• No results found

Förändring av stenmaterialegenskaper vid tillverkning av asfaltmassa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Förändring av stenmaterialegenskaper vid tillverkning av asfaltmassa"

Copied!
74
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ISSN 0347-6049

r_ V//meddelande fgt

54 1 1987

Förändring av stenmaterialegenskaper vid tillverkning av asfaltmassa

Torbjörn Jacobson

Väg'OCh "& k- Statens väg- och trafikinstitut (VTI) + 581 01 Linköping , Institutet swecish Road and Traffic Research institute * $-581 01 Linköping Sweden

(2)

FÖRORD

Undersökningen har gjorts på uppdrag av vägverket inom huvudprojektet "Stenmaterial till beläggningar", delprojekt "Förändringar av stenmate-rialegenskaper vid massatillverkning". Torbjörn Jacobson har fungerat som projektledare och Eva Andersson har utfört merparten av

laborato-rieförsöken. Vägverkets kontaktman har varit Håkan Thorén.

Peet Höbeda

(3)
(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY I 2 b. )

F

F

*

N h -t

wwwwwwwwwv

m u-P W P N N N F -W M I -o O \ \J 10 INLEDNING SYFTE VAL AV PROVMATERIAL

PROVTAGNING VID ASFALTVERK Omfattning Utförande LABORATORIEPROVNINGAR Om fattning Kornform Flisighet LT-index LB-index Sprödhet Slipvärde Nötning i kulkvarn Kompaktdensitet REPETERBARHET

TILLVERKNING AV ASFALTMASSA PÅ LABORA-TORIUM

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER BILAGOR (förteckning) VTI MEDDELANDE 541 Sid III www 8 5 : ; : 0 wm a c 21 22 24 28 30

(5)
(6)

Förändring av stenmaterialegenskaper vid massatillverkning Av Torbjörn Jacobson

Statens väg- och trafikinstitut 581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Stenmaterialprovningar utförs ibland, i samband med tvister, på prov extraherat från asfaltmassor, och man tar då för givet att stenmateria-let inte påverkas genom massatillverkningen.

Under hösten 1986 gjordes tre fältförsök vid asfaltverk med syfte att undersöka ifall stenmaterialegenskaper som kornform, hällfasthet och slitstyrka förändras vid asfalttillverkning. Prov togs dels från upplag

och dels från tillverkad asfaltmassa.

På, laboratoriet analyserades proverna genom flisighets-, LB-, LT-index-(kornform), sprödhets- (slaghâllfasthet), slipvärdes- och kulkvarnsbe-stämningar (slitstyrka). För att i möjligaste mån eliminera inverkan av stenmaterials variabilitet utfördes ett stort antal prövningar med upplags- resp massaprov och resultaten bearbetades statistiskt.

Undersökningen av slipvärdet visade ovanligt stora skillnader för två av de tre stenmaterialen. Kvartsitsandsten och granit försämrades efter asfalttillverkning (12 resp 14%) och skillnaden är statistiskt signifikant. Porfyr påverkas däremot föga. Kompletterande försök gjordes med 16 st stenmaterial i laboratoriet som dels provades utan förbehandling, dels efter blandning av asfaltmassaoch framextrahering. Även i detta

fall konstaterades försämring avslipvärdet i de flesta fall, även om

skillnaderna ofta var mindre än efter verkblandning.

Även kulkvarnsförsök (jfr VTI Meddelande 444) utfördes som komple-ment. Även i detta fall konstaterades försämringar i de flesta fall. Kulkvarnsvärdet pâverkas dock mer än slipvärdet av stenmaterialets

kornform.

Orsaken till försämrinan av slitstyrkan på stenmaterial från massaprov

(7)

II

är svår att förklara. Det har observerats att bitumen i många fall sitter kvar i porer efter extrahering (kompaktdensiteten tenderar också ofta att vara något lägre för massa- än upplagsprov) och en hypotes är att beståndsdelar från bitumen på något sätt kan underlätta nötningen. Det visade sig på ett tidigt stadium att analysfraktioner från upplags-resp massaprov hade annorlunda kornstorleksfördelning, något som starkt påverkar flisighets- och sprödhetstal. Därför gjordes också modifierade provningar där kornstorleksfördelningen inom analysfrak-tionen justerades med hjälp av en eller två mellansiktar. Provas flisighets- och sprödhetstalen enligt MBB-metoderna erhålls lägre fli-sighetstal och därmed lägre sprödhetstal (gäller särskilt fraktion 8-11.2 mm) för massa- än för upplagsprov. Vid modifierade provningar erhålls också lägre flisighets- och sprödhetstal med massaprov men skillnaden blir mindre.

Stänglighetsmått som LT- och LB-index har inte förändrats i någon bestämd riktning vid undersökningen.

Undersökningsresultaten visar att stenmaterialegenskaper kan förändras på ett komplext och svårförutsägbart sätt vid massatillverkning och framför allt gäller detta nötningsegenskaper. Stenmaterial'prov,

fram-extraherat från massa, bör därför inte jämföras med upplagsprov. Ett

annat resultat från undersökningen är att nuvarande MBB-metoder för flisighets- och sprödhetstal bör förändras så att en mellansikt införs.

(8)

III

Changes in aggregate properties during asphalt production By Torbjörn Jacobson

Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI) 5-581 01 LINKÖPING

Sweden

SUMMARY

Aggregate tests on samples extracted from asphalt mixare sometimes performed in connection with disputes, and it is then taken for granted that the aggregates are not influenced by the mixing process.

During autumn 1986 three field tests during asphalt mix were per-formed with the purpose of examining whether aggregate properties such as particle shape, impact strength and wear resistance change during asphalt mix production. Samples were taken both from the stockpile and ready asphalt mix from the plant.

At the laboratory the tests were analysed through Swedish flakiness

value, LB- (length/width) and LT-index (length/thickness) (particle

shape), Swedish impact value (impact strength), Swedish abrasion value and ball mill test (wear resistance), presently being studied at VTI. To eliminate the influence of the variabilities of the aggregates as far as possible a large number of tests were performed on stockpile and asphalt mix samples and the resultes were processed statistically.

The investigation of the Swedish abrasion value showed unexpectedly great differences between two of the three aggregates. The values for quartzitic sandstone and granite increased after asphalt production (12 respectively 14%). and the differences are statistically significant. Porphyry is, however, influenced very little.

Additional tests were performed on 16 aggregates in the laboratory, which were first tested without prepreparation and again after mixing with asphalt and extraction. Also now a deterioration of the Swedish abrasion value could be found in most cases, even though the differen-ces were smaller than after mixing in plant.

(9)

IV

Also ball mill tests (cf. VTI Bulletin 444) were performed as a

complement. Even here deterioration could be found in most cases. The

ball mill test is, however, more influenced than the Swedish abrasion

value of the particle shape of the aggregate.

The reason for the deterioration of the wear resistance of the aggre-gate from asphalt mix is difficult to explain. It has been observed that asphalt still absorbed in the pores after extraction (apparent relative density tends to be somewhat lower for asphalt mix than stockpile) and one hypothesis that because of friction, volatile components from the asphalt facilitate the abrasion.

It was noticed at an early stage that the aggregate test size from stockpile and asphalt mix respectively had a different grain-size distribution, which very much influenced the Swedish flakiness value and Swedish impact value. Therefore modified tests were performed where grain-size distribution within thetest size was checked by using one or two intermediate sieves. When Swedish flakiness value and Swedish impact value were tested according to Swedish MBB-methods, lower flakiness values were obtained and consequently also lower impact values (esp. test size 8-ll.2 mm) for asphalt mix than for stockpile were obtained. Modified tests also gave lower Swedish flaki-ness values and Swedish impact values in asphalt mix, but the

diffe-rences were smaller.

Elongation indexes such as length/width (LB) and length/thickness (LT) index have not changed in any definite direction during the test.

The test results show that the aggregate properties can change in a complex and unpredictable way during production of asphalt mix and this is especially valid for the abrasion properties. Aggregates extrac-ted from the asphalt mix should therefore not be compared to stockpile. Another result from this test is that present Swedish MBB-methods for flakiness value and impact value should be changed to include the use of

an intermediate sieve.

(10)

1 INLEDNING

Under senare år har det blivit allt vanligare att stenmaterialegenskaper som kornform, hållfasthet och slitstyrka bestäms på prov från asfalt- _ massor tagna vid verk, läggare eller i vägen. Detta gäller särskilt vid tvister mellan tillverkare och beställare. Vidare finns idag hos vägver-ket önskemål om kvalitetskontroll på stenmaterialet i asfaltbelägg-ningen. Man menar också att provtagning i upplag blir missvisande pga separation m.m.

Misstankar finns att stenmaterialegenskaperna förändras på sin väg från upplag, genom asfaltverket, till utläggning på vägen. Även upptagning av asfaltprov och följande hantering på laboratoriet kan tänkas påverka

stenmaterialet.

Temperaturens inverkan på stenmaterialet vid torkning och upphettning i torktrumma och stenmaterialets krossningsbenägenhet vid blandning i ett asfaltverk har tidigare studerats vid VTI (VTI Meddelande 457 och 241). En kortfattad sammanfattning av VTI Meddelande 457 redovisas i bilaga 1.

En fråga som tidigare ej närmare studerats vid VTI är om stenmaterial adsorberar eller absorberar så pass mycket bitumen att det ej helt borttvättas vid extraktion av asfaltprov (bitumen tvättas ur provet med hjälp av lösningsmedel). Det har observerats att material med viss porositet, t ex sandsten, innehåller rester av bitumen efter avslutad extraktion på laboratorium (stenmaterialets nötningsegenskaper kan i så

fall eventuellt påverkas).

Föreliggande undersökning behandlar huvudsakligen de processer som berör asfalttillverkning i satsblandningsverk.

2 SYFTE

Syftet är attutröna om stenmaterialegenskaper som kornform, hållfast-het och slitstyrka förändras vid massatillverkning i asfaltverk.

(11)

Enär endast ett fåtal stenmaterialtyper ingår i den del av undersök-ningen som berör provtagning vid asfaltverk bör det tilläggas att denna rapport mer utgör en orienterande experimentell undersökning för att se om det går att påvisa förändringar av stenmaterialet vid asfalttill-verkning.

I undersökningen görs även försök att på laboratoriet blanda asfalt med sten. Anledningen är dels att verifiera resultaten från fältprovningarna vid mer renodlade och kontrollerbara laboratorieförhållanden, dels att

undersöka fler stenmaterial.

3 VAL AV PROVMATERIAL

Tre stenmaterial valdes för fältundersökningarna, nämligen sandsten (ibland benämnd kvartsitisk sandsten) från Skåne, granit från Östergöte land och porfyr från Dalarna. Den sistnämnda bergarten togs från ett asfaltverk i stockholmstrakten där materialet, fraktion 8-16 mm, an-vänds i asfaltbetong för högtrafikerade vägar. Sandstenen och graniten används också till högtrafikerade vägar i respektive län.

Anledningen till att sandstenen valdes var att den har en viss porositet och därmed absorberar bindemedel. Vid tidigare opublicerade undersök-ningar på VTI, se bilaga 2, visade graniten påfallande stor försprödning (försämring av sprödhetstal) vid upphettning till 750°C i ugn och medtogs därför i undersökningen. Egna försök angående stenmaterialets påverkan vid torkning i trumma utförd hos tillverkaren (entreprenören) gjorde att även porfyren blev intressant för denna studie.

Ett större antal stenmaterial (16 st) medtogs i den kompletterande laboratorieundersökningen (kap 7). Huvuddelen av stenmaterialen utgörs av graniter-gnejser från bergkrossanläggningar belägna i sydvästra Sverige.

En förteckning och petrografisk beskrivning av samtliga provmaterial framgår av bilaga 3.

(12)

4 PROVTAGNING VID ASFALTVERK

4.1 Omfattning

10 st prov av vardera sortering 8-12 mm och 12-16 mm togs vid trans-portbandet mellan materialfickor och torktrumma. Prov tagna enligt denna princip benämns upplagsprov. Ytterligare 10 st prov av tillverkad asfaltmassa togs på lastbiisflak efter utlastning från asfaltficka. Sam-ma förfarande gäller för samtliga tre provSam-material. En principskiss över provtagning och asfaltverkens utformning framgår av bilaga 4. Anled-ningen till att ovanstående fraktioner valdes är att så gott som alla stenmaterialprovningar idag utförs på fraktion 8-1 1.2 och 11.2-16 mm.

Den speciella asfaltmassa som tillverkades för försöken har graderingen 8-16 mm och med en bindemedelshalt av 25% (bitumen 5180). Denna blandning valdes pga att en konventionell massa, t ex HAB 16, skulle ge stora och därigenom ohanterliga prov för efterföljande laboratorieprov-ning (stora massaprover skulle behöva extraheras). Eventuellt blir nedkrossningen för denna massa något större jämfört med normal massatillverkning då det finare, dämpande materialet saknas.

Sammanlagt togs 60 st prov å ca 10 kg på stenma'terial från upplag och 30 st prov 21 ca 20 kg på asfaltmassa.

4.2 Utförande

Provtagningarna vid asfaltverken utfördes hösten 1986. Vid samtliga anläggningar pågick under försökens gång konventionell drift. Asfalt-verken är belägna i Skåne, Östergötland och Stockholm och är av typ satsblandningsverk.

Det stora antalet prov, 10 st per provfraktion, och att prov från upplag resp massa i möjligaste mån skulle härstamma från stenmaterial som hanterades inom en begränsad tidsrymd minskar risken för orepresen-tativ provtagning. En faktor förutom varierad mineralogisk samman-sättning som kan påverka provtagningen är att upplagsmaterial innehål-ier en betydande del över- resp underkorn. Vid rensiktningen i

(13)

verket kommer nämnda kom att falla på andra fraktioner, vilket kan förändra materialets kornstorleksfördelning och kornform inom en frak-tion. Det bör påpekas att för att erhålla idealiska förhållanden angåen-de representativ provtagning bör övrig drift i verket stoppas och materialfickor tömmas. Det har dock ej varit möjligt under dessa

försök.

Principen för asfalttillverkning är följande: från fickor (upplag) trans-porteras stenmaterial med hjälp. av transportband till torktrumma. Efter torkning siktas upphettat stenmaterial vanligtvis till fraktion 0-2, 2-4, 4-8, 8-12, 12-16 och ev. 16-25 mm. Proportionering görs ackumula-tivt över ett vâgbord där också filler tillsätts. Materialet torrblandas (kort tid, ca 10 s), bindemedel tillsätts och det hela blandas i ca 15 s. Blandningstiden varierar beroende på typ av blandare, materialmängd och recept. Massan tranpsorteras med hjälp av vagn (s.k. hund) ut till en asfaltficka och lastas slutligen på lastbil. Normalt blandas satser på 1-2 ton massa åt gången.

Det tar ca 3 minuter för stenmaterialet att passera torktrumman. Temperaturen på stenen är ca 170°C efter upphettning, men tempera-turen i oljeflamman inne 'i torktrumman är betydligt högre, troligen upp mot lOOOOC, se bilaga 1. Den tid stenen passerar svetslågan är dock kort. Med all sannolikhet upphettas stenytorna till mer än 170°C under kort tid.

5 LABORATORIEPROVNINGAR

5.1 Omfattning

Stenmaterialproven har på laboratoriet undersökts med avseende på kornstorleksfördelning, kornform, sprödhet, slipvärde och kompaktden-sitet. Kornstorleksbestämning har .utförts på en del upplagsprov för bestämning av andelen över- resp underkorn och på analysprov för noggrannare/studier av kornstorlekfördelning inom provfraktionerna med hjälp av mellansiktar. Kornformsbestämningarna omfattar flisig-het, LT- och LB-index.' Samtliga analyser utom LB-index är MBB-me-toder. LB-index som är en stänglighetsbestämning är framtagen på VTI

(14)

efter engelsk förebild (dvs längd/bredd-förhållande).

Samtliga enskilda prov (10 st per material och fraktion) har analyserats enligt nämnda metoder. Dessutom har en del av metoderna ändrats något (s.k. modifierade metoder). Antalet undersökta prov minskades då till 3-4 st per provserie. Massaproven är i princip extraherade enligt MBB 6. Sammanlagt har mer än 700 st analyser utförts.

I bilaga 5 redovisas enskilda provningsresultat, standardavvikelse och variationskoefficient och i tabell 1 en sammanställning av medelvärden.

Tabell 1 'Sammanställning av LT- och LB-index, flisighet, sprödhet,

slipvärde och kompaktdensitetsbestämningar.

Prov- Fraktion LT-index LB- Flisig- Spröd-Slip-

Kompakt-material LT-3 LT-S index hets- hets- värde densitet

mm tal tal Granit upplag 8-ll.2 80 99 1.78 1.40 46 1.82 2.63 112-16 90 100 1.59 1.31 39 - 2.64 Granit massa 8-1 1.2 79 99 1.80 1.34 42 2.03 2.63 11.2-16 90 100 1.46 1.44 51 - 2.63 Sandsten upplag 8-l1.2 91 100 1.69 1.31 46 2.02 2.61 11.2-16 94 100 1.52 1.31 49 - 2.62 Sandsten massa 8-ll.2 90 100 1.70 l.26 42 2.31 2.59 11.2-16 95 100 1.53 1.32 49 - 2.60 Porfyr upplag 8-1l.2 71 97 1.84 1.36 _ 40 1.35 2.61 ll.2-l6 76 97 1.67 1.41 44 - 2.61 Porfyr massa 8-l 1.2 68 98 2.01 1.29 37 1.27 2.62 112-16 87 99 1.59 1.36 40 - 2.62 VTI MEDDELANDE 541

(15)

5.2 Kornform

Stenmaterialets kornform har bl a betydelse för beläggningens stabili-tet, nedkrossningsbenägenhet och slitstyrka. Extremt kubiskt material kan ge stabilitetsproblem medan flisiga, stängliga korn ger svårpackad massa och dessutom lätt spricker eller krossas av trafikpâkänningen. För beläggningar av typ ytbehandlingar har ett kubiskt material en stor fördel beroende på stenens goda bygghöjd.

Kornformen bestäms dels genom flisighetsprovning, förhållandet mellan kornens bredd och tjocklek, dels genom stänglighetsprovningar, förhål-landet längd och tjocklek eller längd och bredd (egentlig stänglighet), se figur 1.

- bredd

\

\

\<r

längd

tjocklek

/

A'

/

LU

. .

delbredd

Fl h 1- + l = me

'3'9 e S 0 medeltjocklek

LT-index

:förhållande mellan

längd och tjocklek

.

__ medellångd

LB 'ndex

_medelbredd

Figur 1 Definition av kornform.

(16)

5.2.1

Elisighel

Flisighetsbestämningarna är utförda enligt MBB 9. Resultaten redovisas i figur 2.

C1/

LE" .-0 o m .I SlGH ET ST AL FU o* 3» 1 / V 7 / / // 77 .77 ,r/ 6/

-/

A/

J

/, é;

y Y 7 1.2*

/

i

1,

/

/Z

ø

//

//

//

7/

7/

SANDSTBQ PORFYR 2 ' ' UPPLAG ;v35 MASSA 1.8- .-5 O ! 1 1.4d 'F USIG HE TS TA L

%

1.2d

////

/

z. .. xx

72

2

/

GRANK SANDSTEN PORF'YR

Figur 2 Resultat av flisighetstalbestämning pâ upplag resp

massa-prov för a) fraktion 841.2 mm och b) 11.2-16 mm. VTI MEDDELANDE 541

(17)

Det framgår att samtliga massaprov, fraktion 8-ll.2 mm, uppvisar lägre flisighet än motsvarande upplagsprov. Det verkar således som om materialet (fraktion 8011.2 mm) blivit mer kubiskt efter genomgång i asfaltverket. Fraktion 11.2-16 mm ger ett blandat resultat, både lägre och högre flisighet.

Kornstorleksfördelningen för upplagsmaterial framgår av bilaga 6. Rik-ligt med både över- (material större än övre fraktionsgräns) och underkorn (mindre än undre fraktionsgräns) föreligger, vilket medför att en betydande materialvandring mellan fraktionerna äger rum vid upp-siktningen i asfaltverket. Även material som eventuellt nedkrossas påverkar asfaltmassans kornsammansättning. Ett sätt att delvis kont-rollera denna s.k. materialvandring är att med mellansiktar närmare titta på analysfraktionernas kornstorleksfördelning (se bilaga 7). Av bilaga 7 framgår att flertalet massaprov jämfört med upp-lag har annorlunda siktkurva inom resp provfraktion. Dessutom är kornstorleken inte jämt fördelad över hela fraktionen utan 8-ll.2 mm uppvisar oftast överskott av grövre materialet medan det för 11.2-16 mm är tvärtom,

överskott av finare material.

I metod MBB 9 tas ingen hänsyn till sned kornstorleksfördelning inom provfraktionen. Nuvarande definition av flisighetstalet (förhållande mellan medelbredd och medeltjocklek) förutsätter dock att kornstorle-ken är något så när jämt fördelad inom hela provfraktionen. Flisighets-talet riskerar annares att ibland mer vara ett indirekt mått på kornstor-leksfördelningen än beskriva kornformen.

En modifierad bestämning av flisighetstalet utfördes sålunda, vilken mer än denormerade tar hänsyn till provets "verkliga" medelkornbredd. Mellansiktar (kvadratiska) stoppas in i resp provfraktion, 9.5 mm i

fraktion 8-ll.2 mm, 12.5 och 14 mm i fraktion 11.2-16 mm. Ändringen i

metoden innebär inte att provet proportioneras utan endast att kornens medelbredd beräknas från en siktkurva baserad på fler siktar (s.k. melllansiktar) än nuvarande förfarande. Resultaten från modifierad flisighetsbestämning framgår av tabell 2 där också som jämförelse det normerade flisighetstalet medtagits.

(18)

Massaproven visar överlag lägre flisighet än upplagsprov, 5 av 6 material erhåller lägre flisighet. Skillnaden beror troligen på'att kubiska underkorn från upplag, av fraktion 12-16 mm, vandrat till 8-12 mm efter siktning i asfaltverk. Det kan dock ej helt uteslutas att även en viss kubisering, krossning av kanter och dyligt, skett under torkning, siktning och blandning i verket.

Tabell 2 Modifierad flisighetstal- och LB-indexbestämning.

Prov- Fraktion Modifierad Normal Modifierad Normal

material mm fiisighet flisighet LB-index LB-index

Granit upplag 8-1 1.2 1.45 1.41 1.73 1.81 11.2-16 1.32 1.31 1.62 l.59 Granit massa 8-1 1.2 1.40 1.34 1.78 1.81 11.2-16 1.30 1.44- 1.62 1.46 Sandsten upplag 8-1 1.2 1.35 1.33 1.66 1.67 11.2-16 1.30 1.32 1.54 1.51 Sandsten massa 8-1 1.2 1.30 1.25 1.63 1.67 11.2-16 1.26 l.30 1.57 1.52 Porfyr upplag 8-1 1.2 1.42 1.36 1.80 1.82 11.2-16 1.38 1.43 1.76 1.72 Porfyr massa 8-1 1.2 1.47 1.37 1.88 2.00 11 2-16 1.32 1.36 1.65 1.59 5 .2. 2 l_._T_-_in_d_e_x

LT-index är bestämd enligt MBB 44 och anger andelen korn, uttryckt i viktprocent, vars längd-tjockleksförhållande (LT) är mindre än ett givet värde. Kornets tjocklek defineras Som vidden hos den minsta spalt genom vilken kornet kan passera. Med speciella skjutmått delas analysprovets korn upp i tre grupper med LT <3, LT 3-5 och LT>5. LT-index för LT=3 och LT:5 beräknas.

Resultat av redovisas i figur 3.

(19)

VT I M E D D E L A N D E 54 1 ma ss ap ro v för a) fr ak ti on 8-11 .2 m m oc h b) 11 .2 -1 6 m m . Re sul ta t av LT -i nd exb es täm ni ng (L T 1:3 ) på up pl ag re sp

:225.

3.2

2.

GR AN D' SA ND ST EN 20 '* 0

LT-lNDEX

8

l to a -5"' -4 60 4

O

0000000000000 000000000

dwwwzavvawwaaøaøøggggggøb

0000065

9 OOOOOOOOQOOO- 0090000 0 OOOOOOOOOOOÖOOOOOOOOO0.0 0 2.0 0O 0 0.9 0 O O O O O 9.9.2.2.:.O.:.O.2.t 0.0.90990

OOOOOOOOOOOOOOOOO0000000900060 0 00

454%::55:38:::3:33:35:3:3:3:::3: :3:3:3355.0:0:25:34

0 O O 0 9.9.0 9 O O O O O O O 0.0.9.0.0.:.9.6 O O O 0 A

4%wwä0000

:304%00000

_ i .. .y LT*INDEX

8

9.1

?3

I 1 1 10 : A b n a .-'_..'._

n I 040 0 0' 0'

äüüågâhñüåbv

oquqw%*g

..-3; ..., . O .. _34.. \ : G U N W

/37///Ã///Ã////

i

_ - .- -. -. 34-54, _ .x SA ND ST EN

5

J...

' //r/;z///Ã

*ägtztsöâåñtg ' 7*

9 00090 0 O " '

0420f0°0°0°00° . -a I -- ?0909?

\ N O

\$

0 i

POR

FYR

UP PL A" ä MA SS A 1* U 10

(20)

ll

Skillnaden i LT-index (1:3) är liten mellan upplags- och massaprov (lägre värden innebär ökad längd-tjockleksförhållande). En liten tendens till minskad LT-index för massaprov finns dock för fraktion 8-ll.2 mm. Sambandet mellan LT-index och flisighet resp modifierad flisighet redovisas i bilaga 9 (1).

5.2.3 LBlingx

Denna metod är avsedd för bestämning av stänglighet hos en given fraktion. LB-index uttrycker förhållandet mellan kornens medellängd och medelbredd.

Undersökningen utförs på följande sätt:

Kornen placeras på en rät linje med längsta sidan efter varandra.

Antalet korn per meter registreras och kornens medellängd beräknas. Medelbredden är lika med medeldiametern av dekvadratiska siktar med vilken provfraktionen framtagits (samma förfarande som vid flisighets-talbestämning). I figurll redovisas erhållna resultat (högre värden medför ökad stänglighet).

En något modifierad LB-indexbestämning har också utförts. På samma sätt som vid mod. flisighet har mellansiktar medtagits för att bättre definiera kornens medelbredd. Resultatet framgår av tabell 2. Någon systematisk skillnad i stänglighet erhålls ej' för provmaterialen. Ett bra samband mellan mod. LB-index och LT-index resp mod. flisighet före-ligger och redovisas i bilaga 8 (2 och 3). Som jämförelse har även de icke modifierade metoderna medtagits.

(21)

12

,' , 'I I i., / / I I /

//zá/áyç

PO RF YR GR AN K. .\:-f Ä. 7* 046606000 6

;çååög§b° 35

'MÄ$\'\

6

äüäââáäüüüäáb

4&&&%%%%%U%%*

° / 096' 6.666*6'0°6°0 6 0

//Å/

ÖZQQ/iggâiåá/7/zf

.

-\ Ö

á

é

Q

3

Q

p

§

UP

PL

AG

T"

ws

sa

ÅA

060 0 000660000 6

äWWdüüüüâüåååñggb

0 600qp00

6q§bq&,

006060 6660 4%%%%%%%%%UU%6%%606 Y

W

.E

.1.

.1,

.2,

.1;

á.

..

XBONi-m PO RF YR SA ND ST EN GR AN IT in de xb es täm ni ng på up plag -re sp mass ap ro v Re sul ta t av L B -för a) fr ak tion 80 11 .2 m m oc hb) 11 .2 -16 m m . VT I ME D D E LA N D E54 1

(22)

13

5.3 §prödhetstal

Med sprödhetstal menas den mängd prov, uttryckt i viktprocent, som efter behandling i standardiserad fallhammarapparat vid siktning passe-rar provfraktionens undre gräns (t ex sikt 8 mm vid fraktion 8-ll.2 mm). Bestämning av sprödhet utförs i regel på samma prov som vid flisighetstal enligt MBB 9. Resultat av sprödhetstalsbestämning enligt MBB lO redovisas i figur 5.

En tydlig förbättring av sprödheten hos fraktion 8-ll.2 mm konstateras för samtliga massaprov (ca 10% lägre sprödhetstal). Fraktion 11.2-16 mm ger dock ett blandat resultat, både lägre, oförändrad och högre värden. Det är känt att det finns ett bra samband mellan flisighet och sprödhet vilket även bekräftas i denna undersökning (se bilaga 9).

Som tidigare nämnts är kornstorleken ojämnt fördelad inom provfrak-tionerna, speciellt om massaprov jämförs med upplag. För att rättvisare jämföra och bedöma ifall någon förändring av sprödheten skett som kanske ej är relaterad till varierad kornfördelning har också prov proportionerats med hjälp av mellansiktar med en maskvidd som ligger mitt i analysfraktionerna. Resultat av modifierad sprödhetsprovning

redovisas i tabell 3.

Skillnaden i sprödhet mellan upplag- och massaprov minskar enligt den modifierade provningen men en svag tendens till bättre sprödhet för massaprov kvarstår. En förklaring kan vara att kornformen förändrats något (se kap. om flisighet), vilket möjligen också påverkar den mod. sprödhetsprovningen.

Ifall man med sprödhetstalsbestämning bättre vill beskriva materialets krossningsbenägenhet för slag bör utvärderingen utföras på en sikt med mindre maskvidd än vad som föreskrivs enligt nuvarande metod. Provets kornstorleksfördelning inverkar då ej så starkt på resultatet som nu. Åtminstone bör en mellansikt användas vid framtagandet av provet (jfr också VTI Meddelande 260).

(23)

Fi gur 5 VT I M E D D E L A N D E 54 1 Re sul ta t av sp röd he t pro v* för a) fr ak ti on 8 1 .1. 2 m m oc h b) 11 .2 -1 6 m m . st al sb es täm ni ng på up pl ag re sp ma ss

a-SPRODHETSTAL

SPRODHETSTAL

*

50. 0 10-4

'3

C

8

8

?3

8

50 -* -4 N U 0 O O O 8 L 1 L 1 7 7 " *7 "77' '77). ,7 7 2"" 2""7'7 ' " /,</"/' / 4/74/ //7/71

/ .

.. ' ,;

. i' ?',1'

GR AN IT GR AN IT 11/ ?FKA/;v .71.»xx

77* ."7"47 7

7"

, i*

7 47

77 " /70/,??CÖ77777'7jZ;7 '/7:?/

z/ './/7 /7/ ,y»;:,«<x:.ç///á

/, Å

//Q/

,/

x

//1

ac///y/gáyyáç/uy/

'

*

' I avazmaäge'zwvêg. »4

' " '0-0 9' o'o'o'o'o' 0'0' 0 0' X_ 1 \ A' /4 ' [l /.itu y . y, x///å-/A *-v

i \

.

Ö*

'gggagvswe .39..

0% o

80%o 0 o'êo'êo' o

'

.

SA ND ST EN SA ND ST EN

/ lv" /-7--v- - *'1" I ,4 I , / l , l) \ 7" 'pr-"r"- .- -4.r...'.4,-.,7.;v __ v / .i _ W, z / t, 1,- 4, fil. fl.//"//'/// //// j / / .//////I ,I ,' 4,//a/,1///l//I ,///.)/ I // /

PO RF YR *.. MA SS A

E

UPP

LA

i ;

g

Upm

äw»

. ' s Q 14

(24)

15

Tabell 3 Modifierad sprödhetsbestämning (medelvärden).

Provmaterial Fraktion Modifierad Normal

mm sprödhet sprödhet Granit upplag 8-11. 2 42 46 ll .2-16 38 39 Granit massa 8-11.2 41 41 11.2-16 42 52 Sandsten upplag 8-1 1 . 2 44 46 11.2-16. 50 49 Sandsten massa 8-ll.2 43 . 42 - 11.2-16 47 48 Porfyr upplag 8-11 .2 43 39 11.2-16 45 44 Porfyr massa 8-ll.2 40 38 ll.2-l6 40 42 5.4 Slipvärde

Metoden är ett mått på stenmate-rialets känslighet för skavande nöt-ning. Slipvärdet anger den volym stenmaterial som bortnöts efter slipning på slipskiva. Slipvärdesmetoden påverkas inte så mycket som t ex sprödhet av kornform eller kornstorleksfördelning då ett urval (36 st) av lämpliga läggningsbara korn plockas ut :för gjutning i

provplat-tor.

Resultat av slipvärdesprovningarna redovisas i figur 6 och 7. För två av de tre provade bergarterna, sandsten och granit erhålls en betydande försämring av slipvärdet för massaproven. Det tredje materialet, por-fyr, får lite bättre slipvärde, 6%. Sandstenen erhåller 14% och graniten 12% högre slipvärde efter genomgång i asfaltverken. För sandstenen

och graniten är skillnaden statistiskt signifikant (vid 95% konfidens).

Skillnaderna i slipvärde är svåra att förklara, en hypotes är dock att kvarvarande bindemedel i stenen (ev. förbränt) möjligen förändrar stenens nötningsegenskaper. Stenmaterial påverkas av fuktighet (VTI

(25)

l6

Rapport l+2) och ev. kan bindemedelsrester förflyktigas genom friktions-värme och verka smörjande på samma sätt. Enligt okulärbesiktning innehåller sandstenen betydande mängder bitumen även efter extrak-tion. Massaproven är extraherade i tre timmar, vilket är väl tilltagen tid jämfört med normala rutiner på laboratoriet. Risken för otillräcklig tvättning av provet med lösningsmedel förefaller vara liten, speciellt också av den anledningen att finare material ej förekommer i provet (proven är lättvättade). Graniten är svårare att förklara men troligen sitter små mängder bitumen kvar i sprickor i kornen vilket dock är svårt att urskilja med ögat eller mikroskop då en hel del mörka mineraler förekommer. Porfyr som är en tät, hård bergart (dessutom naturgrus) absorberar troligen ej bindemedel. Det något förbättrade slipvärdet är svårt att förklara men kan bero på skillnader i mineralsammansättning (vilket dock ej framgår av okulärbesiktning eller kompaktdensitet), en viss avrundning av materialet eller dyl.

Försök med förslipning av provmaterialet har också gjorts. Ifall kvarva-rande bitumen sitter ytligt i kornen bör skillnaden av bortnött material minska med djupet. Provplattorna är slipade 2 x 500 resp 3 x 500 varv, men slipvärdet är beräknat .från den sista slitageperioden på 500 varv. Resultaten framgår av tabell 4. Slipvärdena blir något lägre men skillnaden mellan upplags- och massaprov kvarstår, något som egent-ligen talar mot teorin att bindemedelsrester påverkar avnötningen. Eventuellt kan dock bitumen ha trängt djupare in i stenen genom sprickor.

(26)

VT I ME DD EL AN DE 54 1 ma ss ap ro v för a) gr an it . en sk il da sl ip vär de n på up pl ag re sp n un s t äl l n i n U 0 av

PR

OV

NR

SUPVARDE

\/^ ,\ i I .X .. wwfmrwir K .. / / y M X Y: I \ r a . .- .-..LX-.\K...X 1.5.1. \

VX,

2.1.1.3. KJ;

-n.274/77* "

M '{& ...L . ' ' xx .x.x*.<.:v;.* r.>nx: ' llll '-71 *xx A_ ._ X .

,_

'

>1

;

.Mi

l

T 4

7 *Säfsen -N .3(.24' 1.1.1-_

?fa

777J:^.

xhtøydc . '_ '

77/7/

v / -' ' M V v( \ V .4 xxx? - .,\.'. »1-1- .-9 .X. 77" :'77 ':.'_7';='"-' 7"7 /

atéäái» §98??

:1131;1.- ;881% .\'. . y; xx J&)..YY.XM.)L

4

.A C) (s ta pl ar na an ge r me de lvär de av 10 st pr ovn in ga r) . Re sul ta t av sl ip vär de sp ro vn in g på up pl ag re sp ma ss ap ro v Fi ur 6

SUPVARDE

,24, xxx' xx?

GR AN K +1 25 : >1 7 .vx F +1 4x ' 3 / -'>,:n u 'X XX S-SA ND ST BÅ '3> ' 7/_rrr

ø??

' / ,i / /

Ã//Ã' /ZÅ

vw

'3% é.

E

N

ES?

MAS

SA

UPP

LA-p.

(27)

VT I ME DD EL AN DE 54 1 Fo rt sät tn in g. Sa mm an st äl ln in g up pl ag re sp ma ss ap ro v för b) sa nd st en oc h c) po rf yr . av en sk ii da sl ip vär de n på

PR

OV

NR

0 1 b

me<>xGm

N\\\\\\\\\\\\\\

000%

3-1

UPP

LAG

ma<>mUm

PR

OV

NR

_ nouêouonouono

.non .ouovnowuovuonê

\.\§.\\\\\\\s

"05,0% ffououocouououonouonoâwoao

\\

äuouonoéwouâouon

\\.\§

18

(28)

19

Tabell 4 Modifierad slipvärdesbestämning (förslipning).

Prov- UPPLAG MASSA

material Mod. Mod. Normalt Mod. Mod. Normalt

slipvärde slipvärde slipvärde slipvärde slipvärde slipvärde

1000 varv 1500 varv 1000 varv 1500 varv

Sandsten 1.60 1.55 2.08 1.99 1.97 2.34 1.83 1.78 2.14 1.90 1.84 2.12 1.74 1.65 2.05 1.98 1.88 2.36 1.56 1.73 1.93 2.04 1.93 2.19 1.58 1.56 1.95 1.97 1.94 2.40 1.57 1.56 1.85 1.96 1.85 2.12 Mv 1.65 1.64 2.00 1.97 1.90 2.26 Stand.av. 0.11 0.10 0.11 0.05 0.05 0.13 Granit 1.56 1.54 '1.90 1.84 1.76 2.08 1.49 1.54 1.90 1.85 1.76 2.05 1.57 1.49 1.92 1.67 1.61 1.94 1.46 1.40 1.88 1.83 1.64 2.07 1.43 1.43 1.65 1.71 1.60 2.13 1.55 1.57 1.99 1.72 1.72 2.07 Mv 1.51 1.50 1.87 1.77 1.68 2.06 Stand.av. 0.06 0.07 0.12 0.08 0.07 0.06 Porfyr 1.1liL - 1.41 04 - 1.36 1.19 - 1.47 1.02 - 1.35 1.12 - 1.25 1.11 - 1.36 1.16 - 1.32 1.08 - 1.38 1.20 - 1.37 1.08 - 1.38 1.20 - 1.40 1.13 - 1.38 Mv 1.17 - 1.37 1.08 - 1.37 Stand.av. .03 - 0.08 0.04 - 0.01 5.5 Nötning i kulkvarn

En alternativ nötningsmetod till slipvärde är laboratoriekvarn med stâlkulor. Ett bra samband mellan kulkvarn och slipvärdesmetoden föreligger (VTI Meddelande 444) för de flesta stenmaterial. Våtnötning utförs antingen på fraktion 8-112 eller 11.2-16 mm. Provningsresulta-ten påverkas, förutom av ingående mineralers kornfogning och hårdhet, även av kornformen. En mellansikt användes dock vid provberedningen (på samma. sätt som vid mod. sprödhet). Resultaten redovisas i tabell 5 där även motsvarande slipvärden medtagits.

(29)

20

Tabell 5 Avnötning i kulkvarn.

Provmaterial Fraktion <0.074 mm Slipvärde

mm vikt-% Granit upplag 8-11.2 16.9 1.82 - 11 2-16 7.2 -Granit massa 8-11.2 15 .4 2.06 11 2-16 7 l -Sandsten upplag 8-11.2 18.2 2.00 11 2-16 7.5 -Sandsten massa 8-11.2 15.6 2.25 11 2-16 9.0

-Av tabell 5 framgår att massaprov, främst fraktion 8-11.2 mm, erhåller lägre avnötning än upplagsprov. Orsaken beror troligen på skillnader i

kornform (flisighet; se kap 5.2.1). Enligt VTI Meddelande 444 - nötning

av beläggningssten i kulkvarn - inverkar partikelformen på avnötning. Rundat (kubiskt) material nöts eller snar-are krossas mindre än flisigt.

5.6 Kompaktdensitet

Kompaktdensiteten är bestämd genom Vägning under vatten enligt MBB 8. Den uttrycker förhållandet mellan provets vikt och kompakt-volym. Avsikten är att se om någon skillnad föreligger mellan upplag och massaprov. Förhoppningen är att material med olika mineralogisk sammansättning ger olika resultat. Bestämningen erhålls gratis då den ingår i både sprödhets- och slipvärdesprovningarna. Resultaten redo-visas i bilaga 10.

(30)

21

6 REPETERBARHET

Unikt för denna undersökning är det stora antalet prov per material och parameter (10 st). Anledningen är att det befarades att de enskilda provningsresultaten skulle sprida mycket, vilket i så fall försvårar utvärderingen av försöken. Resultatspridningen påverkas dels av prov-tagningen, dels av provningsmetodernas repeterbarhet.

Ett spridningsmått som ofta används är variationskoefficient, t ex för att jämföra olika provningsmetoder. (Variationskoefficienten uttrycker medelspridning i procent av medelvärdet (standardavvikelse genom medelvärde i procent). I tabell 6 redovisas variationskoefficienter för flertalet provningsmetoder (dock ej modifierade).

Tabell 6 Variationskoefficient.

Prov- Fraktion LT-index LB- Flisig- Spröd- Slip-

Kompakt-material LT-B LT-5 index hets- hets- värde densitet

mm tal tal Granit upplag 8-ll.2 3.6 0.6 7.7 7.5 14.7 3.0 0.2 ll.2-l6 1.6 0.7 3.4 6.5 4.8 - 0.2 Granit massa 8-ll.2 4.9 0.6 5.0 2.9 3.0 6.4 0.2 11.2-16 2.4 0.4 6.5 4.5 3.3 - 0.1 Sandsten upplag 8-ll.2 3.3 0.5 5.8 3.2 3.8 4 1 0.2 ll.2-l6 2.1 0.0 9.0 6.5 3.2 0.1 Sandsten massa 8-112 1.9 0.3 4.3 3.8 1.9 3.4 0.2 ll.2-l6 0.4 0.0 5.7 9.4 3.5 0.1 Porfyr upplag 8-ll.2 6.1 1.3 7.1 5.6 3 5 4.4 0 2 ll.2-16 4.9 1.4 7.5 4.9 6 5 - 0 l Porfyr massa 8-ll.2 6.2 1.0' 5.0 3.4 3 2 4.6 0 2 11.2-16 2.0 0.8 5.l 5.6 9 O O 3 VTI MEDDELANDE 541

(31)

22

Kompaktdensiteten uppvisar mycket liten spridning (O.l-O.2°/o). LT-index (1:3) och LB-index ger ca l-9°/o, medan flisighetstalet erhåller något större spridning, 3-9%. Variationskoefficienten för sprödhet och slipvärde ligger ungefär på. samma nivå, 2-996.

Av resultaten framgår att ingen större systematisk skillnad föreligger mellan massa och upplagssten eller mellan fraktion 8-ll.2 mm och 11.2-16 mm.

7 TILLVERKNING AV ASFALTMASSA PÅ LABORATORIUM

Då fältförsöken i asfaltverken visade på förändring av materialets slit-styrka (slipvärde) gjordes försök att på laboratoriet under kontrollerade former verifiera resultaten. Varmt stenmaterial (l7OOC) blandades försik-tigt med bitumen (5180), extraherades och slipvärdet bestämdes. Som jämförelse utfördes även slipvärdesprovningar på obehandlat material (benämns upplagsprov). I första skedet medtogs de i fält tidigare provade stenmaterialen. De intressanta resultaten medförde också att ett större antal stenmaterial (sammanlagt 16 st stenmaterial) testades enligt nämn-da förfarande. En petrografisk beskrivning av provmaterialen redovisas i bilaga 3 och erhållna resultat framgår av figurer 8, 9 och bilaga 11.

Slipvärdet förändras för flertalet undersökta material (se figur 8). I stort sett samtliga graniter-gnejser (2 st) får sämre slipvärden på massasten än motsvarande upplagssten, i allmänhet mellan 4 och 19% skillnad. Några gnejs-graniter påverkas dock bara med någon procent. De två diabaserna som ingår i undersökningen uppvisar dock omvänt resultat, massaproven erhåller något bättre slipvärde, 2 till 5%.

Nötningsförsök i kulkvarn utfördes också på de material som gav störst förändring av slipvärdet. .Provningen gjordes på nio stycken material, fraktion 8-ll.2 mm, enligt VTIs förfarande (se även kap. 5.5). För-vänansvärt stora skillnader i avnötning mellan upplags- och massaprov konstateras. Flertalet massaprov erhåller större avnötning, 5-7%. Sand- , stenen som erhöll betydligt försämrat slipvärde, både vid asfaltverket och blandningsförsöken på laboratoriet, får vid kvarnförsöken omvänt resultat, massaprovet nöts mindre (7%).

(32)

L . - .J

UP

PL

AG

@

MA

SS

A

23

5

+

VWsz 318%

2:

+ V/// //////// 98083199 CSPENO

ä'

1

5

a:

'

|

933mm zsvawo

,

/////// ////////

03093109 zsrauo

°

///// /

"

å

se

'1

3:

08083190 lSPBNO

samsyA lSVGVIG

ä

ä

3;

3Ny |s HOIGONVUO

_

2:

[7/////// BNYMS ng

5'-

ommvn svans

R_ 5 A ,

7

[7///// /

vaaaaos SPBNO

"

+

ams Slim:)

'.55

+

vaaaow SPHNO

+

////////

933150 SPBNO

"

W/////////1

°

5

N_

3

+ _

3Ny |s 513130st

3;

98083109 vsraNo

.9. , . . x

.E

J

L

:0 tr V) N '- 0 * .I 1

Bow/ ns

M

Q

BSHVAclPIS

la bo ra to ri et il lve rk ad e ma ss _a pr ov på jäm för an de up pl ag sp ro v. Sl ip vár de sp ro vn in ga r o c h Fi gur VT I M E D D E L A N D E 54 1

(33)

24

Avnötning i kulkvarn på laboratorietillverkade massaprov och jämförande upplagsprov.

Figur 9

Kornens kompaktdensitet tenderar att minska efter asfaltinblandningen (se bilaga 11). 15 av 16 material visar något lägre kompaktdensitet för massa- än för upplagsprov. Detta tyder på att rester av asfalt finns kvar i stenens porer.

8 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Undersökningen visar att stenmaterialets slitstyrka, provad enligt slip-värdesmetoden, kan förändras vid .tillverkning av asfaltmassa. Två av tre i asfaltverk undersökta stenmaterial, granit och sandsten, erhåller 12% resp 14% högre (sämre) slipvärde på stenmaterialfrån asfaltmassa jämfört med motsvarande material från upplag. Det tredje materialet, porfyr, ger omvänt resultat, slipvärdet blir lägre (bättre) för stenmateo rial från massaprov men skillnaden är mindre, 6%.

VTI MEDDELANDE 541

A 40

e

;7.

+5)

A

2 30

§3

:5:

a

it:

nl' \:°0

2

, 0:4

.

2

20

+1

0.0 §04 §04

,4

0.0

0.4

0 I;

\ 4

i

:4 \:o: \ :o:

0 Då §03 §03

d

10 '--

V'

-

\v \x \a

:4 \ 'a \ '4

V

0% \ °o \ °4

-1

'

0:4 §03 §03

E

:0: \:»: \:o:

2 O \T# I \i \i \l * i ' .. \f \l (3 m m a

. E ä. ;3: å å å ä ä ä

0

r:

ä

3

a:

9-

53

3%

?3

:'75

ä

ä ?3 8 g 9 g a

0

å

ä

3

c

o

o

5

o

(34)

25

Ifall stenens slitstyrka provas enligt nötning i kulkvarn erhåller massa-prov mindre avnötning än upplagsmassa-prov (endast granit och sandsten testade), troligen beroende på skillnader i provens kornform (flisighet). Vid kulkvarnsmetoden visar sålunda massaproven det bästa resultatet medan det är tvärtom vid slipvärdesprovningen, upplagsprov ger bäst

resultat.

Kornformen, uttryckt som flisighet, förändras för fem av sex undersök-ta prov (3 st vardera 8-ll.2 och 11.2-16 mm). Samtliga massaprov,

fraktion 8-ll.2 mm,

erhåller lägre flisighet (medelvärde 1.31) än

upplagsprov (medelvärde 1.36). Skillnaden beror troligen på att upplags-materialen innehåller mycket över- resp underkorn, vilka vid rensikt-ningen i asfaltverket faller på andra fraktioner och på så sätt förändrar kornStorleksfördelning och kornform i massafraktionerna, främst då

8-11.2 mm. Av ovannämnda orsaker är det svårt att påvisa ifall någon mekanisk eller termisk nedbrytning av materialet skett som påverkar kornformen. Utländska undersökningar har visat att inverkan av .tork-ning och bland.tork-ning är ringa på stenmaterialegenskaperna (jfr VTI Meddelande 457).

Förändringar av materialets kornform medför också att sprödhetstalet påverkas. Främst fraktion 8-1 1.2 mm erhåller lägre sprödhetsvärden för massa än för upplagsprov.

Då de normerade metoderna (MBB-metoderna) för flisighet och spröd-het ej ställer krav på kornstorleksfördelningen inom provfraktionen 'utfördes modifierade provningar med mellansiktar. Anledningen var att upplag resp massaprov ofta uppvisade olika kornstorleksfördelning inom provningsfraktionen, vilket innebar att resultaten blev något missvisan-de. Både flisighets- och sprödhetsbestämningarna kräver en jämn för-delning av kornsammansättningen inom provfraktionen för att relevanta värden ska erhållas. Flisighetstalet riskerar annars ibland att mer indirekt beskriva kornstorleksfördelningen än kornformen. De modifie-rade provningarna visar också liksom de normemodifie-rade att stenmaterial från asfaltmassa erhåller något lägre flisighet och sprödhet än upplags-sten men skillnaden är mindre.

(35)

26

Övriga kornformsbestämningar som LT- och LB-index förändras inte i någon bestämd riktning vid asfalttillverkning.

Undersökningen visar sålunda att stenmaterialegenskaper som korn-form, hållfasthet och slitstyrka på. olika sätt påverkas i asfaltverket. Troligen inverkar bindemedelsabsorption på stenens slitstyrka, medan en viss nedkrossning (ev. termisk pâkänning) och framförallt material-vandring mellan stenfraktionerna förändrar flisighet och sprödhet.

Kompletterande laboratorieförsök verifierar försöken i asfaltverken och visar i än större utsträckning hur asfalttillverkningen förändrar sten-materialets slitStyrka, bestämd enligt slipvärdesmetoden. Ett stort antal olika stenmaterial uppvisar betydande skillnader i slipvärde mel-lan upplag och massaprov. Framför allt graniter, gnejser och sandsten erhåller sämre (högre) slipvärde för massasten än motsvarande upplags-sten.

En konsekvens av undersökningen blir att stenmaterialprov från massa eller beläggning (borrkärnor eller dyl.) ej kan eller bör jämföras med upplagsprov. Metodbeskrivningarna för flisighets- och sprödhetstal bör förändras så att mellansikt medtages.

Vägverket eftersträvar att i möjligaste mån prova färdig produkt, vilket innebär att stenmaterialet, framextraherat från asfaltmassa, ska pro-vas. Undersökningen visar dock att detta inte är helt problemfritt. Orsaken till försämringen av slipvärdet bör närmare undersökas och ytkemiska studier ang. förekomst av bindemedelsrester på stenytor kan vara en framkomlig väg. Ev. behöver t o m en korrektionsfaktor införas vid provning av framextraherat stenmaterial. Dessutom måste man ta hänsyn till att stenmaterial är inhomogena naturprodukter och vid slipvärdesprovning undersöks slitstyrkan hos ett fåtal stenar. Samtidigt är undersökningen bekväm just på framextraherat stenmaterial efter-som så liten provmängd krävs.

Man behöver utökade kunskaper om hur stenmaterialet förändras vid olika beredningsoperationer som krossning och siktning samt hantering i upplag före tillverkningen av asfaltmassa. Förutom utökade studier av

(36)

27

stenmaterial från massa av det slag som utförts behöver man även studera hur stenmaterialet förändras vid utläggning, men även av trafik och klimat. Detta. innebär undersökning av stenmaterialet i upptagna borrkärnor.

(37)

28

9 REFERENSER

Asfaltindustrien laboratorium. Tdrkeprosessens invirkning på, steinmate-rialers egenskaper. Intern Rapport 3, 1980.

Höbeda, P. Erfarenheter av hållfasthets- och kornformsbestämningar för stenmaterial till vägändamâl, VTI Rapport nr 41, 1966.

Höbeda, P. Fuktighetens inverkan på stenmaterials hållfasthets- och nötningsegenskaper, VTI Rapport nr 42, 1974.

Höbeda, P. Stenmaterialfaktorers inflytande på det slitage dubbade däck âsamkar asfaltbeläggningar, VTI Meddelande 38, 1977.

Höbeda, P. Jämförelse mellan svenska och några utländska provnings-metoder för stenmaterials nötningsmotståndoch hållfasthet, VTI Med-delande 163, 1979.

Höbeda, P. Stenmaterial hållfasthet. En värdering av sprödhetstalet. VTI Meddelande 260, 1981.

Höbeda, P. En värdering av stenmaterialets betydelse för slitstyrkan hos asfaltbetong, VTI Meddelande 419, 1984.

Höbeda, P., Chytla, J. Nötnings av beläggningssten i kulkvarn. VTI Meddelande 444, 1985.

Höbeda, P., Chytla, J. Undersökningar av slipvärdesmetoden, VTI Med-delande 454, 1985.

Höbeda, P. Förändring av stenmaterialegenskaper genom upphettning i torktrumma vid framställning av asfaltmassa, VTI Meddelande 457,

1985.

Höbeda, P. m fl. Ringanalys slipvärde, VTI Meddelande 472, 1985.

Isacsson, U. mfl. En experimentell undersökning av stenmaterials

(38)

29

krossningsbenägenhet vid blandning i ett satsblandningsverk, VTI

Med-delande 241, 1981. '

Nordisk Vegteknisk Förbund. Bruk av poröst stenmateriále til asfaltdek-ker, Utvalg 33, 1986.

(39)

10

1)

3)

1+)

5)

6) 7)

8)

9)

10)

11)

30

BILAGOR (förteckning)

Sammanfattning av VTI Meddelande 457. Förändring av stenmate-rialegenskaper genom upphettning i torktrumma vid framställning av asfaltmassa (P. Höbeda, 1985).

Förändring av sprödhetstalet vid upphettningsförsök på olika

sten-material (opubl. VTI-undersökning, P. Höbeda, 1985).

F öreteckning och petrografisk beskrivning av provmaterialen.

Principskiss över asfaltverk och provtagningsställen.

Sammanställning över enskilda laboratorieprovningsresultat. Kornstorleksfördelning på, material i upplag.

Kornstorleksfördelning på analysprov.

Samband mellan flisighet, LT- och LB-index. Samband mellan flisighet och sprödhet. Kompaktdensitet.

Tillverkning av asfaltmassa på laboratorium, sammanställning över enskilda provningsresultat.

(40)

Bilaga 1 Sid 1

Sammanfattning av VTI Meddelande 457. Förändring av stenmaterial-eggnskaper genom upphettning i torktrumma vid framställning av asfaltmassai av P. Höbeda, 1985.

Enligt ett flertal utländska och några svenska (P. Höbeda) laboratorie-försök krävs i regel temperaturer på 300-4000C innan mätbara försvag-ningar av stenmaterialens egenskaper konstateras. Vid 700°C påverkas de flesta stenmaterial starkt. Temperaturinverkan ökar med upphett-ningstiden. Grovkorniga bergarter är temperaturkänsligare än finkor-niga och även bergarter vilka redan är spruckna, vittrade och försvaga-de påverkas mera.Enligt tabell i bilaga 2 redovisas några laboratorie-försök från VTI med upphettning av stenmaterial. Där framgår att sprödhetstalet tydligt påverkats av värmepåkänningen.

Ett flertal fältundersökningar har även utförts men någon större nedsättning av stenmaterialets hållfasthet konstaterades ej. I några fall har enstaka material fått lite bättre hållfasthet beroende på att svaga stenmaterial fallit sönder. Vid en österrikisk undersökning framkom att vidhäftningsegenskaperna till asfaltbindemedel förbättrades avsevärt av upphettning. Detta gällde stenmaterial som vid tidigare provningar gett dåliga resultatmed avseende på vidhäftning.

Faktorer som påverkar temperaturen hos stenmaterialet i torktrumman är inställning av oljeflamman, lufttillförsel, bebynnelse och sluttempe-raturen hos stenmaterialet, dess fuktkvot, kornfördelning och genom-gångshastighet i torktrumman. Temperaturer på 500-1200OC har upp-mätts i oljeflamman men den tid stenmaterialet exponeras för denna temperatur är dock kort.

(41)
(42)

Bilaga 2 Sid 1

Förändring av sprödhetstalet vid upphettningsförsök på olika stenmate-rial (procentuell ökning av sprödhetstalet).

Temperatur 750°C l100°C

Tid (min) o 5 10 20 #0 5 10 20 40

Gnejs

Ångermanland stort sönderfall

0

18

20

30

Gnejs

Borås 60 stort sönderfall - 26 -

-Sandsten Skåne 37 63 63 63 8 11 16 11 Diabas Västergötland 9 36 39 45 14 8 14 14 Kvartsit Dalsland 8 . 10 10 13 5 8 5 8 granit Ostergötland 66 70 76 91 6 12 15 18 "Marmor" I Vagnhärad 40 47 51 57 - - - -VTI MEDDELANDE 541

(43)
(44)

Bilaga 3

Sid 1 (3)

FÖRTECKNING OCH PETROGRAFISK BESKRIVNING AV PROVMATE-RIALET

Material ingående i fältundersökningen. Granit, Östergötland. Bergkrossmaterial

Finkornig granit med deformerade mineral. Deformationen har innebu-rit en förmiskning av kornstorleken (mineralen har krossats men läkt samman) och förbättring av kornfogningen.

Bergarten har blivit ojämnkornig men kornstorleken är som regel <l mm. Mörk och ljus glimmer bildar isolerade, pressade, smärre kom med viss parallellorientering. Partier med grövre (sannolikt sekundär) ljus glimmer förekommer.

Bergarten representerar en granit med goda mekaniska egenskaper.

Sandsten, Skåne. VTI nr 10975. Bergkrossmaterial

l) "Frisk", ljus, medelkornig sandsten 70%

2) Mindre omvandlat, porösare material 16%

3) Partiklar med rostfärgade (vittrade) ytor 6%

(4) Mörkt, finkornigt, glimmerinnehållande material 8% Porfyr, Dalarna. Krossat naturgrus

Naturgrus bestående till 95% av rödaktig porfyr med sällan förekom-mande strökorn. Resten utgör ljus, omvandlad sandsten och mörk, finkornig grönsten.

Material ingående i asfalttillverkning på laboratorium.

Granit-gnels, Östergötland. VTI nr llO4l. Krossat natürgrus

l) Gnejs, granit, granitgnejs, pegmatit av olika mineralstorlek och

k)*?iv,(.3;ál':_llå lâ'hisjriid

(45)

Bilaga 3

Sid 2 (3)

2) Finkornig, mörk grönsten 20%

3) Porfyr 4%

Granit-Gnejs, Södermanland. VTI nr 11038. Krossat naturgrus

l)

Granit, gnejs

83%

2) Kvartsitisk sandsten, sandsten, hårdskiffer 6%

3) Glimmerrik gnejs, vittrat material 11%

Diabas i, Västergötland. VTI nr 10985. Bergkrossmaterial

Mörk diabas med hög halt vittrat material.

Diabas 2, Västergötland. VTI nr 11014. Bergkrossmaterial

Mörk, finkornig diabas med hög kompaktdensitet. Enstaka grovkornigare partiklar (strökorn) förekommer.

Kvartsit, Småland. VTI nr 10982. Bergkrossmaterial

Mycket homogen, vit till gråvit kvartsit. Inga inslag kan observeras okulärt. Några enstaka mörkare partiklar förekommer.

Granodiorit (granit), Skåne. VTI nr 10988, Bergkrossmaterial

Hornbländerik, medel- till grovkornig granodiorit. Vissa partiklar är rostfärgade pga vittring.

Granit-gnejs, Skåne. VTI nr 10987. Bergkrossmaterial

Homogent, mörkgrått material. Några partiklar med rostfärgade ytor, annars friskt. Medel- till grovkornigt.

Gnejs, Ångermanland. Bergkrossmaterial

Innehåller både glimmerrika och glimmerfattiga bergartskomponenter.

(46)

Bilaga 3 Sid 3 (3)

Gnejs, Skåne. VTI nr 10978. Bergkrossmaterial

Rödaktig, medel- och grovkornig gnejs. Cirka 7% finkornig, mörk bergart (grönsten).

Granit-gnejs, Halland. VTI nr 11000. Bergkrossmaterial

l) Finkornigt material (granitgnejs) med några partiklar med måttlig

halt av glimmer 75%

2) Medel- och grovkornig gnejs, vissa partiklar rostfärgade pga

vitt-ring 20%

3) Resten utgör finkornig grönsten 5%

Gnejs 3, Göteborgsområdet. VTI nr 11003. Bergkrossmaterial

Cirka 55% utgörs av medel- och grovkornig gnejs med låg glimmerhalt. Resten består av fin- och mycket finkornig, mörk, glimmerrik gnejs och enstaka korn typ pegmatit.

Gnejs 2, Göteborgsområdet. VTI nr 11007. Bergkrossmaterial

Mörk, finkornig, glimmerrik gnejs. Ca 10% utgör orangefärgat, medel-och grovkornigt material på gränsen till pegmatit med enstaka kvarts-partiklar.

Gnejs 4, Göteborgsområdet. VTI nr 10997. Bergkrossmaterial

består till 75% av mörkt, finkornigt, gnejsliknande material med glimmer, resten utgör' medel- och grovkornig gnejs på gränsen till pegmatit.

Gnejs l, Göteborgsområdet. VTI nr 11018. Bergkrossmaterial

Marerialet består till 92% av grovkornig - på gränsen till pegmatit-gnejs, till 8% av kvartskorn.

(47)
(48)

Bilaga 4 Sid 1

SKISS ÖVER ASFALTVERK OCH PROVTAGNINGSSTÄLLEN

[I F-r

0-2

Öod'ertngbuevk

:

i,

kanspod-

bond _41 T Z--i

/\

i

F

-I'lembr

.=

,

Bm-

Varmflcbñ

Fitlcr-

J,

medel sslo . (Bfåamtn) LJ e_ 7. L_-ank J, _Erümmma

G

-i'mmpori , band ?Manus T m ?41 * IT

Blandare

x

X X-J-*Poddkw 4%

(x

5

,,

X :

E

Whund / Y Y \ Iç-X:

,i

E Massa Hatar

_, m

(L

5

+

4

;2 X

r g ' :EL-"li X : pan/+09 ning

Il

px

i

GB

VTI MEDDELANDE 541

(49)
(50)

Bilaga 5 Sid 1 (6)

SAMMANSTÄLLNING AV ENSKILDA VÄRDEN PEGVHQTERIRL: SRANIT FRÅN DFPLAG

: 5-1 7

åäåLYSFRQETIBN ' >1.:§M

?RBU LT-INDEX LB-INDEX FLISISHETSTAL SPRÖDHETSTAL SLEF$ÄRDE EDMP.DENS.

HR. lT-E LT-S PRDVQ PRDVE üEDELv. PRDVA FRDVB MEDELä. PRDVA PRDVB HEDELV. PRDVÅ PRDVB ñEDEL?. ñEDELV.

* 80 ?9 1.86 1.30 2.83 2.43 1.4Ö 1.42 49 4é 48 1.81 1.70 1.?5 2.54 2 77 99 1.3å l.á5 2.?5 1.43 1.40 1.42 45 49 4? i.§@ 2.?9 3.?6 2.53 T 32 98 1.ö8 3.'1 1.7U 1.40 1.37 1.38 45 41 43 1.34 å.öS -.?á ?.53 - 31 99 1.58 i. 3 1.76 1.41 1.42 1.42 46 47 7 1.8á 2.71 1.31 2.ö3 f ?9 99 1.89 i."4 1.77 1.42 1.43 1.42 49 47 48 2.?? 1.88 2.5? 2.53 0 80 98 1.71 1.80 1.75 1.44 1.44 1.44 48 4å ? 1.78 1.3é :.52 2.å3 ? 35 10D 1.7å 1.é8 å.?2 1.37 1.5 1.38 42 44 43 1.?å 1.31 2.75 2.53 3 ?7 ?8 2.36 3.93 i.90 1.38 1.37 1.38 4å 44 43 1.55 1.99 1.82 2.53 ? 80 ?9 1.30 1. 3 1.82 å.3á 1.33 1.34 43 45 44 i.36 1.89 2:5 2.å4 I ;5 99 1.77 i.86 i.82 1.40 1.39 2.40 46 43 5 1.30 1.75 1.?3 2.53 MEDELV. 80 99 1.78 1.40 46 1.32 2.é3 37.44. 2.9 .5 .06 .G3 2.1 .§5 .GG4 453MB. .3.5 .6 7.7 7.5 4.7 45.1:) .2

?RDVHÅTERIQLz BRQNIT FRÅN QSFQLTHASSA. âNAL?SFRêK?IDN: 8-11.2MH

PROU LT-INDEX LB-INDEX FLISIGHETSTÄL SPRÖDHETSTÅL SLEPVÄRDE KDHP.D"NS.

HR. LT*3 L?°5 PRDVA PRGVB HEDELV. PRUVA PRDVB HEDELV. FRDVA PRDVB MEDELV. PRDVÅ FROVB HEDELV. MEDELV.

i 77 ?9 1.80 1.80 2.8ü 1.32 1.33 i.32 39 40 40 1.97 1.?? å.§9 2.ö3 2 72 98 1.80 1.80 1.80 1.34 1.32 1.33 42 42 42 E.ñ8 2.05 2.3å 2.63 T 7 99 1.77 1.74 1.?6 1.3 1.35 1.35 5 40 42 E.ü1 2.03 2.92 2.å3 4 30 EDO 1.80 1.77 1.78 1.32 1.35 1.34 40 45 42 2.3? 2.33 2.35 2.53 5 7; 99 1.80 1.80 1.80 1.3. 1.33 1.34 42 39 40 3.94 2.ü7 2.31 2.54 : 84 9? 1.?5 1.80 2.78 1.34 1.35 2.34 38 41 4G 2.01 2.?? . h 2.c3 ? 78 99 1.83 1.93 1.88 1.33 2.35 2.3 41 4á 44 1.91 1.30 1.55 2.54 3 75 ?9 1183 1.86 2.84 1.36 1.36 1.3ê 43 40 42 2.13 E.u7 :.1G Z.ä3 ? :5 100 1.?1 1.'" å.74 3.37 1.35 1.35 42 41 42 2.03 1.3? *.5: Z.á3 20 'I 99 ;.33 1.5 1.3; 1.35 1.31 1.33 43 42 4? 3.U2 2.38 4 ?E 2 E: ñEuELv. 7? 39 -.80 i 34 12 :.53 :.53 :7.åV. 3.? a .04 51 1.3 13 004 :Råå-.3. 4.? . 5.0 2 9 2.4 VTI MEDDELANDE 541

(51)

_dm ucz<4macmz HH> M. .luuw m .q m om du... mm. ax M.m u>m.wm . wow an .mdmmwr rm uu -.-M3 n. v

:3

em

M

au.u 1 1 -4 wm.w www am a ww.w wow mm md.w aøM mn mä. nu mm .OJJ a 4 Wu w Oüw mm i* a ut. 1 1 "1 | I .. (| -0 v: 0 ?S t w nu 4 F3 -ø '1 ' f. l.. 4 __ ( 3 ' I . a t t . 0 .- ll.*1" . 1 " . *r ' 3 1 I* -«1In r-'l . r ä . . . . . ,L jA . _. . l 0 v-l 4 -. F 4 7 4 v--l mm m w Mm må. mm ma.w md mw.w Hm mw.w mm nw. mm w

om

q.

1 v w --'Z l' *1 1 ñ' ° a r [IIK T 0 . . 4: ' = -C 'tf 'lå'art .9.3 0 ...4 .. J. .. t . I. nån. n ...i.. .. ll . r. f" Fm ' U 3 'V i' ._ 1:' r '-n. . a t t . om. cow pm. av. Ww.ñ nn.M omm H0 ha w de. om. 00 [" -I F1 ' 0 * . UT ' If ] 11 '] ": f UT ' lf ] [F J *zl ' l ' 5. r " \ w. . .-I ' I' m. 'vw-l fü.ut... h_ '7"". 1 -0 4 * " å' f f ' t f ' _.o.n. . ...4 th f l ul.. ...__ . .. u.. ru | *JG-.W HI. .l. .JJ ...4 FJ r .- 4-u 'o f' I .. U1 üä nu nu U1 '3 :' ' -4 'd ' ": i U . -o --Q vw' 0 -4 1 -4 -o -l v-CC vñ-J -r '4 '-'" $ v4 : UT ! ut ". n u) 'P -' C .0 .. -._ . M M v-c -I ": t -1 -0 -4 v-O -r -* O v--O -0 --1 'n u' so m! -r -J va d -v-d m 'tf -.a I' 'kf . Vi ' If ] I* -EN ! a. 01 * H [' "J PT ' "' J" lf ] n ä. . n i " 1 r : v-Q 'O m' I : 1 *U '1 ' vi 'å' 'få _3 xf h . '1 ' v: -9 -4 C 2)1 -" I' 0 D . .

.admmwy .mqwmwx m>mmm a>mmm .>4mawx m>omm a>cmm .>4mmwx m>omm c>omm muwd muhd .m2

.mzwm.mxmw Jq.mww1mnmmm chmwwxmwmwgm xmøzmumJ xmmzwupg pmmn

:zmanm.ww "zmwwmqmumm4qzq

ammaquauma 24mm Hzamm_ "Jawmmwaz>mma

. m4 m6 arm .m nå .5.49 w.w 40. . mo. m. w.w .>q.km um.m wm m.M mm.w cow om .>4wmmx U v-o. v' mn.m ow Jm w m.M mm. mm.N un.m na mm mm m. m.w m.w

mn.u mm mm .m m. Hm.a om.

vn.m Mn om ma wm.w dm.H mm. en.m mm ww mm wm.w om. mm.M ,wm.m mm am ow mm. mm. wm.w an.m mm ud m ww.w mm.M cm.M mg.m mm mm mm Hm.M dm.# om.M en.m 0% Mu mm mm.w Hm.w am. ?J04 »7 3 *3 .4.4 3. 4. rm r kr av rr mr * av M F H 00.M som mm GH 00.H com mm oøw Hm QGH mm wo om 00 mm wow H0 00% mw I --| C' * 0 -L 'l l n lf 'J M G [3 3 . wü U' J P4 0: :) v' I 04 . -v--O v-Å .r n-1 v--U '1 0-4 7--4 -0 _ -* v 0 ' -4 vw. -v--i va d v--O vw' 1 . 4 v4 ' D H IV ) tr ) -35 55 4: '7 :' V 'U '-U -I J ' U 'n r-'9 1" '4 'r o-4 'vr -4 1 -4 'r u-C ' V H 'vw-O -'3 :' '4 :' UT ' [F J -U -4 3 ut ] 0" ) * 0 0" ) ll ') -4 3 -". "< 3" 11 ") '-13 F N m .-5 I I . 1 . 4 .9 .. . .. .-4 .-5 .. .I 35 :5 40 5% (II 0* [IJ 03 d (4 rc »n rue uu 40 *2 :n -o oøH Mm

.pdmamx .kqmmwx mamma ammmm .m4mmwx m>0mu a>omm .34mmmx m>omm a>mmm mupd maHJ .ma

.mzwm.mxmm 4qhmwm1ønmmm gqhmhwmemHJu xmozwamq xmmzwcwg »man

zxnñ-m.ww "zaw

maqmlm :ämm hmzamm

damm

Amv N vam

(52)

Wmem.m mZWWAmV

amma rwamzomx wmamammw wmeMmI awanw mmmammmqmanw wwwmcwmom mmmm.mmmm.

mm. rqaw wwam mmmcn mmøcm mmømwz. mmGCp nmmcm xmmmwç. mmm<p mmmcm xmmmwc. JJmCD nmmcm wmmmwm. ammmwc.

w mm mo M.Mu M.MH .4p M.uw H.mo M.mø nu nu nm M.um m.øu M.mm m.mw

m mw oo .0m ».0m w.wm M.mw H.mw M.mw nu mh mo m.om m.wp m.Mw .0M

w mn Mao M.wp H.mm H.MH H.mw H.mm w.wo pm ha ha w.mn m.mm .0H m.wm

m up mo w.um H.mm M.mm ».mm M.uw M.wm u m mm u.wp m.mm m.MM m.um

m MM nn w.pm w.ww M.wo M.mm H.mm .4H nu um på u.om M.mm M.um m.uw

a MG 00 M.um .0o w.mm M.mw w.wp ».uu Au pm nu u.mw m.mw m.ow .0»

M 0 Mag W.MH .0m meo p.mw w.mn M.çc nu än um H.mm M.mm w.mm m.uH

m nw Mao M.mm M.mm H.um w.mH M.mm w.uu pm pp på w.um M.mm -.40 m.mw

0 om Mac M.um M.wp w.uw M.mm H.mm w.w »m »a pm .0m m.wm u. o m.om

M: om wow w.mm H.ww w.qo M.mo M.MH H.wc på »o ha M.mn J en .20 u.um

mq.pc. w.m um .mh .GM H.m .mm .omm

an.mm. m.m .m m..m m..N m.m M. .m

nJGCmpammmpr" mpzo am. www: pmMprazpmmp pznr<mmmnxawmzu maww.m33

wmoc mwaüzømx rwnmzmmx wmeMmmmqmqpr mmmamxmqmanr ur ncmmom wmxm.mmzm.

mm. 0 han. rwam wmocp nmmcm xmwmrc. nmmcp nmmcm :mumwc. mmocn nmmcm xmmmrç. mmmc. wmmcm mmmmwc.I» xmmmrm.

II ! L t ] O'

M om M00 M.MH M.uu w.wp w.mw w.m M.mw ha mo pm m.wu m.ua m.po u.&

m nu nu M.um w.mm w.üm H.rm H.w w.mm .m pp mm m.uh m.wm m.mm m.m

m om »oc .0m .0m H.um w.mr M.m w.mw pH nu pm m.mn m.mm m.mM m.mn

m ow Om w.mw M.wu M.wo w.mm M.mm w.mm nu #0 h» m.m. m.mw m.mm w.mm

m om Mao .0m .0m w.mm H.mm M.Mp M.m. up wo pm u.u0 m.wn m.ww u.m0

w u H00 w.ww w.mm M.uw M.mo M.m. w.mm pm nu nu ..90 n.wp m.pw m.mm

M M Moa w.ww w.wp M.wm M.w w.m. Mama .M »u »n m.m4 u.mw m.wm u.mm

m mm Mae M.wm H.mm .0m M.mm H.mm. M.mm nu uu pm m.hm u.wm m.mr m.m©

M .N M00 M.um M.Mp w.ww .mm H.w0 M.mm um nu pp u.pp m.mm u.w0 u.mn

ä ä .ru r.:

rm.. Em

ä

ä

ä

ru

smmmwç. me go M.Mo M.mw pm m.mw u.mm

mq.nc. M. .M .mm .mh .m .mm .mmm

anämm. fw m m lm Fp

(53)

mammw m

. mwa p Amv

mmqupqmmw pznrmmmmpmm

amma rqawzumx rnamzmmx wrmmmmxmqmqpr mmmamxmwmanr mmxm.mmzm.

En: palm waaw ungen mmmcm xmmmrc. nnscn wmmcm xmumrq. anCD nmmcm ;mumr<. xmmmrç.

M om oo w.mm M.mm H.Mp H.MH H.mn M.mo mo nu pm m.wm

m 0» om w.m0 H.pw M.pm M.ww H.mm w.m »0 mm pm w.mm

m 00 Neo M.mm w.pn M.pm H.mm H.mw w.mm mm pm m» m.mm

& om H00 w.mm H.pu M.m0 M.mm M.wp H.uu mm mm wa m.mm

m om om H.pw w.pu w.nu M.mu w.mm M.m0 ha nu pm n.uw

m om M00 w.mo M.mm w.mn H.mm H.m0 H.uk nu nu hu n.um

a om Mao M.mm M.mo H.mç w.up w.uw w.mn m» mm mm m.mw

m um Hcg .0m H. .0o H.mm H.ma ».mm m» mm mm m.mm

u am om w.mo .0e H.mo w.m0 H.mm H.um nu »m »n m.mm

M: nu om H.mu M.mm M.mp w.mp H.mw M.u än mw pm .0m

xmwmwc. op Moe H.mw M.uw po m.wm

mq.p<. .0 .c .om .om M.m .mom

m mom .M

mmmcxpammwpr" mpzomqmz nmuz pmmprwxpmmp nznrxmwmnzaMmz" Hw.uaHmzz

vmo< rqamzomx rwnmzomx ermmemqmaph mnmuoxmqupr xmxm.mmzm.

zm. rqøw waam nxsc» mmmcm xmwmrc. mmocp mmacm 3mømrc. mmmcp mmmcw :mmmrc. mmmmwc.

w om mo w.mm N.mo M.mo k.mm M.mu H.mm mm mo mo u.wm

m gm oo H.mm M.mw M.mm M.m H. w.mm »m »u pm m.wo

M om oo M.mu M.au w.mo M.mu .mu M.Mm mm un mm n.mo

p om 00 w.mm H.mo M.mm H.uu M.mu .4m mp mw mm h.oo

m om Mac w.md M.mu H.mm W.Mp H.mo M.wm nu po pm H.mo

w um oo M.uo H.mm M.mm w.um H.uo M.MM mo mo mo .0o

om wo M.mw M.ao H.mm M.nh H.MM M.mm #0 M »m .0a

m mm Mao M.mm w.mo M.mm M.mo ».mm M.mo mm pm mm .00

0 am Mao M,mo w.mn h.mw M.Mw M.um M.Mm nu nu pm m.ma

Hm um Om M.m H.uo h.mm M.Mm M.mu W.Up .m ru pm m.mü

ammmwa. Nm .#0 -.mm ..Mm ha ,.wm

m4.um. .am .a .ru Wu .J u,_w

WWDÄHMD. .0 D . N G . D

(54)

_d m uc z< gm co mz HH > I f . ..13 ...3 i' 0 I 1 '7-1 '1"'1 Fu' C"-«« ru P4 P4 P4 F? F-«0 djvxinü1 7"! kW I f c;n q u: fara {; rr mn cd

nn

om

om

gm

U U . 4 5.! .. .I mm om -:.«cun0 ha rr rn ra nu ha PT' 'J f-"l uacaxao :; rx VT' "'10 F7' .0 .m m. ab ul " -á .>n kw n pwuz; x .i 03 Iiir'- v 0* mn .M om .J mm .w ha . 4. .. a.. . .. I ... E.. . I. qø. m v0 .m . . . i mm 0 aa .n ar .m mm . mm . .. .. 4 C". .r 7;.i J: *4 n: lf] ., ...j .._ U' r?" -'E 0 04 04 vi ra 04 wa w« h« 0_ III fw (I '33 r *- r* - Cr . v [1*- D*-I #3 a n .J nl. -mw r . J .I H wc r *1. .. i. . 0 .IN F ) c' I 'lá - (3 0"' D* -. ...f ,.-'. _. I .a0 '-rF.. ' '- Ö' '. . i Om . ha. , oo. m mo. m (T-*3 va vara wr|ruun rm PT' P) PT' '-4 D* U ru vw .ya mm ma

.mzwm

.mmm

m

.> 4m mwn Ja hm wwm an mm m m> cm a a> 0m m .b gwm wm m> awm c> om u w

4ak

mhwxm

w.

mgu

.m qwm mz m> cm m a> om m xwm zm sm d :zm .ññn m "zm wk xa mm m4 42 q am ma xh gq um a 24 mm m> um mm "J awm wp cz> mwü IJ . 'om-C 'ro-4 -n -. ! ...ç -D 'TJ IT'J ("-J ('-J _-0*av..| .J n lf] :I '2:'-nd- r-'Tv [1"] "ttut i -..1 ...g .,.. .4 .. md mm cv m vw 0 Om av HW NW D ..I. N ....-. ln ' mw mm CW mm HQ cw Nw 5.. .F Na He mm we . mm. w hm .w mm .H mm . .. .J aa .P P .m mm . mm. mm. ... ..H J c 4 ... nr v 5... . .4 P r * om. ln Ps m f- J I'"'.9 ,43 .

-n-AO v-*Q -c-C 'vu-I 'v-i' -u--I

.3. f-"Z' V-"J PT' P? 0.. .U U-a. . 0.1 .! v GW . mm .H i n . om F . G M -ü? n. d .> q. hm Mn .b gwm wx H .h no. vm .w 1... s . I p.. b.. F r.. 0" . än r\ ?3 H' r*-h» r... r 'I C' 03 .

-v--O 'a -l *4 arv-4 v-I -0--1 v04 -0 O v-O 'WWW O

:I: En 03:: (30 0*- m '33

U

M -0--4 -r'w' 0-4 -rn-U -v--I 'ch-O w' 'vw-J 'ru-G

»0 ml "13 nu 43 mm 'ut .rm r'r . q »U CD (I) 'N 1-4 0-: v--l fx 0--0 Ons [JTI ru (TJ i'-".v 011 oh. I* »0 b... *I du Cr.. M' i 15:h 13 ..13 .. _ FI P- 0--0 ...[3 ur: 0. om 0h rt un d' .i sa (D to a 3' 0"' '7-4 -r-:l *on-»O -4-: v--d (nu. -0 f'* D'" (D P* ra r) 0»om " I\ 'km '\ h'-h. '-0 |*j p | Fu. 0 T r-. r\ FN. .> 4m nuw vi ll .m zm m. azm m .>4 mmwx m>0 mm qym mm qq km wm xm nm mm .3 4wm mz m> mm m q> mm m th mh mm em MJ m .p am mwx m> om m ayo mm xwo 1M um d .m2 >m mm

Amv

m.U

Mm

m.

mm

mzm

nnm

.ww-m

"zt

huq

mum

E4q

zq

mwu

mwuxn

l

"qum

mha

xm

mmn

. I wE |. m4 41 lm " »

Figure

Tabell 1 'Sammanställning av LT- och LB-index, flisighet, sprödhet, slipvärde och kompaktdensitetsbestämningar.
Figur 1 Definition av kornform.
Figur 2 Resultat av flisighetstalbestämning pâ upplag resp massa- massa-prov för a) fraktion 841.2 mm och b) 11.2-16 mm.
Tabell 2 Modifierad flisighetstal- och LB-indexbestämning.
+5

References

Related documents

Jag vill att utomhusmiljön på bästa sätt ska främja social interaktion och aktivitet, då min teori är att detta på sikt kan öka fysisk samt psykisk hälsa hos äldre boende

Brister finns också när det gäller de studerandes möjlighet att vara delaktiga i planering av sin egen utbildning och att ha möjlighet att parallellt med sfi-studier kunna

Mycket litteratur gällande arbetsgivare och Generation Y kommer från USA, det blir därför viktigt för arbetsgivare som tar del av dessa studier att anpassa modellerna efter den

Informanterna har valt just BRIS för att det är en seriös organisation med tradition och ingen av våra informanter tror att deras motivation hade blivit positivt

Fenomenet kan även utvecklas hos en person i vuxen ålder (Svirsky &amp; Thulin, 2006, pp. Utifrån ovanstående stycke dras slutsatsen att social fobi många gånger utvecklas när

Detta skulle kunna bero på många olika faktorer, till exempel att nationerna är en typ av engagemang där man endast behöver vara i kontakt med andra studenter, eller att studierna

Beskuggningen över de lokaler där Unio crassus förekom varierade mellan 0-53 procent samt 5-80 procent för utan respektive med fullt lövverk.. Variationen var därmed väldigt

En grundläggande förutsättning härför är naturligtvis att det politiska systemet inte medger utrymme för en fri opposi- tion, som skulle kunna försvåra eller