir en länk mellan barnen. Intervjuperson 6 säger att det kan vara något så enkelt som vad barnen har på sig:

Det kan räcka med tröjor, men titta du har en sån tröja, en sån har jag med och så bör-jar dom prata med varandra.

Flera av intervjupersonerna beskriver hur barnens gemensamma erfarenheter från populärkul-turen används spontant i leken då de tar efter och lär av varandra. En intervjuperson talar om att när barn är intresserade av något kan det skapa en bra och intensiv lek, vilket kan inspirera andra att komma med i leken. Intervjupersonen beskriver hur barn som inte leker så mycket annars kan hitta ett gemensamt intresse och på det sättet hitta varandra i just den leken, som är deras. Inter-vjupersonen beskriver hur de äldre barnen visar de yngre hur man kan göra, genom samspel in-spirerar och lär de av varandra. Intervjupersonen talar om att då barnen har fått skriva ut bilder från datorn som exempelvis Hello Kitty eller Star Wars sitter ofta många av barnen tillsammans runt ljusbordet och kalkerar av dem. Intervjuperson 7 beskriver att arbetslaget sedan har upp-muntrat barnen att gå vidare och lägga bilder på overheaden så att barnen har fått göra stora bil-der tillsammans:

24

En intervjuperson talar om att det finns enormt mycket lärande i barns spontana aktiviteter som till exempel då de skapar pärlplattor. Intervjupersonen beskriver hur barnen lär sig räkna genom att följa mönster, gör egna figurer och hur barnen tittar, inspirerar och lär av varandra.

Flera av intervjupersonerna talar om att det finns pedagogiska fördelar med att använda barns intresse för populärkulturen som ett redskap för lärandet. De beskriver att genom att lyssna in och fånga intresset kan det vara en utgångspunkt då barnen ska börja skriva och läsa, vilket gör dessa aktiviteter mer lustfyllda samtidigt som lärande lättare sker. En intervjuperson beskriver att vi måste vara uppdaterade om vad som gäller hos barnen och fånga in deras intressen för att de ska hitta lusten i lärandet. Intervjuperson 8 säger att det är viktigt att lyssna in barnen:

[…] fångar man inte barnens intresse så är det ju inte lätt att få med dom i nåt, varken i lärandet eller nånting, för det blir ju inte roligt och inte lustfyllt om jag inte fångar det som kan intressera dom. Det gäller verkligen att man är lyhörd och att man lyssnar in.

En intervjuperson berättar om att intresset för fotboll och speciellt fotbollslaget Barcelona är stort hos många barn. Intervjupersonen beskriver hur barnen alltid skriver upp och tippar match-resultaten tillsammans. Detta har bidragit till att barnen blivit intresserade för andra fotbollslag, deras lagflaggor och emblem. Barnen har sedan velat ha olika lagemblem och lagflaggor utskriva från datorn för att rita av och färglägga. Intresset har bidragit till att barnen använt sig mycket av datorn och sökt mycket information på Internet. Genom detta har det även uppstått ett intresse för geografi och barnen har lärt sig namn på städer, länder och hur deras flaggor ser ut. Detta be-skriver intervjuperson 1 så här:

Man får ju börja spinna på det som de är intresserade av, för det blir ju bitar hela tiden och det börjar med Barcelona, Barcelona spelar mot flera lag och då blir de flaggorna i de andra lagen, alltså det blir ju så hela tiden.

En intervjuperson berättar om att intresset för hockey har varit en ingång till barnens lärande. Eftersom barnens intresse var stort köptes ett hockeyspel in och barnen fick spela hockeyturne-ringar. Barnen skrev och förde tabell utifrån resultaten av matcherna. Detta resulterade i att ett barn som tidigare varit ointresserad av att lära sig läsa och skriva lärde sig det genom att barnet skrev lagnamn och förde tabell över resultaten.

Flera av intervjupersonerna har berättat att populärkulturen används som utgångspunkt när bar-nen vill söka information och fakta på Internet. På så sätt lär sig barbar-nen hur de ska söka efter in-formation samtidigt som de lär sig läsa och skriva. Flera av intervjupersonerna talar om Youtube som en plats på Internet där barnen hittar mycket som intresserar dem och att de då brukar sitta

25

flera tillsammans. De beskriver att datorn är ett redskap och en ingång för att få med barnen i många olika aktiviteter. Intervjuperson 4 beskriver att:

[…] vi använder just datorn som verktyg och som redskap i sökandet på information.

Häften av intervjupersonerna talar om att utifrån barnens intresse kan de delas in i mindre grup-per och få chans att arbeta utifrån intresset. En intervjugrup-person säger att barnen till exempel kan sätta ihop en bok av teckningar som de hittar på en berättelse till, vilket bidrar till att de lär sig lättare, känner stolthet över det de gör och intervjupersonen säger att detta stärker barnen. En intervjuperson beskriver hur de i sitt projektarbete använt sig av barnens intressen för berät-tande, sagor och teater vilket bidrog till att projektet blev en fantasivärld. Då de presenterade pro-jektet för barnen utgick de från barnens intresse för populärkulturen genom att starta upp med att visa en del av en film. Intervjupersonen beskriver hur arbetslaget gjorde en slags start och må-lade upp fantasivärlden på ett stort papper som sedan sattes upp på väggen. Intervjupersonen beskriver att barnen har fått befolkat världen utifrån sina egna erfarenheter och intressen som tydligt kan kopplas till populärkulturen. Exempel på det är ninjor från Lego Ninjago och älvprin-sessor. Detta beskriver intervjuperson 7 på följande vis:

[…] där har dom ju också ritat figurer som dom har satt upp på den här världen och en del av dom är ju hämtade direkt ur populärkulturen.

Intervjupersonen beskriver hur barnen har lekt mycket med ord i projektarbetet. De har fått an-vända sina egna begrepp som ”läskigaste läskiga” och ”vackraste vackra” för att skapa fantasi-världen. Med dessa begrepp har barnen själva fått bestämma vad som är läskigt och vad som är vackert.

Flera av intervjupersonerna säger att det som är skrämmande och svårt kan tas till vara och bear-betas i samtal med barnen och att det kan bli något bra av det. En intervjuperson menar att det är extra lustfyllt med det som är lite otäckt. Intervjuperson 5 beskriver det så här:

Är Darth Vader bara grym och stor och svart eller har han andra mer förlåtande sidor, sådant kan vi samtala om med barnen.

Ett fåtal av intervjupersonerna säger att det kan finnas en genusaspekt i användandet i populär-kulturen. En av intervjupersonerna säger att det kan vara svårt att veta vems erfarenheter jag ska utgå ifrån när jag har 30 barn och deras erfarenheter. Intervjupersonen frågar sig om det är Darth Vader eller My Little Pony? En annan intervjuperson beskriver att det istället är viktigt att tänka

26

på och reflektera över de val som görs och ser inga svårigheter med att ta in barnens intresse i verksamheten. Intervjuperson 5 beskriver att det är självklart att populärkulturen ska tas in i verk-samheten.

Det är ju barnens värld. Dom lever i den och den ska vi ju leva med dom.

Flera av intervjupersonerna säger att populärkulturen kan användas som ett komplement och på så vis tillföras i verksamheten. En intervjuperson säger att populärkulturen ska välkomnas som ett tillskott i verksamheten.

27

7 Diskussion

7.1 Metoddiskussion

Vi anser att den metod vi valde att använda oss av var bra och att den gett oss en tydlig bild och uttömmande svar på våra frågeställningar utifrån vårt syfte. En fördel med intervjuformen som metod är att den ger intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor om svaren är otydliga eller inte tillräckligt uttömmande. Metoden ger även intervjupersonen chans att få frågorna förtydligade, vilket kan bidra till mer relevanta svar till frågeställningarna. Ytterligare en fördel med att göra kvalitativa intervjuer är att den ger möjlighet att ta del av personliga och unika tankar från inter-vjupersonen. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver intervjuformen som mycket lämplig då in-tervjuaren vill komma åt personliga åsikter från intervjupersonen. Det personliga mötet kan även ge intervjuaren möjlighet att se och höra om det finns tveksamheter eller andra känslor kring äm-net som synliggörs genom mimik eller kroppsspråk, vilket skulle varit omöjligt att utläsa av ett formulär.

En nackdel med intervjuformen kan vara att det personliga mötet under intervjun bidrar till att intervjupersonen säger det som han/hon tror att intervjuaren vill höra, därför är det viktigt att intervjuaren inte visar sina egna åsikter utan istället visar intresse för intervjupersonens svar. A. Ludvigsson (personlig kommunikation, 25 januari, 2011) menar att det kallas att proba, vilket in-nebär att intervjuaren nickar eller ber intervjupersonen att utveckla sitt svar. Ludvigsson beskriver detta som en fördel i intervjusituationer.

Vi anser att det var en fördel att genomföra intervjuerna tillsammans, då en av oss utförde inter-vjun medan den andra satt bredvid och antecknade. Detta gjorde vi för att få en så klar bild som möjligt av intervjupersonernas svar. Samtliga intervjuer spelade vi in med hjälp av en mobiltele-fon. Patel och Davidson (2003) beskriver att genom att vara två personer då en intervju utförs, en person som intervjuar och en person som parallellt registrerar svaren, kan personerna se om de-ras svar överensstämmer och utifrån detta få en hög tillförlitlighet av svaren. Författarna beskri-ver även att intervjuaren genom att spela in sina intervjuer i efterhand kan lyssna om och om igen och då försäkra sig om att ha uppfattat svaret rätt.

Resultatet visar på våra intervjupersoners svar och ger en bild av hur populärkulturen används. Vårt resultat bekräftar tidigare forskning, vilket indikerar att tillförlitligheten är hög.