Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas synbarhet i mörker 2002

(1)

Författare

Behzad Koucheki

FoU-enhet

Transportsäkerhet och vägutformning

Projektnummer

50338

Projektnamn

Tillstånd Region Mälardalen och

Stockholm

Uppdragsgivare

Vägverket Region Mälardalen, Region

Stockholm

VTI notat 58-2002

Tillståndsbeskrivning av

väg-markeringarnas synbarhet i

mörker 2002

VTI notat 58 • 2002

(2)

Förord

Detta projekt har genomförts på uppdrag av Vägverket Region Mälardalen och

Region Stockholm, där Torgny Augustsson respektive Tommy Jansson har

varit kontaktpersoner.

Mätningarna har genomförts av LG RoadTech AB, där Göran Nilsson har varit ansvarig.

Analys och utarbetande av rapport har gjorts av undertecknad. Linköping i november 2002

(3)

(4)

Innehållsförteckning Sid

Sammanfattning 5

1 Bakgrund och syfte 7

2 Metod 7

3 Analys 8

4 Resultat 10

4.1 Data för enskilda delobjekt 10

4.2 Jämförelse mellan 2000, 2001 och 2002 19

4.3 Sammanfattning av resultaten från VMN och VST år 2002 22

5 Kommentarer och slutsatser 27

5.1 Region Stockholm 27

5.2 Region Mälardalen 27

5.2.1 Skillnader inom varje klass 27

5.2.2 Skillnader mellan klass 27

5.2.3 Kantlinjer och mittlinjer 27

5.3 Pre-view-time 28

(5)

(6)

Sammanfattning

År 2000 gjordes en landsomfattande tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, dvs. på vägar med ÅDT>4 000 fordon/dygn. År 2001 studerades dessutom standarden på vägnätet med mindre trafik, vägarna tillhörande vägmarkeringsklass 2, med ÅDT mellan 500 och 4 000 fordon/dygn på uppdrag av Region Mälardalen och Region Stockholm.

Ovannämnda regioner vill nu veta om vägmarkeringarna på vägar tillhörande klass 2 och 3 klarar kraven år 2002 enligt Regler för Underhåll (RUV). Man vill också veta förändringarna på standarden på vägmarkeringarna i respektive regioner. Resultatet kan användas för en eventuell omfördelning av medel för väg-markeringarnas underhåll.

Viktigaste parametern gällande vägmarkeringarnas funktion, retroreflexionen, har mätts. Mätningarna gjordes med det mobila mätinstrumentet Ecodyn 30 på vägar som har ÅDT (årsdygnstrafik) över 4 000 fordon/dygn och 500–4 000 for-don/dygn. Samtliga mätningar gjordes under juni–augusti 2002 efter det att alla underhållsarbeten var slutförda.

Resultaten visar att av sammanlagt 33 kontrollerade delobjekt med längs-gående vägmarkeringar i Region Stockholm, uppfyllde 9 stycken, eller 27 %, kravet på retroreflexion enligt Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV). Andel godkända för klass 2-vägar och för klass 3-vägar var 39 % respektive 19 %.

Resultatet i Region Stockholm skiljer sig inte avsevärt mellan år 2000 och 2001, vare sig för klass 2- eller klass 3-vägar.

Motsvarande resultat för Region Mälardalen är 63 % godkända delobjekt, ungefär lika fördelat mellan klass 2- och klass 3-vägar.

Resultatet för 2002 visar en förbättring i Region Mälardalen om man jämför 2000 och 2001. Denna förbättring är signifikant i Uppsala län för klass 2-vägar. Skillnaderna i Södermanlands län och Västmanlands län för klass 3-vägar är också signifikanta.

Andel godkända delobjekt i länen i Mälardalen kan sammanfattas enligt tabellen nedan:

Godkända delobjekt Län Antal uppmätta

delobjekt antal Procent

Stockholm 33 9 27

Uppsala 27 17 63

Södermanland 23 18 78

Örebro 27 16 59

(7)

(8)

1 Bakgrund och syfte

År 2000 gjordes en landsomfattande tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, dvs. på vägar med ÅDT>4 000 fordon/dygn. År 2001 studerades dessutom standarden på vägnätet med mindre trafik, vägarna tillhörande vägmarkeringsklass 2, med ÅDT mellan 500 och 4 000 fordon/dygn på uppdrag av Region Mälardalen och Region Stockholm.

Syftet med denna studie kan formuleras som två viktiga frågeställningar: • I vilken utsträckning uppfylls kraven enligt Regler för Underhåll (RUV)? • Hur har utvecklingen på standarden på vägarna varit 2000 till 2002?

2 Metod

Samtliga vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 och 3 i olika län har indelats i objekt enligt den metod som beskrivs i VTI Meddelande 901 (Lundkvist, 2001). Urvalet av objekten för mätningar har också varit detsamma och helt slump-mässigt. Omfattningen av mätningarna i varje region och län har bestämts i samråd med projektledaren på respektive region.

Ovanstående innebar att man sammanlagt gjorde mätningar på 42 delobjekt klass 3- och 59 delobjekt klass 2-vägar i Region Mälardalen. Motsvarande siffror för Region Stockholm är 15 delobjekt respektive 18 delobjekt.

I varje delobjekt har de torra vägmarkeringarnas retroreflexion mätts. Dessa mätningar gjordes med ett mobilt instrument av typ Ecodyn 30 som är installerat på två bilar. Denna har indelat delobjektet i mätplatser om 100 meter och man har registrerat ett retroreflexionsmedelvärde för varje sådan mätplats. Samtliga mät-ningar har gjorts under juli och augusti 2002.

Av erfarenhet från tidigare projekt har mätvärdena från Ecodyn 30 korrigerats. Mer om detta finns i VTI notat 54 (Lundkvist, 2001). Korrigering av mätvärden på dessa mittlinjer har därför gjorts på grundval av förra årets valideringsmodell enligt följande:

Mätbil 1: Ecodyn (Korrigerat) = 6 + 1,54⋅Ecodyn (uppmätt) (1) Mätbil 2: Ecodyn (Korrigerat) = 17 + 1,10⋅Ecodyn (uppmätt) (2) Mätningarna i Västmanlands län har gjorts med mätbil 2, vilket inneburit att ekva-tion (2) har använts för korrigering av mittlinjesvärden. För korrigering av andra mätningar på mittlinjer har ekvation (1) använts.

(9)

3 Analys

Följande analyser av data har gjorts:

Från mätningarna med Ecodyn 30 har retroreflexionens medelvärde för torra markeringar, RL, beräknas som:

∑

= n i i R 1 RL =  (3) n

där Ri är retroreflexionen för mätplats i och n är antalet mätplatser om 100 meter

som finns i delobjektet.

Från retroreflexionens fördelning över de n mätplatserna har därefter delobjektet åsatts en kvalitetsklass, K enligt:

K = 0 fler än x % av mätplatserna hade RL < 80 mcd/m2/lux

(säkert underkänt)

K = 1 fler än x % av mätplatserna hade RL < 100 mcd/m2/lux

(sannolikt underkänt)

K = 2 färre än x % av mätplatserna hade RL < 100 mcd/m2/lux

(sannolikt godkänt)

K = 3 färre än x % av mätplatserna hade RL < 120 mcd/m2/lux

(säkert godkänt)

där x = 10 för delobjekten i klass 3-vägar och x = 20 för klass 2-vägar. RUV (Regler för Underhåll av Vägmarkering) anger således att högst 10 % av mät-platserna på en väg tillhörande vägmarkeringsklass 3 får ha retroreflexion under 100 mcd/m2/lux. För en klass 2-väg är motsvarande andel som tillåts underkänd 20 %.

Kvalitetsklasserna kan tolkas förenklat så att de som tillhör klass 0 eller 1 är underkända enligt RUV, och de som tillhör klass 2 eller 3 är godkända delobjekt.

Från kvalitetsklasserna har VägMarkeringsStandarden, VMS, för vägmarke-ringar tillhörande vägmarkeringsklass 2 respektive 3 beräknats som:

∑

= n i i K 1 VMS =  (4) n

där Ki är kvalitetsklassen för delobjekt i och n är antalet delobjekt i respektive

vägmarkeringsklass. Här är kvalitetsklassen alltid baserad på att andelen under-kända mätplatser är 10 % oavsett vägmarkeringsklass.

(10)

Från retroreflexionens medelvärde kan vidare för varje delobjekt pre-view-time,

pvt, skattas som:

S

pvt =  (5) υ

där S är medelvärdet för synbarheten av vägmarkeringarna i delobjektet samt υ är hastighetsbegränsningen som dominerar i delobjektet. Synbarheten har skattats med hjälp av det pc-program som utvecklats inom COST 331 (se sid 29, referenser). Man har då använt den ”medelsvåra” halvljussituationen, men med förarens ålder satt till 60 år.

Storheten pre-view-time är inte helt enkel att tolka, men en direkt översättning av COST 331 lyder:

• pvt = 1,8 sekunder ska ses som ett generellt absolut minsta värde på pvt för säker körning i simulatorn. Vid verklig körning måste en kort tid adderas till dessa 1,8 sekunder (simulatorförsök, VTI)

• pvt = 2,2 sekunder är alltför kort för komfortabel körning (reell körning, VTT)

Följande förkortningar används i tabellerna och i texten: < 7 m 5–7-metersväg

9 m 7–9-metersväg 13 m 10–13-metersväg var. Varierande Mv Motorväg H kant höger kant på motorvägar V kant vänster kant på motorvägar Körfält körfältlinjer på motorvägar

Kant f Kantlinjen i framriktningen på tvåfältsvägar Kant b Kantlinjen i bakriktningen på tvåfältsvägar Mitt mittlinjen på tvåfältsvägar

AB-län Stockholms län

C-län Uppsala län

D-län Södermanlands län

T-län Örebro län

(11)

4 Resultat

4.1 Data för enskilda delobjekt

För varje län (AB, C, D, T och U) redovisas ett sammanfattande mått för medel-värdet av kvalitetsklasser samt för retroreflexionen i tabellerna 1–5. Varje tabell innehåller alla vägar i varje län oavsett klasstillhörighet.

Tabell 1 Kvalitetklass, K (0–3), retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/m2/lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 33 delobjekt i AB-län. Färgkodning nästa sida.

Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K RL pvt

H kant 0 102 2,4 V kant 2 172 2,9 3:4 E18 Mv C-Länsgr – Tensta (275) Körfält 0 110 1,7 Hö kant 0 108 2,4 Vä kant 0 77 2,1

3:7 E18 Mv Mv-start (280) – Avfart

E18

Körfält 0 107 1,7

Kant f 0 78 1,8

Kant b 0 74 1,8

3:17 259 9 m Fittja C (E4) – Bro (73)

mitt 2 144 2,2 Kant f 0 86 2,4 Kant b 0 73 2,2 3:18 260 9 m Väg 73 – Väg 222 mitt 1 115 2,7 Kant f 0 133 2,1 Kant b 0 120 2,0 3:20 263 9 m C-Länsgr – Rondell Märsta mitt 1 135 2,2 Kant f 0 106 2,5 Kant b 0 105 2,5 2:2 257 9 m Väg 225 – Väg 73 mitt 1 98 2,5 Kant f 1 135 2,1 Kant b 2 142 2,2 2:8 509 9 m Järna (515) – Nykvarn (E20) mitt 1 128 2,0 Kant f 3 209 3,1 Kant b 3 172 2,9 2:10 522 9 m Enhörna (527) – Ronna C mitt 3 207 2,9 Kant f 1 152 2,8 Kant b 2 155 2,9 2:16 542 9 m Sorunda (225) – Väg 257 mitt 0 118 2,7 Kant f 0 63 2,1 Kant b 0 72 2,2 2:19 573 9 m St: Vika (534) – Väg 528 mitt 3 191 2,9 Kant f 0 96 2,5 Kant b 2 127 2,7

2:34 1036 9 m Tranvik – Färja

Roslags-Kulla

(12)

I tabellerna har underkända delobjekt enligt RUV markerats med orange. Preview-time har markerats rött om pvt är lägre än 1,8, vilket innebär att det är alltför kort för säker körning och gult om dess värde har legat mellan 2,2 och 1,8 sekunder.

Som framgår av tabell 1 är 73 % (24 av 33) av de utvalda delobjekten under-kända, dvs. de har K=0 eller K=1. Tio av delobjekten (30 %) har en pre-veiw-time som är alltför kort för säker och komfortabel körning eller lägre än 2,2 sekunder, vilket är markerat med rött eller gult i tabellen. På två motorvägar (E18) har körfältslinjerna pvt lägre än 1,8 sekunder vilket innebär att synbarheten är alltför kort för säker körning.

Retroreflexionens medelvärde över alla objekt i AB-län är 121 mcd/m2/lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 109 mcd/m2/lux medan det för klass 2-vägar ligger något högre, på 131 mcd/m2/lux.

Resultaten i tabell 1 visas även i figur 1 nedan.

0 50 100 150 200 250 H kant Kö rf ä lt V kant H kant Kö rf ä lt V kant _Kant f mi tt Ka n t b K ant f mi tt Ka n t b K ant f mi tt Ka n t b K ant f mi tt Ka n t b K ant f mi tt Ka n t b K ant f mi tt Ka n t b K ant f mi tt Ka n t b K ant f mi tt Ka n t b K ant f mi tt Ka n t b C-Länsgr – Tensta (275) Mv-start (280) – Avfart (E18) Fittja C (E4) – Bro (73) Väg 73 – Väg 222 C-Länsgr – Rondell Märsta Väg 225 – Väg 73 Järna (515) – Nykvarn (E20) Enhörna (527) – Ronna C Sorunda (225) – Väg 257 St: Vika (534) – Väg 528 Tranvik – Färja Roslags-Kulla RL (mcd/m 2 /lux)

Figur 1 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i AB-län.

Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit K= 0–1 (underkänt) och blå K= 2–3 (godkänt).

Andel underkända delobjekt på klass 3-vägar (87 %) är något större än på klass 2-vägar (61 %).

(13)

Tabell 2 Kvalitetklass, K (0–3), retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/m2/lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i C-län.

H kant 1 160 2,8

V kant 1 118 2,5

C3:1 E4 Mv AB-länsgr (E4) – slut Mv Uppsala

Körfält 3 247 2,2 Kant f 1 116 2,0 Kant b 1 126 2,1 C3:2 E4 13 m Månkarbo (712)-Mehedeby Mv börjar mitt 3 251 2,6 Kant f 1 124 2,1 Kant b 2 146 2,2 C3:10 72 9 m Järlåsa – Uppsala mitt 3 292 2,8 Kant f 0 170 2,3 Kant b 1 161 2,2

C3:12 288 9 m Uppsala (E4) – Kölings vägskäl

(679) mitt 1 172 2,4 Kant f 2 200 2,4 Kant b 1 175 2,3 C2:7 255 9 m AB-länsgr (255) – Sävja (601) mitt 2 166 2,3 Kant f 3 220 2,5 Kant b 3 202 2,4

C2:10 273 9 m AB-länsgr – Öster Edinge (661)

mitt 2 172 2,4 Kant f 3 207 2,4 Kant b 3 203 2,4 C2:16 292 9 m Söderfrs (292) – Tobo (727) mitt 3 186 2,4 Kant f 3 173 2,3 Kant b 2 136 2,1

C2:24 740 <7 m Tierp (E4) – Skärplinge (76)

mitt 3 436 3,1

Kant f 3 160 2,9

Kant b 3 166 2,9

C2:26 786 Var. Skutskär (76) – Långsand

mitt 1 129 2,5

Tabell 2 visar att 37 % av delobjekten är underkända. Åtta av de tio underkända delobjekten tillhör klass 3-vägar medan endast två delobjekt underkänts på klass 2-vägar.

Lägsta retroreflexionsmedelvärde är 116 och högsta är 436 mcd/m2/lux på vägarna i Uppsala län. Retroreflexionens medelvärde för alla objekt i Uppsala län är 186 mcd/m2/lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 174 mcd/m2/lux medan det för klass 2-vägar ligger något högre, på 191 mcd/m2/lux.

Fyra av delobjekten (15 %) har en pre-view-time som är alltför kort för säker och komfortabel körning eller lägre än 2,2 sekunder.

(14)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 H Kö rf ä lt V kant _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b AB-länsgr (E4) – slut Mv Uppsala Månkarbo (712)-Mehedeby Mv börjar Järlåsa – Uppsala Uppsala (E4) – Kölings vägskäl (679) AB-länsgr (255) – Sävja (601) AB-länsgr – Öster Edinge (661) Söderfrs (292) – Tobo (727) Tierp (E4) – Skärplinge (76) Sutskär (76) – Långsand RL ( m c d/m 2 /lux )

Figur 2 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i C-län.

Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit K= 0–1 (underkänt) och blå K= 2–3 (godkänt).

Andel underkända på klass 3-vägar (67 %) är högre än andelen klass 2-vägar (20 %).

(15)

Tabell 3 Kvalitetklass, K (0–3), retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/m2/lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i D-län.

H kant 1 120 2,5

V kant 2 151 2,7

D3:3 E20 Mv Mv-start – AB-Länsgr

Körfält 2 124 1,7

Kant f 3 272 3,8

Kant b 3 267 3,8

D3:6 E20 Var. Grundbro (start mv) –

U-Länsgr mitt 3 370 3,0 Kant f 3 279 2,6 Kant b 3 289 2,7 D3:10 55 9 m E-Länsgr – Valla (678) mitt 3 354 2,9 Kant f 3 197 2,4 Kant b 3 256 2,6 D2:6 56 9 m Bie (676) – U-Länsgr mitt 3 341 2,9 Kant f 0 129 2,7 Kant b 0 108 2,6 D2:21 686 <7 m Hälleforsnäs (694) – Bäckåsen (53) mitt – – – Kant f 3 148 2,2 Kant b 3 159 2,2 D2:26 899 9 m Ärla – Kjula (959) mitt 3 272 2,7 Kant f 2 120 2,0 Kant b 2 135 2,1

D2:27 900 9 m Eskistuna (E20) – Barva

(905) mitt 3 184 2,4 Kant f 0 102 2,5 Kant b 0 115 2,6 D2:28 957 9 m Kjula (900) – Strängnäs (55) mitt 3 152 2,9

Sammanlagt är 22 % av delobjekten i Södermanlans län underkända, enligt tabell 3. Fyra av fem stycken underkända tillhör klass 2-vägar. Kantlinjernas

pre-veiw-time ligger mellan 2,0 och 3,8 sekunder. Lägsta pvt, 1,7 sekunder, har

körfälts-linjen på motorvägen.

Retroreflexionens medelvärde för alla delobjekt i D-län är 202 mcd/m2/lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 247 mcd/m2/lux medan det för klass 2-vägar är 173 mcd/m2/lux.

Tre av delobjekten (13 %) har en pre-view-time som är alltför kort för säker och komfortabel körning eller lägre än 2,2 sekunder.

(16)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 H Kö rf ä lt V kant _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b _Kant f mi tt K ant b Mv-start – AB-Länsgr Grundbro (start mv) – U-Länsgr E-Länsgr – Valla (678) Bie (676) – U-Länsgr Hälleforsnäs (694) – Bäckåsen (53) Ärla – Kjula (959) Eskistuna (E20) – Barva (905) Kjula (900) – Strängnäs (55) RL (mcd/m 2 /lux)

Figur 3 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i D-län.

Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit klass 0–1 (underkänt) och blå klass 2–3 (godkänt).

Andel underkända på klass 3-vägar (11 %) är lägre än andelen klass 2-vägar (29 %).

(17)

Tabell 4 Kvalitetklass, K (0–3), retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/m2/lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i T-län.

Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K RL pvt

H kant 0 129 2,6

V kant 2 220 3,1

T3:3 E20 Mv Påfart (50) – Marieberg

(E18)

Körfält 1 150 1,8

Kant f 0 125 2,0

Kant b 0 117 2,0

T3:6 51 9 m Kumla (E20) – Skällersta

(52)

mitt 3 189 2,4

Kant f 2 212 3,5

Kant b 3 269 3,8

T3:7 50 Var. Örebro (E20) – Lindesberg

(syd) mitt 3 332 2,9 Kant f 2 137 2,2 Kant b 3 172 2,3 T2:9 68 9 m Lindesberg (50) – U-Länsgr mitt 3 255 2,6 Kant f 1 115 2,0 Kant b 1 128 2,1 T2:12 205 9 m Askersund (50) – Laxå (E20) mitt 3 223 2,6 Kant f 3 152 2,2 Kant b 3 153 2,2 T2:14 205 9 m Gälleråsen (237) – Kedjeåsen (706) mitt 3 273 2,7 Kant f 1 135 2,1 Kant b 1 147 2,2 T2:- 207 9 m Örebro (51) – Odensbacken (52) mitt 3 268 2,7 Kant f 0 104 2,5 Kant b 0 103 2,5 T2:26 623 9 m Kilmo (654) – Odensbacken (52) mitt 3 148 2,9 Kant f 1 120 2,0 Kant b 2 130 2,1 T2:28 733 9 m Garphyttan (746) – Örebro (E20) mitt 3 341 2,6

Som framgår av tabellen, är 41 % av delobjekten i Örebro län underkända. Samt-liga underkända delobjekt på tvåfältsvägar är kantlinjer, men inga av kantlinjerna har pvt lägre än 2,0 sekunder.

Retroreflexionens medelvärde för alla objekt i T-län är 180 mcd/m2/lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 194 mcd/m2/lux medan det för klass 2-vägar är något högre, 172 mcd/m2/lux.

(18)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 H k ant Kö rf ä lt V k ant K ant f mi tt K ant b K ant f mi tt K ant b K ant f mi tt K ant b K ant f mi tt K ant b K ant f mi tt K ant b K ant f mi tt K ant b K ant f mi tt K ant b K ant f mi tt K ant b Påfart (50) – Marieberg (E18) Kumla (E20) – Skällersta (52) Örebro (E20) – Lindesberg (syd) Lindesberg (50) – U-Länsgr Askersund (50) – Laxå (E20) Gälleråsen (237) – Kedjeåsen (706) Örebro (51) – Odenbacken (52) Kilmo (654) – Odensbacken (52) Garphyttan (746) – Örebro (E20) RL (m cd /m 2 /lu x)

Figur 4 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i T-län.

Andel underkända på klass 3-vägar (33 %) är lägre än på klass 2-vägar (39 %). Tabell 5 och figur 5 visar resultaten för U-län.

(19)

Tabell 5 Kvalitetklass, K (0–3), retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/m2/lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i U-län.

H kant 3 236 3,2

Körfält 3 150 2,0

U3:01 E18 mv T-länsgr – Köping (mv slut/56)

V kant 3 359 3,7

H kant 3 315 3,5

Körfält 0 88 1,8

U3:02 E18 3f Köping (56) – vä Västerås

(mv start)

V kant 3 323 3,6

Kant f 0 256 2,1

Kant b 1 161 1,8

U3:09 66 13 m Ramnäs (233) – Fagersta (68)

mitt 3 362 2,4

Kant f 3 387 2,9

Kant b 3 398 2,9

U3:14 681 9 m Västerås (631) - Skultuna

mitt 2 171 2,4

Kant f 0 103 2,0

Kant b 1 120 2,0

U2:26 673 < 7 m Skultuna – Hjulhuset (771)

mitt 1 118 1,9

Kant f 2 160 2,2

Kant b 3 188 2,4

U2:29 693 > 7 m Irsta (694) – Östanbro (E18)

mitt 1 111 1,9

Kant f 3 199 2,4

Kant b 3 216 2,5

U2:30 703 > 7 m Hökåsen (67) – Sevalla (714)

mitt 0 89 1,8

Kant f 0 90 1,9

Kant b 0 87 1,8

U2:34 874 > 7 m Östervåla (272) – C-Länsgr

mitt 1 94 1,8

Som framgår av tabell 5 och figur 5, är 46 % av delobjekten underkända i Västmanlands län. En stor del av de underkända delobjekten tillhör klass 2-vägar. På dessa vägar är två tredjedelar av delobjekten underkända. Samtliga underkända delobjekt på tvåfältsvägar har pvt högre än 1,8 sekunder vilket innebär att tiden är tillräcklig för säker körning.

Retroreflexionens medelvärde för alla objekt i U-län är 199 mcd/m2/lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 267 mcd/m2/lux, medan det för klass 2-vägar är mindre än hälften, 131 mcd/m2/lux.

(20)

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 H k ant Kö rf ä lt V k ant H k ant Kö rf ä lt V k ant K ant f mit t K ant b K ant f mit t K ant b K ant f mit t K ant b K ant f mit t K ant b K ant f mit t K ant b K ant f mit t K ant b T-länsgr – Köping (mv slut/56) Köping (56) – vä Västerås (mv start) Ramnäs (233) – Fagersta (68) Västerås (631) -Skultuna Skultuna – Hjulhuset (771) Irsta (694) – Östanbro (E18) Hökåsen (67) – Sevalla (714) Östervåla (272) – C-Länsgr RL ( m c d /m 2 /lux )

Figur 5 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i U-län.

Andel underkända på klass 3-vägar (19 %) är lägre än på klass 2-vägar (50 %).

4.2 Jämförelse mellan 2000, 2001 och 2002

En jämförelse mellan resultaten från tidigare år och nuvarande år visas i tabellerna 6–7 samt figurer 6–9. Resultatet från 2000 finns dock endast för klass 3-vägar.

Tabell 6 Medelvärdet av kvalitetklasserna, Km, retroreflexionsmedelvärde, RL, och preview-time, pvt, på klass 2-vägar för regionerna och länen år 2001 och 2002. Region Län År Km RL pvt n 2001 1,1 121 2,2 16 Stockholm AB 2002 1,3 131 2,5 18 2001 2,0 144 2,1 14 C 2002 2,5 195 2,5 15 2001 1,3 132 2,0 15 D 2002 2,0 173 2,5 14 2001 1,6 155 2,3 18 T 2002 2,0 172 2,4 18 Mälardalen

(21)

tendens till försämring från 2001 till 2002. Inga mätningar gjordes år 2000 på klass 2-vägar. 144 195 155 172 131 132 131 162 121 173 0 50 100 150 200 250 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 AB C D T U Stockholm Mälardalen RL (mcd/m 2 /lux)

Figur 6 Retroreflexionens medelvärde, RL, på klass 2-vägar för länen. Jäm-förelse mellan 2001–2002.

Figur 6 visar en förbättring av retroreflexionen på klass 2-vägar 2002, med undan-tag av U-län som har blivit något försämrad.

0,8 1,4 1,6 1,1 1,7 0,7 1,7 1,3 0,8 0,4 0 0,3 0,6 0,9 1,2 1,5 1,8 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 AB C D T U Stockholm Mälardalen Vägmarkeringsstandarden

Figur 7 Fördelningen av vägmarkeringsstandarden, VMS, för vägar tillhörande

vägmarkeringsklass 2 för länen. Jämförelse mellan 200–-2002.

(22)

Tabell 7 Medelvärdet av kvalitetklasserna, Km, Retroreflexionens medelvärde, RL och preview-time, pvt på klass 3-vägar för regionerna och länen år 2000–2002.

Region Län År Km RL pvt n 2000 0,8 119 – 30 2001 0,6 129 2,0 12 Stockholm AB 2002 0,4 109 2,2 15 2000 2,0 167 – 21 2001 1,1 143 1,9 12 C 2002 1,5 174 2,4 12 2000 1,5 150 – 21 2001 1,2 168 2,1 9 D 2002 2,6 247 2,9 9 2000 0,9 138 – 15 2001 1,2 159 2,2 9 T 2002 1,6 194 2,7 9 2000 1,3 157 – 15 2001 1,7 245 2,4 12 Mälardalen U 2002 2,3 267 2,7 12 2000 1,5 154 – 2001 1,3 181 2,1 VMN-medel 2002 2,0 221 2,7

Tabell 7 visar en förbättring genom åren för Mälardalen när det gäller kvalitets-klassen och retroreflexionsmedelvärdet. Men detta gäller inte för region Stockholm, där medelvärdet försämras från 2000 till 2002 på klass 3-vägar.

109 167 150 168 247 138 159 194 157 245 267 119 174 143 129 0 50 100 150 200 250 300 2000 2001 2002 2000 2001 2002 2000 2001 2002 2000 2001 2002 2000 2001 2002 RL ( m c d /m 2 /lux )

(23)

Som framgår av figur 8 är retroreflexionen i Mälardalen högst 2002 i alla länen. I Stockholm var den emellertid högst 2001.

0,6 2,0 1,1 1,5 1,5 1,2 1,2 1,7 2,6 2,3 1,3 0,9 0,8 1,6 0,4 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 2000 2001 2002 2000 2001 2002 2000 2001 2002 2000 2001 2002 2000 2001 2002 AB C D T U Stockholm Mälardalen K val it etskl assmed el vär d et

Figur 9 Fördelningen av kvalitetsklassen för vägar tillhörande

vägmarkerings-klass 3 för länen. Jämförelse mellan 2000–2002.

Figur 9 visar en ökning beträffande kvalitetsklasssen för länen U, T och D mellan 2000 och 2002. I Uppsala län har kvalitetsklassen sjunkit 2001, för att därefter ha ökat 2002. Stockholms län är det enda län där kvalitetsklassen stadigt har sjunkit under de tre åren.

4.3 Sammanfattning av resultaten från VMN och VST år

2002

I detta avsnitt sammanfattas olika länsmedelvärden i Region Mälardalen och Region Stockholm. Observera att Region Stockholm endast omfattar AB-län.

Tabell 8 Medelvärdet av kvalitetklasserna, Km, för regionerna och länen.

Region klass 2 klass 3

Län n Km n Km Stockholm AB 18 1,3 15 0,4 C 15 2,5 12 1,5 D 14 2,0 9 2,6 T 18 2,0 9 1,6 Mälardalen U 12 1,3 12 2,3 VMN medel 2,0 2,0

(24)

Kvalitetsklasserna är baserade på RUV’s krav för klass 2-vägar, dvs. högst 20 % av samtliga mätplatser får vara underkända. n avser antalet uppmätta delobjekt i länet.

Medelvärdet av K, Km, för samtliga delobjekt i varje län tolkas som följande: Km < 1,5 en övervägande andel av vägmarkeringarna i länet eller regionen

är säkert eller sannolikt underkända enligt RUV

Km≥ 1,5 en övervägande andel av vägmarkeringarna i länet eller regionen

är säkert eller sannolikt godkända enligt RUV

Som framgår av tabell 8, är Km för klass 2-vägar i två län, AB-län och U-län,

lägre än 1,5 och därmed är en övervägande andel av delobjekten i dessa under-kända enligt RUV. Detta gäller även klass 2-vägarna i Stockholms län. Sett över hela regionen, är vägmarkeringarna i Mälardalen till övervägande del godkända, men ej i Stockholm.

Fördelningen av kvalitetsklasser jämförs i figur 10. Klass 2- och klass 3-vägar är baserade på 20 % respektive 10 % underkända platser i figuren.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

klass-2-vägar klass-3-vägar klass-2-vägar klass-3-vägar

VST VMN An d el kval it etskl ass K-klass 3 K-klass 2 K-klass 1 K-klass 0

Figur 10 Fördelningen av kvalitetsklasser för vägar tillhörande

vägmarkerings-klass 2 (20 % underkända mätplatser tillåts) och vägmarkeringsvägmarkerings-klass 3 (10 % underkända mätplatser tillåts) i region Stockholm och Region Mälardalen 2002.

Figur 10 visar således hur stor andel av delobjekten som skulle ha blivit godkända vid en funktionskontroll enligt RUV. Här framgår att andel godkända i

(25)

Tabellerna 9 och 10 visar jämförelse mellan vägmarkeringar på varje vägklass för sig i två regioner, delade på olika län. Observera att här är kvalitetsklassen, VMS, alltid baserad på att andelen underkända mätplatser är 10 % oavsett väg-markeringsklass.

Tabell 9 Retroreflexionens medelvärde, RL, vägmarkeringsstandard, VMS, och preview-time, pvt, på klass 2-vägar för regionerna och länen.

Region Län n VMS RL pvt Stockholm AB 18 0,8 131 2,5 C 15 1,7 195 2,5 D 14 1,7 173 2,5 T 18 1,6 172 2,4 Mälardalen _U ₁₂ _0,8 ₁₃₁ _2,1 VMN medel 1,5 168 2,4

Tabell 9 visar att retroreflexionsmedelvärdet för klass 2-vägar i Region Stockholm är 22 % lägre än genomsnittet i Mälardalen. Stockholms VMS är också 53 % lägre än VMS i Mälardalen. 195 173 172 131 131 0 50 100 150 200 250 AB C D T U Stockholm Mälardalen RL ( m c d /m 2 /lux )

Figur 11 Retroreflexionens medelvärde, RL, på klass 2-vägar för länen 2002.

Länen AB och Västmanland (U) har det lägsta medelvärdet 131 mcd/m2/lux, enligt figur 11. Högsta medelvärdet har Uppsala län (C).

(26)

0,8 1,7 1,7 1,6 0,8 0 0,3 0,6 0,9 1,2 1,5 1,8 AB C D T U Stockholm Mälardalen Vägmarkeringsstandard

Figur 12 Vägmarkeringsstandard, VMS, för vägar tillhörande

vägmarkerings-klass 2 (10 % underkända mätplatser tillåts) i regioner Stockholm och Mälardalen 2002.

Som framgår av figuren har Stockholms län (AB) och Västmanlands län (U) det lägsta VMS-värdet 0,8. Medelvärdet för länen Uppsala, Södermanland och Örebro är ungefär lika.

Tabell 10 Retroreflexionens medelvärde, RL, kvalitetsklass, VMS, och preview-time, pvt, på klass 3-vägar för regionerna och länen.

Region Län n VMS RL pvt Stockholm AB 15 0,4 109 2,2 C 12 1,5 174 2,4 D 9 2,6 247 2,9 T 9 1,6 194 2,7 Mälardalen _U ₁₂ _2,3 ₂₆₇ _2,7 VMN medel 2,0 221 2,7

Som framgår av tabell 10, är retroreflexionsmedelvärde och kvalitetsklassen i Region Stockholm anmärkningsvärt lägre än Region Mälardalen. Man kan konstatera att vägmarkeringens kvalitet i VST är lägre än VMN avseende väg-markeringsstandard (VMS) och RL och även pvt.

(27)

109 247 194 267 174 0 50 100 150 200 250 300 AB C D T U Stockholm Mälardalen RL (mcd/m 2 /lux)

Figur 13 Retroreflexionens medelvärde, RL, på klass 3-vägar för länen 2002.

AB-länet har lägsta retroreflexionsmedelvärdet. Mälardalen har högre medelvärde och bäst ligger Västmanlands län med 267 mcd/m2/lux för klass 3-vägar.

0,4 1,5 2,6 1,6 2,3 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 AB C D T U Stockholm Mälardalen Vägmarkeringsstandard

Figur 14 Vägmarkeringsstandard, VMS, för vägar tillhörande

vägmarkerings-klass 3 (10 % underkända mätplatser tillåts) i regioner Stockholm och Mälardalen 2002.

Som framgår av figur 14 har Stockholms län (AB) det lägsta VMS-värdet 0,4. Medelvärdet för Södermanlands län är högst.

(28)

5 Kommentarer

och

slutsatser

5.1 Region Stockholm

Denna studie har visat att andelen underkända delobjekt enligt kraven i RUV för Stockholms län år 2002 är 73 %. Andelen underkända delobjekt för klass 3-vägar är 87 % medan denna andel för klass 2-vägar är 61 %. Resultatet är något sämre än åren 2000 och 2001 för klass 3-vägar. För klass 2-vägar är resultatet något bättre 2002 än 2001. Inga mätningar gjordes år 2000 för klass 2-vägar i AB-län. Skillnaderna är inte signifikanta.

Retroreflexionsmedelvärdet för klass 2-vägar och klass 3-vägar år 2002 i Stockholm är 126 resp. 119 mcd/m2/lux. Denna skillnad är dock inte signifikant.

Studien visar också på skillnaden mellan retroreflexionsmedelvärden för kantlinjer jämfört med mittlinjer på tvåfältsvägar oberoende av klasstillhörighet. I Stockholms län har mittlinjen något högre medelvärde än kantlinjen, men skillna-den är inte signifikant.

5.2 Region Mälardalen

Resultatet från Mälardalen över båda vägmarkeringsklasserna visar en förbättring år 2002 jämfört med år 2001 och 2000. Skillnaderna för Uppsala län och Södermanlands län är signifikanta på 95 % nivån.

5.2.1 Skillnader inom varje klass

Allmänt ser vi en förbättring för klass 2-vägar i alla län i Mälardalen från 2001 till 2002, undantaget Västmanlands län. Den enda signifikanta skillnaden finner man dock i Uppsala län.

Beträffande klass 2-vägarna i Västmanlands län, har dessa uppvisat en tendens till försämring från år 2001 till 2002. Detta kan tyckas märkligt med tanke på att mätningarna som gjordes med avsikt att undersöka effekten av funktionsupp-handling i U-län (Koucheki, 2002) visar på en statistiskt säkerställd förbättring av funktionen.

Förklaringen är att i båda studierna har mätobjekten slumpats. I innevarande projekt gjordes mätningar på endast fem slumpvis valda objekt i U-län, vilket har inneburit att den positiva effekten från det andra projektet inte har kunnat påvisas. Det måste i detta sammanhang understrykas att den uppmätta försämringen i inne-varande projekt ej är signifikant. En korrekt tolkning av resultatet är således att någon skillnad i funktion mellan 2001 och 2002 inte har kunnat påvisas i Västmanlands län.

Samma tendens ses för klass 3-vägar genomgående i alla län, dvs. en förbätt-ring 2002 jämfört med 2001 och 2000. Skillnaden är dock signifikant i Södermanlands och Västmanlands län.

(29)

linjer har högre medelvärde. Så är inte fallet i U-län, där kantlinjerna har högre retroreflexionsmedelvärde.

Dessa resultat skiljer sig mellan klass vägar och klass 3-vägar. På klass 2-vägar i D- och T-län har kantlinjerna signifikant lägre retroreflexion än mitt-linjerna. Samma jämförelse för klass 3-vägar ger en signifikant skillnad i C- och D-län.

5.3 Pre-view-time

Om man studerar pre-view-time, så finner man inga objekt, vare sig i Stockholm eller Mälardalen, där kantlinjerna har kortare pvt än 1,8 sekunder. Det innebär att alla högra kantlinjer således uppfyller kravet för säker körning i mörkret.

(30)